Det nya pensionssystemet innebär att pensionerna tydligt griper in i våra liv. Överallt exponeras vi för den osäkerhet som är förenad med ålderdomen: vid frukostbordet, framför TV:n, på bankkontoret eller på busshållplatsen.

”Mellan folkbildning och fondrådgivning är en antologi som diskuterar de nya pensionernas kulturella verkningar. Bokens kapitel behandlar tillkomsten av det orange kuvertet, Premiepensionsmyndighetens (PPM) informationsuppdrag, förutsättningarna för en svensk massinvesteringskultur samt pensionsreformens betydelse för samhällsmoralen.

Författarna är forskare i antropologi, statsvetenskap, nordiska språk och företagsekonomi.

Redaktör Urban Lundberg.

Rapporten kostar 150 kr exkl. port och kan beställas via info@framtidsstudier.se

Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta Urban undberg
Tel 08-402 12 58

Kjerstin Larsson följde ett projekt som handlade om lärande på arbetsplatsen inom vård och omsorg. Hennes syfte var att hitta vilka faktorer som stödjer respektive försvårar ett hållbart utvecklingsarbete.

– Jag blev gradvis medveten om chefernas centrala betydelse, sade hon.

Hon fortsatte därför med att intervjua chefer inom kommun och landsting om kritiska händelser i deras ledarskap, som inneburit en förändring. Dessa har hon sedan analyserat. Hon disputerar nu i sociologi.

Hon ser mellancheferna som en viktig resurs i allt utvecklingsarbete.

– De är gränsöverskridare, säger hon. De ska omsätta ledningens direktiv i praktiskt arbete, men de kan också föra upp kunskap i organisationen, och hjälpa politiker och högre chefer att förstå den vardagliga praktiken och de problem som kan finnas där.

Ofta fungerar denna kommunikation dock bara i en riktning, uppifrån och ned. Mellanchefer arbetar med att utveckla verksamheten utifrån centralt tagna beslut. Dessa beslut tar dock inte alltid hänsyn till de faktiska utvecklingsbehoven i verksamheten, utan kan styras av helt andra saker.

– Ofta vill ledningen att man ska jobba med frågor som är ”inne”, ledningen styrs av trender och ser inte alltid det som verksamheten är beroende av.

Och utan stöd uppifrån är inget utvecklingsarbete möjligt, konstaterar hon.

En annan central faktor är de anställdas delaktighet.

– Det gäller att jobba med varje enskild medarbetare, att se varje människas resurser. Men då får det inte vara för stora grupper, en mellanchef bör helst inte ha fler än 30 anställda under sig.

Mellancheferna behöver också få inspiration utifrån. Horisontella nätverk är viktiga. Där kan de på neutral mark ventilera sina frågor med andra i liknande positioner.
De måste också ha en egen förändringskompetens, kunna jobba parallellt med drift och utveckling, ha visioner och egna idéer och samtidigt vara strukturerade.

Med en kärv ekonomi blir utvecklingsarbete också svårare att bedriva. Men det är inte omöjligt.

– Om allt annat stöd fungerar går det att åstadkomma ett hållbart utvecklingsarbete även i tider av besparingar, säger Kjerstin Larsson som har hittat flera sådana exempel i sin studie.

Kontaktinformation
Kjerstin Larsson disputerar den 22 februari. Avhandlingen heter ”Mellanchefer som utvecklar – om förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg”. Hon nås på telefon 0706-780321, e-post: kjerstin.larsson@liu.se

Han levde under Songdynastin för tusen år sedan, men hans tankar och idéer är lika aktuella idag och knyter an till en modern syn på bildvetenskap.

Han Si presenterar Zheng Qiaos liv och arbete i en inledande biografi, och sätter in honom i den historiska och kulturella miljö han verkade i. Hans viktigaste verk inom bildteorin, Tu Pu Lüe, är för första gången översatt till engelska. Zheng Qiao utgår från en analys av hur bilder använts – och gått förlorade – och betonar den centrala roll bilden har för kunskapsutvecklingen inom olika discipliner, som t. ex. astronomi, geografi och arkitektur.

Avhandlingsförfattaren analyserar Qiaos inflytande i den kinesiska traditionen fram till vår tid mot bakgrund av modern bildteori formulerad av W.J.T. Mitchell, Michael Twyman, James Elkins, och andra. I avhandlingen analyseras också centrala kinesiska begrepp inom bildteorin och de sätts i relation till nyckelbegreppen i det engelska språket.

Institutionen för Konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet har varit pionjär när det gäller att studera bildens funktion. Opponenten professor James Elkins från Chicago är en av världens ledande forskare inom bildteorin.

Avhandlingens titel: A Chinese Word on Image. Zheng Qiao (1104-1162) and His Thought on Images.

Disputationen äger rum fredagen den 22 februari 2008 kl 9.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Han Si 031-7115988, si.han@arthist.gu.se

Informatör: Barbro Ryder Liljegren
031-786 48 65

I den offentliga sektorn eftersträvas allt plattare organisationer med få chefsnivåer.

– Idéerna kommer från det privata näringslivet och ett av målen är att öka effektiviteten genom förkortade beslutsvägar. En platt organisation kan också leda till att de anställda får ett eget ökat ansvar och kan påverka sitt arbete i högre utsträckning, säger Lena Andersson-Felé.

I en ny avhandling studerar hon faktorer som påverkar hur många anställda en chef i en platt organisation kan ha inom vård- och omsorgsområdet. Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med anställda och chefer på olika nivåer i fyra olika kommuner.

– Studien visar att de nya organisationsidealen, med en plattare struktur, färre chefer och mer egenansvar för de anställda inte fungerar inom hemtjänsten. Vare sig organisationen eller de anställda är mogna för det, säger Lena Andersson-Felé.

Enligt Lena Andersson-Felé finns det en konflikt i att de överordnade kräver att organisationen ska vara platt, samtidigt som exempelvis hemtjänsten fortfarande i praktiken genomsyras av traditionella hierarkiska strukturer.

– De nya idealen innebär att cheferna ska vara ledare och motivera och påverka sina underställda som i sin tur ska ta ett större ansvar, vilket de själva inte verkar vara medvetna om, säger Andersson-Felé.
– De förväntar sig helt enkelt att chefen ska vara chef och bestämma, styra och leda arbetet, fortsätter Andersson-Felé.

Avhandlingen visar också att det är svårt att fastställa en siffra för hur många underställda en personalansvarig kan vara chef över. Det varierar beroende på vilka krav och förväntningar som ställs på den personalansvariga chefen, från såväl underställda som överordnade.

– Studien visar dessutom att det antal personer som en chef kan styra och övervaka på ett effektivt sätt påverkas av mognaden och ledarbeteendet i organisationen, avslutar Andersson-Felé.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Lena Andersson-Felé, 0340-431 91 (bost.), 031-786 5921(arb.)
lena.andersson-fele@spa.gu.se

Informatör: Jenny Johansson
031-786 4841

När människor jämför en bild med verkligheten är det ofta nödvändigt att fylla i information som saknas i bilden. Hur vet man t.ex. att en person i en bild springer, till skillnad från att vara frusen i en position?
Hur vet man att den breda orange tingesten på Kalle Anka är en näbb? Hur kan man känna igen motivet i bilder som man aldrig har sett förut? Jo, för att man tolkar.
Många djur har inga problem att känna igen innehållet i realistiska bilder, såsom fotografier, men kan de relatera en bild till verkligheten på ett sådant sätt att även igenkänning av t.ex. teckningar är möjlig? Svaret är ja, med reservation.
Det visar Tomas Persson i sin avhandling ”Pictorial Primates – A Search for Iconic Abilities in Great Apes” som läggs fram den 22:e februari.
En genomgång av tidigare forskning har visat att det finns flera sätt för djur att förstå relationen mellan en bild och verklighet, men att det bara är specialfallet när man förstår att bilden avbildar verkligheten som bilden tolkas genom att placera den i dess rätta kontext och fylla i saknad information.
Slutsatserna från Tomas Perssons flera år långa studie av gorillor vid Givskuds djurpark i Danmark är att det inte är lätt att lära en apa att relatera en bild till verkligheten.
– Det är dock oklart huruvida detta är en fråga om träningsmetod eller apornas förmåga, säger Tomas Persson.
Han fann nämligen också att språktränade bonoboer vid Great Ape Trust of Iowa, i USA, utan vidare kunde namnge enklare icke-realistiska bilder som de aldrig tidigare hade sett.
– Det är det mest lovande beviset hittills för att en mänsklig hjärna inte är nödvändig för att förstå bilder som just avbilder. Men många studier kvarstår innan man kan veta bredden av denna förmåga hos apor. Ytterligare en fråga för framtiden är huruvida bonoboernas språkträning är den direkta orsaken till bildförståelsen, säger Tomas Persson.
Forskning om apors tänkande, vilket är ett expanderande fält internationellt, kommer att få nya förutsättningar också i Sverige med den forskningsstation som forskarna i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet är med om att bygga upp vid Furuviksparken i Gävle. Eftersom människan delar förfäder med de nu levande människoaporna så är sådan forskning viktig, inte bara för att förstå kognition som ett generellt biologiskt fenomen, utan också för att förstå det mänskliga tänkandets evolution. Tomas Perssons avhandling är förhoppningsvis bara den första i en lång rad på temat i svensk forskning.

Tomas Persson disputerar den 22 februari kl. 10.15 med avhandlingen Pictorial Primates – A Search for Iconic Abilities in Great Apes. Kungshuset sal 104, Lundagård, Lund

Kontaktinformation
För mer information:
Tomas Persson: Tomas.Persson@lucs.lu.se / tel. 046-222 85 88 /
073-6946085

Kognitionsvetenskap: www.lucs.lu.se

Great Ape Trust of Iowa: http://www.greatapetrust.org/

Givskud Zoo: http://www.givskudzoo.dk/

Furuviksparken: http://www.furuvik.se/

Vetenskaplig föreståndare Lunds Universitets Primatforskningsstation
Furuvik: Mathias.Osvath@lucs.lu.se / tel. 046-222 40 45

Tobias Schölin har i arbetet med sin avhandling intervjuat vård- och omsorgschefer inom äldreomsorgen i Malmö. Han har också gjort intervjuer och deltagande observationer bland personal på ett vårdboende. Intervjuerna visar att cheferna är osäkra och trevande när det gäller mångfaldsbegreppet och mångfaldsfrågans betydelse för arbetet och organisationen.

– Det är lättare för cheferna att hänvisa till den representation av olika etniciteter som finns bland personalen genom att prata om statistik. Men detta säger ju inte så mycket om vad etnisk mångfald har för kvalitativ betydelse för det arbete som utförs i äldreomsorgen, säger Tobias Schölin.

Den deltagande observationen och intervjuerna med personalen visar istället att det är i vardagspraktiken som mångfalden skapas.

– I relationerna mellan personalen är etnicitetsfrågan sällan speciellt framträdande. Man använder en massa symboler för att visa sitt ursprung och tillskriver sig själv och andra etnicitet. Det kan handla om att byta matrecept och prata om olika riter och firandet av högtider. Att den inte är framträdande gör den inte värdebefriad.

I relationerna mellan personal och vårdtagare blir skapandet av etnicitet ofta mer framträdande. Detta för att frågor som förknippas med etnicitet och ursprung, exempelvis språkförbistring, gör att utförandet av arbetet ”störs”.

– Det är svårt att veta hur den bästa vården ska ges då du inte kan göra dig förstådd. Men skapandet av etnicitet personal och vårdtagare emellan har även en annan sida. Personalen skapar olika strategier för att överbrygga problem, missförstånd och avstånd, säger Tobias Schölin.

På så vis minskas det som uppfattas som ”störande” och närhet kan skapas. Studien visar att det finns många positiva värden och kvaliteter som är förknippade med mångfalden.
– Personalen lär sig mycket, både om sig själva och andra, bortom mediebilden. Man nyskapar berättelsen om sig själv, men även av det arbete som ska utföras, i ljuset av dem man möter.

Målet med den studerade organisationens mångfaldsplan är en service med både djup och kvalitet. Nyckeln till att nå dit är enligt Tobias Schölin att koppla samman chefers idéarbete med mångfald med personalens etnicitetsskapande vardagspraktiker, och på så sätt skapa etnisk mångfald som organisationsidé.

– Cheferna måste upptäcka och förmedla att den etniska mångfalden konstrueras i det sociala spelet i personalens dagliga arbete. De måste också se värdena, hur mångfalden påverkar arbetet positivt. Det krävs för att cheferna ska kunna skapa meningsskapande mångfaldssymboler, en ”vi-känsla” bland personalen och kvalitativt utveckla verksamheten. I idéarbetet är det viktigt att lyssna på personalens erfarenheter och vara lyhörd.

Tobias Schölin disputerar fredagen 15 februari kl 10.15 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Tobias Schölin på telefon 040-665 72 83 eller tobias.scholin@mah.se.

Det finns två etablerade synsätt när det gäller individens möte med omvärlden i ett pedagogiskt sammanhang. Enligt det första tillägnar sig individen kunskapen om världen på ett odramatiskt sätt; den ”inhämtade” kunskapen berikar individens föreställningsvärld och ökar repertoaren av förståelser. Subjektet själv, den lärande individen, har däremot inte påverkats i nämnvärd utsträckning, eftersom kunskapsstoffet har infogats i de kognitiva referensramar som individen redan förfogar över. Det andra synsättet beskriver däremot den pedagogiska händelsen som gränsöverskridande. Individens världsbild omskapas och subjektet själv förändrar sin självförståelse och omvärldsförståelse.
I avhandlingen undersöker Birgitta E. Gustafsson pedagogiska händelseförlopp där gränsöverskridandet är en faktisk möjlighet.
– Jag ville undersöka hur deltagarna beskriver dessa händelser och hur de går in i det pedagogiska ”spelet”, säger Birgitta E. Gustafsson. Händelseförloppen utspelas på två olika pedagogiska arenor: den ena handlar om ett möte mellan skola och teater. Genom gruppintervjuer har en analys genomförts som visar på hur lärare diskuterar teaterns potential i ett utbildningssammanhang. Den andra arenan är en högskolepedagogisk kurs i kulturpedagogik där deltagarnas skrivna inlämningsuppgifter utgör undersökningsmaterialet.
På bägge arenorna äger språkliga konfrontationer rum, och deltagarna ställs inför en valmöjlighet, att gå in i det pedagogiska ”spelet” eller ställa sig utanför. Resultatet visar att när olika föreställningsvärldar bryts mot varandra så blir reaktionen olika. I avhandlingen formuleras det som tre olika handlingsstrategier: ”gå in i”, ”stanna kvar” och ”fly undan”. Didaktiska frågor att beakta blir i detta perspektiv: Hur kan man skapa en undervisning som konfronterar elevernas/de studerandes föreställningsvärld? Vad är ämnets utmanande potential? Hur kan försök till motspråk organiseras?

Birgitta E. Gustafsson har varit mellanstadielärare och är sedan 1996 anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet med huvudsakligt arbete inom lärarutbildningen samt institutionens samverkansuppgift.

Avhandlingen Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik försvaras fredagen den 22 februari 2008, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Annika Ullman, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta E. Gustafsson, e-post: birgitta.gustafsson@vxu.se, 070-5477953.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Musiker har i alla tider behövt hantera balansen mellan behovet av att uttrycka sig konstnärligt och samtidigt finna försörjning på längre sikt. Problematiken delas av musikbolagen eftersom initiering av nya musikproduktioner kräver finansiell stabilitet.

– Relationerna mellan musikbranschens aktörer styrs delvis av kontrakt om fördelningen av finansiella risker och eventuella förluster och vinster, men också till en viktig del av sociala, mer subtila kontrollmekanismer. Ett exempel är framväxten av umgängesformer med undertoner av kommersiella syften, säger Linda Portnoff.

Att försöka få de i grund och botten affärsmässiga relationer som utgör nätverken inom musikbranschen att likna de förbindelser som finns mellan vänner, har betydelse för både produktionen av konstnärliga värden och realiseringen av ekonomiska värden. En känsla av solidaritet byggs upp som blir effektiv ur styrningshänseende.

– Både villkoren för produktion och mönstren för konsumtion av musik håller på att ändras idag. I debatten kring musikbranschens strukturomvandling har betydelsen av balansen mellan det konstnärliga och det ekonomiska kommit i skymundan, säger Linda Portnoff.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Linda Portnoff
Institutionen för redovisning och rättsvetenskap,
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 93 89
Mobil: 070-465 89 46
E-post: linda.portnoff@hhs.se

Marcus Samuelsson följde under delar av ett läsår tre klasser vid lika många skolor i år sju. De hade sammanlagt 49 lärare. Hans syfte var att se hur lärare hanterar störande elever.

– Det är ofta ganska vardagliga, oförargliga saker som stör lärare, som att elever inte kan vänta på sin tur att tala eller att de inte kan hantera sina kroppar, har svårt att sitta stilla.
De skolor och klasser han studerade var valda utifrån att de skulle vara så ”vanliga” som, möjligt. Det var alltså inga uttalade problemskolor.

– Jag såg en ganska lugn miljö med lärare som hanterade undervisningssituationen bra. De lade mycket krut i början av terminen på att förklara för de nya sjuorna vilka regler som gällde. De hade också gott om strategier för att snabbt korrigera störande beteenden.

Lärarna var skickliga på att anpassa dessa strategier (en blick, en gest, ironi, talande tystnad eller en tillsägelse) efter situationen och vilken elev det gällde.

Det är lärarna som avgör vad som är störande, påpekar Marcus Samuelsson. Vad som ur eleven synvinkel kan vara ett sätt att hämta in och fördjupa sin kunskap, t.ex. att prata med en annan elev, har av läraren definierats som störande. Att det är tyst i klassrummet kan alltså vara viktigare än elevernas egen kunskapssökande.

Marcus Samuelsson, själv före detta slöjdlärare, såg inte en enda gång att en störande elev utvisades från klassrummet. Han tolkar det som att lärarna till varje pris vill undvika att isolera en elev.

– Jag upplevde lärarna som omsorgsfulla. De tar ansvar för elevernas sociala utveckling. Även de stökiga eleverna inkluderas.

Det här, menar han, tyder på att den svenska skolan kan hantera störande elever bättre än skolor i exempelvis Australien och England, där utvisningar av elever är vanliga.
Samtidigt visar hans, och även tidigare, forskning att lärare har mer fokus på elevers misslyckanden och mindre på det de lyckas med, och att detta förstärks ju längre upp i skolan eleverna kommer.

Den starkaste åtgärden från lärarnas sida för att få stopp på ett störande beteende var ett offentligt utpekande. I ett sådant läge isolerar läraren verbalt eleven, pekar ut den för de andra eleverna och sätter ett stort socialt tryck på eleven, förklarar Marcus Samuelsson.

– Det är en balansgång. Om sådana åtgärder upprepas många gånger kan det leda till att eleven både stigmatiseras och marginaliseras.

Med det menar han att en elev som utpekas många gånger till sist tar på sig rollen som den som alltid stör och isolerar sig allt mer från klassen och lärarna.

Kontaktinformation
Marcus Samuelsson disputerade den 8 februari i pedagogik. Avhandlingen heter Störande elever, korrigerande lärare. Telefon till Marcus Samuelsson 013-282123, 0703-678706, e-post: marcus.samuelsson@liu.se