I en färsk studie på ett representativt urval stadsbarn i Addis Abeba visade sig sängvätning vara det vanligaste psykiskt relaterade problemet. Därefter följde enkla fobier, dvs. irrationell skräck för speciella föremål eller situationer. Förekomsten av alla andra beteendeproblem var lägre än den nivå som beskrivs i den vetenskapliga litteraturen.
Bipolär sjukdom – mani och/eller depression – påträffades inte alls.
Fynden stred mot forskarnas förväntningar att beteendestörningar och mentala problem skulle vara mer utbredda här än i västvärlden på grund av att etiopiska barn växer upp under svårare omständigheter med utbrett barnarbete, trakasserier och kroppsbestraffningar som allmänt accepterade uppfostringsmetoder, fattigdom, bristande mödra- och barnavård med överdödlighet hos nyfödda och små barn.
Det faktum att avhandlingens studier visade lägre förekomst av beteendestörningar än man kunde vänta sig kan, utöver rena metodfrågor, tolkas på två sätt:
Dels kan det bero på att problemen finns men att föräldrar har svårt att känna igen och rapportera dem, dels kan resultaten naturligtvis tolkas som att fynden är riktiga.
Mot den bakgrunden är det viktigt att klarlägga hur det egentligen ligger till. Om den lägre förekomsten kan bekräftas av ytterligare forskning skulle det vara av stort globalt intresse eftersom det i så fall finns mycket att lära om de faktorer som skyddar barnen från störningar.
Fram till dess att tvivlen har skingrats, heter det i avhandlingen, är det emellertid säkrast att anta att problemen helt enkelt inte har identifierats.
Det är känt att tidiga känslomässiga och fysiska övergrepp hämmar utvecklingen hos växande barn. Den uppfattningen tillmäts stor betydelse i industriländerna och även i många utvecklingsländer. Det kan antas att sådana störningar inte är mindre vanliga hos missgynnade etiopiska barn, men det finns inga vårdinstanser i landet som tar sig an beteendestörningar hos barn och ungdomar.
Det mest sannolika skälet är en brist på medvetenhet, särskilt hos beslutsfattare, om problemen och om värdet för individen och samhället av att åtgärda dem. Systematisk folkupplysning kring mental hälsa bör därför genomföras via medierna med tyngdpunkt på vad som kan göras för att stödja en positiv utveckling av barnens psykosociala utveckling. Alla vårdinstanser som arbetar med barn bör ta med detta i sitt arbete.
Fredagen den 4 april försvarar Menelik Desta, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Epidemiological studies of mental health in children in Addis Abeba, Ethiopia.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. em. Marianne Cederblad, Lunds Universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1585<=sv.
Kontaktinformation
Menelik Desta är doktorand vid enheten för barn- och ungdomspsykiatri. Han kan nås via tel. 090-785 63 83, epost menelik.desta@psychiat.umu.se
Kön, ålder och etnicitet anses vara de tre huvudkategorier utifrån vilka människor uppfattas och stereotypiseras. Att vi i de flesta fall tenderar att favorisera de grupper vi själva ingår i kommer knappast som en nyhet, men det finns också situationer där människor väljer att favorisera andra grupper på bekostnad av den egna.
Luisa Batalha förklarar i sin avhandling de psykologiska mekanismerna bakom dessa olika beteenden genom att studera frågor som rör vår syn på makt, legitimitet och positiv särbehandling.
Resultaten visar bland annat att människor som inte har kvalifikationer för en viss befattning eller position, utan istället använde sig av illegitim makt, uppfattades som mer mäktiga av testpersonerna än människor som var kvalificerade för uppgiften och använde sig av legitim makt. Synen på andra grupper än den egna påverkades också av testpersonernas kön och politiska värderingar.
Kvinnor uppfattade till exempel inflytelserika grupper som de inte själva ingick i som mer mäktiga och intelligenta än vad män gjorde. Personer som var politiskt konservativa och som hade stark tilltro till makthierarkier såg å sin sida dessa grupper som mindre intelligenta än andra gjorde.
-Det här tyder på att ju mer konservativa värderingar människor har, desto mer de tenderar att favoriserar sin egen grupp, säger Luisa Batalha.
Om man vill få människor att acceptera positiv särbehandling, till exempel av personer med invandrarbakgrund, är det viktigt hur åtgärden ramas in och motiveras. Detta gäller i alla fall för män, som förhöll sig mer positivt till särbehandlingen när den beskrevs i positiva termer.
För de kvinnliga testpersonernas åsikter hade det däremot ingen större betydelse hur åtgärderna presenterades. Politiskt konservativa personer och de som hade etniska fördomar var mindre benägna än andra att acceptera positiv särbehandling av invandrare.
Avhandlingen visar också att vi har lättare att acceptera positiv särbehandling när den baseras på meriter än när den baseras på ren kvotering. Här spelade det en roll vilket kön de särbehandlade personerna hade, om de var kvinnor uppfattade testpersonerna dem som mer kompetenta och särbehandlingen som mer legitim än om de var män.
– När man talar om positiv särbehandling är det därför viktigt att göra klart exakt vad man menar med det. Resultaten visar att människor i allmänhet inte har speciellt mycket emot särbehandling som grundas på meriter, till skillnad från när den grundas på enbart kvoteringssiffror, säger Luisa Batalha.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Luisa Batalha, 018-471 21 57, 073-554 78 96, e-post: luisa.batalha-hallmen@psyk.uu.se
Medierna har stor betydelse i demokratiseringsprocesser. Deras budskap både återspeglar och formar samhällsstrukturer. De speglar och internaliserar dominerande värderingar, normer och idéer och påverkar på så vis socialiseringen av den läsande allmänheten och samhället i stort. Mediernas funktionssätt samverkar med samhällets allmänna utveckling.
Demokratiseringsprocesser brukar oftast studeras genom att de politiska institutionernas och lagstiftningens utveckling analyseras. Ett inte lika ofta utnyttjat – men effektivt – forskningsalternativt för att utreda hur långt ett samhälle kommit i en demokratiseringsprocess är att studera hur medie- och dagstidningstexter ger uttryck för demokratisering. Filosofen Habermas teori om den offentliga sfären och kommunikativt handlande levererar effektiva instrument för analys av politiska dagstidningstexter.
På vilka sätt kan en läsare kritisera olika budskap som framläggs i tidningsartiklarna? Kan han/hon genom att resonera komma fram till samma slutsatser som dagstidningarnas teser? I vilken utsträckning framför pressen sina budskap oberoende av dominerande politiska aktörer? Enligt Habermas är detta ett mått på ”ommunikativ rationalitet”. Premissen för sådana studier är att kommunikativ rationalitet är helt grundläggande för en utveckling av demokrati – den är byggd på och omfattar kulturella värden utan vilka en demokrati inte kan fungera.
Rutger von Seth undersöker i sin avhandling utvecklingen av politiska artikeltexter i fyra ryska dagstidningar under åren 1978-2003. Det allmänna resultatet är inte oväntat att tidningstexterna på ett ganska drastiskt sätt demokratiserats under dessa 25 år. Något mer oväntat visar det sig att den positiva utvecklingen inleds redan under sent 1980-tal, och upphör någon gång under tidigt 1990-tal, varefter den också stagnerar.
Vi ser således en kulmen på den demokratiska utvecklingen i tidningstexterna i mitten av den period som undersökts, dvs. under åren 1988-1992. Detta sammanfaller också med den mest gynnsamma tiden for mediernas ekonomiska och institutionella frihet under perioden. Under 1990-talet har mediernas frihet minskat; en utveckling som accelererat efter Putins makttillträde år 2000.
– Sammantaget visar mina resultat på att den mest gynnsamma tiden för demokratiseringen av mediesystemet och budskapen via medierna är passerad, säger Rutger von Seth.
Avhandlingens titel: From the Soviet to the post-Sovjet Russian Press:
Democracy and the Elusive Public Sphere.
Disputationen äger rum måndagen den 7 april 2008 kl 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Rutger von Seth, tel. 0048 – 61 65 63 177
e-post: rutgervonseth@yahoo.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
För att en användare skall kunna använda fler än ett dialogsystem samtidigt, krävs att dessa system förhåller sig till varandra, så att de ”förstår” vilka yttranden som är riktade till dem och vilka som är riktade till andra system, och också när de bör vara tysta och när de bör tala. Om man kan bygga sådana flerdeltagarsystem kan man på ett enkelt sätt skapa ”lag” av specialiserade dialogsystem för att lösa komplexa problem.
Till exempel kan man skapa ett ”resebokarlag” genom att kombinera ett flygbokningssystem, ett hotellbokningssystem, ett tågbokningssystem och ett försäkringssystem. Genom att samordna sig språkligt, kan systemen lösa flera resebokningsuppgifter åt en och samma användare. Andra lag kan vara sammansatta på andra sätt för att lösa andra problem.
Fredrik Kronlid behandlar i sin avhandling hur den centrala logiken i ett sådant flerdeltagardialogsystem kan utformas. Genom att utgå från en etablerad teori om hur man kan bygga dialogsystem för två deltagare och utöka den med turhantering (vem som har rätt till ordet vid en given tidpunkt) och frågehantering (vem som har rätten och förpliktelsen att besvara en viss fråga) för fler
än två deltagare, konstrueras en flerdeltagardialoghanterare. För all implementation används den kommande W3C-standarden SCXML.
Avhandlingsförfattaren modellerar turhanteringen efter en välkänd teori för hur tur hanteras i konversation mellan människor. Frågehanteringen bygger på modeller som beskriver de roller som tilldelas deltagarna i konversation och används för att hantera de förpliktelser och rättigheter som finns i fråga om att besvara frågor.
Kronlid föreslår dessutom en uppdelning av frågor i kategorierna kollektiva, distributiva och individuella frågor, för att korrekt kunna beskriva förpliktelserna att besvara frågor. En fråga ställd till en enda individ är en individuell fråga. En fråga riktad till en mängd individer – med syfte att var och en av individerna skall besvara frågan – är en distributiv fråga. En fråga riktad till ett
kollektiv av individer, med syfte att en eller flera individer skall agera talesmän för kollektivet, är en kollektiv fråga.
Förutom det praktiska resultatet av avhandlingen, ett datorprogram för flerdeltagardialoghantering, lämnas flera bidrag till forskningen: distinktionen mellan de olika frågetyperna, förfiningen av rollbeskrivningarna i termer av rättigheter och förpliktelser och även att SCXML är användbart för att modellera det aktuella problemet.
Avhandlingens titel: Steps towards Multi-Party Dialogue Management.
Disputationen äger rum lördagen den 12 april 2008 kl 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Fredrik Kronlid, tel. 0304-47 550 (hem), mobiltel. 0703-60 21 90, e-post: kronlid@ling.gu.se
Hemsida: www.ling.gu.se/~kronlid
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
– De etiska fonderna lovar mycket, menar Joakim Sandberg. Om man placerar sina pengar ”etiskt” sägs det att man är med och förändrar världen. Men när det kommer till kritan har de flesta etiska fonder en väldigt fyrkantig och förenklad syn på etik. Det ”etiska” i en etisk fond verkar mest handla om att skapa en så tilltalande yta som möjligt för att attrahera mer kapital, och mindre om att göra världen bättre. – Visst har man lyckats locka många småsparare med sina fina ord, men frågan är vad detta har med etik att göra, säger Joakim Sandberg.
Den populära bilden av vad som utmärker en etisk fond är nog att den undviker att placera pengar i t.ex. vapen-, tobaks- och porrindustrin. Detta är också vad de etiska fonderna säger att de gör, men det är tveksamt om detta är mer än retorik. Alla företag tjänar ju pengar på bankernas räntor, och de flesta banker investerar i både vapen, tobak och porr.
– Att tro att det går att bli helt fri från inblandning i dessa industrier är naivt, menar Joakim Sandberg. Dessutom ifrågasätter han om det är önskvärt: Så länge det finns gott om placerare som gärna investerar i vapen spelar de etiska fondernas agerande på börsen ingen som helst roll för vapenindustrin. – Att försöka svära sig fri från problemen snarare än att ta itu med dem är nonchalant, för att inte säga rent hyckleri, menar han.
Joakim Sandberg är ändå optimistisk. Idén att använda börshandel och aktieägarskap för att ställa krav på företag och belöna dem som tar störst samhällsansvar är i grunden god. Men att verkligen göra skillnad kostar förstås pengar – pengar som dagens etiska fonder inte är beredda att betala.
– Om det skulle gå riktigt dåligt för t.ex. tobaksbolagen skulle troligen också de etiska fonderna förlora pengar. Av denna anledning är de alltför sällan speciellt radikala i sitt förhållningssätt till vad de uppfattar som oetiskt. Så länge den ekonomiska avkastningen fortfarande är det som är viktigast för de etiska fonderna, och de fortsätter att stoppa huvudet i sanden istället för att ta itu med problemen, är det svårt att se hur de skulle kunna förändra världen, avslutar Joakim Sandberg.
Avhandlingens titel: The Ethics of Investing. Making Money or Making a Difference?
Disputationen äger rum lördagen den 5 april 2008 kl 13.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Joakim Sandberg, tel. 031-786 4571 (arb), mobiltel. 0708-35 65 32, e-post: joakim.sandberg@filosofi.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
I studien jämförs individer från Sverige, Kina och Taiwan och visar att den nationella och sociala kulturen påverkar uppfattningen om etik och etiska livsmedelsprodukter. De svenska respondenterna förknippade etisk konsumtion av livsmedel med en känsla av plikt, att göra det som är bäst för samhället och djuren, och i mindre grad ökade hälsofördelar. För respondenterna med kinesisk och taiwanesisk härkomst var den huvudsakliga anledningen att handla etiska och ”gröna” livsmedel i första hand en fråga om hälsofördelar och smaken. Fokus på djur och miljö var mycket mindre för den gruppen.
– Det är inte ovanligt att förknippa etisk konsumtion med högre priser och i förlängningen med högre levnadsstandard. Etisk konsumtion anses vara något endast för dem som har råd. Studien pekar dock att etisk konsumtion inte nödvändigtvis bara handlar om ekonomiska val utan även om de kulturella aspekterna kring livsmedel. Då etik, och det som anses vara etiskt korrekt, är kulturellt förankrat påverkas även etisk konsumtion av både sociala och nationella faktorer, säger Chih-Hao Kung.
Studien bidrar med kunskap och djupare förståelse kring hur vi som konsumenter resonerar kring etiska livsmedel. Genom att förstå hur etiska livsmedel uppfattas av konsumenter från olika kulturer kan detta leda till att handeln bättre kan anpassa olika erbjudanden samt hur etiska livsmedel marknadsförs. Samtidigt kan förståelsen av de kulturella aspekternas betydelse kring valet av livsmedel medföra ökade marknadsandelar för etiska produkter, vilket inte bara gynnar handeln utan även producenter, konsumenter och miljön.
När det kommer till forskning och studier kring etisk konsumtion har det mestadels fokuserats på varför konsumenter väljer att handla etiskt. Trots att etisk konsumtion och miljö är aktuella frågor visar svensk försäljningsstatistik att etisk livsmedelskonsumtion fortfarande upptar en mycket liten del av den totala försäljningen. Uppsatsen presenterar en riktning för forskning kring etisk konsumtion för en djupare förståelse för hur kulturella skillnader påverkar uppfattningen kring etik rörande livsmedel. Det leder förhoppningsvis till bättre kunskaper inom ämnet för både akademiker och handeln.
– Det är inte långsökt att påstå att djur och miljö har lägre prioritet i vissa kulturer, till exempel bland kineser, jämfört med det vi anser vara normen i Sverige. Det påverkar i sin tur uppfattningen kring vad som anses vara etiskt inkorrekt och i förlängningen de val som görs vid livsmedelskonsumtion, avslutar Chih-Hao Kung.
Uppsatsens titel:
“When does concern (not) turn into action? Exploring the effects of Culture and Neutralisation in ethical consumer behaviour concerning groceries”
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Chih-Hao Kung, tfn 0736-795036, e-post ckung@bostream.nu
För bild eller uppsatsen, kontakta:
press@su.se eller tfn 08-16 40 90.
Tina D´Hertefeldt och hennes kollegor undersökte ett fält i Skåne där ett företag för tio år sedan hade tillstånd att göra försök med GMO-raps. Den genförändrade varianten hade gjorts resistent mot bekämpningsmedlet Basta. Efter försöksodlingen i mitten av 90-talet hade ingen ytterligare raps odlats på fältet men trots detta kom det årligen upp plantor. Man misstänkte därför att frön från GMO-försöket kunde finnas kvar i jorden trots att alla rekommenderade åtgärder hade vidtagits för att undvika detta.
Genom att testa plantorna för resistens mot GMO-försökets bekämpningsmedel och därefter analysera överlevande plantor molekylärt kunde D´Hertefeldt och hennes kollegor visa att det tio år efter odling fortfarande gror genetiskt förändrade plantor. Tätheten motsvarar 100 plantor per hektar.
Det går att som en säkerhetsåtgärd gentekniskt förhindra blomning och frösättning av GMO-grödor men i fallet raps är det poänglöst eftersom det är just de oljerika fröna som skördas. Jordbruksverket har föreskrifter för hur man samlar upp frön vid GMO-försök. Likaså gäller regeln att man inte får odla samma gröda på samma åker förrän fyra år efter försöksodlingen.
– Vi blev rätt förvånade över resultaten, säger Tina D´Hertefeldt som samarbetat med forskare i Danmark där man har stor erfarenhet av GMO-raps.
– Ingen annanstans har man funnit så lång överlevnad av GMO-avkommor i åkermark. Det finns modeller som förutsagt att det är möjligt men få system där man kunnat testa det. Resultaten medför inte att man måste ifrågasätta de säkerhetsregler som gäller vid GMO-försök. Men väldigt mycket av diskussionen om GMO-raps och andra GMO-grödor har handlat om riskerna för spridning utanför odlingarna. Man har inte tänkt så mycket på att grödorna faktiskt också kan överleva som frön länge på den plats där de odlades. Det är något som borde undersökas grundligare.
Kontaktinformation
Studien i Biology Letters heter Long-term persistence of GM oilseed rape in the seedbank och kan läsas på http://journals.royalsociety.org/content/110824/ Författare är Tina D´Hertefeldt, Rikke B Jørgensen och Lars B Pettersson. Tina D´Hertefeldt nås för ytterligare information på tel 073 6592286 eller e-post tina.dhertefeldt@ekol.lu.se
Avhandlingen visar hur studenternas argument lyder och hur deras resonemang går. Ytterligare argument som anförs i nämnderna är okunskap om gällande regler eller argumentet att man faktiskt är på högskolan för att lära sig hur vetenskapliga texter bör utformas.
Lars-Erik Nilsson har granskat studenternas argument i disciplinnämnderna när de förklarar hur de ser på att de anklagas för att vilseleda den egna högskolan i samband med examination.
Enligt den senast tillgängliga statistiken från Högskoleverket har antalet studenter som varit föremål för disciplinåtgärder ökat från 127 till 449 mellan 2001 och 2006. Nästan hela ökningen utgörs av plagieringsärenden.
Övriga ärenden gäller otillåtna hjälpmedel i provsalar, ändrade provresultat eller otillåtet samarbete.
– Det finns en oro inom utbildningsväsendet att fusk urholkar utbildningskvaliteten och en misstänksamhet mot att studenter använder Internet och annan teknik, säger Lars-Erik Nilsson.
– Samtidigt finns det tydliga krav från politiskt håll och från arbetslivet att studenter ska lära sig nya arbetsformer som bygger på att datorer, andra elektroniska hjälpmedel och tillämpningar som till exempel Internet används.
Lars-Erik Nilsson uppfattning är att många studenter ofta inte förstår vad ett korrekt akademiskt skrivande innebär vid den egna entrén till högskolan och att de inte heller har någon träning på det.
I avhandlingen undersöker Lars-Erik Nilsson studenternas svårigheter med att avgöra var gränsen går mellan ett gott arbete och fusk och vad som är ett acceptabelt arbete enligt akademiska normer och enligt normer i övriga skolsystemet. Han har också granskat hur studenterna resonerar kring frågor som vad det innebär att man producerar ett unikt arbete och vilka former av samarbete som är acceptabla.
Lars-Erik Nilsson lägger fram sin avhandling ”But Can’t You See They are Lying, Student Moral Positions and Ethical Practices in the Wake of Tehnological Change” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Disputationen äger rum vid Högskolan Kristianstad den 11 april.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars-Erik Nilsson, 044-203068, 0702-666468,
lars-erik.nilsson@hkr.se
Upp till 40 procent av luftvägsbesvären hos befolkningen i Norrbottens län kan förklaras av yrkesmässig exponering för luftföroreningar medan upp till 60 procent beror på ärftlig benägenhet för astma. Dessa båda faktorer tillsammans orsakar ca 70 procent medan 10 procent hänger samman med låg socialgrupp definierat som varu- och tjänsteproducerande arbetare.
Resultaten i avhandlingen bygger på analyser av material från OLIN-studierna (Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten) och undersökningar av gruvarbetare från LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna. Under 1960-talet upptäcktes där höga halter av radongas. Samtidigt infördes dieseldrift av fordon under jord. Detta ledde till ett omfattande åtgärdsprogram som markant minskade exponeringarna för radon, andra gaser och damm. Arbetsplatserna har sedan i regel legat klart under gällande gränsvärden. Ändå är gruvarbetare jämfört med andra yrkesgrupper högt exponerade för damm och dieselavgaser.
Gruvarbetare hade i de undersökningar som ingår i avhandlingen ökad förekomst av återkommande pip i luftvägarna, långvarig hosta och kronisk bronkit (ökad slembildning). Samtidig rökning och yrkesexponering förstärkte risken för det sistnämnda. Gruvarbetare som exponerats i genomsnitt 13 år under jord hade i genomsnitt 16 år efter avslutat arbete fortfarande ökade luftvägsbesvär i form av kronisk bronkit, kronisk slembildande hosta och en tendens till ökad förbrukning av astmamediciner. Gruvarbetare, som exponerats i genomsnitt 18 år för damm och dieselavgaser under jord hade inflammation i luftrören. Det gick inte att avgöra om detta var en skyddsmekanism eller ett förstadium till kronisk sjukdom.
Dödsfall i silikos förekommer fortfarande hos svenska gruvarbetare men drabbar nu de äldre. Medianåldern för död i silikos var 78 år, vilket innebär att hälften dör före och hälften efter denna ålder. Det nu gällande gränsvärdet för långvarig exponering för kvartsdamm i Sverige och många andra länder skyddar inte mot allvarlig silikos.
Fredagen den 11 april försvarar Ulf Hedlund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Occupational air pollutants and non-malignant respiratory disorders especially in miners. Svensk titel: Yrkesexponering för luftföroreningar och andra luftvägstillstånd än cancer.
Disputationen äger rum kl. 14.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Per Gustavsson, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Ulf Hedlund är född och uppvuxen i Göteborg, studerade från 1967 i Umeå och har sedan 1971 varit verksam i Gällivare som distrikts- eller företagsläkare. 1984—2003 var han företagsläkare vid LKAB i Malmberget. Han är doktorand vid enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, och kan nås på tel. 0970-142 31, e-post ulf.hedlund@glocalnet.net
Forskargruppen, som leds av docent Sture Forsgren vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, har funnit att det inte behövs inväxt av nerver i smärtande senor för att acetylkolin ska verka. Acetylkolin är en signalsubstans som svarar för signalöverföringen mellan nervceller och skelettmuskler hos alla ryggradsdjur och den är även viktig i det autonoma (inte viljestyrda) nervsystemet. Förutom att vara av betydelse för blodkärlsreglering, har detta ämne visats ha en roll vid celldifferentiering och återuppbyggnad av kroppsvävnader och det anses ha anti-inflammatoriska och smärtmodifierande egenskaper.
Det traditionella synsättet är att acetylkolin bildas från just nervceller, men Umeåforskarna har påvisat att de lokala cellerna i senvävnaden vid kronisk sensmärta själva kan producera acetylkolin och att cellerna dessutom uppvisar receptorer (mottagarställen) för det. Det är överraskande fynd, som nu har publicerats i flera tidskrifter. Helt nyligen har gruppen också visat att det även finns ett liknande, nervcellsoberoende system i tarmen vid inflammatorisk tarmsjukdom och i ledvävnaden i samband vid reumatoid artrit.
Fynden kan ge uppslag för nya behandlingsstrategier riktade specifikt mot det nyupptäckta signalöverföringssystemet för att påverka t.ex. vävnadsomvandlingen, inflammationsgraden och läkningsprocessen. Man har länge, via läkemedel och delvis kirurgiskt, kunnat påverka effekterna av det klassiska, nervcellsberoende överföringssystemet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent Sture Forsgren, enheten för anatomi, tel. 090-786 51 47, mobil 070-309 71 55, e-post: sture.forsgren@anatomy.umu.se
Slåttergubbe eller arnika (Arnica montana) används redan nu utvärtes inom örtmedicin för att behandla bland annat inflammationer till följd av sträckningar, stukningar och blåmärken. Även i Nordamerika, där de flesta av dess släktingar finns, har olika arter av arnika traditionellt använts som medicinalväxter av ursprungsbefolkningen. I Sverige finns förutom slåttergubbe även dess nära släkting fjällarnika, som växer i norr.
Catarina Ekenäs har undersökt släktförhållanden mellan de olika arterna inom släktet Arnica, samt deras biologiska effekter och kemiska innehåll. Studien är en del av ett större forskningssamarbete mellan forskare vid avdelningen för systematisk biologi och avdelningen för farmakognosi vid Uppsala universitet, där man arbetar med att ta fram nya metoder för att hitta växter som kan användas för läkemedelsutveckling. Syftet med projektet är att undersöka ifall det är möjligt att förutsäga växters kemiska substans men hjälp av DNA-baserade släktträd.
Catarina Ekenäs har testat växtarternas förmåga att hämma inflammationsprocessen i två steg. Hon har dels studerat hur de hämmar av utsöndringen av enzymet elastas som har en nedbrytande effekt på kroppens bindväv vid inflammationer, dels hur de hämmar cellernas utsöndring av signalmolekyler som är centrala för inflammationer. Förutom slåttergubbe gav dess släkting vägarnika (Arnica chamissonis) och ytterligare en art som saknar svenskt namn (Arnica longifolia) mycket effektiva resultat i testerna.
– Slåttergubben är idag utrotningshotad i delar av Europa, bland annat på grund av omfattande insamling. I läkemedelsutvecklingen skulle de två andra arterna därför eventuellt kunna utgöra alternativ, säger Catarina Ekenäs.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Catarina Ekenäs, 018-471 64 54, 073-618 67 68, e-post: catarina.ekenas@ebc.uu.se (under tiden 9.4-4.5 endast nåbar via e-post)
Anabola androgena steroider (AAS), i vardagstal ofta bara kallade anabola steroider, kan vid höga doser orsaka ökad irritabilitet och aggression. Under de senaste 15 åren har AAS även föreslagits vara orsak till våldsamt beteende, misshandel och till och med mord. Fia Klötz har under sitt avhandlingsarbete undersökt denna påstådda koppling mellan AAS och brottslighet, med särskilt fokus på våldsbrott och på hur andra riskfaktorer eventuellt påverkar denna koppling.
Med hjälp av belastningsregistret jämfördes brott begångna av personer som testats positivt för AAS med brott begångna av dem som testade negativt. Hon fann att grupperna utvecklade olika brottsmönster över tid. AAS-användarna dömdes till exempel oftare för vålds- och vapenbrott än icke-användarna
Patienter på ett center för missbruksbehandling och interner på ett fängelse tillfrågades också om bruket av AAS. Deltagarnas historia kartlades med hjälp av ett intervjuformulär om bland annat tidigare missbruk, psykiatrisk problematik, familjehistoria och kriminalitet.
Resultatet visar flera gemensamma nämnare mellan AAS-användarna. De var oftare åtalade för flera olika typer av brott och de hade också oftare varit utsatta för fysisk misshandel. I en av studierna var det endast risken för att de varit åtalade för brott som föll under kategorin ”andra brott” som var större än för kontrollgruppen. Fia Klötz slutsats är att våldet i hög grad tycks kunna förklaras av andra riskfaktorer än anabola androgena steroider. Men det är inte uteslutet att steroider hos särskilt känsliga personer kan leda till ovanligt brutalt våld.
– Det är något vi nu ska gå vidare med i en ny studie. Det vi sett är att det tycks det finnas ett särskilt samband mellan AAS och en kriminell livsstil präglad av allvarliga, planerade brott, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fia Klötz på enheten för rättsmedicin, tel: 018-523 588, 073-356 59 32, e-post: Fia.Klotz@surgsci.uu.se
När HIV/aids började spridas på 1980-talet pekades två grupper ut som särskilt riskabla: homosexuella män och sprutnarkomaner. Det var fr.a. bland dem som sjukdomen spreds då. Till dessa riskgrupper lades i början på 1990-talet invandrare, eller människor med utländsk bakgrund. De flesta smittade i Sverige hade då fått sjukdomen utomlands.
– Myndigheterna har upprepade gånger sagt att det är riskabla beteenden som ska pekas ut, inte riskabla kategorier av människor. Men det genomförs inte.
Det säger Anna Bredström, som har studerat informationsmaterial och policydokument om HIV/aids från svenska myndigheter under 15 år, först Aidsdelegationen, senare Folkhälsoinstitutet och numera Socialstyrelsen.
Hon har bl.a. analyserat information riktad till svenska utlandsresenärer. Hon visar hur det är ”de andra”, de utländska människorna som pekas ut som riskabla. När svenska män reser till Thailand uppmanas de inte rakt av att avstå från att gå till prostituerade (trots att detta är olagligt i Sverige), utan att vara försiktiga och tänka på att kvinnor i Thailand kan vara smittade, även de som inte utger sig för att vara prostituerade.
Svenska flickor som reser i Sydeuropa uppmanas vara misstänksamma mot män som gör kontaktförsök. ”Sannolikheten att han kommer med en otrevlig överraskning är hög”.
Den information som riktas till invandrare i Sverige är delvis av annan karaktär. Den handlar mycket litet om HIV/aids, och mer om vad myndigheterna uppfattar som typiskt svenska, och önskvärda, relationer och sexvanor. Läsarna får veta att vi svenskar är jämställda och har en frigjord syn på sex, att sex är vanligt även bland ungdomar, innan man har gift sig och att det är naturligt.
– Informationen utgår från att invandrare kan klumpas ihop till en grupp som är bärare av en oföränderlig kultur, och att det finns en svensk livsstil som är överlägsen och som de ska lära sig, säger Anna Bredström.
Hon tror att informationskampanjer som bygger på ett riskgruppstänkande löper stor risk att misslyckas. Verkligheten tycks också bekräfta hennes oro; Under 2007 ökade HIV dramatiskt i Sverige, samtidigt som också klamydiainfektioner ökade kraftigt, en statistik som tyder på att kondomanvändningen minskar.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter “Safe sex. Unsafe identities: Intersections of ‘Race’, Gender and Sexuality in Swedish HIV/Aids Policy.” Anna Bredström disputerar vid Tema Etnicitet den 4 april. Hon nås på 011-363242, e-post: anna.bredstrom@isv.liu.se
Chlamydia är ett släkte bakterier som orsakar sexuellt överförbara infektioner, ögoninfektioner och lunginflammation. Klamydiabakterier kan bara leva och föröka sig inne i en värdcell och de använder en sprutliknande struktur för att injicera bakterieproteiner direkt i värdcellen. Mekanismen kallas ”typ 3-sekretion” (T3S). Den är en viktig sjukdomsframkallande egenskap också hos andra gramnegativa bakterier men hur den fungerar i klamydiabakterierna är delvis okänt.
Vissa små molekyler, ”T3S-hämmare”, kan specifikt avvärja T3S hos andra gramnegativa bakterier och är därför intressanta som alternativa läkemedel till antibiotika. I avhandlingen visas att T3S-hämmare hindrar klamydiabakterier från att växa i odlade celler, infektionsprocessen stannar och bakterierna kan inte sprida sig till andra celler. De proteiner som utsöndras via T3S kunde inte påvisas när klamydiabakterier behandlades med T3S-hämmare. Resultaten pekar mot att bakterierna använder T3S för att skaffa sig det järn som behövs för deras tillväxt.
Arten Chlamydia pneumoniae, även kallad TWAR, är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner och lunginflammation och misstänks också öka risken för vissa hjärt-kärlsjukdomar. I avhandlingen visas att möss som infekteras med Chlamydia pneumoniae får lägre benmassa än friska möss. Odlade mänskliga benceller kunde infekteras med Chlamydia pneumoniae och utsöndrade då inflammationsmarkörer som påverkar benomsättningen. Därför är det nödvändigt att vidare undersöka om TWAR-infektioner kan orsaka benskörhet hos människor.
Fredag 4 april försvarar Leslie Bailey, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet,, sin avhandling med titeln Infection Biology of Chlamydia pneumoniae.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Major Groove, Inst. för molekylärbiologi. Fakultetsopponent är prof. Kenneth Fields, Univ.of Miami School of Medicine, USA.
Kontaktinformation
Leslie Bailey är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi, tel. 090-785 67 07, e-post leslie.bailey@molbiol.umu.se
Marie Holst har under sitt tioåriga arbete med patienter med kronisk hjärtsvikt upptäckt att de ofta är törstiga och torra i munnen. Muntorrhet kan leda till förändrat smaksinne, försämrad munhälsa och i värsta fall talsvårigheter. Törsten och muntorrheten beror bland annat på den vätskedrivande behandlingen och den vätskerestriktion patienterna är rekommenderade, i gällande riktlinjer 1,5-2 liter vätska per dygn. Räknat på vätskebehovet för en person som väger 80 kg innebär det ett dagligt underskott på nästan 1 liter.
– Med dagens effektiva farmakologiska behandling bör behovet av denna vätskerestriktion omprövas eftersom den medför obehag hos patienterna, säger Marie Holst.
Resultatet av hennes studie indikerar att en mer individuellt anpassad vätskerekommendation är både säker och fördelaktig för patienter med stabil kronisk hjärtsvikt, något som aldrig tidigare visats. I studien deltog patienterna i två interventioner. Under intervention 1 uppmanades de att inte dricka mer än 1,5 liter per dag. Under intervention 2 var det rekommenderade vätskeintaget individuellt anpassat och baserat på kroppsvikten. Resultatet visar ingen skillnad mellan interventionerna när det gäller hälsorelaterad livskvalitet, symtom, fysisk kapacitet eller inläggning på sjukhus. Däremot var upplevd törst och svårigheter att hålla vätskerekommendationen betydligt mindre när vätskeintaget var individuellt anpassat.
Syftet med Marie Holsts avhandling är att beskriva egenvårdsbeteendet och upplevelserna av det dagliga livet hos patienter med kronisk hjärtsvikt. I en annan delstudie beskrivs egenvårdsbeteendet hos patienter med kronisk hjärtsvikt under ett år efter en patientutbildning. Resultaten visade inga förändringar under uppföljningstiden och pekar på att det inte räcker med ett utbildningstillfälle för att förbättra egenvårdsbeteendet och den hälsorelaterade livskvaliteten. Marie Holst har också genom en intervjustudie beskrivit hur patienter med kronisk hjärtsvikt upplever och hanterar sitt dagliga liv.
– Studien visar att patienterna inte ser nattsvart på sin situation utan är rätt positiva, säger hon.
Resultatet beskrivs i två huvudteman: Hindrande och Främjande krafter, där det första temat belyser svårigheterna och det andra hur patienterna anpassar sig och hanterar det dagliga livet.
– Genom att införa mindre strikta vätskerekommendationer kan en begränsning tas bort och det dagliga livet bli lite lättare att leva för patienter med hjärtsvikt, säger Marie Holst.
Hon tror att hennes avhandling kan komma till stor nytta i kliniska verksamheter, t ex i patientutbildning. Avhandlingen kan också användas i sjuksköterskeutbildningen och i vidareutbildningar för sjuksköterskor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Holst på marie.holst@skane.se eller 0704-96 38 96.
Miljön i ett häststall är allt annat än dammfri. Såväl foder och strö som hästarnas eget stöv fyller stalluften med partiklar som retar både hästars och människors luftrör. Hos häst är inflammatoriska luftvägssjukdomar en av de vanligaste orsakerna till nedsatt prestation och långvariga hostproblem.
Men även till synes friska hästar som aldrig hostar kan ha inflammatoriska reaktioner i luftvägarna, särskilt under vinterperioden då hästarna är installade. Det visar ny forskning vid SLU som nu presenteras av veterinär Miia Riihimäki i en doktorsavhandling.
Hästar med astmaliknande symptom, s k Recurrent Airway Obstruction (RAO) och hästar med lindrigare grad av inflammation i luftvägarna, Inflammatory Airway Disease (IAD) har varit målgrupp för intensiv forskning de senaste decennierna. Kunskapen om hur och varför inflammation utvecklas kan förhoppningsvis användas för att utveckla nya behandlingsstrategier och förebyggande åtgärder.
– Det är främst hos hästar som arbetar extremt hårt som luftvägsproblem märks tydligast. Tävlingshästar inom trav, galopp och fälttävlan arbetar i ett tempo som ligger nära det maximala och då blir en nedsatt prestation uppenbar om de har någon inflammation i luftvägarna, säger Miia Riihimäki.
DÅLIG MILJÖ
Att en häst hostar några gånger när arbetspasset inleds behöver inte tyda på sjukdom men det kan ju vara ett tecken på att stallmiljön inte är optimal. I regel hinner hästar som sällan presterar maximalt, utveckla antingen RAO eller IAD, innan sjukdomen upptäcks. En vanlig förkylning kan vara inkörsporten.
– Hästar som drabbas av RAO har till viss del genetisk predisponering, det vill säga det är ärftligt, men man kan som hästägare försöka förebygga och erbjuda en så bra miljö som möjligt. Ett hö eller ensilage av hög hygienisk kvalitet är viktigt, samt att ströa hästboxen med torv, spån eller strimlat papper i stället för halm. Hästar med luftvägsproblem bör dessutom vistas utomhus så mycket som möjligt. Det är extra viktigt att de hålls ute när stallet sopas eller boxen mockas. Här krävs att stallet har genomtänkta rutiner för att minimera exponering av damm.
I sin forskning har Miia Riihimäki bland annat gjort provokationsstudier där hästar har fått vistas i dåligt ventilerad stallmiljö och fodrats med dammigt hö. Redan efter två dagar visade hästarna symptom på sjukdom. Samma hästar undersöktes sedan när de hade vistats en tid på bete och var helt fria från luftvägssymptom.
VÄRDEFULL BIOPSI
En viktig målsättning för Miia Riihimäkis avhandling var att undersöka vilken roll luftvägsslemhinnan spelar i den inflammatoriska processen som orsakas av dålig stallmiljö. Det vanligaste sättet att diagnostisera en ”hosthäst” är att göra ett lungsköljprov men de nya studierna visar att en biopsi(vävnadsprov) från slemhinnan i hästens luftstrupe ger ytterligare information. Miia Riihimäki noterade även att hästarna reagerade mindre negativt när det togs en biopsi i halsen än när det gjordes lungsköljprov.
– Dessutom ger denna provtagningsteknik en unik möjlighet att upprepade gånger samla vävnadsmaterial från patienter. Det ger värdefullt material vid forskning på inflammation i hästens luftvägar.
HUR PÅVERKAS MÄNNISKOR?
Förutom att studera hur hästarna mår i stallmiljön har Miia Riihimäki även valt att koppla in hur människor reagerar på den miljön. Parallellt med sin avhandling har hon därför samarbetat med forskare från Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet samt institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Forskarna har gjort studier på hur människor som arbetar i stallmiljö reagerar på exponering av damm. Vid en ridskola i Skåne och vid ett travstall i Uppland, har såväl ridlärare, stallpersonal som ridskoleelever samt hästarna undersökts parallellt med stallmiljöundersökningar. Studierna pågår fortfarande och kommer att redovisas längre fram.
– Även forskningen på hästars luftvägsproblem kommer att fortsätta på bred front, berättar Miia Riihimäki. Vi har nu nya strategier för att undersöka hästar med RAO eller IAD och de kommer bland annat att tillämpas på den specialistmottagning av hosthästar som nu etableras i samarbete med Universitetsdjursjukhuset här vid SLU.
Kontaktinformation
För mer information: Miia Riihimäki
tel: 018-67 18 81 miia.riihimaki@kv.slu.se
