I rapporten jämförs två grupper äldre långtidsarbetslösa. En grupp som har deltagit i programmet ”Arbetstorget för erfarna” och en jämförbar grupp som deltagit i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet (icke-deltagarna).
I Arbetstorget gavs de arbetslösa under tre månader intensifierad arbetsförmedling, vägledning, coachning och eventuellt praktik. Jämförelsegruppen liknar deltagargruppen i viktiga avseenden. Trots att de fått intensifierad hjälp och coachning är deltagarna i Arbetstorget inte mer sysselsatta än jämförelsegruppen. Det gäller oavsett om sysselsättningen mäts en eller 15 månader efter deltagandet. En anledning till detta är att betydligt färre deltagare rapporterade att de ägnade åtminstone någon del av sin arbetstid åt eget företagande.
Deltagarna i Arbetstorget uppger dock att de t ex fått ökat självförtroende, större kontaktnät och en bättre hälsa än om de skulle ha deltagit i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
Deltagarna i Arbetstorget hade något högre sökintensitet än icke-deltagarna (ägnade 13 % mer tid åt att söka jobb och sökte 10 % fler jobb per månad). De kom också på fler intervjuer (89 % fler per månad). En liten ökning i sökintensiteten gav ett förhållandevis stort genomslag i antalet intervjuer, men ledde inte till arbete.
En möjlig förklaring är att deltagarna skrev bra ansökningar, men inte levde upp till arbetsgivarens förväntningar vid intervjun. Vi vet att deltagarna t ex uppmanats att inte skriva sin ålder i ansökan. Negativa attityder mot äldre eller förväntningar om högre kostnader kan vara orsaker till att arbetsgivaren kallar till intervju, men inte anställer.
Arbetstorget för erfarna pågick under 2004-2007 och drevs av föreningen Forum 50+. Deltagarna var över 50 år, långtidsarbetslösa och/eller sjukskrivna. Totalt deltog 456 personer till en kostnad av 62 miljoner kronor. Projektet finansierades med medel från Europeiska socialfonden, Länsarbetsnämnden i Stockholms län och Försäkringskassan. Arbetstorgets arbetssätt liknar flera andra projekt som bedrivits av t ex de olika trygghetsråden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
I effektutvärderingen undersöks vad som skulle ha hänt med deltagarna i Arbetstorget om de istället hade varit inskrivna i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
Information om deltagare och icke-deltagare har hämtats från ett antal dataregister (t ex kön, antal dagar i arbetslöshet, dagar i sjukskrivning, tidigare lön) och från en enkät (t ex motivation, sökbeteende, stöd från omgivning samt upplevd hälsa och välbefinnande).
Enkäten skickades ut till de 230 deltagarna och drygt 2 500 inskrivna. Ett sådant rikt datamaterial är ovanligt vid effektutvärderingar. De 171 deltagarna som svarat på enkäten parades ihop, matchades, med 171 av de 1 345 icke-deltagare som svarat. Deltagare och icke-deltagare stämde överens i drygt 600 avseenden. Denna matchningsmetod är vanlig i litteraturen.
IFAU-rapport 2008:2 Ett alternativt program för långtidsarbetslösa – utvärdering av Arbetstorget för erfarna är skriven av Sophie Langenskiöld och Per Johansson, båda IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Sophie Langenskiöld på telefon 0709-39 37 33, e-post sophie.langenskiold@nek.uu.se eller Per Johansson på telefon 018-471 70 86, e-post per.johansson@ifau.uu.se.
Datoriserad bildanalys används bland annat för att bestämma storleken på organ som levern, eller för att konstruera tredimensionella modeller av organ då man planerar kirurgiska ingrepp eller strålbehandling. Kvaliteten på bilderna varierar dock ofta – dessutom kan vi människor se väldigt olika ut inuti, vilket gör det svårt för datorn att helt automatiskt hitta den information som är relevant. Det är därför vanligt att man använder interaktiva metoder, där läkaren själv markerar intressanta områden i bilden och sedan låter datorn göra resten av jobbet baserat på denna information.
Erik Vidholm vid Centrum för bildanalys har varit med om att utveckla sådana interaktiva metoder, där musen och tangentbordet ersatts med en pennliknande, tredimensionell mus som gör det möjligt för användaren att känna på de virtuella organen. Detta kallas haptik. Datormodellerna anpassas till bilderna av organ, och kan därefter användas till exempel för att mäta organets volym eller räkna ut formförändringar och förflyttningar.
– För att få en förstärkt upplevelse av djup i bilden använder vi stereografik. När modellerna anpassas till bilderna sker det dels automatiskt utgående från innehållet i bilden, dels genom att användaren påverkar den med haptikpennan, förklarar han.
Erik Vidholm har också tagit fram en metod för hur man snabbt kan visualisera komplexa bildvolymer med hjälp av moderna grafikkort. Den här tekniken har använts som en del i utvecklingen av en metod för att lättare upptäcka bröstcancer.
De flesta av metoderna har samlats i ett mjukvarupaket som går att ladda ner fritt på internet, så att även andra forskare inom medicinsk bildanalys ska kunna dra nytta av dem. Paketet finns på adressen http://www.cb.uu.se/research/haptics
Bilder finns att ladda ner på adressen http://www.uu.se/press/pm.php?id=45
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Vidholm, 018-471 78 49, 070-340 45 96, e-post: erik@cb.uu.se
Hybridisering med hundar och den antipati som följer då vargar attackerar tamdjur är två faktorer som på lång sikt har ansetts utgöra ett hot mot vargens överlevnad. Anna-Karin Sundqvist vid institutionen för evolution, genomik och systematik har studerat dessa företeelser med genetiska metoder, och kommit fram till riskerna när det gäller hybridisering är mindre än man tidigare har trott.
Genom att kombinera olika genetiska markörer har hon utvecklat metoder som gör att man kan identifiera hybrider mellan hund och varg. Dessa markörer har hon sedan använt för att studera förekomst av hybrider i en vargpopulation i Spanien, där vargarna lever tätt inpå människor och där det också finns lösspringande och boskapsvaktande hundar.
– Även om hybridisering kan ske så verkar hybriderna ha svårt att bli en del av vargflocken. Därför är risken att hundgener överförs till vargarna inte heller särskilt stor, berättar Anna-Karin Sundqvist.
Tamdjursattacker är ett problem i många områden där det finns vargar och andra rovdjur, men förövaren blir sällan tagen på bar gärning. Därför har Anna-Karin Sundqvist utvecklat en metod som genom genetisk analys av saliv från bitmärken på bytesdjur kan fastslå om förövaren varit en varg eller hund.
– Genom att använda den här metoden kan man undvika att vargen blir beskylld för attacker som orsakats av hundar, något som jag i avhandlingen också visar att förekommer, förklarar hon.
Anna-Karin Sundqvist har även studerat hur det gick till när hunden domesticerades från vargen, en process som ägde rum för minst 14 000 år sedan. Genom att använda nya genetiska markörer på Y-kromosomen i kombination med mer traditionella markörer har hon bland annat kunnat visa att domesticeringen antagligen skett vid ett fåtal tillfällen. Hon visar också att tillbakakorsning, dvs att domesticerade hundar på nytt korsades med vargar, antagligen inte förekom i någon större utsträckning, något som forskare ibland har spekulerat kring.
Bild finns att ladda ner på adressen http://www.newsdesk.se/pressroom/uu/image/view/pm_varggenetik-5766
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna-Karin Sundqvist, 018-471 64 61, 070-408 68 52, e-post: anna-karin.sundqvist@ebc.uu.se
Behandling med radioaktivt jod fungerar genom att jod tas upp av sköldkörteln, där den joniserade strålningen slår ut defekta celler.
För att kunna beräkna vilken dos som krävs för att bota patienten görs först en testbehandling med en mycket liten mängd jod. En oönskad bieffekt av denna test är så kallad stunning, som innebär att den lilla mängden jod hämmar sköldkörtelns förmåga att ta upp jod vid huvudbehandlingen. Orsakerna till detta har hittills varit okända.
Charlotta Lundh, doktorand vid Avdelningen för Radiofysik, Göteborgs universitet, kan i sin forskning nu visa både på orsaker till att stunningeffekten uppstår och vilka faktorer som styr effektens styrka.
Enligt Charlotta Lundhs studier minskar testbehandlingen det protein som är huvudansvarigt för att transportera jod in i sköldkörteln. Dessutom påverkas cellerna, så att joden lämnar cellerna snabbare. Hur stark effekten blir beror både på stråldosens storlek och på vilket radioaktiv ämne som används.
Resultaten är mycket viktiga för att man i framtiden ska undvika stunningeffekter, vilket i sin tur möjliggör effektivare behandlingar.
Doktorsavhandlingen Thyroid Stunning. Effect of Absrbed Dose, Dose Rate and Type of Radiation försvarades vid offentlig disputation den 25 januari.
Kontaktinformation
Kontakt:
Charlotta Lundh, Avdelningen för Radiofysik, Göteborgs universitet
031-342 40 23
0706-062205
charlotta.johanson@radfys.gu.se
Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer i alla länder. Ett våld som måste uppfattas som ett allvarligt problem även för hälso- och sjukvården. Anette Häggblom som är lektor vid högskolan på Åland och har i sin avhandling kartlagt hur verkligheten på Åland ser ut både för de våldsutsatta kvinnorna, sjuksköterskor och för samhället.
Åland består av mer än 6 500 öar och drygt 27 000 invånare, det minsta samhället bebos av 120 personer. Könsrelaterat våld förekommer både i de större och i de mindre samhällena. Ålands landskapsregering har tidigare beslutat sig för ett internationellt policyprogram kallat ”Operation Kvinnofrid”, hur det har efterföljts av de offentliga organisationerna undersöktes också.
– Våldsutsatta kvinnor söker främst hjälp från hälso- och socialvården men det är en nära anhörig eller en väninna som är den som hjälper henne genom svårigheterna. Vändpunkten att lämna förhållandet kommer oftast då hon inser vilken fara även hennes barn svävar i, säger Anette Häggblom.
Den hjälp som kvinnorna fick varierar oerhört och flera kände sig även kränkta av vårdpersonalens brist på empati. Många sköterskor saknade utbildning inom ämnet, men de som själva hade erfarenheter av våld i hemmet, hade lättare att se vad kvinnan var utsatt för och därigenom engagera sig. Dessa sköterskor gav en ovärderlig insats i vården av våldsutsatta kvinnor. Kvinnorna själva påtalade hur avgörande det var vem av sjuksköterskorna som var på jobb – om de fick adekvat hjälp eller inte!
– Det som förvånade mig vara att sjuksköterskor hade så låg beredskap. Få kände till den färska handlingsplanen. Några menade att de kunde avstå från att hjälpa en kvinna med avseende på våldsproblematiken och då sjuksköterskan upplevde att hon inte räckte till, säger Anette Häggblom
Problemet ”våld mot kvinnor” anses av vissa ledare inom organisationerna vara ett problem bland många. Det har betytt att ökade resurser inte tilldelats i ett uppbyggnadsskede för att tillgodose utbildnings- och handledningsbehov inom området. De flesta sjuksköterskor med sakkunskap hade på eget initiativ deltagit i kurser som arrangerats av landskapsregeringen och högskolan på Åland.
– Ett annat fynd var att Ålands landskapsregering hade uppmanat de offentliga organisationerna att erbjuda service till de våldsutsatta kvinnorna, men att responsen var begränsad. Detta borde utgöra en akut utmaning sett utifrån ett folkhälsoperspektiv, säger Anette Häggblom.
De misshandlade kvinnor uttryckte dock sin tacksamhet till Polisen på Åland. De hade upplevt att de i nödsituationer bemötts professionellt och trevligt av polisen.
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Love that turns into terror: Intimate partner violence in Åland – nurses´ encounters with battered women in the context of a government-initiated policy programme
Avhandlingen försvaras torsdagen den 7 februari klockan 13:00, Norgesalen NHV, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Välkomna!
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anette Häggblom, programledare/lektor vid högskolan på Åland och utbildningsprogrammet för vård och lektor vid högskolan i Harstad. Tel + 358 18 537781 (arb); +358 18 37744 (hem); +3584573428744 (mobil) E-post: anette.haggblom@ha.ax (arb); peterhof@aland.net (hem)
Huvudhandledare: Professor Anders Möller NHV, telefon: + +46 (0)31 693968 e-post; anders.moller@nhv.se
Åsa Engströms doktorsavhandling består av fyra delstudier som i tur och ordning beskriver närståendes upplevelser när deras svårt sjuka maka/make/sambo vårdades på en intensivvårdsavdelning, den sjukes upplevelse av att ha sina närstående nära, hur intensivvårdssjuksköterskorna upplever de närstående samt hur både de sjuka och deras närstående upplever ett återbesök på en intensivvårdsavdelning.
Idén om att forska inom just detta område fick Åsa Engström när hon själv arbetade som intensivvårdssjuksköterska och i sitt dagliga arbete mötte närstående till svårt sjuka personer, möten som kunde vara givande men också svåra. När hon började titta närmare på vilken forskning som gjorts inom området upptäckte Åsa Engström att det bara fanns ett fåtal kvalitativa studier gjorda.
– Forskningen leder till ökad kunskap som är viktig för att kunna förstå de närstående och deras behov, men också för att se vilken betydelse de har för den svårt sjuka personen, säger Åsa Engström.
Forskningsresultaten visar att det för de närstående kan kännas svårt att se och röra vid den svårt sjuka personen som är kopplad till respirator och annan teknisk utrustning, samtidigt som det är oerhört viktigt att få vara nära och få veta vad som händer. Vardagen förändras totalt och allt handlar om den sjuke.
För den sjuke innebär de närståendes närvaro en känsla av trygghet, de gav de sjuka styrka och motivation att fortsätta kampen att hålla sig vid liv. Även intensivvårdssjuksköterna uttryckte att de närståendes närvaro utgjorde både en betydelsefull och krävande del av deras arbete.
Tidigare studier har visat att det kan finnas frågetecken kvar efter tiden på IVA. Många gånger minns inte personen som varit svårt sjuk vad som hände under vårdtiden, han eller hon kan ha haft hallucinationer och också de närstående kan ha obesvarade frågor som handlar om tiden på IVA.
– På en av intensivvårdsavdelningarna i Norrbotten testade man därför att erbjuda de tidigare svårt sjuka och deras närstående ett återbesök på IVA och därefter gjordes uppföljande intervjuer. Av dem framgick det att både de sjuka och deras närstående tyckte att det var värdefullt att få prata om sina upplevelser och få en klarare bild över miljön på IVA och vad som hände där, säger Åsa Engström.
– Också möjligheten att återigen få träffa den intensivvårdssjuksköterska och den läkare som var mest involverade i vården upplevdes som positivt. Dels för att man då fick möjlighet att uttrycka sin tacksamhet över personalens arbete, men också för att det gav en möjlighet att diskutera den vård man fått och kanske kunna ge förslag på förbättringar.
Åsa Engström (f 1956) kommer från Boden och tog sin sjuksköterskeexamen 1986 och vidareutbildade sig sedan till intensivvårdssjuksköterska. 2003 tog hon en magisterexamen i omvårdnad och har fram till 2001 arbetat som intensivvårdssjuksköterska. 2004 antogs Åsa Engström som doktorand och har deltagit i den kvinnliga forskarskolan vid LTU.
Den 22 februari försvarar hon sin doktorsavhandling som fått namnet A wish to be near: Experiences of close relatives within intensive care, from the perspective of close relatives, formerly critically ill people and critical care nurses.
Kontaktinformation
Upplysningar: Åsa Engström, tel. 0920-49 38 75, 070-691 41 36, asa.engstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Sociologen och bostadsforskaren Mats Sundins doktorsavhandling om Norrby i Borås, Nyfors i Eskilstuna och Öster i Gävle är en jämförande historisk studie av tre stadsdelars förändring. Han följer de tre stadsdelarnas framväxt från stadens och näringslivets utveckling under 1800-talets senare del. Allt eftersom staden växte ändrade dessa etablerade arbetsstadsdelar karaktär från utkant till centralt belägna – men blev till en paradox i stadsbebyggelsen i och med att de hamnade på stadens ”baksida” när järnvägen drogs fram och järnvägsstationen placerades mot stadens ”framsida”.
Det sker en genomgripande innerstadsförnyelse under 1960- och 1970-talen genom sanering av den äldre, slitna, otidsenliga och delvis förslummade bebyggelsen i kombination med ett storskaligt byggande av en förortslik, förtätad rekordårsbebyggelse avsedd för en skötsam arbetarbefolkning. De tre stadsdelarna utvecklas till kritiserade och socialt instabila ”förorter i centrum” med typiska problem; hög invandring och omflyttning, tomma lägenheter, sociala problem, kriminalitet och dåligt rykte trots sitt centrala läge. De blir områden för människor med små resurser. Därefter har de genomgått en fysisk, social och symbolisk stadsdelsförnyelse, bl a för att man planerat attraktiv bebyggelse i stadsdelarnas utkanter.
Mats Sundin utgår i sin studie från bebyggelsens utformning och hur den använts och framhåller också den bild som skapats av såväl media som av invånarna själva. Sammantaget har detta givit området dess rykte.
– Dessa centralt belägna problemområden med en förortsliknande arkitektur avviker från normen i Sverige. Studien visar också att så kallade förortsproblem är generella, inte exklusiva för förorten. De återfinns även i centralt belägna stadsdelar som Norrby, Nyfors och Öster.
Kontaktinformation
För mer information: Mats Sundin, tel: 026-420 65 20, 070-688 85 73, e-post: mats.sundin@ibf.uu.se
Överkäkens ben är normalt porösare än underkäkens. Detta har medfört längre inläkningstid för tandimplantat som installeras i överkäken jämfört med i underkäken. Under implantatens inläkningstid kan patienten tvingas använda en tillfällig tandprotes. Tandprotesen har ofta dålig passform, kan släppa från sitt fäste och falla ner i munnen när patienten äter. Detta är ett socialt handikapp för patienten och förkortad behandlingstid är därför positivt.
Leg tandläkare Kerstin Fischer har i sin avhandling utvärderat två patientgrupper. Den ena gruppen bestod av 24 patienter som var helt tandlösa i överkäken. Dessa patienter delades in två grupper där 16 patienter fick sina tandbryggor monterade på tandimplantaten efter i medeltal tretton dagar och åtta patienter fick sina tandbryggor efter tre till fyra månader. Efter fem år visades att i genomsnitt hade de patienter som genomgick snabb implantatbehandling samma kliniska resultat som de patienter vars behandling innebar flera månaders lång inläkningstid av tandimplantaten.
Avhandlingens andra patientgrupp bestod av totalt 32 patienter som saknade en eller flera tänder i överkäken. Sexton patienter som saknade en enda tand fick en tandkrona monterad på implantatet samma dag som operationen utfördes. Sexton andra patienter som saknade flera tänder fick sina bryggor monterade efter i medeltal 16 dagar. Efter ett år hade endast ett av totalt 53 installerade implantat förlorats. Det förlorade tandimplantatet var installerat i mycket poröst käkben.
– Sammanfattningsvis kan man konstatera att direkt eller tidig belastning av tandimplantat i överkäken resulterar i samma kliniska resultat som efter att implantat fått läka in i flera månader före belastning med en tandkrona eller tandbrygga, säger Kerstin Fischer.
FAKTA DENTALA IMPLANTAT
Implantatet är en slags artificiell tandrot av titan. Titanskruven opereras in i käkbenet och läker fast där för att användas som fäste för kronor, broar eller proteser. Metoden uppfanns av professor Per-Ingvar Brånemark vid Sahlgrenska akademin under 1960-talet. Det finns flera typer av titanfixturer, men alla bygger på att titanmetallen har den unika egenskapen att kunna osseointegreras.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper
Avhandlingens titel: On immediate/early loading of implant-supported prostheses in the maxilla
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 februari, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Medicinaregatan 3, Göteborg
Man kan också öka skogsproduktionen betydligt genom kvävegödsling och därigenom öka kollagringen i träden, enligt forskare vid SLU och Mitthögskolan. Utsläppen minskar ytterligare om man använder skogsbränsle i stället för olja.
Betong och stål ger stora utsläpp av koldioxid då de tillverkas, vilket ger en direkt och bestående effekt på utsläppen. I trähus låser man in det kol som finns i byggnadsvirket under mycket lång tid – så länge som byggnaden finns kvar. Ett trähus fungerar därmed som en temporär kolsänka. När byggnaden sedan rivs kan virket användas som biobränsle.
Forskarna har jämfört de koldioxidutsläpp som sker då man producerar ett flerbostadshus med stomme av antingen betong eller trä. Koldioxidbalansen har analyserats i ett hundraårsperspektiv. Resultaten visar att byggande av trähus innebär avsevärt lägre nettoutsläpp av koldioxid än byggandet av betonghus.
Kontaktinformation
Mats.Olsson@sml.slu.se, 018-67 22 13
LUSTRA:s årsrapport, http://www-lustra.slu.se/rapportermm/pdf/2005.pdf
Använd skog motverkar växthuseffekten http://www.slu.se/?id=551&puff=202
Fram till 1980 spreds sjukdomen i Sverige bara genom smittade knölar. Numera kan dock svampen även föröka sig sexuellt eftersom bägge parningsformerna av patogenen nu finns i landet. De sexuellt förökade så kallade oosporerna är mer långlivade än de asexuella förökningskropparna, och kan därför övervintra i marken.
Om bladmögelsymptomen finns på samma ställe i fältet varje år, och om de först uppträder på blad som ligger mot jorden och på den nedre delen av stjälkarna, kan det tyda på att smittan kommer från oosporer i marken. Det är emellertid svårt att bestämma var smittan kommer från enbart med hjälp av symtomen i fält. För att vara säker krävs genetiska analysmetoder.
Potatisforskare vid SLU i Uppsala har nu med hjälp av genetiska markörer lyckats bekräfta att oosporer i marken kan fungera som smittkälla för potatisbladmögel under svenska förhållanden. Detta ställer ökade krav på en god växtföljd. I ett fältförsök med känd marksmitta i Uppsala visade forskarna att smittan avtog gradvis och att fältet var helt fritt från smitta efter 18 månader. De rekommenderar därför minst tre år mellan potatisgrödorna.
Kontaktinformation
Anna-Karin.Widmark@mykopat.slu.se, 018-67 25 40
Björn.Andersson@mykopat.slu.se, 018-67 16 17
Bekräftad marksmitta i svenska potatisfält http://www.slu.se/?id=551&puff=203
När det försurande nedfallet minskar får jorden allt svårare att hålla kvar de sura humusämnena, som då löses ut till vattnet. Detta leder till mer naturliga förhållanden för halten organiskt material i vattnet (brunhet). Den pH-höjning som forskarna hade väntat sig sedan nedfallet har minskat försenades emellertid.
När försurningen började uppmärksammas på 1960-talet är det troligt att motsatsen till ovanstående process pågick parallellt med försurningen. Humusämnen bands då hårdare till marken och vattnet blev mindre brunt.
Anders Wilander vid SLU är en av de sju författarna från olika länder till artikeln i Nature om resultaten av detta samarbete under FN:s luftkonvention.
Kontaktinformation
Anders.Wilander@ma.slu.se, 018-67 31 11
Artikel i Nature 450, nov. 2007: http://www.nature.com/nature/journal/v450/n7169/full/nature06316.html
Pressmeddelande: http://www.slu.se/?id=135&Nyheter_ID=7669&FunktionID=20
Antalet jägare har också minskat något sedan mitten av 1980-talet, medan de jägare som ändå ger sig ut i markerna jagar desto mer. Idag jagar genomsnittsjägaren sex dagar mer än för 20 år sedan. Inte oväntat är älgen det vilt som har störst jaktvärde. Men nya arter som vildsvin klättrar uppåt i listan, både när det gäller antalet jaktdagar och hur jakten värderas.
Detta och mycket mer visar en ny forskningsrapport som baseras på en enkät som gått ut till närmare 5 000 slumpvis utvalda jägare och markägare i Sverige. Senast en liknande undersökning gjordes var 1987.
Bakom rapporten står forskarna Leif Matsson, Mattias Boman och Göran Ericsson vid SLU i Alnarp och Umeå. Samtliga är också verksamma inom forskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av vilt och fisk.
Kontaktinformation
Goran.Ericsson@vfm.slu.se, 090-786 85 08
Jakten i Sverige – Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/2006,
http://www.viltochfisk.se
Korkrot orsakas av svampen Pyrenochaeta lycopersici, som infekterar tomatplantans rötter och försvårar dess vatten- och näringsupptag. Så mycket som 30-40 procent av skörden kan förloras vid kraftiga angrepp. Tidigare forskning har visat att tillförsel av kompost i vissa fall kan hämma växtskadegörare.
Mahbuba Hasna vid SLU i Uppsala har visat att tre veckors tomatplantor, som planterades om i en blandning av smittad jord och trädgårdskompost (20 procent), undgick en tiondel av angreppen av korkrotsjuka. Denna kompost hade låg halt av ammonium och hög halt av kalcium, vilket visade sig hämma utvecklingen av korkrot.
Den svampätande nematoden Aphelenchus avenae kunde reducera angreppet i infekterad jord utan kompost. När kompost var närvarande fick man emellertid ingen effekt, inte heller när metoden testades i en kommersiell odling. Det kan förklaras med en för hög angreppsnivå eller med att nematoderna inte trivdes.
Det finns alltså inte en enskild metod att rekommendera mot korkrotsjuka. För att hålla angreppsnivån på en acceptabel nivå måste ympade plantor på motståndskraftiga rötter kombineras med t.ex. användning av kompost och biologiska bekämpningsmedel.
Läs mer
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001642/
http://ekoforsk.slu.se/Projekt05_07/Tomat.htm
Kontaktinformation
Birgitta.Ramert@vpe.slu.se, 018-67 27 52
Paula.Persson@vpe.slu.se, 018-67 23 58
Familjär kombinerad hyperlipidemi orsakas av genen USF1 som i sin tur styr många andra gener men det har hittills inte funnits tekniker att hitta dessa. Professor Claes Wadelius, vid institutionen för Genetik och Patologi vid Uppsala Universitet har utvecklat nya metoder för att analysera genreglering och funnit en rad med gener som styr fettnivåer och energiomsättning. Genombrottet är ett resultat av ett nära samarbete med professor Jan Komorowski vid Linnaeus Center för Bioinformatik.
Hur aktiv en gen är regleras av proteiner, kallade transkriptionsfaktorer, som binds till DNA-tråden. Fram till nu har det analyserats i provrör och endast en gen i taget. Claes Wadelius forskargrupp har utvecklat nya högeffektiva metoder som på två avgörande punkter förbättrar resultatet. Dels analyseras nu levande celler och inte syntetiska gener i provrör. Dels analyseras nu hela mänskliga arvsmassan i ett enda experiment och inte bara ett genfragment.
Metoden har använts för att finna de gener som har en rubbad funktion vid den vanliga sjukdomen familjär kombinerad hyperlipidemi. Patienterna har förhöjda nivåer av kolesterol eller andra fetter vilket leder till ökad risk att drabbas av tidig åderförkalkning och hjärtinfarkt. Analyserna visar att genen USF1 i sin tur styr aktiviteten av över 1000 gener, varav flera bestämmer kroppens fettnivåer. Den styr också en rad gener som deltar i cellens energiproduktion vilket ger nya uppslag till att förstå störningar i ämnesomsättningen. De nya metoderna är 10-100 miljoner gånger effektivare än de föregående och i projektet gjordes nära 1 miljard analyser. Det ställer höga krav på hur man registrerar, lagrar och tolkar data.
– De tekniska genombrotten gör medicinsk forskning till mer av informationsvetenskap. Med dessa nya, precisa metoder att analysera data har vi fått helt nya möjligheter att förstå orsakerna till störningar i ämnesomsättningen. I andra projekt använder vi samma metoder för att förstå nya orsaker till cancer, säger professor Claes Wadelius.
Kontaktinformation
Kontaktperson Claes Wadelius, 070-425 0583, Claes.Wadelius@genpat.uu.se
Föreställ dig två personer som står vid varsin sida av ett bord med en karta mellan sig och diskuterar händelser som utspelar sig i det geografiska området. Om de använder en vanlig karta kommer namn och symboler att vara felvända för den ena av dem. Med de nyaste teknikerna för att använda bildskärmar kan datorgrafiken däremot anpassas så att båda betraktarna ser själva kartan på samma sätt, men namn och symboler är vända enligt på vilken sida man står.
– Tidigare forskning har visat att rotationsvinkeln gentemot betraktaren spelar stor roll då man tar till sig den här sortens information. Betraktare som har olika perspektiv har alltså olika förutsättningar att ta till sig informationen, säger Lars Winkler Pettersson.
Han har undersökt hur man med hjälp av grafiska visualiseringar kan göra komplexa beslutssituationer där flera personer än involverade mer effektiva. Forskningen har bedrivits i nära samarbete med Försvarshögskolan, och resultaten kan tillämpas både på militära och civila ledningscentraler.
Med hjälp av avancerade metoder har man registrerat olika positioner för de tänkta betraktarna, vilket gör det möjligt att anpassa informationspresentationen för varje enskild individ. Studierna visar att betraktare som fick anpassad information uppfattade den klart bättre när informationen skulle tolkas snabbt. Tack vare den senaste bildskärmsteknologin är det också möjligt att på samma område visa olika innehåll för de olika betraktarna. En visualisering på en bildskärm kan bli svår att uppfatta om alltför mycket information presenteras samtidigt, och då kan man göra bilden lättare att tolka genom att låta betraktaren se endast den del av informationen som är relevant för just honom eller henne.
– Det kräver visserligen att betraktarna kommunicerar innehållet med varandra för att förstå helheten, men vi kunde ändå observera att vissa typer av uppgifter löstes snabbare när testpersoner samarbetade med individuellt uppdelade visualiseringar, berättar Lars Winkler Pettersson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Winkler Pettersson, 070-723 21 23, e-post: mail@larswpettersson.se
Olle Hages forskning visar att individer som känner en moraliska skyldighet för återvinning också återvinner mer. En sådan moralisk skyldighet aktiveras om individen tror att det är många andra som också återvinner och om han eller hon tror att återvinning är viktig för en god miljö. En slutsats i avhandlingsarbetet är att myndigheter och återvinningsindustri genom olika kampanjer kan påverka hushållen att återvinna mer. Framför allt visar det sig att det är viktigt att dessa kampanjer ska handla om att det är många som återvinner.
– Resultaten visar också att en viktig ingrediens i våra beslut om återvinning handlar om kostnader och arbetsinsats för hushållen. Om en kommun exempelvis inför vikttaxa på soporna – vilket innebär att ju tyngre soporna är desto dyrare blir det att få dem hämtade – då ökar återvinningen. Återvinningen stiger också med antalet återvinningsstationer och/eller om hushållen har tillgång till fastighetsnära insamling, säger Olle Hage.
Det innebär att det verkligen är så att både kommunerna och återvinningsindustrin i allra högsta grad kan påverka i vilken omfattning hushållen återvinner. Vill de att återvinningen ska öka bör de alltså genomföra åtgärder som ger privatekonomiska fördelar för hushållen att återvinna, enkel matematik således.
– Intressant är också att betydelsen av en moralisk norm när det gäller återvinning minskar om det är enklare att göra det. Man skulle kunna säga att om det är besvärligt att återvinna så är det bara de som känner en väldigt hög moralilsk skyldighet för återvinning som gör det – men om det blir enkelt och mindre kostsamt så återvinner folk oberoende av vilken moralisk skyldighet de känner för återvinning, säger Olle Hage.
Återstår den sista frågan – den om huruvida lagstiftningen kring hushållens återvinning av exempelvis olika förpackningar är kostnadseffektiv. Olle Hages forskning visar framför allt att insamlingen av förpackningar inte är kostnadseffektiv. Skälet till detta är att återvinningsföretagen får högre ersättning där insamlandet är dyrt.
– Ett reformerat ersättningssystem skulle innebära att vi skulle kunna återvinna lika mycket förpackningar till en lägre kostnad för samhället.
Olle Hage är född i Umeå men flyttade till Luleå som 11-åring, gick fyraårigt tekniskt gymnasium och tog sin ekonomexamen vid LTU 1995. Sedan dess har han arbetat som lärare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och disputerar den 8 februari med avhandlingen The economics of household packaging waste – Norms, effectiveness and policy design.
Kontaktinformation
Upplysningar: Olle Hage, tel. 0920-49 23 36, olle.hage@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
