Den kritik mot straffrätten som har framförts från kvinnopolitiskt håll har lett till att olika lagstiftningsreformer har diskuterats och i viss mån även genomförts.
– Men ett problem med debatten har varit att den bygger på ideologiska och teoretiska förutsättningar som inte har förklarats tillräckligt väl. Därför är det svårt att se om den förändrade lagstiftningen verkligen svarar mot den kritik som har framförts, säger Kerstin Berglund.
Som exempel nämner hon de förändringar som gjorts i våldtäktslagstiftningen under de senaste tjugo åren, samt införandet av grov kvinnofridskränkning som brottsrubricering.
Utgångspunkten för avhandlingen är hur man kan eller bör sammanföra modern kvinnoforskningsteori med straffrätten som rättsområde. En central frågeställning är utifrån vilka förutsättningar straffrätten beskriver människan och verkligheten.
– Det handlar till exempel om på vilket sätt innebörden av den individuella kränkningen preciseras i straffrätten, och hur synen på den här kränkningen förändras beroende på hur man beskriver kön hos människan. Om man uppfattar att könstillhörighet är en viktig faktor för människans identitet förändras förutsättningarna för att tala om integritetskränkningar jämfört med hur det ser ut i dagens straffrätt, förklarar hon.
I analysen utgår hon från några statliga utredningar och det sätt på vilket de hanterar kön. Vissa av utredningarna har inte omedelbart tagit hänsyn till könsfaktorn medan andra har utgått från den könsmässiga dimensionen vid vissa typer av brott, och Kerstin Berglund granskar båda tillvägagångssätten kritiskt. Analysen visar att den kvinnopolitiska kritiken är riktig – könsargument har betydelse vid straffrättsliga bedömningar. Däremot kan man kritisera de strategier genom vilka man har försökt reformera straffrätten i en mer kvinnovänlig riktning.
– Kvinnovåldskommissionen valde exempelvis att fokusera på våld mot kvinnor som ett maktproblem. Men detta är inte en ansats som kan bidra till att förändra straffrätten, menar hon.
Traditionellt har den straffrättsliga debatten kring principerna för kriminalisering handlat om en motsättning mellan en konservativ och en liberal syn på i vilken grad samhället har rätt att kontrollera människors sexualitet med straffrättsliga medel. Dagens debatt kan enligt Kerstin Berglund inte förstås mot denna bakgrund.
– Den handlar snarare om vilken syn på människan som bör genomsyra rättsordningen och det här är en etisk frågeställning som berör oss alla, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Berglund, mobil +47-481-222 64 fram till den 13/12, eller efter det via Maud Rosendal på juridiska institutionen, 018-471 20 54, Maud.Rosendal@jur.uu.se.
Hållbar utveckling innebär att samhället ska vara hållbart såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Sveriges kommuner använder så kallade hållbarhetsindikatorer för att kunna följa om det politiska målet med hållbar utveckling uppfylls. Till exempel mäts och jämförs energianvändning, koldioxidutsläpp och BNP. Flera kommuner har också lokala hållbarhetsindikatorer kopplade till egna hållbarhetsmål. Eva Mineur vid Umeå universitet har intervjuat drygt femtio politiker och tjänstemän i Sundsvall, Stockholm och Växjö för att undersöka hur arbetet med olika indikatorsystem fungerar.
Lokala indikatorsystem varierar mycket i innehåll, något som enligt Eva Mineur visar att hållbar utveckling mäts och tolkas väldigt olika i olika sammanhang. Hon menar att ”mjuka frågor”, som demokrati, ökad kunskap och lärande, indikeras mindre än ”hårda frågor”, som luftkvalitet, buller och utsläpp. Detta trots att kommuner ofta lyfter fram ”mjuka frågor” som nödvändiga delar i hållbar utveckling.
Ett ökat medborgardeltagande finns med i alla kommuners målsättningar för det lokala hållbarhetsarbetet. En ”stark form” av medborgardeltagande karaktäriseras av att medborgare också delegeras makt över olika frågor. Eva Mineur menar att politiker och tjänstemän ofta blandar ihop att involvera och att informera medborgare. Många politiker anser att det strider mot demokratins ideal att ge medborgare mer direkt makt och inflytande i beslutsprocesser. Dessutom tar det längre tid att fatta och genomföra ett beslut ju fler som deltar i en process.
Indikatorsystem utan involverade medborgare förankras också bäst och användas mest i kommunens organisation. De mer deltagardrivna systemen blir inte etablerade, trots att många olika aktörer, medborgare som icke-politiska organisationer, involveras i arbetet. En förklaring är att kommuner generellt ser arbetet mot en hållbar utveckling som ett tidsbegränsat projekt och en snabb lösning, istället för en process som snarare ska leda till förändringar på lång sikt.
Eftersom indikatorer definierar innehållet i begreppet hållbar utveckling och ofta utgör beslutsunderlag för politiker, kan de fungera som en ny form av styrmedel. Eva Mineur menar att indikatorer därför måste förstås som värdebärare och normgivare i politiken. Det innebär i förlängningen att makten över hållbarhetsindikatorernas innehåll också ger makten över en stor del av den politiska agendan för hur vi ska uppnå en hållbar utveckling.
Eva Mineur kommer ursprungligen från Gävle, men är numera bosatt i Stockholm där hon jobbar som konsult i hållbarhetsfrågor, särskilt uppföljningssystem och indikatorer.
Lördagen den 1 december försvarar Eva Mineur, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Towards sustainable development. Indicators as a tool of local governance. Disputationen äger rum kl. 10.15 i S 205, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Dr Neil Carter, Department of Politics, University of York, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Eva Mineur,
statsvetenskapliga institutionen,
Umeå universitet,
Tel: 070-218 5063
e-post: eva.mineur@pol.umu.se
Modellerna för hur gener och proteiner samspelar tas fram av molekylärbiologer. Syftet med datorsimuleringarna är att kunna jämföra olika hypoteser för hur processerna inuti cellen fungerar under olika förutsättningar eller vad som händer om man ändrar på någon del i maskineriet. Slumpmässiga variationer i cellen ha stor betydelse för dess funktioner, och datorsimuleringarna gör det möjligt att studera hur modellerna fungerar under den här typen av störningar.
Cellen kan innehålla olika antal kopior av ett visst protein, och för att studera störningarna använder man en statistisk beskrivning som anger hur stor sannolikheten är för olika antal kopior. Om modellen dessutom innehåller flera olika gener blir beskrivningen omfattande – man behöver inte bara veta sannolikheten för ett visst antal av varje protein, utan också sannolikheten för varje kombination av proteinantal. Även om det matematiska ramverket för att formulera detta är känt sedan länge är det i praktiken ofta svårt att lösa ekvationerna.
Paul Sjöberg har studerat den ekvation som beskriver sannolikheten för att cellen ska vara i ett visst tillstånd, den kemiska masterekvationen. Han har utarbetat en egen metod för att lösa ekvationen som han sedan har jämfört med den metod som idag oftast används för den här typen av uträkningar, den stokastiska simulationsalgoritmen.
– Det visade sig att metoderna passar för olika typer av problem, därför gäller det att utnyttja deras starka sidor, berättar Paul Sjöberg.
För att göra detta möjligt har han också utvecklat en metod för att dela upp problemet i olika delar, så att olika metoder kan användas för att lösa de olika delarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Paul Sjöberg, 018-471 27 59, 073-543 29 60, e-post: paul.sjoberg@it.uu.se
I gränslandet mellan matematik och biologi finns det många spännande problem.
Nu när vi vet gensekvenser för många arter kan dessa användas för att få fram en ”avståndstabell”, som visar precis hur nära besläktade varje par av arter är. Denna tabell skulle i sin tur kunna användas för att konstruera ett evolutionärt träd som visar hur de olika arterna uppkommit genom evolution – eller ett nätverk som visar korsningar mellan växter som gett upphov till nya arter.
Men att beräkna sådana träd eller “optimala nätverk” exakt är ett mycket svårt matematiskt problem. Alice Lesser har i sin avhandling undersökt en hypotes som formulerades av den tyske matematikern Andreas Dress 1984, som säger att varje sådant optimalt nätverk kan hittas genom att plocka bort kanter från en större nätverksstruktur som kallas “ärftligt optimal” och som lättare kan beräknas.
I sin avhandling demonstrerar Alice Lesser att problemet är mer komplext än man tidigare trott, och att det i själva verket finns exempel på optimala nätverk som inte går att finna på det sätt som Andreas Dress föreslår.
Dessa motexempel ger i sin tur upphov till en ny frågeställning: vi har nu sett att inte varje optimalt nätverk finns i det ärftligt optimala, men kan det vara så att det alltid finns någon? Lesser undersöker denna fråga vidare och visar bland annat att svaret är ja för alla avstånd på högst fem element, och för vissa andra specialfall.
Bild finns att ladda ner på: http://newsdesk.se/pressroom/uu/image/view/pm_naetverk2-4916
Bildtext: Ett optimalt nätverk som går att finna i motsvarande ärftligt optimala nätverk.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alice Lesser på tel: 018-471 66 88, mobil 073-739 70 67, e-post: Alice.Lesser@lcb.uu.se
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är inflammatoriska tarmsjukdomar med symtom som diarréer, trötthet, viktnedgång och buksmärtor. Sjukdomarna inverkar på individens livskvalitet och psykologiska välbefinnande. Så många som 60 procent av patienter med Crohns sjukdom känner oro och 33 procent nedstämdhet. De behandlas i första hand medicinskt, men även kirurgiska ingrepp förekommer. 150-250 personer per 100 000 invånare i Sverige har någon av sjukdomarna.
Kjerstin Larsson har i sin avhandling undersökt livskvalitet hos patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom och hur de hanterar skov i sin sjukdom. Hon har också undersökt om en gruppbaserad patientinformation, s k ”patientskola”, kan minska oro och nedstämdhet och förbättra deltagarnas livskvalitet. Data samlades in genom enkäter och intervjuer med patienter i Uppsala län.
Avhandlingen visar att patienter med ulcerös kolit upplevde bättre livskvalitet och mindre oro och nedstämdhet än patienter med Crohns sjukdom, oavsett om sjukdomen var i ett aktivt eller lugnt skede. De som deltagit i patientskola var mer nöjda vid uppföljningen efter sex månader. De värderade informationen de fått och diskussionen med föreläsarna och övriga gruppmedlemmar högt. Däremot påverkades inte oro och nedstämdhet eller livskvalitet.
För att hantera skoven försökte patienterna att kontrollera situationen och tänka positivt. Mest stressande var behovet att alltid snabbt kunna hitta en toalett, liksom vissa sociala situationer. Vissa situationer krävde helt enkelt noggranna förberedelser.
– Vårdpersonal bör vara lyhörda för patienters psykosociala välbefinnande, speciellt patienter med Crohns sjukdom och patienter med skov. Metoder för att identifiera och hjälpa patienter med oro, nedstämdhet och låg livskvalitet behöver utvecklas och anpassas till patientens specifika problem och till adekvata tidpunkter under sjukdomsförloppet, säger Kjerstin Larsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kjerstin Larsson, mobil: 070-22 88 350, e-post: Kjerstin.Larsson@pubcare.uu.se
Med en tillsats på städbilarna skulle parkerade bilar inte behöva flyttas när gatorna städas. Tillsatsen som KTH-studenterna har utvecklat rullar in under den parkerade bilen och blåser ut skräpet till städbilen genom ett antal ventiler. Roterande borstar tar skräpet närmast trottoarkanten och sensorer garanterar att bilarna inte skadas.
Eftersom en femtedel av p-platserna utmed Stockholms trottoarer försvinner vid varje städtillfälle skulle lösningen säkert uppskattas av många bilägare. Den extra tid städningen tar kompenseras av renare gator, fler p-platser och enklare vardag för bilägarna. 4-6 december visar studenterna upp sin idé och produkt på utställningen DopExpo07 på KTH. Där kan man också se trappan som omvandlas till ramp.
I dag används fasta skenor, ramper eller hissar för att få upp barnvagnar och pirror för trappor. Studenternas lösning omvandlar trappan till ramp genom att den yttre delen på varje trappsteg är löst och roterar runt ett gångjärn mitt på steget genom en enkel vevkonstruktion. De trekantiga klossar som yttre delen av varje steg då bildar lägger sig i utrymmet mellan trappstegen så att rampen bildas (bildlänkar nedan). Konstruktionen är avsedd för barnvagnar och pirror i offentliga miljöer och vid transporter i restauranger och varuintag.
Trappan som omvandlas till ramp och tillsatsen för städbilar är bara ett par av drygt hundra innovationer från produktutvecklingsprojekten på KTHs civilingenjörsprogram Design och Produktframtagning som visas upp. Ett annat exempel är en lösning för hur transporten av bagage från flygplan till bagagebanden i ankomsthallen kan ske snabbare och mer ergonomiskt.
– Den undervisningsmodell som vi använder inom programmet Design och Produktframtagning, där produktutvecklingsprojekten är en del, innebär att studenterna får testa sina kunskaper på verkliga problem under hela utbildningen. De lär sig att utveckla nya och attraktiva produkter eller hitta lösningar på besvärliga problem från människors vardag, säger Sören Andersson, programansvarig för utbildningen.
Tisdagen den 4 december kl 15.00 hålls en kort presentation i sal F2 på KTH, Lindstedtsvägen 26. Därefter invigs utställningen, som pågår t.o.m. 6 december. Utställningen är öppen för besök dagligen mellan kl. 10.00 och 16.00. Under invigningen kommer det även att finnas möjligheter att ställa frågor till utställarna.
Plats för utställningen: Lindstedtsvägen 30, KTH Campus Valhallavägen i Stockholm.
Bilder på trappan som omvandlas till ramp
http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/ramp1.jpg
http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/ramp2.jpg
http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/ramp3.jpg
Kontaktinformation
Mer information
Aref Abedi, pr-ansvarig DoPExpo, 0707-777 327, aref@designforeningen.se
Linda Olsson, pr-gruppen DoPExpo, 0706-679 312, linda@designforeningen.se
Claes Tisell, universitetslektor, 08-790 9048, ctisell@md.kth.se
Industrirobotar är idag en väsentlig del i tillverkningsindustrin, där de utför allt fler och allt mer sofistikerade uppgifter. Nu går trenden mot lättviktsrobotar som trots en vekare struktur kan hantera lika tung last. Detta ställer nya krav på de matematiska modeller som utgör grunden i robotens styrsystem.
Erik Wernholt visar i sin doktorsavhandling i reglerteknik hur dessa allt mer komplexa modeller kan tas fram genom systemidentifiering, ett verktyg där mätningar från robotens rörelser används för att bestämma okända parametrar. Hans resultat har redan kommit till praktisk nytta i den pågående utvecklingen av styrsystem vid ABB Robotics.
– Jag ger roboten en bana att följa, och när den arbetar mäter jag motorernas position och moment. Från de värdena skapar jag en matematisk modell som beskriver sambanden, säger Erik Wernholt.
Identifiering av industrirobotar är ett utmanande problem bland annat eftersom robotens beteende varierar beroende på armens position. Den metod som föreslås innebär att man först identifierar ett antal delmodeller som var och en beskriver beteendet kring en viss arbetspunkt. Från detta skapas en allmängiltig modell som är giltig för alla tänkbara positioner.
– De nu identifierade robotmodellerna ger en hitintills oöverträffad beskrivning av robotars dynamiska beteende, säger dr Torgny Brogårdh, teknisk specialist vid ABB Robotics.
ABB:s nya lättviktsrobotar väger omkring en tredjedel mindre än sina föregångare men lyfter ändå lika mycket last, drygt 200 kg. Tack vare att armen är lättare kan också dimensionerna på motorer, växlar och kraftelektronik minskas. Roboten blir på detta vis mer resurssnål och förbrukar mindre energi för samma arbete. En lättare arm minskar dessutom olycksrisken i verkstäderna.
Avhandlingen Multivariable frequency-domain identification of industrial robots läggs fram vid disputation fredag 30 november kl 10.15 i sal Visionen, B-huset, Linköpings universitet Campus Valla.
Kontaktinformation
Kontakt:
Erik Wernholt, 013-281333, www.control.isy.liu.se/~erikw
Mobil kommunikation var länge synonymt med mobiltelefoni, men dagens kunder ställer högre krav på tillgängliga tjänster och de kräver snabbare uppkoppling med bättre kvalitet. Det blir allt vanligare att handhållna terminaler innehåller flera radiosändare och att flera olika tekniker samverkar.
Robert Brännström – som disputerar den 7 december med doktorsavhandlingen Mobility management in heterogeneous access networks – har i sin forskning visat att det går att bygga system som hanterar mobilitet mellan olika typer av nätverk utan att användaren märker av en överflyttning. En användare kan sitta på en buss eller i ett flygplan och hela tiden vara uppkopplad mot Internet för att till exempel lyssna på radio eller se på TV.
– Jag har också tagit fram en modell för att utvärdera prestanda på trådlösa nätverk. Det gör det möjligt att jämföra olika typer av trådlösa nätverk och uppskatta deras kvalitet i förhållande till varandra, säger Robert Brännström.
– Inom ramen för mitt forskningsprojekt har jag även arbetat med att utöka räckvidden på trådlösa nätverk genom att låta andra användare skicka informationen vidare – så kallade ad hoc-nätverk – vilket innebär att man kan nå ett nätverk som ligger utanför sin egen räckvidd, säger Robert Brännström.
Avhandlingen innehåller bland annat en prisbelönad artikel om hur man kan nyttja flera olika typer av nätverk samtidigt för kommunikation, där det nätverk som fungerar bäst för stunden automatiskt väljs för dataöverföringen. Det innebär att man kan prata i telefon via ett nätverk och samtidigt skicka e-post via ett annat.
Robert Brännström är född och uppvuxen i Skellefteå. Efter avslutad högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Luleå tekniska universitet började han 2001 arbeta som universitetsadjunkt och undervisade i programmering och datornätverk. 2003 påbörjade Robert Brännström sin forskarutbildning på halvtid och sedan november 2005 har han haft en doktorandtjänst vid Avdelningen för medieteknik vid LTU.
Upplysningar: Robert Brännström, tel. 0910-58 53 58, robert.brannstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det statliga litteraturstödet inrättades för att stödja mångsidighet och kvalitet i den svenska bokutgivningen och kom särskilt att gynna lyriken. Aldrig förut har det getts ut lika många diktsamlingar i Sverige som under åren 1976-1995, visar Åsa Warnqvist i sin avhandling Poesifloden. Sammanlagt gavs 3848 nya lyrikböcker ut under tjugoårsperioden, och nivån var jämn med cirka 180-200 titlar per år.
– Det stora antalet titlar kan delvis förklaras med den tekniska utvecklingen men det statliga litteraturstödet spelade med största sannolikhet också en viktig roll, säger hon.
En tydlig förändring under perioden är att antalet kvinnliga poeter ökade från cirka 27 till 38 procent, men trots detta var alltså männen fortfarande i klar majoritet år 1995. De största utgivarna av lyrik under den här tiden var de tre stora förlagen Bonniers, Norstedts och Wahlström & Widstrand, men vid sidan av dessa publicerades mer än en tredjedel av alla diktsamlingarna av egenutgivare. Oberoende av vem som gav ut böckerna var upplagorna dock små och sålde generellt dåligt.
När det gäller att få uppmärksamhet exempelvis i media har de författare som ges ut på de stora förlagen däremot många fördelar. Åsa Warnqvist har studerat dagstidningarnas bevakning av diktsamlingar på olika typer av förlag och dessutom analyserat tre författarskap närmare; egenutgivaren Yngve Aldhagen, poeten och psykoanalytikern Else-Britt Kjellqvist samt den framgångsrike och väletablerade poeten Bruno K. Öijer. Studien visar tydligt att det finns en hierarkisk ordning mellan de olika utgivarna.
– Ju större förlag desto fler recensioner, kan man i princip säga, berättar hon.
Lyrikutgivning är inte ekonomiskt lönsam för förlagen men upplevs ändå som intressant eftersom den ger dem symboliskt kapital, menar Åsa Warnqvist.
– En bra lyrikutgivning lockar till exempel nya författare till förlaget och höjer dess anseende.
Porträtt på Åsa Warnqvist finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/90FFD2C9E5868BC0C12573A1003D118D/$File/portratt_asawarnqvist.JPG
Fotograf: Stefan Warnqvist.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Warnqvist, 018-471 29 52, e-post: asa.warnqvist@littvet.uu.se
Vätgas kan precis som elektricitet användas för att lagra, transportera och generera energi. Det går att producera vätgas ur många olika energikällor, idag sker det huvudsakligen från naturgas. En stor fördel är att det bara bildas vatten och ånga när vätgas förbränns.
Melakeselam Leul Zerihun beskriver i sin avhandling bakterien Frankia som har utvecklat två olika typer av enzymer, s.k. hydrogenas. Det ena typen medverkar när vätgas bildas och den andra när kvävegödsel produceras, vilket är en annan fördel med Frankia. Mängden vätgas som Frankia bildar är av samma storleksordning som den som påvisats av förskare i USA hos alger. Om det ska vara möjligt att optimera Frankia för vätgasproduktion behövs mer ingående molekylärbiologiska studier.
Frankia kallas för den vänliga bakterien eftersom den kan leva tillsammans med växter, t.ex. al, och göra om kvävet i luften till biologiskt gödsel baserat på kväve. Frankia kan även leva i marken och framställa kvävegödsel där. De frilevande och samlevande tillstånden är genetiskt mycket olika. Gemensamt för dem är dock att aktiviteten och mängden enzym i bakteriens membran ökar om nickel tillsätts.
Fredag den 7 december försvarar Melakeselam Leul Zerihun, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Biodiversity of hydrogenases in Frankia. Svensk titel: Biodiversitet hos Frankia-bakteriens hydrogenas.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Kornel Kovacs University of Szeged, Ungern.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Melakeselam Leul Zerihun
Telefon: 090-786 52 89
E-post: Melakeselam.Leul@plantphys.umu.se
Det är allmänt vedertaget, och lätt att kontrollera, att barn uttrycker känslor. Vi vet också att uttrycken för känslor varierar för olika åldrar.
– Förändringsprocessen som sådan kallas socialisering men hur den går till i detalj vet vi inte så mycket om. Frågor som om barn lär sig att prata om känslor som till exempel ilska istället för att slåss, och vilken roll föräldrarnas feedback har för utvecklingen ingen hittills fokuserat på tillräckligt i forskningen, säger Tove Gerholm.
I sin avhandling har Tove Gerholm kartlagt hur syskongrupper med barn mellan 2 och 5 år ger uttryck för sina känslor i interaktion med varandra och med sina föräldrar. Syftet med undersökningen var att kartlägga de emotiva uttryck som barnen använder sig av, att se hur de förändras över tiden och att se vilken respons de får hos föräldrarna. Resultatet tyder på att det förutom de välkända känslouttrycken som skratt, gråt, kramar, slag etc. också finns nyanser och varianter på uttryck. Ett exempel på sådant är torrgråt, det vill säga ansiktsuttryck och läte som vid gråt fast utan tårar, som barn använder när de vill förmedla något specifikt till föräldrarna men där den känslomässiga basen som krävs för gråt verkar saknas..
– Det här är också ett exempel på att det finns minst två aspekter av känslouttryck, säger Tove Gerholm. Dels är de uttryck för inre, biologiska upplevelser, till exempel att vi skriker vid smärta och skrattar vid glädje, och dels är de kommunikativa signaler som är kulturellt anpassade, som att vi förväntas le i vissa situationer och se sorgsna ut i andra. Medan den första formen av uttryck används av barnen från första början måste många av de socialt kodade uttrycken läras in, t ex i vilka situationer man förväntas säga ”tack”, ”förlåt”, och så vidare.
De huvudsakliga läromästarna under förskoleåren är föräldrar och syskon. Studien visade att barn imiterar hela fraser, tonfall och mimik som de sett sina föräldrar använda. Det var också markant att föräldrar använder olika strategier för att påverka och inpränta i barnen vad som anses ”rätt” och ”fel”. Ett exempel var det ständigt återkommande ”det är roligare om alla är med och leker” och ”man måste dela med sig”.
Genom den här typen av uttryck förmedlar föräldrar den värdegrund som de, åtminstonde officiellt, ställer sig bakom. I takt med att barnen blir äldre förändras föräldrarnas förväntningar och krav på dem och det återspeglas också i uttrycken. Medan en 2-åring kommer undan med att kasta saker i golvet etc. blir en 4-åring tillrättavisad vid liknande beteenden.
Syskonens inverkan på utvecklingen av de emotiva uttrycken är också stor. Många av de uttryck som barnet ”lånar” från föräldrarna praktiseras sedan tillsammans med syskon. Andra uttryck verkar vara specifika för barnkonstellationer och barnen hanterar från unga år konflikter, ambivalens och lojalitet även utan föräldrarnas övervakande och ingripande.
Sammantaget ger avhandlingen en bild av socialiseringprocessen under förskoleåren, så som den ter sig i hemmet. Fokus ligger på emotiva uttryck men även allmän språklig och ickespråklig utveckling berörs och beskrivs.
Disputationen äger rum den 30 november, kl 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet. Opponent är professor Karin Aronsson, Tema Barn, Sverige.
Avhandlingens namn
Socialization of verbal and nonverbal emotive expressions in young children.
Kontaktinformation
För ytterligare information
Tove Gerholm, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, mobil 070-644 83 58, 08-16 29 30, e-post: tove@ling.su.se.
Motiveringen för årets vinnare lyder, ”för hans omfattande och insiktsfulla forskning om hur individers och företags internationella handel påverkas av valutaregimen”.
− Jag är lycklig och tacksam över att få Partnerprogrammets Forskarpris. Att Handelshögskolan står nära näringslivet gör att forskningen kan få en särskild relevans och praktisk anknytning. Därför är det extra glädjande att få ett pris som vuxit fram ur detta unika samarbete. Partnerföretagens stöd till forskningen vid skolan höjer inte bara kvaliteten på forskningen utan även i förlängningen kvaliteten på utbildningen. Det är Handelshögskolans styrka – studenterna undervisas av lärare som är aktiva forskare och som befinner sig i forskningens framkant. För oss forskare är det en ynnest att varje år få möta 300 otroligt duktiga och taggade studenter, säger Richard Friberg.
Partnerprogrammets Forskarpris instiftades 2003 för att ytterligare främja forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm. Priset tilldelas en ung lovande forskare som antingen är allmänt framgångsrik på sitt område eller som har producerat ett arbete som bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin.
Richard Friberg är en respekterad forskare inom såväl internationell ekonomi som strukturekonomi. Hans specialitet är att integrera centrala makroekonomiska frågor inom fältet internationell finans med mikroekonomisk analys av marknadsstruktur och kontraktsförhållanden. Friberg har gett särskilt betydande bidrag till forskningen om valutakurssvängningars effekter på företagens beteende, vilket i nästa steg hjälper oss att bättre förstå svängningar i handelsvolymer och orsakerna till rigida priser. Så sent som i oktober i år publicerades Fribergs artikel i Journal of Finance som beskriver en ny metod för att visa hur svängningar i växelkursen påverkar företags lönsamhet och konkurrenskraft.
Handelshögskolans i Stockholm Partnerprogram
Handelshögskolans i Stockholm Partnerprogram grundades 1994 och består av ett exklusivt nätverk av 119 ledande företag som årligen bidrar med drygt 32 MSEK för att stödja utvecklingen av Handelshögskolans forskning. Sedan starten 1994 har partnerföretagen sammanlagt bidragit med närmare 310 MSEK till Handelshögskolan. Partnerföretagen är idag Handelshögskolans tredje största finansiär.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Richard Friberg, docent vid HHS
Tel. 08-736 96 02
E-post: richard.friberg@hhs.se
Lars Bergman, rektor vid HHS
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
Tine Frivik, Executive Director, Corporate and Donor Relations
Tel. 08-736 90 72
E-post: tine.frivik@hhs.se
Vid primär hyperparatyroidism (HPT), som ses hos 1-2 procent av befolkningen, leder bisköldkörteltumörer till överproduktion av parathormon och hyperkalcemi (förhöjt kalcium i blodet). Detta kan orsaka njursten och urkalkning av skelettet och många patienter beskriver symptom som trötthet, muskelsvaghet och nedstämdhet. Sjukdomen behandlas vanligen med kirurgi. Vid långvarig njursjukdom är så kallad sekundär HPT vanlig, som kan vara svår att effektivt behandla.
Forskningsgruppen i endokrin kirurgi vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper har identifierat genskador associerade till sjukdomen och kartlagt hur detta kan orsaka bisköldkörteltumörer. Ett protein (beta-catenin) som normalt reglerar celltillväxt visade sig ha ackumulerats i alla undersökta primära och sekundära bisköldkörteltumörer.
– Den förhöjda halten av beta-catenin berodde antingen på mutation i genen för beta-catenin eller på en förändring i en cellyte-receptor (LRP5) som observerades i en majoritet av undersökta tumörer, säger docent Gunnar Westin som lett studien.
Resultaten har stor betydelse för förståelsen av tumörtillväxt i bisköldkörtlarna och uppkomst av HPT, och LRP5 receptorn kan utgöra ett målprotein för läkemedelsterapi.
Doktoranden Peyman Björklund disputerar i ämnet den 8 december. Avhandlingens titel: ”Wnt/β-catenin signalling in parathyroid tumours”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: docent Gunnar Westin, 018-611 29 65, e-post: Gunnar.Westin@surgsci.uu.se
Tekniken kallas för optisk pincett och har blivit ett kraftfullt verktyg inom biofysiken, som möjliggör enastående precision för att manipulera semitransparenta objekt som t.ex. celler och bakterier. Dessutom kan denna manipulation göras utan att fysiskt öppna eller penetrera cellernas membran. Den optiska pincetten kan även mäta extremt små krafter i biologiska system med utmärkt precision. Magnus Andersson har under sina doktorsstudier konstruerat en kraftmätande optisk pincett som används till att karakterisera biomekaniska egenskaperna hos några typer av tentakler från bakterier som ger upphov till urinvägsinfektioner.
På många bakterier bildas normalt ett stort antal telefonsladdsliknande tentakler som kallas för pili. Det är bland annat dessa utskott som gör att vissa bakterier vidhäftar till värdceller och orsakar sjukdomar som t.ex. urinvägsinfektioner och hjärnhinneinflammation. En djupare förståelse av pilis uppbyggnad och biomekanik kan därför ge information som kan vara vital i framtagandet av nya mediciner som förhindrar bakteriella infektioner, speciellt urinvägsinfektioner. Detta är av stor vikt i skenet av den ökande antibiotikaresistensen i vårt samhälle.
Magnus Andersson har karakteriserat de biomekaniska egenskaperna hos några typer av pili med hjälp av den optiska pincetten.
– Mina resultat visar att det finns tydliga biomekaniska skillnader mellan olika typer av pili. Olika typer av pili uttrycks huvudsakligen i olika miljöer och nu är vår förhoppning att vi ska finna ett samband mellan dem, säger Magnus Andersson.
Han har i sitt avhandlingsarbete även konstruerat en modell som beskriver pilis biomekaniska egenskaper och som visat sig fungera väldigt bra. Förhoppningen är att utveckla denna modell för att simulera hur pili vidhäftar till celler i urinledare under påverkan av urinflöde. Sådana simuleringar kan ge en bättre förståelse för pilis roll vid bakteriell vidhäftning.
Magnus Andersson kommer ursprungligen från Umeå.
Fredag den 30 november försvarar Magnus Andersson, Institutionen för fysik, Umeå universitet, avhandlingen ”Construction of Force Measuring Optical Tweezers and Investigations of Biophysical Properties of Bacterial Adhesion Organelles”, svensk titel: Konstruktion av kraftmätande optisk pincett och undersökning av biomekaniska egenskaper hos bakteriers vidhäftande organeller.
Disputationen äger rum i klockan 13.00 i N450, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Lene Broeng Oddershede, Associate Professor, Niels Bohr Institute, Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Andersson, Institutionen för fysik
Telefon: 090-786 63 36
E-post: magnus.andersson@physics.umu.se
För andra året i rad kommer isbrytaren att fungera som en forskningsplattform i Södra ishavet på väg till den amerikanska forskningsstationen McMurdo. Förra årets lyckade samarbete sågs som en inledning till det Internationella polaråret, IPY, som startade den 1 mars i år. Under IPY kommer hundratals forskare från mer än 60 länder att arbeta i Arktis och Antarktis inom en mängd forskningsområden. Läs mer om IPY på webbplatserna www.ipy.org och www.ipy.se.
-Vi är mycket glada över forskningssamarbetet mellan Sverige och USA har realiserats, tack vare den framgångsrika jungfrufärden med Oden förra säsongen till Antarktis, säger Anders Karlqvist, chef för Polarforskningssekretariatet. Isbrytaren kommer nu att resa till Antarktis igen, denna gång med ett ytterligare ambitiöst forskningsprogram ombord, och vi hoppas att det kommer att följas av många års fortsatta forskningsexpeditioner. Det är en unik möjlighet för våra svenska forskare att samla data och göra undersökningar i avlägsna områden som är sällan besökta eller utforskade.
Karl Erb, direktör för NSF:s antarktisforskningsprogram, håller med sin svenske kollega och påpekar att samarbetet mellan de båda länderna, som har sin grund i tidigare polarårssamarbeten, tillhandahåller nya forskningsmöjligheter för amerikanska och svenska forskare och bygger betydande samarbeten som kommer att leva länge och vara ett arv efter Internationella polaråret.
Oden lämnade Sverige i mitten av oktober för resan mot Sydamerika och den chilenska hamnen i Punta Arenas där forskarna kommer att gå ombord. Totalt kommer 25 forskare och tekniker från Sverige och USA att delta i expeditionen. Polarforskningssekretariatet leder expeditionen samt medverkar med expertis inom logistik, IT och medicin.
Isbrytaren Odens ankomst till forskningsstation McMurdo är planerad till den första veckan i januari. Då avslutas forskningsprogrammet och Odens uppdrag övergår till isbrytningstjänst för att möjliggöra fartygstransporter till forskningsstationen.
De svenska forskningsprojekten är inriktade på marinbiologi, miljökemi och marinkemi för en ökad förståelse av växthuseffekten genom studier av kemiska och biologiska processer i havet och på havsisen. Provtagningar kommer dels att ske från kontinuerligt intag av havsvatten till laboratoriet ombord, dels vid de tillfällen då isbrytaren stannar så att forskarna får möjlighet att ta prover på havsisen och ytvattnet.
Illustratören och författaren Jakob Wegelius från Mörtfors i Småland deltar i expeditionen som Polarforskningssekretariatets konstnärsstipendiat. Den amerikanska läraren som deltar ingår i USA:s lärarprogram PolarTREC. Hennes rapporter kan läsas på www.polartrec.com/oden-antarctic-expedition-07.
Kontaktinformation
Mer information ges av Sofia Rickberg, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet, per e-post sofia.rickberg@polar.se eller telefon 08-673 97 25 alt. 070-344 92 65.
Nyligen fick också landets naturhistoriska museer, från Umeå i norr till Lund i söder, dela på 19 miljoner kronor under nästa år för att vårda samlingarna och datalägga uppgifter om djur, växter och svampar.
Forsknings- och museistödet ingår i riksdagens satsning som kallas Svenska artprojektet. Meningen är att fylla de stora kunskapsluckor som fortfarande finns om den biologiska mångfalden i Sverige. Alla arter i landet ska kartläggas och beskrivas, i vetenskaplig litteratur, i databaser och i det stora bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
-Trots att Linné var oerhört flitig hittade han bara 5-6% av de arter vi troligen har i landet, säger Ulf Gärdenfors, ordförande i Svenska artprojektets styrgrupp. Genom Svenska artprojektet kommer vi att få mycket bättre underlag för att kunna följa tillståndet för den biologiska mångfalden och hur arterna påverkas av klimatförändringar och t.ex. jordbruk, fiske och skogsbruk.
Svenska artprojektet startades 2002 och har redan resulterat i att långt över 1000 nya arter för landet har upptäckts. Av dessa var ungefär hälften tidigare helt okända för vetenskapen. Till de dåligt kända artgrupper som denna gång får medel för utforskning hör blomsterflugor, gallmyggor, brokparasitsteklar, havsborstmaskar, skålsvampar och spricklavar.
För de svenska biologiska museerna har stödet från Svenska artprojektet inneburit att museerna kunnat satsa betydligt mer på att datalägga samlingarna av svenska arter och göra informationen om var de finns eller har funnits tillgänglig i databaser som naturvårdare och allmänhet kan nå via internet. Museerna arbetar nu med stöd av bland annat ArtDatabanken och Statens kulturråd med att utveckla en gemensam databas, som ytterligare ska effektivisera arbetet.
Tips: besök Systematikdagarna i Lund 28-29 nov för att höra det senaste inom forskningen!
Läs mer: www.lu.se/Systematikdagarna2007
Mer information:
ArtDatabanken, SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala
www.artdata.slu.se
Fakta: Svenska artprojektet är ett världsunikt forsknings- och folkbildningsprojekt. Alla 50 000 svenska flercelliga djur, växter och svampar ska dokumenteras. Resultaten från projektet blir en viktig kunskapsbas för svenskt naturvårdsarbete och forskning kring biologisk mångfald. Arbetet beräknas ta 20 år och publiceras i populär form i det omfattande bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Läs mer på: www.svenskaartprojektet.se.
Kontaktinformation
Ulf Gärdenfors, ordförande, Svenska artprojektets styrgrupp, tel 018-67 26 23; 070-678 5432
Rikard Sundin, forskningssekreterare, Svenska artprojektet, tel. 018-67 25 74
Johan Samuelsson, pressansvarig, ArtDatabanken SLU, 018-67 34 09
