Maria Hedlund har studerat den politiska beslutsprocessen om modifiering av mänskliga gener från början av 1980-talet fram till 2006, då en lag som reglerar viss användning av medicinsk genteknik trädde i kraft.
Medicinsk genteknik aktualiserar en problematik kring experters roll i samhället och hur demokratiska beslut bör fattas i frågor som kräver expertkunskaper. Givetvis måste experter göra de rent medicinska bedömningarna, menar Maria Hedlund, men när det gäller beslut om tekniker som rör existentiella frågor måste medborgarna ha både insyn och kontroll.
– I medicinskt komplicerade frågor sätter experterna dagordningen. Det tekniska perspektivet skymmer för andra frågeställningar, säger Maria Hedlund.
Som exempel nämner hon att när experterna pratar om lösningar på problemet med ofrivillig barnlöshet, så är det tekniska lösningar som provrörsbefruktning som lyfts fram. Andra alternativ, som adoption, ges inget utrymme.
Maria Hedlund har sett hur den medicinska expertisen i stor utsträckning fått bestämma hur frågan ska behandlas i politiken. Efterhand som nya medicinska tekniker utvecklats, har regelverket anpassats till experternas önskemål.
– Ett exempel på detta är modifiering av gener på ett sätt som kan gå i arv till kommande generationer, säger Maria Hedlund. Oro för oförutsebara risker på lång sikt gjorde att metoden förbjöds innan den var en realitet. När medicinska forskare började se potentiella användningsområden för metoden, togs förbudet dock bort ur lagen. Lagstiftaren lämnade över ansvaret till medicinska experter att på egen hand avgöra när metoden var etiskt godtagbar.
I och med att det är experter som formulerar problemen och sätter den politiska dagordningen riskerar frågorna att handla mer om vad experter bedömer som tekniskt möjligt än vad som bör vara tillåtet i ett demokratiskt samhälle, menar Maria Hedlund.
Maria Hedlund disputerade med avhandlingen Demokratiska genvägar: Expertinflytande i den svenska lagstftningsprocessen om medicinsk genteknik, den 23 november 2007.
Avhandlingen finns att ladda ned elektroniskt: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=599193.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Maria Hedlund på tel. 046-2220163, 0702-207274 eller e-post maria.hedlund@svet.lu.se.
Som ett av de sista evenemangen under Linnéjubileet håller British Palaeontological Association sitt årsmöte i Sverige. Det är första gången under föreningens 51-åriga historia som årsmötet har förlagts till ett skandinaviskt land. Institutionen för geovetenskaper står värd för mötet, som anordnas på Uppsala Konsert och Kongress 16-19 december. 250 paleontologer från hela världen, inklusive USA och Japan, kommer att föreläsa om urtidens livsformer, från neandertalarnas gener till hur de egendomliga sabeltandade dinosaurierna levde. Andra föredrag tar upp djurens ursprung för över 500 miljoner år sedan i den s k kambriska explosionen, ett av evolutionsforskningens mest omstridda problem.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Graham Budd på tel: 018-471 27 62, e-post: Graham.Buff@pal.uu.se
Vår energikrävande värld har blivit alltmer beroende av nya metoder för att lagra och omvandla energi för nya miljövänliga transportmedel, för att generera elektricitet och för bärbar elektronik. Mobilitet – transport av människor och varor – är en socioekonomisk verklighet som sannolikt kommer att vara av stor betydelse de kommande åren. Väte, som kan produceras med små eller inga skadliga utsläpp, har föreslagits som en långsiktig lösning för framtidens energibehov. Intresset för forskning med syfte att ta fram en teknik för säker och effektiv lagring av väte har därför ökat.
För tillämpningar inom transportsektorn måste lagringsmaterialen uppfylla kraven på hög densitet, snabb kinetik och fördelaktig termodynamik. Ett mycket lovande exempel är att lagra väte i så kallade MOFs (metal-organic frameworks), ett poröst nanomaterial. Många krav uppfylls med dessa material, men det det kräver också mycket låga temperaturer, och/eller mycket högt tryck. Ahujas forskargrupp har studerat MOF-5, som består av zinkoxid kluster sammanbundna med organiska länkar i en kubisk struktur.
De kvantmekaniska beräkningarna i den aktuella studien visar att adsorption av litiumatomer på de organiska länkarna, resulterade i en starkare bindning av väte till materialet.
– Det betyder att vätet kan lagras vid högre temperaturer, vilket gör detta till ett mycket passande material för vätelagring, säger Andreas Blomqvist, en av forskarna i gruppen.
De stora beräkningarna i denna studie utfördes vid UPPMAX (Uppsala University´s Multidisciplinary Center för Advanced Computational Science.
Kontaktinformation
Mer infromation: Andreas Blomqvist, tel: +46 (0)18-471 5852; e-post: Andreas.Blomqvist@fysik.uu.se, Moyses Araujo, tel: +46 (0)18-471 3584; e-post: Moyses.Araujo@fysik.uu.se eller professor Rajeev Ahuja, tel: +46 (0)18-471 36 26; mobil: +46 (0)70-425 09 35; e-post: Rajeev.Ahuja@fysik.uu.se
Internationalisering är en stark trend i den högre utbildningen. Universitet bedöms efter hur internationella de är. De lägger ner stor möda på att sluta kontrakt om utbytesprogram med andra universitet världen över och att locka till sig många utbytesstudenter.
Men det brister i utbildningarnas innehåll, konstaterar Song-ee Ahn som disputerar i pedagogik vid Linköpings universitet. Utbudet av kurser, och innehållet i dem, motsvarar sällan utbytesstudenternas behov.
Song-ee Ahn har följt utbytesstudenter från Korea som vistats upp till ett år vid svenska universitet, fram till en tid efter deras återkomst till Korea.
– För de flesta var det ett bortkastat år när det gäller deras utbildning, säger hon. De hittade inte de kurser de behöver på engelska, eller på rätt nivå och fas i deras utbildning. Eller så hade de inte rätt förberedelse – något de kunde ha haft om de fått information i förväg.
Universiteten ger i sin marknadsföring en bild av utbytesstudier som något oproblematiskt och självklart positivt, som bidrar till såväl egen utveckling och kulturell förståelse som den egna utbildningen. Det är en bild som behöver problematiseras, menar Song-ee Ahn och talar om falsk marknadsföring.
– Studenterna förlorar ur en synvinkel både tid och pengar, säger hon. I värsta fall får de gå om ett helt år av sin utbildning när de kommer hem igen. Universiteten behöver kommunicera bättre med varandra om innehållet i utbildningarna.
Utbytesstudenterna är också ofta socialt isolerade från svenska studenter. De bildar en egen internationell grupp tillsammans med andra utländska studenter. De lär sig mer om andra länders kulturer än om den svenska.
Trots allt är de koreanska utbytesstudenterna ändå oftast nöjda med sin tid vid ett svenskt universitet. Det ser det hela mer som en allmänbildning och en kanske välbehövlig paus i sina studier. Song-ee Ahn beskriver dem som ett slags ”bildningsturister”.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Ur kurs. Utbytesstudenters rörelser i tid och rum”. Song-ee Ahn disputerar idag den 11 december. Hon nås på telefon: 013-284468, e-post: songee.ahn@liu.se
Bernice Skytt har studerat avdelningschefer inom hälso- och sjukvården, och visar i avhandlingen att ett gott chefs- och ledarskap ställer krav både på de personliga egenskaperna och på organisationen.
– Att känna att man får personligt, känslomässigt och strategiskt stöd är avgörande. Det är också viktigt att organisationen har tydliga mål, att det finns goda praktiska förutsättningar för arbetet som chef och att man har ett tydligt mandat, berättar hon.
För dem som valde att sluta som avdelningschefer var orsakerna oftast personliga, organisatoriska eller hade att göra med relationen till verksamhetschefen. Svåra situationer berodde vanligen på oklarheter i själva uppdraget, brister i ledningen eller var relaterade till vissa arbetsuppgifter.
En annan viktig förutsättning för ett gott chefskap är möjligheten till utbildning och utveckling. Bernice Skytt har bland annat har studerat avdelningschefer som fick gå ett utvecklingsprogram med inriktning på antingen organisation eller på den egna rollen, och visar att utbildningen gav positivt resultat. Cheferna blev bättre på det aktuella området och majoriteten upplevde också att utbildningen motsvarade deras förväntningar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bernice Skytt, 026-15 58 49, 070-533 55 76, e-post: bernice.skytt@lg.se
I sin avhandling studerar David Langlet handel med miljöfarligt gods som sker mellan två ojämbördiga parter där ett i-land är exportör och ett u-land importör. Under de senaste 30 åren har u-länderna flyttat fram sina positioner vilket uttrycks i bland annat 1989 års Baselkonvention för hantering av miljöfarligt avfall och Cartagenaprotokollet från 2000 för hantering av genmodifierade organsimer.
Ett viktigt juridiskt instrument för reglering av handeln med miljöfarligt gods är prior informed consent, PIC. Det innebär att exportstaten måste få ett uttryckligt medgivande från importstaten för att få exportera sin vara. Ansvaret för varuflödet läggs därmed på exportstaten medan beslutanderätten ligger hos importstaten. Den senare har oftast sämre möjligheter att kontrollera riskerna med varan på grund av till exempel en svag byråkrati och bristande kontroll över sitt territorium.
Alternativet till PIC är att förbjuda export av vissa varor. En fördel enligt Langlet är att ett exportförbud försvårar export på olaglig väg. Men även PIC ger ett skydd mot olaglig handel, om än något svagare, eftersom exportstaten, som har kontrollskyldighet, vanligtvis har en mer välfungerande kontrollapparat. En kritik mot exportförbud är att det är oklart vem som ska ges beslutanderätten. Ett exportförbud kan inkräkta på principen om frihandel samt på importlandets suveränitet och möjlighet till ekonomisk utveckling, enligt Langlet. Ur miljöperspektiv kan den beslutsmakt som PIC ger importlandet naturligtvis kritiseras; det är ju inte självklart att landet sätter miljöhänsyn i främsta rummet då det fattar sitt beslut.
– Importlandet kan till exempel vara beroende av möjligheten att utvinna metaller ur miljöfarligt avfall eftersom det inte har råd att köpa metallen för de priser som gäller på världsmarknaden, förklarar han.
I sin avhandling studerar David Langlet hur de internationella överenskommelserna har implementerats i USAs, EUs och Indiens nationella rättssystem. Alla tre kan betraktas som ekonomiska stormakter med möjlighet att bestämma över handelsflödena i världen, men medan USA och EU huvudsakligen påverkas av regleringen för exportländer intar Indien en dubbelroll och berörs av regleringen både som export- och importland.
Han konstaterar att det finns en global sedvanerätt för PIC vad gäller miljöfarligt avfall. Även länder som inte har skrivit under avtalen stödjer i praktiken principen. Denna samsyn finns dock inte för kemikalier och genmodifierade organismer. I fråga om genmodifierade organismer har EU en strängare syn än USA.
Kontaktinformation
David Langlet disputerar den 14 december i hörsal B4, Södra huset, Stockholms universitet klockan 10.00. Opponent är Professor Günther Handl, New Orleans. David Langlet nås på david.langlet@juridicum.su.se eller mobil 0704 – 96 88 63 Du kan även kontakta redaktör Staffan Westerlund, 073 – 784 5031, staffan.westerlund@juridicum.su.se.
– Genom att använda Gena i stället för bil kommer en pendlare att spara upp till 2 timmars restid varje dag jämfört med att köa sig genom stan. Samtidigt är Gena en klimatsmart lösning på Stockholms trafikproblem, säger Robert Fedor, en av studenterna i projektet.
Gena är en miljövänlig, enkel och bekväm amfibiefarkost som är avsedd för pendling i stadstrafik och skärgårdsvatten. Farkosten, som utvecklas av studenter från KTH och Konstfack i Stockholm, har rum för en förare och en passagerare upp till 15 års ålder.
Miljöaspekten genomsyrar farkosten som är utvecklad för att drivas helt med eldrift. På land handlar det om två elmotorer på vardera 1,6 kW och i vatten drivs den med hjälp av en eldriven båtmotor på 2 kW. Elmotorerna gör också farkosten mycket mer tystgående än andra fordon – positivt för både förare och omgivning.
Den stora tidsbesparingen är möjlig eftersom Gena alltid kan ta kortaste vägen genom att färdas över både land och vatten. Amfibiefarkosten löser därigenom problemet med det begränsade antal knutpunkter som broarna mellan Stockholms öar utgör för trafiken. Något som i dag leder till långa omvägar och restider med stora utsläpp av växthusgaser som följd.
Gena är 3 meter lång och byggd på katamaranskrov som gör den stabil och lätt att driva fram i vatten. Det ger ett avsevärt lägre effektbehov och skonar därför miljön. Katamaranskrovet gör också att farkosten kan köras i högre hastighet än med konventionella skrov. För att minska effektbehovet ytterligare byggs farkosten i kolfiber.
Den första idén till farkosten togs fram tillsammans med studenter från Konstfack, och planer finns på vidare samarbete under våren. Under hösten 2007 utvecklar de 19 KTH-studenterna i projektet en teknisk design av farkosten genom analyser och utvärderingar av olika tekniska lösningar.
– Under våren 2008 ska vi konstruera en prototyp. Planen är att vi i slutet av vårterminen ska ha en färdig och fungerande demonstrator att visa upp. Vi hoppas även kunna presentera vårt koncept och visa upp en modell under båtmässan våren 2008, säger Robert Fedor.
Läs mer på http://www.gena.nu
Pressbild
Illustration av Genas planerade utformning, http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/aquar.jpg
Kontaktinformation
Kontakt
Robert Fedor, 070-777 97 57, robfed74@kth.se
Mårten Nilsson, 073-349 60 57, martenni@kth.se
Tio miljoner kronor satsar Vinnova på ett projekt som ska utveckla metoder för diagnostik av inflammationer i luftvägar och tarmar. Projektet är ett samarbete med företagen Phadia, Aerocrine och Alimenta Diagnostics och i gruppen ingår bland annat professor Per Venge, som forskar om inflammationer.
– Vi har tagit fram en unik metod för att bättre kunna karaktärisera allergiska reaktioner. Nu har vi fått finansiella medel för att gå vidare till kliniska studier. Om de visar sig vara värdefulla så består företagens intresse i att i förlängningen kommersialisera metoderna, säger han.
När en patient fått en allergisk reaktion finns idag rätt klumpiga metoder för att bestämma grad och typ av reaktion. Bland annat används bronkoskopi, som betyder att man för ner en rörkikare i luftvägarna. Bristen på enkla och lindriga diagnosmetoder gör att behandlingen ofta blir schablonmässig. Bland annat ger man ofta läkemedel som kortison till patienten. Men nya resultat visar att olika celler reagerar väldigt olika på kortison, vilket gör behandlingen oprecis. Dessutom kan kortison ge kraftiga biverkningar.
– Om vi kan karaktärisera patienten bättre, kan läkemedelsbehandlingen bli mer träffsäker och på en bättre nivå. Våra analysmetoder går ut på att kunna beskriva reaktionen genom att undersöka kroppsvätskor och styra behandlingsmängden efter det, säger Per Venge.
Anslaget är av flera projekt vid Uppsala universitet som nyligen fått stöd av VINNOVA. Läs mer: http://www.uu.se/aktuellt/nyhet.php?id=269&typ=artikel
Kontaktinformation
Per Venge kan kontaktas på: Per.Venge@akademiska.se, tel: 018-611 42 46, mobil: 0705-34 96 46
Den ena av de två nya magnetkamerorna är avsedd för funktionell avbildning (fMRI, functional magnetic resonance imaging) av hur människans hjärna aktiveras då olika uppgifter utförs. Informationen kan visas som skiktbilder av hjärnan, där olika färger representerar olika grader av aktivitet i nervcellerna. Den andra kameran är avsedd för avbildningar av försöksdjur. Det innebär att den kan ge en bild av hur exempelvis hjärnan hos en mus fungerar. Båda kommer uteslutande att användas för forskning.
Den nya kameran för humanstudier kan alstra ett magnetfält på 3 Tesla. Kameran för djurexperimentella studier, som är den första i sitt slag i Umeå, har ännu högre fältstyrka – 7 Tesla. Ju högre fältstyrka, desto mer detaljerade bilder kan kameran ge. Som en jämförelse är den nuvarande magnetkameran som togs i bruk 2006 vid Norrlands universitetssjukhus på 3 Tesla.
Anslagen är en satsning på tre av Umeå universitets starka forskningsområden: Cancerforskning, Nervsystemet och Ämnesomsättningssjukdomar.
– Detta innebär att Umeå universitet nu har utrustning i världsklass inom magnetresonansområdet, konstaterar Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet.
Mer information om funktionell avbildning med magnetkamera finns i böckerna från Forskningens dag 2003 och 2004, se:
http://www.umu.se/medfak/forskning/popularvetenskap.html#03, kapitlet av Katrine Riklund-Åhlström
http://www.umu.se/medfak/forskning/popularvetenskap.html#04, kapitlet av Lars Nyberg
Kempestiftelsernas webbsida:
http://www.kempe.com/index_start.html
Knut och Alice Wallenbergs stiftelses webbsida:
http://www.wallenberg.org/
Högupplösta porträttbilder finns att ladda ned från http://www.presskontakt.umu.se/pressbilder/index.html
Göran Sandberg återfinns under ”Universitetsledning”, Lars Nyberg och Ingrid Strömberg under ”Forskare”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Lars Nyberg på telefon 090-785 33 64 eller e-post lars.nyberg@diagrad.umu.se.
Professor Ingrid Strömberg på telefon 090-786 65 85 eller e-post ingrid.stromberg@histocel.umu.se.
Professor Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet på telefon 090-786 53 50 eller e-post rektor@umu.se.
Några av de frågor som ska klargöras och diskuteras är vad regeringen vill med sin havs- och vattenpolitik, vad som händer i vattendistrikten, huruvida politiken och vattenarbetet är förenliga, hur vi kan länka ihop land och hav och olika beslut, om övergödningen bara är av ondo samt om vi kan klimatanpassa VA-systemen.
På plats finns hela vatten-Sverige – från politiker och forskare till genomförare i län och kommuner. Dag ett handlar om vattenpolitik och avslutas med en paneldebatt. Dag två har fokus på forskning med bland annat parallella arbetsseminarier om hav, kust, sjöar och vattendrag, grundvatten, urbana vattenfrågor, regionala
åtgärdsprogram, kemikalier och samhällsplanering. Sista dagen inleds med teater med Helge Skoog och Peder Falk som improviserar på temat ”40 år med miljöforskning”.
Missa inte möjligheten att träffa alla inblandade i Sveriges vattenarbete vid ett och samma tillfälle! Forum för miljöforskning äger rum 6-7 februari 2008.
Se hela programmet på www.naturvardsverket.se/forumforskning08
Kontaktinformation
För anmälan kontakta:
Emilie von Essen, eve@formas.se
– Det behövs bättre stöd till de som ska använda datorprogrammen för vi vet idag att utan dessa stödprogram blir behandlingen inte tillräckligt bra, säger forskaren och distriktsläkaren Eva Toth-Pal, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM).
Tidsbrist och stress är ofta avgörande när läkaren väljer bort ett nytt datoriserat hjälpmedel. Men även läkarens datorvana och inställning till hur informationshämtning bör ske, påverkar beslutet enligt Eva Toth-Pals forskning. I sina studier har hon kunnat se att de yngre läkarna visserligen tar till sig datorstödet med en större självklarhet, men att det ändå är individuella egenskaper som spelar den avgörande rollen. Det finns dessutom en oro hos många läkare för att användningen av ett datorstöd ska störa patientmötet.
– De här farhågorna måste man ta hänsyn till vid utveckling och införande av programmen. Ett väl fungerande beslutsstöd stjäl så lite energi och uppmärksamhet som möjligt från patienten och vi vet idag att utan dessa stödprogram blir behandlingen inte tillräckligt bra, säger hon.
I den aktuella avhandlingen har Eva Toth-Pal studerat införande och användning av två olika datoriserade beslutsstöd, bland annat vid behandling av kronisk hjärtsvikt på vårdcentral. Det första systemet var inbyggt i journalsystemet medan det andra beslutsstödet var helt fristående och åtkomligt via internet. Båda systemen hade sina för- och nackdelar. Det inbyggda beslutsstödet startades med några få knapptryckningar medan läkaren läste i patientens journal, men nackdelen är att det bara passar till ett specifikt journalsystem och därför behöver anpassas för att kunna användas på bred front. Det internetbaserade beslutsstödet krävde en mer aktiv insats från läkaren vilket dock uppvägdes av att det bygger på aktuella nationella och internationella riktlinjer.
– Datoriserade beslutsstöd borde vara en självklar del av vården idag, men för att det ska bli verklighet behövs ett bättre och mer individanpassat stöd till dem som ska använda programmen. Idag införs ofta de nya systemen på bred front utan dialog med dem som ska använda dem, säger Eva Toth-Pal.
Fakta beslutsstöd:
Att använda ett medicinskt beslutsstöd inom vården kan vara så enkelt som att läkaren slår upp ett läkemedel i FASS innan receptet skrivs. Skillnaden med ett datoriserat beslutsstöd, som det här exemplet, är att läkaren får hjälp att snabbt väga samman patientens individuella prov- och undersökningsresultat med etablerade och uppdaterade riktlinjer på området.
Det datoriserade beslutssystemet kan därefter ge förslag på ytterligare undersökningar som bör göras eller på lämplig behandling.
Avhandling: Computer decision support systems for opportunistic health screening and for chronic heart failure management in primary health care, Karolinska Institutet. Huvudhandledare var docent Gunnar Nilsson vid CeFAM, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
För frågor, kontakta:
Eva Toth-Pal, med dr, distriktsläkare, CeFAM
Tel: +46 (0)73-9720129,
E-post: evatothpal@gmail.com
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
För pressbild: www.cefam.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Benskörhetsfrakturer drabbar varannan kvinna och var fjärde man. Då det inte finns någon säker bot mot benskörhet är förebyggande åtgärder viktiga. Ärftliga faktorer har stor betydelse för benskörhet och frakturer, men det finns också omgivningsfaktorer som går att påverka. Den maximala bentätheten nås strax efter 20 års ålder, och genom att maximera den kan man sannolikt minska risken för benskörhet och frakturer längre fram i livet.
I avhandlingen undersöks betydelsen av fysisk aktivitet mellan 17 och 21 års ålder hos tre grupper: manliga badmintonspelare, ishockeyspelare och kontrollpersoner. Badminton-gruppen ökade signifikant mer i benmassa jämfört med både kontrollgrupp och ishockeyspelarna i den kliniskt viktiga lårbenshalsen. Någon skillnad i benmassa mellan de tre olika gruppernas föräldrar kunde dock inte påvisas. Detta talar starkt för att skillnaderna istället är relaterade till de snabba riktningsförändringar och hopp, med resulterande stora belastningar på skelettet, som karaktäriserar badminton.
Relationen mellan fysisk aktivitet och bentäthet undersöktes även i en annan studie där materialet bestod av 62 manliga och 62 kvinnliga medicine studerande. Graden av fysisk aktivitet delades upp i aktiviteter med hög stötbelastning, medelhög och låg stötbelastning. Hos männen var mängden hög stötbelastande fysisk aktivitet relaterad till bentätheten både i höft och rygg och även benstorleken i höften. Hos kvinnorna däremot var graden av fysisk aktivitet inte relaterat till bentätheten. Den var istället relaterad till kroppskonstitution. Sammanfattningsvis talar de två studierna för att hög stötbelastande aktivitet kan öka den maximala benmassan hos män.
Betydelsen av vitamin D, vitamin A och fettsyror för utvecklingen av den maximala benmassan undersöktes hos 78 unga män. Vitamin D3-nivåer i blodet ökar bentätheten både i ryggen och i höften medan nivåer av vitamin D2 minskar bentätheten i denna grupp. Nivåerna av vitamin A var inte relaterade till bentäthet, men både A-vitamin och dess transportprotein RBP-4 hade en negativ relation till osteocalcin som är en markör för benbildning. Slutligen hade koncentrationen av omega 3-fettsyror hos denna grupp en positiv relation till bentätheten både i ryggen och i hela kroppen.
Avhandlingens studier visar sammanfattningsvis starka relationer mellan kostfaktorer och fysisk aktivitet för utvecklingen av den maximala bentätheten hos män. Den visar däremot inte på något samband mellan fysisk aktivitet och den maximala bentätheten hos kvinnor.
En högupplöst porträttbild på Magnus Högstrom finns att ladda ned på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredagen den 14 december kl. 09.00 försvarar Magnus Högström, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin sin avhandling med titeln Vitamins, Fatty Acids, Physical Activity and Peak Bone Mass. Disputationen äger rum i sal Betula, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Jon Karlsson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Kontaktinformation
Magnus Högström är född och uppvuxen i Värmland. Han är ortoped och överläkare på idrottsmedicin, Norrlands universitetssjukhus och nås på telefon 090-785 48 17, mobiltelefon 070-579 37 37 eller e-post magnus.hogstrom@idrott.umu.se.
Magnus Eriksson har utgått från ett synsätt som kallas produktlinjeutveckling. Detta är en strategi för återanvändning som fokuserar på familjer av likartade produkter. Grundidén bakom produktlinjeutveckling är att produkter som fyller behoven inom ett visst marknadssegment har ett stort antal gemensamma egenskaper, men även ett antal skillnader. Genom att systematiskt hantera dessa likheter och skillnader får produktutvecklare bättre kunskap om vilka delar av produkterna som är kostnadseffektiva att återanvända inom en viss produktfamilj.
Det övergripande målet för arbetet har varit att utveckla metoder och verktyg som gör det möjligt att effektivt hantera likheter och skillnader mellan produkter i produktfamiljer. Arbetet har genomförts i nära samarbete mellan institutionen för datavetenskap och BAE Systems Hägglunds AB. De utvecklade metoderna och verktygen har tillämpats och kontinuerligt utvärderats inom pågående utvecklingsprojekt vid Hägglunds.
Fredagen den 14 december försvarar Magnus Eriksson, Institutionen för datavetenskap, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: Engineering Families of Software-Intensive Systems using Features, Goals and Scenarios. Disputationen äger rum kl. 13:15, i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Professor Klaus Schmid, Universitet Hildesheim, Tyskland.
Magnus kommer ursprungligen från Undrom, en by sju mil söder om Örnsköldsvik i Västernorrland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Magnus Eriksson
Telefon: 090-786 96 48
E-post: magnuse@cs.umu.se
– Avståndet mellan väljare och makthavare har ökat under en lång tid. Att i det här läget föreslå ytterligare sammanslagningar utmanar demokratin, säger Johan Vamstad. Och det är de demokratiska utmaningarna som är mest trängande och svårlösta även om de ställs mot de ekonomiska utmaningar som den svenska välfärdsstaten står inför.
En möjlighet att förbättra den demokratiska situationen är att ge ett direkt inflytande över olika välfärdstjänster. Bra exempel på sådana är barnomsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.
Avhandlingen undersöker speciellt vilken möjlighet föräldrar har att påverka sina barns omsorg i olika former av förskolor. Slutsatsen blir att ett direkt inflytande kan vara ett värdefullt komplement till den representativa demokratin. Detta utan att kvalitén på tjänsterna försämras.
Särskilt de föräldrakooperativa förskolorna hålls fram som ett gott exempel. Ett steg mot att ta tillbaka demokratin är därför att släppa in kooperativen i den svenska välfärdsmodellen. Men det är även bra att låta de kooperativa strukturerna för deltagande påverka de kommunala tjänsterna. Kooperativa producenter av välfärdstjänster bedöms också stämma bättre överens med den svenska välfärdsstatens värderingar och principer än konkurrerande, vinstdrivande producenter.
De undersökningar som ligger till grund för avhandlingen har genomförts vid ett stort antal förskolor i Östersund och Stockholm mellan åren 2003 och 2007.
Titeln på avhandlingen är Governing welfare – the third sector and the challenges to the Swedish welfare state. Johan Vamstad disputerar vid Institutionen för samhällsvetenskap i Östersund den 14 december 2007 klockan 10:00. Professor Victor Pestoff och docent Ingemar Wörlund har varit handledare. Avhandlingen finns i fulltext.
Foto: Sandra Pettersson
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Johan Vamstad, telefon 063-16 59 33. E-post johan.vamstad@miun.se
Näst efter norrmän är tyskar den viktigaste turistgruppen i Sverige. Umeåforskaren Malin Zillinger har i sin avhandling studerat vad som påverkar tyskars turistbeteende, och vad som styr deras val av resmål. Hon menar att guideböcker fortfarande är den enskilt viktigaste informationskällan för tyska turister, något att tänka på för svenska turistorganisationer och företagare när det gäller marknadsföring.
Malin Zillinger konstaterar att de turistmål och områden som oftast förekommer i böckerna också är de mest besökta. Böckerna ökar också i betydelse ju längre avståndet blir mellan det svenska resmålet och den tyska gränsen. Att läsa en bok är ett nöje för tyskar, och dessutom fungerar guideböcker som souvenirer efter resan. Malin Zillinger menar att som informationskälla står sig böckerna också utmärkt i konkurrensen med internet, som mest används för att boka resor och hotell, och för att söka efter mer allmän information.
Men turisterna gör inte allt som står i böckerna, utan väljer att följa vissa förslag. En barnfamilj besöker exempelvis inte samma turistmål som en ensam resenär. Enligt Malin Zillinger beror också resrutten på om det är första besöket i Sverige. Ju fler gånger de har varit i landet tidigare, desto längre norrut reser turisterna.
Tyska turister är dock långt ifrån aktiva hela tiden. Malin Zillinger menar att de ägnar mindre än tre timmar per dag åt turistaktiviteter, som exempelvis att besöka en attraktion eller gå på sightseeing. Istället umgås de med familjen, läser och lagar mat, något som de också skulle ha gjort på hemmaplan.
Fredagen den 7 december försvarade Malin Zillinger, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Guided Tourism – the Role of Guidebooks in German Tourist Behaviour in Sweden. Svensk titel: Guidad Turism – Guideböckers Betydelse för Tyskars Turistbeteende i Sverige. Fakultetsopponent var professor Alan A. Lew, Department of Geography, Planning and Recreation, Northern Arizona University.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Malin Zillinger,
Kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 060-14 88 70, 070-64 54 136
e-post: malin.zillinger@etour.se
