Crébillons sista roman fick av dåtidens kritiker ett ganska kyligt mottagande. Den ansågs vara oläsbar, obegriplig och långtråkig. Dagens kritiker tycker att romanen präglas av kaos, och den tolkas antingen som mångtydig eller uppfattas som en text med brist på betydelse. Några kritiker menar till och med att den är oavslutad.
Målet med studien är att påvisa att det finns en noga övertänkt narrativ struktur vars syfte är att lyfta fram och förstärka verkets ideologi. Av 56 romanfigurer totalt är 28 kvinnliga och det är genom dessa som ideologin förmedlas. Enligt Borzee bör man därför fokusera på dessa fiktiva kvinnor och i synnerhet på Némée, en kurtisan som uttalar ett antal moraliska idéer. Borzee anser att Némée är bokens verkliga tyngdpunkt och betydelsebärare och ägnar därför ett helt kapitel i sin analys åt denna figur. För att förstå boken är dock en jämförelse mellan Némées liv och hennes utmärkande egenskaper och de övriga 27 kvinnliga karaktärerna nödvändig. Då blir nämligen tydligt att texten består i ett sökande efter ett nytt kvinnligt ideal, som mot slutet av romanen förkroppsligas av just Némée.
Resultaten av Borzees forskning visar att boken Lettres athéniennes är uppbyggd i två delar. Uppdelningen framhäver en ideologisk struktur i vilken begreppet ”dygd” spelar en central roll, och även hur betydelsen av detta begrepp förändras under romanens lopp.
I romanens första del hänger sig kvinnorna åt trohet, kyskhet och ödmjukhet i enlighet med det klassiska monogama idealet. I den andra delen däremot möter läsaren andra karaktärer som har övergett idén om renodlad och andlig kärlek och är både desillusionerade och självmedvetna. Kvinnornas agerande underordnar sig inte längre samhällets befästa sedvänjor, men kan framför allt beskrivas som en strävan efter självrespekt, frihet och självständighet. Den kvinnliga sexualiteten som skildras här vittnar om stor frigjordhet gentemot samhällets moraliska konventioner. Genom dessa kvinnors uppförande försöker författaren att omvälva rådande normer och lägga grunden för en ny och mer modern kvinnosyn. Avhandlingen betonar att författarens tänkande präglas, inte enbart av 1700-talets ”naturalistiska” leverne, utan i hög grad även av etiska principer.
Brevromanen /Lettres athéniennes/ anses i studien vara ett läsbart och fullbordat verk med en djup moralisk avsikt. Crébillon använder sig av ett språk som är invecklat samt oerhört rikt och vackert.
Avhandlingens titel: Le roman de Némée dans les Lettres athéniennes de Claude Crébillon.
Disputationen äger rum lördagen den 8 december 2007, kl. 10.00 i sal T219, Arkeologen, Olof Wijksgatan, 6 Göteborg.
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Natacha Borzee Sjöberg, 031-786 18 15 eller 031-16 21 51, e-post: natacha.sjoberg@rom.gu.se
Syftet är att ramverket ska hjälpa förvaltaren att fatta beslut som innebär att ett mer proaktivt underhållsarbete kan genomföras, något som främjar hela transportsystemet och dess intressenter. Faktorerna i ramverket klassas i hur viktiga de är för underhållsstrategin – det vill säga hur stor deras inverkan är på kapacitet och transportkvalitet, hur flexibla de är och om förvaltaren, i det här fallet Banverket, kan påverka dessa med tillgängliga resurser.
– Ramverket beskriver också om faktorerna har strategisk, taktisk eller operativ inverkan, hur de är relaterade till varandra och hur systemet påverkas om en av faktorerna förändras, säger Ulla Espling som disputerar med doktorsavhandlingen Maintenance strategy for a railway infrastructure in a regulated environment den 30 november.
– Dessutom tar ramverket hänsyn till de övergripande transportpolitiska målen, till lagar och regelverk, säkerhet och miljö och inte minst till samspelet mellan fordon och bana respektive mellan förvaltare och underhållsentreprenör. Och eftersom ramverket speglas mot en beställar- och utförarorganisation har även outsourcing, partnering. Benchmarking och riskanalys beaktats.
Upplysningar: Ulla Espling, tel. 070-526 50 35, ulla.espling@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Arbetsterapeuten Maria Prellwitz har i sitt forskningsarbete beskrivit bland annat barns och föräldrars syn på lekplatsers tillgänglighet – eller rättare, brist på tillgänglighet – och resultaten presenterar hon i doktorsavhandlingen Playground accessibility and usability for children with disabilities. Experiences of children, parents and professionals (på svenska Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med funktionsnedsättningar. Erfarenheter från barn, föräldrar och professionella), med vilken hon disputerar den 30 november.
”Jag ser lekplatsen från mitt fönster men jag har aldrig varit där, för där är sand. Vad jag önskar mest av allt är plattor för då skulle jag i alla fall komma in och vara nära mina kompisar”.
Så beskriver en pojke som sitter i rullstol sina tankar om lekplatser, och Maria Prellwitz konstaterar också i sin avhandling att lekplatser framför allt är en social miljö där barn träffas och leker tillsammans.
– För många barn med funktionsnedsättningar är leken endast möjlig med hjälp av någon vuxen eftersom tillgängligheten är så dålig, och att ha en vuxen med sig försvårar givetvis möjligheterna att leka med kompisarna, säger Maria Prellwitz.
”Nej, lekplatser är inget ställe för honom, han kan inte leka där om jag inte är aktiv, det är ingen rolig plats för oss”, säger en förälder i avhandlingen.
Av Maria Prellwitz intervjuer med barn såväl med som utan funktionsnedsättningar framgår att de vill ha exempelvis små hus, bilar och båtar på lekplatsen, lekredskap som uppmuntrar till fantasi- och rollekar. Själv är hon förvånad över att det nästan inte skett några som helst förändringar på de svenska lekplatserna under de senaste 100 åren – bortsett från färger och byggnadsmaterial ser de flesta lekplatser likadana ut i dag som då.
– I dag finns forskning som visar hur viktig leken är för alla barns utveckling och hur viktigt det är för barn att kunna vara delaktiga i lek med andra barn. Möjligheten till lek på lekplatser är viktig för alla barn, oberoende av förmågor. Jag och andra arbetsterapeuter, med vår kunskap om hur miljön och olika funktionsnedsättningar påverkar ett barns förmåga att utföra aktiviteter, har därför mycket att bidra med när det gäller att utforma lekplatser som möjliggör lek för alla.
Maria Prellwitz är född i Boden, legitimerad arbetsterapeut och har en teknologie licentiatexamen från 2002. Hon är anställd som universitetsadjunkt på Avdelningen för hälsa och rehabilitering vid LTU:s institution för hälsovetenskap.
Kontaktinformation
Upplysningar: Maria Prellwitz, tel. 0920-49 38 61, 070-537 82 13, maria.prellwitz@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
– Vi har tidigare aldrig sökt pengar från Formas, men uppenbarligen uppskattades våra idéer och vi är mycket glada, säger Peter Zygmunt vid institutionen för laboratoriemedicin.
Den gemensamma nämnaren i den nya forskningen kring mänsklig smärtlindring och effektiva insektsskydd är jonkanaler, närmare bestämt en ganska nyupptäckt grupp med jonkanaler som går under namnet TRP (Transient Receptor Potential) . Dessa jonkanaler finns i kroppens vävnader på de nervtrådar som signalerar smärta då vi utsätts för skadliga temperaturer, kemiska ämnen eller mekaniska påfrestningar.
Även insekter har liknande jonkanaler och ofta reagerar de mot samma ämnen som vi människor gör. Exempelvis får starkt luktande senapsolja en fruktfluga att ta till flykten.
Forskarna i Lund och vid KTH ska försöka identifiera kemiska ämnen med förmåga att påverka TRP jonkanaler hos människa och liknande jonkanaler hos insekter och för att sedan ”skräddarsy” nya molekyler, som selektivt blockerar eller aktiverar TRP jonkanlerna på människor eller insekter.
– Genom att hitta ämnen som aktiverar de smittbärande insekternas jonkanaler men inte våra kan vi få fram nya ekologiska bekämpningsmedel mot exempelvis malariamyggor och fästingar, säger Peter Zygmunt. Enligt samma princip ska vi försöka hitta ämnen som blockerar människors jonkanaler så att de inte känner smärta. På så sätt kan vi få fram nya och bättre läkemedel för kroniska smärttillstånd – till exempel långvariga smärtor från rygg och nacke – där det idag saknas effektiv läkemedelsbehandling.
Peter Zygmunt och hans kollega Edward Högestätt vid institutionen för laboratoriemedicin har arbetat med TRP kanaler sedan 1999 då de upptäckte kroppsegna substanser som aktiverar TRPV1 (chillipepparreceptorn). Projektet engagerar ytterligare tre forskare vid Lunds universitet, Urban Johanson och Per Kjellbom vid Naturvetenskapliga fakulteten och Olov Sterner vid Tekniska högskolan, samt en forskargrupp ledd av Anna-Karin Borg-Karlsson vid KTH i Stockholm .
Kontaktinformation
För mer information tala med Peter Zygmunt 046-173359
Videotjänster som skickas över datornätverk blir allt vanligare. Samtidigt ökar kvaliteten hos dessa tjänster. IPTV (Internet protocol television) levereras redan framgångsrikt till många hem och högupplöst IPTV blir allt vanligare. Dessutom utvecklas ännu mer avancerade tjänster som tredimensionell TV. Video kräver stor bandbredd och utvecklingen kommer därför att sätta den befintliga infrastrukturen på svåra prov.
– När många samtidigt vill titta på en film eller ett populärt direktsänt material är multicastöverföring mest effektivt sett till bandbreddsutnyttjandet, säger Patrik Österberg. Med multicastöverföring delar användarna på bandbredden vilket ger stora besparingar. Trots det stöds tekniken sällan av Internetleverantörerna och det vill vi försöka ändra på, fortsätter Patrik.
Om multicasttrafik till exempel tilldelas en större del av bandbredden när det uppstår trafikstockningar i näten, så skulle fler vilja utnyttja tekniken. Avhandlingen lämnar ytterligare förslag som gör multicast mer attraktivt för användarna. Om förslagen genomförs i nätverk med multicaststöd så skulle övriga Internetleverantörer också bli tvungna att stödja multicast för att vara konkurrenskraftiga. Med en ökad användning av multicastöverföring skulle fler användare kunna betjänas med populära tjänster inom multimedia.
Patrik Österberg disputerar i Sundsvall den 5 december med avhandlingen ”Fair treatment of multicast sessions and their receivers – Incentives for more efficient bandwidth utilization”. Ämnet är data- och systemvetenskap. Patrik Österberg är uppvuxen i Sundsvall.
Kontaktinformation
Patrik Österberg, telefon 060-14 86 14. E-post: patrik.osterberg@miun.se
Regeringen satsar 340 mkr på program för hållbara städer och samhällen. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inbjuder till ett seminarium för att lyfta fram några aspekter på stadens liv, miljö och hållbarhet, med utgångspunkt i den historiska staden.
Möt fyra forskare vid institutionen för stad och land vid SLU Uppsala. De kommer att hålla var sitt kort anförande. Det kommer att ges tillfälle till att ställa frågor och även göra intervjuer.
Nils Ahlberg: Vad har stormaktstidens stadsplanering lämnat efter sig? Vårt historiska arv – en resurs att ta tillvara.
Per Berg: Hur bör framtidens städer se ut med hänsyn till hållbar utveckling, energianvändning och klimatpåverkan?
Ulla Berglund: Så kan barn och unga vara med och påverka sin miljö! Metoden Barnkartor i GIS ökar deras chans att kommunicera med stadsplanerarna.
Tuula Eriksson: Vilka faktorer och mönster styr grannskapet och hur skiljer sig de sociala värderingarna åt i olika stadsdelar och regioner?
Tidigare i år belönades SLU-forskaren Nils Ahlberg med European Union Prize for Cultural Heritage/Europa Nostra Award för sin doktorsavhandling ”Stadsgrundningar och planförändringar, Svensk stadsplanering 1521-1721”. I samband med seminariet hålls en lokal prisceremoni.
Tid: Fredag 7 december kl 13.00-15.00
Plats: SLU Lilla Loftet, 2 tr, ovanpå restaurang ”Syltan”, Duhrevägen 8 i Ultuna/Uppsala.
Anmälan senast 3 december till Mikael.Propst@adm.slu.se, tel 070-371 03 53. Frågor kan även ställas till Carin Wrange, tel. 070-247 84 22
Välkommen!
Kontaktinformation
Mikael Propst, Mikael.Propst@adm.slu.se, tel 070-371 03 53
Carin Wrange, tel. 070-247 84 22
Inför detta sociala dilemma – vad påverkar människors val? Och hur kan kunskap om detta hjälpa colombianska myndigheter att bättre bekämpa kokaodling och kokainhandel?
Hur kan myndigheter minska kokaodlingen, trots att den är så lönsam för människor? För att få svar har Marcela Ibáñez Díaz, forskare i nationalekonomi, intervjuat colombianska bönder och också låtit dem delta i experiment. Studien har genomförts i områden där kokaodling är en väletablerad tradition och är den första i sitt slag som bygger på individuella data.
– Det är viktigt, eftersom beteendefaktorer bara kan studeras på individnivå. Om nu kokaodling är så lönsamt, varför odlar inte alla koka? Handlar det om moral eller om avståndstagande från våldet som kokainhandel genererar? Våra resultat visar att människors beslut kring om de ska odla koka eller ej, inte bara baseras på ekonomiska incitament utan också påverkas av normer, tro på vad som är rätt och fel, på socialt tryck, social acceptans och graden av respekt för samhälleliga institutioner.
Kokabonden får en procent av kokainets omsättning
Colombia är världens största kokainproducent. Koka ger den enskilde bonden tre till fem gånger mer i inkomst än lagliga grödor. Ändå får kokabonden bara en procent av pengarna som kokain omsätter, resten hamnar hos kokainhandlare, främst i USA.
Myndigheterna i Colombia tillämpar två huvudstrategier för att bekämpa odlingen, dels besprutas kokaåkrar med bekämpningsmedel, dels skapas program som ska förbättra möjligheterna till alternativa inkomster.
Satsa på utbildningskampanjer
– Vår forskning visar att båda strategierna minskar kokaodling, men också att det finns andra sätt. Förutom att ge människor ekonomiska incitament, bör myndigheter satsa på utbildningskampanjer som ökar människor medvetenhet om kokaodlingens negativa effekter på samhället, men också arbeta för ökat förtroende för samhällets institutioner, säger Marcela Ibáñez Díaz, som redan presenterat sin forskning för UNDCP, United Nations Drog Control Program.
Många miljöproblem handlar om sociala dilemman. Genom ett unikt samarbete mellan nationalekonomiska, psykologiska och statsvetenskapliga institutionerna, ger Göteborgs universitet från och med denna höst en kurs om sociala dilemman. Denna kurs blir också del av introduktionsterminen nästa höst när Handelshögskolans nya miljömasterprogram startar.
Tid och plats för disputationen: Måndag 26 november kl 10.00, sal B 32, Vasagatan 1
Avhandlingens titel: Social Dilemmas: The role of incentives, norms and institutions
Avhandlingens författare: Marcela Ibáñez Díaz
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Marcela Ibáñez Díaz
031 – 786 46 69, marcela.ibanez@economics.gu.se
För drygt fem års sedan upptäcktes att akrylamid bildas vid matlagning. Sedan dess har livsmedelsindustri, universitet och myndigheter världen över forskat intensivt. EU har satsat 4,2 miljoner euro i det treåriga forskningsprojektet HEATOX och deltagarna minst lika mycket.
– HEATOX är ett utmärkt exempel på livsmedelsforskning när den är som bäst. Här har universitet, myndigheter och industri tillsammans med konsumentintressen tagit fram resultat och kunskap som på sikt kan lösa eller reducera detta problem inom livsmedelssektorn, säger projektets koordinator Kerstin Skog, Lunds universitet.
24 organisationer från 14 länder inom och utom EU har deltagit i HEATOX.. Svenska deltagare har varit
• Lunds universitet
• Stockholms universitet
• Sveriges lantbruksuniversitet
• SIK, industriforskningsinstitutet
• Livsmedelsverket
Följande bidrag inom projektet har kommit från de svenska deltagarna:
Lunds universitet, Institutionen för livsmedelsteknik
har undersökt flera faktorer som påverkar bildningen av akrylamid i friterad och ugnsbakad potatis: Vissa potatissorter ger högre halter än andra. Potatisens lagringstemperatur och lagringstid påverkar.
Man har funnit att blanchering (kort tid i kokande vatten) kan minska halten akrylamid. Det finns också en överensstämmelse mellan färgen och akrylamidhalten. Färgen på pommes frites och ugnsbakad potatis bör hellre vara gyllengul än gyllenbrun.
Kontakt: Kerstin Skog, professor och projektets koordinator: 046-222 83 19
Stockholms universitet, Institutionen för miljökemi
har genom analys av blodprover studerat exponering för akrylamid från mat och akrylamidens omvandling till glycidamid, det ämne som antas kunna vara en cancerriskfaktor.
Tidigare epidemiologiska undersökningar baserade på kostenkäter har inte kunnat påvisa någon ökad cancerrisk av akrylamid, trots relativt stora skillnader av akrylamidintaget mellan jämförelsegrupperna. Blodprovsanalyserna har dock visat att variationen i akrylamidintag mellan personer är betydligt mindre än vad som beräknas genom kostenkäter, och att det därför blir svårt att upptäcka en hälsorisk från akrylamid i födan med epidemiologiska metoder.
Vidare har man studerat omvandlingen till glycidamid i människa och råtta. Dessa data styrker användningen av publicerade cancerstudier av akrylamid på råtta för att uppnå en förbättrad riskuppskattning av akrylamidexponering vid låga doser i människa.
Kontakt: Margareta Törnqvist, docent, institutionen för miljökemi, Stockholms universitet, 08-16 37 69
Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för livsmedelsvetenskap
Har studerat olika sätt att minska akrylamidhalten i bröd: Jäsning med bagerijäst minskar akrylamid. Även användning av surdeg sänker akrylamidhalten, dock inte lika effektivt som bagerijäst.
Akrylamiden bildas i skorpan. Genom att spraya fri glycin, en aminosyra, på ytan innan gräddningen minskar mängden akrylamid.
Kontakt:Per Åman, professor: 018-67 20 45
SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB
Har studerat nya metoder att baka bröd, med mindre akrylamidhalt, men med smak, färg, lukt, tuggmotstånd och andra kvaliteter i behåll.
Försök att grädda bröd med infraröd teknik (IR) har gett mycket lovande resultat. I vissa fall minskade IR-bakning akrylamidhalterna med 60 procent och med bevarade kvalitetsegenskaper i övrigt. SIK har också visat att användning av ånga i konventionell bakning kan minska bildningen av akrylamid betydligt.
Kontakt: Hans Lingnert, forskningschef: 031-335 56 00
Livsmedelsverket
Har deltagit inom flera temaområden; kemisk analys, toxikologi och har lett arbetet med slutdokumenten om riskvärdering och råd gällande hemmatlagning och konsumtion.
Livsmedelsverket har utvecklat en mycket tillförlitlig analysmetod för att beräkna akrylamidhalter i livsmedel.
Genom en unikt känslig toxikologisk metod, mikrokärntest med flödescytometri, har Livsmedelsverket sett kromosomskador på djur vid betydligt lägre doser än tidigare av både akrylamid och andra ämnen som bildas vid upphettning av mat.
Kontakt: Karl-Erik Hellenäs, kemist:018-17 55 50
Kontaktinformation
Kontakt: Kerstin Skog, professor och projektets koordinator: 046-222 83 19
Rehabilitering av långtidssjukskrivna personer kräver insatser från flera aktörer, som arbetsgivare, företagshälsovård och försäkringskassa. Men många forskare menar att samarbetet ofta brister och att det är vanligt att sjukskrivna faller mellan stolarna, utan att få sina problem lösta.
Jenny Kärrholm har i sin doktorsavhandling nu visat att en större samverkan mellan arbetslivets representanter vid rehabilitering kan leda till färre sjukdagar och stora besparingar för samhället.
Resultaten bygger på en samarbetssatsning som gjordes kring 64 långtidssjukskrivna personer mellan 1997 och 1999. En uppföljning sex år senare visade att deltagarna hade haft i genomsnitt 5,7 dagar färre sjukdagar per månad under sexårsperioden, jämfört med en kontrollgrupp. Enligt Jenny Kärrholm innebar detta att samhället sparade 56 600 kr per person under en sexårsperiod, eller totalt 18,7 miljoner kronor för alla 64 deltagare.
Insatsen inleddes med en fördjupad arbetsmedicinsk bedömning på företagshälsovården av de anställda som deltog i projektet, samt utbildning av de närmsta cheferna i regelverket och ansvarsfördelningen kring rehabilitering. Ett särskilt samarbetsteam, bestående av representanter från arbetsgivaren, försäkringskassan och företagshälsovården, träffades sedan regelbundet för att hitta lösningar för enskilda individer.
Avhandling: ”Co-operation among rehabilitation actors for returning to working life”, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Jenny Kärrholm
Mobil: 0707-14 62 48
E-post: Jenny.Karrholm@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Hortonom Johan Ottosson vid SLU i Alnarp beskriver i sin avhandling hur naturupplevelser inverkar på krisbearbetning och återhämtning.
Han tillbringade sin rehabilitering vid Orups sjukhus i Skåne och upplevde där hur naturen kan ge lugn och harmoni. På ett helt annat sätt än före olyckan kunde han relatera till t.ex. stenar eller vatten och känna ett sammanhang med naturen. (Se citat nedan.)
Johan Ottosson har också studerat en grupp äldre med stort vårdbehov. De som fick vistas i en trädgård återhämtade sig fortare än de som vistades inomhus. Detta har mätts med olika koncentrationstester. Särskilt känsliga var äldre personer i dålig psykofysiologisk balans. De reagerade tydligast på trädgårdsvistelsen, mätt som lägre puls och blodtryck.
Resultaten pekar på att det är mycket viktigt för svaga grupper, t.ex. äldre med stort vårdbehov, att vistas ute i en grön omgivning.
I korta drag kan man säga att naturupplevelser hade en stödjande effekt på rehabiliteringen efter en djup kris. Det verkar vara naturupplevelsen i sig, och inte fysisk aktivitet i form av promenader, som påverkar rehabiliteringen mest. Det fanns exempelvis ingen skillnad mellan rullstolsbundna och icke-rullstolsbundna personer.
För personer i något mildare kris hade det sociala sammanhanget större betydelse.
Att dagligen ha tillgång till naturen kan öka människors mentala motståndskraft. Det innebär att människor som ofta vistas i det gröna har lättare att komma över en livskris än personer som sällan vistas ute.
– Naturen kan förmedla en speciell grundtrygghet och upplevelse av mening, säger Johan Ottosson.
Naturens positiva effekt på känslor och återhämtning från en kris kan också jämföras med rön från hjärnforskningen. Då handlar det speciellt om hur hjärnan påverkas av en berikad miljö.
Citat ur Naturens betydelse i en livskris:
”När han tänker på den första tiden efter sin skada förvånas han över att en så stor del av upplevelsen i naturen var bunden till stenen. Den helt vilda stenen med dess täcke av lavar och mossor i naturens olika nyanser av grönt och grått, gav trygghet genom att utstråla tidlöshet, lugn och harmoni. Han tyckte att stenen talade till honom: ”jag har funnits här alltid och kommer alltid att finnas här, mitt hela värde är att jag finns till och vad du än är eller gör har ingen betydelse för mig”. Stenarna talade inte till honom i ord utan i känslor, vilket gjorde kontakten väldigt nära och stark. Känslan ingav honom lugn och harmoni. Hans egen situation blev mindre viktig. Stenen hade funnits här långt innan den första människan vandrat här. Otaliga generationer, alla med speciella livsöden hade passerat förbi (Ottosson, 1997, s 15).”
Hortonom Johan Ottosson, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Fakulteten för landskaps-, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”The importance of nature in coping: creating increased understanding of the importance of pure experiences of nature to human health”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Plats: Aulan, Alnarpsgården, Alnarp
Tid: Fredagen 23 november 2007, kl. 10.00.
Opponent: Dr. Magnus Ljung, SLU i Skara, och institutionen för stad och land, Ultuna
Kontaktinformation
Mer information:
Agneta Borg Nilsson kan skicka den tryckta avhandlingen, 040-41 54 43, Agneta.Borg.Nilsson@adm.slu.se
(Hon förmedlar också kontakt med Johan Ottosson, som kan svara på frågor om avhandlingen efter sin disputation, dvs. från den 26 november.)
Så sent som i början av 1990-talet fanns det distinkta skillnader mellan hur samma film eller TV-program översattes i Sverige och Danmark. Dessa skillnader är numera praktiskt taget helt försvunna, till följd av ny teknologi och globalisering. Dagens undertexter produceras ofta av internationella företag som gör flera olika översättningar på basis av samma grundöversättning, medan det förr var public service-företagen i de skandinaviska länderna som satte normerna.
Jan Pedersens avhandling har jämfört 100 filmer och TV-program med svenska och danska undertexter som visats på TV efter millennieskiftet. Avhandlingen har undersökt tekniska normer: hur länge man har på sig att läsa en undertext innan den försvinner, hur mycket som går förlorat i översättningen, hur många undertexter det finns per film etc. Inom detta område brukade det vara så att svenska normer ofta hade mer kompakta undertexter som låg kvar i rutan länge, medan danska normer förespråkade en snabb succession av kortare undertexter som följde filmens bildrytm. Vidare gick betydligt mer förlorat i de svenska översättningarna än i de danska. Dessa skillnader är numera praktiskt taget helt borta.
Avhandlingens fokus ligger på hur översättarna hanterar kulturella referenser, dvs. hänvisningar till källkulturen som finns i filmer och TV-program. Exempel på detta är när National Health Services återges som Hälsovårdmyndigheten på svenska. Inom detta område har normerna för vilka strategier som används för att återge sådana referenser försvunnit helt. Danska undertextare brukade använda sig av mer lekfullt fria strategier för att göra referenserna tillgängliga för TV-publiken, t.ex. kunde amerikanske Senator Thurmond återges som danske Mogens Glistrup, medan svenskarna var mer fokuserade på faktainnehållet. Som en följd av de metoder som används av de kommersiella bolagen idag, där en översättning till ett skandinaviskt språk ofta är baserat på ett annat, har de nationella särarterna här helt suddats ut
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jan Pedersen, doktorand, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 1970, e-post jan.pedersen@english.su.se, mobil 073-965 35 73
För bild kontakta: press@su.se, tfn 08-16 40 90
Det moderna samhällets framväxt skildras inte sällan utifrån en kollektivistisk princip, som omfattar idén om att samhällsmedborgarna tillsammans skall skapa ett bättre fungerande samhälle. Alla, även tonsättarna hävdas det, har ett socialt ansvar att bidra till solidaritet och därmed till att bygga upp den moderna svenska välfärdsstaten för allas bästa.
När en ny generation tonsättare med ett radikalt, modernistiskt tonspråk framträder i det svenska konstmusiklivet i början av 1940-talet (med Måndagsgruppen i centrum), möts denna av motstånd från olika håll, ett motstånd som är mer eller mindre konstant genom 40- och 50-talet.
Detta visar sig i s.k. tribunaler och offentliga debatter där den nya radikala musiken diskuteras livligt, med det genomgående temat hur den radikala atonala musiken manar till fragmentering, kulturupplösning och anarki, när den snarare borde verka för sammanhållning och bidra till solidaritet. Tonsättarna är alltför individualistiska och brister i socialt engagemang och i ansvar gentemot sin publik. Tonsättarna själva, anser dock att deras uppgift är att väcka de estetiskt och emotionellt förflackade individer till liv, som inte passar in i det framväxande moderna samhället och att de därigenom tar ett socialt ansvar, eftersom musiken visar publikens och den enskilda individens existensvillkor. På så sätt framträder det en konflikt om vilken social uppgift som musiken bör ha.
I slutet av 50-talet framträder en ny generation tonsättare med ett tonspråk som är traditionellt och romantiskt. Dessa tonsättare möter också motstånd, främst från den föregående generationens tonsättare. I takt med att de radikala tonsättarna vinner mark institutionellt får de mer makt att bestämma i konstmusiklivet. 50-talistgenerationen upplever sig kulturpolitiskt motarbetade och anklagar de radikala för att vara alltför ensidiga i sin programrepertoar. Samtidigt framstår den nya generationens ideal som mer passande med det framväxande moderna samhället, genom att hävda att den nya tidsandan kräver uttryck förknippade med sensualism och skönhet. Det är den traditionella musiken som bidrar till gemenskap.
Det resultat som framstår som intresseväckande i avhandlingen är hur de radikala tonsättarna argumenterar för sin musiks betydelse i samhället samtidigt som de, paradoxalt nog, isolerar sig från det genom att vara alltför individualistiska i sitt tonspråk. Därmed uppstår också en spänning mellan begreppen modernitet och modernism, där det är den traditionella snarare än den moderna musiken som är förenlig med det framväxande moderna samhället.
Avhandlingens titel: Ett tonalt välordnat samhälle eller anarki? Estetiska och sociala aspekter på svensk konstmusik 1945-1960 Disputationen äger rum lördagen den 1 december 2007, kl. 13.00 i Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta: Mats Arvidson,
mats.arvidson@musicology.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, 031-7864865,
petra.platen@hum.gu.se
Christina Ekström ville med sin avhandling hitta ord som kunde beskriva de kvaliteter som hon hade erfarit i sitt eget sjungande. Dessa kvaliteter tycktes hon kunna se i musikkulturen i Brödrauniteten och valde därför denna som sin utgångspunkt.
Brödrauniteten, vars inriktning i lära och spiritualitet kallas herrnhutism, växte fram i östra Tyskland under 1720-talet och spreds vidare, bl a till Sverige och hade här sin storhetstid från mitten av 1700-talet och c:a hundra år framåt. Kännetecknande för läran var en personlig relation till gudomen och i synnerhet till Jesus som betraktades som broder och brudgum. Betoningen låg vid subjektiv erfarenhet och känsla. Det självklara uttrycket för tron var därför inte logiskt fomulerade satser utan sång, musik och poesi.
Christina Ekström fann att musiklivet i de svenska brödraförsamlingarna rymde en komplex musikkultur och inte bara unisont sjungande och enstaka sångsamlingar som tidigare forskning gjort gällande. Det fanns ett spektrum av vokal- och instrumentalensembler där både män och kvinnor deltog. Likaså fanns uttalade instruktioner för sjungandet och spelandet, normer för utformningen av musikalier och en organisation för spridning av idéerna om musik inom den världsvida Brödrauniteten.
Ekström uppmärksammar även att det fanns en återkoppling till moderorganisationen i Herrnhut, så att de önskade idealen efterlevdes.
Genom klingande laborationer, som var en symbios mellan historisk och konstnärlig forskning, fann Christina Ekström att signifikanta kvaliteter i sjungandet och spelandet var sentimentalitet – en blandning mellan innerlig glädje och ett uns smärta. Nyckelord för utformning av kompositionerna var enkelhet. Detta samtidigt som bildningskraven för sångare och musiker var höga. Kvaliteter som premierades i Brödraunitetens musikkultur visade sig vara karaktäristika som har värderats olika under historiens gång. Hur sentimentalitet och enkelhet betraktas idag är en annan fråga.
Avhandlingens titel: ”Gör dig en sång uti mitt bröst.” Musikalisk gestaltning i ljuset av herrnhutisk tradition
Disputationen äger rum fredagen den 7 december kl. 14.00-16.00, i sal Vasa B, Vera Sandbergs allé 8, Göteborg. Disputationen föregås av en musikalisk demonstration: kl. 11.00-12.30 i orgelsalen (B301), Fågelsången 2, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Christina Ekström: christina.ekstrom@musikvet.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, tel: 030- 786 48 65, petra.platen@hum.gu.se
SPITS (Special Program on the Implementation of Targeted Sanctions) initierades av utrikesdepartementet och institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet i november 2001. Syftet var att fördjupa forskningen kring riktade sanktioner. En rapport från 2003 har haft stor betydelse för FN:s och EU:s sanktioner. Denna gång har arbetet gjorts tillsammans med SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), som har särskilt expertis vad gäller vapenflöden i världen och en omfattande databas över internationell vapenhandel.
Tillsammans publicerar dessa forskargrupper nu rapporten ”United Nations Arms Embargos: Their Impact on the Arms Flows and Target Behaviour”. Uppsaladelen presenteras av professor Peter Wallensteen och doktorand Daniel Strandow vid FN:s huvudkvarter i New York kl. 19 i kväll svensk tid. Rapporten finns tillgänglig från kl. 18 på SPITS hemsida http://www.samartsanctions.se
Uppsalaforskarna har undersökt den politiska effekten på dem som utsätts för sanktionerna, medan SIPRI-forskarna har studerat vad som sker med vapenflödena. Genomgående observeras att effekterna på leveranser av vapen ofta är begränsade. Det visar sig dock att de ändå kan få en aktör att ändra beteende.
Detta har särskilt studerats av Uppsala-forskarna. Doktorand Daniel Strandow visar med statistiska metoder att vapenembargon som är väl genomförda påverkar aktörers beteende. I de fall då grannländer visar förmåga eller vilja att begränsa sådana aktörers handlingsutrymme stärks effekten. Närvaro av FN:s undersökningsgrupper ökar också genomslagskraften, när syftet är att hantera konflikter eller påverka staters styre. Däremot visar sig embargon ha svårt att påverka stater med eventuella kärnvapenambitioner, eller för att minska terrorism.
– Det är egentligen ganska enkla åtgärder som krävs för att förbättra utfallet, säger Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
i en kommentar.
– Det handlar om tätare inspektioner och om att påverka grannstaterna. Om FN-trupper finns i regionen skulle de också kunna ges i uppdrag att övervaka sanktionerna. Det är viktigt att världsamfundets åtgärder verkligen får effekt om respekten för folkrätten ska kunna upprätthållas, säger han.
På tisdag diskuteras rapporten också vid en träff som organiseras av International Peace Academy i New York. Några av de ledande sanktionsforskarna kommer då att granska rapporten. Forskningen är finansierad av Utrikesdepartementet.
Avhandlingens författare, Andreas Behnke (numera även universitetslektor vid University of Reading, Storbritannien), har studerat utvecklingen av NATO:s säkerhetspolitiska diskurs från 1989 till 1999 och menar att NATO:s institutionella överlevnad var beroende av en lyckad omdefiniering av väst som civilisationens referenspunkt. Genom att upprätthålla en kollektiv identitet kunde organisationen förhindra att försvars- och säkerhetspolitiken gick tillbaka till att vara en nationell angelägenhet. Dessutom tjänade civilisationsdiskursen syftet att legitimera NATO:s ingripanden utanför de ursprungliga verksamhetsområdena.
Andreas Behnke visar emellertid att NATO:s världssyn i slutändan vilar på en övertygelse om ett universalistiskt perspektiv som inte medger någon fragmentering av politiska och kulturella sammanhang i en allt mer globaliserad värld. Avhandlingen avslutar därför med en kritisk kommentar. Så länge NATO insisterar på att tillämpa civilisationens normer så som de definieras av väst kommer organisationen i allt mindre utsträckning klara av att hantera 2000-talets säkerhetsfrågor.
Avhandlingen namn: Re-Presenting the West. NATO’s Security Discourse after the End of the Cold War.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Andreas Behnke, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, samt Department of Politics and IR, University of Reading, telefon +44 118 378 7129, e-post a.behnke@reading.ac.uk.
Mottagaren är bara ett par kvadratmillimeter stor och har en viktig funktion för nya säkerhetssystem, bildalstrande sensorer och radiokommunikation med hög datatakt.
Den är en krets som består av antenn, lågbrusförstärkare och frekvenskonverterare på ett monolitiskt chip av materialet galliumarsenid.
– Det här ser vi som ett genombrott. Våra resultat öppnar möjligheten att tillverka system för mycket höga frekvenser inom den så kallade terahertzelektroniken, till en relativt låg kostnad. I nästa fas i projektet kommer ännu fler kretsfunktioner att kunna integreras på samma chip, säger Herbert Zirath, professor vid Avdelningen för mikrovågselektronik.
Kretsen kan komma att användas i radiometersystem, som till exempel finns i flygplatsers framtida säkerhetssystem för att avslöja dolda vapen utan kroppsvisitering.
Andra användningsområden för kretsen är i bildalstrande sensorer som kan se genom mörker, rök eller dimma. Det är en viktig säkerhetsfunktion för till exempel flygplan och bilar.
– När det gäller bildalstring är den stora finessen att vi nu har ett integrerat system på ett par kvadratmillimeter, som är betydligt billigare och mindre än idag. Till exempel i bilar och flygplan är storleken viktig. De nuvarande systemen består av flera delar som sätts ihop och kräver flera kubikdecimeters utrymme, säger Herbert Zirath.
Kretsen är i nuläget designad för att arbeta kring frekvensen 220 gigahertz, men detta är ingen övre gräns. Enligt professor Zirath innebär de goda resultaten att man i nästa fas kan sätta frekvensomfånget betydligt högre.
Tekniken är också intressant för datakommunikation över radiolänk eftersom den möjliggör en hög bandbredd, i storleksordningen 10 gigahertz. Länkar med datatakter 10 gigabit/sekund är fullt möjliga att förverkliga för framtida mikrovågslänkar.
Arbetet har utförts i ett samarbetsprojekt, ”nanoComp” med Saab Microwave Systems, Omnisys Instruments AB, FOI, Fraunhoferinstitutet IAF i Freiburg och FGAN, Tyskland.
För ytterligare information, kontakta:
Professor Herbert Zirath, Avdelningen för mikrovågselektronik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers
Tel: 031-772 18 52
herbert.zirath@chalmers.se
Doktorand Sten Gunnarsson, Avdelningen för mikrovågselektronik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers
Tel: 031- 772 18 94
sten.gunnarsson@chalmers.se
