– För att förstå en nation måste man studera dess förflutna, säger Ingemar Ottosson som tillsammans med Thomas Ekholm från Göteborgs universitet nyligen kom ut med boken Japans historia på förlaget Historiska Media.
Det är det första heltäckande verket om japansk historia som skrivits i Sverige på över åttio år.
För trots att Japan är en av Sveriges största handelspartners och ett land som påverkar oss mycket genom till exempel populärkultur, teknik och kampsporter, är Japan ändå lite okänt bland svenskar, menar Ingemar Ottosson.
– När Asien uppmärksammas här handlar det ofta om Kina eller Thailand, och Japan hamnar i skuggan. Därför tyckte vi att det var hög tid att skriva något om Japan ur ett svenskt perspektiv där vi tar upp Sveriges och Japans långa historia av kontakter inom handel och vetenskap, berättar Ingemar.
Den 350 sidor tjocka boken täcker in det mesta från stenåldern till nutid. Ingemar behandlar bland annat Japans roll under världskrigen och landets snabba modernisering, men även mytomspunna geishor och samurajer skildras.
– Japans historia är skriven som en lärobok för högskolestudenter, till exempel på lärarutbildningen eller i allmänna historiekurser.
– Syftet med boken är att visa våra studenter att vi lever i en globaliserad tid där det inte räcker med ett provinsiellt perspektiv utan där vi måste kunna mycket om hela den värld som påverkas oss, menar Ingemar.
Själv undervisar han regelbundet i japansk historia vid Lunds universitet, och till våren håller han bland annat kursen Östasiens historia under andra världskriget (länk) vid Högskolan Kristianstad.
Ingemar Ottossons eget intresse för Japan började tidigt. Som barn såg han ett svartvitt TV-program där några japaner framförde den första japanska schlagern som blev en jättehit runtom i världen.
– Det var ett starkt minne som stannade kvar hos mig. Och så småningom började jag läsa japanska på universitetet i Köpenhamn, berättar Ingemar som även kom att bo och arbeta i Japan under ett och ett halvt år.
Sedan dess har han besökt landet ett tjugotal gånger, och det råder ingen tvekan om att han älskar det:
– Japan är väldigt vackert och naturskönt med berg och skogar… Allting fungerar så bra i landet, till exempel när det gäller infrastrukturen, och maten är så god…
Japanerna är, enligt Ingemar, vänliga, artiga och reserverade. Han tycker de påminner lite grann om svenskar till sättet.
Nästa år planerar Ingemar ytterligare en resa till Japan för att göra research till en ny bok han skriver på. Den handlar om förhållandet mellan Sverige och Japan under 1930-talet och belyser de båda ländernas relationer i en tid på väg mot världskrig.
– Jag hoppas att mina böcker ska bidra till ett ökat intresse för Japan bland svenskarna, säger Ingemar Ottosson.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ingemar Ottosson, tfn: 044-203315, e-post: ingemar.ottosson@hkr.se
Vatten är nödvändigt för allt liv på jorden. Vattenbrist är ett omfattande problem redan idag och förutspås öka med befolkningsökning och klimatförändringar. Totalt flödar cirka 40 000 km3 vatten per år ut i haven men det finns stora skillnader mellan olika bedömningar. Detta beror på att man använt olika datormodeller och analys- och mättekniker, liksom av en stor naturlig variation mellan olika år. Denna avhandling fokuserade på globala vattenbalansmodeller som beräknar global avrinning, avdunstning och vattenlagring från nederbörd och andra klimatdata.
– För att kunna förutsäga vattentillgångarna i framtiden vore en större samstämmighet mellan de olika bedömningarna önskvärd, säger Elin Widén-Nilsson.
Hon har utvecklat en ny enklare modell som sedan använts för att analysera osäkerheter i de globala vattenbalansmodellerna. Hon visar bland annat att uppmätta vattenflöden och snömätningar från satelliter med fördel kan användas för att kalibrera modellen. Vissa osäkerheter fanns dock kvar även i denna enkla modells inställningar vilket tyder på att de befintliga modellerna kan vara för avancerade.
Globala modeller är beroende av globala data av ofta låg kvalitet. Uppmätta flöden finns inte för alla områden på jorden, dessa värden måste alltså uppskattas – företrädesvis med hjälp av information om t ex jordarter och vegetation i områdena, men även enklare procedurer kan användas. En sådan enkel procedur utvecklades i avhandlingen och en ny bedömning av det totala utflödet till haven kunde räknas ut. Elin Widén-Nilsson kunde då visa att valet av tidpunkt för mätningen kan betyda mycket för resultatet.
Elin var med och utvecklade en ny algoritm för att beskriva fördröjning av flödet i ett vattendrag och testade den för ett mellanstort kinesiskt avrinningsområde. Den nya globala vattenbalansmodellen ska på sikt kunna användas för att analysera storskaliga vattentillgångar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elin Widén-Nilsson, mobil: 073-065 63 87, e-post: Elin.Widen@hyd.uu.se
Kan dokumentära fotografier betraktas som trovärdiga skildringar av händelser i världen eller är de istället iscensättningar från ett speciellt perspektiv? Tar dokumentärfotografier del i kampen mot orättvisor eller är de i själva verket maktens redskap? Dessa frågor har diskuterats flitigt de senaste åren och är synnerligen aktuella rörande de fotografier Cecilia Strandroth studerar i sin avhandling, utförda under 1930-talet av fotografer anställda av den amerikanska myndigheten Farm Security Administration. Fotografierna tillhör den dokumentära genrens klassiker. Walker Evans och Dorothea Langes bilder av fattiga bönders lidande i den amerikanska södern har blivit en del av det amerikanska nationella arvet. De är idag symboler för 1930-talets stora depression och sägs visa det amerikanska folkets styrka. Landet klarade sig igenom krisen för att sedan vinna andra världskriget.
I sin avhandling lyfter Cecilia Strandroth fram en annan historia om myndigheten FSA. Genom att undersöka tidigare sällan studerade fotografier visar avhandlingen en historia om politik, om marknadsföring och om propaganda. Fotograferna var anställda för att göra reklam för den politik Franklin D. Roosevelt förde som president, det berömda åtgärdsprogrammet New Deal.
– Snarare än en idealistisk skildring av livsvillkoren för landets fattigaste var FSA:s fotografier en del av en effektiv marknadsföringsapparat, säger hon.
Ordet propagandas negativa laddning och marknadsföringens övertalande funktion överensstämmer inte med den dokumentära genrens krav på objektivitet och autenticitet. Avhandlingen visar att FSA:s politiska funktion har skrivits ut ur historien, för att projektet ska kunna fungera som symbol och som nationellt arv. Detta har skett genom att förtränga de bilder som gör marknadsföringen av administrationens politik uppenbar.
– Allra tydligast blir detta ifråga om den mest kände FSA-fotografen, Walker Evans, som idag betraktas som en av det amerikanska 1900-talets största konstnärer. Trots detta har en stor del av hans produktion för FSA inte uppmärksammats, säger Cecilia Strandroth.
I avhandlingen visas och diskuteras ett stort antal sådana fotografier, varav många aldrig tidigare räknats till Walker Evans produktion.
Avhandlingen distribueras av Fronton förlag, www.frontonforlag.se, e-post: info@frontonforlag.se
Bilder finns på: http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/analys-av-dokumentaert-foto-aendrar-historien-184720
OBS! Fotografierna är inte upphovsrättsskyddade men vid publicering måste de fullständig credit-line anges.
Bild 1: Arthur Rothstein, New York, New York. Photomural to promote the sale of defense bonds, designed by the Farm Security Administration, in the concourse of the Grand Central terminal, 1941. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection
Bild 2: Walker Evans, Allie Mae Burroughs, wife of cotton sharecropper, Hale County, Alabama, 1936. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection.
Bild 3: Walker Evans, utan titel, utan datering. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection
Bild 4: Russell Lee, Secondhand tires displayed for sale. San Marcos, Texas, 1940. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Cecilia Strandroth, tel: 018-471 28 93, 073-091 98 39, e-post: cecilia.strandroth@konstvet.uu.se
Ett exempel kan vara att man skriver ”regeringens användning av lärosalar som flyktingläger har orsakat konflikter”, i stället för ”regeringen använde lärosalar som flyktingläger, vilket har orsakat konflikter”. I den första meningen har vi en nominalisering. I den andra meningen uttrycks samma innehåll i en
sats.
I sin avhandling tittar Lene Nordrum på ett antal engelska nominaliseringar och hur de översatts till norska och svenska i populärvetenskapliga texter. Hon undersöker för det första när dessa används i engelskan. För det andra jämför hon hur de översätts med fokus på frågorna när och varför det ibland är mindre naturligt eller rentav omöjligt att använda en nominalisering i norska och svenska. En tredje viktig fråga rör vilka betydelser och former nominaliseringar har.
Avhandlingen visar att en femtedel av de engelska nominaliseringarna har översatts med satser i både norska och svenska. En förklaring till detta är att det finns olika genrenormer för engelska, norska och svenska populärvetenskapliga texter. Engelska nominaliseringar har till exempel ofta mycket klara funktioner som bidrar till en tydlig och koherent text. Att dessa sedan i en norsk eller svensk översättning blir till satser är således ett tecken på att nominaliseringar har olika funktioner i engelsk, norsk och svensk sakprosa.
Andra förklaringar till varför man på norska och svenska hellre väljer att översätta med en sats istället för en nominalisering kan dels bero på strukturella skillnader mellan språken eller att det inte finns en motsvarande nominalisering på norska och svenska.
Ytterligare faktorer som är viktiga är form och betydelse. Genom att undersöka nominaliseringars argumentstruktur beskriver Lene Nordrum betydelserna process, händelse och resultat och belyser således förhållandet mellan nominaliseringens form och betydelse. Processer översätts oftare med satser än händelser, och nominaliseringar med resultatbetydelse behålls oftast. En förklaring till varför processer oftare översätts med satser är att processer är klara fall av grammatiska metaforer, dvs. processer har en betydelse som normalt förknippas med en sats, och om processbetydelsen i stället realiseras som en nominalisering kan man beskriva denna som en grammatisk metafor.
Genom att undersöka både form (argumentstruktur) och betydelse (process, händelse, resultat) hos engelska nominaliseringar menar Lene Nordrum att hon har hittat goda verktyg för att förklara olika översättningsmönster.
Dessa översättningsmönster ger i sin tur en ökad förståelse av vad nominaliseringar är.
Avhandlingens titel: English lexical nominalizations in a Norwegian-Swedish contrastive perspective
Disputationen äger rum lördagen den 15 december 2007, kl 13.00 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Lene Nordrum,
lene.nordrum@engelska.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen: 031-786 48 65,
petra.platen@hum.gu.se
Följande journalister har tilldelats stipendium:
Adolfo Diaz, frilansjournalist, ska följa forskning vid Stockholms läns landsting/Karolinska Institutet, Socialmedicinska enheten, om skillnad i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper.
Karin Lindgren Strömbäck, frilansjournalist, tänker fördjupa sig i forskning vid Socialhögskolan, Stockholms universitet. Forskningen gäller hur förändringarna av äldreomsorgen i Sverige påverkar livet för äldre, deras anhöriga och vårdpersonalen.
Karin Wickström, journalist vid Sveriges Radio, ska studera projektet om långtidssjukskrivna patienter och deras diagnoser vid Karolinska institutet, Diagnostiskt centrum.
Krister Zeidler, frilansjournalist, planerar följa en forskargrupp inom området arbetsorganisation och hur oreglerade arbetsvillkor inverkar på människors hälsa. Projektet drivs vid Uppsala universitet, Sociologiska institutionen.
Kontaktperson:
Annie Rosell
Tfn 08-775 40 96
annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240
Peter Fredman blir landets första professor i naturturism. Fredman arbetar vid Mittuniversitetets turismforskningsinstitut Etour i Östersund, och det är också där han kommer att vara verksam. Han har sedan många år forskat om friluftsliv, naturturism och naturens upplevelsevärden.
– Forskningen kommer främst att fokusera på tre relaterade områden; konsumenterna, naturen som upplevelserum och turistentreprenörerna. Det är viktigt att se till faktorer som påverkar naturturismens framtida utveckling och samtidigt bygga upp en stark vetenskaplig forskningsmiljö inom detta fält, säger Peter Fredman
Inom både närings- och naturvårdspolitiken lyfter man fram naturens betydelse för den framtida utvecklingen av svensk turism. Naturgivna förutsättningar har en stor roll för en plats eller regions attraktionskraft och betydelse som resmål. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och har många populära strövområden, attraktiva jaktområden och fiskevatten av hög kvalitet på sina marker. Sveaskogs satsning på professuren handlar bland annat om att bolaget vill se naturen som en resurs för att skapa jobb och ekonomisk tillväxt i landet.
– Vi hoppas självklart att samarbetet skall stärka näringen naturturism och att vi tillsammans med Mittuniversitetet och andra viktiga aktörer ska kunna leda utvecklingen framöver. Satsningen ska ge djupare och mer vetenskapligt baserade analyser som hjälper oss att fatta rätt beslut i framtiden, säger Mikael Linnander, VD för Sveaskog Naturupplevelser AB.
Sedan starten 1997 har turismforskningsinstitutet Etour haft naturturism som ett av sina särskilt prioriterade forskningsområden. Institutet har genomfört ett tjugotal projekt inom detta fält, och också stått värd för flera nationella och internationella konferenser kring naturturism.
– Professuren markerar ytterligare en förstärkning av Etour som kompetensmiljö inom naturrelaterad turism. Samarbetet med Sveaskog är en stor möjlighet och utmaning, och är ännu ett starkt uttryck för vår ambition att jobba med behovsmotiverad forskning, säger Bo Svensson, institutschef vid Etour.
Kontaktinformation
Mikael Linnander, VD Sveaskog Naturupplevelser AB. Mail: mikael.linnander@sveaskog.se eller mobil: 0708-16 61 08
Bo Svensson, Institutschef Etour. Mail: bo.svensson@etour.se eller mobil: 070-280 99 44
Peter Fredman, Professor. Mail: peter.fredman@etour.se eller mobil: 070-667 08 06
Substansen artemisinin utvinns ur den kinesiska höglandsväxten Artemisia annua, dock endast i väldigt små mängder. För att kunna använda artemisinin i kampen mot malaria behöver tillgängligheten öka markant. Ett tillvägagångssätt att producera artemisinin är att efterlikna den biologiska produktionen av växten i jästceller. Genom att identifiera vilka gener som är ansvariga för artemisininproduktionen kan dessa isoleras och föras in i jästceller.
– Genom att odla jästceller i stora bioreaktorer skulle man kunna producera stora mängder artemisinin relativt billigt och snabbt, gentemot att odla plantor, och från dessa utvinna substansen, säger Mikael Olsson.
Den biologiska produktionen av artemisinin är en komplicerad process som innehåller flera steg. Uppskattningsvis är upp till fyra, fem olika enzym inblandade i reaktionen och för att konstruera en jäst som producerar artemisinin måste därför alla gener ansvariga för dessa, klonas från växten Artemisia annua. Forskargruppen vid Högskolan i Kalmar har klonat genen och Mikael Olsson har lyckats producera det första enzymet i biosyntesen och producera det i jästceller.
Det är känt sedan länge att i växten Artemisia annua sker artemisininproduktionen i små körtlar på bladen, så kallade trikomer. För att kunna förstå hela biosyntesen måste trikomerna undersökas närmare. Genom att använda ett avancerat mikroskop som har en skärande laser kopplad till sig har Mikael Olsson utvecklat en metod för att öppna upp dessa körtlar. Detta ger en möjlighet att i detalj studera trikomernas olika celler individuellt och specifikt lokalisera artemisininproduktionen.
– Då detta är gjort detta hoppas vi kunna identifiera enzymerna ansvariga för de sista stegen i biosyntesen av artemisinin, säger Mikael Olsson.
Avhandlingen heter ”Plant sesquiterpene synthases; Cloning, heterologous expression, characterization and cellular localization”. Disputationen ägde rum fredagen den 30 november. Opponent var professor Joe Chappell, University of Kentucky, Lexington. USA.
Kontaktinformation
Mikael Olsson
tel: 0480-44 73 60
e-post: mikael.olsson@hik.se
Stockholm har cirka 4 700 gatunamn. Dessa är väl undersökta och beskrivna när det gäller ålder och bakgrund. Men vad vet vi om stockholmarnas kunskap om namnen och deras bakgrund och om vilka relationer och attityder de har till stadens gatunamn? Carina Johansson har i sin avhandling valt att anlägga ett nytt perspektiv på gatunamn i Stockholm, nämligen gemene mans, eller ”namnbrukarnas”, perspektiv.
Moderna gatunamn är produkter av kommunal namnplanering. I Stockholm arbetar en kommunal namnberedning med namnfrågor, och gatunamnen fastställs genom beslut i stadsbyggnadsnämnd och kommunfullmäktige. Gatunamnen i ett nytt område fastställs långt innan människor flyttar in i det nya området. Ofta används s.k. namnkategorier, dvs. att gatunamn inom ett geografiskt område anknyter till en semantisk kategori eller till ett visst tema.
Lär människor sig gatunamn i sin stadsdel? Är de nöjda med gatunamnen? Bidrar namnen till trivsel? Vilken bild ger gatunamnen av stadsdelen eller området? Går namnplanerarnas avsikter fram till namnbrukarna? Dessa frågeställningar har varit utgångspunkten för en rad intervjuer i sju olika stadsdelar i Stockholm, de flesta förorter utanför innerstaden byggda under olika delar av 1900-talet.
– Det går förstås inte att skapa en entydig eller statisk bild av människors relationer till gatunamn. Människor har mycket individuella förhållanden till olika namn, och befolkningen i en stor stad är hela tiden föränderlig, säger Carina Johansson.
Men det finns ändå vissa mönster som kommer fram i avhandlingen. Ett exempel är att många människor har stor namnkännedom i sin närmiljö och att namnkunskap bidrar till människors trivsel, hemhörighets- och identitetskänsla. Namnkategorier är uppskattade och har en orienterande funktion och människor vill förstå semantik och syftning i gatunamnen. Namn som uppfattas som fina anses förhöja intrycket av de miljöer där de finns, medan flerordiga och långa namn kan uppfattas som otympliga i den praktiska namnanvändningen. Studien visar också att människor behöver och skapar namn på mindre, avgränsade park- och fritidsområden.
– De officiellt fastställda parknamnen är ofta satta utifrån ett distanserat namnplanerarperspektiv och fungerar inte alltid så bra i det praktiska namnbruket i den lokala miljön.
Avhandligen kan läsas på: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=8281
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carina Johansson, mobil: 073-985 30 71, eller e-post: Carina.Johansson@nordiska.uu.se
De verk som översatts och nu ges ut med kommentarer i Peter Sjökvists avhandling skrevs av Sylvester Johannis Phrygius (1572-1628) under en period i Sveriges historia som karaktäriserades av stor politisk oro. De speglar hur en ung ambitiös student försöker befrämja sin egen karriär genom att skriva lärda latinska dikter. Samtliga är dedicerade till mäktiga personer i hans samtid. Phrygius själv studerade vid denna tid vid olika Nordtyska universitet, och atmosfären där har i hög grad påverkat dikterna.
– Ur historisk synvinkel är det av stort intresse att dikterna visar att Phrygius helt uppenbart var anhängare till en annan än den som gick segrande ur striden om Sveriges krona, säger Peter Sjökvist.
När Sigismund blivit avsatt 1599 ger nämligen Phrygius sitt stöd till den omyndige Hertig Johan, Johan III:s andre son och Sigismunds halvbror. Men som vi vet blev Karl IX strax Sveriges konung.
Den första stora dikten som behandlas är en eklog (herdedikt) skriven 1599 över en avliden dotter till biskopen i Linköping. Den andra är en sorgedikt över Johan III, tryckt 1620 men skriven omkring sekelskiftet 1600, den tredje en samling med 100 ”nakna” emblem (emblem utan bilder). Både eklogen och emblemsamlingen hör till de tidigaste exemplen i respektive genre i Sveriges litteraturhistoria.
– Phrygius kan av flera skäl räknas som en av den svenska litterära barockens verkliga portalgestalter, även om litteraturspråket vid denna tid vanligtvis är latin, säger Peter Sjökvist.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Sjökvist, tel. 018-471 14 44, 070-731 53 32, e-post: Peter.Sjokvist@lingfil.uu.se
Forskningssamarbetet, där även tekniska universitet i Norge och Danmark ingår, omfattar havsbaserad vindkraft, vågkraft och tidvattenkraft. Förstudier visar att potentialen för havsbaserad energiomvandling är mycket stor. Samarbetet ska leda till lönsamma och miljömässigt intressanta tekniska lösningar inom havsenergi.
– Vi tror att havsenergi är en del av lösningen på dagens utmaningar när det gäller klimatet, säger Siri Hatlen, vice VD i Statkraft. Vi har en ambition att ta en ledande position på det här området. Tillsammans med universiteten kommer vi att bygga upp en helt ny kompetens för att tillvarata havsenergi.
Avtalet gör det möjligt att finansiera tio doktorandtjänster, tre forskartjänster och minst en professorstjänst inom området.
– Vi är mycket glada åt detta samarbete med ett av Europas ledande energibolag inom förnybar energi. Det är ytterligare ett bevis på att universitetets energiforskning är i världsklass säger Anders Hallberg, rektor vid Uppsala universitet.
I samarbetet ingår även Danmarks Tekniska Universitet och Norges teknisk- naturvetenskapliga universitet (NTNU). Det nybildade nätverket kommer också att bjuda in andra industriella aktörer till samarbetet.
Statkraftkoncernen är ledande i Europa inom förnybar energi. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, fjärrvärme och gaskraft. Statkraft är också en betydande aktör på de europeiska energibörserna. I Sverige äger Statkraft 19 vattenkraftverk. Statkrafts redovisade 2006 ett resultat efter skatt på 6,3 miljarder NOK och har mer än 2 100 anställda i nio länder. Världen behöver ren energi. Statkraft arbetar för att leverera detta varje dag.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mats Leijon, Uppsala universitet, tel. +46 70 425 06 65
Torbjörn Steen, informationschef Statkraft, tel.: +47 911 66 888
Ur innehållet:
• Sanning och lögn om megaprojekt
Bent Flyvbjerg, professor i planering vid Aalborgs universitet bl.a.
• Debatt: Satsa på ungdomarna i det åldrande Sverige
Thomas Lindh, Institutet för Framtidsstudier
• Alla bjuds inte in till demokratin
Per Strömblad, Institutet för Framtidsstudier
• Dags för mer samarbete – Framtidsfokus om framtidsstudier
Leif Åberg, redaktör
• Vem ska finansiera välfärden?
Peter Johansson, Institutet för Framtidsstudier
• I framtiden blir kvinnorna de välutbildade
Arne Jernelöv, miljöforskare
___________________________________________________
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Schizofreni är en svår psykiatrisk sjukdom som bland annat kan ge hallucinationer och vanföreställningar . Problem med social förmåga, initiativlöshet, utslätat känsloliv och svårighet att uppleva njutning är också vanligt.
– Den behandling som finns för patienter med schizofreni lindrar nästan inte alls den sociala funktionsnedsättningen. Om patienterna ska kunna leva ett fullgott liv måste vi hitta nya läkemedel, säger farmakologen Johan Rung som studerat de två läkemedelskandidaterna OSU6162 och ACR16.
I studierna fick råttor en typ av drog som är känd för att försätta människor i ett schizofrenliknande tillstånd och som minskade råttornas sociala beteende. När råttorna fick de två läkemedelskandidaterna fick de tillbaka sitt normala sociala beteende.
– Det tyder på att de två läkemedlen kan lindra schizofrenas bristande förmåga till socialt umgänge och dessutom ha positiva effekter på en rad andra symtom som anses orsakas av samma bakomliggande mekanismer, säger Johan Rung.
Till skillnad från andra läkemedel som endast minskar dopaminsignaleringen i hjärnan tycks de två nya substanserna både kunna minska och förstärka signaleringen beroende på omständigheterna.
– Det är en egenskap som kan vara särskilt gynnsam vid behandling mot schizofreni. Olika grupper av symtom kan kopplas antingen till förhöjd eller till underaktiv signalering med dopamin i olika delar av hjärnan, säger Johan Rung.
Det återstår ytterligare några års forskning innan läkare kan skriva ut de nya substanserna som läkemedel till sina patienter. ACR16 har nyligen börjat testas på patienter av ett internationellt läkemedelsföretag. Även OSU6162 har testats på ett litet antal schizofrena patienter med lovande resultat.
FAKTA SCHIZOFRENI
Schizofreni är en psykiatrisk sjukdom som drabbar en procent av alla människor. Det finns inget botemedel, men de psykotiska symtomen kan behandlas med psykofarmaka. Insjuknandet sker oftast i tjugoårsåldern. Sjukdomen är ofta kronisk och de flesta kommer aldrig tillbaka till vare sig skola eller arbete.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Dopaminergic stabilizers for the treatment of schizophrenia; rat studies focusing on negative symptoms and mechanisms of action
Avhandlingen försvaras onsdagen den 12 december, klockan 09.00, hörsal Karl Isaksson, Medicinaregatan 16, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Rung, farmakolog, telefon: 031-786 33 28, 070-350 30 58, e-post: johan.rung@psychiat.gu.se
Handledare:
Docent Maria Carlsson, telefon: 031-786 33 28, e-post: maria.carlsson@psychiat.gu.se
I avhandlingen ligger fokus på riskfaktorer för fall hos dementa som bor på särskilt boende eller är inlagda på en psykogeriatrisk avdelning. Det övergripande syftet var att identifiera riskfaktorer av betydelse för fall hos personen såväl som faktorer relaterade till omständigheterna kring fallen, och att göra det så effektivt och ändamålsenligt som möjligt.
I en studie utförd bland personer med respektive utan demenssjukdom på äldreboenden visade fallfrekvensen vara mer än dubbelt så hög i gruppen med demenssjukdom. Under 6 månaders uppföljning inträffade det 197 fall bland de 103 personer som hade en demenssjukdom. 11 av dessa fall resulterade i någon form av fraktur. Faktorer som är relaterade till ökad fallrisk i gruppen med demenssjukdom är manligt kön, användande av gånghjälpmedel och användande av mer än fyra olika läkemedel.
I en studie på en psykogeriatrisk avdelning som omfattade 204 patienter med demenssjukdom resulterade 244 fall i 14 frakturer. Statistisk analys visar att manligt kön, användande av läkemedlet heminevrin och nedsatt gångförmåga var faktorer förknippade med ökad fallrisk. Användande av statiner är förknippat med en minskad risk för fall. Med dessa faktorer kan 48 % av variationen av fall förklaras. Heminevrin används vid tillstånd av upprördhet och förvirring samt vid sömnproblematik. Statiner är en grupp läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet hos människor som löper risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
– Relationen mellan medicinering och ökad (heminevrin) respektive minskad (statiner) fallrisk är en intressant observation men bör ses med viss skepsis, säger Staffan Eriksson. Det är svårt att säga om det är medicinen i sig eller symptomen som man får medicinen för som gör att fallrisken påverkas, konstaterar han.
Analysen av omständigheterna kring fallen visar att fallfrekvensen var ungefär lika stor på natten som på dagen. Omständigheter relaterade till en ökad risk att falla, mätt med tid till första fall, är ångest, mörker, att inte ha på sig skor och för kvinnor urinvägsinfektion. Andelen fall relaterade till urinvägsinfektioner var också högre bland kvinnor än bland män.
I stora delar av den äldre befolkningen är fall med därpå följande skador ett vanligt problem. Skadorna leder ofta till så stor nedsättning av rörelseförmågan att det dagliga livet påverkas, ibland även till en för tidig död. Dessa problem är ännu tydligare hos människor som lider av demenssjukdom.
Lördag 15 december försvarar Staffan Eriksson, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Falls in people with dementia.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B101, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Lars Gustafson, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1449&lang=sv
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Staffan Eriksson på telefon 090-786 91 04 eller e-post staffan.eriksson@germed.umu.se.
I östra Bolivia kan man träffa på en grupp enhetligt klädda personer, uppenbarligen av europeisk bakgrund, som skiljer sig från mängden. Männens overaller och panamahattar, och kvinnornas långa småblommiga klänningar och bredbrättade vita hattar, vittnar om att dessa är Altkolonisten, gammalkoloni-mennoniter, en konservativ kristen minoritet. De talar en lågtysk dialekt, ryktet säger att de inte vill ha med utomstående att göra och de har bott i avsides kolonier på den bolivianska landsbygden sedan början av 1950-talet.
Anna Sofia Hedbergs avhandling, som också beskriver de bolivianska mennoniternas livssituation, bygger på flera fältarbeten bland invånarna i en sådan koloni. Hon fokuserar på frågan om vad det är som för människorna samman och vad det är som håller dem samman. Genom att bibehålla ett specifikt sätt att leva värjer sig denna grupp mot modernitet och inflytande utifrån. Och genom att i möjligaste mån isolera sig från världen och hålla samman, strävar de efter att nå kollektiv frälsning, i termer av evigt liv i himlen. Sådan avskildhet förutsätter emellertid tydliga gränser.
– Studien visar inte bara hur sociala gränser skapas och kontrolleras, utan även hur de kan förhandlas och i viss mån överträdas samt användas för att stärka gruppens andliga strävan, säger Anna Sofia Hedberg.
Hon utgår från antagandet att en kommunitet består av en grupp människor som delar ett gemensamt intresse – i det här fallet kollektiv frälsning. Hon betonar också betydelsen av den gemensamma viljan och det delade ansvaret för att bevaka och värna detta intresse. Flera teman diskuteras i avhandlingen, till exempel religionens inflytande på likformighet respektive oregelbundenhet, diskrepansen mellan etik och praktik, samt hur regelbrott kan ses som en form av bekräftande av reglerna.
Genom att beskriva hur och varför människor väljer att stanna i kolonin och bibehålla ett visst sätt att leva, lyfter avhandlingen fram det allmänmänskliga behovet av tillhörighet och mening i livet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Sofia Hedberg på 070-938 13 38 eller anna.sofia.hedberg@antro.uu.se
Förmågan att anpassa sig till förändrade marknadsförutsättningar är avgörande för ett företags överlevnad och tillväxt på lång sikt. Kent Thorén på KTH har tittat närmare på de strategiska problem små och medelstora företag ställs inför, vilka affärsutvecklingssatsningar man väljer för att lösa dem och konsekvenser av dessa val. Fredag 7 december försvarar han sin avhandling på KTH.
Avhandlingen utmanar en mängd föreställningar inom entreprenörskapsteori. Den visar att affärsutveckling och entreprenörskap hänger ihop på ett tydligare sätt än man tidigare sett. Diskussionen om entreprenörskap fokuseras ofta till nystartade företag men Kent Thorén menar att det ger en skev bild.
– I de sektorer jag har undersökt, bland annat elektronikindustri och maskinindustri, står de etablerade företagen för mer än trettio gånger så många entreprenöriella satsningar som de nystartade företagen. Eftersom de etablerade företagens utveckling är mycket viktig för den ekonomiska tillväxten är det betydelsefullt att viljan att satsa nytt är så stor hos dessa företag, säger han.
Satsningarna kan handla om nya produkter eller produktgrupper, eller att ta sig in på nya kundsegment och skapa affärer där. Mindre uppgraderingar eller produktförändringar räknas dock inte som entreprenöriella satsningar i studien, inte heller joint ventures eller förvärv av verksamheter. Motiven och målen för nysatsningarna varierar.
– Defensiva satsningar som ett företag gör när de till exempel vill undvika att förlora marknadsandel till konkurrenter innehåller ofta en strävan efter ny kunskap. Offensiva satsningar, där man satsar målinriktat och aggressivt, verkar å andra sidan göras av företag som vill komma ifatt ledarna i branschen och få en bättre position, konstaterar Kent Thorén
Avhandlingen innefattar även en undersökning av hur olika faktorer i företagen påverkar utfallet av de satsningar som görs. Faktorer som erfarenhet och ovisshet om marknaden har viss påverkan på utfallet, medan kostnader för forskning och utveckling, branschtillhörighet och organisationsstorlek saknar betydelse.
Avhandlingens titel: Corporate Entrepreneurship as a Business Development Strategy
Tid: fredag 7 december kl 10.00
Plats: sal F1, Lindstedtsvägen 22, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Kent Thorén, 0709-816746, kent.thoren@indek.kth.se
Med beslutsunderlag som tydligt presenterar de utsläppsmässiga och ekonomiska effekterna av en viss insats kan man på sikt förvandla dagens många gånger ostrategiska planering för resorna i stora företag till hållbara lösningar. Det menar Markus Robèrt, som fredagen 7 december försvarar sin avhandling på KTH.
– Men då måste problemet rättas till i tid och viktiga aktörer som personalintensiva företag måste lära sig att hitta lönsamhet i ett mer effektivt resande, säger han.
Markus Robèrt har utvecklat en modell som ett stöd för företagen, där deras klimatmål omvandlas till tänkbara förändringar av personalens tjänsteresor och resor till och från arbetet. Hans forskning innehåller ett stort analysarbete som har gjorts på 10 000 anställda från en rad stora företag i Stockholmsregionen.
– För att förvissa oss om att tänkta åtgärder är ekonomiskt genomförbara och har personalens stöd, har vi analyserat kostnader och vinster för olika lösningar och genomfört statistiska modelleringar av de anställdas åsikter om lösningarna, säger han.
Transportsektorn i Sverige saknar ett samlat grepp för att möta framtidens krav på minskade utsläpp och energieffektiva lösningar, vilket kommer att leda till nödlösningar och dyrbara halsöverhuvud-lösningar längre fram. Men den här situationen skapar inte bara bekymmer, menar Markus Robèrt.
– Den innebär också stora möjligheter om svenska företag drar nytta av situationen genom att ligga steget före i ett internationellt perspektiv. Det ger dem möjlighet att skapa konkurrensfördelar när priserna stiger, samtidigt som de kan utgöra goda exempel på hur energihantering kan optimeras när efterfrågan på lösningar blir akut globalt.
Stora personalintensiva företag har en nyckelroll i energiomställningen eftersom deras resepolicies påverkar en stor grupp människor. Samtidigt är de stora nog för att föra en dialog med trafikhuvudmän som kommuner och myndigheter för att skapa bättre förutsättningar för en mer marknadsanpassad trafikplanering med ett mer effektivt resande på företaget.
Inte bara företagen har stora pengar att tjäna på nya trafiklösningar. Att minska trafikvolymerna innebär också stora samhällsekonomiska vinster. I en framtidsstudie om Stockholms län för år 2030 visar ett exempel att 10 procent trafikreduktion skulle motsvara en besparing på 1,7 miljarder kronor årligen genom minskade kostnader för utsläpp och olyckor och genom tidsvinster.
Avhandlingens titel: Mobility Management and Climate Change Policies
Tid: fredag 7 december, kl. 9.30
Plats: sal V1, Teknikringen 76, 1tr, KTH
Kontaktinformation
Kontakt
Markus Robèrt, 0707-67 12 41, markus@infra.kth.se
