I stora delar av Europa anses inte skogen ha något större ekonomiskt värde. Sverige är det EU-land som har störst areal skogsmark, och här svarar det så kallade skogsbaserade näringsklustret för upp till 30 procent av industrin. I dagsläget har EU ingen formell rätt att hantera skogspolitiska frågor. Trots det har det skapats speciella administrativa enheter som hanterar området, och det pågår försök att skapa någon form av skogspolitik för EU. Therese Andersson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat vilka för- och nackdelar som finns med en gemensam skogspolitik inom unionen, och vilken inställning svenska och europeiska skogsaktörer har till en sådan utveckling.
Enligt Therese Andersson vill ingen svensk skoglig aktör se en gemensam skogspolitik inom EU. Däremot anser allt fler svenska skogsaktörer, framförallt skogsägare och representanter från skogsindustrin, att det är bättre att skogsfrågor hanteras som ett eget politiskt område. Den främsta orsaken är att skogspolitiska frågor annars riskerar att komma i andra hand inom jordbruks-, miljö- och energiområdet. Ett annat argument är att en samlad skogspolitik skulle synliggöra skogsområdets potential, och att det därigenom skulle kunna lyftas som en bärkraftig ekonomisk näring med viktiga ekologiska och sociala värden.
Therese Andersson har funnit att det framförallt är svenska politiker som idag är emot ett ökat inflytande för unionen på det skogliga området. De hävdar att skog är en nationell tillgång som till stor del är privatägd, och därför bör skötas nationellt utifrån svenska förutsättningar. De svenska politikerna, men även vissa av de andra skogliga aktörerna, är också oroliga för att det ska etableras någon form av bidragsskogsbruk i likhet med det som finns inom jordbrukssektorn, något som riskerar att bli både kostsamt och byråkratiskt. I Syd- och Mellaneuropa vill man exempelvis få bidrag till återbeskogning och för att förebygga och bekämpa bränder.
Therese Andersson har i sitt doktorsarbete intervjuat drygt fyrtio skogsaktörer på olika nyckelposter, både nationellt och i Bryssel. Bland de intervjuade finns svenska politiker och tjänstemän vid olika departement och myndigheter, skogsägare, samer och representanter från industri och miljörörelse.
Therese Andersson kommer ursprungligen från Svanaby, och är numera bosatt i Dorotea. Hon tillträder närmast en tjänst som specialist på skogens sociala värden vid Skogsstyrelsens skogsavdelning, Skog Nord.
Lördagen den 17 november försvarar Therese Andersson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln En gemensam europeisk skogspolitik? En integrationsteoretisk studie av ett politikområde på tillväxt. Disputationen äger rum kl. 10.15 i S 205, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Karl Magnus Johansson, institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Therese Andersson,
statsvetenskapliga institutionen,
Umeå universitet,
tel: 070-216 12 68
e-post: therese.andersson@pol.umu.se
Ultrakänsliga mätmetoder behövs bl.a. inom jord- och skogsbruk, kemisk industri och inom sjukvård. Genom att t.ex. mäta mängden etan i vår utandningsluft går det att få information om lungcancer och mängden ammoniak är sammankopplad med lever- och njursjukdomar.
Om och hur mycket av ett visst ämne som befinner sig i en gas, t.ex. i luften, bestäms idag ofta genom att mäta hur mycket av en laserstråles intensitet som absorberas när den passerar gasen. Laserstrålen absorberas när ljusets färg/våglängd exakt motsvarar en övergång mellan två energinivåer hos det ämne som ska detekteras. För att bara ett visst utvalt ämne ska absorberas behövs en ljuskälla med väldefinerad våglängd, en egenskap man hittar just hos lasrar. Laserbaserad absorptions-spektroskopi (AS) är därför en kraftfull teknik för såväl kvalitativa som kvantitativa studier av atomer och molekyler.
Ett flertal ämnen kan detekteras tillräckligt väl genom etablerade AS-tekniker, men vid vissa tillfällen krävs högre känslighet, selektivitet och noggrannhet, ofta i kombination med kompakt och robust instrumentering. För att möta dessa krav har AS-tekniken vidareutvecklats under årens lopp och den teknik som hittills uppvisat största känslighet går under namnet NICE-OHMS. Denna teknik har utvecklats under 1990-talet av Nobelprisvinnaren i fysik 2005, John L. Hall. Tekniken har dock ännu inte använts för praktisk spårämnesdetektion, huvudsakligen p.g.a. sin komplexitet.
Florian Schmidt har nu tillsammans med sina kollegor byggt en första NICE-OHMS-spektrometer baserad på en fiberlaser, något som gör den relativt kompakt och enkel att använda. Samtidigt är den känslig och anpassad för spårämnesdetektion. Detta har också lett till att teorin för formen av de signaler man kan förväntar sig att detektera med NICE-OHMS har blivit vidareutvecklade. Spektrometerns känslighet har hittills demonstrerats på mätningar av acetylen ner till hundra miljarddelar av lufttrycket, vilket motsvarar en minskning av laserstrålens intensitet med en miljarddel. NASA och JetPropulsion Laboratory bygger just nu, helt oberoende, ett liknande system i USA och tanken är att det ska skickas till Titan, Saturnus största måne, för mätningar.
I sitt arbete har Florian Schmidt även vidareutvecklat etablerade AS-metoder och väckt nytt liv i en teknik, som bygger på liknande instrumentering som NICE-OHMS, men som inte kräver lika mycket kalibrering.
Florian Schmidt kommer ursprungligen från Österrike.
Fredagen den 23 november försvarar Florian Schmidt, Institutionen för fysik, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Laser-based Absorption Spectrometry – Development of NICE-OHMS Towards Ultra-sensitive Trace Species Detection.
Svensk titel: Laserbaserad absorptionsspektrometri – Utveckling av NICE-OHMS mot ultrakänslig spårämnesdetektion.
Disputationen äger rum kl. 13.15, i sal N430, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Livio Gianfrani, Second University of Naples, Caserta, Italy.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Florian Schmidt:
Telefon: 090-786 67 75
E-post: florian.schmidt@physics.umu.se
De två undersökta proteinerna kallas tau och amyloid-. De återspeglar sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom och anses vara de mest lovande biomarkörerna för sjukdomen.
– Enligt vår studie håller sig dessa proteiner i stort sett på samma onormala nivå under två års tid hos patienter som börjar visa tecken på Alzheimers sjukdom. Det innebär att de kan mätas hos patienter i kliniska studier av nya läkemedelskandidater för att upptäcka även små biokemiska förändringar orsakade av aktiv behandling, om substansen fungerar, säger Henrik Zetterberg, docent vid Sahlgrenska akademin.
Forskarlaget har analyserat ryggvätska från mer än 80 patienter med mild kognitiv störning. En del av patienterna utvecklade senare Alzheimers sjukdom. Prover tagna på samma patienter med två års mellanrum jämfördes i studien.
– Nivåerna av proteiner i vår kropp kan påverkas av en mängd olika faktorer och vissa proteiner kan variera ganska mycket, men vår studie visar att nivåerna tau och amyloid- kan jämföras under lång tid från samma patient. Det talar för att dessa proteiner skulle kunna fungera som känsliga markörer för gynnsam behandlingseffekt, säger Henrik Zetterberg.
Om en läkemedelskandidat fungerar och stoppar eller bromsar nervcellsdöden vid Alzheimers sjukdom kan forskarna förvänta sig en normalisering av tau i ryggvätskan.
– En sådan förändring skulle vara lätt att upptäcka, även i små pilotstudier, eftersom vi nu har visat att variationen i tau-nivåer över tiden är så låg, säger Henrik Zetterberg.
Studien presenteras i det senaste numret av den medicinska tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.
Tidskrift:
Journal of Alzheimer’s Disease
Artikel:
Intra-Individual Stability of CSF Biomarkers for Alzheimer’s Disease over Two Years
Författare:
Henrik Zetterberg, Mona Pedersen, Karin Lind, Maria Svensson, Sindre Rolstad, Carl Eckerström, Steinar Syvesen, Ulla-Britt Mattsson, Christina Ysander, Niklas Mattsson, Arto Nordlund, Hugo Vanderstichele, Eugeen Vanmechelen, Michael Jonsson, Åke Edman, Kaj Blennow och Anders Wallin.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Henrik Zetterberg, telefon: 031-343 01 42, 070-860 37 55, e-post: henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
De flesta kvinnor med ytliga samlagssmärta får idag enbart diagnosen vulvavestibulit, ett tillstånd som kännetecknas av smärta vid inträngande i slidan och beröring av förgården (vestibulum).
Maria Engman, överläkare vid kvinnokliniken på Västerviks sjukhus och doktorand vid Avdelningen för genus och medicin, pekar i sin doktorsavhandling på ett klart samband mellan partiell slidkramp och vestibulit. Alla kvinnor med vestibulit som ingick i hennes studier hade en samtidig slidkramp.
Partiell slidkramp innebär att slidan delvis är stängd, men samlag är möjligt till priset av en brännande smärta.
I en studie behandlades kvinnor som led av både slidkramp och vestibulit med en speciellt utarbetad modell av kognitiv beteendeterapi (KBT). Vid en uppföljning i medeltal tre år efter avslutad behandling kunde merparten av kvinnorna ha samlag utan påtaglig smärta och njuta av det. Var tionde kvinna som fått en noggrann utredning och information om problemet självläkte utan behandling.
De flesta tidigare studier har fokuserat enbart på penetrationssmärta, men Maria Engman fann att kvinnor när symtomen började oftast upplevde smärta efter samlaget. När kvinnorna på grund av sina besvär tvingades sluta ha samlag var båda symtomen lika vanliga. Smärtan vid inträngandet skattades då till 9 på en 10-gradig skala.
Ytterligare ett resultat av studierna är att klåda i underlivet kan vara kopplat till en slidkrampsreflex. Det finns risk för att kvinnor med slidkramp kan ha fått en felaktig diagnos, till exempel svampinfektion.
Avhandlingen Partial vaginismus – definition, symptoms and treatment läggs fram vid disputation tisdag 20 november kl 13.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping.
Kontaktinformation
Kontakt:
Maria Engman, maria.engman@ltkalmar.se, 0490-33718 (bostad), 0490-86107 (arbete), 070-2564628.
Den klassiska synen har varit att kromosomer i första hand är ett sätt att dela upp arvsmassan i hanterbara bitar. Människan består av 46 sådana bitar och bananflugan, som Umeåforskarna studerar, av åtta. Vilken kromosom generna sitter på har ansetts vara av mindre betydelse. En forskargrupp vid Umeå universitet har ifrågasatt den traditionella synen på hur kromosomer fungerar. De har tidigare visat att en av bananflugans kromosomer har ett eget system för att finjusera proteinproduktionen från den kromosomen.
Forskargruppen visar nu för första gången hur denna finjustering fungerar.
– Vi har en högupplöst bild av hur två proteiner kan känna igen en specifik kromosom och tillsammans finjustera hur mycket protein som produceras. Det fungerar som en kombination av en bromsande faktor och en stimulerande faktor för att skapa ett så stabilt och korrekt system som möjligt. Vi tror att liknande balanserande mekanismer är vanligare än vad nu är känt, säger Jan Larsson, docent vid Umeå centrum för molekylär patogenes.
Forskare har tidigare känt till att könskromosomer, t.ex. X-kromosomen hos människa, har kromosomspecifika mekanismer för att se till att generna på X-kromosomen producerar lika mycket protein i honor, som har två X-kromosomer, som i hannar, som har en X-kromosom. Uppfattningen har varit att denna kromosomspecifika mekanism är unik för könskromosomer. Umeåforskarna ställde sig frågan om inte andra kromosomer kan ha liknande system för reglering av hela kromosomen eller stora delar av kromosomen, vilket nu visat sig var fallet.
Resultaten har betydelse för vår grundläggande förståelse av arvsmassans organisering och kromosomens funktion.
Artikeln har titeln ”POF and HP1 bind expressed exons, suggesting a balancing mechanism for gene regulation” och publiceras i PLoS Genetics, den 16 november. Artikelförfattare är Anna-Mia Johansson, Per Stenberg, Fredrik Pettersson, och Jan Larsson, vid UCMP, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jan Larsson, UCMP
Telefon: 090-785 67 85
E-post: jan.larsson@ucmp.umu.se
Glaciologisk travers Japanese-Swedish Antarctic Expedition (JASE) i Dronning Maud Land
En svensk bandvagnstravers kommer att gå från den svenska stationen Wasa mot den japanska stationen Syowa, samtidigt som en japansk travers går i motsatt riktning. Vid jultid kommer grupperna att mötas och utväxlar då människor och mätutrustning för att få samma data från hela färden. Bandvagnarna är utrustade med instrument för provtagning och mätningar och forskarna kommer att arbeta i områden där det nyligen upptäckts sjöar under glaciärisen och där tidigare två djupborrkärnor tagits upp, som har gett ovärderlig kunskap om den historiska klimatutvecklingen. Nu ska forskarna ta yt- och luftprover samt utföra radar- och GPS-mätningar av isen och snöns djup och rörelse. Klimatet i Antarktis har betydelse för hela världens klimat, och omvänt: klimatutvecklingen i Antarktis berättar en historia med global relevans.
Svensk projektledare är Per Holmlund från Stockholms universitet. Polarforskningssekretariatet ansvarar för operativ och logistisk ledning under traversen.
Läs mer på www.polar.se/expeditioner/swedarp2007_08/JASE.
Atmosfärskemi med MARA vid Wasa/Aboa i Dronning Maud Land
Vid den svenska stationen Wasa ska mätningar av aerosoler utföras med hjälp av en atmosfärisk radar (MARA, Moveable Atmospheric Radar). Syftet med projektet är att jämföra aerosoler i troposfären i det ”rena”, obebodda, Antarktis med det ”förorenade”, delvis bebodda, Arktis. Man hoppas också kunna öka förståelsen för aerosolprocesser och -vågor i den mellersta polaratmosfären och öka kunskapen om meteorologiska störningar kring forskningsstationer i Antarktis. De svenska forskare som ska arbeta med MARA kommer att bo på den finska stationen Aboa, Wasas grannstation.
Projektledare är Sheila Kirkwood, Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Läs mer på www.irf.se/program/afp/?dbfile=MARA_AFP_IRF2&dbsec=IPY.
Partikelfysik med IceCube på Sydpolen
På Sydpolen, vid Amundsen-Scott-stationen, fortsätter det internationella partikelfysikprojektet IceCube. Man monterar ljusdetektorer djupt ner i den 3 km tjocka och klara isen för att fånga upp ljuset som ibland uppstår
när neutriner – svårspårade elementarpartiklar från rymden – går igenom isen. En svensk medborgare har övervintrat på stationen under den antarktiska vintern, men fortsätter sitt arbete även under sommarsäsongen. Ytterligare åtta svenskar deltar i arbete under säsongen 2007/08.
Svensk projektledare är Per Olof Hulth, Fysikum, Stockholms universitet.
Läs mer på www.icecube.wisc.edu
NORMED
Polarforskningssekretariatet och dess systerorganisationer i Norge (Norsk Polarinstitutt) och Finland (Havsforskningsinstitutet) startar i år ett medicinskt samarbete för Antarktis, NORMED, då medicinsk utrustning flygs ner till den norska stationen Troll.
Ansvarig svensk läkare är Krister Ekblad, Lundby sjukhus.
Kontaktinformation
Sofia Rickberg, Polarforskningssekretariatet, e-post sofia.rickberg@polar.se, telefon 08-673 97 25 eller 070-344 92 65.
– Många vetenskapligt excellenta förslag får pengar, men det är tråkigt att beviljningsgraden fortsätter att vara så låg som 14 procent. Det innebär att vi tvingas tacka nej till ett stort antal förslag av hög kvalitet, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör.
I maj hade Formas fem utlysningar och det kom in cirka 1250 ansökningar. Alla har granskats i en omfattande process och 239 beviljas medel. Av de 491 miljonerna går cirka 369 miljoner till forskningsprojekt inom den stora årliga utlysningen, 53 till ämnesövergripande projekt, 55 till anställningar som forskarassistent, 8 till postdoktorala stipendier samt 7 miljoner till informationsprojekt.
Lista på de som beviljats medel finns på Formas webb www.formas.se
Några av de högst rankade projekt som beviljas medel i årets utlysning är:
Genetiskt hållbart fiske av sill och torsk i svenska vatten. Professor Nils Ryman, Stockholms universitet. Storskaligt fiske riskerar att utarma fiskarternas genförråd. Förlust av genetisk mångfald leder till ökad känslighet för miljöförändringar och minskad förmåga till långsiktig överlevnad. Trots detta beaktas inte genetiken inom dagens fiskevård. Ryman ska undersöka hur sillens och torskens genförråd påverkats av de senaste decenniernas intensiva fiske. Förvaltas dessa arter på ett bra sätt genetiskt? Om svaret är nej blir utmaningen att utarbeta strategier för ett genetiskt hållbart fiske. Totalt cirka 2,4 miljoner kronor fördelat över åren 2007-2010. Tel: 08-16 42 78, e-post: nils.ryman@popgen.su.se
Ekosystemtjänster i jordbrukslandskap: utformandet av ramverk för att hitta synergier och upptäcka avvägningar mellan ett flertal tjänster. Forskarassistent Regina Lindborg, Stockholms universitet. En framtida global utmaning är att producera tillräckligt med mat av god kvalitet till en växande befolkning. Matproduktionen är därför i fokus vid skötsel av jordbrukslandskapet. Men det finns andra ekosystemtjänster som indirekt påverkar produktionen av mat, t ex pollination, kontroll av skadedjur, och vattenkvalitet, men även kulturellt förknippade ekosystemtjänster som rekreation, ekoturism, eller estetiska värden. Lindborg ska identifiera viktiga ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet och undersöka hur dessa nyttor är positivt länkade alternativt står i konflikt till varandra. Med resultaten från studien hoppas hon kunna hitta bra verktyg för att identifiera och mäta vilka ekosystemtjänster som samverkar och vilka som konkurrerar med varandra i olika jordbrukssystem. Totalt cirka 2 miljoner fördelat på åren 2008-2010. Tel: 08-16 42 14, e-post: regina@ecology.su.se
Pollinationsservice till växter i vägrenar. Fil dr Anna Jakobsson, Uppsala universitet
Artrika hagmarker har drastiskt minskat i Sverige det senaste seklet. Istället växer ängs- och hagmarksarter i vägrenar. Men hur uppnår vi en långsiktig överlevnad av ängs- och hagmarksväxter i vägrenarna? Studier visar att vägrenarna kan vara för små för att långsiktigt hysa arter som behöver insektspollination. Många pollinatörer som humlor, vilda bin och fjärilar minskar kraftigt i antal. Det kan betyda att växterna behöver vara närmare en större kontinuerlig gräsmark för fullgod pollinering. Vilka effekter har fragmentering av gräsmarker? Och vad betyder invasionen av främmande arter som t e x blomsterlupin? Gynnar detta insektssamhällena eller blir det konkurrens om pollinatörerna? Totalt cirka 2,1 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 0705 442980 e-post: anna.jakobsson@ebc.uu.se
Hitta ut? Friluftsvanor, ekologisk läskunnighet och användningsmönster bland nya svenskar i urban närnatur. Fil dr Ebba Lisberg Jensen, Malmö högskola. Vi saknar kunskap om hur nya svenskar upplever tätortsnära natur och vad de skulle vilja göra där. Representanter för fem av Malmös största invandrargrupper ska intervjuas för att få reda på vilken sorts grönområden olika grupper och individer föredrar. Även kunskaper om arter och ekosystem bland de intervjuade, så kallad ekologisk läskunnighet, ska studeras. Totalt cirka 2,5 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 040-665 70 91, e-post: ebba.lisberg.jensen@ts.mah.se
Bedömning av miljörisker med syntetiska nanopartiklar. Docent Martin Hassellöv, Göteborgs universitet. Kemikalieinspektionen har nyligen identifierat stora kunskapsluckor om miljörisker kopplade till nanoteknologi. Nanopartiklarnas ringa storlek, den höga specifika ytarean och specialarrangerade atomer ger speciella egenskaper som leder till nya intressanta användningsområden. Dessa egenskaper kan även ge oönskade effekter på människor och organismer i miljön. Konventionella metoder för bedömning av toxicitet och riskbedömning för kemikalier fungerar inte på nanopartiklar. Hassellöv ska använda ett multivetenskaplig angreppssätt och analysera nanopartiklarna utifrån miljökemi, ekotoxikologi, miljösystemanalys och industriell ekologi. Forskargruppen har tidigare studerat naturliga nanopartiklar, s k kolloider och de resultaten är användbara för att mäta hur syntetiska nanopartiklar rör sig i miljön och tas upp av olika organismer. Totalt cirka 6,5 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 031 772 2775, e-post: martin.hassellov@chem.gu.se
Knappa naturresurser, teknologi och hållbar utveckling. Fil dr Robert Hart, SLU
Enligt gängse nationalekonomisk teori borde oljepriset stiga när oljan sinar. Och om resursägarna, d v s de som sitter på oljan, tror på en kraftig prisökning i framtiden, borde dessa spara oljan för att ta hem större vinster i framtiden när oljan är dyrare. Idag pumpas inte mindre olja ut. Kan vi då slappna av och tolka detta som att det finns gott om olja kvar och att resursägarna inte tror på en snar och snabb prisökning. Nej, denna teori tar inte hänsyn till att högre resurspriser påskyndar utvecklingen av nya tekniker. Därför ligger det i resursägarnas intresse att hålla nere priset på oljan trots gängse nationalekonomiska teorier. Men om resursägaren håller nere oljepriset så länge de kan för att bibehålla efterfrågan och sedan låter priset skena iväg när oljeförråden sinar kan detta få stora negativa ekonomiska konsekvenser, speciellt om det kommer som en överraskning. Då kommer inte heller alternativa tekniker att ha utvecklats. För att minimera dessa konsekvenser behöver vi ta hänsyn till sådana faktorer. Totalt cirka 800 000 fördelat på åren 2008-2009. Tel: 018-67 17 34, e-post: rob.hart@ekon.slu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Ledin, Formas huvudsekreterare, anna.ledin@formas.se, 0703 23 40 15
Emilie von Essen, Formas presschef, eve@formas.se, 0733 50 31 61
HHS har alltid strävat efter en hög andel lärare med doktorsexamen. Detta är en av flera viktiga delar i strategin för att upprätthålla hög kvalitet i utbildningen.
− Utbildningen vid Handelshögskolan ska vila på vetenskaplig grund står det i stadgarna från 1909. Detta innebär att lärarna ska ha och har en god vetenskaplig kompetens. Den höga andelen av lärare med minst doktorsexamen är något av Handelshögskolans adelsmärke, säger Lars Burstedt, högskoledirektör vid HHS.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lars Burstedt, högskoledirektör HHS
Tel. 08-736 9047
E-post: Lars.Burstedt@hhs.se
Nu har de beviljats nära tre miljoner kronor från två internationella organisationer, det internationella ridsportförbundet FEI samt ILPH, International League for the Protection of Horses, en organisation som värnar om djurskyddet. Anslaget kommer främst att betala arbetet för två doktorander som knyts till projektet.
Stiftelsen svensk hästforskning har redan tidigare beviljat ett anslag på 500.000 kr för att påbörja studierna om skador hos ridhästar.
Att FEI och ILPH nu väljer att satsa medel till forskning beror på att antalet skador i samband med internationell hästhoppning har ökat de senaste åren. Vid t ex OS i Aten 2004 drabbades två hästar av allvarliga senskador. Ett bristfälligt underlag på hoppbanan ansågs vara en bidragande orsak.
MÄTA OLIKA UNDERLAG
SLU-forskarnas arbete de närmaste åren innehåller flera olika studier. Forskningen mål är bland annat att utveckla objektiva mätmetoder, i praktiken ett enkelt mätinstrument, som ska kunna kvalitetsmärka varje enskild tävlingsbana där det genomförs hopptävlingar på högre nivå. Vidare ska kunskapen fördjupas kring hur olika underlag ger upphov till ortopediska skador.
Mätinstrumentet ska ge svar på några specifika egenskaper om underlaget; elasticitet i underlaget, hur djupt hästens hovar sjunker, vilket grepp hästen får och jämnhet över ytan. Mätningen görs med hjälp av en häst, det vill säga mätinstrumentet fästes på hästens ben och via en trådlös kommunikation registreras resultaten av en dator när hästen rids på banan.
TRÄNING I VARDAGEN STUDERAS
Forskarna kommer också att följa ett stort antal hopp- och dressyrhästar hos etablerade tränare för att studera vilka skador dessa hästar drabbas av och vilka underlag de tränas på.
– Det är mycket glädjande att vi nu får chansen att vetenskapligt ta reda på vilka faktorer som ligger bakom skador hos tävlande hopphästar, säger veterinär Lars Roepstorff, en av SLU-forskarna.
Forskning om hästens biomekanik och vikten av rätt underlag gjordes redan med stor framgång på 1970-talet vid SLU. Då var det professor Ingvar Fredricson och hans kollegor Stig Drevemo och Göran Dalin, som gjorde banbrytande studier om hur travhästen belastar sina ben under tävling och träning. Resultatet av forskningen blev att alla travbanor i Sverige och i många andra länder byggdes om och gjordes kraftigt doserade för att minimera slitaget på hästarna ben.
-Att vi nu får förtroendet att undersöka ridhästens träning och de olika banunderlag som används, kan ses som en fortsättning på tidigare studier som gjorts vid SLU, säger Lars Roepstorff.
På senare år har det gjorts forskning om hur olika delar av hästens ben belastas i samband med rörelse. Bland annat har hovens isättning och friktion mot underlaget studerats. Delar av den forskargrupp som nu fått pengar till ny forskning,har tidigare tittat på hälsostatusen hos hästar på svenska ridskolor och där konstaterat att underlaget är en viktig faktor. Detta tillsammans med den tradition av forskning kring underlag som finns vid SLU har varit en bidragande orsak till det nya projektet.
Det har vid SLU även gjorts studier om interaktion mellan häst och ryttare, där dressyrhästar under ryttare filmats i arbete på rullmatta. Syftet har då varit att studera hur ryttaren påverkar hästens rörelser i olika gångarter. Avancerade modeller i datorn avslöjar hur olika såväl häst och ryttare kan röra sig.
MÖTE MED HÄSTNÄRINGEN
Inför upplägget av forskningsstudierna har forskarna haft möten med företrädare från hästnäringen, bland annat ryttare, tränare och veterinärer.
-Vi ville veta om vi var inne på rätt spår och vid en hearing som hölls i samband med de internationella tävlingarna i Falsterbo sommaren 2007 fick vi tydliga bevis för det. Normalt brukar organisationer som FEI inte dela ut pengar till forskning men i detta fall har de sett stor betydelse av att dessa studier kan realiseras, vilket Lars Roepstorff är mycket tacksam för.
– Jag ser det här anslaget som början till en boll som nu börjar rulla. Det finns för närvarande en stark teknikutveckling när det gäller studier av hästars rörelsemönster. Vi har redan i dag nära samarbete med andra universitet i Zürich, Utrecht, Lausanne och Uppsala.
I forskargruppen ingår: Lars Roepstorff, Agneta Egenvall, Cecilia Lönnell, Christopher Johnston från SLU, samt Michael Weisshaupt från University of Zürich och Renee van Weeren från Utrecht University.
För mer information: Lars Roepstorff 0705-42 31 43
Behovet av fler kärnkraftverk men färre kärnvapen är en av de frågor Hans Blix tar upp vid torsdagens seminarium ”Megawatts without megatons – doable?”. Säker drift, säker förvaring av använt kärnbränsle och hur risken för spridning av kärnvapenteknologi ska hanteras är tre utmaningar för kärnkraften som han tar upp.
Med sin långa erfarenhet som chef för det internationella atomenergiorganet IAEA (International Atomic Energy Agency) kan Hans Blix ge en nyanserad bild av kärnkraftens risker och möjligheter. Han menar att det är viktigt att inte se dessa som en isolerad fråga, utan ställa dem mot säkerhetsaspekter och ekonomiska och miljömässiga risker och möjligheter med andra energikällor.
Att världens energibehov ökar i ett accelerande tempo står klart, likaså att kärnkraftens bidrag till världens energiproduktion har ökat markant under en lång period. Från 1960 till i dag har kärnkraftens andel av världens energiproduktion ökat från en till femton procent.
I dag finns 435 kärnkraftreaktorer i drift i världen enligt IAEA. Ytterligare 29 håller på att byggas – 15 av dessa i Asien. Åtta länder förfogar över kärnvapen. En avgörande fråga i diskusionen kring kopplingen mellan civil kärnkraft och kärnvapen är hur man ska säkerställa att anriknings- och upparbetningsanläggningar inte används för att tillverka vapenmaterial.
Moderator: Anders Eriksson, prorektor vid KTH.
Seminariet hålls på engelska.
Tid: torsdag 15 november kl 15.30
Plats: sal Q1, Osquldas väg 4, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Hans Blix hedersdoktor vid KTH
Hans Blix har utsetts till hedersdoktor vid KTH 2007. Valet av Hans Blix grundar sig på hans teknikintresse och hans många och långvariga kontakter med KTH, vilka har varit till stor nytta för forskning, undervisning och kunskapsspridning, och för det stora civilkurage han har visat i sina uppdrag på den internationella arenan. Tillsammans med årets övriga tre hedersdoktorer promoveras han vid KTHs Installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus den 16 november.
Pro et Contra är KTHs debattforum för kritiska frågor om teknikens och vetenskapens roll i samhället. Vad är etiskt försvarbart? Vad är vetenskapligt grundat? Finns det andra synsätt än de förhärskande på det som sker i forskning och teknisk utveckling?
Kontaktinformation
Information om seminariet: Per Jacobsson, 08-790 9555, perjac@kth.se
Information om Hans Blix hedersdoktorat: Ann Lantz, 08-790 6817, alz@kth.se
Ett övergripande mål för svenskt och västerländskt bistånd är att underlätta för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Bistånden formuleras i olika policydokument, som sedan ska tillämpas lokalt i olika länder. Ann-Louise Bäcktorp vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat hur västerländska tankar om utbildning för alla, elevcentrerat lärande, genus och jämställdhet uppfattas och bearbetas i Laos. Hon visar att för att bistånd i större utsträckning ska uppfattas som ett partnerskap, är det viktigt att undersöka vad givare och mottagare menar med begreppen utbildning och genus.
Genom att analysera policymaterial och intervjua laotier som arbetar inom utbildningssektorn, visar Ann-Louise Bäcktorp hur historiska, kulturella och sociala förhållanden påverkar hur man förstår utbildning och genus. I Europa har vi utvecklat ett förhållningssätt som privilegierar individen. I Laos präglas samhället mer av en kollektiv förståelse. Idéer om ”elevcentrerat lärande”, som i västerländsk utbildning ofta likställs med fokus på individer, omtolkas därför i Laos till att handla om grupper. Biståndsorganisationer reducerar genusfrågor i biståndspolicys till att handla om att andelen män och kvinnor ska vara lika stor. Däremot görs ingen djupare analys som skulle kunna ge en större förståelse för lokala genusstrukturer och relationer. Detta är, enligt Ann-Louise Bäcktorp, en viktig analys eftersom biståndsorganisationer definierar genusrelationer som historiskt, socialt och kulturellt formade.
I olika biståndsprojekt understryks ofta vikten av partnerskap och lokalt ägande. Ann-Louise Bäcktorp menar att partnerskap snarast är retorik, på grund av den ojämlika maktbalans som råder. Följer biståndsmottagare inte givarens villkor riskerar man att förlora finansiering. Mottagare försöker därför genomföra olika program, som till exempel ”utbildning för alla”. Programmen vilar ofta på en outtalad västerländsk grund och gynnar västerländsk kunskap, som inte nödvändigtvis är betydelsefull i Laos. För att detta ska kunna ske måste dock lokala förutsättningar ges större utrymme i biståndssammanhang. I en sådan process finns också möjligheten att utforska maktrelationers utformning och härigenom öppna upp för alternativa tolkningar som är bättre anpassade till lokala sammanhang
Fredagen den 16 november försvarar Ann-Louise Bäcktorp, pedagogiska institutionen och enheten för genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln When the First-World-North Goes Local: Education and gender in post-revolution Laos. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Ulla Ambrosius Madsen, Roskilde universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ann-Louise Bäcktorp,
pedagogiska institutionen och enheten för genusforskarskolan,
Umeå universitet,
tel: 090-786 52 97, 070-566 79 48,
e-post: ann-louise.backtorp@pedag.umu.se
Umeåforskaren Emma Lundholm har i sitt doktorsarbete undersökt vilka svenskar som flyttar mellan olika regioner nuförtiden, och jämfört med siffror från 1970-talet. Hon visar att dagens barnfamiljer flyttar betydligt mer sällan, till exempel flyttar femåringar hälften så ofta som för trettio år sedan. Det beror delvis på att allt fler svenskar istället byter bostadsort när de är unga, innan de har fått barn och är etablerade på arbetsmarknaden. Bland dessa är studenter en stor grupp.
Att allt färre barnfamiljer flyttar tror Emma Lundholm också delvis kan bero på att det har blivit vanligare med tvåförsörjarhushåll, något som gör det lättare att stanna och svårare att flytta. Hon visar också att den avtagande flyttningsbenägenheten tycks finnas överallt, oavsett om man bor i en region med goda förutsättningar för pendling eller inte. Att allt fler pendlar är, enligt Emma Lundholm, snarare en konsekvens av, än en orsak till, att fler väljer att bo kvar på ett ställe.
Arbete behöver heller inte vara det viktigaste motivet till en flytt. I en nordisk enkät framkommer att bara omkring en femtedel anger arbete som den viktigaste anledningen. För de flesta är det annat som styr, som exempelvis att komma närmare släkt och vänner, att byta miljö och att flytta ihop eller isär. Det sociala livet och livsmiljön betyder också mer än ekonomin för om man tycker att man fått det bättre efter flytten.
På 1970-talet flyttade många familjer av arbetsskäl. Ofta flyttade männen till ett jobb, och kvinnor och barn följde med. Då, under vi flytt int-kampanjens dagar, rådde också en stereotyp bild av att man flyttade av tvång på grund av arbetsmarknaden. Denna bild har också funnits med i den allmänna debatten sedan dess, men när de som flyttade tillfrågades i slutet av 1990-talet kände de inte igen sig. De flesta menar att de flyttade för att de ville, och att de dessutom är nöjda med flyttningens resultat.
Fredagen den 16 november försvarar Emma Lundholm sin doktorsavhandling med titeln New Motives for Migration? On Interregional Mobility in the Nordic Context. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal N 360, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Allan Findlay, University of Dundee.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Emma Lundholm,
kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 7172
e-post: Emma.Lundholm@geography.umu.se
Obstruktiv sömnapné innebär att andningen upphör under korta perioder under sömnen och är mycket vanligt, särskilt bland snarkare. I medelåldern är nästan var fjärde man och var tionde kvinna drabbad. Öppningen mellan hjärtats förmak är ännu vanligare: det finns hos var fjärde person i hela befolkningen.
– Vi visar nu att de som har både dessa vanliga syndrom riskerar att få allvarlig syrebrist. Syrebristen kan vara förklaringen till varför patienter med sömnapné har större risk att drabbas av stroke eller hjärtkärlsjukdom, säger överläkaren Magnus Johansson som skrivit avhandlingen.
Det är känt sedan tidigare att syrehalten i blodet kan sjunka när patienter med sömnapné har andningsuppehåll. Vissa har stor sänkning i syremättnaden nästan varje gång deras andning gör ett uppehåll, men hos andra patienter sjunker syrenivån nästan inte alls.
Forskarlaget har undersökt 30 patienter med sömnapné i Göteborg. Bland patienter där blodets syrenivå ofta sjönk hade 60 % en öppning mellan hjärtats båda förmak. Bland dem som sällan hade en sänkning i syremättnaden hade bara 13 % det vanliga hjärtfelet.
– Det bildas ett undertryck i bröstkorgen när patienter med sömnapné försöker andas in trots att luftvägarna fallit samman. Om det finns ett hål mellan hjärtats förmak passerar syrefattigt blod direkt till artärcirkulationen utan att först passera genom lungan, säger Magnus Johansson.
Idag behandlas sömnapné med övertrycksmask för näsan, så kallad CPAP. Det är en krävande behandling, som många patienter inte vill eller kan använda sig av.
Öppningen mellan hjärtats förmak kallas persisterande foramen ovale och är en rest som finns kvar av fostrets cirkulation. Tidigare har hjärtoperation varit det enda sättet att stänga öppningen, men avhandlingen visar att hjärtfelet ganska enkelt kan åtgärdas med kateterburen teknik.
– Det innebär att patienten slipper genomgå en stor operation med de risker och obehag som det innebär och istället kan behandlas via ett litet stick i ljumsken. Det är ett betydligt enklare ingrepp som bara kräver en natt på sjukhus, och eventuellt kan bli en framtida behandling för sömnapné, säger Magnus Johansson.
Fakta sömnapné
Den som har sömnapné får upprepade andningsstopp i sömnen som varar mer än tio sekunder. Orsaken är att luftvägen bakom tungan är trång och när musklerna i svalget slappnar av under sömn kan luftvägen falla samman helt och orsaka andningsstopp. Ökad risk att drabbas har överviktiga jämfört med normalviktiga, män jämfört kvinnor och rökare jämfört ickerökare. Oftast är det snarkare som drabbas, men långt ifrån alla snarkare har sömnapné. Många med sömnapné får otillräcklig sömn och är ofta trötta om dagarna med ökad risk för olyckor i trafiken som följd.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Avhandlingens titel: Diagnosis of interatrial shunts and the influence of patent foramen ovale on oxygen desaturation in obstructive sleep apnea
Avhandlingen försvaras torsdagen den 22 november, klockan 09.00, Centralklinikens aula, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Magnus Johansson, överläkare, telefon: 031-14 38 52, 070-569 37 63, e-post: magnus.c.johansson@vgregion.se
Huvudhandledare: Medicine doktor Peter Eriksson, telefon: 031-343 40 00, e-post: peter.eriksson@vgregion.se
Bihandledare: Professor Mikael Dellborg, telefon: 031-343 40 00, e-post: mikael.dellborg@hjl.gu.se
I Sverige har användningen av snus ökat markant de senaste decennierna, så att snuset idag står för hälften av all tobakskonsumtion i landet. Över 20 procent av männen i åldrarna 18-79 år är dagligsnusare. Snusare får i sig lika stora mängder nikotin som rökare, men undgår många andra av de skadliga ämnen som bildas vid cigarrettrökning.
Snus verkar inte öka risken att insjukna i hjärtinfarkt. Däremot visar en av studierna i den aktuella avhandlingen att snusare har cirka 30 procent ökad risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med dem som aldrig snusat. Riskökningen är ännu högre hos dem som snusar mer än 50 gram om dagen. Bland dem som drabbas av icke fatal hjärtinfarkt har snusare en högre dödlighet, både generellt och särskilt i hjärt-kärlsjukdomar, än de som aldrig snusat.
Studierna visar ingen ökad risk för att drabbas av stroke hos snusare. Däremot hade snusare en ökad risk att drabbas av stroke med dödlig utgång. Snusare löpte även en ökad risk att drabbas av högt blodtryck, vilket är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
Två stora befolkningsstudier har använts i arbetet med avhandlingen. Den första bestod av svenska män i åldrarna 45-70 år, bosatta i Stockholms eller Västernorrlands län 1992-1994. Totalt diagnostiserades 1432 män med en förstagångs-hjärtinfarkt. Dessa jämfördes med män utan infarkt i samma ålder och samma sjukhusupptagningsområde med avseende på bland annat snusvanor.
Den andra var en studie där samtliga anställda inom byggindustrin i Sverige blev inbjudna till hälsokontroller mellan åren 1978 och 1993. Vid dessa hälsokontroller samlades information om bland annat tobaksvanor och blodtryck. Över 100 000 snusare och icke-snusare följdes sedan upp fram till 2003/04 genom nationella hälsoregister med avseende på insjuknande och dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och blodtryck.
I båda befolkningsstudierna begränsades analyserna till icke-rökare, eftersom rökning är starkt associerat med både snusning och hjärt-kärlsjukdomar
Avhandling: Swedish moist snuff and the risk of cardiovascular diseases av Maria-Pia Hergens, IMM, Karolinska Institutet 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Maria-Pia Hergens, med dr
Tel: 08-524 823 03
Mobil: 0709-51 80 85
E-post: maria-pia.hergens@ki.se
Anna Persson, informationsansvarig IMM
Tel: 08-524 875 05
Mobil: 070-658 75 05
E-post: anna.persson@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Avhandlingen belyser vårdares attityder till personer med psykiska symtom. Psykiatrireformen på 90-talet fastslog att levnadsvillkoren för psykiskt funktionshindrade skulle normaliseras. Deras möjligheter att leva som andra skulle öka och de skulle delta i besluten om sin egen vård och behandling.
– Trots de tveksamheter som avhandlingen visar på är slutsatsen att den psykiatriska verksamheten inte är dålig, säger Lars Lilja. Men varje verksamhet bör med jämna mellanrum granskas kritiskt.
Vårdarna har en tendens att placera patienten i ett slags ingenmansland. Patientens kontakt med den gamla privata gemenskapen upphör, samtidigt som hon eller han inte tillhör vårdargemenskapen. Den här skillnaden mellan patient och vårdare är inte hälsosam för patienten.
Det är därför nödvändigt att synen på psykiskt handikappade eller sjuka ändras. I stället för att bli marginaliserade måste de bli sedda som fullvärdiga samhällsmedborgare. För att bryta det strukturella maktmönstret krävs en attitydförändring i samhället. Enbart en politisk förändring räcker inte.
Lars Lilja disputerar i Sundsvall den 16 november med avhandlingen ”Att normaliseras – Vårdares syn på psykiatriska patienter. Mot en djupare förståelse av vårdares attityd till sina patienter”. Ämnet är hälsovetenskap med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad.
Kontaktinformation
Lars Lilja, 060-14 85 43, 070-211 1906, lars.lilja@miun.se
Förändringen AGE (Advanced Glycation End products) gör att proteinernas funktion försämras, vilket i sin tur ger upphov till sjukdom eller åldrande. Hur dessa AGE-modifieringar inverkar på sjukdomsförloppet och vilka gener som deltar är ännu okänt, och något som studeras av forskare världen över.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet kommit ett steg på vägen. De har nämligen sett att två kraftfulla och ofta använda genetiska modellsystem, jästsvampen Saccharomyces cerevisiae samt masken Caenorhabditis elegans, också kan få dessa AGE-modifieringar. Vissa proteiner visade sig vara mycket känsligare för AGE-modifiering än andra. Forskarna fann också att tillsats av ämnet DHA gav hög grad av proteinförändringar, vilket orsakade att jästen och masken så småningom dog. DHA används bland annat som aktiv substans i brun utan sol-produkter.
Dessa nya forskningsrön öppnar för helt nya vägar att hitta genetiska orsaker till varför vissa människor drabbas av proteinförändringar och blir sjuka. Likheter mellan jäst, mask och människa gör att forskarna i framtiden hoppas kunna få klarhet i bildandet av AGE-modifieringar vid sjukdomar hos människa.
Rönen från Mikael Molin, Marc Pilon samt Anders Blomberg vid Göteborgs universitet publicerades nyligen i den internationella tidskriften för storskalig proteinforskning, ”Proteomics”, oktobernumret vol 7, sida 3764.
Kontaktinformation
För mer information
Professor Anders Blomberg
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 2589, anders.blomberg@cmb.gu.se
