Totalt berörs cirka 20 europeiska forskare, så kallade Future Leaders of Ageing Research in Europe, FLARE. Tre av tjänsterna beviljas i Sverige. Var och en får 680.000 kronor per år för de kommande tre åren. Två av forskarna är kvinnor och en är man. Ansökningarna har bedömts av en internationellt sammansatt grupp forskare. På gruppens rekommendationer har de nationella forskningsråden därefter fattat sina beslut.
– Bidraget gör det möjligt för forskarassistenterna, även kallade postdoc, att fortsätta sin forskarbana. De ska dessutom förlägga en del av sin tvärvetenskapliga äldreforskning vid en annan europeisk institution i sex till tolv månader, säger Kenneth Abrahamsson, FAS programchef.
Två av forskarna har sin hemvist vid Karolinska institutet (ARC), Stockholm och en forskare vid Linköpings universitet (ÄVC).
En lista över samtliga projekt som fått bidrag finns på www.fas.se/nyabidrag.
För ytterligare information kontakta:
Kerstin Carsjö, forskningssekreterare
Tfn: 08-775 40 89
E-post: kerstin.carsjo@fas.se
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
______________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240
Det är ett samarbete mellan LTH, SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut) och IVL (Svenska Miljöinstitutet) samt en rad företag. Det ska pågå i tre år och sysselsätta tre doktorander plus ett antal seniora forskare.
Aktuella frågor om bl a energi, fukt och innermiljö i byggnader berörs i hög grad:
– Det handlar om att ta ett helhetsgrepp, att hantera energieffektivitet, fuktsäkerhet och ventilation samtidigt. Nu har vi möjligheten att hjälpa till att göra rätt från början och inte, som tyvärr ofta är fallet, bli inkopplade när något redan blivit fel och behöver åtgärdas, berättar Jesper Arfvidsson som ska fungera som programdirektör i spetsen för landets expertis på området.
– Företagen är mycket intresserade av att få hjälp så de klarar att bygga efter de nya kraven på energianvändning utan att äventyra fuktsäkerhet och innemiljö. För ett par år sedan gjorde vi en liknande ansökan men då gick den inte hem. Nu är det en fråga som ligger rätt i tiden.
De fem samverkande delprojekten är: system för energieffektivitet, fuktsäkert byggande, samspelet trä-innemiljö, byggnadsfysikaliska beräkningsverktyg och miljömässig utvärdering.
Staten planerar att via Vinnova fördela 250 miljoner till skogs- och träforskning fram till 2012. Detta är det hittills största av dessa projekt, på knappt 12 statliga miljoner, lika mycket från industrin.
Två färska EU-projekt gäller start av nya mastersprogram i Egypten och Libanon. Avdelningen har beviljats respektive tre miljoner för två år och fem miljoner för tre år.
– En masterutbildning i energieffektivt byggande är något som man inte intresserat sig mycket för i dessa länder i Mellanöstern tidigare. Vi tar hjälp av Eagean University i Grekland som har liknande klimat och stor erfarenhet av solenergianvändning. Kairo universitet och American University i Beirut är våra viktigaste partners även om fler universitet hakar på, säger Jesper Arfvidsson.
Energimyndigheten har slutligen beviljat samma avdelning 2,5 miljoner för studier på Bo01-området. Det handlar om Energianvändning och inneklimat i moderna flerfamiljshus, analys av kontinuerliga mätdata.
– Man kan säga att vi ska ta fram bättre indata till energiberäkningar. För att kunna göra korrekta bedömningar av förväntad energianvändning i lägenheter och byggnader måste indatan till beräkningsmodellerna vara rätt. Doktoranden Hans Bagge, som avlägger licentiatexamen den 14:e december, ska slutföra projektet.
– Dessa nya projekt är viktiga för avdelningen, som decimerats under senare års ekonomiska svårigheter. Nu får vi chansen att expandera men samtidigt är det svårt att få tag i folk. Industrin skriker efter arbetskraft och betalar bra. Nu skulle vi behöva dem vi tvingats släppa, kommenterar Jesper Arfvidsson.
I ett annat forskningsprojekt, Woodbuild, om beständighet hos trä utomhus, har Vinnova beviljat 48 miljoner. Det drivs av SP i samarbete med LTH genom professor Sven Thelandersson och ett tiotal företag.
Kontaktinformation
För kontakt med Jesper Arfvidsson: Tel 046-222 73 87 eller epost: jesper.arfvidsson@byggtek.lth.se
Thérèse Eng undersöker i sin avhandling vilka språkliga strategier översättarna använder för att i skrift kunna efterlikna den ”illusion” av naturligt talspråk som en filmdialog utgörs av. Det handlar alltså om en text som är både en översättning från ett språk till en annat men också en transformation från tal till skrift. Läsaren eller åskådaren har dessutom samtidigt tillgång till ljud och bild i sin förståelse och tolkning. Undersökningsmaterialet består av franska undertexter till 6 svenska spelfilmer från 1996-2000 : Juloratoriet, Jägarna, Tic Tac, Fucking Åmål, Tsatsiki, morsan och polisen samt Trolösa.
– En möjlighet för att sätta en talspråklig prägel på undertexterna verkar vara att välja ut vissa av de drag som är kännetecknande för autentiskt talspråk men som samtidigt inte är alltför främmande i skrift berättar Thérèse Eng. Fonologiska fenomen återges dels med fonografologiska tecken (variation av gemener och versaler, tre punkter etc.), dels med elisioner som används i talad vardaglig franska.
Thérèse Eng konstaterar i sin avhandling att det är i första hand på lexikal nivå som en talspråklighet markeras i undertexterna, då översättarna gärna väljer stilistisk transferering (dvs. att översätta ett uttryck som har en viss stilnivå med ett franskt på motsvarande nivå). Ibland förstärker de stilnivån genom att välja ett ord med lägre stilvalör på målspråket än originalets i källspråket. Med grövre uttryck som svordomar och könsord gör man ofta en reduktion men även översättning till en ”mildare” form av svordom. Man ska här komma ihåg att det upplevs som ”värre” och starkare att i skrift läsa ett vulgärt uttryck jämfört med att höra det. Denna stilistiska ”förlust” kompenseras ibland delvis genom att man ger ett annat uttryck i dialogen, som på källspråket har en mer neutral stilnivå, en översättning som har en lägre stilistisk nivå (ett slanguttryck eller vardaglig stilnivå) på franska.
I ett par av filmerna (Fucking Åmål och Jägarna) har översättarna även valt att genom fördelningen av de olika stildragen i undertexterna dessutom markera och förstärka karaktärernas olika sociala status i jämförelse med den svenska dialogens språknivå.
Undersökningen visar också att de två översättarna inte skiljer sig nämnvärt i sitt bruk av dessa muntliga drag, man kan alltså inte utröna två olika ”översättarskap”. Vad man däremot kan konstatera är att skillnaderna i graden av användandet snarare beror på den svenska filmens stilistiska nivå. Sålunda visar till exempel Fucking Åmåls undertexter en tydlig differens i stilnivå i jämförelse med Juloratoriets och Trolösas.
Thérèse Eng är född 1967, uppvuxen i Växjö men bosatt i Göteborg. Hon arbetar som lärare i svenska och retorik på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg.
Avhandlingen ”Traduire l´oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains” försvaras den 30 november 2007 kl.13.15, sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Eva Ahlstedt, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Thérèse Eng, telefon 031-144852, e-post: therese.eng@vxu.se.
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
Varje dag funderar hundratals – kanske tusentals – forskare på hur träd i släktet Populus, dit aspen hör, fungerar. På så sätt hoppas de få information om hur detta ”favoritträd” växer, bildar ved blad och rötter, blommar och anpassar sig till olika förhållanden. Generna styr det mesta av trädets egenskaper, i samverkan med miljön förstås på samma sätt som det är hos människan, och en stor del av denna påverkan har att göra med om genen är på- eller avslagen vid en viss tidpunkt eller i en viss typ av celler, något som kallas genreglering.
Det effektivaste sättet att studera genreglering är att använda s k mikromatriser eller ”DNA microarrays”; ett verktyg som möjliggör studier av tusentals gener samtidigt. I avhandlingen presenterar Andreas Sjödin en metod för att mäta, lagra och analysera mikromatrisdata från asp. Han har tagit fram ett antal verktyg för att effektivisera och standardisera analysen och har utvecklat en databas, UPSC-BASE, för att så smidigt som möjligt gå från rådata till biologiska slutsatser. Dessa verktyg har sedan använts för att studera genuttycket i aspblad, framför allt i träd som växt utomhus under naturliga förhållanden.
– En av de stora utmaningarna i analys av mikromatriser är att kunna särskilja bruset från värdefull biologisk information. Att studera träd som växer utomhus är extra komplicerat eftersom de påverkas av, och samverkar med, med omgivningen i mycket större utsträckning än vad som är fallet i växthusets kontrollerade miljö, berättar Andreas Sjödin.
Hans arbete visar att det är möjligt, med hjälp av avancerad statistik och god försöksplanering, att följa och jämföra genuttrycket i blad från aspar utomhus under flera år för att dra värdefulla slutsatser om geners reglering.
I databasen finns nästan hundra olika experiment som innefattar alltifrån unga blad till ved, insektsangrepp, kyla och torka samt studier av genmodifierade växter. Informationen kan användas både för jämförande studier inom olika aspförsök, men också för att jämföra likheter och skillnader med andra växter. För att illustrera möjligheterna, grupperades bladgener baserat på hur de uppträder över alla dessa experiment. Dessa grupperingar användes sedan för att definiera gener som är viktiga i bladutvecklingen.
Sammanfattningsvis ger arbetet som presenteras i denna avhandling tillgång till verktyg och kunskap för storskaliga studier av genuttryck i asp vilket är intressant för både grundforskning och för skogsindustrin. Trots att detta är grundforskning kommer denna kunskap förhoppningsvis i förlängningen till ett effektivare skogsbruk med mer produktiva träd.
Andreas Sjödin kommer ursprungligen från Härnösand.
Fredagen den 30 november försvarar Andreas Sjödin, Umeå Plant Science Centre, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Populus transcriptomics – from noise to biology. Svensk titel: Genuttryck i asp – från brus till biologi
Disputationen äger rum kl 10.00 i Arbetslivsinstitutets hörsal, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är Dr Jan Lohmann, Max Planck Institute for Developmental Biology
Tübingen, Tyskland. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Andreas Sjödin på:
Telefonnummer: 090-786 54 77
E-post: andreas.sjodin@plantphys.umu.se
– Målet om en hållbar utveckling kräver medborgarnas aktiva medverkan. Därmed har inte minst den privata konsumtionen kommit i blickpunkten, säger projektledaren Michele Micheletti, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
– Men erfarenheterna hittills har i mycket varit nedslående. Konsumtionsvanor är svåra att förändra och lokaliseringen av köpcentrum alstrar ännu mer biltrafik. Det finns många olika slags barriärer som hindrar att en hållbar utveckling får genomslag i de privata konsumtionsmönstren.
Projektet består dels av en riksrepresentativ enkätundersökning, dels av fallstudier av fyra olika konsumtionsområden. Den första fallstudien gäller leksaker och ger tillfälle att analysera hur den hållbara utvecklingens värderingar kommuniceras från föräldrar till barn och från barn till föräldrar. Den andra fallstudien, som handlar om mode, gör det möjligt att närmare förstå vilken betydelse som hållbar utveckling har för unga människors konsumtion. Den tredje fallstudien, som inriktas på mat, ger bland annat anledning att specialstudera hur olika märkningssystem påverkar konsumenternas handlande i ett hållbarhetsperspektiv. Den fjärde fallstudien baseras på en undersökning av köpcentrum i städers utkanter och ställer frågan vilka faktorer som avgör att människor väljer att förlägga sina inköp till stormarknader.
Projektet kommer att bidra med ny och väsentlig kunskap om hur den enskilde medborgaren aktivt kan bidra till en global, hållbar utveckling. Projektet, som ingår i satsningsområdet ”Hållbar utveckling: Miljö, hälsa, säkerhet och medborgarskap” vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper vid Karlstads universitet, pågår till år 2010.
Kontaktinformation
För mera information kontakta Michele Micheletti, professor i statsvetenskap, tel 054 700 2263 eller 070-344 79 60
Resultatet visar att dagens IT främst har designats för ett specifikt ansvarsområde eller uppgift. Jonas Landgren menar att den istället borde fokusera på det sociala samspelet mellan aktörerna som är involverade i en räddningsinsats:
– Jag kommit fram till är hur man kan stödja de sociala interaktionerna under en insats med hjälp av IT. När räddningspersonal kommunicerar med varandra i tidskritiska situationer så kan IT förbättra möjligheten att snabbt förstå en eskalerande situation.
Under utryckningar och övningar har Jonas Landgren studerat informationsteknikens roll i räddningstjänstens arbete, och hur den redan befintliga tekniken fungerar. Han har arrangerat workshops med räddningstjänsten, spelat in personalens diskussioner och kommunikation. Utifrån dessa erfarenheter har han utvecklat prototyper för mobiltelefoner, handdatorer och andra bärbara terminaler. De har sedan testats av personalen ute i fält. Nu har vissa leverantörer börjat presentera liknande produkter; så kallade mobila beslutsstöd.
På väg ut till en olycksplats behöver personalen bättre information om platsen och olyckan. IT-stödet ska hjälpa personalen att förstå situationen och olycksplatsen med alla inblandade aktörer och insatsaktiviteter som pågår.
En skräddarsydd IT-lösning skulle kunna göra informationen bättre anpassad. Förbättrad teknik får inte stjäla tid eller uppmärksamhet utan måste vara så väl integrerad i arbetet att den bidrar och underlättar istället för tvärtom. Informationen måste levereras på ett mer effektivt och anpassat sätt än den hittills gjort.
Genom att informationen samtidigt skickas till alla inblandade i räddningsinsatsen, undviker man dubbelarbete, som när flera myndigheter samtidigt hämtar in samma information.
I sina gemensamma ansträngningar att vaska fram begripliga fakta, använder aktörerna informationsteknik som lämnar digitala spår. Dessa spår säger mycket om hur arbetet går till och är en fantastisk källa till kunskap när nya IT-lösningar ska skapas. Design för sociala interaktioner utifrån digitala spår kommer att skapa nya former av IT och göra räddningstjänsten bättre rustad att få tag på den information de behöver i räddningsarbetet.
För mer information, kontakta:
Jonas Landgren på jonas.landgren@viktoria.se eller 0733-13 02 46
Pressmeddelande från IT-universitetet, gemensamt med Chalmers och Göteborgs universitet. 22 november 2007.
– Insekter kan evolutionärt förändra växters egenskaper genom att de väljer värdväxter baserat på hur många och hur stora blommorna är, var de växer och när de blommar. Dessa egenskaper förändras när antalet kromosomer fördubblas. Därmed förändras också förutsättningarna för samspelet mellan insekterna och den nya växtpolyploiden, säger Leena Arvanitis.
Leena Arvanitis har studerat ängsbräsma, en flerårig ört som huvudsakligen förekommer i två olika kromosomvarianter i Södra Sverige. Ängsbräsmans blomknoppar angrips av gallmygga. De angripna knopparna slår inte ut utan utvecklas till larvkammare, så kallade galler, som har formen av en kikärta. Ängsbräsman angrips också av aurorafjärilen som lägger sina ägg i nyöppnade blomställningar. Larven äter i första hand blomställningen och i vissa fall hela växten. För de drabbade växterna innebär dessa angrepp en nackdel eftersom mycket färre eller inga frön alls produceras.
– Mina studier i Ludgo socken, Sörmland, visar att aurorafjärilen baserar sitt val av värdväxter på olika växtegenskaper i de olika underarterna. Gallmyggan å andra sidan angriper endast underarten med högre kromosomantal, vilket tyder på att samspelet har uppstått efter kromosomfördubblingen. Dessa skillnader i angrepp mellan underarterna var direkt relaterade till skillnader i växtegenskaper och växtmiljö, och kan med tiden leda till att underarterna blir mer och mer olika, berättar Leena Arvanitis.
– Man har länge vetat att kromosomfördubbling omedelbart leder till nya egenskaper hos polyploiden jämfört med ursprungsväxten. Men min avhandling visar är att denna kromosomfördubbling dessutom kan leda till att redan befintliga interaktioner med växtätande insekter förändras, eller att helt nya interaktioner uppstår, säger Leena Arvanitis.
Avhandlingen bidrar därmed med en liten pusselbit när det gäller vår kunskap om vilka mekanismer som är verksamma när nya arter uppkommer och förändras.
Avhandlingens titel: Plant polyploidy and interactions with insect herbivores
Kontaktinformation
Ytterligare information
Leena Arvanitis, doktorand vid Botaniska Institutionen, mobil 070-344 66 06, e-post leena.arvanitis@botan.su.se
http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=7154
För bilder kontakta:
press@su.se eller tfn 08-16 40 90
Spelet är en del i ett samarbetsprojekt mellan 26 universitet inom ramen för EU-programmet Matisse. Inom Lunds universitet leds det av ekotoxikologen och vattenexperten Göran Ewald vid Lunds centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
Dataspelet som de gör tillsammans med kolleger i Maastricht och Barcelona ska lösa problemen kring vattenfördelning och samtidigt främja samarbete och förståelse mellan olika intressenter.
I vår ska spelet förhoppningsvis ge bönder, myndigheter, naturvårdare och kraftbolag utmed den nordspanska floden Ebro insikter i hur man kan hushålla med vattnet. I dag är det en kamp om de dyrbara dropparna. Spanien lider av svår vattenbrist och när vattnet sjunker i Ebro är det inte bara kraftbolagen och bybor i flodens början som drabbas, utan människor och natur- och kulturvärden längs hela floden. Istället för att – som oftast sker – genomdriva en enda storskalig lösning, kan hela problematiken genom spelet bli synlig på ett nytt sätt med ett systemperspektiv
– Vi saknar ofta metoder för att komma överens om en lösning som alla kan godta. Och det är här vårt spel kommer in, berättar Göran Ewald.
Precis som i vanliga dataspel börjar spelarna med att beskriva sig själva, socialt och kulturellt. De kan ha flera olika identiteter om de vill – t.ex. som egoister eller altruister, rationella eller irrationella.
Spelarna agerar i en pseudovärld med en flod som rinner igenom landskapet. Denna värld har byggts upp i GIS-miljö (Geografiska InformationsSystem) utifrån data om floden Ebro, dess omgivningar och intressenter. Spelarna får tillsammans identifiera problemet – torrlagd åkermark, krympande vinster etc – och sammanställa förslag till lösningar. Men istället för att bara förhandla får de möjlighet att experimentera och faktiskt se vad resultatet blir av olika åtgärder. På det sättet blir det tydligt hur allt hänger samman – konstbevattning, kraftverkens turbiner och fågelområdena. När spelarna börjar lära sig hur andra ser på samma resurs som de själva utnyttjar så ökar förståelsen och kunskapen.
Det övergripande syftet med denna del i Matisseprogrammet är ett ta fram verktyg till EUs handläggare och tjänstemän så att de kan göra ordentliga konsekvensbeskrivningar i ett perspektiv av en hållbar samhällsutveckling där hänsyn tas till både natur, kultur och människor, till både ekonomi och sociala förhållanden.
Kontaktinformation
För mer information tala med Göran Ewald eller Patrik Wallman på telefonnummer 046-222 48 09 eller
e-post Goran.Ewald@lucsus.lu.se, Patrik.Wallman@lucsus.lu.se
En skogsbrand kan verka förödande för vegetationen, men för paleontologer är det tvärtom. Bränder som rasade under krittiden, dinosauriernas tid för mer än hundra miljoner år sedan, har lett till att många växter som annars inte skulle ha bevarats nu finns kvar som förkolnade fossil. Inte nog med det: De är så välbevarade att man kan studera deras cellbyggnad i minsta detalj.
Röntgentomografi är det som används på sjukhus för att få 3D-bilder av patienternas innanmäten, men här har man använt kraftigare röntgenstrålning för att kunna se detaljer ned till en tusendels millimeter. Resultatet har blivit en nygammal förståelse av blomväxternas ursprung.
I dag finns det bara fem huvudgrupper av fröväxter: kottepalmer, ginkgo, nakenfröiga barrträd, blomväxter, och Gnetales. Den sistnämnda innefattar den bisarra Welwitschia, som bildar stora bladhärvor i Namibias öknar. Under krittiden fanns det betydligt fler grupper av fröväxter, och dessa förenar ofta egenskaper från flera av de nu levande grupperna.
De förkolnade fröna visade sig tillhöra växter som är närmast släkt med Gnetales och den utdöda växtgruppen Bennettitales. Gnetales betraktades länge som blomväxternas närmaste levande släktingar, men den tolkningen kom i vanrykte när genetiska jämförelser verkade peka åt annat håll. De förkolnade fröna uppvisar emellertid drag som förenar dem med såväl blomväxter som Gnetales, och med ytterligare några utdöda grupper från krittiden. De visar därmed hur de blommande växterna kan ha uppstått, och de ger stöd åt den tolkning som säger att blommornas närmaste levande släktingar är de udda Gnetales.
Källa: Nature, Vol 450, 22 November 200, doi:10.1038/nature06278, Friis et al.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Else Marie Friis
Professor i paleobotanik
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 519 541 55
E-post: else.marie.friis@nrm.se
Stefan Bengtson
Professor i paleozoologi
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 542 20
E-post: stefan.bengtson@nrm.se
För 20 000 år sedan var Europa täckt av is hela vägen ned till Tyskland, och klimatet i övriga Europa var sådant att flera arter var begränsade till sydliga områden, som Iberiska halvön och Italien. Dessa områden utgjorde tillflyktsorter, områden där arter kunde överleva under kallare perioder för att återkolonisera centrala och norra Europa när det blev varmare. Men brunbjörnen var inte begränsad till dessa, utan kunde röra sig fritt över stora delar av södra och Centrala Europa. I den aktuella studien har mitokondrie-DNA från björnlämningar analyserats. Vissa av fossilen var så gamla som 20 000 år. Analysen visade att det genetiska mönster hos dessa gamla brunbjörnar skiljde sig från hur det ser ut i de björnar som lever i dag.
– Tidigare har man tolkat dagens genetiska struktur som att brunbjörnen var isolerad i södra Europa som flera andra arter. Men vår studie visar att så var inte fallet, säger Love Dalén, en av svenskarna som deltagit i studien.
De nya resultaten visar i stället att brunbjörnen överlevde i centrala Europa, även under den kallaste perioden av istiden. Forskarna tror nu att det genetiska mönstret som finns i dagens brunbjörnar är ett resultat av historisk jakt och mänskliga aktiviteter i brunbjörnens naturliga miljöer. För några tusen år sedan fanns det nämligen brunbjörnar i hela Europa, i dag finns det bara några populationer kvar i Spanien, Italien, Balkan, och Skandinavien.
– Det är inte konstigt att man har tolkat resultaten annorlunda tidigare, när brunbjörnen är utdöd i huvuddelen av sitt gamla utbredningsområde och vi bara kunnat arbeta med kvarlevande spillror av de populationer som levde här en gång, säger Anders Götherström som har lett studien.
Studien är ett samarbete mellan svenskarna och forskare i Spanien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike publiceras i tidskriften Molecular Ecology. I den svenska gruppen ingår också forskaren Cecilia Anderung.
Kontaktinformation
Mer information: Anders Götherström, 018-471 64 83, 073-99278 64 eller Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
Det är The Baltic University Programme som står bakom den nya bokserien, Environmental Management I-IV, som presenteras på seminariet. Flera av författarna, som kommer från Sverige och övriga Östersjöregionen, kommer att närvara.
De fyra böckerna är avsedda att ge översiktlig men djupgående kunskap om miljöledning inom företag och organisationer. På sammanlagt mer än 1000 sidor beskrivs bland annat miljöledningsverktyg, ekonomiska och juridiska förhållanden, produktionsprocesser, ”eco-design”, miljökonsekvensbeskrivning, miljömärkning och miljöcertifiering. En rad exempel från företag och verksamheter i Östersjöregionen ingår.
Böckerna är skrivna på engelska och målgruppen är förutom studenter även beslutsfattare i företag och organisationer samt naturligtvis även den intresserade allmänheten. Med varje bok följer en CD-skiva innehållande kompletterande material, bilder samt även några kortare filmer.
Tillsammans utgör de fyra böckerna ett heltäckande kurspaket om hur hållbar produktion och konsumtion kan uppnås i våra samhällen.
Tid: Torsdag 22 November kl.17.00
Plats: Föreläsningssalen Norrland II, Geocentrum, Villavägen 16
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Lehman, 018-471 19 44, 070-440 13 38, Magnus.Lehman@balticuniv.uu.se
Artikeln (1) är ett resultat av ett internationellt samarbete under FN:s luftkonvention, UNECE. I samarbetet har miljöövervakningsdata från ett stort antal länder i Europa och Nordamerika jämförts och utvärderats. Den svenska delen av arbetet är en del av program Försurning inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys.
Ökad löslighet av humus
Den internationella forskargruppen har tidigare visat att det minskade nedfallet av försurande ämnen har lett till förbättringar av vattenkvaliteten i många regioner på det norra halvklotet (2). Men en annan effekt av det minskade svavelnedfallet är att vattnet blir brunare av humusämnen. När sulfatnedfallet minskar får marken svårare att binda de humusämnen som finns lagrade som partiklar i marken. Då löses mer sura humusämnen ut i vattnet. Eftersom humusämnen är sura leder det till att pH-värdet i sjöar och vattendrag inte ökar så mycket som forskarna förväntat sig då det sura nedfallet minskat.
Försurningen kunde ha blivit allvarligare När försurningen började uppmärksammas på 1960-talet är det troligt att motsatsen till det vi nu ser idag pågick, utan att någon noterade det. De ökade svavelutsläppen under 1960-talet borde då ha lett till att humusämnena bands hårdare i marken och att vattnen blev mindre bruna. Försurningsproblemen blev genom denna process inte fullt så allvarliga som de annars hade blivit. Det saknas dock mätningar i försurningskänsliga vatten från 1960-talet som kan visa detta.
– Våra resultat visar att långsiktiga mätningar av tillståndet i naturen är en viktig förutsättning för att vi ska kunna lära oss hur livsmiljön långsiktigt förändras av människans påverkan, säger Anders Wilander som är forskare vid institutionen för miljöanalys vid SLU.
Utökad analys i Sverige
Forskare på SLU har gått vidare med analysen och utnyttjat ännu längre tidsserier i svenska vattendrag, från 1970-talet. Dessa resultat visar att det förändrade vattenflödet i vattendragen också har betydelse för hur mycket humusämnen som kommer ut i vattnet.
Kontakt:
Anders Wilander, forskare och medförfattare till aktuell artikel i Nature (utomlands denna vecka), anders.wilander@ma.slu.se, tfn. 018-673111, 0706-93 07 51
Jens Fölster, forskare, jens.folster@ma.slu.se, tfn. 018-673126 mobil 0702-271721
Kevin Bishop, professor och koordinator för program försurning inom SLU:s fortlöpande miljöanalys, kevin.bishop@ma.slu.se, tfn. 018-673131, mobil 070-6382517
Alla tre kontaktpersoner arbetar vid institutionen för miljöanalys på SLU.
(1) Donald T. Monteith, John L. Stoddard, Christopher D. Evans, Heleen A. de Wit, Martin Forsius, Tore Høgasen, Anders Wilander, Brit Lisa Skjelkvale, Dean S. Jeffries, JussiVuorenmaa, Bill Keller, Jiri Kopaìcek & Josef Vesely (2007). Dissolved organic carbon trends resulting from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature 450: 537-540 (22 Nov 2007) Letter.
(2) Stoddard, J.L., Jeffries, D.S., Lükewille, A., Clair, T.A., Dillon, P.J., Driscoll, C.T., Forsius, M., Johannessen, M., Kahl, J.S., Kellogg, J.H., Kemp, A., Mannio, J., Monteith, D.T., Murdoch, P.S., Patrick, S., Rebsdorf, A., Skjelkvåle, B.L., Stainton, M.P., Traaen, T., van Dam, H., Webster, K.E., Wieting, J. and Wilander, A. (1999). Regional trends in aquatic recovery from acidification in North America and Europe. Nature 401, 575-578 (07 Oct 1999) Letter.
Rapporten Vart tog dom vägen? Uppföljning av forskare och forskning vid nedläggningen av Arbetslivsinstitutet visar att ungefär hälften av de omkring 285 forskarna vid ALI har lämnat området genom att de har bytt verksamhet, gått i pension eller är arbetslösa. Utredarna uppskattar att det ekonomiska avbräcket för arbetslivsforskningen blir 100 miljoner kronor 2007, 150 miljoner 2008 och 200 miljoner 2009. Regeringens beslut att institutet fick behålla reservationsmedel på 60 miljoner kronor underlättade omställningen, när ALI-forskare sökte sig till nya forskningsmiljöer inom universitet och högskolor.
Det är idag svårt att bedöma hur hållbara de nya forskningsmiljöerna vid universitet och högskolor i praktiken kommer att bli, eftersom den långsiktiga finansieringen inte är säkerställd. ALI var en av de absolut största aktörerna inom området, med en forskning motsvarande cirka 170 årsarbeten (11 procent) fördelat på 285 forskare. Det område som drabbades hårdast av nedläggningen var arbetsmiljöforskningen, där ALI stod för en femtedel av den totala forskningen.
För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS.
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Mats Engwall, enhetschef, Arbetslivslivsutveckling, VINNOVA.
Tfn: 08-473 30 59
E-post: mats.engwall@VINNOVA.se
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Kenneth Abrahamsson, FAS programchef, framhåller att nästa års projektsatsning präglas, som så ofta tidigare, av en mångfald och variation inom FAS huvudsakliga stödområden.
– Forskarnas intressen speglar många aktuella samhällsfrågor från döva barns villkor och språkliga funktionshinder till arbetsmarknad och trygghet i en alltmer globaliserad värld.
Vidare uppmärksammas arbetsrelaterade hälsoproblem, där det framför allt är cancerrisker, luftvägsproblem och muskuloskeletala sjukdomar som står i centrum. En fråga med hög aktualitet är de stora sjukskrivningstalen som går igen, ur olika aspekter, i ett antal projekt. Bland andra projekt som beviljats medel finns studier om arbetsorganisation och arbetsledning inom privat och offentlig sektor; flera av projekten uppmärksammar särskilt förhållandena inom vårdsektorn. Drygt 800 projektskisser registrerades i år och 13 procent beviljades stöd.
– Projektfloran är mångskiftande, säger Kenneth Abrahamsson. Det finns flera nya projekt om riskfaktorer för hälsa, exempelvis hur mat och motionsvanor påverkar barns hälsa liksom sambandet mellan kostkvalitet och dödlighet hos kvinnor. Arbetsmarknadsstudier som fått bidrag omfattar till exempel organisation och ledarskap, segregation samt arbetsmarknadsreglering.
Även ansökningar om postdoc har ökat sedan förra året. Av de 86 ansökningar som inkom beviljades 13 stöd, det vill säga 15 procent. Postdoc-bidragen har tilldelats nydisputerade forskare inom FAS alla stödområden. Bidragen delas ut under två år för projekt inom ett brett spektrum av discipliner och forskningsfält.
En lista över samtliga projekt som fått bidrag kommer att finnas tillgänglig på www.fas.se/nyabidrag från den 26 november.
För ytterligare information kontakta:
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd. ___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Kolmonoxid, ”koloxid”, är en dödligt giftig gas som bildas vid ofullständig förbränning och förekommer i bl.a. bilavgaser, cigarrettrök och brandrök. Avhandlingen beskriver hur en ny analysmetod har tagits fram och validerats. Blodprover tas i gastäta rör, cellerna sprängs och bindningen mellan kolmonoxid och hemoglobin bryts. Därefter används en gaskromatograf med en nickelkatalysator placerad före en flammjonisationsdetektor. Metoden visade sig fungera bra.
Vidare bestämdes eliminationshastigheten för kolmonoxid i relativt låga koncentrationer, halveringstiden kunde bestämmas till 60 minuter. I ett annat delarbete analyserades blod från blodgivare på blodcentralen med den nya metoden för att mäta CO-innehållet. Blodgivarna fick också fylla i en enkät om cigarrettrökning, boendemiljö, arbete samt vedeldning. Den enda av dessa faktorer som hade säkert samband med förhöjda CO-värden var cigarrettrökning.
Färska studier tyder på att låga koncentrationer av kolmonoxid kan ha positiva effekter på människokroppen. I avhandlingen studeras experimentellt om gasen kan motverka inflammation vid svår blodförgiftning (sepsis), men några positiva effekter kunde inte påvisas.
Anna-Maja Åberg, som är född och uppvuxen i Umeå, är doktorand vid enheten för anestesiologi och intensivvård, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, och nås på tel. 070-626 39 33, epost: annamaja.aberg@anestesi.umu.se
Fredag den 30 november försvarar Anna-Maja Åberg, Institutionen för kirurgi och perioperativvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Carbon monoxide in biological systems. Svensk titel: Kolmonoxid i biologiska system.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är doc. Dick Delbro, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Familjesituationen påverkar män och kvinnor olika
Män och kvinnor utan barn har samma chanser att bli chef, men i och med föräldraskapet ökar männens chanser medan kvinnornas är oförändrade. Det beror delvis på att papporna har en starkare arbetsmarknadsanknytning än mammor efter att de blivit föräldrar. Men sambandet gäller även när hänsyn tagits till individers arbetstid, utbildning, civilstånd och om individerna jobbar i privat eller offentlig sektor. Studien är den första som tydligt kunnat koppla förändring i människors familjesituation till förändring i deras chefsansvar.
Bakgrund och datamaterial
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder så är kvinnor fortfarande starkt underrepresenterade på chefspositioner. På drygt 30 år har andelen chefer bland de arbetande kvinnorna dock ökat från 15 % till 20 % (1968-2000). Andelen chefer bland sysselsatta män har samtidigt legat konstant kring 30 procent. I rapporten undersöks vilken betydelse familjesituationen har för detta förhållande. Med chefspositioner avses arbeten med arbetsledande funktioner, dvs att individen har underställda. I studien används data från Levnadsnivåundersökningen, som är ett representativt urval av den svenska befolkningen under perioden 1968-2000.
Rapport 2007:25 ”Kvinnors underrepresentation på chefspositioner – en familjeangelägenhet?” är skriven av Magnus Bygren vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och Michael Gähler vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Rapporten bygger på IFAU Working paper 2007:28.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer, kontakta Magnus Bygren på telefon 070-830 65 54 eller Michael Gähler på telefon 073-692 63 25. Författarnas e-postadresser är: magnus.bygren@sociology.su.se och michael.gahler@sofi.su.se
