Forskargruppen har i möss visat att uppkomsten av farliga plack, som orsakar hjärtinfarkt och stroke, helt kan förhindras om nivåerna av det onda kolesterolet (LDL-kolesterol) sänks innan åderförkalkningsutvecklingen når en viss kritisk punkt. Gruppen har också identifierat ett nätverk av 37 gener som svarar på sänkningen i blodkolesterol och förmedlar den positiva effekten.
– Tidigare har en stor del av åderkalkningsforskningen varit inriktad på att identifiera sätt att stabilisera de farligaste placken för att förhindra att de spricker och därmed orsakar hjärtinfarkt eller stroke. Vår upptäckt innebär att man nu även kan rikta in sig på att förhindra uppkomsten av farliga plack, säger docent Johan Björkegren som har lett studien.
Upptäckten omfattar inte enskilda kärlväggsgener utan ett nätverk av gener vilket förklarar genernas inbördes påverkan. Bakom upptäckten av gennätverk ligger åratals av utveckling av nätverksalgoritmer inom gruppen under ledning av Jesper Tegnér, professor i Beräkningsbiologi vid Linköpings Universitet.
– Tiden då enskilda gener eller även enskilda så kallade ”pathways” ensamt troddes kunna förklara uppkomsten av komplexa folksjukdomar som åderförkalkning är förbi. Nu finns verktyg och systembiologiska kunskaper för att ta oss an den totala komplexiteten i dessa sjukdomar, säger Johan Björkegren.
Åderförkalkning är den huvudsakliga orsaken till hjärtinfarkt och stroke som i Sverige och andra västländer orsakar nära hälften av all dödlighet.
Publikation: ”Transcriptional Profiling Uncovers a Network of Cholesterol-Responsive Atherosclerosis Target Genes”, Josefin Skogsberg, Jesper Lundström, Alexander Kovacs, Roland Nilsson, Peri Noori, Shohreh Maleki, Marina Köhler, Anders Hamsten, Jesper Tegnér, Johan Björkegren, PLoS Genetics 14 mars 2008. Ladda ner artikel: http://www.plosgenetics.org/doi/pgen.1000036
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.
Andreas Lindblad har i sin avhandling dels studerat blandade kluster, dels vissa processer som är unika för atomkluster och annan kondenserad materia. Med hjälp av fotoelektronspektroskopi och andra former av elektronspektroskopi – dvs genom att bestråla prover med ljus av en bestämd våglängd, så att elektroner frigörs – har han studerat systemens elektroniska struktur, och indirekt även deras geometriska struktur.
– Det visade sig att olika produktionsmetoden ger upphov till olika strukturer hos blandade kluster. Beroende på tekniken går det att skapa strukturer som är som olja på vatten eller som vatten på olja, berättar han.
Resultaten av hans studier av modellsystem kan också hjälpa forskarna att förstå hur man kan skapa mer komplexa system med en önskad struktur, till exempel metallpartiklar beklädda med molekyler. Om man kan bestämma dessa partiklars struktur och funktion kan man i framtiden skapa nya material med speciella egenskaperna, som till exempel kan användas för att göra datorprocessorer, katalysatorer och solceller mer effektiva.
Den forskargrupp Andreas Lindblad ingår i har också, i samarbete med kollegor i Tyskland, gjort experimentella observationer av en nyupptäckt typ av sönderfallsprocess som sker i kondenserad materia i samband med elektronspektroskopi. Den här processen, som forskare förutsade i teorin i slutet av 1990-talet, kan bland annat öka förståelsen för strålningsskador som uppstår i våra DNA-molekyler när de utsätts för lågenergistrålning, till exempel i form av solens UVA-strålning.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Lindblad, 018-471 36 01, 070-939 76 42, e-post: andreas.lindblad@fysik.uu.se
Studien baserar sig dels på en enkätundersökning som kvinnor som till exempel sökt sig till kvinnojourer eller organisationer för invandrarkvinnor fått besvara, dels på djupintervjuer med ett mindre antal kvinnor. Cirka 70 procent av de misshandlande männen hade invandrarbakgrund, resten var svenskar.
Resultaten visar att många av de problem som kvinnorna upplevde i egenskap av invandrare i det svenska samhället förstärkte effekterna av misshandeln, och gjorde det svårt för dem att förändra sin situation. Kvinnorna som deltog i studien var ofta isolerade både från familj och vänner och från samhället. Bostadssegregation, språksvårigheter, diskriminering och rasism var vanligt.
– De hamnar i kläm mellan två starka krafter – mannens förtryck och de utstötningsmekanismer mot invandrare som finns i det svenska samhället, säger Gra Lenardt vid institutionen för psykologi.
Den misshandel kvinnorna utsattes för var mycket grov, och sexuella övergrepp var vanliga. I enkätstudien uppgav nästan varannan kvinna dessutom att mannen också misshandlade hennes barn. Även de förtryckartekniker som misshandlaren använde sig av kan ses som specifika för ett invandrarsammanhang.
Närmare hälften av kvinnorna saknade permanent uppehållstillstånd i Sverige, och beskrev männens hot om utvisning som ett effektivt maktmedel som höll dem kvar i förhållandet. I de fall då mannen var svensk förekom även rasistiska förolämpningar – kvinnorna kallades ”svartskalle”, ”invandrare”, ”den svarta horan” etc. Bland de kvinnor som levde i en muslimsk miljö påverkade förtryck inom den egna gruppen deras möjligheter att agera.
Avhandlingen visar att de hjälp- och stödinsatser kvinnorna fått av svenska myndigheter var mycket bristfälliga, och att kvinnorna inte heller kände förtroende för myndigheternas möjligheter att hjälpa dem.
– Okunnigheten om misshandel som riktas mot kvinnor med invandrarbakgrund är stor inom polisen och socialtjänsten, och speglar ibland fördomsfulla attityder. Den svenska migrationspolitiken, med långa väntetider för att få ett permanent uppehållstillstånd, bidrar också till att kvinnorna får en känsla av att det är mannen, och i sista hand den svenska staten, som bestämmer, säger Gra Lenardt.
Hon påpekar att kvinnorna som deltog i undersökningen trots sin svåra situation inte var passiva offer, utan att de aktivt försökte förändra sin situation.
– Först försökte de anpassa sig, och när det inte fungerade gick de över till mer eller mindre öppna motståndsstrategier genom att konfrontera, vägra lyda eller söka hjälp, berättar hon.
För att kunna erbjuda kvinnorna rätt hjälp och förebyggande åtgärder är det enligt henne viktigt att de berörda myndigheterna har kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom kvinnornas beslut att fortsätta eller avsluta förhållandet. Det är också viktigt att se hur strukturer i samhället påverkar situationen för kvinnor med invandrarbakgrund.
– Det handlar om samhälleliga resurser, som tillgång till arbetsmarknaden, icke-segregerat boende och stöd i akuta situationer, men också om det ideologiska klimatet i Sverige som marginaliserar och exkluderar människor med utländsk bakgrund, säger Gra Lenardt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gra Lenardt, 073-983 77 78, e-post: gra.lenardt@comhem.se
I växt- och djurriket finns individer av olika kön, dvs bärare av antingen många små könsceller (hannar) eller ett fåtal stora (honor). I det tredje eukaryota riket (organismer med DNA samlat i en cellkärna), svampriket, finns inga kön utan istället ett enklare och mer ursprungligt system med olika s k parningstyper. Dessa särskiljs med hjälp av olika varianter av ett fåtal specifika gener.
Det finns många olika sätt att bestämma kön, hos oss människor är det alltså genom könskromosomerna. Man tror att denna könsskillnad har uppkommit i växt- och djurriket ur det enklare systemet med parningstyper och att det hänt flera gånger oberoende av varandra under evolutionen. Förändringen tros ha skett genom inhibering av ett steg under kopieringsprocessen i DNA och att det lett fram till två separata kromosomer. Dessa utvecklas sedan vidare under lång tid.
– Hos människor tros könskromosomerna ha utvecklats de senaste 300 miljoner åren från en gemensam ”proto-könskromosom”, säger Hanna Johannesson, som lett studien.
Den nya studien visar för första gången att trots att svampar inte har några kön, finns många likheter mellan de delar av genomet som bestämmer kön i växter och djur och de delar av genomet som kontrollerar parningstyp i vissa svampar. Forskargruppen har specifikt studerat en sporsäcksvamp (Neurospora tetrasperma) och visar att likheterna är stora, både när det gäller nuvarande struktur och det sätt den har uppstått på.
– Det är svårt att studera evolutionen av könskromosomer, bland annat för att så många olika och viktiga könsspecifika karaktärer är kopplade till dessa. Men mycket av detta går att undvika om man använde enklare system, som svampar, som modell.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Hanna Johannesson, mobil: 070-485 60 94, e-post: Hanna.Johannesson@ebc.uu.se
– Utvecklingen går just nu väldigt fort för de flesta faktorer kring Arktis som vi studerat, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI och redaktör för den aktuella rapporten. Det innebär också att utvecklingen i området relativt snabbt kan rusa iväg i oväntad riktning. Vår probleminventering visar att Sverige i allt ökande grad behöver bevaka utvecklingen i Arktis de närmaste åren.
Studien tar upp såväl ekonomiska som territoriella, klimatologiska och militärstrategiska faktorer. De olika strandstaternas intressepolitik står också i fokus.
Isavsmältningen är svår att förutsäga, men öppnar upp Arktis som en arena för såväl energiutvinning som möjliga nya farleder för sjöfarten.
– Den militärstrategiska betydelsen av polarområdet ökar igen, vilket skapar ett förändringstryck på de nordiska länderna under de närmaste åren. Till exempel måste samarbetet mellan Norge och Sverige kring försvarsmateriel också ses i ljuset av de stora förändringarna i Arktis, avslutar Niklas Granholm.
Kontaktinformation
Kontakt
Niklas Granholm, forskare, niklas.granholm@foi.se 08-555 038 36, 070-927 7370
Att kunna läsa och skriva är grundläggande för att känna sig självständig och delaktig i dagens samhälle. För barn som på grund av cerebral pares (CP) inte har något eget talat språk skulle det skrivna språket kunna fungera som en ersättning. Barn med medfödd talskada har dock ofta svårt att lära sig läsa och skriva, av hittills icke kartlagda orsaker.
I ett tvärspråkligt projekt, tillsammans med forskare från Irland, har Maria Larsson studerat läs- och skrivförmåga bland icke-talande barn med CP, i åldrarna 5 till 12 år. Man har även undersökt fonologisk medvetenhet och minne – två färdigheter som är starkt relaterade till läsning och skrivning.
Fonologisk medvetenhet är förmågan att uppfatta ljudstrukturen i det talade språket. Att kunna höra skillnader och likheter mellan olika ljud och ljudsegment, att kunna rimma eller att bedöma hur många ljud ett ord innehåller är exempel på uppgifter som mäter fonologisk medvetenhet. Denna förmåga anses som den enskilt bästa faktorn för att förutsäga läs- och skrivförmåga hos barn med tal.
I den aktuella studien klarade sig de icke-talande barnen lika bra som en grupp talande barn med samma språkliga ålder på de flesta uppgifterna på fonologisk medvetenhet. Endast i en rimuppgift som presenterades visuellt istället för muntligt visade det sig att den talande gruppen klarade sig betydligt bättre. Men trots att det var små skillnader i den fonologiska medvetenheten mellan de bägge grupperna, var det stora skillnader i läs- och skrivförmåga.
– Vi såg inga avgörande skillnader mellan grupperna vad gällde fonologisk medvetenhet, men samtidigt var de talande barnen betydligt starkare på både läsning och skrivning. Det tyder på att det är något annat än fonologisk medvetenhet som spelar en avgörande roll för deras läs- och skrivinlärning, säger Maria Larsson.
När man undersökte minnesförmågan hos barnen kunde man se att de talande barnen presterade bättre på fem av sex minnestest. Av detta drog man slutsatsen att det inte är uppfattningen av språkljud som är problemet för de icke-talande barnen, utan att problemet ligger i minnesprocesserna – i lagring och framtagning av information.
Det finns tecken på att avsaknaden av egen artikulation påverkar lagringen av ljud negativt. För att minnas ljudrepresentationer använder man sig av ett slags inre, tyst tal. Om någon exempelvis ber oss minnas en lista med siffror upprepar vi dem tyst för oss själva.
– Man kan anta att den som inte har något yttre tal har större problem med att lagra in och plocka fram tydliga och korrekta ljudrepresentationer utan hjälp utifrån av någon som säger ordet.
Det tvärspråkliga samarbetet kom till stånd dels för att kunna få ett större antal barn eftersom gruppen icke-talande barn med CP är liten i varje land, och dels för att kunna jämföra barnens förmågor i olika länder och från olika språkliga miljöer.
– I den jämförande studien kunde vi konstatera att likheterna var större än skillnaderna mellan barnen i de olika språkliga miljöerna, men att det samtidigt fanns tecken på att barnen var påverkade av språkets struktur, säger Maria Larsson.
De irländska barnen hade dock kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling vilket troligen beror på att de börjar skolan vid 4 års ålder.
Avhandlingens titel: Reading, spelling and silent speech: Exploring literacy in children with severe speech and physical impairment
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 mars 2008, kl. 10.00, Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Larsson, 031-7739889 (bost.), 031-7864288 (arb.)
maria.larsson@psy.gu.se
Mer än 1.1 miljarder människor lever idag utan tillgång till rent vatten. Trots stora internationella insatser är det långt kvar till FN:s mål att till 2015 ha halverat andelen människor utan tillgång till vatten. Generellt sett är problemet mest utbrett i Afrika, söder om Sahara, men där finns även länder som har lyckats jämförelsevis bra med sin vattenförsörjning.
– Trots en allmänt negativ utveckling finns det afrikanska länder som kommer att uppnå FN:s millenniemål, säger Martin Sjöstedt. Utmaningen är att förstå varför dessa länder lyckats bättre än andra.
Att rätten till mark är en viktig del av lösningen på vattenproblematiken är forskarna idag överens om. En debatt om hur ägande- eller besittningsrätter skall utformas pågår sedan länge.
– Men den viktigaste frågan inte är hur rättigheterna utformas utan snarare i vilken grad staten garanterar att medborgarnas rättigheter säkras, säger Martin Sjöstedt.
I en jämförande studie av tolv Afrikanska länders lagstiftning och policies har Martin Sjöstedt undersökt hur statens agerande i markfrågan påverkar människors vattentillgång. Slutsatsen är att det i många länder är staten som utgör det största hotet gentemot medborgarnas markrättigheter.
– För att stimulera medborgerliga investeringar, som ökar andelen människor med tillgång till vatten, måste staten etablera ett trovärdigt rykte och ge upp en del av sin beslutanderätt när det gäller markfrågor.
Ofta har länders framgångar eller misslyckanden i vattenfrågan förklarats med hur rika länderna är, hur mycket det regnar eller med ett lands tillgång till sjöar och vattendrag. Dessa förklaringar har dock visat sig vara bristfälliga. Fattiga länder har i vissa fall lyckats bättre än rika länder och trots stora tillgångar på vatten har flera länder inte lyckats öka andelen människor med tillgång till rent vatten.
– På senare år har forskningen därför riktat sin uppmärksamhet mot institutioner och förvaltningsstrukturer snarare än mot ny teknik och stora tekniska investeringar, säger Sjöstedt.
Dålig tillgång på vatten har kommit att beskrivas som ett resultat av brister i lagar och rutiner som reglerar användningen och distributionen av dricksvatten. I Sjöstedts avhandling är en särskild form av lagar och institutioner i fokus, de som reglerar ägande och nyttjande av mark.
– I många utvecklingsländer bor människor på mark som de inte har laglig rätt till. Detta innebär att de lever under ett ständigt hot om att bli vräkta och bortkörda.
Är man osäker på om man kan bo kvar i sin bostad imorgon finns det ingen större anledning att investera i fasta tillgångar som till exempel vattenledningar eller brunnar.
– Dessutom är både offentliga myndigheter och privata vattendistributörer ofta tveksamma till att bygga ut vattensystem till områden där människor bor illegalt, säger Martin Sjöstedt.
Avhandlingens titel: Thirsting For Credible Commitments. How Secure Land Tenure Affects Access to Drinking Water in sub-Saharan Africa
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 mars 2008, kl. 13,15, universitetets huvudbyggnad, sal 10, vasaparken, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Martin Sjöstedt, 031-145463 (bost.), 031-7865938 (arb.)
martin.sjostedt@pol.gu.se
Varje år gör arbetsförmedlingarna cirka 600 000-800 000 anvisningar till lediga jobb. Anvisningar är en service till arbetssökande och arbetsgivare, samt ett sätt att kontrollera sökviljan. En tredjedel av de anvisade jobben söks dock inte, enligt arbetsgivarna.
Motstridiga uppgifter
De arbetssökande ska också rapportera till Arbetsförmedlingen om de sökt det anvisade jobbet eller inte. Här lämnar arbetssökande och arbetsgivare motstridiga uppgifter. Av dem som enligt Arbetsförmedlingens register har uppgivit att de har sökt det anvisade jobbet uppger arbetsgivaren att 25 procent ändå inte sökt jobbet.
Matchningarna av relativt god kvalité
Arbetsförmedlingens anvisningar till jobb verkar hålla en bra kvalité – de är bra matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande. Endast en av sex som söker ett anvisat arbete har enligt arbetsgivarna fel kvalifikationer. 13-14 procent av de arbetssökande som sökt det anvisade arbetet erbjuds också arbetet.
Vetskap om kontroll verkar inte påverka
Att i förväg få information om att Arbetsförmedlingen kommer att följa upp anvisningarna verkar inte påverka om de arbetssökande verkligen sökte anvisade jobb. Ett experiment med två slumpvist lottade lika stora grupper gav ingen statistisk säkerställd skillnad i sökbeteende mellan de som fick information om ökad kontroll och de som inte fick informationen. Studien är baserad på cirka 3 000 anvisningar under augusti-september 2007. Svarsfrekvensen i arbetsgivarenkäten var 73 procent.
Författare
Rapport 2008:5 ”Hur fungerar Arbetsförmedlingens anvisningar av lediga platser?” är skriven av Per Engström, Patrik Hesselius, Bertil Holmlund och Patric Tirmén. Bertil Holmlund är verksam vid Uppsala universitet, övriga vid IFAU.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Per Engström: 018-471 15 65, 070-224 25 63, per.engstrom@ifau.uu.se eller Patrik Hesselius: 018-471 60 50, 070-725 19 13, patrik.hesselius@ifau.uu.se
Birnbaum ställer aktuella debatter om generell välfärd och aktiveringskrav i rättviseteoretisk belysning och diskuterar bland annat förslaget om medborgarlön. En av utgångspunkterna är tanken, inspirerad av John Rawls, att det tycks orättvist att vissa personer får sämre villkor än andra till följd av omständigheter de inte kan påverka, till exempel hur rika (och generösa) föräldrar de har eller vilka nätverk de föds in i.
Ett krav på en generell och villkorslös fördelning av resurser är kontroversiellt, bland annat för att detta utmanar principer om reciprocitet. Det tycks orättvist att arbetsföra personer ska få del av frukterna av andras ansträngningar utan att behöva ge någonting tillbaka. Birnbaum menar dock att reciprocitet inte ger oss en uttömmande bild av social rättvisa. Sådana krav slår lätt orättvist mot de sämst ställda om dessa skyldigheter inte föregås av en mer grund-läggande utjämning av gåvoliknande tillgångar.
– Det verkar i allt högre grad betraktas som oproblematiskt att välbärgade personer förses med resurser utan att behöva ge något i gengäld eller stå till svars för hur medlen används. Idag rör vi oss till exempel bort från beskattning av arv, gåvor och stora förmögenheter. Samtidigt uppställs allt striktare villkor och aktiveringskrav på personer som är nödställda och i behov av offentligt stöd.
Birnbaum argumenterar för att en sådan ojämlikhet i utgångsvillkor får stora konsekvenser för människors materiella oberoende, deras möjligheter att fullfölja sina livsmål och den förhandlingsmakt de har i förhållande till arbetsgivare, livspartners och välfärdssystem. Att försöka hitta generella politiska instrument för en jämnare spridning av sådana tillgångar, och därigenom motverka beroende av behovsprövade bidrag, innebär inte ett försvar för någon allmän kravlöshet.
– Olika fördelningsarrangemang vilar på olika principer. Vi tycker att det vore fel att ge människor rätt till arbetslöshetsersättning om de inte aktivt söker jobb, men de flesta av oss tycker också det är varje persons ensak om hon väljer att använda ett arv till att starta ett eget företag eller resa jorden runt. Enligt den idétradition jag spårar och bidrar till, som finns representerad från vänster till höger, är det inte orättvist i sig att människor förses med vissa tillgångar utan krav på motprestation. Rättviseproblemet uppstår när deras fördelning är så skriande ojämlik som idag.
Disputationen äger rum fredagen den 14 mars 2008 kl. 13:00 i hörsal F11, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Simon Birnbaum, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, e-post: simon.birnbaum@statsvet.su.se. Tel: 0709-236212, 08-163722, webbsida: http://www.statsvet.su.se/hemsidor/birnbaum_r.html
För bild kontakta:
Press@su.se, tfn 08-16 40 90
Nästan 90 procent av svenskarna har tillgång till en dator hemma, och över 80 procent har uppkoppling till Internet i hemmet. Datorer, webbkameror och mobiltelefoner är exempel på vanliga digitala artefakter, som på senare år har fått ett allt större inflytande i våra liv.
Annakarin Nyberg vid institutionen för informatik, Umeå universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt hur människor förhåller sig till och använder sig av digitala artefakter i vardagslivet, och hur de påverkar människors beteende. Hon har under flera år följt och intervjuat personer med olika attityder till digitala artefakter.
– Vissa människor använder den digitala tekniken nästan jämt, varje dag, dygnet runt, menar Annakarin Nyberg.
En kvinna i 40-årsåldern som Annakarin Nyberg har följt under avhandlingsarbetet tillbringar en stor del av dagen framför datorskärmen. En man i en 25-årsåldern tycker att datorn är lika självklar i hemmet som sängen. Han har sedan drygt två år sedan en webbkamera uppmonterad i sitt hem, som gör det möjligt för hans vänner att följa hans liv.
– Det är emellertid minst lika viktigt att studera människor som av olika skäl väljer att inte använda datorteknik och Internet som att studera de som använder tekniken, hävdar Annakarin Nyberg, som också menar att detta är ett eftersatt område inom IT-forskningen.
En ensamstående mamma i studien har valt bort Internet i hemmet därför att barnen ännu är för unga och omogna. Hennes beslut innebär dock att hon känner sig utanför vissa sociala sammanhang, och missar information från exempelvis skolomsorg och från andra föräldrar. En man i studien ville inte längre vara en ständigt tillgänglig person och har beslutat sig för att tänka om beträffande sin teknikanvändning. Han ser nu ett värde att inte längre vara ständigt nåbar, och skiljer tydligare mellan sin roll som privatperson och yrkesverksam.
Förutom att ingående visa hur människor utvecklar olika förhållningssätt och handlingsstrategier för att hantera en allt mer komplex teknikutveckling i vardagen, utvecklar Annakarin Nyberg också metoder för att studera digital teknik i människors vardagsliv i sin avhandling.
Fredagen den 14 mars försvarar Annakarin Nyberg, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Att studera digitala artefakter i människors vardagsliv. Disputationen äger rum kl. 13.15 i MA 121, MIT-huset. Fakultetsopponent är docent Britt Östlund, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Annakarin Nyberg,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 090-786 9718
e-post: aknyberg@informatik.umu.se
Arealen på Sveriges ekskogar och ekhagar är idag en bråkdel av vad den var för 300 år sedan. Samtidigt har tidigare öppna ekskogar vuxit igen med andra trädslag, på grund av att de inte längre betas.
Det här är två troligen viktiga orsaker till att ekskogens djur- och växtliv utarmats. Men om ekskogen gallrades med avseende på andra trädslag än ek, exempelvis till biobränsle, skulle artrikedomen öka visar en avhandling från Institutionen för växt- och miljövetenskaper.
Doktoranden Heidi Paltto från Broddetorp i Falköpings kommun är verksam vid Institutionen för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet. Hon har i sin avhandling studerat kärlväxter, lavar, mossor och vedsvampar i 25 äldre ekrika lövskogar i Götaland, för att se hur de påverkas av naturvårdsgallring och biobränsleuttag, samt av mängden ekskogar i det omgivande landskapet.
Resultaten visar att naturvårdsgallring har dubbel nytta: de arter som tryckts tillbaka när skogen vuxit igen gynnas, samtidigt som skogen kan nyttjas för biobränsleproduktion.
Heidi Palttos forskning visar också att antalet sällsynta lövskogsarter är högre i skogar som omges av mycket äldre lövskog, jämfört med där lövskogen står isolerad.
Slutsatsen är att framtida naturvård och skogsskötsel i ekrika bestånd bör utgå från ett landskapsperspektiv och från naturvårdsanpassade skötselmetoder, istället för att som idag fokusera på enskilda skogsbestånd.
Ska lavar och skalbaggar som är beroende av ljusöppna skogar få bra livsmiljöer och de öppna lövskogarna bevaras, bör uppåt 90 procent av Götalands ekrika skogsområden naturvårdsgallras föreslår avhandlingen.
Doktorsavhandlingen Oak-rich temperate forests: Conservation ecology of cryptogams and vascular plants at local and landscape level försvarades vid en disputation 29 februari 2008.
Handledare var docent Björn Nordén.
Avhandlingen ingår i forskningsprojektet Ekprojektet som samordnas av professor Frank Götmark på Zoologiska institutionen i Göteborg.
Kontaktinformation
Heidi Paltto, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
0500-491313
0733-798010
Att använda fiberoptik för att distribuera mikrovågssignaler har flera fördelar jämfört med att använda elektriska kablar. Optisk fiber har låga energiförluster och frekvensoberoende dämpning. Dessutom är fibern okänslig för elektromagnetisk störning, är icke-ledande, samt har låg vikt, tar liten plats och är billig.
Framtidens behov av att ha allt fler apparater trådlöst uppkopplade med full rörlighet och höga dataöverföringshastigheter kräver att man kan utnyttja högre frekvenser för kommunikation än idag – det börjar bli trångt i frekvensutrymmet.
I en ny doktorsavhandling av Andreas Wiberg vid Avdelningen för fotonik på Chalmers, presenteras forskning som berör optisk genering, modulering och distribution av signaler i mikro- och millimetervågstillämpningar. Bland annat har signaler på 40 Gigahertz transporterats över ett avstånd på 44 km optisk fiber med en datahastighet på 2,5 Gigabit/sekund, vilket sedan transmitterats i en trådlös länk i laboratoriemiljö.
– Fiberoptiska lösningar är speciellt användbara vid höga frekvenser och längre avstånd. Att kombinera fiberoptisk teknik och mikrovågstillämpningar öppnar för nya intressanta möjligheter och tekniska lösningar, säger Andreas Wiberg.
För god täckning vid höga frekvenser krävs trådlösa system med distribuerade antenner, som kan styras centralt både för inomhus- och utomhus lösningar. Då är det möjligt att dynamiskt omfördela kapaciteten till områden med hög belastning så att god trådlös täckning bibehålls och att resurserna används där de behövs.
I arbetet visar Andreas Wiberg även att flera frekvenser och/eller frekvensband kan sändas samtidigt genom ett mikrovågsfotoniksystem, där optisk filtrering kan användas för att filtrera ut de olika frekvenserna. Vidare presenteras att optiska tekniker kan användas för att generera högfrekventa övertoner utgående från elektriskt genererade signaler.
Att använda optiska tekniker i mikrovågstillämpningar, så kallad mikrovågsfotonik, har många användningsområden utöver kommunikation. Mikrovågsfotonik kan även användas i rent analoga applikationer så som referenssignalgenerering och distribuering av dessa signaler till gruppantenner (antenna arrays). Tillämpningar kan vara fasstyrda RADAR-antenner eller stora gruppantenner för radioastronomi.
Andreas Wibergs doktorsavhandling ”Generation, Modulation, and Detection of Signals in Microwave Photonic Systems” försvaras vid en offentlig disputation den 14 mars 2008.
Tid: 10.00
Plats: Room A423 (Kollektorn), Kemivägen 9, Campus Johanneberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL>>
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=68328
För mer information, kontakta: Andreas Wiberg, Avdelningen för fotonik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers; Tel: 031 – 772 1611, mobil: 070 – 218 1296
andreas.wiberg@chalmers.se
Handledare: Professor Peter Andrekson, Avdelningen för fotonik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers; Tel: 031 – 772 16 06;
peter.andrekson@mc2.chalmers.se
Leg sjuksköterska Maria Browall har i sin avhandling undersökt livskvaliteten hos äldre kvinnor som drabbats av bröstcancer. I undersökningen ingår 170 kvinnor mellan 55-80 år som nyligen opererats för bröstcancer och fått tilläggsbehandling i form av strålning eller cellgifter. Maria Browall har delat in kvinnorna i två grupper som jämförts. I den ena gruppen ingick kvinnor i åldern 55-65, i den andra kvinnor i åldern 66-80.
– De hade flera besvärande och plågsamma symtom och uppfattade att deras livskvalitet försämrades under behandlingstiden, säger Maria Browall.
Hur det upplevde tilläggsbehandlingen berodde på vilken behandling de fick. Kvinnorna som strålades hade symtom som var direkt kopplade till det opererade och det strålbehandlade området, medan de som fick cellgifter upplevde en generell påverkan på hela kroppen. Illamående och kräkningar var det mest förväntade symtomet bland kvinnorna och också de symtom som ökade mest under behandlingen tillsammans med trötthet och depression. Dessa besvär kvarstod upp till fyra månader efter avslutad behandling. Ålder i sig visade sig dock inte påverka livskvaliteten hos dessa kvinnor.
– Vårt resultat tyder på att det inte finns någon anledning av avstå från tilläggsbehandling på grund av ålder, det var ingen skillnad på hur 55-åringarna upplevde behandlingen jämfört med 80-åringarna, säger Maria Browall.
Kvinnorna använde en mängd olika strategier för att hantera sina besvär. De vanligaste strategierna var att acceptera problemet som det var, att slappna av samt att tänka på något annat. Avhandlingen visar vidare att det är viktigt med socialt och emotionellt stöd från anhöriga och vänner men också från vårdpersonal för att den upplevda livskvaliteten ska bli bättre.
– Vården för dessa kvinnor skulle kunna förbättras om sjukvårdspersonalen fokuserade speciellt på de specifika symtomen, som illamåendet, kräkningarna, tröttheten och depression, säger Maria Browall.
Maria Browall anser att det behövs fler studier med specifik inriktning på de faktorer som framkommit i avhandlingen för att se om vårdpersonalen i ett tidigt skede av sjukdomen och behandlingen skulle kunna förebygga så att den totala livskvaliteten inte försämrades efter avslutad behandling.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Experience of adjuvant treatment among postmenopausal women with breast cancer. Health-Related Quality of Life, symptom experience, stressful events and coping strategies
Avhandlingen försvaras fredagen den 14 mars, klockan 13.00, Hörsal Arvid Carlsson, Academicum Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg ssk, filosofie magister Maria Browall, telefon 0322-503 66, 070-550 1097, e-post: maria.browall@vgregion.se
Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon 031-786 6032, 070-676 1460, e-post: ella.danielson@fhs.gu.se
De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.
Tidigare undersökningar har visat att en specifik DNA-typ, s k mitokondriell haplotyp, är i det närmaste exklusiv för de nordeuropeiska hundraserna. Detta tolkades som att de hade ett Skandinaviskt ursprung. I den nya studien har forskare från Sverige och Danmark undersökt DNA från 24 förhistoriska skandinaviska hundar utan att hitta något som indikerar ett Skandinaviskt ursprung.
– Vi ser inget som helst bevis för att hundarna skulle komma från en Skandinavisk varg som domesticerats, säger Anders Götherström, som lett studien.
– Tvärtom tyder våra resultat på att hundarna kom färdigtämjda till Skandinavien från bl a Asien. De hade alltså varit under mänsklig kontroll under mycket lång tid.
Hundlämningarna som analyserats är huvudsakligen från bondestenåldern från Gotland, Mälardalen och Götalandskapen, men även medeltida hundar från Öland, Skara och Stockholm ingår i studien.
– Materialet kommer från fantastiska fyndplatser, jag lyckades få fram DNA ur nästan alla ben jag försökte med vilket är väldigt ovanligt, säger forskaren Helena Malmström som gjort det mesta av laboratoriearbetet i studien.
Materialet är bland annat hämtat från Ajvidegravplatsen på Gotland, en rik och välbevarad stenåldersfyndplats med ett stort fyndmaterial, och den medeltida befästa byn Eketorp på södra Öland, en spektakulär försvarsanläggning.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Götherström, tel: +34 918 222 838, 073-992 78 64, anders.gotherstrom@uadm.uu.se eller Helena Malmström, tel: 070-744 24 44, hmalmstrom@bi.ku.dk
Många traditionella svenska konkurrensfördelar kommer snart att vara överspelade, tror professor Casten von Otter. Företag över hela världen har tillgång till samma teknologi, vårt kunskapsövertag utmanas i bl.a. Indien och Kina. Sociala system som underlättar samarbete och kreativitet – effektiva sociala system – tar däremot lång tid att bygga upp. De förutsätter en social utjämning som länder utan våra traditioner har svårt att hämta in. Attityder är sega.
Inget har utmanat samverkanskulturen så mycket som att de finansiella makthavarna betraktar arbetskraft som en rörlig i stället för en fast kostnad. Tidigare var en välutbildad och trygg arbetskraft en viktig del av företagets värde. I dag är det förmågan att snabbt sänka arbetskraftskostnaderna när efterfrågan viker som belönas av börsen. Det får till följd att man i alla avseenden premierar flexibla arrangemang, i stället för en långsiktighet och stabilitet som är en förutsättning för att utveckla en engagerad och kunskapsmässigt sofistikerad arbetskraft.
Fil dr Klas Levinson redovisar tre enkätundersökningar om parternas inställning till medbestämmande. På det hela taget visas en ljus bild av samverkan i både offentlig och privat sektor. Levinsons undersökningar visar dock att den långsiktiga trenden är en minskad samsyn mellan arbetsgivaren och de fackliga och ett något svagare stöd för modellen.
Utvecklingen från en ”förhandlingskultur” till en ”samverkanskultur” inom den offentliga sektorn är föremålet för statsvetardocenten Jan Wallenbergs bidrag. Han konstaterar att denna tendens möter stora svårigheter inom den regelstyrda offentliga verksamheten. Vill man dra full nytta av samverkan krävs en systematisk reformverksamhet som inte bara berör arbetsrätten utan också förvaltningssystemet.
I det fjärde bidraget jämför docenten i företagsekonomi Tony Huzzard vår utveckling med den mer individualistiska som utvecklats i Storbritannien sedan Thatcher. Han finner att tillämpningen av EU:s direktiv leder dess arbetsliv i en mer nordisk riktning. Kampen mellan medbestämmande och marknadsmässighet går vidare.
Boken ”Medbestämmande i det nya arbetslivet” är författad av fyra forskare som var verksamma vid Arbetslivsinstitutet till dess nedläggning 2006. Den är nummer ett i serien ”Arbetsliv i omvandling”, sedan denna tagits över av Växjö universitetet från Arbetslivsinstitutet.
Kontaktinformation
För beställning av skriften kontakta förlaget: info@hellmansforlag.se eller beställ via vår hemsida: www.vxu.se/svi/aio.
Författarna:
Klas Levinson: klas.levinson@telia.com, 0705 174134
Jan Wallenberg: info@janwallenberg.se, 076 3489216
Casten von Otter: Casten.vo@gmail.com, 0175 91140
Tony Huzzard: Tony.Huzzard@fek.lu.se, 070 2393412
Kontaktperson på Växjö universitet:
Annica Olsson, redaktionssekreterare, annica.olsson@vxu.se, 0470 – 70 80 05
Innehållsdesign handlar om att beskriva, ordna och bearbeta digitala material så att de ska kunna användas på många olika sätt, eller i datorprogram som man kanske inte ännu känner till. Det här gör man genom att systematiskt beskriva och strukturera innehållet, och sedan lagra det i ett format som är oberoende av den plattform där det skapats.
– Det handlar om att använda metoder och verktyg som gör det möjligt att designa flexibla digitala material, berättar Monica Langerth Zetterman.
Hon har undersökt på vilka sätt innehållsdesign kan användas för att utforma forsknings- och undervisningsmaterial. I avhandlingen fokuserar hon främst på själva processen med att utforma det digitala materialet, och beskriver olika sätt att ta sig an de pedagogiska utmaningarna som uppstår då man ska göra ett material tillgängligt för olika användargrupper både på webben och via andra medier. För att utforska innehållsdesignens möjligheter och begränsningar har hon använt sig av ett forskningsmaterial om kvinnor i offentlig verksamhet kring sekelskiftet 1900.
Avhandlingen visar att det med hjälp av innehållsdesign är fullt möjligt för forskare, lärare och studenter att ur samma källa utforma digitala material för fler ändamål än enkel webbpublicering eller pappersutskrifter. Med rätt uppbyggnad kan materialen även användas utanför det sammanhang där de från början producerades.
– Det här gör det möjligt att utveckla mångsidigare digitala arkiv, men också nya forsknings- och undervisningsmetoder, säger Monica Langerth Zetterman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Monica Langerth Zetterman, 018-471 24 89, 070-394 54 30, e-post: monica.langerth@edu.uu.se
