En forskargrupp vid Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet har identifierat de signaler som koordinerar den tidiga utvecklingen av de centrala och perifera nervsystemen under fostertiden. Detta har stor principiell betydelse för vår förståelse av hur de centrala och perifera nervsystemen länkas ihop till ett fungerande system.

Människans nervsystem består av hjärnan och ryggmärgen som bildar det centrala nervsystemet (CNS) och sensoriska nervceller som ingår i det perifera nervsystemet (PNS). Information från vår omgivning, syn, lukt, hörsel etc., överförs från specifika sensoriska nervceller i PNS till det centrala nervsystemet där det bearbetas och styr vårt gensvar. Dessa processer kräver att de två nervsystemen är funktionellt sammankopplade. Man vet att sammankopplingen grundläggs under fosterstadiet, men hur bildningen av de centrala och perifera nervsystemen koordineras i tid och rum har hittills varit okänd.

Resultaten publicerades i dagarna i tidskriften PLoS ONE. Författare till artikeln är Cedric Patthey, Lena Gunhaga och Thomas Edlund, alla vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet.

Referens: Patthey, C., Gunhaga, L. and Edlund, T. Early development of the central and peripheral nervous systems is coordinated by Wnt and BMP signals. PLoS ONE, 2008. http://www.plosone.org/doi/pone.0001625

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Thomas Edlund, UCMM, tel. 090-785 44 16, mobil 073-316 94 52, e-post Thomas.Edlund@ucmm.umu.se.

Forskarassistent Lena Gunhaga, UCMM, tel. 090-785 44 35, mobil 070-262 18 79,
e-post Lena.Gunhaga@ucmm.umu.se.

Elproducerande solceller är ett av de mest attraktiva alternativen för att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem, men än så länge kan inte solceller konkurrera ekonomiskt med fossila bränslen. Forskarna tittar just nu mycket på hur nanoteknik kan bidra till att få ned kostnaden.

Solceller är uppbyggda av skivor som absorberar solljuset och omvandlar det till elektrisk ström. Tunnare solceller kan ge både billigare och mer elektricitet än dagens celler, om deras förmåga att absorbera solljus optimeras. Ett sätt att förstärka absorptionen i det ljusfångande materialet i en solcell är att utnyttja nanopartiklar av ädelmetall. Carl Hägglund på Chalmers har tittat närmare på hur detta fungerar i sin färska doktorsavhandling.

Det rör sig om partiklar med speciella optiska egenskaper som beror på att deras elektroner svänger fram och tillbaka tillsammans i takt med ljusets frekvens, det vill säga ljusets färg. Partiklarna fångar in ljuset som små antenner och via svängningarna förs energin vidare som elektricitet. Dessa svängningar, plasmoner, blir extra kraftiga vid vissa så kallade plasmon-resonansfrekvenser, som i sin tur påverkas av partiklarnas form, storlek och omgivning.

– Vad vi har gjort är att vi med hjälp av nanoteknik tillverkat partiklarna och på så vis kunnat styra egenskaperna och sett hur de kan förstärka absorptionen av ljus med olika färg, säger Carl Hägglund.

I solcellssammanhang är den stora utmaningen att effektivt överföra den energi som absorberas i elektronsvängningen till energi i form av elektricitet.

– Vi visar att det är just partiklarnas svängningar som ger energin, hur den överförs till materialet och blir till elektricitet. Det hade ju till exempel kunnat vara så att svängningarna bara genererade värme istället, säger Carl Hägglund.

Verkningsgraden för de bästa solcellerna är redan idag väldigt hög. Möjligheten att få ännu billigare solceller ligger därför bland annat i mindre materialåtgång och lägre produktionskostnader. Med solceller av specialdesignade nanopartiklar av guld, som Carl Hägglund tittat på, krävs bara ett fåtal nanometer tjockt lager för att partiklarna ska absorbera ljuset på ett effektivt sätt.

I avhandlingen undersöks effekten av nanopartiklar av ädelmetall på två olika typer av solceller, som kan sägas representera två ytterligheter. I den ena typen av solcell absorberas ljuset i molekyler på en yta, och i den andra djupt inne i materialet. De experimentella och teoretiska resultaten visar att partiklarna kan bidra till att överföra ljusets energi till användbar elektricitet på flera olika sätt, och att det är möjligt att förstärka solcellers absorption både på ytan och i djupet via olika mekanismer.

Arbetet har utförts inom ramen för ett materialvetenskapligt forskningsprogram (”PhotoNano”) finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF.

Avhandlingen, med titeln ”Nanoparticle plasmon influence on the charge carrier generation in solar cells”, försvaras vid en offentlig disputation den 22 februari kl 10.15 i sal HA2, Hörsalsvägen 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Avhandlingens abstract i Chalmers publiceringsdatabas, CPL:
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=67239

För mer information, kontakta:
Carl Hägglund, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers,
tel: 031-772 33 76, mobil: 0738-154696.
carl.hagglund@chalmers.se

Handledare: Professor Bengt Kasemo, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers,
tel: 031 772 33 70, mobil: 0708-28 26 01
kasemo@fy.chalmers.se

Bilder finns att ladda ned för media under Aktuella bilder:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildkategori.jsp?category=212

Det nya pensionssystemet innebär att pensionerna tydligt griper in i våra liv. Överallt exponeras vi för den osäkerhet som är förenad med ålderdomen: vid frukostbordet, framför TV:n, på bankkontoret eller på busshållplatsen.

”Mellan folkbildning och fondrådgivning är en antologi som diskuterar de nya pensionernas kulturella verkningar. Bokens kapitel behandlar tillkomsten av det orange kuvertet, Premiepensionsmyndighetens (PPM) informationsuppdrag, förutsättningarna för en svensk massinvesteringskultur samt pensionsreformens betydelse för samhällsmoralen.

Författarna är forskare i antropologi, statsvetenskap, nordiska språk och företagsekonomi.

Redaktör Urban Lundberg.

Rapporten kostar 150 kr exkl. port och kan beställas via info@framtidsstudier.se

Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta Urban undberg
Tel 08-402 12 58

Kjerstin Larsson följde ett projekt som handlade om lärande på arbetsplatsen inom vård och omsorg. Hennes syfte var att hitta vilka faktorer som stödjer respektive försvårar ett hållbart utvecklingsarbete.

– Jag blev gradvis medveten om chefernas centrala betydelse, sade hon.

Hon fortsatte därför med att intervjua chefer inom kommun och landsting om kritiska händelser i deras ledarskap, som inneburit en förändring. Dessa har hon sedan analyserat. Hon disputerar nu i sociologi.

Hon ser mellancheferna som en viktig resurs i allt utvecklingsarbete.

– De är gränsöverskridare, säger hon. De ska omsätta ledningens direktiv i praktiskt arbete, men de kan också föra upp kunskap i organisationen, och hjälpa politiker och högre chefer att förstå den vardagliga praktiken och de problem som kan finnas där.

Ofta fungerar denna kommunikation dock bara i en riktning, uppifrån och ned. Mellanchefer arbetar med att utveckla verksamheten utifrån centralt tagna beslut. Dessa beslut tar dock inte alltid hänsyn till de faktiska utvecklingsbehoven i verksamheten, utan kan styras av helt andra saker.

– Ofta vill ledningen att man ska jobba med frågor som är ”inne”, ledningen styrs av trender och ser inte alltid det som verksamheten är beroende av.

Och utan stöd uppifrån är inget utvecklingsarbete möjligt, konstaterar hon.

En annan central faktor är de anställdas delaktighet.

– Det gäller att jobba med varje enskild medarbetare, att se varje människas resurser. Men då får det inte vara för stora grupper, en mellanchef bör helst inte ha fler än 30 anställda under sig.

Mellancheferna behöver också få inspiration utifrån. Horisontella nätverk är viktiga. Där kan de på neutral mark ventilera sina frågor med andra i liknande positioner.
De måste också ha en egen förändringskompetens, kunna jobba parallellt med drift och utveckling, ha visioner och egna idéer och samtidigt vara strukturerade.

Med en kärv ekonomi blir utvecklingsarbete också svårare att bedriva. Men det är inte omöjligt.

– Om allt annat stöd fungerar går det att åstadkomma ett hållbart utvecklingsarbete även i tider av besparingar, säger Kjerstin Larsson som har hittat flera sådana exempel i sin studie.

Kontaktinformation
Kjerstin Larsson disputerar den 22 februari. Avhandlingen heter ”Mellanchefer som utvecklar – om förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg”. Hon nås på telefon 0706-780321, e-post: kjerstin.larsson@liu.se

Han levde under Songdynastin för tusen år sedan, men hans tankar och idéer är lika aktuella idag och knyter an till en modern syn på bildvetenskap.

Han Si presenterar Zheng Qiaos liv och arbete i en inledande biografi, och sätter in honom i den historiska och kulturella miljö han verkade i. Hans viktigaste verk inom bildteorin, Tu Pu Lüe, är för första gången översatt till engelska. Zheng Qiao utgår från en analys av hur bilder använts – och gått förlorade – och betonar den centrala roll bilden har för kunskapsutvecklingen inom olika discipliner, som t. ex. astronomi, geografi och arkitektur.

Avhandlingsförfattaren analyserar Qiaos inflytande i den kinesiska traditionen fram till vår tid mot bakgrund av modern bildteori formulerad av W.J.T. Mitchell, Michael Twyman, James Elkins, och andra. I avhandlingen analyseras också centrala kinesiska begrepp inom bildteorin och de sätts i relation till nyckelbegreppen i det engelska språket.

Institutionen för Konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet har varit pionjär när det gäller att studera bildens funktion. Opponenten professor James Elkins från Chicago är en av världens ledande forskare inom bildteorin.

Avhandlingens titel: A Chinese Word on Image. Zheng Qiao (1104-1162) and His Thought on Images.

Disputationen äger rum fredagen den 22 februari 2008 kl 9.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Han Si 031-7115988, si.han@arthist.gu.se

Informatör: Barbro Ryder Liljegren
031-786 48 65

Den pågående energiomställningen i Sverige syftar till att minska användningen av fossila bränslen och öka användningen av inhemska förnybara energislag. Hittills har skogsbränslen främst bestått av grenar, toppar, bark och brännved, men om användningen ska fortsätta att expandera behövs ”nya” bränslen. Inom skogsindustrin finns nu ett tydligt intresse för stubbtäkt, men Skogsstyrelsen kräver att det först görs en miljöanalys, dvs. en generell värdering av fördelar och risker med storskalig stubbtäkt.

En sådan miljöanalys kommer att göras utifrån befintlig kunskap, men bedömningen är att det finns stora kunskapsluckor, i alla led – från stubbrytningens logistik till inverkan på vattendrag, biologisk mångfald, skogsproduktion och omsättningen av kol och kväve. Energimyndigheten (STEM) har därför gjort en bred satsning på ett flertal forskargrupper vid SLU i Uppsala som tillsammans får 21 MSEK fram till 2010. Dessutom bidrar skogsindustrin med 2 MSEK. Nu har SLU:s fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap beslutat att skjuta till 15 MSEK för att skapa det gemensamma forskningsprogrammet <STRONG>Stubbskörd och miljöeffekter</strong>. Drygt 20 forskare medverkar i programmet, men man ska också samverka med forskare vid SLU i Umeå, Skogforsk, Metla i Finland, IVL i Göteborg och Riksskogstaxeringen.

Bred samverkan
Studierna syftar till att ta fram rekommendationer om vilka stubbar och miljöer som bör undantas vid miljöanpassad stubbskörd och hur markstörningar bäst ska undvikas. Detta arbete förutsätter konkret samarbete över institutions- och disciplingränser, liksom en öppen dialog med de myndigheter och företag som är intresserade av stubbrytningens miljökonsekvenser. Hit hör Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, och skogsindustrin. Årliga seminarier planeras där olika tillämpade frågor kan ventileras.

Gyllene tillfälle för fakulteten
Syftet med bidraget från SLU:s NL-fakultet är att det ska förbättra möjligheterna för högkvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering. Dessutom förväntas tydliga synergieffekter av att de enskilda projekten binds samman i ett gemensamt forskningsprogram.

– Vi räknar med att vår satsning ger forskningen ett ökat vetenskapligt djup. Dessutom får vi mer generella resultat genom att undersökningarna kan spridas över större geografiska områden, säger Kristina Glimelius, dekanus vid fakulteten.

Fyra insatsområden
Såväl positiva som negativa följder av stubbtäkt ska kunna bedömas. Till de positiva hör att den ökade användningen av biobränsle bidrar till att Sverige når nationella mål om begränsad klimatpåverkan, men också att man blir av med smitthärdar – från stubbarna sprids både snytbaggar som skadar planteringar och rotticka som ger kvalitetsskador på virke. Den minskade mängden död ved i skogen kan samtidigt leda till förluster av biologisk mångfald, näringsämnen och kol. Det kan också bli en större utlakning av ämnen som påverkar vattendrag och sjöar. Forskningen delas in i fyra insatsområden:

Stubbarnas bränslekvalitet och miljöeffekter i systemperspektiv handlar om att hitta system som ger så små miljöeffekter som möjligt i förhållande till mängden producerad bioenergi. Detta inbegriper hur bränslevärdet påverkas av lagring och hantering och hur man får en fördelaktig energibalans.

Effekter på skogsskadegörare handlar om hur mycket stubbar som minst behöver föras bort för att angrepp av snytbaggar och rotröta ska minska. Här undersöks stubbrytningens inverkan på plantöverlevnad och virkeskvalitet och den skogsekonomiska betydelsen.

Effekter på biologisk mångfald handlar om hur mycket stubbar som kan tas bort utan skador på den biologiska mångfalden. Här undersöks stubbarnas fauna och flora i förhållande till vad som finns på andra substrat. Viktiga frågor är vilka stubbkvaliteter och skogsmiljöer som bör undantas från stubbuttag. Likaså var stubbskörd kan bedrivas intensivt med hänsyn till andra skogsbruks- och naturvårdsåtgärder som görs för att förstärka den biologiska mångfalden på landskapsnivå.

Kretsloppet av kol och näringsämnen och vattenkvalitet handlar om stubbrytningens inverkan på kol- och näringsbalanser samt på flöden av partiklar, kvicksilver och löst organiskt kol till vattendrag på kort och lång sikt. En viktig fråga är om stubbskörd ger allvarligare effekter på vattensystem än konventionell markberedning ger. <BR>

Bakom studien, som i dagarna publicerats i tidskriften Blood, står en forskargrupp ledd av professor Göran Roos vid Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi.

I studien, som utförts i samarbete med kollegor i tyska Ulm och i Uppsala, visas att telomerlängden i kronisk lymfatisk leukemi-cellerna (KLL) är kopplad till specifika genetiska avvikelser med känd prognostisk betydelse. Vid förlust av kromosom 17p eller 11q förelåg korta telomerer medan fall med förlust av 13q visade signifikant längre telomerer. Även andra kända prognostiska faktorer som antal mutationer i immunglobulingener, uttryck av proteinerna ZAP70 och CD38 och kliniskt stadium var alla signifikant associerade till telomerlängd. Intressant var att telomerlängden visade sig vara en prognostisk markör som är oberoende av alla dessa faktorer. Den kan med andra ord säga något mer om leukemipatienters framtidsutsikter än vad tidigare kända prognosmarkörer kan.

Kromosomernas ändpartier, telomererna, är viktiga för våra cellers genetiska stabilitet. I normala celler förkortas telomererna för varje celldelning medan cancerceller som regel har stabil telomerlängd. Denna stabilitet bidrar till att ge cancercellen ”evigt” liv. En cells telomerlängd bestäms av en balans mellan positiva och negativa faktorer, varav många är okända. Korta telomerer har visats vara kopplat till instabil arvsmassa. Forskargruppen har tidigare visat att patienter med KLL där leukemicellerna uppvisar korta telomerer (minskad median-längd) har signifikant sämre prognos än patienter med långa telomerer.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Göran Roos, Inst. för medicinsk biovetenskap, Enheten för patologi, tel. 090-785 18 01, e-post goran.roos@medbio.umu.se.

I den offentliga sektorn eftersträvas allt plattare organisationer med få chefsnivåer.

– Idéerna kommer från det privata näringslivet och ett av målen är att öka effektiviteten genom förkortade beslutsvägar. En platt organisation kan också leda till att de anställda får ett eget ökat ansvar och kan påverka sitt arbete i högre utsträckning, säger Lena Andersson-Felé.

I en ny avhandling studerar hon faktorer som påverkar hur många anställda en chef i en platt organisation kan ha inom vård- och omsorgsområdet. Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med anställda och chefer på olika nivåer i fyra olika kommuner.

– Studien visar att de nya organisationsidealen, med en plattare struktur, färre chefer och mer egenansvar för de anställda inte fungerar inom hemtjänsten. Vare sig organisationen eller de anställda är mogna för det, säger Lena Andersson-Felé.

Enligt Lena Andersson-Felé finns det en konflikt i att de överordnade kräver att organisationen ska vara platt, samtidigt som exempelvis hemtjänsten fortfarande i praktiken genomsyras av traditionella hierarkiska strukturer.

– De nya idealen innebär att cheferna ska vara ledare och motivera och påverka sina underställda som i sin tur ska ta ett större ansvar, vilket de själva inte verkar vara medvetna om, säger Andersson-Felé.
– De förväntar sig helt enkelt att chefen ska vara chef och bestämma, styra och leda arbetet, fortsätter Andersson-Felé.

Avhandlingen visar också att det är svårt att fastställa en siffra för hur många underställda en personalansvarig kan vara chef över. Det varierar beroende på vilka krav och förväntningar som ställs på den personalansvariga chefen, från såväl underställda som överordnade.

– Studien visar dessutom att det antal personer som en chef kan styra och övervaka på ett effektivt sätt påverkas av mognaden och ledarbeteendet i organisationen, avslutar Andersson-Felé.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Lena Andersson-Felé, 0340-431 91 (bost.), 031-786 5921(arb.)
lena.andersson-fele@spa.gu.se

Informatör: Jenny Johansson
031-786 4841

När människor jämför en bild med verkligheten är det ofta nödvändigt att fylla i information som saknas i bilden. Hur vet man t.ex. att en person i en bild springer, till skillnad från att vara frusen i en position?
Hur vet man att den breda orange tingesten på Kalle Anka är en näbb? Hur kan man känna igen motivet i bilder som man aldrig har sett förut? Jo, för att man tolkar.
Många djur har inga problem att känna igen innehållet i realistiska bilder, såsom fotografier, men kan de relatera en bild till verkligheten på ett sådant sätt att även igenkänning av t.ex. teckningar är möjlig? Svaret är ja, med reservation.
Det visar Tomas Persson i sin avhandling ”Pictorial Primates – A Search for Iconic Abilities in Great Apes” som läggs fram den 22:e februari.
En genomgång av tidigare forskning har visat att det finns flera sätt för djur att förstå relationen mellan en bild och verklighet, men att det bara är specialfallet när man förstår att bilden avbildar verkligheten som bilden tolkas genom att placera den i dess rätta kontext och fylla i saknad information.
Slutsatserna från Tomas Perssons flera år långa studie av gorillor vid Givskuds djurpark i Danmark är att det inte är lätt att lära en apa att relatera en bild till verkligheten.
– Det är dock oklart huruvida detta är en fråga om träningsmetod eller apornas förmåga, säger Tomas Persson.
Han fann nämligen också att språktränade bonoboer vid Great Ape Trust of Iowa, i USA, utan vidare kunde namnge enklare icke-realistiska bilder som de aldrig tidigare hade sett.
– Det är det mest lovande beviset hittills för att en mänsklig hjärna inte är nödvändig för att förstå bilder som just avbilder. Men många studier kvarstår innan man kan veta bredden av denna förmåga hos apor. Ytterligare en fråga för framtiden är huruvida bonoboernas språkträning är den direkta orsaken till bildförståelsen, säger Tomas Persson.
Forskning om apors tänkande, vilket är ett expanderande fält internationellt, kommer att få nya förutsättningar också i Sverige med den forskningsstation som forskarna i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet är med om att bygga upp vid Furuviksparken i Gävle. Eftersom människan delar förfäder med de nu levande människoaporna så är sådan forskning viktig, inte bara för att förstå kognition som ett generellt biologiskt fenomen, utan också för att förstå det mänskliga tänkandets evolution. Tomas Perssons avhandling är förhoppningsvis bara den första i en lång rad på temat i svensk forskning.

Tomas Persson disputerar den 22 februari kl. 10.15 med avhandlingen Pictorial Primates – A Search for Iconic Abilities in Great Apes. Kungshuset sal 104, Lundagård, Lund

Kontaktinformation
För mer information:
Tomas Persson: Tomas.Persson@lucs.lu.se / tel. 046-222 85 88 /
073-6946085

Kognitionsvetenskap: www.lucs.lu.se

Great Ape Trust of Iowa: http://www.greatapetrust.org/

Givskud Zoo: http://www.givskudzoo.dk/

Furuviksparken: http://www.furuvik.se/

Vetenskaplig föreståndare Lunds Universitets Primatforskningsstation
Furuvik: Mathias.Osvath@lucs.lu.se / tel. 046-222 40 45

Tobias Schölin har i arbetet med sin avhandling intervjuat vård- och omsorgschefer inom äldreomsorgen i Malmö. Han har också gjort intervjuer och deltagande observationer bland personal på ett vårdboende. Intervjuerna visar att cheferna är osäkra och trevande när det gäller mångfaldsbegreppet och mångfaldsfrågans betydelse för arbetet och organisationen.

– Det är lättare för cheferna att hänvisa till den representation av olika etniciteter som finns bland personalen genom att prata om statistik. Men detta säger ju inte så mycket om vad etnisk mångfald har för kvalitativ betydelse för det arbete som utförs i äldreomsorgen, säger Tobias Schölin.

Den deltagande observationen och intervjuerna med personalen visar istället att det är i vardagspraktiken som mångfalden skapas.

– I relationerna mellan personalen är etnicitetsfrågan sällan speciellt framträdande. Man använder en massa symboler för att visa sitt ursprung och tillskriver sig själv och andra etnicitet. Det kan handla om att byta matrecept och prata om olika riter och firandet av högtider. Att den inte är framträdande gör den inte värdebefriad.

I relationerna mellan personal och vårdtagare blir skapandet av etnicitet ofta mer framträdande. Detta för att frågor som förknippas med etnicitet och ursprung, exempelvis språkförbistring, gör att utförandet av arbetet ”störs”.

– Det är svårt att veta hur den bästa vården ska ges då du inte kan göra dig förstådd. Men skapandet av etnicitet personal och vårdtagare emellan har även en annan sida. Personalen skapar olika strategier för att överbrygga problem, missförstånd och avstånd, säger Tobias Schölin.

På så vis minskas det som uppfattas som ”störande” och närhet kan skapas. Studien visar att det finns många positiva värden och kvaliteter som är förknippade med mångfalden.
– Personalen lär sig mycket, både om sig själva och andra, bortom mediebilden. Man nyskapar berättelsen om sig själv, men även av det arbete som ska utföras, i ljuset av dem man möter.

Målet med den studerade organisationens mångfaldsplan är en service med både djup och kvalitet. Nyckeln till att nå dit är enligt Tobias Schölin att koppla samman chefers idéarbete med mångfald med personalens etnicitetsskapande vardagspraktiker, och på så sätt skapa etnisk mångfald som organisationsidé.

– Cheferna måste upptäcka och förmedla att den etniska mångfalden konstrueras i det sociala spelet i personalens dagliga arbete. De måste också se värdena, hur mångfalden påverkar arbetet positivt. Det krävs för att cheferna ska kunna skapa meningsskapande mångfaldssymboler, en ”vi-känsla” bland personalen och kvalitativt utveckla verksamheten. I idéarbetet är det viktigt att lyssna på personalens erfarenheter och vara lyhörd.

Tobias Schölin disputerar fredagen 15 februari kl 10.15 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Tobias Schölin på telefon 040-665 72 83 eller tobias.scholin@mah.se.

Hur kan det komma sig att den ene enäggstvillingen blir sjuk i exempelvis Parkinson, men inte den andre? Hittills har orsaken främst sökts i miljöfaktorer. Den aktuella studien innebär att denna bild nyanseras.

– Även om arvsmassan är näst intill identisk mellan två enäggstvillingar visar våra resultat att det faktiskt finns små skillnader och att dessa är ganska vanliga. Detta kan få stor betydelse för förståelsen av genetiskt betingade sjukdomar, säger Jan Dumanski, som lett den internationella studien tillsammans med kollegan Carl Bruder.

– Genom att upptäcka dessa små genetiska skillnader hos enäggstvillingar där den ene är sjuk, får vi möjlighet att koppla specifika genetiska förändringar till uppkomsten av vanliga sjukdomar, säger Carl Bruder

Forskarna studerade 19 par enäggstvillingar och fann att de visserligen hade lika DNA som sin tvilling, men skillnader i antalet kopior av enskilda DNA-segment. Ett segment kunde saknas, eller ha fler kopior än tvillingens. Detta kan vara en förklaring till att en enäggstvilling kan drabbas av en sjukdom medan den andre är helt frisk, tror forskarna.

Arbetet är utfört vid University of Alabama, Birmingham, USA. Deltagande svenska forskare kommer från Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Länk till artikeln: http://eproofing.dartmouthjournals.com/pdfproofing/ajhg0069r.pdf

Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Jan Dumanski, lättast via e-post: Jan.Dumanski@genpat.uu.se, annars +1 (205) 996 4042.

Den japansk-svenska Antarktisexpeditionen, JASE, avslutas i dagarna och flera av deltagarna har nyss kommit hem till respektive land. Expeditionen har varit en stor framgång för vetenskap, teknik och internationellt samarbete.

– Planeringen av expeditionen tog sju år, efterarbetet beräknas ta fyra-fem år i anspråk och de flesta vetenskapliga rönen kommer att arbetas fram under de kommande åren, säger Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stcokholms universitet.

Expeditionen har färdats med bandvagnar i 300 mil på hög höjd och i sträng kyla och utfört unika mätningar med radarteknik, samt provtagning av luft och snö. Utöver dessa kontinuerliga mätningar har specifika studier utförts, till exempel vid sjöar under glaciärisen och forskarna har kunnat konstatera att antalet sjöar är större än vad man tidigare trott. Dessutom fann de en ny sjö i ett område som troligen hyser fler sjöar.

– Vi har även visat att det även finns ett tydligt samband mellan mikrovågsreflektion och mängden snönederbörd därför att antalet snölager påverkar reflektionen. De nya resultaten kommer att användas för att teoretiskt lösa sambandet mellan markbundna mätningar och information från satelliter, vilket öppnar för klimatövervakning med fjärranalys, säger Per Holmlund.

Bland ytterligare intressanta resultat kan nämnas:
• att inlandsisens form och rörelsemönster varit oförändrat under de senaste 10 000 åren
• att istäckta dalgångar har påträffats som troligen är sedimentfyllda vilket ger viktig information om hur inlandsisen en gång bildades för 15-20 miljoner år sedan
• att nederbördsmönstret i det inre av Antarktis visar på stora oregelbundenheter som försvårar modellberäkningar av isens rörelse vid ett förändrat klimat.

Bandvagnstraversen färdades från den svenska forskningsstationen Wasa mot den japanska stationen Syowa, samtidigt som en japansk travers gick i motsatt riktning. Vid jultid möttes grupperna och, förutom julklappsbyten och traditionella julfiranden, utväxlades forskare och mätutrustning.

Polarforskningssekretariatet har ansvarat för operativ och logistisk ledning under traversen. Per Holmlund, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet har det vetenskapliga ansvaret tillsammans med japanska kollegor vid NIPR, National Institute of Polar Research i Tokyo.

Läs mer om JASE på www.polar.se/expeditioner/swedarp2007_08/JASE.html Där finns även rapporter och bilder från expeditionen.

Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av informationssekreterare Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet, tel 08-673 97 30, 070-344 92 51, eller e-post eva.gronlund@polar.se

Det finns två etablerade synsätt när det gäller individens möte med omvärlden i ett pedagogiskt sammanhang. Enligt det första tillägnar sig individen kunskapen om världen på ett odramatiskt sätt; den ”inhämtade” kunskapen berikar individens föreställningsvärld och ökar repertoaren av förståelser. Subjektet själv, den lärande individen, har däremot inte påverkats i nämnvärd utsträckning, eftersom kunskapsstoffet har infogats i de kognitiva referensramar som individen redan förfogar över. Det andra synsättet beskriver däremot den pedagogiska händelsen som gränsöverskridande. Individens världsbild omskapas och subjektet själv förändrar sin självförståelse och omvärldsförståelse.
I avhandlingen undersöker Birgitta E. Gustafsson pedagogiska händelseförlopp där gränsöverskridandet är en faktisk möjlighet.
– Jag ville undersöka hur deltagarna beskriver dessa händelser och hur de går in i det pedagogiska ”spelet”, säger Birgitta E. Gustafsson. Händelseförloppen utspelas på två olika pedagogiska arenor: den ena handlar om ett möte mellan skola och teater. Genom gruppintervjuer har en analys genomförts som visar på hur lärare diskuterar teaterns potential i ett utbildningssammanhang. Den andra arenan är en högskolepedagogisk kurs i kulturpedagogik där deltagarnas skrivna inlämningsuppgifter utgör undersökningsmaterialet.
På bägge arenorna äger språkliga konfrontationer rum, och deltagarna ställs inför en valmöjlighet, att gå in i det pedagogiska ”spelet” eller ställa sig utanför. Resultatet visar att när olika föreställningsvärldar bryts mot varandra så blir reaktionen olika. I avhandlingen formuleras det som tre olika handlingsstrategier: ”gå in i”, ”stanna kvar” och ”fly undan”. Didaktiska frågor att beakta blir i detta perspektiv: Hur kan man skapa en undervisning som konfronterar elevernas/de studerandes föreställningsvärld? Vad är ämnets utmanande potential? Hur kan försök till motspråk organiseras?

Birgitta E. Gustafsson har varit mellanstadielärare och är sedan 1996 anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet med huvudsakligt arbete inom lärarutbildningen samt institutionens samverkansuppgift.

Avhandlingen Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik försvaras fredagen den 22 februari 2008, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Annika Ullman, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta E. Gustafsson, e-post: birgitta.gustafsson@vxu.se, 070-5477953.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Musiker har i alla tider behövt hantera balansen mellan behovet av att uttrycka sig konstnärligt och samtidigt finna försörjning på längre sikt. Problematiken delas av musikbolagen eftersom initiering av nya musikproduktioner kräver finansiell stabilitet.

– Relationerna mellan musikbranschens aktörer styrs delvis av kontrakt om fördelningen av finansiella risker och eventuella förluster och vinster, men också till en viktig del av sociala, mer subtila kontrollmekanismer. Ett exempel är framväxten av umgängesformer med undertoner av kommersiella syften, säger Linda Portnoff.

Att försöka få de i grund och botten affärsmässiga relationer som utgör nätverken inom musikbranschen att likna de förbindelser som finns mellan vänner, har betydelse för både produktionen av konstnärliga värden och realiseringen av ekonomiska värden. En känsla av solidaritet byggs upp som blir effektiv ur styrningshänseende.

– Både villkoren för produktion och mönstren för konsumtion av musik håller på att ändras idag. I debatten kring musikbranschens strukturomvandling har betydelsen av balansen mellan det konstnärliga och det ekonomiska kommit i skymundan, säger Linda Portnoff.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Linda Portnoff
Institutionen för redovisning och rättsvetenskap,
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 93 89
Mobil: 070-465 89 46
E-post: linda.portnoff@hhs.se

Marcus Samuelsson följde under delar av ett läsår tre klasser vid lika många skolor i år sju. De hade sammanlagt 49 lärare. Hans syfte var att se hur lärare hanterar störande elever.

– Det är ofta ganska vardagliga, oförargliga saker som stör lärare, som att elever inte kan vänta på sin tur att tala eller att de inte kan hantera sina kroppar, har svårt att sitta stilla.
De skolor och klasser han studerade var valda utifrån att de skulle vara så ”vanliga” som, möjligt. Det var alltså inga uttalade problemskolor.

– Jag såg en ganska lugn miljö med lärare som hanterade undervisningssituationen bra. De lade mycket krut i början av terminen på att förklara för de nya sjuorna vilka regler som gällde. De hade också gott om strategier för att snabbt korrigera störande beteenden.

Lärarna var skickliga på att anpassa dessa strategier (en blick, en gest, ironi, talande tystnad eller en tillsägelse) efter situationen och vilken elev det gällde.

Det är lärarna som avgör vad som är störande, påpekar Marcus Samuelsson. Vad som ur eleven synvinkel kan vara ett sätt att hämta in och fördjupa sin kunskap, t.ex. att prata med en annan elev, har av läraren definierats som störande. Att det är tyst i klassrummet kan alltså vara viktigare än elevernas egen kunskapssökande.

Marcus Samuelsson, själv före detta slöjdlärare, såg inte en enda gång att en störande elev utvisades från klassrummet. Han tolkar det som att lärarna till varje pris vill undvika att isolera en elev.

– Jag upplevde lärarna som omsorgsfulla. De tar ansvar för elevernas sociala utveckling. Även de stökiga eleverna inkluderas.

Det här, menar han, tyder på att den svenska skolan kan hantera störande elever bättre än skolor i exempelvis Australien och England, där utvisningar av elever är vanliga.
Samtidigt visar hans, och även tidigare, forskning att lärare har mer fokus på elevers misslyckanden och mindre på det de lyckas med, och att detta förstärks ju längre upp i skolan eleverna kommer.

Den starkaste åtgärden från lärarnas sida för att få stopp på ett störande beteende var ett offentligt utpekande. I ett sådant läge isolerar läraren verbalt eleven, pekar ut den för de andra eleverna och sätter ett stort socialt tryck på eleven, förklarar Marcus Samuelsson.

– Det är en balansgång. Om sådana åtgärder upprepas många gånger kan det leda till att eleven både stigmatiseras och marginaliseras.

Med det menar han att en elev som utpekas många gånger till sist tar på sig rollen som den som alltid stör och isolerar sig allt mer från klassen och lärarna.

Kontaktinformation
Marcus Samuelsson disputerade den 8 februari i pedagogik. Avhandlingen heter Störande elever, korrigerande lärare. Telefon till Marcus Samuelsson 013-282123, 0703-678706, e-post: marcus.samuelsson@liu.se

Proteinet p63 är viktigt för att bilda ytskikt i kroppen, det så kallade skivepitelet, vilket bygger upp bl.a. vår hud och munslemhinna. En orsak till defekter som gomspalt och harmynthet är att p63 inte fungerar normalt. p63 har också föreslagits vara inblandat i utvecklingen av epitelcellscarcinom i huvudet och i nacken, SCCHN (Squamous Cell Carcinoma of the Head and Neck) och studier av detta protein är centrala i avhandlingsarbetet. En viktig iakttagelse i avhandlingen är bland annat att vävnad som ligger nära SCCHN-tumörer och kliniskt ser normal ut inte är normal i fråga om innehåll av olika proteiner. Detta är en viktig upptäckt då denna typ av vävnad ofta används som kontrollvävnad i olika försök.

Det finns sex olika varianter av p63, alla har olika funktion. För att kunna studera funktionen hos var och en av dessa varianter användes tumörceller odlade i plastskålar. På så sätt kunde celler som producerar de olika formerna av p63 framställas och analyseras. En spännande upptäckt var att flera gener som man sedan tidigare vet är inblandade i bildningen av tumörer kan regleras av p63. Linda Boldrups slutsatser tyder på att p63 spelar en viktig roll i uppkomsten av SCCHN-tumörer vilket är en viktig upptäckt för kommande studier med målet att kartlägga hur SCCHN effektivast kan behandlas.

Skivepitelcancer i huvud- och halsregionen (SCCHN) är den sjätte vanligaste cancerformen i världen. I Sverige får ungefär 500 personer diagnosen varje år. Tyvärr är överlevnaden fortfarande låg och endast cirka 50 % av patienterna lever 5 år efter diagnos. Såväl sjukdomen som behandlingen kan ge patienterna svåra funktionella och estetiska problem, som t.ex. ät- och talsvårigheter. Ofta ställs diagnosen i ett sent skede av tumörutvecklingen vilket försämrar prognosen. För att kunna ställa diagnos tidigare och för att kunna avgöra vilken behandling som passar bäst för patienten är det viktigt att förstå mekanismen bakom denna sjukdom.

Linda Boldrup är doktorand vid institutionen för Medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och kan nås på telefon 090-785 29 22, 070-261 95 91 eller e-post linda.boldrup@medbio.umu.se.

Fredagen den 22 februari försvarar Linda Boldrup, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: p63 and potential p63 targets in squamous cell carcinoma of the head and neck.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, By. 6M, NUS. Fakultetsopponent är doktor Wendy Weinberg, Laboratory of Immunology, Division of Monoclonal Antibodies, Bethesda, USA.