Ögonsjukdomen Retinitis pigmentosa framträder sent i tonåren och resulterar i kraftiga synnedsättningar på grund av att fotoreceptorerna dör. Den åldersrelaterad ögonsjukdomen Makuladegeneration (AMD) har en senare debut. Dessa sjukdomar har olika primära orsaker, men båda involverar en försämring av fotoreceptorerna. Gemensamt för RP och AMD är även att näthinnans stödjeceller aktiveras och skapar en förödande ärrbildning. Liknande ärrbildning kan uppträda som en komplikation vid diabetes, vilket hotar näthinnans struktur och funktion. Dessa skador i näthinnan ger livslånga funktionshandikapp, då det i dagsläget saknas behandlingsformer.

Under de senaste åren har transplantation av progenitor- och stamceller i näthinnan föreslagits som en behandlingsterapi. De transplanterade celler ersätter eller hjälper försvagade fotoreceptorer.

– Min forskning är fokuserad på samspelet mellan progenitorceller och näthinna, säger Ingela Liljekvist Soltic. Den mest signifikanta observationen är att försämringen av fotoreceptorer som induceras vid odling, bromsas vid närvaro av progenitorceller.

Identifiering av de faktorer från mänskliga progenitorceller som har potential att bromsa degeneration och ärrbildning, är ett delmål för att skapa framtida behandlingar vid näthinnedegeneration.

Avhandlingen heter ”Neuropathology of Cultured Rat Retinas: Effects of Progenitor Cells and Trophic Factors”. Disputationen äger rum torsdagen den 20 december kl 12.00, sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 26 B, Kalmar. Opponent är docent Cecilia Lundberg, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Ingela Liljekvist Soltic
tel: 046-2220770
e-post: ingela.liljekvist_soltic@med.lu.se

− Dessa frivilliga samarbetsprojekt har väldigt svårt att införliva de åtgärder som krävs för att uppnå en hållbar utveckling, säger Monica Macquet, som skrivit avhandlingen.

Att frivilliga samarbeten är otillräckliga beror förenklat på tre saker; 1) samarbeten mellan flera sektorer tar väldigt lång tid att bygga upp och andra händelser i omgivningen försvårar överenskommelser och genomförande, 2) det rent frivilliga skapar inte tillräckligt starkt tryck för förändring av nuvarande beteende, 3) de lösningar som kommer till stånd tappar sin ursprungliga koppling till vad som ses som nödvändigt ur ett ekologiskt perspektiv.

Partnerskap för hållbar utveckling bör därför inte ses som ett alternativ eller komplement till reglering och lagstiftning, eftersom de inte har förmåga att verka tillräckligt kraftfullt i sig själva. De behöver snarare stöd just i lagstiftning och reglering för att kunna vara verksamma.

− Däremot är partnerskap för hållbar utveckling inte helt förkastliga. De kan ha sina förtjänster, främst då det finns ett gemensamt intresse för att ett tydligt avskilt miljöproblem ska hanteras, så som tillståndet i en sjö.

− I de fall som studerats i avhandlingen har syftet däremot varit att förändra nuvarande praxis i företag som är kopplade till mer diffusa miljöproblem, så som växthuseffekten och i dessa fall är frivilliga samarbeten helt enkelt inte tillräckligt kraftfulla, säger Monica Macquet.

Monica Macquets avhandling ”Systrar av Oikos och guvernanten som blev diplomat – konflikt och symbios mellan ekonomi och ekologi i partnerskap för hållbar utveckling” kan beställas genom Ekonomiska forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Monica Macquet, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 69
E-post: monica.macquet@hhs.se

Män lägger ungefär hälften så mycket pengar på kläder och skor som kvinnor. Kvinnors utgifter för resor med allmänna kommunikationsmedel är dubbelt så stora som männens, men när det gäller drift av konsumtionen fram till och med 2006.

Ur innehållet kan även nämnas att den privata konsumtionen ökade med drygt 30 procent mellan 1996 och 2006. Från 2005 till 2006 ökade konsumtionen knappt 3 procent.

Rapporten visar att möbler och inredning (+11 procent), fritidsaktiviteter (+8 procent) samt kläder och skor (+5 procent) är de områden som växt allra mest mellan 2005 och 2006.

Konsumtionsrapporten ger en översikt av den privata konsumtionen i Sverige.

I rapporten finns en sammanställning av offentlig statistik om hushållens utgifter och fördjupande analyser av konsumtionsforskare.

Rapporten sammanställs av ekonomie doktor Ulrika Holmberg och ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Konsumtionsrapporten 2008 finns att ladda ner på  www.cfk.gu.se

Kontaktinformation
För mer information:
Ek dr Ulrika Holmberg 031-786 56 06, ulrika.holmberg@cfk.gu.se

År 2100 förväntas temperaturen att ha stigit med allt från allt från två till åtta grader. Osäkerheten i siffrorna om framtidens temperaturhöjning beror till stor del just på aerosolerna. Målet i ett pågående EU-projekt är att minska osäkerheten om aerosolernas inverkan med 50 procent.

— Kunskapen om hur aerosoler fungerar fortfarande är ganska liten. Temperaturförändringen beror också hur mycket aerosolutsläppen kommer att minska framöver, förklarar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola som deltar i EU-projektet.

Nyligen fick Erik Swietlicki och andra aerosolforskare vid LTH även anslag från Vetenskapsrådet och Formas med sammanlagt 20 miljoner kronor för att ytterligare kartlägga luftburna partiklars effekter på miljö och hälsa.

Varje år beräknas ca 5000 människor i Sverige och 350 000 i Europa dö i förtid till följd av höjda halter av skadliga partiklar i atmosfären. Därför görs ansträngningarna för att förbättra luftkvaliteten.

— Insatserna för att förebygga partiklarnas hälsoeffekter medför troligen att aerosolernas avkylande inverkan minskar. Problemet är att det idag finns ganska liten kunskap om hur aerosoler fungerar och vad man därför kan göra för att dämpa temperaturhöjningen. FN:s klimatpanel IPCC menar att aerosolpartiklarna för närvarande utgör den största osäkerheten när det gäller att förutsäga hur mänskliga aktiviteter påverkar jordens klimat, berättar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik.

Ett stort nyutbyggt forskningslaboratorium på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet, där flera av mätinstrumenten är världsunika, blir ett viktig redskap och en viktig mötesplats för ett 20-tal forskare från olika discipliner.

Med start i mars nästa år kommer Erik Swietlicki och hans kollegor att kontinuerligt samla data från en mätstation på Söderåsen i Skåne för att studera hur aerosoler påverkar klimatet. De kommer även att börja göra liknande mätningar i såväl Arktis och Amazonas med start i början av nästa år för att få en mer global bild. I Europa finns flera liknande mätstationer där andra forskare inom samma EU-projekt, som löper ytterligare tre år, att samla liknande uppgifter.

— För att förstå hur vi bäst ska balansera partiklarnas oönskade hälsoeffekter mot deras avkylande effekt måste vi bygga en modell som bygger på våra och andras mätresultat, berättar Erik Swietlicki. Denna förfinade modell kan sedan användas för att bättre förstå hur olika åtgärder för att mildra både klimatförändringar och hälsoeffekter verkligen fungerar.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Erik Swietlicki, professor i kärnfysik, 046-2229680, Mobil 0709-924512, Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se eller Mats Bohgard, professor, Ergonomi och aerosolteknologi, 046-2228016 Mats.Bohgard@design.lth.se

Länkar till några projekt som LTH-forskarna deltar i:
EUCAARI med målet att minska osäkerheten om aerosolernas roll i klimatförändringarna med 50 procent:: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/
Broschyr som beskriver EUCAARI: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/images/flyer_web.pdf

EUSAAR: http://www.eusaar.net/
SCARP: http://www.scarp.se/

Aerosolteknologins betydelse för en hållbar utveckling
Luften i alla miljöer innehåller svävande partiklar. Dessa aerosolpartiklar uppmärksammas alltmer både för att de kan ge allvarliga miljö- och hälsoeffekter och för att de därmed har betydelse inom olika teknikområden för att skapa en hållbar utveckling.

Partiklarna och klimatet
Jordens klimat bestäms av balansen mellan kortvågig solinstrålning och infraröd värmeutstrålning. Växthusgaserna – främst koldioxid och metan – absorberar infraröd strålning i atmosfären och gör att jordens temperatur ökar oroväckande snabbt. Insikten ökar nu om att partiklarna effektivt reflekterar kortvågig solstrålning, vilket reducerar den globala uppvärmingen. Atmosfärsvetenskapliga studier visar tydligt att fenomenet ”global dimming” påverkar värmebalansen kraftigt. Att det ökande antalet partiklar även har stor påverkan på molnens strålningsegenskaper har förvånat forskarvärlden. Osäkerheterna är dock fortfarande stora.

Partiklarna och hälsan
Partiklarna har allvarliga hälsoeffekter. Man vet inte tillräckligt mycket om sambanden för att avgöra vilka partikelegenskaper som viktigast. EUs program Clean Air For Europe (CAFE) uppskattar att de luftburna partiklarna i omgivningsmiljön årligen orsakar 350 000 förtida dödsfall i Europa. (motsvarande siffra för Sverige bedöms vara 5000).

Detta har lett till att vi nu har stränga gränsvärden i EU för luftburna partiklar i utomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs för att minska utsläppen av partiklar och de gaser som bidrar till partikelbildning i atmosfären. Partiklarna är också ett stort problem i arbetsmiljön och i vanliga inomhusmiljöer. Det finns starka skäl att anta att luftburna partiklar medverkar till den ökade förekomsten av luftvägsallergier och astma. Att partiklarna påverkar besvärsförekomst är väl känt. Många teknologier har betydelse för möjligheten att uppnå god luftkvalitet.

Det är Jenny Rundberg från Avdelningen för psykiatri som gjort studierna. Utgångspunkten är en stor hälsoundersökning som gjordes 1995-2000 av kvinnor i åldrarna 50-59 år i Lund med omnejd. Ur denna har Jenny Rundberg tagit fram uppgifter om bland annat alkohol och psykisk hälsa. Här är några av resultaten:

• Tre fjärdedelar av kvinnorna drack alkohol regelbundet. De flesta drack bara lite, men en tiondel hade en riskabelt hög konsumtion. Av de nio tiondelar av kvinnorna som drack alkohol, så hade 40 procent ägnat sig åt intensivdrickande minst en gång under den senaste månaden. Somliga sa sig dricka alkohol för att känna sig mindre spända, vilket kan innebära en risk att utveckla missbruk.

•  Psykiska symtom var vanliga. Över hälften av kvinnorna hade två till sex symtom som almän trötthet, nedstämdhet, svårigheter att koppla av, sömnproblem och irritation, och 22 procent hade hela sju psykiska symtom. Kvinnor med många psykiska besvär hade också ofta många fysiska besvär.

•  De kvinnor som inte drack alkohol regelbundet hade sämre fysisk hälsa och social situation. De hade oftare lägre utbildning, var ensamstående och förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna.

— Att dessa kvinnor drack mindre alkohol kan bero på att kvinnor som är gifta och yrkesarbetande har bättre ekonomi och fler sociala miljöer där vin och sprit förekommer, tror Jenny Rundberg.

Hon hoppas att hennes resultat ska öka medvetenheten inom vården om hur vanligt det är med psykiska symtom hos medelålders kvinnor, och att inte så få kvinnor också har en riskabelt hög alkoholkonsumtion.

Läkare bör gärna fråga efter den psykiska hälsan hos kvinnor som söker för fysiska problem. De bör också vara medvetna om att alkoholkonsumtionen kan vara hög även – eller inte minst – hos kvinnor som har en bra social och ekonomisk situation, menar hon.

Avhandlingen heter Alcohol use and mental health in middle-aged women

Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården. Även om den oftast har en positiv verkan förekommer även oönskade och skadliga effekter, som biverkningar och förgiftningar.

Doktoranden Anna K. Jönsson har i sin avhandling i klinisk farmakologi beskrivit förekomst och mönster av sjukdomar och dödsfall som kan relateras till läkemedel. Bland 1 574 avlidna i sydöstra Sverige 2001, slumpmässigt utvalda ur det svenska dödsorsaksregistret, fann hon att 3,1 procent kan ha dött som följd av läkemedelsbiverkningar. Av dem som dött på sjukhus var andelen 6,4 procent.

Förutom uppgifterna i dödsorsaksregistret har kompletterande information hämtats ur bland annat journaler och rättsmedicinska register.

Blödningar stod för närmare två tredjedelar av de misstänkta biverkningarna. I hälften av fallen var blodförtunnande medel som Waran inblandade. Förgiftning med läkemedel förekom i 0,6 procent av dödsfallen. Bland de förgiftningsdödsfall som undersökts rättsmedicinskt är det vanligt att flera substanser använts samtidigt, till exempel smärtstillande, lugnande och antidepressiva medel.

I en delstudie undersöktes blodproppssjukdomar som drabbat patienter som behandlats med antipsykotiska läkemedel. Resultaten talar för att dessa personer har en ökad risk för blodpropp i venerna.

En annan delstudie pekar på möjligheten att minska antalet allvarliga blödningar som uppstår vid behandling med det blodförtunnande läkemedlet warfarin (Waran). Det handlar om att undvika olämpliga kombinationer med andra läkemedel och tätare kontroller av effekten.


Avhandlingen Drug-related morbidity and mortality: pharmacoepidemiological aspects lades fram 14 december 2007.

Kontaktinformation
Kontakt:
Anna K. Jönsson 013-227420, 0708-358417, anna.k.jonsson@lio.se

Vägnätet i Europa byggs ut alltmer och det resulterar i miljöpåverkan av olika slag – landskapet fragmenteras och dess ekologiska funktion försämras. I sitt doktorsarbete vid SLU beskriver Kristina Rundcrantz hur systemet med miljömässig kompensation (balanseringsmetoden) har använts i Sveriges vägplanering och även i andra länder.

Juridiskt sett är natur såväl som vatten och luft en fri nyttighet, som ingen äger och som därför alla får använda. Miljökompensation är en metod som utgår från att man inte betraktar naturen som en fri nyttighet. Etiken är att den som tar från naturen (exploatören) ska ge tillbaks värden och funktioner av motsvarande slag. Villkoren för t.ex. ett vägbygge är att exploatören återskapar andra värden, t.ex. våtmarker, vegetation och biotoper.

Lagstiftningen i Sverige är ännu dåligt utvecklad på området, men kommuner ser det som en miljöprofilering att göra rätt. Exploatörer å sin sida gillar ofta rationella metoder för bedömning av miljöpåverkan och tydliga villkor för att få tillstånd att bygga. Vägverket har en relativt positiv inställning till kompensationsåtgärder.

Kristina Rundcrantz påpekar att det viktigaste för ett ökat användande av kompensationsåtgärder vid vägbyggen är att projektledarna är intresserade och kunniga. Det behövs också mer diskussion kring lagstiftningen på området och bra rutiner.

Kristina Rundcrantz arbetar på Vägverket i Kristianstad, men har på deltid forskat om hur Vägverket hittills har använt kompensationsåtgärder i projekt och hur de kan förbättras. En lång rad projekt i Sydsverige har studerats.

Kristina Rundcrantz, Kärnområde Landskapsarkitektur, SLU, försvarar sin doktorsavhandling med titeln ”Environmental compensation for disrupted ecological functions in Swedish road planning and design”.

Plats: Alnarpsgården, stora Aulan. , SLU, Alnarp

Tid: Fredagen den 14 december, kl. 10.00

Opponent: Docent Hans-Georg Wallentinus

Kontaktinformation
Kristina Rundcrantz, k.rundcrantz@vv.slu.se, 044-19 50 18, 0703-58 50 18

Erik Skärbäck, professor och huvudhandledare, 040-41 54 42, Erik.Skarback@ltj.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001551/

Pressmeddelande från Vägverket med pressfoto: http://www.vv.se/templates/Pressrelease____23185.aspx#content

Kärnområde Landskapsarkitektur http://www.ltj.slu.se/6/index.html

Redan tidiga naturforskare som Alexander von Humboldt och Charles Darwin var medvetna om att det fanns många fler arter i tropiska områden vid ekvatorn än områden närmare polerna. Orsaken till detta är fortfarande omdiskuterad och har kallats ett av biologins största mysterier. Den förhärskande uppfattningen har varit att den högre produktiviteten och det varmare klimatet gör att det finns mer tillgång till näring och energi som kan delas mellan fler arter i tropikerna, men denna förklaring är omstridd.

Gåtan om varför det finns flest arter nära ekvatorn har nu kommit ett steg närmare sin lösning. I en ny studie visar Roland Jansson, Umeå universitet, tillsammans med kollegan Jonathan Davies i Kalifornien att den höga artrikedomen av växter nära ekvatorn kan förklaras med att fler arter kunnat ansamlas i tropikerna tack vare att man haft ett stabilare klimat. Längre norr- och söderut har allt större klimatförändringar, som återkommer med mellanrum om tusentals till hundratusentals år, gjort det svårare för nya arter att bildas. Risken att arterna dör ut har också ökat risken eftersom deras livsmiljö förflyttas. Ju större klimatförändringarna är, desto större är risken att såväl arter som grupper av individer på väg att bilda nya arter dör ut. Klimatförändringarna beror ytterst på variationer i jordens omloppsbana runt solen, och har orsakat de återkommande istiderna på norra halvklotet under de senaste årmiljonerna. I modern tid tillkommer klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser.
– Prognoser visar att områdena vid polerna kommer att värmas upp mer än de vid ekvatorn, vilket skulle göra arter vid våra områden mer utsatta. Samtidigt kan en temperaturökning på några grader vid ekvatorn leda till att många arter som är unika för dessa områden dör ut, säger Roland Jansson.

De nya rönen har blivit möjliga tack vare att man med DNA-teknik har kunnat kartlägga hur olika arter är släkt med varandra och på så vis klarlägga vilka grenar på släktträdet som producerat flest arter, tillsammans med datorsimuleringar av hur jordens klimat har varierat. Det nya med den aktuella studien är att man kopplat ihop dessa landvinningar, och undersökt om klimatförändringar i det förgångna kan förklara var flest arter producerats.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften ”Ecology Letters”, och heter ”Global variation in diversification rates of flowering plants: energy vs. climate change”.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Roland Jansson, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 95 73, 070-368 66 05
E-post: roland.jansson@emg.umu.se

I sin avhandling ger Pål Wrange en historisk överblick av 1900-talets diskussion kring neutralitetsbegreppet mot bakgrund av de förhärskande rättsfilosofiska uppfattningarna under tre olika epoker: mellankrigsperioden, efterkrigstiden och tiden efter kalla kriget.

Efter första världskriget bildades Nationernas Förbund, NF. Idén om kollektiv säkerhet, att alla medlemsstater ska försvara den medlemsstat som angrips av en annan medlem, var ganska ny. Nationernas Förbund var aldrig universellt. Särskilt tyskarna uppfattade NF som en allians dominerad av Storbritannien och Frankrike. Neutraliteten hos medlemsländer som Schweiz uppfattades som moraliskt tvivelaktig; den ansågs gå stick i stäv med den kollektiva säkerheten.

När Förenta Nationerna bildades stärktes den neutralitetskritiska hållningen. Samtidigt utvecklades en realpolitisk acceptans för neutraliteten påtvingad av kalla kriget och kärnvapenhotet; svagare nationer var tvungna att hålla sig väl med supermakterna. Efter kalla krigets slut ifrågasatte man inte bara neutralitetens moraliska värde utan också dess säkerhetspolitiska betydelse.

I dag innehåller de flesta väpnade konflikter minst en icke-statlig aktör och många konflikter är inte alls väpnade utan drivs med ekonomiska medel. Pål Wrange konstaterar att neutralitetsprincipen inte aktualiseras i sådana konflikter även om ansatser att vidga neutralitetsbegreppet har gjorts av enskilda aktörer.

Neutraliteten har två grundprinciper: icke-inblandning och opartiskhet. På nationell nivå upprätthålls lagen av en opartisk domstol med stöd av statens våldmonopol. I det internationella samfundet finns ingen sådan centralmakt; varje stat måste bidra till att upprätthålla folkrätten och inte bara agera utifrån sina egna intressen. Icke-inblandning i betydelsen att inte lägga sig, kan vara legitimt om landets egen befolkning hotas av främmande makt. Huvudregeln bör dock vara att det är rätt att engagera sig för att upprätthålla freden och försvara mänskliga rättigheter. Möjligheten att handla opartiskt har stärkts sedan kalla krigets slut, enligt Pål Wrange.

– Åtminstone för de europeiska staterna, eftersom tvånget att planera och gardera sig för det totala kriget inte längre finns.

Pål Wrange anför ytterligare ett skäl till att opartiskheten har stärkts: Det finns idag ett välutvecklat globalt nätverk av opinionsbildande NGO:s som kräver att världssamfundet ingriper när en regering bryter mot de mänskliga rättigheterna.

– Å andra sidan är bindningarna mellan staterna, på regeringsplanet liksom på individplanet, så många idag att varje handling kan få fler konsekvenser. Det kan mana till försiktighet vad gäller ingripanden mot andra stater.

Kontaktinformation
Pål Wrange är folkrättsrådgivare på UD. Han disputerar den 20 december kl. 10.00 i hörsal 10 E , Södra huset, Stockholms universitet. Opponent är Dr. Stephen Neff, Edinburgh. Pål Wrange nås på pal@wrange.nu För porträttbild, kontakta redaktör Staffan Westerlund, 073 – 784 5031, staffan.westerlund@juridicum.su.se.

Den svenska arbetsrätten innebär att nyblivna föräldrar kan vara hemma från jobbet med statlig ersättning under en mycket lång period om man jämför med andra länder. Den talar också om att föräldralediga inte får missgynnas i arbetslivet. Ändå visar forskning och statistik att barnafödande och föräldraledighet hämmar löneutveckling och är ett hinder i vägen för den som vill göra karriär.

Jämställdhetsombudsmannen och fackförbunden får varje år in många frågor och anmälningar från arbetande föräldrar som sagts upp, omplacerats eller på något annat sätt missgynnats.

— Problemet är att det är möjligt för arbetsgivaren att missgynna föräldrar utan att bryta mot lagen, säger Jenny Julén Votinius.

Hon menar att det finns ett glapp mellan de rättsregler som skyddar arbetande föräldrar och de regler som ger arbetsgivaren rätt att fatta beslut i olika situationer. Detta glapp får till följd att reglerna till skydd för föräldrar urholkas och blir tandlösa.

En arbetsgivare har stora rättigheter när det gäller att fatta beslut om vem som ska anställas, sägas upp eller befordras. Reglerna gör det många gånger möjligt får arbetsgivaren att inte välja person med ansvar för små barn.

Samtidigt som arbetsrätten innehåller regler om att förvärvsarbete skall kunna förenas med omsorg om barn, finns det alltså andra arbetsrättsliga regler som i praktiken överlåter åt den enskilda arbetsgivaren att bestämma om en viss arbetstagare skall kunna förena sitt arbete med föräldraskapet. Det skydd, som de särskilda föräldraskapreglerna ger, blir alltså många gånger beroende av arbetsgivarens goda vilja.

— Det saknas en diskussion bland jurister om vad som ska göras åt att föräldrar missgynnas. Är detta ett så pass allvarligt problem att det kan finnas fog för mer ingripande inskränkningar i arbetsgivarens beslutanderätt i förhållande till arbetstagare med småbarn. Eller är det, mot bakgrund av de affärsmässiga och organisatoriska krav som arbetsgivare har att tampas med, rimligt att arbetstagare får räkna med försämringar i arbetslivet när de får barn? Den frågan måste vi ställa oss, säger Jenny Julén Votinius.

Hon tror inte att det kommer att bli lättare att kombinera arbetsliv och föräldraskap i framtiden. Tvärtom tyder det mesta på att effektiva och slimmade organisationer, med höga krav på anpassning och produktivitet, i ännu högre grad kommer att kräva medarbetare som inte har huvudansvar för småbarn.

Jenny Julén Votinius diskuterar om männens långsamt ökande uttag av föräldraledighet skall förstås som att arbetslivet håller på att bli mer barnvänligt. Hon finner inte stöd för en sådan tolkning, eftersom pappor oftare tar föräldraledigt på arbetsgivarens villkor; de är lediga en dag i veckan eller förlägger ledigheten i samband med semestrar så att de aldrig helt tappar kontakten med jobbet. Mäns föräldraledighet hindrar därför generellt sett inte att arbetslivet fortsätter att vara organiserat med utgångspunkt i antagandet om att arbetstagare inte har huvudansvaret för små barn.

Jenny Julén Votinius avhandling heter Föräldrar i arbete. En könskritisk undersökning av småbarnsföräldrars rättsliga ställning.

Kontaktinformation
Kontakta Jenny Julén Votinius på 013-285865, 070-103456
För högupplöst bild kontakta info@makadambok.se).
Obs bildcredit: Foto © JFalk 2007

Maria Styvén, doktorand i industriell marknadsföring vid Luleå tekniska universitet, har studerat svenska konsumenters uppfattning om digital musik, nätmusiktjänster och fildelning. Resultatet presenteras i doktorsavhandlingen Exploring the online music market: Consumer characteristics and value perception, med vilken Styvén disputerar tisdagen den 18 december.

Studien – som bygger på enkätsvar från personer mellan 16 och 60 år – visar bland annat att det nuvarande genomsnittspriset på tio kronor per låt är ungefär dubbelt så mycket som vad dessa konsumenter tycker det är rimligt att betala.

Dessutom bidrar det så kallade DRM-skyddet (Digital rights management) som finns på många musikfiler i dag, till att det upplevda värdet av filen minskar eftersom det komplicerar användandet och hindrar kunden från att använda sin musik som han eller hon vill. Möjligheten att fritt kunna använda sin inköpta fil, vilket även innefattar att man inte är låst till en viss hård- eller mjukvara för att lyssna på musiken, är nästan lika viktigt som de mer grundläggande funktionerna hos en nätmusiktjänst – exempelvis ett stort sortiment, garanterad ljudkvalitet och enkla sökfunktioner.

Det är också bra att erbjuda andra betalningsalternativ än kontokort, bland annat eftersom många fortfarande är tveksamma till att betala med kort på nätet.

En trolig målgrupp för nätmusiktjänster inom den närmaste framtiden är enligt studien musikintresserade människor i åldern 25-45 år, personer som är vana Internetanvändare och som överhuvudtaget ofta använder musik i form av digitala filer på olika sätt. Detta inkluderar alltså även dem som laddar ner musik från fildelningsnätverk.
– Även om många av de flitigaste fildelarna inte kommer att betala för digital musik, så hänger användning av fildelningsnätverk och betaltjänster redan ihop till viss del, säger Maria Styvén.

– De som fildelar är ju vana vid det digitala formatet och är inte lika oroliga för olika risker kring betalning och användning av nätmusiktjänster. Visserligen inverkar både användning av och attityder till fildelning negativt på uppfattningen om prisvärdhet och hur mycket musik på Internet bör kosta, men om man kan erbjuda en bra tjänst med ett brett sortiment, utan DRM och lägre priser än i dag, då är det ganska många fildelare som kan tänka sig att använda den.

Upplysningar: Maria Styvén, tel. 0920-49 15 01, maria.styven@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Lena Goldkuhl, doktorand i elektronisk handel vid Luleå tekniska universitet, har studerat motorcykeltillverkaren Ducati och flygbolaget SAS, två företag som säljer direkt till konsumenten via Internet, samt via återförsäljare. Ducatis syfte med Internetförsäljningen av motorcyklar var först och främst att skapa uppmärksamhet kring varumärket.

– Ducatis strategi var därför att involvera återförsäljarna i Internetförsäljningen. Kunderna beställde sin motorcykel via Internet men hämtade ut den hos en återförsäljare som i sin tur fick en reducerad kompensation för sin roll i uppgörelsen, säger Lena Goldkuhl.

SAS uttalade strategi är i stället att maximera sin biljettförsäljning via Internet. I dag är det i första hand företagskunderna som bromsar den utvecklingen eftersom de fortfarande i hög utsträckning väljer att köpa sina biljetter via olika resebyråer.

– Som ett led i att öka sin Internetförsäljning och därmed minska sina egna kostnader, valde SAS att avskaffa kompensationen till resebyråerna för sålda biljetter. För att kunna tjäna pengar är resebyråerna därför tvungna att i stället debitera sina kunder för utförda tjänster.

När det gäller konflikten mellan tillverkare och återförsäljare har Lena Goldkuhl kunnat konstatera att den i sig inte har så stor påverkan på återförsäljarnas resultat.

– Det som däremot har stor påverkan på återförsäljarnas resultat är två av de underliggande orsakerna till konflikt, nämligen bristande kommunikation med tillverkaren samt när återförsäljarens och tillverkarens mål för verksamheten är oförenliga. Det är i sin tur oroväckande för tillverkarna eftersom många återförsäljare är leverantörer av flera varumärken och tidigare forskning visar att återförsäljare gärna missgynnar ett varumärke som har dålig uppbackning och kompensation, säger Lena Goldkuhl.

– Trots att det har sagts många gånger förr är det viktigt att företagen förbättrar sin kommunikation med återförsäljarna. I slutänden lär det även påverka deras resultat på ett positivt sätt.

Lena Goldkuhl, som kommer från Boden, disputerar tisdagen den 18 december. Avhandlingen heter Multiple marketing channel conflict with a focus on the Internet: A dual perspective.

Upplysningar: Lena Goldkuhl, tel. 0920-49 28 93, lena.goldkuhl@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se

Naturvård har traditionellt i Sverige betraktats som något som ligger i samhällets intresse. På senare tid har samhället dock insett att det är beroende av lantbrukarens idéer, erfarenheter och kunskap. Utan lantbrukarens kontinuerliga skötsel kan inte den biologiska mångfalden bevaras.

Hanna Ljunggren Bergeå har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur naturvårdsfrågor i jordbrukslandskapet diskuteras i mötet mellan lantbrukare/markägare och rådgivare. Hon har följt med rådgivare från länsstyrelsen ut på gårdsbesök. Med videokamera har hon spelat in vad som händer under sådana besök, som är kopplade bland annat till miljöersättningar för betesmarker och slåtterängar.

Hanna Ljunggren Bergeå har undersökt förutsättningarna för deltagande och lärande i dessa besök. Hon diskuterar balansen mellan mötets givna ramar och den möjlighet deltagarna har att styra vad som sker genom samtalet i den faktiska situationen.

Deltagarnas uppmärksamhet i dessa möten rör främst vad besöket går ut på och reglerna för miljöersättningarna snarare än vilka skötselåtgärder som är lämpliga och genomförbara i det specifika fallet. Att besöken rymmer både rådgivning och vad som i realiteten är en form av tillsyn skapar hinder som både lantbrukaren och rådgivaren måste hantera. Klagomål som riktar sig mot någon icke-närvarande vid samtalet skapar exempelvis en situation där rådgivaren dels visar förståelse för lantbrukaren, dels känner lojalitet med en kollega eller annan part.

Ett antal förslag presenteras i avhandlingen till hur situationen skulle kunna fungera på ett sätt som i högre grad tar tillvara och respekterar lantbrukarnas och rådgivarnas intressen, och därmed också i förlängningen främjar naturvården. Samtalet ses som det centrala för att ta vara på idéerna och erfarenheterna från båda hållen. Det är i dessa samtal det blir uppenbart att rådgivaren och lantbrukaren ibland menar olika saker med ett och samma ord. Centrala begrepp såsom näringspåverkan och värdefulla arter kan då konkretiseras och eventuella skilda uppfattningar blir möjliga att diskutera.

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att medvetenheten om samtalets betydelse ökar bland lantbrukare och rådgivare, säger Hanna Ljunggren Bergeå. Och även bland andra som har inflytande över kontakten mellan myndigheter och lantbrukare eller andra markägare.

Agronom Hanna Ljunggren Bergeå, institutionen för stad och land, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Negotiating fences: Interaction in advisory encounters for nature conservation. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Plats: Sal FU26, HVC, SLU, Ultuna, Uppsala

Tid: Onsdagen den 19 december 2007, kl 09.00

Opponent: Dr. Laura Seppänen, The Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland

Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Hanna Ljunggren Bergeå. Foto: Maria Lindström http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/HannaBergeå/HannaLjunggrenBergea.jpg

Teckning av ett rådgivningssamtal. Producerad av Hanna Ljunggren Bergeå. Grundar sig på en video från ett av de rådgivningssamtal som ligger till grund för avhandlingen. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/HannaBergeå/samtal.jpg

Kontaktinformation
Hanna Ljunggren Bergeå, 018-67 21 82, Hanna.Bergea@sol.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001647/

Institutionen för stad och land, SLU, http://www.sol.slu.se/

Boken är en antologi omfattande tematiska uppsatser och artmonografier skrivna av ett sjuttiotal olika experter. I denna tredje volym har bland annat forskare och författare som Nils-Arvid Bringéus, Allan Ellenius, Christina Fjellström, Rolf Kjellström, Janken Myrdal, Lilian Ryd, Yngve Ryd och Ebbe Schön medverkat. Bland bokens tematiska uppsatser kan ”Djuren i matkulturen”, ”Djuren i högtiderna”, ”Djurmotiv i folkkonsten”, ”Hästslaktaren” och ”Den samiska björnkulten” nämnas och naturligtvis finns även en mängd olika uppsatser om aspekter på jakt och fiske samt vikten av att ha ”djuröga”. I monografier beskrivs exempelvis vägglöss, getter, björn, varg, örnar, korp, gädda och sill. Det är inte de biologiska aspekterna som belyses utan främst arternas nytta och kulturhistoria.

– Formas arbetar aktivt med forskningskommunikation via olika kanaler och Formas pocketböcker Formas Fokuserar är mycket uppskattade. Det har kommit ut 12 pocketböcker hitintills och Birgitta Johansson har varit redaktör för 11 av dessa. Det är glädjande att Birgitta som lägger ner sin själ i arbetet blir belönad även på detta sätt, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör.

Pocketboksserien Formas Fokuserar är ett led i Formas arbete med att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor.

– Den forskning Formas finansierar är högaktuell och det finns många ämnen för nya pocketböcker. Närmast i tur står en bok om landsbygdsutveckling ”Ska hela Sverige leva?” och boken om bioenergi håller på att översättas till engelska och ryska.

Birgitta Johansson får priset ”för hennes förtroendeskapande arbetssätt och säkra känsla för angelägna gröna frågor. Genom sitt äkta engagemang har hon gjort de gröna näringarna kända”. Priset delas ut vid akademiens högtidssammankomst den 28 januari 2008 i Stockholms stadshus.

Kontaktinformation
Mer information om KSLAs priser på www.ksla.se
Pocketböckerna kan beställas från Formas nätbokhandel www.formasfokuserar.se

När hjärtat plötsligt slutar slå blir den drabbade djupt medvetslös inom mindre än en halv minut och strax därefter har andningen nästan helt upphört.
– För varje minut som går minskar chanserna till fullt tillfrisknande. Det kan vara skillnad mellan liv och död om det råkar finnas någon i närheten som kan hjärt-lungräddning, säger sjuksköterskan Ann-Britt Thorén, som i sina studier intervjuat 400 patienter som lagts in vid en hjärtinfarktavdelning på sjukhus i Göteborg efter olika hjärtbesvär.

De flesta av patienterna kände till hjärt-lungräddning och hade en positiv inställning. Många var villiga att gå en kurs, men få hade gjort det. Den vanligaste orsaken var att de aldrig tänkt på det och att de inte visste att det fanns sådana kurser.
– Sjukvårdspersonal måste bli bättre på att informera om att det finns kurser i hjärt-lungräddning. Många som tillfrisknat efter en hjärtinfarkt får gå i kom-i-gång-grupper och träffa bland annat dietist och sjukgymnast, och där tycker jag att hjärt-lungräddningen också skulle kunna ingå, säger Ann-Britt Thorén. Vårdcentraler borde också erbjuda kurser i hjärt-lungräddning för sina patienter och närstående.

Av de hjärtinfarktpatienter som bodde tillsammans med en partner trodde två av tre att deras sambo inte gått en kurs i hjärt-lungräddning. Mer än hälften av dessa (60 procent) ville att deras partner skulle gå en kurs och de flesta kunde tänka sig att ta kursen tillsammans.

15 anhöriga berättar i intervjuer att det ofta inte fanns några tidiga varningstecken alls innan hjärtat stannade. Om det fanns tecken var de diffusa och svåra att tolka. När patienten blev livlös larmade de anhöriga snabbt ambulansen.
– Alla gjorde så gott de kunde. En del kunde inte påverka situationen medan andra gjorde vad som stod i deras makt att försöka påverka. I väntan på ambulans startade några hjärt-lungräddning, en del med hjälp av larmcentralen, säger Ann-Britt Thorén.

Vid hjärt-lungräddning hålls blodcirkulation och andning igång genom kraftiga rytmiska tryck på bröstkorgen och mun-till-mun-andning, men dessa två delar är svåra att kombinera för lekmän, visar avhandlingen. Särskilt inblåsningen är svår att lära sig.

FAKTA HJÄRTINFARKT
Varje år inträffar uppskattningsvis nästan 40 000 hjärtinfarkter i Sverige. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i de industrialiserade länderna. Drygt hälften av dem som insjuknar i hjärtinfarkt är äldre än 75 år.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: How can we optimize bystander basic life support in cardiac arrest?

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Britt Thorén, leg sjuksköterska, telefon: 031-342 39 07, 070-226 63 89, e-post: ann-britt.thoren@vgregion.se

Handledare:
Docent Johan Herlitz, telefon: 031-342 75 48, e-post: johan.herlitz@hjl.gu.se