– Personalen på Studenthälsan möter de här problemen med jämna mellanrum. Ofta handlar det om unga människor som fått ta mycket ansvar under sin uppväxt, och som har svårt att lämna ansvaret och kontrollen när de flyttar hemifrån. De vet också att alkoholism är delvis ärftlig, och är rädda för att själva hamna i samma situation, säger Helena Hansson.
I en avhandling från Lunds universitets avdelning för klinisk alkoholforskning redovisar hon två studier om insatser riktade mot studenter respektive mot partners till personer med alkoholproblem.
För de studenter som vuxit upp med alkoholmissbrukande föräldrar erbjöds tre alternativ: ett alkoholprogram, ett s k copingprogram och en kombination av dessa program. Alkoholprogrammet handlade fr.a. om hur man i en krog- och festmiljö kan lära sig dricka på ett sätt som inte skadar eller leder till missbruk. Copingprogrammet handlade om sätt att hantera familjesituationen.
– Dessa ungdomar behöver få tillåta sig att tänka på sig själva och sina behov, i stället för att alltid främst ta hänsyn till föräldern. De måste också sätta gränser, t ex inte åka hem och titta till familjen varje helg, och inte acceptera telefonsamtal från en berusad mamma eller pappa, förklarar Helena Hansson. Alkoholprogrammet gav resultat efter ett år, men det bästa resultatet två år senare visade sig i den grupp som fått en kombination av programmen.
I studien av partners till alkoholmissbrukare var alternativen antingen ett enda informationstillfälle, fyra individuella sessioner med copingträning, eller 12 gruppträffar i en stödgrupp. Information vid ett enda tillfälle gav vissa förbättringar när det gällde personernas förmåga att hantera sin situation, men deltagarnas psykiska välbefinnande påverkades inte särskilt mycket. Copingträning och gruppstöd gav däremot psykiska förbättringar som kvarstod ännu efter två års tid.
Organisationer som AA, Alcoholics Anonymous, har stödgrupper för missbrukares anhöriga. Men den offentliga vården behöver också ha både gruppträffar och individuella program att erbjuda, menar Helena Hansson. En svårighet kan dock vara att nå de berörda.
– Det är lättare att få kontakt med anhöriga till människor med andra sorters sjukdomar, som diabetes, demens och psykiska sjukdomar. Alkoholism är fortfarande något som familjerna ofta vill dölja. Men om vi kan utveckla bättre stödprogram, så kanske de anhöriga får större intresse av att vara med, hoppas Helena Hansson.
Avhandlingen heter ”Interventions in adult children and spouses of alcoholics” och läggs fram den 8.12. Helena Hansson träffas på tel 040-3329 77 och 0705-32 18 43, helena.hansson@med.lu.se.
De flesta patienter som opereras för urinblåsecancer får ett eller flera återfall under de första fem åren. För att förhindra återfallen rekommenderas i Europa att alla patienter som opereras för blåstumör får en dos cellgift i urinblåsan direkt efter operationen.
– Våra resultat visar att man måste behandla elva patienter för att undvika ett återfall. Det innebär att tio av elva patienter får cellgift i blåsan i onödan, säger läkaren Ingela Berrum Svennung som skrivit avhandlingen.
I studien ingår cirka 400 patienter från 13 olika sjukhus i Sverige. Varannan patient fick cellgift i urinblåsan efter operationen och resten fick placebo. Patienterna följdes sedan under två år.
– Vi har bland annat mätt hur stora de nya tumörerna var och sett att behandlingen med cellgift framförallt minskar de små tumörerna som är upp till fem millimeter i diameter. Sådana återfall är lätta att ta bort i samband med kontrollcystoskopin, ett ingrepp som dessutom är billigare, säger Ingela Berrum Svennung.
Avhandlingen visar också att kostnaderna för cystektomi kan minskas om ingreppet utförs med så lite blödning som möjligt.
– Ett enda ingrepp kan kosta uppemot en miljon om komplikationer inträffar. Vi kunde se ett starkt samband mellan stor blödning under operationen och hög kostnad och det är därför viktigt att försöka reducera blödningarna vid operationen, säger Ingela Berrum Svennung.
FAKTA URINBLÅSECANCER
Urinblåsecancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år upptäcks 2000 nya fall. För tio procent av patienterna är cancern så allvarlig att urinblåsan måste opereras bort. Patienter med urinblåsecancer behöver behandling och kontroller hela livet. Eftersom patienterna ofta lever länge med sin sjukdom är det den cancerform som ur ett vårdkostnadsperspektiv kostar mest per patient.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Carcinoma of the Urinary Bladder. Aspects of Treatment, Costs and Follow-up Routines
Avhandlingen försvaras fredagen den 7 december, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingela Berrum Svennung, leg. läkare, telefon: 031-342 2610, 0739-88 20 03, e-post: ingela.berrum-svennung@vgregion.se
Handledare:
Docent Sten Holmäng, telefon: 031-342 33 09, e-post: sten.holmang@vgregion.se
Lustläsning som i skolans styrdokument framhålls som viktig att stimulera inom svenskämnet gör att litteraturens ”sanna historier” får inträde i klassrummen.
– Ungdomarna tenderar att läsa dessa böcker som uppdatering av verkligheten be-rättar Annette Årheim. För de unga läsarna i studien framstår det som ett mycket seriöst projekt att via faktionslitteraturen fördjupa sig i de på löpsedlarna definie-rade samtidsproblemen, där hemmet och vännerna som trygghetens sista utpost istället framställs som ondskans högborg. Vidare styrker ungdomarnas utsagor hy-potesen att textens mening i allmänhet och status som sanningsbärare i synnerhet idag styrs allt mer av den aggressiva marknadsföringen av ny litteratur.
Årheim visar också att faktionslitteraturen har god potential i svenskundervisning-en för den mediekritiska analys som ungdomar enligt kursplanerna ska förvärva inom svenskämnet.
– Många svensklärare stressas av den stoffträngsel det innebär att parallellt med litteraturundervisningen också ta upp mediekritisk analys. Faktionslitteraturen kan vara en väg att slå två flugor i en smäll säger Annette Årheim. Mina studier visar att den samtida faktionslitteraturen lämpar sig väl för en mediekritisk analys på svensklärarnas hemmaplan – i skönlitteraturen.
Årheim betonar också vikten av att faktionslitteraturen tas upp till granskning och debatt i klassrummet. – Om receptionen får förbli privatiserad och tyst har denna typ av litteratur utpräglat fördomsreproducerande egenskaper.
Annette Årheim är gymnasielärare i svenska och media. Sedan januari 2003 har hon varit anställd som doktorand i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Institutionen för humaniora, Växjö universitet, där hon också bedriver undervis-ning och handledning inom lärarutbildningen.
Avhandlingen ”När realismen blir orealistisk. Litteraturens sanna historier och unga läsares tolkningsstrategier” försvaras lördagen 15 december, kl. 13.15. Dis-putationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är docent Lars Gustaf Andersson, Språk- och litteraturcentrum, Lund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Annette Årheim, telefon 0470-70 82 37, mobil 073-6229262, e-post: annette.arheim@vxu.se.
Beställ avhandlingen från Växjö University Press, Kerstin Brodén 0470-70 82 67 eller vup@vxu.se.
Den nuvarande rovdjurspolitiken från år 2001 innebär att antalet vargar och järvar ska öka kraftigt. Fler rovdjur innebär en samhällskostnad i och med att fler tamdjur och hundar dödas. En indirekt kostnad är att människor blir rädda för att vistas i naturen. Trots detta anser många svenskar att det är positivt att arterna ska bevaras, eftersom de är en naturlig del av den svenska faunan.
Thomas Broberg vid Umeå universitet har undersökt hur villig befolkningen är att betala för att bevara rovdjuren. Ungefär 2400 slumpmässigt utvalda svenskar deltog i en enkätundersökning, och bland dem fanns både boende inom och utanför vargområden. Thomas Broberg visar att ungefär hälften av svenskarna stödjer den nuvarande rovdjurspolitiken. I genomsnitt är svenskar villiga att betala cirka 300 kronor per år under en femårsperiod för att skapa långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar.
Betalningsviljan för att bevara rovdjur varierar dock mycket mellan olika regioner. Enligt Thomas Broberg är det tydligt att rovdjurspolitiken inte är omtyckt i ”vargområden”. Det betyder att kompensationer utöver de som redan finns, exempelvis ersättning för skadade eller dödade tamdjur, är nödvändiga för att kunna genomföra rovdjurspolitiken på ett effektivt sätt. Hur stora kompensationerna bör bli och hur de bör utformas, är enligt Thomas Broberg, fortfarande en öppen fråga.
Thomas Broberg har också undersökt hur mycket svenskar kan tänka sig att betala för att bevara fjällnära urskog, som av Naturvårdsverket klassificerats som skyddsvärd. Dagens höga timmerpriser har ökat intresset för att avverka dessa skogar. Genom att låta 2 000 slumpmässigt utvalda svenskar besvara en enkät, visar Thomas Broberg att svenskar i genomsnitt är villiga att betala cirka 300 kronor per år under en femårsperiod för att långsiktigt bevara dessa fjällnära urskogar. Enligt Thomas Broberg innebär det att samhällsvärdet av att bevara fjällnära urskog är högre än vinsten från en eventuell avverkning.
Torsdagen den 6 december försvarar Thomas Broberg sin avhandling i nationalekonomi med titeln The Value of Preserving Nature: Preference Uncertainty and Distributional Effects. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Sal N200 i Naturvetarhuset. Opponent är Reader Dr. Susana Mourato, Imperial College, London.
Kontaktinformation
För mer information:
Thomas Broberg,
institutionen för nationalekonomi
Umeå universitet
Tel: 090-786 9565, 070-679 5395
e-post: thomas.broberg@econ.umu.se
Infektionssjukdomen återfallsfeber orsakad av borreliabakterier är mycket vanligare än man hittills trott och ligger bakom hela 10 % av feberfallen i Västafrika. Det har inte funnits någon bra analysmetod för att identifiera bakterien. Därför har många fall feldiagnostiserats och felbehandlats, eftersom symtomen är mycket lika dem hos malaria.
De diagnosmetoder som funnits har krävt dyr och avancerad utrustning som inte är tillgänglig på den fattiga landsbygden där sjukdomen är vanligast. I avhandlingen beskrivs utvecklingen av en ny, enkel och billig diagnostikmetod. Därmed kan diagnosen ställas med minimal utrustning också på små landsbygdssjukhus i Afrika. Den nya metoden har t.o.m. visat sig överlägsen de äldre dyra och avancerade metoderna.
Avhandlingen visar också att borreliabakterierna kan ligga dolda i hjärnan under lång tid för att därefter blossa upp igen. Vidare beskrivs hur bakterien förstör moderkakan och tar sig in i fostret under en graviditet, vilket kan orsaka missfall.
De nya rönen är viktiga för att förstå sjukdomen och hur den bäst ska behandlas. Fältarbetet har huvudsakligen utförts i Togo.
Christer Larsson är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi och nås på tel. 070-358 93 38, epost christer.larsson@molbiol.umu.se
Fredagen den 14 december försvarar Christer Larsson, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Pathobiology of African relapsing fever Borrelia, svensk titel Patobiologi i afrikansk återfallsfeberborrelia.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, inst. Molekylärbiologi, hus 6L.
Fakultetsopponent är Dr. Sally Cutler från University of East London. Avhandlingen försvaras på engelska.
Kontaktinformation
Bilder på Christer Larsson kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
En flerårig tradition vid Uppsala universitet är att bjuda årets nobelpristagare till universitetet. I år har medicinpristagarna Mario R. Capecchi, Sir Martin J. Evans och Oliver Smithies, fysikpristagarna Albert Fert och Peter Grünberg samt två av de tre ekonomipristagarna, nämligen Eric S. Maskin och Roger B. Myerson, tackat ja.
Den 13 december tas de emot av rektor och åker därefter ut till olika campusområden där de ger offentliga föreläsningar. Alla intresserade hälsas välkomna.
Tid: kl 11-12
Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin:
Lokal: The Svedbergsalen, BMC, (B8) Ingång A11, Husargatan 3
Professor Martin J. Evans: Are ES Cells a normal embryonic cell type or are they a tissue-culture artefact?”
Professor Oliver Smithies: Turning Pages”
Professor Mario R. Capecchi: Gene Targeting in the 21st Century: Mouse Models of Human Disease from Cancer to Psychiatric Disorders”
Nobelpristagarna i fysik:
Lokal: Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsv. 1
Professor Dr Peter Grünberg: ”Layered magnetic structures in research and application”.
Professor Albert Fert: Recent developments in Spintronics”
Pristagaren i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne:
Lokal: Ekonomikum, hörsal 3. Kyrkogårdsg. 10
Professor Eric. S Maskin: ”Evolution and Repeated Games”
Professor Roger B. Myerson: A simple model of capitalist liberalization.”
Kontaktinformation
Anneli Waara, pressinformatör, 070-425 07 18
Hon har granskat 1 570 anmälningar i Linköpings kommun om barn som far illa och tagit reda på hur socialtjänsten följt upp dem. 641 av det totala antalet (41 procent) ledde inte vidare till någon fördjupad utredning, utan avskrevs på ett tidigt stadium.
Bland de 641 avskrivna anmälningarna fanns 220 fall som avsåg allvarliga farhågor om barn som for illa. För att bedöma tillförlitligheten i beslutet att inte utreda dem genomfördes en validering, som i 76 procent av fallen visade att det fanns skäl till fortsatt oro, trots att beslut om att inte utreda fattats.
– Det är alltså ett stort antal fall som inte borde ha lämnats därhän och där förhandsbedömningarna inte varit tillräckligt utförliga, säger Madeleine Cocozza.
Dessutom var det i 74 procent av de avskrivna fallen enbart den anmälda familjen som varit informationskälla.
– Det finns ingen juridisk skrivning som kräver att utredaren även ska träffa den som gjort anmälan om att ett barn far illa. Det leder alltså till att flertalet utredare nöjer sig med vad de anmälda vårdnadshavarna själva säger, påpekar Madeleine Cocozza.
Hennes resultat visar också att 33 procent av de anmälda fallen kommer från personer som professionellt arbetar med barn, däribland lärare, barnomsorgspersonal och bvc-personal.
Madeleine Cocozza tycker den siffran är för låg.
– De har en anmälningsplikt. Men det är till exempel bara 11 anmälningar av de totalt 1 570 som kommer från BVC-personal och barnomsorg.
Endast 16 procent av de 1 570 anmälningarna ledde, efter utredning, till insatser från socialtjänsten.
– Det är en mycket låg siffra, men det går inte att säga om det är bra eller dåligt. Däremot måste man vara säker på att inga allvarliga fall släpps igenom. Mina resultat visar att man absolut inte kan vara det. Hela skyddssystemet behöver därför ses över och organiseras om, säger Madeleine Cocozza.
Avhandlingen heter ”The parenting of society. A study of child protection in Sweden – From report to support”. Den läggs fram fredagen den 7 december kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är docent Dagmar Lagerberg, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Kontakt: Madeleine Cocozza 013-22 41 93, 0708-15 45 60, e-post: madeleine.cocozza@lio.se
Det finns cirka 23,7 miljoner inomlandsliga flyktingar i världen idag, som fortfarande lever i låginkomstländer. Etiopien har de senaste fyra årtiondena härjats av krig och hungersnöd. För närvarande finns cirka 55 000 etiopiska flyktingar i Addis Abeba, varav de flesta bor i tillfälliga bostäder.
Syftet med Mesfin Arayas avhandlingsarbete var att studera konsekvenser av trauma och extrem stress bland flyktingar. Han har därför gjort ett slumpmässigt urval av 1 200 flyktingar från lägren Kaliti och Kore i Addis Abeba, i åldrarna mellan 18 och 60 år. Med hjälp av internationellt validerade instrument kartlades deras sociodemografiska faktorer, trauman i barndomen, traumatiska händelser i livet och mental utmattning.
Centrala områden för livskvalitet, det vill säga copingstrategier, uppfattat socialt stöd och grundläggande levnadsförhållanden, skattades med hjälp av formuläret WHOQOL-BREF. Ett urval av 120 flyktingar i Debre Zeit utvärderades på liknande sätt. En studie som jämför förekomst och riskfaktorer för Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) i fyra låginkomstländer där en väpnad konflikt nyligen ägt rum (Algeriet, Kambodja, Etiopien och Gaza) gjordes också. Copingstrategier är olika sätt som individer försöker bemästra och anpassa sig till inre och yttre hot, en jag-funktion som endast delvis är möjlig att påverka viljemässigt.
Män rapporterar väsentligt högre frekvens av erfarenheter av trauma, högre uppfattat socialt stöd och högre grad av uppgiftsorienterad coping. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Kvinnor rapporterar högre känslomässigt orienterad coping. Hos bägge könen är känsloorienterad coping förknippad med fler traumatiska händelser och uppgiftsorienterad coping är förknippat med högre grad av uppfattat socialt stöd. Mental utmattning ökar och livskvaliteten minskar med åldern. Mental utmattning förmedlar effekterna av de flesta trauman genom att minska livskvaliteten, och vissa trauman minskar livskvaliteten direkt. Levnadsförhållandena var också signifikant relaterade till livskvaliteten. Copingstrategier och uppfattat socialt stöd påverkar mental utmattning och livskvalitet direkt såväl som indirekt genom moderering, delvis könsspecifik.
Placering i samhället Debre Zeit ger bättre livskvalitet än placering i Addis Abebas läger. Denna skillnad beror på olika levnadsförhållanden, särskilt skydd från djur och insekter. Vad gäller sociala relationer påverkar dock flera ytterligare faktorer skillnaden, till exempel civilstånd, etnicitet och copingstrategi. Den jämförande studien mellan fyra länder som precis upplevt ett krig stärker teorin att trauma kan vara direkt vållande till starten av PTSD. Den visar dock även att avgörande för sjukdomens utveckling är om ett antal andra ogynnsamma händelser inträffar eller inte.
Onsdag 12 december försvarar Mesfin Araya, Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, sin avhandling med titeln Displaced persons in a postconflict situation in Ethiopia: Mental distress and quality of life in relation to traumatic life events, coping strategy, and social support.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, by. 23, 0-planet, NUS. Fakultetsopponent är professor Hans Ågren, Göteborgs universitet. Avhandlingen försvaras på engelska.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mesfin Araya på e-post mesfinawt@yahoo.com eller telefon 00251-911 408 950. Han är för närvarande i Etiopien, men kommer till Umeå 10 december.
I dag är över en miljard människor i världen överviktiga. Detta medför en ökad risk för vanliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, det så kallade metabola syndromet och diabetes. För att utveckla dessa sjukdomar tycks typen av fett i kosten ha större betydelse än mängden. Dagens kostrekommendationer uppmanar oss att minska på mättat fett (fasta fetter t ex smör) och samtidigt öka intaget av omättat fett (mjukare fetter t ex rapsolja och olivolja). Vissa fetter är livsnödvändiga och måste tillföras kroppen med kosten. Andra fetter kan kroppen själv bilda med proteiner, exempelvis enzymet stearoyl-CoA-desaturase (SCD), som hjälper till att göra mättat fett omättat.
Mönstret av fett i blod kan användas som en objektiv markör för kostens innehåll av fetter. Eva Warensjö har i sin avhandling studerat detta mönster samt markörer för de proteiner som bildar fett i kroppen (SCD) och relaterat dem till risken att drabbas av metabola syndromet samt till dödlighet. Dessutom har hon tittat på hur SCD och mönstret av fetter i blod påverkas av en kost rik på mättat fett, jämfört med en kost rik på rapsolja.
Hon fann bland annat att både hög SCD och ett visst mönster av fett i blod var kopplat till dödlighet och ökad risk för att utveckla metabola syndromet – oberoende av vanliga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Samma risker kunde kopplas till ett fettsyramönster från en kost rik på mättat fett.
– Resultaten visar på betydelsen av rätt fettkvalitet i kosten för att möjligtvis förhindra uppkomst av dessa sjukdomar. Det stämmer bra med dagens kostrekommendationer, säger Eva Warensjö.
Avhandlingen visar också att förändringar i genen som kodar för SCD är kopplad till bukfetma och störningar i kroppens sockeromsättning – vilket stämmer med resultat från djurmodeller. Flera av studierna har gjorts i ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men), som är en populationsstudie som startades 1970 när männen var 50 år. ULSAM är ett unikt forskningsmaterial för att studera sjukdomsrisk och dödlighet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Warensjö, tel: 018-611 76 62, 0706-913 931, e-post: Eva.Warensjo@pubcare.uu.se
Det nya centret är ett samarbete mellan KTH, Vinnova och företaget NM Spintronics och kommer att ha en budget på sex miljoner kronor per år i tre år. Målet är att utveckla material på grundval av de upptäckter kring s.k. spinntronik som KTH-professorerna Börje Johansson och Venkat Rao presenterade för några år sedan. Företaget NM Spintronics bildades 2003 för att kommersialisera deras upptäckter.
Inom spinntronik har man lyckats använda både elektronens laddning och spinn för att lagra och bearbeta information i samma komponent. Det öppnar vägen för helt nya funktioner där ett första exempel är MRAM (Magnetiskt RAM-minne) som är minst lika snabbt som dagens vanliga RAM-minne men har den stora fördelen att informationen inte försvinner när strömmen slås av.
Fransmannen Albert Fert 69, är professor vid Université Paris-Sud i Orsay sedan 1976. Tillsammans med professor Peter Grünberg, Tyskland, tilldelades han årets nobelpris i fysik för upptäckten av en teknik som kallas jättemagnetoresistans – en ny typ av magnetisk kommunikation och informationsutbyte.
Upptäckten har revolutionerat tekniken att läsa information från hårddiskar och har gjort att en hårddisk kan innehålla allt större mängder information. Tekniken används i dag allmänt för att lagra information på hårddiskar och har varit avgörande för utvecklingen av bärbara datorer.
NM Spintronics har sedan starten gjort stora genombrott i utveckling av material, komponenter och produktionsprocesser, och är nu redo för att kommersialisera resultaten, enligt Bo Wikström.
– Spinntroniken kommer i första skedet att integreras som en slags turbo i elektronik och elektrooptik för att successivt ersätta stora delar av elektroniken. Energibesparingar, reducerade koldioxidutsläpp och minskad miljöbelastning blir dessutom resultatet. Spinntroniken kommer också att tillföra nya funktioner inom många nya områden, säger han.
Vid invigningen talar bland andra KTHs rektor Peter Gudmundsson, Vinnovas generaldirektör Per Eriksson, universitetskansler Anders Flodström och NM Spintronics dir. Bo Wikström.
Tid: fredag 7 december, kl. 14.30-16.00
Plats: sal B2, Brinellvägen 23, KTH campus Valhallavägen, Stockholm
OBS! Eftersom antalet platser är begränsat till 100 måste den som är intresserad av att delta vid invigningen anmäla sitt intresse till Venkat Rao i förväg. Kontaktuppgifter nedan.
Kontaktinformation
Kontakt
Bo Wikström, dir. NM Spintronics, 0703-10 60 60, Bo.Wikstrom@nmspintronics.com
Venkat Rao, professor avd. för teknisk materialfysik KTH, 08-790 7771, rao@kth.se
Yrsel är en sorts balansstörning som ger en känsla av att personen själv eller omgivningen rör sig på ett onormalt sätt. Trots att yrsel är en vanlig anledning till läkarbesök går det i många fall inte att komma åt orsaken till problemen. Det saknas också kunskap om hur patienterna upplever sina problem vilket gör det svårare att erbjuda vård som skulle kunna lindra symtomen.
Forskaren Barbro Mendel visar nu i sin doktorsavhandling att nästan var tredje kvinna och var sjunde man i yrkesverksam ålder lider av yrsel. Störst är problemet bland äldre människor där mer än var tredje person angav att de har yrsel och balansproblem
I avhandlingen presenteras också intervjustudier som visar att yrsel försämrar livskvaliteten kraftigt. Några av de vanligaste symtomen är en känsla av att omvärlden eller personen roterar samt känslor av vimmelkantighet, svimfärdighet och ostadighet. Nästan alla patienter som ingick i studien angav att oberoende av vad de håller på med så måste detta upphöra när yrseln kommer.
– Det problem som patienterna upplever som störst är att yrseln får dem att bli sittande och att undvika att göra saker. Man känner att man blir beroende av andra människor och avstår från sociala aktiviteter, säger Barbro Mendel.
Barbro Mendel hoppas att hennes forskning kan bidra till att yrsel tas på större allvar och utreds och behandlas bättre inom vården.
– Många patienter efterfrågar mer information och bättre stöd och kontinuitet från vården. Det kan räcka med att få veta vad problemen beror på och att det inte är farligt för att det ska bli lättare att leva med yrseln, säger hon.
Avhandling: ”Yrsel ur patientens perspektiv – en klinisk och epidemiologisk studie på personer med öronrelaterad yrsel”, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.
För mer information, kontakta:
Barbro Mendel, universitetsadjunkt, med dr
Tel: 08-524 838 47 (vidarekopplas till mobil)
E-post: barbro.mendel@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– I dag råder regional brist på arbetskraft i skogsbruket. Därför kan det bli aktuellt att engagera personer som saknar formella bevis på att de är kompetenta, till exempel utländska maskinförare. Med hjälp av validering skulle de kunna få ett intyg som styrker att de är yrkeskunniga, säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk.
Enligt förslaget ska två kompetenser bedömas vid valideringen. Den ena är baskompetens, där föraren ska visa grundläggande kunskaper i skogsskötsel. Den andra är yrkeskompetens, då föraren får genomföra ett test i en praktisk gallring.
När det gäller yrkeskompetensen föreslår Skogforsk tills vidare endast ett system – för skotarförare.
– Ett generellt system för validering av skördarförare skulle bli dyrt och svårt att använda, eftersom det är så stora skillnader mellan maskiner och beståndsförutsättningar. Eventuellt skulle man kunna utfärda ett kompetensbevis för skördarförare efter ett visst antal timmar i maskinen, säger Isabelle Bergkvist.
Fakta
Validering av skogsmaskinförare ska kunna användas för att:
* testa om en förares kunskap och färdighet räcker för att klara branschens krav
* identifiera kunskapsluckor och föreslå en personlig utbildningsplan
* utfärda ett kompetensbevis som visar förarens kunskapsnivå.
Läs mer i Resultat nr 13, 2007, som finns att beställa på www.skogforsk.se
Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Idén om mätaren, och att använda resultaten för att åskådliggöra den kosmiska strålningen på rymdstationen, uppkom i samråd mellan bland andra Christer Fuglesang, numera affilierad professor vid KTH och Mark Pearce, professor vid avdelningen för partikel- och astropartikelfysik på KTH.
Projektet har också en koppling till Christer Fuglesangs forskning på KTH, där han med hjälp av datorsimuleringar har studerat de förväntade strålningsnivåerna inne i Columbus.
Strålningsmätaren Particle Flux Demonstrator – i vardagslag kallad Fluxen – är en relativt enkel konstruktion. Ett instrument för utbildningssyfte, inte ett forskningsinstrument, betonar Mark Pearce som byggde Fluxen tillsammans med några kollegor. Den har bekostats av Rymdstyrelsen, och har gjorts i ordning inför rymdresan i samarbete med tekniker på ESA (European Space Agency).
När en partikel passerar genom Fluxen blinkar en lampa och ett pip hörs. Enkelheten gör att variationen i strålning tydligt kan uppfattas på de videoinspelningar den franske astronauten Leopold Eyharts ska göra vid sina mätningar. Fluxen mäter flödet av laddade partiklar som på ISS huvudsakligen handlar om protoner. Den uppmätta strålningen varierar av flera orsaker – hur mätinstrumentet riktas, hur mycket avskärmande material det finns på olika ställen i Columbus-modulen, avståndet till jorden och läget i förhållande till jordens magnetfält.
– Det här är ett sätt att ge eleverna en konkret bild av strålning och magnetfält – något som vanligtvis är ganska abstrakt för dem. Här får de värden från rymden som de kan jämföra med mätresultat för kosmisk strålning uppmätta på jorden, säger Mark Pearce.
KTH kommer under nästa år att demonstrera en kopia av den uppsända Fluxen på Vetenskapens Hus, där skolklasser kan jämföra sina egna strålningsvärden på jorden med strålningsvärdena från rymdstationen. I ett projekt tillsammans med Rymdstyrelsen kommer Fluxen-kopian sedan att resa vidare ut på skolor i Sverige under hösten 2008.
– Möjligheten att jämföra mätvärden för strålningsnivåer och strålningsegenskaper från rymden med mätvärden vid jordens yta är en bra ingång till en diskussion om orsaken till skillnader och likheter i strålning på olika platser. Vi hoppas på ett stort intresse och att även Science Centers och fler skolor i Norden i förlängningen kommer att kunna använda filmen om Fluxen i sin undervisning om kosmisk strålning, säger Mark Pearce.
Pressbild på Fluxen: http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/fluxen.jpg
Kontaktinformation
Kontakt
Mark Pearce, KTH, 08-5537 8183, pearce@particle.kth.se
WFS1 finns i kromosom 4 och kodar för proteinet wolframin. Det är tidigare känt att mutationer i den här genen orsakar en sällsynt neurologisk sjukdom, DIDAMOAD (Wolframsyndromet). I augusti i år publicerade en grupp forskare från USA och Storbritannien i Nature Genetics upptäckten att fyra vanliga varianter av WFS1 skyddar mot typ 2-diabetes och att fel i den mekanismen kan orsaka sjukdomen.
Den nya studien – med en av upptäckarna som medförfattare – bekräftar fynden på grundval av data från 14 139 diabetespatienter och 16 109 kontrollpersoner från Västerbotten och Skåne i Sverige samt från Finland, Storbritannien, Frankrike och USA. Därmed blir WFS1 den elfte genen med koppling till typ 2-diabetes som hittills är upptäckt och bekräftad.
I en kompletterande uppsats i samma tidskrift diskuterar Paul Franks tillsammans med kolleger från universiteten i Cambridge, UK, och Harvard, USA, om och hur dessa genvarianter påverkar det sätt på vilket patienter svarar på läkemedelsbehandling mot högt blodsocker eller intensiva försök till livsstilsförändringar. I den studien, som leds av Harvardforskaren Jose Florez, har Franks och medarbetare i Umeå kunnat visa att genvarianterna påverkar det sätt på vilket kroppen producerar insulin, vilket är en sannolik förklaring till deras inflytande i detta sammanhang.
I förlängningen av denna forskningslinje ligger möjliga läkemedel mot typ 2-diabetes. De Umeåforskare som deltagit i studien är Paul W. Franks, medicin; Olov Rolandsson, allmänmedicin; Tommy Olsson, medicin, och Göran Hallmans, näringslära – samtliga vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
För mer upplysningar, kontakta ass. professor Paul W. Franks (engelskspråkig), tel. 090-785 33 54, mobil 070-30 45755,
e-post paul.franks@medicin.umu.se
Referenser:
Franks PW, Rolandsson O, Debenham SL, Fawcett KA, Payne F, Dina C, Froguel P, Mohlke KL, Willer C, Olsson T, Wareham NJ, Hallmans G, Barroso I, Sandhu MS. Replication of the association between variants in WFS1 and risk of type 2 diabetes in European populations. Diabetologia. 2007 Nov; [Epub ahead of print]
Florez JC, Jablonski KA, McAteer J, Sandhu MS, Wareham NJ, Barroso I, Franks PW, Altshuler D, Knowler WC: for the Diabetes Prevention Program Research Group. Testing of diabetes-associated WFS1 polymorphisms in the Diabetes Prevention Program. Diabetologia. 2007 Dec; [Epub ahead of print]
Anna Klerfelts avhandling ”Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik” bygger på studier av hur datorn kan användas i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola för barns berättande. Valet av avhandlingsämne har styrts av att hon under många år arbetat med barns berättande, både som pedagog och som biträdande forskare.
– Datorns intåg i pedagogiska verksamheter har inte varit okomplicerat. Många pedagoger har varit mer eller mindre motståndare till att använda dator för skapande, säger Anna Klerfelt.
Men hennes studier visar hur pedagoger kan möta barns mediaintresse och använda datorn som ett verktyg för deras berättande. Pedagogerna använder olika strategier för att ge barnen möjligheter att använda sina erfarenheter från media i den pedagogiska praktiken.
Platsen vid datorn visar sig också vara en plats för intensiv interaktion. Pedagogerna använder ord, men även olika former av gester när de samtalar med barnen vid datorn. Resultatet blir ett komplext samtal som erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga. Barnen lär också av varandra både när det gäller att hitta på berättelser, rita och lägga till ljud, bildspel och animationer.
I barnens datorproducerade berättelser förenas lek, spel, drama och berättande, skapat genom datorns möjlighet till en produkt som går att manipulera; att leka med. I sina berättelser berättar barnen om sina liv. De skämtar, använder dubbeltydigheter och metaforer. Berättelserna fungerar som länkar mellan mediakultur och pedagogisk praktik.
Men det är inte alla barn som har någon vuxen att dela sina mediaerfarenheter med.
– Barn kan lätt bli översköljda av motstridiga budskap från media. Då är det viktigt att barnen inte lämnas ensamma med sina funderingar, utan att barnen har någon att tala med. De behöver stöd för att själva bli aktiva och skapande i mediavärlden, säger Anna Klerfelt.
Kontaktinformation
Disputation: Fredagen den 21 december 2007, kl. 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
Kontakt: Anna.Klerfelt@ped.gu.se, 031/786 22 08
Time of Flight Secondary Ion Mass Spectrometry, TOF-SIMS, användes ursprungligen för undersökning av materialytor. Tekniken har utvecklats så att även känsliga organiska substanser kan lokaliseras i biologiska material. Med TOF-SIMS är det möjligt att avbilda distributionen av olika joner och molekyler två- och till och med tredimensionellt.
För att metoden ska ge optimala resultat är provhanteringen inför analysen viktigt. I avhandlingsarbetet studerades fördelningen av biologiska lipidföreningar och joner i nervsystem, njure och tarm efter vävnadspreparation med snabbfrysnings- och frystorkningstekniker. Därmed undveks kemikalier som kunde störa analysen. På så sätt fick forskarna ny kunskap om cell- och vävnadsfördelning av lipiderna kolesterol, fosfokolin och galaktosylceramid. Preparation med ultrasnabb högtrycksfrysning och frakturering av vävnaden medgav också separat lokalisering av de lättrörliga jonerna natrium och kalium.
Dessa nya rön kring distributionen av molekyler och joner i hög upplösning, och i ett vävnadstillstånd jämförbart med det levande, kan inte erhållas med andra avbildningstekniker som ljus- och elektronmikroskopi.
TOF-SIMS-metoden har potential att bidra med betydelsefull information för förståelsen av funktioner i celler med tillämpningar inom den biomedicinska forskningen kring normala och sjukdomsrelaterade processer.
Avhandlingen är skriven av:
Diplom Biolog (MSc) Katrin Richter
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för biomedicin
Avhandlingens titel: Application of imaging TOF-SIMS in cell and tissue research
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Rickters handledare professor Håkan Nygren, telefon: 031-786 3385, e-post: hakan.nygren@anatcell.gu.se
