Proteiner är oumbärliga för allt liv på vår planet. När nya proteiner bildas spelar tRNA en avgörande roll eftersom de avkodar information från budbärarmolekylen, mRNA, till proteiner. Baserat på analyser av tRNA har det föreslagits att vissa förändringar (modifieringar) i tRNA:s beståndsdelar, de s.k. nukleotiderna, krävs för att översättningen ska bli effektiv och pålitlig. Bland de olika tRNA uppvisar två nukleotider störst antal modifieringar, dessa befinner sig i position 34 och 37 i tRNA.
Bo Huang och hans kollegor har identifierat en serie av proteiner, det s.k. elongatorkomplexet, som krävs för en specifik modifiering av nukleotiden i position 34 i tRNA. Forskarnas data tyder på att denna modifiering förbättrar effektiviteten av tRNA att översätta information från mRNA och därmed producera protein, medan avsaknad av modifiering leder till att jästceller, som använts som modell, växer sämre.
En cell med ett icke funktionellt elongatorkomplex uppvisar även defekter i två andra processer i cellen. Forskarnas resultat visar att dessa defekter indirekt orsakas av att översättningen av information från mRNA till protein fungerar ineffektivt, vilket i sin tur beror på avsaknad av den specifika modifieringen i position 34 i tRNA. Det har redan visats att mutationer i en av generna i människans elongatorkomplex kan leda till den mycket ovanlig gensjukdomen familjär dysautonomi (FD). Forskarnas data ger ytterligare ledtrådar för att förklara mekanismerna bakom denna sjukdom.
Bo Huang och hans kollegor har också upptäckt att alla mutanter som saknar modifieringen i position 34 i tRNA är resistenta mot ett gift som utsöndras av mejerijäst. Det är nämligen så att giftet klyver tRNA och modifieringen i position 34 är nödvändig för en effektiv klyvning av tRNA, vilket dödar jäst cellen. Saknas modifieringen i position 34 går det med andra ord inte att klyva tRNA. Denna upptäckt visar på möjligheten att utnyttja giftet som ett redskap för RNA-forskning och möjligen för medicinska ändamål.
Onsdagen den 12 december 2007 försvarar Bo Huang, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Formation and function of wobble uridine modifications in transfer RNA of Saccharomyces cerevisiae.
Disputationen äger rum klockan 10.00, i Major Groove, Byggnad 6L, Norrlands universitetssjukhus. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska och fakultetsopponent är docent Monica Rydén-Aulin, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Bo Huang, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 67 67
E-post: bo.huang@molbiol.umu.se
Huvudfrågan i avhandlingsarbetet har varit om bly kan orsaka cancer, speciellt lungcancer, hos de exponerade Rönnskärsarbetarna. Många arbetare har inte bara arbetat på blyavdelningar utan också på en rad andra avdelningar under sin anställningstid vid verket, vilket försvårat studien.
Avhandlingen visar att den sammanlagda arsenikexponeringen och rökning är två riskfaktorer för lungcancerutveckling hos primära smältverksarbetare. Blyexponering är dock inte någon statistiskt signifikant riskfaktor. Resultaten utesluter inte att bly kan spela en mindre roll för lungcancerutvecklingen, i så fall troligen genom samverkanseffekter med andra cancerframkallande exponeringar som exempelvis arsenik och rökning.
De studerade och dokumenterade hälsoeffekterna vid smältverket är orsakade av en arbetsmiljö som väsentligt skiljer sig från dagens situation. Modern teknik har på många sätt förbättrat de olika produktionsprocesserna vid metallframställning och därigenom i hög grad reducerat de skadliga exponeringar som arbetarna vid Rönnskärsverken tidigare utsattes för. Därför är cancerrisken idag väsentligt lägre, sannolikt mindre än en tiondel av risken på 1970-talet.
Rönnskärsverken är Sveriges enda primära smältverk för framställning av basmetaller såsom koppar, bly, guld, silver och zink. Smältverket, som började sin verksamhet 1930, byggdes för att bearbeta den malm som bröts i Bolidenområdet.
Tidigt uppmärksammades olika hälsorisker i denna komplexa arbetsmiljö. Den första rapporten om detta kom redan 1937. På 1950-talet kallade man till och med ett sjukdomstillstånd med irritationsbesvär i luftvägsslemhinnorna för Rönnskärssjukan. Därefter har ett stort antal publikationer och flera avhandlingar belyst de konstaterade hälsoeffekterna.
Tisdag den 11 december försvarar Nils-Göran Lundström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Mortality and Morbidity in Lead Smelter Workers with Concomitant Exposure to Arsenic. Disputationen äger rum kl 09 00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Peter Westerholm, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils-Göran Lundström vid Inst för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin på telefon 090-785 17 01 eller e-post Nils-Goran.Lundstrom@envmed.umu.se.
Trots noggrann insulinbehandling utvecklar fortfarande över en tredjedel av alla diabetiker njurskador, som i sin tur leder till hjärt-kärlproblem. Det här är den vanligaste orsaken till för tidig död bland patienterna. Lina Nordquists har i sin avhandling främst studerat hur man kan skydda njurarna med hjälp av substansen C-peptid, som bildas i bukspottkörteln hos friska personer men som saknas hos diabetiker med insulinbrist.
Ett tidigt tecken på njurskador hos en diabetiker är att njurarna börjar filtrera blodet snabbare. Det är sedan tidigare känt att C-peptid minskar filtrationen, men trots det får patienterna idag ingen C-peptid utan bara insulin. Med hjälp av studier på råttor visar Lina Nordquist att det räcker med bara en del av C-peptiden, som kallas EVARQ, för att minska filtrationen i njurarna. Hon presenterar också en tänkbar mekanism för hur detta kan gå till.
– C-peptid drar ihop de blodkärl som leder till varje filtrationsställe, så att mindre vätska når fram och filtreras. Samtidigt vidgar C-peptid de kärl som leder bort vätskan från filtrationsställena, vilket också minskar filtrationen, förklarar hon.
Lina Nordquist beskriver dessutom i avhandlingen hur C-peptid sänker njurarnas återupptag av salt, vilket också kan minska överfiltrationen, samt hur behandlingen normaliserar njurcellernas överanvändning av syrgas. Alla dessa effekter tros ha en skyddande verkan på diabetiska njurar.
För att undvika njursjukdom är det också viktigt att som diabetiker har ett stabilt blodsocker, dvs att man får sina insulindoser när man ska. Lina Nordquist har varit med om att testa en ny sorts ”nålplåster” som skulle kunna användas i stället för sprutor för att injicera insulinet. Plåstret fästs på huden och innehåller mycket tunna, smärtfria mikronålar som insulinet injiceras genom. Testerna visar att insulin från mikronålarna är lika effektivt som vanliga insulininjektioner med spruta.
– Nålplåstren är mindre obehagliga att använda än sprutor, vilket antagligen skulle göra att patienterna blev bättre på att ta sitt insulin enligt föreskrifterna. På så sätt kunde plåstren bidra till att stabilisera blodsockret och minska risken för komplikationer, säger Lina Nordquist.
– Om man började använda sådana plåster och dessutom gav patienterna C-peptid redan vid insjuknandet skulle följdsjukdomar vid diabetes kanske kunna stoppas, tror hon.
Bilder finns att ladda ner på adressen http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/ny-behandling-kan-skydda-njurarna-vid-diabetes-183590
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lina Nordquist, 018-471 44 07, 070-994 67 70, e-post: Lina.Nordquist@mcb.uu.se
Exponering för solens ultravioletta strålning (UV-strålning) och den individuella ljuskänsligheten i huden är två viktiga faktorer för uppkomsten av hudcancer. Personer som lätt blir rödbrända behöver vara extra noga med att skydda sig mot solen.
Nu visar Magnus Falk, distriktsläkare och nybliven medicine doktor vid Linköpings universitet, att ljustestning kan få personer i riskzonen att ändra sin attityd till solning och inse betydelsen av att skydda sig mot solen.
Ett ljustest innebär att man utsätter ett litet område på ryggen eller armens insida för en serie UV-doser av ökande styrka. Antalet rodnader som uppstår visar hur känslig man är – ju fler rodnade fält, desto större ljuskänslighet. Metoden är så enkel att den kan avläsas av individen själv, vilket gör att den kan utföras i stor skala till låg kostnad.
För att undersöka möjligheterna till förebyggande åtgärder mot hudcancer genomförde Magnus Falk en studie bland 308 personer som besökte en vårdcentral i Linköping. Alla fick till att börja med fylla i ett frågeformulär om hur mycket de solade, hur de skyddade sig och vad de hade för attityder till solande. En tredjedel av dem fick endast ett skriftligt omdöme tillbaka. En tredjedel fick även tala med en läkare. Den sista tredjedelen av försökspersonerna fick dessutom genomgå ett ljustest som de själva läste av, plus en skriftlig utvärdering av resultatet.
På hela försöksgruppen visade det sig att den muntliga konsultationen fick ett bättre genomslag än den skriftliga. Bäst resultat uppnåddes bland dem som gjorde ett ljustest och fick veta att de hade en hög UV-känslighet. Slutsatsen är att ljustestet kan vara ett användbart verktyg för att förebygga hudcancer speciellt i denna grupp med förhöjd risk för sjukdomen.
Avhandlingen heter Towards a broader use of phototesting – in research, clinical practice and skin cancer prevention. Den lades fram vid disputation 30 november.
Kontaktinformation
Kontakt:
Magnus Falk 013-225337, 0708-106176, magnus.falk@lio.se
Inom s.k. ekologisk moderniseringsteori beskrivs denna idé som att det ekologiskt rationella gradvis kommer att bli lika viktigt i samhället som det ekonomiskt rationella. Ekologiska överväganden och hänsynstaganden blir lika betydelsefulla som de ekonomiska är vid politiska beslut. Sammantaget skulle en sådan strategi betyda att man eftersträvar livsstilsförändringar samtidigt som man inför ny teknologi som till synes gör livsstilsförändringar mindre viktiga.
En sådan motsägelsefull miljöplanering blir resultatet av att man från politiskt håll försöker agera utifrån två helt motsatta uppfattningar om vad som bör göras för att lösa samtida miljöproblem, menar Thomas Öst: Att vi måste förändra vår livsstil mot större ansvarstagande för miljön och att vi måste införa ny teknologi som skall ta ansvar för miljön.
– Grön teknologi syftar till att underlätta för personer att leva miljövänligt och det talas ofta om att det skall vara lätt att göra rätt. Men om livsstilsförändringar är nödvändiga för att lösa miljöproblemen uppstår ett dilemma: Man måste både försöka få folk att ta större ansvar och låta tekniken ta över ansvaret. Det verkar inte rationellt, säger han.
I sin avhandling belyser han detta dilemma och ger en teoretisk förklaring till varför det uppstår. Thomas Öst gör gällande att det råder ett slags nollsummespel mellan ekonomisk tillväxt och ansvar för miljön. Det går att eftersträva båda sakerna, men inte på en och samma gång. På samma sätt är förhållandet mellan livsstilsförändringar och ”grön” teknik ett nollsummespel, liksom även förhållandet mellan energieffektiviseringar och minskande energianvändning.
Han beskriver dessa nollsummespel med hjälp av ett antal konkreta exempel – bland annat energihushållningsåtgärder i den nyanlagda stadsdelen Västra Hamnen i Malmö – och kommer fram till att det krävs att olika verksamheter i samhället särskiljs, så att vissa präglas av ekologisk rationalitet medan andra är i första hand ekonomiskt rationella.
Det är just samtidigheten i den nämnda ”bådeoch-strategin” inom dagens miljöpolitik som kritiseras. Han menar att det rimligen inte går att förmå människor att bli mer ansvarstagande genom att hjälpa dem att ta mindre ansvar.
– Däremot bör det gå att propagera för livsstilsförändringar på vissa områden i samhället, t.ex. val av färdmedel, medan man på andra områden, t.ex. energihushållning, i stället satsar på ”grön” underlättande teknik, säger Thomas Öst.
Han vill med sin avhandling visa hur den ekologiska moderniseringen av samhället skulle kunna bedrivas på ett mer rationellt vis.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thomas Öst, tel: 08-38 15 88 och 073-846 77 07, e-post: Thomas.Ost@ibf.uu.se
Bioclipse är ett IT-verktyg som gör det möjligt för användare att på ett enkelt sätt använda datorn som hjälpmedel vid forskning och utbildning i biologi, kemi, och bioteknik. Projektet har nått stora internationella framgångar och leds av Ola Spjuth, doktorand i Jarl Wikbergs forskargrupp vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet.
Vid den internationella tävlingen “Trophees du Libre” som gick av stapeln 29 november i Soissons, Frankrike, tilldelades Bioclipse juryns specialpris. Georg Greve, president för organisationen Free Software Foundation Europe (FSFE) var ordförande för juryn och gav följande motivering: “Att integrera olika biovetenskapliga forskningsområden och göra verktygen tillgängliga som Free Software gör Bioclipse till ett väldigt innovativt projekt. Det är vår förmodan att Bioclipse kommer att ha stor inverkan på framtidens biovetenskapliga forskning och utbildning”.
– Det är väldigt kul att vi får internationellt erkännande för vår forskning och utveckling, säger Ola Spjuth. Att uppmärksammas på detta sätt ger oss bevis för att folk använder och uppskattar det vi gör, och tror på projektets framtid.
Professor Jarl Wikberg påpekar att det blir allt viktigare att hantera och analysera stora mängder data i dagens medicinska forskning.
– Bioclipse förenklar inte bara detta arbete utan har även visat sig vara ett ypperligt sätt att knyta ihop olika forskargrupper. Detta är centrala frågor för alla forskargrupper som vill fortsätta att vara konkurrenskraftiga, säger Jarl Wikberg.
Projektet har redan initierat flera nya samarbeten med andra forskargrupper, både inom Uppsala universitet och internationellt.
Bildtext: Ola Spjuth, projektledare för Bioclipse, och Georg Greve, president för Free Software Foundation Europe (FSFE).
Projektets hemsida: http://www.bioclipse.net
Tävlingens hemsida: http://www.tropheesdulibre.org/?lang=en
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ola Spjuth, tel: 070-4250628, e-post: ola.spjuth@farmbio.uu.se
Richard Frobell har studerat korsbandsskador med magnetkamera (MR), en teknik som inte brukar användas i dessa sammanhang. Kamerabilderna visar att själva korsbandsskadan i knäleden bara är en del av problemet. Merparten av patienterna hade förutom meniskskador också frakturer och benmärgslesioner, dvs skador i det porösa benet och blödningar i benmärgen.
– Detta har man inte vetat om tidigare. Man har ställt in sig på att det mest handlade om en skada på korsbandet som kunde rekonstrueras med hjälp av en muskelsena, och så skulle patienten bli bra, säger Richard Frobell.
Men operationen kan i själva verket göra knäet sämre. MR-studien visar att opererade knän oftare än icke-opererade knän hade kvarstående svullna leder, benmärgsskador och broskförändringar ett år efter den ursprungliga skadan.
– Vissa idrottare återgår till fotbollen trots att de har besvär av sådana skäl. Tidig återgång anses ofta som ett bra resultat efter en operation. Men risken för att dessa personer får artros i framtiden kan samtidigt ha ökat, förklarar Richard Frobell.
Kopplingen mellan knäskador och artros har artrosforskarna länge känt till. Att skadade idrottsmän ändå så fort återgår till idrotten beror enligt hans åsikt på att artrosforskningen har svårt att få gehör hos idrottsmedicinen: det handlar delvis om olika medicinska världar.
Richard Frobell anser också att knän med främre korsbandsskador i första hand inte ska opereras i ett tidigt skede.
– Om det inte finns mycket klara bevis för att en operation är nödvändig, så bör man vänta och se vad en strukturerad rehabilitering ger för resultat. Så gör vi oftast här i Skåne, med bra resultat. På andra håll verkar man däremot ha en vetenskapligt ogrundad övertro på operationer, säger han.
Avhandlingen visar också att så mycket som varannan främre korsbandsskada blir oupptäckt. MR-teknik, med vars hjälp de o-diagnosticerade skadorna kan upptäckas, används oftast inte på ortopedklinikernas akutmottagningar, och vanlig röntgen syns skadorna inte på.
– Om man inte ställer rätt frågor, märker att knät är svullet och gör en punktion som visar en blodutgjutelse i leden, så blir besvären alltför ofta avfärdade som en enkel stukning, säger Richard Frobell. Han tycker att varje patient med en tänkbar korsbandsskada bör få en återbesökstid hos en erfaren undersökare, så att inte skadorna missas och blir förvärrade.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Treatment and outcome of anterior cruciate ligament injury: Truth or Consequences, och läggs fram den 14.12. Richard Frobell nås på 042-406 32 25 eller 0708-507 882, richard.frobell@med.lu.se.
Diskriminering och hierarkier skapas inte bara som ett resultat av våra fördomar, utan påverkas också av andra faktorer. Alexandra Snellman har studerat hur de sociala hierarkier vi själva befinner oss i samt vår tilltro till makthierarkier, så kallad social dominansorientering, påverkar vår syn på andra människor. Hennes studie visar att socialt dominanta personer, dvs sådana som har stark tilltro till makthierarkier i allmänhet, också tenderar att skapa hierarkier och utöva etnisk diskriminering i högre grad än andra.
Förekomsten av och bakgrunden till etniska hierarkier är något som tidigare endast har undersökts i Nederländerna och det forna Sovjetunionen. Alexandra Snellmans resultat visar att det även i Sverige förekommer en etnisk hierarki, där man har minst socialt avstånd till de översta grupperna och störst avstånd till de grupper som hamnar längst nere i hierarkin.
– Patriarkal kultur, religiös hängivenhet och hur länge invandrargruppen har funnits representerad i Sverige är några av de faktorer som sannolikt påverkar var man hamnar i den lokala hierarkin, berättar hon.
Tendensen att skapa sådana hierarkier påverkas dels av om man är socialt dominant, dels av etnisk fördomsfullhet.
Med hjälp av experimentsituationer har Alexandra Snellman också undersökt testpersoners beteende när de ombads hjälpa respektive straffa olika människor. Människorna de skulle straffa kunde vara antingen etniska svenskar eller invandrare från Mellanöstern Också här visade det sig att de testpersoner som var socialt dominanta gav invandrarna hårdare straff.
Avhandlingen visar att social dominans har en koppling till hur mycket man identifierar sig med ett manligt socialt beteende. Detta gällde både männen och kvinnorna som deltog i undersökningen, ju högre manlig identifikation desto högre social dominans.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Alexandra Snellman, 018-471 63 37, 070- 672 16 58, e-post: Alexandra.Snellman@psyk.uu.se
Genom att undersöka ca 17 000 exempel från CREA (Akademiens databas om modern spanska) har Alicia Milland försökt att sammanfatta hur dessa uttryck används i talat och skrivet språk i Spanien och i Latinamerika.
Hennes studie har visat att de används som en sammanfogande länk
(konnektorer) mellan språkkedjans olika element.
I det talade språket används de framför allt för att reglera turtagningen i ett samtal, t ex när man vill avbryta en annan talare, påbörja ett nytt ämne (särskilt om ämnet är kontroversiellt) eller för att återgå till en tidigare fas i samtalet. De används även när talare växlar mellan direkt och indirekt tal och tvärtom.
I skrivna texter har de nämnda uttrycken en annan funktion, t ex att organisera och strukturera olika ämnen. De kan även förändra en texts stilform eller vara en signal för att man ändrar berättarröst eller sekvenstyp (när man växlar från ett beskrivande eller berättande moment till ett argumenterande eller kommenterande moment).
Undersökningen har även visat att användningen av uttrycken skiljer sig åt i Spanien och Latinamerika. Medan en todo caso och de todos modos förekommer nästan lika mycket i båda områdena, så återfinnes en cualquier caso knappt i de latinoamerikanska korpusarna. Dessutom har de todas formas högre frekvens i Spanien och de todas maneras i Latinamerika.
Avhandlingens titel: En todo caso, en cualqier caso, des todos modos, de todas maneras, de todas formas. Un estudio de las características y funciones de estas locuciones en el español contemporáneo
Disputationen äger rum den 8 december, kl. 10.15 i Stora hörsalen, Renströmsgatan 6, Humanisten
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Alicia Milland, e-post: alicia.milland@his.se
Trådlösa sensornätverk kan på sikt bli ett billigt, hållbart, pålitligt och säkert sätt att övervaka miljö och säkerhet. Mycket små, energieffektiva och med mycket inbyggd intelligens – det är nyckeln till de nya mät- och övervakningssystem som ska utvecklas i WISENET. De ska kunna placeras på oåtkomliga ställen, spridas över stora ytor, kunna mäta små enheter och skicka information trådlöst till Internet.
– Satsningen är tämligen unik i Sverige. Målet är att bli ett av världens främsta tvärvetenskapliga centra för trådlösa nätverk, säger föreståndaren professor Per Gunningberg.
Huvudsyftet är att utveckla prototyper för vidare kommersialisering, men man kommer också att erbjuda utbildning för doktorander och studenter. Alla avtal är nu skrivna, bland företagen finns exempelvis SenseAir och Hectronic. Även Banverket och Försvarets forskningsanstalt, FOI, är med.
– Företagen lever i en värld där problem behöver lösas. Det kan handla om att styra en process, övervaka en spårpark eller spåra ett miljöutsläpp. Detta är ett internationellt hett område och samtidigt en unik småföretagssatsning, säger Roland Grönroos, forskningssamordnare på institutionen för informationsteknologi.
Avtalet innebär nämligen att ett forskarägt holdingbolag, WISENET Holding AB, får rättigheterna till forskningsresultaten där forskarna hjälps åt att kommersialisera resultaten. En avtalsform som är tämligen unik i sitt slag.
Vid invigningen medverkar den världsledande forskaren Adam Wolisz, som är verksam vid Tekniska universitetet i Berlin och vid UC Berkeley. Dessutom finns företagen och samtliga forskningsledare på plats för eventuella intervjuer.
Kontaktinformation
För mer information och bokning av intervjuer kontakta Per Gunningberg, tel: 018-471 31 71, 070-557 63 84, e-post: Per.Gunningberg@it.uu.se, eller Roland Grönroos, tel: 018-471 68 47, e-post: Roland.Gronroos@it.uu.se
Sedan andra världskriget har frakturer till följd av sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blivit allt vanligare i de industrialiserade länderna. Enligt en del forskare kan förklaringen vara en ökad användning av vissa kemikalier. Men kunskapen om kemikalier och miljögifters påverkan på benvävnad är mycket begränsad.
Forskaren Rebecca Lundberg har nu kopplat förändringar i benvävnad hos de fyra djurarterna alligator, get, råtta, gråtrut till exponering av miljögifter som dioxiner, PCB, och DDT. Resultaten, som presenteras i hennes doktorsavhandling, tyder på att vissa miljögifter kan höja bentätheten medan andra kan sänka den.
– De här resultaten gäller djur som har utsatts för väldigt höga nivåer av dessa ämnen. Men miljögifterna kan potentiellt orsaka förändringar i benvävnaden även hos människor, säger Rebecca Lundberg.
Enligt Rebecca Lundberg tyder resultaten på att förändringarna i benvävnaden kan ha orsakats av miljögifterna, men det är oklart genom vilka mekanismer det sker. Det är dock känt att dessa kemikalier på olika sätt kan störa hormonbalansen i kroppen, och att en frisk benvävnad är beroende av hormoner såsom östrogen och testosteron.
De alligatorer och gråtrutar som studerades har levt vilt i starkt förorenade miljöer i Florida respektive i sjöområdet Great Lakes i Nordamerika. Effekterna på getterna och råttorna studerades experimentellt. Alligatorerna och getterna hade högre bentäthet än normalt medan råttorna och gråtrutarna hade onormalt låg benmängd. Benen undersöktes med bland annat skiktröntgen, för att mäta densitet, och genom mekaniska tester som mäter benens styrka.
Avhandling: Persistent organic pollutants and bone tissue: studies in wild and in experimental animals, Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Rebecca Lundberg
Tel: 08-524 875 21
Mobil: 073-830 31 12
E-postadress: rebecca.lundberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Avhandlingen innehåller såväl en utförlig genomgång av reglerna om tvångsinlösen i 2005 års lag som en ekonomisk analys av institutet tvångsinlösens funktion. Vidare innehåller avhandlingen en genomgång av grundlagens regler om egendomsskydd. De traditionella motiven för tvångsinlösen är att institutet ger möjlighet för majoritetsägare att organisera sitt ägande rationellt samt att det utgör ett skydd för minoritetsägare. Gustaf Sjöbergs ekonomiska analys försöker renodla de samhällsekonomiska motiven för en tvångsinlösenrätt.
Tvångsinlösen kan bli aktuellt i tre typfall:
1. Vid offentliga uppköpserbjudanden finns det en mekanism som ger drivkrafter för aktieägarna att inte acceptera budet och bli gratisåkare (free riders). Varje enskild minoritetsägare har ett intresse av att behålla sina aktier och att övriga minoritetsägare säljer sina; det optimala är att vara ensam minoritetsägare i ett välskött aktiebolag. Eftersom alla agerar på samma sätt blir det ingen affär, men genom tvångsinlösen kan entreprenören köpa upp resterande aktier.
2. En aktieägare äger mer än 90 procent av aktierna i ett bolag och anser att minoritetsägarna hindrar ett effektivt utnyttjande av bolagets resurser.
3. Som minoritetsskydd fungerar tvångsinlösen på det viset att institutet erbjuder en möjlighet för minoritetsägarna att komma ur sitt ägande. Det är dock inte nödvändigt att det verkligen förekommer något förtryck av minoriteten för att tvångsinlösen ska aktualiseras. Svagheterna hos tvångsinlösen som minoritetsskydd kommer sig av att det är ganska lätt för en majoritetsägare att undgå tvångsinlösen samt att det är svårt att värdera minoritetens aktier på ett sådant sätt att minoriteten blir tillfredsställd.
Gustaf Sjöberg anser att tvångsinlösen enbart skall tillämpas i det första fallet. Om tvångsinlösen begränsas till att vara en rätt för den som genom offentligt bud nått över 90 procent av aktierna i ett bolag är sannolikheten störst för att de samhällsekonomiska målen med institutet nås och dessutom är de konstitutionella betänkligheterna minst. I det andra fallet är sannolikheten för samhällsekonomiska vinster inte tillräckligt stor för att motivera en tvångslagstiftning.
Gustaf Sjöberg menar att tvångsinlösen inte alls bör gälla för slutna bolag. Med slutna bolag menas bolag vars aktier inte är föremål för någon omfattande omsättning och vars förhållandevis få aktieägare även är inblandade i driften. Ofta har ägarna investerat större delen av sina pengar och även sitt känslomässiga engagemang i bolaget. Av dessa skäl finns det inte förutsättningar att en statlig tvångsåtgärd kan bidra till relationen. Eftersom tvångsinlösen har påtagliga brister som minoritetsskydd bör institutet inte behållas i den minoritetsskyddande arsenalen.
Kontaktinformation
Gustaf Sjöberg nås på kristinelund@swipnet.se eller 026 – 990 91. Du kan även kontakta redaktör Staffan Westerlund, staffan.westerlund@juridicum.su.se, 073 – 784 5031 eller 08 -16 12 82.
Den vanligaste metoden att behandla vattenskalle hos barn är ett rörsystem (shunt) som leder överskottet av hjärnvätska från hjärnans hålrum till bukhålan eller i undantagsfall till hjärtat. Trots att shuntarna och den kirurgiska tekniken har förbättrats förekommer det fortfarande komplikationer. En betydelsefull förbättring är den ställbara shunten, där trycket när shunten öppnar sig kan ändras magnetiskt utifrån.
Kai Arnell har bland annat undersökt nyttan med en ställbar shunt, diagnos och behandling av shuntstopp och infektioner i samband med vattenskalle. Eftersom barn växer behöver de flesta en höjning av öppningstrycket för att undvika att det leds bort för mycket hjärnvätska. För äldre shuntar med fast motstånd innebär detta att de måste bytas genom en ny operation. Ändring av motståndet hos den ställbara shunten utfördes hos 73 procent av barnen.
– Flera av barnen slapp en ny operation. Det minskade lidandet för barnen samtidigt som det gav en samhällsekonomisk vinst, säger Kai Arnell.
Vid shuntstopp är huvudvärk och kräkningar vanliga symptom. I studien påvisades att hos äldre barn med ett långsamt utvecklat shuntstopp kan en svullnad av synnervens inträde i ögat vara det enda tecknet. Kai Arnell föreslår därför en regelbunden kontroll av ögonbottnarna för att upptäcka symptomlösa shuntstopp och förhindra synskada eller blindhet.
I studien förekom 39 shuntinfektioner. Vanliga hudbakterier påvisades vid 80 procent av infektionerna. Genom förlängda och anaeroba (utan syre) odlingar förbättrades diagnostiken av shuntinfektioner med en tredjedel. Den effektivaste behandlingen var antibiotika i ventrikelsystemet och blodet, som gav en snabb läkning utan återfall.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kai Arnell, 070-519 23 95, e-post: Kai.Arnell@surgsci.uu.se
Invasion av främmande arter har visat sig ha stora ekonomiska konsekvenser och är ett hot mot global biologisk mångfald och ekosystemens funktion i akvatiska miljöer. Enbart i USA innebär invasionen av främmande arter en kostnad på 137 miljarder dollar per år. Vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) är ett exempel på en framgångsrik invasionsart som har hög reproduktionshastighet och snabb tillväxt. Vuxna musslor har starka så kallade byssaltrådar som de kan fästa på varandra, på naturliga och andra substrat. De kan växa mycket tätt, med upp till 750 000 individer per kvadratmeter.
Vandrarmusslan har visat sig ha mycket större tätheter i Nordamerika än i Europa men det är okänt varför. De negativa ekonomiska konsekvenserna av vandrarmusslans invasion har varit större i Nordamerika än i Europa. Kraftverksindustrin och vattenverk i Nordamerika hade till exempel en kostnad för åtgärder mot denna art på 267 miljoner dollar mellan 1989 och 2004.
Musslorna kan förändra hela ekosystemets struktur och funktion genom sin enorma filtreringskapacitet och genom ett selektivt val av plankton som föda. Även om det är troligt att kräftor och mört har möjlighet att minska vandrarmusslans populationsstorlek genom direkt konsumtion är det oklart huruvida dessa predatorer påverkar vandrarmusslan eller samspelet mellan växtplankton och musslor.
Resultaten visar att kräftor och mört inte har någon dödlig effekt på vandrarmusslan, vilket innebär att musslan ”stoppar” energiöverföringen från primärproducenterna, dvs växtplankton, till organismer högre upp i näringskedjan. Detta får betydelse för näringsomsättning och planktonstruktur i ekosystemet. Rahamt Nadaffis slutsats är att en invasion av vandrarmusslor kan förändra näringskoncentrationer i sjön, dock olika beroende på vilket näringsämne som begränsar växtplanktonproduktionen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rahmat Naddafi, tel: 0176-22 90 00, 070-468 73 05, eller e-post: Rahmat.Naddafi@ebc.uu.se
När du läser en text använder du synsinnet för att se vad som står, och du är medveten om att du ser bokstäver och ord. Men nästan samtidigt tolkar också hjärnan texten, en omedveten process som gör att du förstår ordens innebörd. Johan Eriksson vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat och jämfört hur hjärnan aktiveras vid medvetna och omedvetna upplevelser.
I studien fick ett antal försökspersoner lyssna på brusiga ljud och titta på fragmenterade bilder. Efter en stund, när intrycken hade bearbetats, kunde försökspersonerna tolka och förstå vad de såg och hörde, utan att bild och ljud behövde förtydligas. Genom att mäta hjärnaktiviteten före, under och efter försökspersonerna identifierat bilderna, kunde Johan Eriksson skilja på hjärnaktiviteten vid omedvetna och medvetna upplevelser.
Det visade sig att när hjärnan tolkar en bild ändras aktiviteten, och förändringen kan kopplas till en medveten upplevelse. Efter bilden är identifierad ändras mönstret ytterligare, men den medvetna upplevelsen är fortfarande densamma. Hjärnan arbetar alltså olika för att skapa och för att hålla kvar vid en medveten upplevelse.
I hjärnan finns olika centra som används när du ser eller hör något. Johan Eriksson visar att när hjärnan skapar en medveten upplevelse beror aktivitetsmönstret på vilket sinne som används. Däremot används mer generella hjärnprocesser, bland annat i frontala delar av hjärnan, när hjärnan ska bevara upplevelser. Men dessa extra områden behövs inte alltid, utan aktiveras bara när våra sinnesintryck behöver förstärkas. Exempelvis behövs dessa hjärnområden i större utsträckning om det är dimmigt ute, än om det är soligt och klart väder.
För att mäta hjärnaktiviteten har Johan Eriksson använt funktionell hjärnavbildning (fMRI), där de områden i hjärnan som är mer aktiva och syresatta ger en starkare signal.
Fredagen den 7 december försvarar Johan Eriksson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The conscious brain: Empirical investigations of the neural correlates of perceptual awareness. Svensk titel: Den medvetna hjärnan: Empiriska undersökningar av de neurala korrelaten till medveten varseblivning. Disputationen äger rum klockan 10.15 i sal MA 121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Professor Geraint Rees, Institute of Cognitive Neuroscience, University College London.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Johan Eriksson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5112,
e-post: johan.eriksson@psy.umu.se
För att föda upp kalvar inom mjölkproduktionen kan man använda sig av så kallade amkor. Jenny Loberg vid SLU har undersökt olika aspekter av att med hjälp av mjölkkor föda upp kalvar under de åtta till tio veckor när de ska dricka mjölk. Man låter då en mjölkko ge di samtidigt åt flera kalvar som oftast inte är hennes egna. Antalet kalvar brukar vara mellan tre och fem, beroende på hur mycket mjölk kon producerar.
Ett flertal lantbrukare använder sig av amkor idag. För de mjölkbönder som anslutit sig till KRAV kan det vara ett bra sätt, eftersom man uppfyller de regler som säger att kalvarna ska hållas i grupp, och att de ska få suga i sig mjölken i en naturlig ställning.
Jenny Loberg fann att kor av båda raserna SRB (Svensk röd och vitbrokig boskap) och SLB (Svensk låglandsboskap) accepterade att bli diade av fyra främmande kalvar. Dessutom visade det sig att korna kunde användas som amkor både tidigt och sent i laktationen. Hon använde sig av kor som kalvat allt ifrån fyra dagar till sex månader innan de blev amkor.
Under den tid som amkorna går tillsammans med sina kalvar och fungerar som deras mamma kan det utvecklas ett band mellan dem. Det gör att det blir stressande för dem när de väl ska separeras. I flera grupper av amkor och kalvar fann Jenny Loberg att de flesta amkor binder sig speciellt vid en eller två kalvar i en grupp om fyra. Detta band påverkade dock inte om de andra kalvarna fick dia eller inte.
För att minska stressen när man separerar amkor och kalvar efter flera veckors digivning gjorde hon ett försök att dela på de två händelserna ”att dia” och ”att tas bort från kon/kalvarna”. För att kalvarna skulle sluta dia men ändå kunna vara kvar hos amkon sattes en nosplatta av plast i nosen på kalvarna. Nosplattan fungerar så att den täcker munnen när kalven ska lyfta huvudet för att dia men den hindrar inte kalven från att äta mat från foderbordet eller dricka vatten från vattenkoppen.
Kalvar med nosplatta fick stanna hos amkon i ytterligare två veckor. Därefter separerades gruppen. Dessa kalvars och amkors beteende jämfördes med kalvar och amkor där man avslutade digivningsperdioden på vanligt sätt genom att separera amkor och kalvar. De kalvar och amkor som fick vara tillsammans efter det att kalvarna slutat dia visade sig vara mindre oroliga och råma mindre än de kalvar och amkor som separerades på det vanliga sättet.
Fil.lic. Jenny Loberg, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Behaviour of Foster Cows and Calves in Dairy Production – Acceptance of Calves, Cow-Calf Interactions and Weaning”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Plats: Hernqvistaulan, Undervisningshuset, SLU, Skara
Tid: fredagen den 7 december 2007 klockan 09.00
Opponent: Prof. Daniel Weary, University of British Colombia, Kanada
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Kalvar med nosplatta kan dricka vatten och äta från foderbordet men inte dia sin amko. Foto:Carlos Hernandez
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JennyLoberg/kalvarm.nosplatta.jpg
Kontaktinformation
Mer information:
Jenny Loberg, 0511-67245, Jenny.Loberg@hmh.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001636/
