– Genom vårt tema ”Media and Global Divides” belyser vi mediernas roller i den samtida utvecklingen av världssamfundet. Vi kommer bland annat att ta upp kommunikation kring HIV/AIDS, miljökommunikation och medieetik, säger medieforskaren Ester Pollack, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, som sitter med i kongressens organisationskommitté och vetenskapliga råd.
Det är första gången i den internationella medieforskarorganisationen IAMCR:s (International Association for Media and Communication Research) 50-åriga historia som ett nordiskt land står som värd. Över 800 medieforskare och opinionsbildare från hela världen samlas till kongressen som äger rum vid Stockholms universitet den 20-25 juli 2008.
– Syftet med kongressen är att vårda det internationella mötet, att förstärka internationella forskarnätverk och att föra ut medieforskningen till en större publik, säger Ester Pollack.
Bland de deltagande forskarna finns dr. Vandana Shiva, New Dehli (indisk fysiker och miljöaktivist som fick alternativa nobelpriset 1993); professor Jan Nederveen Pieterse, University of Illinois at Urbana-Champaign (forskar kring globalisering, utvecklingsstudier och intercultural studies); samt professor Yudishthir Raj Isar, The American University of Paris (fransk sociolog och rådgivare inom kulturell identitet och etnisk mångfald, etniska konflikter med mera).
Kongressen är öppen för media. Ytterligare pressinformation kommer under 2008.
Läs mer om kongressen på www.mediaandglobaldivides.se
Ytterligare information
Ester Pollack, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-164497, 070-9724375, e-post pollack@jmk.su.se
Anja Hirdman, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-163194, 070-4007466, e-post hirdman@jmk.su.se
Dopningspreparat med androgena anabola steroider (AAS) är besläktat med könshormonet testosteron. För att upptäcka AAS-doping utförs tester i urinprov. Eftersom det manliga könshormonet testosteron produceras i kroppen är det svårt att skilja mellan det egna testosteronet och ”doping-testosteron”. Vid dopingtest använder man därför en kvot mellan två olika kroppsegna steroider, testosteron och epitestosteron, varav den sistnämda inte varierar med arvsanlagen. Kvoten testosteron/epitestosteron (T/E) ligger normalt kring 1,0, men stiger hos en dopad person. World Anti-Doping Agency (WADA) har bestämt att en kvot över 4,0 ger anledning att misstänka doping och ytterligare tester utförs för att bekräfta doping.
I sin avhandling visar nu Jenny Jakobsson Schulze, Avdelningen för klinisk farmakologi, på hur dopningstest i urinen skulle kunna förbättras avsevärt om man samtidigt gjorde en genanalys. Män med en förändring i genen för ett viktigt enzym i nedbrytningen av testosteron (UGT2B17) utsöndrar extremt låga mängder testosteron i urinen. När dessa män ”dopades” med en engångsdos av testosteron nådde 40 procent av dem aldrig upp till T/E kvoten 4.0.
Genförändringen återfinns hos cirka 10 procent av svenskarna. Men i länder som Kina, Japan och Korea bär 65-70 procent av befolkningen på genförändringen – och kan alltså inte utsöndra testosteron i nämnvärd mängd. Om dessa personer missbrukar testosteron är risken stor att de skulle testa falskt negativt i ett dopingtest.
AAS är effektiva droger för muskeluppbyggnad. Långvarigt missbruk kan ge allvarliga konsekvenser, i värsta fall för tidig död på grund av förändringar i hjärtat och cirkulationen. En annan bieffekt är ökad aggressivitet, vilket gör AAS farliga för både användare och omgivning. Men AAS kan också ge ökat självförtroende. Det finns exempel på att drogerna använts i avtrubbande syfte i samband med grov brottslighet. Inom elitidrotten är AAS de vanligast förekommande dopingpreparaten och används i många sporter som kräver styrka och explosivitet, så som cykel och friidrott.
Andra delstudier i avhandlingen visar att många omvandlingssteg i omsättningen av manliga könshormon varierar kraftigt mellan individer och mellan etniska grupper. Om detta har betydelse för androgenernas effekter och bieffekter är än så länge oklart.
Avhandling: Genetics of androgen disposition; Implications for doping tests, av Jenny Jakobsson Schulze, Institutionen för Laboratoriemedicin (LABMED), Avdelningen för klinisk farmakologi. Disputation sker fredagen den 23 november 2007, kockan 09.00 i Hörsal 4U, Alfred Nobels Allé 8, plan 4, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Doktorand Jenny Jakobsson Schulze
Telefon: 08-585 87883
Mobil: 070-4520294
E-post: jenny.schulze@ki.se
Professor Anders Rane
Telefon: 08-585 81051
Mobil: 070-8257570
E-post: anders.rane@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet is one of the leading medical universities in Europe. Through research, education and information, Karolinska Institutet contributes to improving human health. Each year, the Nobel Assembly at Karolinska Institutet awards the Nobel Prize in Physiology or Medicine. For more information, visit ki.se
I Karolinska Institutet Science Park kan nystartade företag hyra in sig i väl anpassade lokaler och få allt tänkbart stöd för att bygga upp verksamheten. Här finns också en så kallad företagsinkubator med erfarna affärscoacher. Vägg i vägg ligger CTMH, en gränsöverskridande satsning som kommit till i samverkan mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting (SLL). Målet är att utveckla forskarnas innovationer till kliniska tillämpningar för vården.
– För att vetenskapliga upptäckter ska komma människor till nytta behöver vi bygga upp nya företag och skapa ett nära samarbete med näringslivet. Närheten till Karolinska Universitetssjukhuset och högre utbildning inom olika discipliner gör Flemingsberg till en ideal plats för vår nya forskningspark, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
Karolinska Institutet har under flera år arbetat aktivt för att förbättra förutsättningarna för vidareutveckling av medicinska forskningsresultat. Karolinska Institutets innovationssystem anses världsledande och har hittills genererat ett fyrtiotal nystartade bolag. Genom att ta vara på högklassig akademisk forskning och tillföra industriell erfarenhet och kapital kan lovande idéer fångas upp och utvecklas. Med den nyetablerade närheten till CTMH kan inflödet av projektidéer öka.
– Gränslandet mellan teknik och medicin är ett område som vi tror mycket på inför framtiden. Satsningen på CTMH ger förutsättningar för att ny teknik snabbare ska kunna komma till användning i medicinska tillämpningar, säger Peter Gudmundsson, nytillträdd rektor för KTH.
De nya lokalerna ligger på Nobels Allé 10 i. Forskningsparken Novum med säte i Flemingsberg har sedan tidigare införlivats i Karolinska Institutet Science Park. Den nya forskningsparken byggs upp med stöd av SLL samt Huddinge respektive Botkyrka kommun.
För mer information, kontakta:
Bertil Gonzalez Guve, föreståndare CTMH
Tel: 070-764 97 35
E-post: bertil.guve@indek.kth.se
Märit Johansson, VD Karolinska Institutet Science Park,
Tel: 0708-72 35 32
E-post: marit.johansson@kab.ki.se
Kontaktinformation
Presskontakt:
Gitte W Strindlund, kommunikationsansvarig Karolinska Institutet Holding
Tel: 0768-67 50 55
E-post: Gitte.Strindlund@kab.ki.se
De flesta läkemedel verkar genom att binda till utvalda proteiner i kroppen. Ärftliga skillnader i proteinernas struktur kan dock påverka läkemedlens effektivitet. I vissa fall kan skadliga biverkningar uppstå vid användning av läkemedel. Det kan till exempel ske om bindningen till målproteinet är förändrad eller om de biokemiska omvandlingarna av läkemedlet sker med annan hastighet än normalt. Professor Bengt Mannervik och hans medarbetare vid institutionen för biokemi och organisk kemi har nu visat hur strukturella förändringar påverkar det enzym som omvandlar ett läkemedel, azatioprin, som används för att dämpa immunförsvaret vid inflammatoriska tarmsjukdomar.
Läkemedlet azatioprin omvandlas i kroppens celler till en aktiv form, men det var under flera decennier oklart hur detta skedde. Samma forskargrupp visade för något år sedan att azatioprin aktiveras av glutationtransferas, ett enzym som förekommer i olika former i kroppens celler. I den nya studien som publiceras i tidskriften Journal of Molecular Biology, visar forskargruppen hur aktiviteten modifieras genom lägesbestämda förändringar i enzymets struktur. Arbetet baseras på konstgjorda hybrider av sex närbesläktade glutationtransferaser som framställt med hjälp av DNA-teknik. Resultaten lägger en grund för förståelsen av naturligt förekommande mutationer i glutationtransferas och kan få betydelse för behandling av patienter med azatioprin. De nya fynden är också betydelsefulla för forskargruppens mål att framställa ett förbättrat enzym som kan användas vid genterapi.
Kontaktinformation
Mer information: Bengt Mannervik, tel: 018-471 45 39, 070-375 66 00, e-post: Bengt.Mannervik@biorg.uu.se
– Om bränslebesparingen i studien är uthållig och representativ för både skotare och skördare kan skogsbruket spara in 96 miljoner kronor årligen i minskade bränslekostnader, säger Petrus Jönsson, Skogforsk.
I studien fick två erfarna skotarförare forsla virke längs en förutbestämd slinga. Två utbildade instruktörer analyserade arbetet och gav förarna individuella råd om hur de skulle kunna arbeta mer bränsleeffektivt. De nya kunskaperna tillämpades sedan vid två nya körningar längs samma slinga. Vid den sista körningen hade även kranens inställningar justerats och motorns varvtal sänkts.
– Jämfört med den första körningen var bränsleförbrukningen då i genomsnitt sju procent lägre, samtidigt som prestationen var sex procent högre. Här finns alltså en stor potential som skogsbruket bör ta till vara, säger Petrus Jönsson.
En övergång till bränslesnål körning skulle inte bara innebära en ekonomisk vinst för skogsbruket. Utsläppen av växthusgaser skulle också minska med 30 000 ton per år. Dessutom visar studier av lastbilar och entreprenadmaskiner att bränslesnål körning kan ge mindre vibrationer.
– Det beror på att man kör lugnare när man kör bränslesnålt och sannolikt gäller det också för skotare. Vi kommer att titta närmare på det i kommande studier, säger Petrus Jönsson.
Kontaktinformation
Petrus Jönsson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 73, 070-528 85 83
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Schizofreni är en svår folksjukdom som bland annat kan ge hallucinationer, vanföreställningar och initiativlöshet. Problem med minne, social kognition och andra intellektuella förmågor är också vanligt.
– Schizofrena patienter kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men behandlingen lindrar inte de kognitiva störningarna och sociala funktionsnedsättningen avsevärt. Vi tror att det beror på en obalans i kväveoxidsystemet i hjärnan och i så fall kan vi utveckla en helt ny typ av behandling, säger farmakologen Caroline Wass.
I studierna fick råttor och möss ett preparat som kallas fencyklidin. Denna substans orsakar ett schizofreniliknande tillstånd hos människa.
– Råttor och möss blir inte schizofrena men drogen har liknande effekt på tankefunktionen hos gnagare som den har hos människan, säger Caroline Wass.
Djurens inlärning, minne och sociala interaktion mättes i flera olika beteendemodeller. När djuren behandlades med en substans som blockerar produktionen av kväveoxid i hjärnan blev de okänsliga för de schizofrenliknande effekterna av fencyklidin.
Inom kort inleder forskarlaget en studie på patienter för att undersöka om hämning av kväveoxidproduktionen i hjärnan kan lindra kognitiva störningar hos patienter med schizofreni.
– I framtiden kan kanske läkemedel som påverkar regleringen av kväveoxid i hjärnan användas som ett tillägg till de antipsykotiska läkemedel som finns idag. Förhoppningen är att kväveoxidhämmande läkemedel kommer att lindra de kognitiva störningarna som också ligger till grund för de sociala funktionsnedsättningarna och därmed ha stor betydelse för schizofrena patienters möjlighet till ett bra liv, säger Caroline Wass.
FAKTA SCHIZOFRENI
Schizofreni är en psykiatrisk sjukdom som drabbar en procent av alla människor. Det finns inget botemedel, men de psykotiska symtomen kan behandlas med psykofarmaka. Insjuknandet sker oftast i tjugoårsåldern. Sjukdomen är ofta kronisk och de flesta kommer aldrig tillbaka till vare sig skola eller arbete.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Cognition and social behaviour in schizophrenia:
An animal model investigating the potential role of nitric oxide
Avhandlingen försvaras onsdagen den 14 december, klockan 09.00, sal 2118, Arvid Wallgrens Backe, hus 2, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Caroline Wass, farmakolog, telefon: 031-786 34 20, 070-498 49 58, e-post: caroline.wass@pharm.gu.se
Handledare:
Docent Lennart Svensson, telefon: 031-786 34 02, e-post: lennart.svensson@pharm.gu.se
Professor Jörgen Engel, telefon: 031- 786 34 16, e-post: jorgen.engel@pharm.gu.se
Professor Trevor Archer, telefon: 031-786 46 94, e-post: trevor.archer@psy.gu.se
Filosofie doktor Daniel Klamer, telefon: 031-786 34 03, e-post: daniel.klamer@pharm.gu.se
Kan man fastställa vilken sjukdom en person lider av, hur långt framskriden den är eller vilken behandling som är mest lämplig bara genom att mäta mängden av ett visst ämne i blodet?
– Ja det kan man säger Helena Idborg. Genom att exempelvis mäta sockerhalten i blodet kan man avgöra om en person lider av diabetes, eller genom att mäta kolesterolhalten kan man bedöma risken för att få hjärtinfarkt.
– För många skjukdomstillstånd finns dock inga bra markörer vilket gör att en skjukdom kan utvecklas för långt innan rätt behandling sätts in, säger Helena Idborg. Detta kan medföra stort lidande för patienten och i värsta fall att sjukdomen ej går att bota.
Fram till idag har läkare och andra fackmän gjort kvalificerade gissningar utifrån den kunskap de har idag för att komma fram till vilka ämnen och i vilka halter dessa ämnen ska vara för att indikera ett visst sjukdomstillstånd. Även om det finns stor kunskap om vad som händer i kroppen vid olika sjukdomar är det förvånansvärt mycket som är okänt.
– I min avhandling har jag visat på ett antal olika metoder för att förutsättningslöst leta efter markörer, säger Helena Idborg.
– I ett första steg studerar jag så många ämnen som möjligt i blodet samtidigt. Då får jag fram ett ”kemiskt fingeravtryck”, som exempelvis kan tyda på att en viss behandling är lämplig för en viss typ av bröstcancer. Genom den här metoden får jag ett större urval av markörer och därmed minskar risken att missa potentiella markörer dramatiskt.
Nästa steg är att välja ett ämne som kan användas som enskild markör för att försöka förenkla analysen inom sjukvården. Forskningen visade dock att det krävs fler än ett ämne för att förklara det komplexa som sker i kroppen. Det räcker till exempel inte med en ökning eller minskning av halten i ett ämne. Snarare är det ett växelspel där ett andra ämne till exempel måste minska medan ett tredje är konstant för att det ska kunna säga något om sjukdomstillståndet.
– Vi såg tecken på att man behöver studera flera ämnen. I praktiken innebär det att en markör egentligen är en sammansättning, ett mönster, av ämnen och inte ett enskilt ämne, säger Helena Idborg och avslutar: Vägen till att finna lämpliga markörer är lång, men det angreppssätt som avhandlingen beskriver kan vara ett steg på vägen. Förhoppningsvis kan diagnostiken förbättras och livskvaliten och förutsättningarna för patienterna förbättras.
Disputationen äger rum den 23 november, kl 13.00 i Magnélisalen, Stockholms universitet. Opponent är professor Jonas Bergquist, institutionen för analytisk kemi, Uppsala universitet.
Avhandlingens titel: Analysis of Metabolites in Complex Biological Samples Using LC/MS and Multivariate Data Analysis – Metabolic Fingerprinting and Detection of Biomarkers.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Helena Idborg, Institutionen för analytisk kemi, Stockholms universitet, tfn 070-7461169, 08-16 24 32, e-post helena.idborg@anchem.su.se, helenaidborg@hotmail.com.
För bild:
08-16 40 90 eller press@su.se.
– Att beskriva ett främmande ord genom att inventera dess betydelser är som att montera ihop likdelar i hopp att återskapa en människa. Som i en rysk saga, behövs det ett levande vatten för att besjäla skapelsen, ett litet mirakel, säger Eugene Rivelis.
I sin avhandling visar han att det är möjligt att åstadkomma just detta. Med hjälp av den helt nya typ av tvåspråkig ordbok han utvecklat bevaras ordet från att sönderfalla i en rad föga sammanhängande betydelser samtidigt som det förmår att ge ordboksanvändaren en aha-upplevelse och en känsla av igenkänning.
– Som språkbrukare har vi en grundmurad övertygelse att ord har betydelser, att de är som klossar med etiketter på. Var och en passar i ett bygge. Vänder man bara dem med rätt sida uppåt för att välja en passande etikett och följer ”byggnormerna”, det vill säga grammatikens regler, ja, då kan man sätta samman något meningsfullt. Detta är en vanföreställning, säger Eugene Rivelis.
Orden i sig tillhandahåller inga färdigförpackade betydelser. Varje enskilt ord är snarare en unik modell som utgör ett fragment av språkkollektivets samlade erfarenheter av sin livsvärld. Ett ord kan ses som ett kognitivt ramverk för talarens meningsfulla orientering i världen. Det representerar ett koncept, en både stabil och flexibel enhet som ger utrymme åt oändligt många ”betydelser”. Man kan säga att det som ordet tillhandahåller är en spelplan, men att det är talaren som har bollen och därmed spelar ut betydelserna – i ett pågående språkligt motspel som vi kallar diskurs.
Eugene Rivelis disputerade den 17 november 2007 på sin doktorsavhandling med titeln ”Kak vozmoþen dvyjazyènyj slovar” (How is the bilingual dictionary possible?). Opponent var professor Dmitrij Dobrovolskij, Institutionen för ryska språket, Rysslands vetenskapsakademi.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Eugene Rivelis, Slaviska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08 16 33 43, mobil 070-24 25 987, e-post: eri@slav.su.se.
För bild kontakta universitetets presstjänst:
tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se.
Studien som gjorts vid det nystartade Centre for Sustainable Communications på KTH, i samarbete med STFI-Packforsk, studerar miljöeffekter av olika sätt att läsa dagstidning. Resultatet visar att en halvtimmes läsning av nättidningen om dagen ger ungefär samma klimatpåverkan och energianvändning som att läsa en papperstidning.
– Om man i stället läser tidningen på e-papper 30 minuter om dagen blir belastningen lägre. Läsa nättidning i 10 minuter ger samma resultat. Alternativen är inte helt jämförbara – det säger sig självt att behållningen är större av att läsa 30 minuter än tio. Att läsa tidningen i pappersformat är förstås inte heller helt jämförbart med att läsa elektroniskt, säger Åsa Moberg, en av forskarna bakom rapporten.
e-papper har en upplösning som motsvarar 170 punkter per tum, vilket är dubbelt så hög upplösning som vi är vana vid från vanliga datorskärmar och ger en kvalitet som ligger nära tidningskvalitet. Det går också att läsa i starkt ljus och flimrar inte som en vanlig dataskärm. Vissa prototyper är tunna och till och med ihoprullbara, precis som en traditionell tidning.
Med s.k. förenklad livscykelanalys (LCA) har forskarna studerat resursåtgång och miljöpåverkan från hela livscykeln hos de olika alternativen; redaktionellt arbete, papperstillverkning och tryckning, produktion av dator respektive e-papper, läsning av tidningen och avfallshantering av papper och elektronik.
Den största miljöbelastningen för papperstidningen orsakas av produktion av papperet. För nättidningen är det främst energiåtgången för att läsa tidningen på nätet som belastar miljön medan det för en dagstidning på e-papper är själva produktionen av terminalen.
– Miljöbelastningen och skillnader i miljöprestanda för produkterna ändras beroende på om man har ett svenskt eller europeiskt perspektiv, främst på grund av olika sätt att producera el. Produkternas bidrag till olika slags miljöpåverkan skiljer sig också, men generellt belastar papperstidningen och nättidningen med längre lästid miljön mer än e-pappret och nättidningen med kortare lästid, säger Åsa Moberg.
Andra faktorer som påverkar miljöbelastningen är hur många personer som läser ett specifikt exemplar av papperstidningen, och livslängden för dator, skärm och e-papper. Om utrustningen används av en eller flera personer samt om den används även till annat än att läsa dagstidning inverkar också.
e-pappret är fortfarande under utveckling och mer detaljerade studier av produktion, ingående ämnen samt avfallshantering bör göras för att styra produktutvecklingen i rätt riktning, menar Åsa Moberg.
– Studien visar att e-papper har en potential ur miljösynpunkt om läsare och tidningsföretag är intresserade. Det är dock oklart hur det kommer att hanteras som avfall och data för innehållet av kemikalier är osäkra, säger hon.
Studien ”Screening environmental life cycle assessment of printed, web based and tablet e-paper newspaper” är gjord av Åsa Moberg, avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH och STFI-Packforsk, Martin Johansson, STFI-Packforsk, Göran Finnveden, avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH och Alex Jonsson, avdelningen för medieteknik och grafisk produktion vid KTH.
Rapporten och bilagor finns att ladda ner på http://www.csc.kth.se/sustain/publications/reports/
Kontaktinformation
Kontakt
Åsa Moberg, 08-790 7395, asa.moberg@infra.kth.se
Avhandlingen har som övergripande syften att ur genusperspektiv beskriva kvinnors upplevelser i samband med bröstcancer och bildterapi samt beskriva effekterna av terapimetoden på deras självskattade livskvalitet och förmåga att handskas med sjukdomen (coping). Resultaten bygger på intervjuer, dagböcker, bildterapiprocesser samt frågeformulär. Sammanlagt 42 kvinnor i åldrarna 37-69 år deltog i sex månader vardera mellan september 2001 och december 2004. Via slumpmässigt urval fick 20 av kvinnorna delta i individuell bildterapi i samband med fem veckors strålbehandling medan övriga bildade en kontrollgrupp. Samtliga 42 intervjuades, skrev dagbok och fyllde i frågeformulär.
Resultaten visar att de kvinnor som deltagit i bildterapin skattade sina copingresurser och sin livskvalitet signifikant högre än kvinnorna i kontrollgruppen. De uppgav även bättre fysisk och psykisk hälsa. Även kvinnorna i kontrollgruppen angav förbättrad psykisk hälsa efter sex månader. Kvinnorna som deltagit i bildterapi skattade dessutom stärkt kroppsuppfattning och ljusare framtidsperspektiv samt mindre upplevelser av biverkningar från behandlingarna.
I intervjuer och dagböcker berättade framför allt de kvinnor som deltagit i bildterapi att de aktivt värnade om sina behov och sina gränser gentemot omgivningens krav. Sådana berättelser hade också samband med högre skattningar av copingresurserna. Kvinnor som berättat om upplevelser av gränskränkningar kunde i bildskapandet reagera på dessa och återupprätta sin självkänsla. Bildskapandet gjorde det möjligt att prova olika handlingsvägar och även måla framtidsperspektiv, men också att arbeta med minnen från barndomen och viktiga livshändelser. I bildterapin kunde kvinnorna även uttrycka och reflektera över egna behov som de tidigare inte berättat om.
Studiens uppläggning och de resultat som framkommit är unika inom forskningen kring bildterapi. Resultat talar sammantaget för att bildterapi utgör ett värdefullt komplement vid rehabilitering av kvinnor med bröstcancer inom onkologisk vård.
Inger Öster, som är distriktssköterska och specialistutbildad bildterapeut, är universitetsadjunkt och doktorand vid Inst. för omvårdnad, Umeå universitet. Hon nås på tel. 090-786 98 60, epost Inger.Oster@nurs.umu.se
Fredagen den 30 november kl. 09.00 försvarar Inger Öster, Inst. för omvårdnad, Inst. för strålningsvetenskaper samt Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bildterapi vid bröstcancer. Kvinnors berättelser i ord och bild.
Disputationen äger rum i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Birgitta Hovelius, Institutionen för kliniska vetenskaper (IKVL), Lunds universitet.
Konstruktionen av flottleder under 1800- och 1900-talet medförde radikala förändringar av levnadsmiljöerna för fisk och andra akvatiska organismer i rinnande vattendrag. Efter att timmerflottning upphörde på 1980-talet började fiskevårdsorganisationer successivt försöka återställa de skador som orsakats vattendragen under flottningsepoken. I syfte att utvärdera effekterna av flottledsrestaurering på öring har Daniel Palm studerat flottledsrensade och återställda biflöden till Ume-, Vindel-, Pite- och Kalixälvarna.
Ägg till yngel överlevnaden visade sig vara cirka sex gånger högre i restaurerade grusbottnar (10,3 %) i jämförelse med orestaurerade (1,7 %). Driften av yngel reducerades från 10,1 % till 2,3 %, och rekryteringen över första sommaren ökade cirka åtta gånger (från 0,2 till 0,6 ), till följd av restaurering. Som ett resultat av detta ökade tätheterna av öring med >360 % på restaurerade sträckor, medan orestaurerade kontrollsträckor inte uppvisade någon förändring. Kontinuerlig positionering av individuellt märkta fiskar (PIT-tag) visade att öring övervintrade inom restaurerade vattendrag. Habitatets lämplighet för övervintring förklarade en stor del (66,8 %) av variationen av andelen individer som övervintrade inom olika delsträckor. Trots att ett större antal fiskarter fångades under elfiske i restaurerade sträckor kunde ingen signifikant effekt på artantalet påvisas.
Fredagen den 23 november kl 10.00 försvarar skoglig magister Daniel Palm, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Restoration of streams used for timber floating: Egg to fry survival, fry displacement, over-wintering and population density of juvenile brown trout (Salmo trutta L.).
Opponent: Ph.D Jordan Rosenfeld, Provincial Offices, Fisheries Centre, University of British Columbia, Vancouver, Kanada
Lokal: Aulan, SLU Umeå
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Kontaktinformation
Daniel Palm, inst för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå.
Tel 090-786 85 87.
E-post: daniel.palm@vabr.slu.se
Ett allt brantare berg av oröjd ungskog och en befarad framtida arbetskraftsbrist har ökat efterfrågan på att effektivisera ungskogsskötseln. Men för att kunna göra det krävs troligen någon form av mekanisering.
– Tidigare har man gjort försök att helt ersätta röjsågen med en maskin. Vid stråkröjning används röjningsmaskinen istället som ett komplement till den traditionella motormanuella röjningen, säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk.
Metoden har använts i kanadensisk ungskog sedan början av 2000-talet med goda resultat. Nu har Skogforsk undersökt hur den fungerar i praktisk drift i Sverige. Under två säsonger har en prototypmaskin röjt drygt 800 hektar mark.
– Tidsbesparingen är från 15 procent upp emot 50 procent i täta bestånd, om man jämför med traditionell motormanuell röjning, säger Isabelle Bergkvist.
Studien visar också att röjningshastigheten inte verkar påverkas av vare sig medelhöjd eller stamantal.
– Vid traditionell röjning går det långsammare vid ökat stamantal och högre beståndshöjd. Men vi kunde inte se något sådant samband vid stråkröjning, säger Isabelle Bergkvist.
Det verkar alltså finnas en stor potential för stråkröjning. Men innan metoden kan börja användas på bred front finns en del inkörningsproblem att arbeta vidare med.
– Ett bekymmer är arbetsmiljön. Nuvarande maskiner kan inte köras mer än tre timmar av samma förare, främst på grund av vibrationerna. Den maskin som användes i studien hade dessutom hög bränsleförbrukning med höga timkostnader som följd, säger Isabelle Bergkvist.
Fakta stråkröjning
* Stråkröjning är en metod som innebär maskinell röjning i 2-2,5 meter breda stråk. Mellan stråken lämnas en zon på 4-8 meter, som röjs med vanlig röjsåg.
* Stråken ger bland annat möjlighet till effektivare fällning av stammar ut i stråken, snabbare transporter i beståndet och roligare arbete, eftersom man upplever att det händer något även i mycket täta bestånd.
Läs mer i Redogörelse nr 1, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Det amerikanska företaget Immerse Global (som är projektets huvudsponsor) vill utveckla en ny produkt som framställer dricksvatten ur luftfuktighet – detta som ett led i att lösa vattenkrisen i torra och förorenade områden. Därför anlitade man Stanford University som i sin tur kontaktade LTU, KTH och LTH. Det innebär att projektet utan överdrift kan kallas unikt – det utförs på fyra geografiskt skilda platser, något som blir en stor utmaning för studenterna.
– Projektet är också intressant ur ren forskningssynpunkt eftersom studentteamen upplever samma utmaningar som de globala industriföretagen när det gäller effektiv kunskapsdelning och distansöverbryggande kommunikation, säger Andreas Larsson, projektledare vid Avdelningen för funktionella produkter vid LTU.
– Det svenska teamets uppgift att lösa vattenförsörjningsproblemet är en intressant fråga som ligger rätt i tiden. Det visar på produktutveckling när den som bäst behövs, säger Stig Karlsson, utbildningsledare på LTU:s institution för arbetsvetenskap.
Företaget Immerse Global finansierar tillsammans med svenska PIEp hela projektet. PIEp står för Product innovation engineering program och är ett nationellt program som syftar till att stärka förmågan till innovativ produkt- och affärsutveckling.
Projektet kommer att avslutas i början av juni 2008.
Upplysningar: Projektledare Andreas Larsson, tel. 0920-49 18 74, 070-332 18 74, andreas.c.larsson@ltu.se, nodledare Tobias Larsson, tel. 0920-49 30 43, 070-511 94 16, tobias.c.larsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Av de barn som behandlats för hjärntumör hade hela 26 procent behov av särskilt samhällsstöd som vuxna. Bäst tycks barn som drabbats av leukemi klara sig när de nått vuxen ålder, där motsvarande siffra var 6,3 procent. För befolkningen över lag i jämförbar ålder låg behovet av stöd på 2,7 procent. Resultaten presenteras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Oncology.
– Vi vet att de så kallade seneffekterna av sjukdom och behandling är vanligare bland dem som behandlats för tumörer i centrala nervsystemet, även om det varierar stort inom gruppen. Men hittills har man inte kunnat visa vad det innebär i konkret beroende av samhällsbaserat stöd i olika former, säger docent Krister Boman, en av forskarna bakom studien.
– Resultaten ger dels vägledning för rehabilitering och uppföljning av patientgruppen. Dels visar de att det måste finnas effektiva och tillgängliga stödåtgärdssystem, för att värna livskvalitet och optimal livsföring för det ökande antal personer som framgångsrikt behandlats för barncancer, säger Krister Boman.
I studien ingick alla i Sverige födda 1962-81 utom de som fått cancerdiagnos efter 16 års ålder, gränsen för vad som betraktas som barncancer. Av sammanlagt knappt två miljoner studerade individer hade 2 503 behandlats för barncancer. Utfallsmåtten innefattade bland annat bestående behov och nyttjande av handikappersättning, personlig assistent, sjukpension och orealiserat eget boende. Måtten ger en mera nyanserad och rättvis bild av effekterna av reella medicinska och psykosociala funktionsbegränsningar, än vad tidigare kunnat redovisas.
Studien ingår i ett omfattande uppföljningsprojekt som leds av Krister Boman, där hjärntumörpatienternas långtidskonsekvenser i olika avseenden kartläggs i tvärvetenskapligt samarbete mellan beteendevetenskaplig, epidemiologisk och medicinsk expertis. Som viktig del ingår att identifiera effekter av olika behandlingsformer för mindre riskfyllda behandlingsprotokoll i framtiden. Projektet stöds av Barncancerfonden och Cancer- och trafikskadades riksförbund.
Publikation:
Disability in Adult Survivors of Childhood Cancer: A Swedish National Cohort Study”
Hjern A, Lindblad F, Boman KK
Journal of Clinical Oncology, 20 november 2007, 25(33) p5262-6
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent och leg psykolog Krister Boman
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Barncancerforskningsenheten
Tel: 08-517 749 31
Mobil: 070-788 33 05
E-post: krister.boman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Dessa gravar kännetecknas av att de innehåller vapen och bronskärl, föremål som generellt är ovanliga att hitta i minoiska gravar under mellersta bronsåldern men desto mer vanliga att hitta i mykenska fastlandsgravar. Även särskild typ av keramik har blivit sammankopplad med dessa gravar liksom bruket att begrava sina döda i kistor av trä.
Gravarna uppträder i nya gravformer: kammargravar, schaktgravar och
gropkammare.
Undersökningen fokuserar på de typer av material som tidigare har lagts fram som indikationer på att ett nytt begravningsskick uppstår i Knossos under perioderna senminoisk II och III: vapen, bronskärl, särskild typ av keramik, kistor i trä, och gravform. Jämförande studier av liknande material görs av även av gravar på fastlandet. Madelaine Miller diskuterar också huruvida etnisk tillhörighet kan fastställas utifrån den materiella kulturen, och om det går att utifrån gravmaterialet fastslå om fastlandgrekerna faktiskt hade kommit till Knossos.
Resultatet visar att gravskicket förändras i Knossosområdet redan under den mellersta delen av bronsåldern, alltså tidigare än man förut ansett.
Utifrån materialet så kan man se en begynnande konkurrens mellan olika grupper i Knossosområdet men även tidiga fastlandsinfluenser.
Gravskicket under den senare delen av bronsåldern tyder däremot inte på en introduktion av en ny gravtradition utan en sammansmältning av traditionellt minoiska och mykenska traditioner. Materialet indikerar dessutom en ökad konkurrens mellan olika maktgrupper i området som genom påkostade gravgåvor manifesterade sin makt.
Avhandlingens titel: /The Funerary Landscape at Knossos. A diachronic study of Minoan burial customs with special reference to the warrior graves/
Disputationen äger rum lördagen den 24 november kl. 14.15 i sal T 307, Olof Wijksgatan 6.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta: Madelaine Miller, tel. 031-786 5289,
e-post: madelaine.miller@class.gu.se
– Vi ville hitta en plattform för att förmedla nordiska erfarenheter inom välfärdsområdet till nordiska och internationella besökare, säger Inge Ovesen, direktör på Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor, en av de deltagande institutionerna.
Portalen var från början ett samarbete med mellan det nordiska välfärdsforskningsprogrammet och flera av Nordiska ministerrådets institutioner inom social- och hälsoområdet; Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor, NSH, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV, och det Nordiska utbildningsprogrammet för utveckling av social service, NOPUS. Sedan dess har även Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health, NIVA, gått med i samarbetet.
Institutionernas olika arbetsområden gör att portalen får ett brett spektrum av nyheter och information från det nordiska välfärdsområdet och medarbetarna kommer främst från de deltagande institutionerna. Målgruppen är nordiska tjänstemän, forskare och andra som arbetar med eller utifrån ett nordiskt välfärdsperspektiv. Besökare kommer förutom aktuella teman även hitta nyheter, information om utbildningar, konferenser och publikationer samt ges möjlighet att kommentera nyheter och skapa egna nätverk kring intressanta frågor.
Namnet Nordically förenar det nordiska perspektivet och det nordiska samarbetet – ”Nordic Ally”. Portalen erbjuder en ny form för nordiskt samarbete och skapar nordisk nytta för deltagarna. Vi hoppas bli en naturlig startplats för den som är intresserad av nordiska välfärdsfrågor.
För mer information välkomna in på www.nordically.org
Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
westergren@nhv.se
www.nhv.se
Kontaktinformation
www.nhv.se
