Avhandlingen belyser vårdares attityder till personer med psykiska symtom. Psykiatrireformen på 90-talet fastslog att levnadsvillkoren för psykiskt funktionshindrade skulle normaliseras. Deras möjligheter att leva som andra skulle öka och de skulle delta i besluten om sin egen vård och behandling.
– Trots de tveksamheter som avhandlingen visar på är slutsatsen att den psykiatriska verksamheten inte är dålig, säger Lars Lilja. Men varje verksamhet bör med jämna mellanrum granskas kritiskt.
Vårdarna har en tendens att placera patienten i ett slags ingenmansland. Patientens kontakt med den gamla privata gemenskapen upphör, samtidigt som hon eller han inte tillhör vårdargemenskapen. Den här skillnaden mellan patient och vårdare är inte hälsosam för patienten.
Det är därför nödvändigt att synen på psykiskt handikappade eller sjuka ändras. I stället för att bli marginaliserade måste de bli sedda som fullvärdiga samhällsmedborgare. För att bryta det strukturella maktmönstret krävs en attitydförändring i samhället. Enbart en politisk förändring räcker inte.
Lars Lilja disputerar i Sundsvall den 16 november med avhandlingen ”Att normaliseras – Vårdares syn på psykiatriska patienter. Mot en djupare förståelse av vårdares attityd till sina patienter”. Ämnet är hälsovetenskap med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad.
Kontaktinformation
Lars Lilja, 060-14 85 43, 070-211 1906, lars.lilja@miun.se
Förändringen AGE (Advanced Glycation End products) gör att proteinernas funktion försämras, vilket i sin tur ger upphov till sjukdom eller åldrande. Hur dessa AGE-modifieringar inverkar på sjukdomsförloppet och vilka gener som deltar är ännu okänt, och något som studeras av forskare världen över.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet kommit ett steg på vägen. De har nämligen sett att två kraftfulla och ofta använda genetiska modellsystem, jästsvampen Saccharomyces cerevisiae samt masken Caenorhabditis elegans, också kan få dessa AGE-modifieringar. Vissa proteiner visade sig vara mycket känsligare för AGE-modifiering än andra. Forskarna fann också att tillsats av ämnet DHA gav hög grad av proteinförändringar, vilket orsakade att jästen och masken så småningom dog. DHA används bland annat som aktiv substans i brun utan sol-produkter.
Dessa nya forskningsrön öppnar för helt nya vägar att hitta genetiska orsaker till varför vissa människor drabbas av proteinförändringar och blir sjuka. Likheter mellan jäst, mask och människa gör att forskarna i framtiden hoppas kunna få klarhet i bildandet av AGE-modifieringar vid sjukdomar hos människa.
Rönen från Mikael Molin, Marc Pilon samt Anders Blomberg vid Göteborgs universitet publicerades nyligen i den internationella tidskriften för storskalig proteinforskning, ”Proteomics”, oktobernumret vol 7, sida 3764.
Kontaktinformation
För mer information
Professor Anders Blomberg
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 2589, anders.blomberg@cmb.gu.se
Avhandlingen tar avstamp i kvinnliga forskares berättelser om en viss typ av situation – könskränkande behandling – som finns i akademisk miljö men som vi idag saknar instrument för att förstå.
– I praktiskt jämställdhetsarbete finns metoder för att definiera och förstå sexuella trakasserier och diskriminering av olika slag, men för könskränkande behandling, som regleras i jämställdhetslagens §16a, har vi inga instrument, säger Anneli Andersson, som själv har erfarenhet av praktiskt jämställdhetsarbete.
Hennes material består av en rad utredda ärenden vid ett svenskt lärosäte, samt fyra djupintervjuer med kvinnor från olika fakulteter. Huvudfokus ligger på djupintervjuerna. Kvinnorna upplever sig kränkta, men alla pekar inte själva på att det beror på att de är kvinnor. Den bilden kommer istället fram i intervjuer med andra personer kring dessa kvinnor. Berättelserna beskriver bland annat aggressiva och utstötande beteenden, t ex saker som kastas, utskällningar inför studenter, att man inte längre bjuds in till konferenser, eller att man blir förlöjligad under seminarier. Däremot är kränkningarna nästan aldrig av sexuell karaktär. I många fall leder situationen efter en tid till att den kvinnliga forskaren antingen slutar helt eller börjar ägna sig åt arbetsuppgifter som inte innehåller forskning eller undervisning. Det framkommer också att situationen förvärras i takt med kvinnans karriär, när hon når framgångar och börjar konkurrera om pengar.
– Det finns väldigt lite tidigare forskning om detta, men berättelserna känns igen av de flesta som jobbar med praktiskt jämställdhetsarbete inom akademin. Det förstod jag när jag för en tid sedan presenterade mitt arbete vid en jämställdhetskonferens, säger Anneli Andersson.
Avhandlingen visar ett sätt att teoretiskt diskutera, förstå och tolka ett så subtilt beteende som könskränkande behandling. För att förstå och definiera fenomenet har Anneli Andersson använt feministisk organisationsteori i kombination med våldsteori och därefter utvecklat ett teoretiskt analysinstrument. Detta har hon sedan använt för att undersöka kvinnornas berättelser. Resultatet visar att det går att förstå dessa situationer som psykiskt våld på arbetet och att en sådan utgångspunkt bidrar till att fördjupa förståelsen av problemet. Dessa situationer förekommer sannolikt inte bara inom akademin, menar Anneli Andersson, utan även på andra arbetsplatser.
– Detta teoretiska verktyg går att utveckla vidare för att passa för många fler arbetsplatser, säger hon.
Kontaktinformation
Mer information: Anneli Andersson, tel: 018-471 15 11, 070-425 06 69, Anneli.Andersson@gender.uu.se
Genterapi är en av de nyare teknikerna för att behandla sjukdomar och innebär att nytt genetiskt material förs in till en patients celler för att döda cellerna, ersätta en defekt gen eller tillföra en ny funktion i cellen. Forskningen inom genterapi riktar sig främst in mot cancer, vaccin och kärlsjukdomar.
Generna förs in med så kallade vektorer, som oftast är virus som förändrats för att passa syftet.
– Många virusvektorer har nackdelen att de kan infektera många typer av celler men syftet med min avhandling har varit att ta fram bättre vektorer som kan målstyras så att de bara binder till tumörceller och inte till normal vävnad eller blodceller, säger den biomedicinska analytikern Susanna Myhre.
Forskarlaget har ett genetiskt modifierat adenovirus, som i vanliga fall är ett harmlöst virus som orsakar övre luftvägsinfektioner. Viruset infekterar kroppens celler genom att binda till receptorer på cellernas yta genom fiberprotein som sticker ut från virusets skal.
– Genom att ta bort den del av viruset som normalt binder till cellytan och ersätta den med en annan som finns på tumörceller kan man konstruera målstyrda vektorer, säger Susanna Myhre.
För att testa vad som fungerar bästa har forskargruppen genetiskt satt fast den nya cellbindande delen som kallas ligand på två olika sätt: först i en kort fiber där liganden ersatte den yttre delen av fibern och sedan i den yttre delen av en fullängdsfiber.
– Vi har kunnat se att virus som fått liganden insatta i lång fiber är bättre på att infektera celler. De går också att producera i hög koncentration jämfört med virus som där liganden är insatt i en kort fiber, säger Susanna Myhre.
En effektiv genterapivektor måste kunna injiceras i blodbanan och själv hitta sitt mål i kroppen. Eftersom adenoviruset är ett mycket vanligt förkylningsvirus har många redan antikroppar som kan oskadliggöra viruset.
– Vi har kunnat se att det modifierade viruset inte inaktiveras lika mycket som det normala viruset. Det är ett steg på vägen för att öka cirkulationstiden för våra målstyrda virus i blodbanan och undgå att de inaktiveras av antikroppar, säger Susanna Myhre.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Genetic re-targeting and de-targeting of adenovirus type 5 in order to create vectors for gene therapy
Avhandlingen försvaras torsdagen den 29 november, klockan 09.00 i föreläsningssal Ragnar Sandberg, Medicinaregatan 7a, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Susanna Myhre, biomedicinsk analytiker, telefon: 031-786 62 24, 073-730 38 57, e-post: susanna.myhre@gotagene.se
Handledare:
Docent Leif Lindholm, telefon: 031-786 62 24, e-post: leif.lindholm@gotagene.se
Medicine Doktor Maria Magnusson, telefon: 031-786 62 24, e-post: maria.magnusson@gotagene.se
Avhandlingen ingår i det s.k. 85+-projektet som studerar hälsa och livskvalitet hos de allra äldsta. Under 2000 och 2002 intervjuades 85- och 90-åringarna samt de som då var 95 år och äldre i Umeå kommun och fem inlandskommuner. Under 2005 gjordes en uppföljning av dem som intervjuades 2000.
Det visade sig att depression var vanligt, en dryg fjärdedel av alla intervjuade var deprimerade. Bland de deprimerade var ungefär två tredjedelar under pågående behandling med antidepressiva läkemedel; av dessa hade varannan fortfarande symtom av sin depression. Det betyder att depression var både underdiagnostiserat, eftersom var tredje deprimerad saknade helt behandling, och otillräckligt behandlat, eftersom flertalet hade kvarstående depressiva symptom trots behandling.
Fler kvinnor än män var deprimerade. Faktorer som hörde samman med depression var bl.a. förlust av ett barn under de senaste tio åren och minskade kontakter med familj och vänner, men också faktorer som fysisk sjukdom och minskad förmåga att självständigt utföra sina dagliga aktiviteter kunde kopplas till depression.
Depressioner var vanligare bland personer med demenssjukdom; närmare hälften av de dementa var också deprimerade. Att ett barn dött under de senaste tio åren var associerat med depression bland dementa, däremot föreföll inte fysiska sjukdomar vara lika betydelsefulla för depression i denna grupp. Depression var här lika vanligt förekommande bland kvinnor som bland män.
Andelen dödsfall var högre bland dem med depression, både på kort och lång sikt. De allra flesta av dem som hade depression vid undersökningen 2000 hade avlidit vid tiden för uppföljningen 2005. Av dem som fortfarande var i livet då var de allra flesta fortfarande deprimerade. Dessutom hade ett stort antal personer som inte var deprimerade 2000 hade insjuknat i depression under de fem kommande åren.
Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att depression bland de allra äldsta förefaller vara ett vanligt och allvarligt folkhälsoproblem. Större ansträngningar måste göras för att förbättra kvaliteten på såväl bedömning som behandling och forskning inom detta område eftersom det verkar finnas brister idag.
Ellinor Bergdahl är läkare och doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehablitering, enheten för geriatrik. Hon kan nås på tel. 090-785 87 27, e-post: ellinor.bergdahl@germed.umu.se
Fredag den 16 november försvarar Ellinor Bergdahl, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Depression among the very old
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är doc. Ingvar Karlsson, Göteborgs universitet.
I Arktis kan vi i dag avläsa betydande förändringar av istäcket, klimatet, ekosystemen och havsströmmarna. Genom till exempel undersökningar av borrkärnor från inlandsisen har vi fått ovärderliga kunskaper om jordens tidigare klimat, kunskaper som är avgörande för hur vi hanterar klimatförändringar i dag. Polarforskningen har också haft betydelse för till exempel partikelfysiken, där man studerat neutriner, en viktig pusselbit i förståelsen av materians inre. Många länder satsar resurser på forskningen på Arktis. Nu samlas forskarna för att om möjligt samverka kring forskningsinsatser samt insamling och tillgängliggörande av data.
– Medan våra tekniska möjligheter att upptäcka föroreningar i Arktis har ökat, är förutsättningarna för att sprida kunskapen och samordna nationers forskningsinsatser fortfarande outvecklade, säger Sverker Sörlin, ordförande för den Svenska kommittén för det Internationella Polaråret 2007/2008.
Konferensen 1st workshop on Sustaining Arctic Observing Networks arrangeras i ett skede där polarforskningen står i fokus som aldrig förr. Förhoppningen är att genom samordning underlätta för forskningsfinansiärer att effektivisera stödet till forskningen.
– Som medverkande i Internationella Polaråret är vi väl medvetna om utmaningarna. Vi kommer att göra vårt yttersta, men för att lyckas kommer vi att behöva stöd, inte bara från forskningssamhället, utan från regeringar och beslutsfattare och vanliga medborgare, inte minst de som bor i polarområdena, säger Sverker Sörlin.
Till konferensen i Stockholm kommer 112 forskare och myndighetspersoner från 18 länder. Konferensen pågår i tre dagar.
Mer information om konferensen finns på www.arcticobserving.org
Kontaktinformation
Representanter för media är välkomna att bevaka hela konferensen eller delar av den.
Det finns också möjlighet att intervjua medverkande; framstående klimatforskare, centrala tjänstemän och beslutsfattare.
Kontakt och information:
Hanna Zetterberg Struwe, informatör Internationella Polaråret
Tel. 08-546 442 39
hanna.zetterberg-struwe@vr.se
Representanter för media är välkomna att bevaka hela konferensen eller delar av den.
Det finns också möjlighet att intervjua medverkande; framstående klimatforskare, centrala tjänstemän och beslutsfattare.
Kontakt och information:
Hanna Zetterberg Struwe, informatör Internationella Polaråret
Tel. 08-546 442 39
hanna.zetterberg-struwe@vr.se
Vågrörelselära, akustik och optik är titeln på Jonas Perssons bok som nyligen kommit ut på förlaget Studentlitteratur.
Det är en lärobok för allmän grundläggande högskoleutbildning där författaren vänder sig till studenter på ingenjörs- och lärarutbildningar.
– Boken täcker in den fundamentala biten på ett illustrativt sätt, med exempel från vardagslivet, utan att göra avkall på den matematiska formalismen. Jag har försökt att hålla mig på en vardagsnära nivå och samtidigt ge en god teoretisk grund som man kan bygga vidare på, säger Jonas Persson.
Han tror att det finns ett behov av just en sådan bok inom akustik- och optik eftersom läroböcker inom detta område ofta hamnar på en mycket avancerad nivå. Många gånger väljer högskolor och universitet gärna en heltäckande fysikbok, som då kan användas i flera kurser, med följden att studenterna inte får tillräckligt djupa kunskaper, menar Jonas.
Ett problem som uppmärksammats är även att det inte finns fysikböcker på svenska för studier på universitets- och högskolenivå. Detta är, enligt Jonas, ytterligare ett skäl att ha en svensk lärobok så att man slipper lägga ner tid på att förstå engelska facktermer och kan koncentrera sig på fysiken.
Varför ska man läsa om vågrörelselära, akustik och optik?
– För då får man reda på hur saker och ting i ens omgivning fungerar! Dessutom har optik och akustik stor betydelse idag, såväl ekonomiskt som för livskvalitet, till exempel genom glasögon och hörapparater. Det pågår en mycket snabb utveckling av olika optiskt baserade mätmetoder inom exempelvis medicinen, metoder som kanske kan ersätta röntgen.
– En annan snabb utveckling sker inom det som kallas optronik, liknande elektronik, men med ljus istället för ström. Här är optiska fibrer för dataöverföring det mest kända exemplet. Man kanske inte tänker på det, men CD- och DVD-skivor läses av genom ett ganska avancerat optiskt system. För att förstå hur det går till behöver man kunskaper i optik.
Var kommer vågrörelselära in i bilden?
– Den ger grunden till hur vågor beter sig. Här tar jag upp till exempel vattenvågor, som vid tsunamis, och de seismiska vågor som uppstår vid jordbävningar.
– Och två områden inom vågrörelseläran som jag går närmare in på är just akustik och optik där akustik handlar om hur ljud beter sig, och optik om hur elektromagnetiska vågor, som till exempel synligt ljus, uppstår och vilka egenskaper de har, förklarar Jonas.
I sin nya bok har han varit särskilt mån om att läsarna ska kunna testa olika teorier själva. Av den anledningen finns, förutom räkneuppgifter och diskussionsfrågor, många laborativa uppgifter man kan göra med hjälp av vardagliga saker såsom speglar, skedar och annat man har hemma.
– Den som vill kan även göra en interaktiv optiklaboration på bokens webbplats där man själv får prova olika linser och se hur man kan åstadkomma bilder, tillägger Jonas.
Kontaktinformation
Jonas Persson, tfn: 044-203450, e-post: jonas.persson@hkr.se
Johan von Schreeb har gjort behovsbedömningar i ett antal katastrofsituationer. Han granskade behovet av internationella medicinska insatser efter terrorattacken mot en skola i Beslan, Ryssland 2004 samt den lågintensiva konflikten i palestinska områden 2002. Han har vidare kartlagt hur internationella fältsjukhus användes i naturkatastroferna i Bam, Iran 2003, Haiti, 2004 och Aceh, Indonesien 2004. Han fann en brist på förståelse om behoven efter katastroferna samt att internationell hjälp tar alldeles för lite hänsyn till befintliga resurser. Internationella fältsjukhus inriktade på livräddande traumavård skickades till fyra naturkatastrofer. Inget hann fram inom de 48 timmar, då liv fortfarande kan räddas.
För att kunna sätta in rätt räddningsinsatser krävs tillgång till information om katastrofen, det drabbade området, befolkningens storlek, den socioekonomiska situationen och vilka resurser som finns tillgängliga lokalt och regionalt. Internationella givare av humanitärt bistånd har gemensamt beslutat att fördela pengar baserat på behoven hos den drabbade befolkningen. Det finns väl beskrivna metoder för att utföra behovsbedömningar men resultatet av bedömningarna används alltför sällan. Ett av von Schreebs delarbeten studerade i vilken grad Sida tog hänsyn till resultat av behovsbedömningar vid beslut om stöd till humanitära hälsoprojekt år 2003. Endast en tredjedel av besluten innehöll information om storleken på befolkningen som skulle hjälpas eller andra faktorer som speglade deras hälsobehov.
– Jag tolkar detta som att det är svårt att ge på basis av behov. Det krävs andra rutiner för att låta behoven styra finansiering besluten, säger Johan von Schreeb.
Under sin tid som medicinsk samordnare för Läkare utan gränser i Kashmir kunde Johan von Schreeb testa ett nytt sätt att tidigt samla information om situationen i ett katastrofområde som underlag för behovsbedömningar. Efter 2005 års jordbävning i Kashmir intervjuade han personer som besökte sjukvården. De intervjuade hade god geografisk representation och den tidigt uppskattade dödligheten och antal skadade stämde väl överens med resultaten från en senare studie där alla i området intervjuats.
– Intervjuerna gav en snabb och god bild av vad folk behövde, i detta fall att få sina hus reparerade inför vintern, berättar Johan von Schreeb.
Avhandling: ”Needs assessments for international humanitarian health assistance in disasters
Johan von Schreeb, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Disputation sker 23 november 2007, kl. 9.00, Rockefellersalen, Nobels väg 11, Karolinska Institutet, Solna
För mer information, kontakta:
Johan von Schreeb
Tel 0736 845 331
E-post: johan.von.schreeb@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 524 83895 eller 070-224 38 96
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Studien fokuserar på att utreda vilka miljöeffekter det skulle få om insamlingssystemen för hushållsavfall ändras. Hur insamlingen sker och på vilket sätt man transporterar det insamlade avfallet påverkar energianvändning och miljön relativt lite. Det visar flera av de analyser som ingått i studien.
– Det som tycks betyda mest för att spara energi och miljö är istället hur processerna för att återvinna råvaran ur avfallet ser ut, och hur förbränningen av avfallet sker. Stor betydelse har också processerna som ersätts, till exempel hur energikrävande produktionen av jungfruliga material är och hur värmeproduktionen med konkurrerande bränsle går till, säger Sara Tyskeng på KTH, en av forskarna bakom rapporten.
I studien har forskarna analyserat och sammanställt resultaten från 18 systemanalyser där man mätt hur olika sätt att ta hand om avfall påverkar miljön och energianvändningen. Studien visar genomgående att återvinning leder till minskad energianvändning jämfört med om man bränner avfallet för att få energi.
– Det beror bland annat på att det går åt stora mängder energi för att producera material från jungfrulig råvara. Det finns några undantag men trenden verkar vara att energivinsten per ton för återvinning är störst för metaller och plaster, något mindre för tidningspapper och minst för kartong, säger Sara Tyskeng.
Resultaten när det gäller miljöpåverkan är något mer komplex, bland annat på grund av att osäkerheten i mätvärden normalt är större för utsläpp än för energianvändning i den typ av systemanalyser som studien bygger på. Men tumregeln är att återvinning ger mindre miljöpåverkan än energiutvinning.
– Ett möjligt undantag är när förbränning av papper och kartong ersätter fossila bränslen. I vissa avseenden kan miljön då påverkas mer av återvinning än om man bränner avfallet. I de speciella situationer det gäller kan det bli nödvändigt för beslutsfattarna med någon typ av viktning för att fastställa vilket som är att föredra. Mycket tyder dock på att avfall i första hand konkurrerar med biobränsle i Sverige, och då blir detta inte lika aktuellt, säger Sara Tyskeng.
Studien ”Energi- och miljömässiga skillnader mellan materialåtervinning och energiutvinning av avfall – En litteratursammanställning” är gjord av Sara Tyskeng och Göran Finnveden. Den är en del av Naturvårdsverkets nyligen slutförda utredning kring möjligheterna att samla in avfall i materialströmmar.
Rapporten kan laddas ner på http://www.infra.kth.se/fms/pdf/TRITA-INFRA-FMS_2007_11.pdf
Kontaktinformation
Kontakt
Sara Tyskeng, 08-790 86 10, 070-667 32 39, tyskeng@infra.kth.se
Familjär amyloidos med polyneuropati – FAP, den s.k. skelleftesjukan – är en sällsynt, ärftlig sjukdom som främst förekommer i kustlandet i Västerbottens och Norrbottens län samt lokalt i Portugal och Japan. I Sverige är ca 2 500 personer bärare av anlaget och 5-10% av dem utvecklar sjukdomen. Sjukdomen beror på inlagringar av amyloider, som bildas av äggviteämnet transtyretin. Levertransplantation har visat sig vara en hoppingivande behandlingsmetod eftersom transtyretin produceras i levern. Den första levertransplantationen på denna patientgrupp genomfördes 1990.
Både rubbningar av hjärtrytmen och störningar i det icke viljestyrda (autonoma) nervsystemet är vanligt hos dessa patienter. I avhandlingen studeras hjärtrytmen före och efter levertransplantation, som är den enda nu använda behandlingsmetoden. Det är den första långtidsuppföljningen (i mer än tre år) av dessa rubbningar i samband med transplantationer.
I den serie av studier som ingår i avhandlingen har det visat sig att livshotande rubbningar i hjärtrytmen är vanliga både före och efter transplantation. Ca 25% av patienterna kommer att behöva permanent pacemakerbehandling oavsett om de genomgår transplantation eller inte. En analys av variationerna i hjärtrytmen visar minskad autonom funktion hos FAP-patienter jämfört med friska kontrollpersoner både före och efter levertransplantation. Emellertid är den autonoma funktionen ändå relativt bibehållen efter transplantationen. Ett nytt fynd var att ökad variation i hjärtfrekvens efter transplantation var tecken på tilltagande rubbningar i hjärtrytmen och inte berodde på bättre autonom funktion.
Rolf Hörnsten är biomedicinsk analytiker vid enheten för klinisk fysiologi med specialområdet diagnostikmetoder vid hjärtrytmrubbningar och doktorand vid Inst. för kirurgi och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 090-785 27 18, 090-785 36 39, epost rolf.hornsten@clinphys.umu.se
Fredagen den 16 november försvarar Rolf Hörnsten, Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, enheten för klinisk fysiologi, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Cardiac arrhythmias and heart rate variability in familial amyloidotic polyneuropathy. A clinical study before and after liver transplantation. Svensk titel: Hjärtrytm rubbningar och hjärtfrekvensvariabilitet vid familjär amyloidos. En klinisk studie före och efter levertransplantation.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 933, 9 tr., Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Staffan Andersson, Luleå Tekniska Universitet.
Ett problem inom både ekologisk och konventionell mjölkproduktion är att tillgodose mjölkkornas stora proteinbehov. Enligt en EU-förordning ska alla djur inom ekologisk animalieproduktion sedan 2005 utfodras enbart med ekologiskt producerat foder. Dessutom efterfrågar konventionella mjölkproducenter egenodlade proteinfodermedel, eftersom importerade sojabaserade foder stiger alltmer i pris.
Ärter är proteingrödor som är självförsörjande på kväve och som inte kräver någon tillförsel av handelsgödsel. Ofta odlas ärter till mogen skörd, som tröskas, men Tomas Rondahls avhandling handlar om ärter som samodlas med havre och ensileras vid en tidpunkt då växterna ännu är gröna. Sådan odling fungerar på de flesta mjölkgårdar i Sverige, även i norr där det kan vara svårt att få ärter tröskmogna.
Ett problem med ensilering av ärter är att en stor andel av ärtproteinet är lättlösligt i kons förmagar. Det innebär att det mesta av proteinet inte kan utnyttjas av kon utan omvandlas till bl.a. ammoniak, som utsöndras med urin och avföring. Hur stor andel av ärtproteinet som är lättlösligt beror på hur mycket proteinnedbrytning som skett efter att grödan skördats och ensilerats (konserverats genom mjölksyrajäsning).
Tomas Rondahl har i sitt doktorsarbete jämfört olika ensilerings- och utfodringsstrategier och visar att ärt-havreensilage kan vara ett bra proteinfodermedel för mjölkkor. Hans slutsatser är att:
grödan ska skördas när ärskidorna är halvmatade till fullmatade, vilket innebär att man har ca två veckor på sig
en rotorslåttermaskin utan krossaggregat ska användas, för att minska spillet
grödan ska förtorkas till en torrsubstanshalt på ca 25 procent, och tillsättas 6 liter syra per ton grönmassa för att få en stabil ensilering
ärt-havreensilaget kan ersätta vallensilage till mjölkkor eller ännu hellre blandas lika med vallensilage av hög kvalitet.
När ärt-havreensilaget blandades med vallensilage med högt näringsvärde (häften-hälften på torrvikt) erhålls en s.k. kraftfodersparande effekt vid utfodring av högavkastande mjölkkor. Detta innebär att kor som blev utfodrade med ensilageblandningen och en mindre kraftfodergiva mjölkade lika mycket som kor som utfodrades med endera av de två entensilagtyperna och en större kraftfodergiva.
Slutsatserna bygger bland annat på försök som visar att nedbrytningen av ärtprotein minskar i senare skördad ärtgröda, liksom om grödan förtorkas på fält till ca 30 procent torrsubstanshalt innan ensilering, eller om 6 liter syra tillsätts per ton grönmassa. Proportionerna i blandutsädet var 200 kg ärt per 50 kg havre.
Agronom Tomas Rondahl, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Whole-crop pea-oat silages in dairy production – Effects of maturity stage and conservation strategy on fermentation, protein quality, feed intake and milk production.
Tid: Torsdag 8 november 2007 kl. 10.00
Plats: Wibesalen, Röbäcksdalen, SLU, Umeå
Opponent: Dr. Gbola T. Adesogan, Department of Animal Sciences, University of Florida, Gainesville, Florida, USA.
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Tomas Rondahl (Foto: Veronica Janson)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/rondahl/tomas_rondahl.jpg
Ärt-havregröda med ärter i utvecklingsstadium ”ärtutveckling med halvmatade baljor” (Foto: Tomas Rondahl)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/rondahl/art_havre.jpg
Skörd av ärt-havregröda på Röbäcksdalen, SLU, Umeå (Foto: Tomas Rondahl)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/rondahl/skord.jpg
SRB-ko som äter ärt-havreensilage (Foto: Tomas Rondahl)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/rondahl/utfodring.jpg
Mer information:
Tomas Rondahl, 090-786 87 48, Tomas.Rondahl@njv.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet (svensk sammanfattning: s 65-70):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001608/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Vi reser sällan för resandets skull utan för att uppfylla olika behov, i det här fallet för att kunna ta oss till och från arbetet. Utgångspunkten är att varje individ har ett begränsat handlingsutrymme i valet av färdmedel och att detta handlingsutrymme inskränks beroende bland annat på arbetets krav, trafiksystemets utformning, barnomsorgen utformning och individens resurser och behov. Hans Olof Gottfridsson, kulturgeograf, har studerat färdmedelvalet i sin avhandling. Som studieobjekt har valts pendlare i Kils kommun i Värmland med en arbetsplats i Karlstad.
Trafiksystemet och färdmedelsvalet
Kollektivtrafikens yttäckning i Kil och Fagerås är sämre än i Karlstad, man har därför ofta längre avstånd mellan bostad och hållplats än mellan arbete och hållplats. Trots det förefaller inte förhållanden på boendeorten avgöra valet av färdmedel. I valet mellan bilen eller kollektivtrafik är det avgörande om man behöver byta mellan olika kollektiva färdmedel eller inte vid resa med kollektivtrafik.
Barnomsorgen och färdmedelsvalet
Ett hinder för att resa kollektivt till arbetet är förskolans och familjedaghemmets geografiska läge i förhållande till hållplatser och bostad. Barnomsorgens öppettider och den schablonmässigt beräknade restiden till och från arbetsplatsen inverkar negativt på möjligheten att fritt välja färdmedel. Snäva öppettider och snålt tilltagna tider inom vilka barn ska hämtas efter arbetstidens slut missgynnar kollektivtrafik.
Individen och färdmedelsvalet
En stor andel bilpendlare uppger att de i högre grad skulle vilja resa kollektivt om det bara var möjligt. Men flertalet av dem har dålig kunskap om kollektivtrafikutbudet och liten erfarenhet av att arbetspendla med kollektivtrafiken.
Kostnaden för att pendla uppfattas olika. Bilpendlarna är bara delvis medvetna om bilens kostnader, kollektivpendlarna mer medvetna om reskostnaderna. Bilpendlare prioriterar tid och flexibla transportlösningar och är beredda att betala för det. Därför är det svårt för trafikförtagen att hitta lösningar som tillgodoser de olika resenärgruppernas behov. Då kollektivpendlarna ofta är prismedvetna kan en satsning på lägre taxor vara ett sätt att behålla dem som resenärer medan det knappast lockar bilpendlare som är ganska okänsliga för priset.
Kollektivtrafikens framtidspotential
Småbarnfamiljer och boende i små och mindre tätorter som de i det studerade exemplet tillhör de mest frekventa bilresenärerna. Trots detta visar resultatet att det även i dessa grupper finns individer som regelbundet reser kollektivt till och från sin arbetsplats. Att kollektivtrafiken kan vinna resenärer bland dessa grupper ses här som en oväntad styrka för kollektivtrafiken och också en möjlighet att nå nya kundgrupper i framtiden.
Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen Färdmedelvalets komplexa förutsättningar, kontakta Hans Olof Gottfridsson, filosofie doktor i kulturgeografi, tel 070-543 71 42
Det samarbetsavtal som på onsdagen undertecknades av LiU:s rektor Mille Millnert och Tekniska Verkens koncernchef Stig Holm innebär bland annat att universitetet kan rekrytera en ny professor inom området industriell ekologi.
Satsningen får också stor betydelse för Miljötekniskt Centrum, arbetsnamnet på ett samverkansprojekt som drivs av kommunerna i Linköping och Norrköping, näringslivet och universitetet.
– Vi har kvalificerad forskning inom energiteknik, miljöteknik och klimatpolitik med kopplingar till beteendevetenskap, samhällsvetenskap och logistik. I botten ligger ett systemtänkande som en viktig aspekt. Nu behöver vi en person som kan samla ihop alla dessa intressanta områden och ännu flera kvalificerade forskare, förklarar Mille Millnert.
– Tekniska Verken jobbar intensivt med miljöfrågor och vill hjälpa till att förverkliga visionen om ett Miljötekniskt Centrum i regionen. Det handlar om att hantera klimatfrågan, att planera framtidens produktion av energi, att ta tillvara solenergin och att säkra vattentillgången. Utmaningarna är hur många som helst, säger Stig Holm.
Enligt Mats Eklund, professor i Industriell miljöteknik, möjliggör den gemensamma satsningen att lyfta forskningen till en internationell toppnivå.
– Professurens inriktning på industriell ekologi, som handlar om att utveckla industrins miljöprestanda genom smarta systemlösningar, passar både LiU och Tekniska Verkens profil synnerligen väl.
Universitetet har redan idag omkring 150 forskare som arbetar med miljörelaterad forskning. Regionen är en av Sveriges starkaste inom miljötekniskt näringsliv med cirka 500 företag i branschen.
Kontaktinformation
Mille Millnert, rektor Linköpings universitet, 013-281001
Mats Eklund, professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet, 0708-28 23 07
Stig Holm, koncernchef Tekniska Verken, tel 013-20 90 60, 070-660 90 60
– Det här är början till ett globalt samarbete med utbyte av evenemang mellan länder och kontinenter. Att uppleva det som sker på ett naturligt sätt, och i samma dimension som där det verkligen utspelar sig, är fantastiskt, säger Mats Erixon vid Centrum for Sustainable Communications, KTH, och ansvarig för sändningen från svensk sida.
Sändningen görs i samarbete med Inamori Foundation, stiftelsen bakom Kyoto Prize som är Japans största forskningspris. Bildkvaliteten, kallad 4K, har fyra gånger högre upplösning än digital bio. Den teknik som krävs för så hög upplösning har funnits i laboratoriemiljö i ett par år, och den första publika realtidsdemonstrationen ägde rum i San Diego 2005. Helgens sändning innebär att man tar steget till okomprimerad transport över IP under två oceaner.
– 4K är den högre standard man valt för rörlig bild till biografbruk men den har hittills bara använts vid lokal uppspelning från server. Det vi gör nu är att visa hur man kan delta i ett evenemang utan att behöva resa och ändå få en upplevelse som ligger väldigt nära att vara fysiskt på plats, säger Mats Erixon.
Som mottagare och fördelare av signalen används HP:s senaste switchlösning 8212, kameratekniken kommer från Olympus och projektorn är en Sony 4K projektor. En förutsättning för sändningen, utöver utrustningen i Kyoto och på KTH, är de globala, virtuella samarbetsorgan som finns för fibernätsöverföring. Mest känd är GLIF (Global Lambda Integrated Facility) som gör det möjligt för forsknings-och utbldningsorganisationer att prova ny teknologi tillsammans.
Överföringen sker över de avancerade nät för 10 Gbit/s (tio miljarder bitar per sekund) som ligger mellan Japan och USA, tvärsöver USA, vidare till Europa och slutligen till Stockholm över det optiska Nordunet/Sunet som blev klart tidigare i år. Sändningen tar 8 Gbit/s i anspråk, resterande bandbredd används för en HDTV-förbindelse som utgör en intern ”walkie-talkie” mellan teknikgrupperna i Japan och Sverige.
Tillämpningarna av tekniken är många – inom medicin, distansundervisning, för möten och för kulturevenemang. Stora filmproduktioner, som kräver tusentals resor och transporter världen över, kan nu göras helt digitalt i tillräckligt hög kvalitet. Ett filmklipp kan spelas in i Australien, klippas i Wien, färgkorrigeras i Toronto och visas i Hollywood samma eftermiddag – i full upplösning utan nämnvärd tidsfördröjning.
– 4K för hemmabruk ligger åtskilliga år framåt i tiden. Först ska vi införa HDTV över huvudtaget och sen uppgradera till full HDTV, vilket dubblerar behovet av bandbredd. Därefter ska vi fyrdubbla kapaciteten i överföringsnätet igen för att komma fram till 4K, säger Mats Erixon.
Tidsskillnaden mellan länderna gör att sändningen sker klockan sex på lördag morgon 10 november, svensk tid.
– Det är lite tidigt men ett gyllene tillfälle för den som vill uppleva TV-historia på plats. Alla som anmäler sig är hjärtligt välkomna, säger Mats Erixon.
Tid: lördagen den 10 november kl. 06.00
Plats: hörsal E1, Lindstedtsvägen 3, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
KTH sänder även en inspelning av lördagens direktsändning måndag 12 november med start klockan 15.55.
Om Kyoto Prize och Inamori Foundation
Inamori Foundation delar sedan 1985 ut Kyoto Prizes till individer och grupper som på ett märkbart sätt har bidragit till förbättringar för mänskligheten. Priserna, som delas ut i kategorierna Avancerad teknik, Grundläggande vetenskap samt Konst och filosofi, är öppna för alla oavsett nationalitet, ras, kön, ålder och religion.
Kontaktinformation
Kontakt tekniska frågor: Mats Erixon, 08-790 9281, mex@kth.se
Kontakt för anmälningar: Emma Källblad, 08-790 6667, kallblad@kth.se
Lärartätheten i den svenska grundskolan minskade under i stort sett hela 1990-talet, för att öka något under 2000-talets inledande år. I genomsnitt minskade antalet lärare från 9,1 till 7,7 per hundra elever mellan läsåren 1990/91 och 2002/03 (-15 %). Nedgången beror på att antalet lärare inte växt lika snabbt som antalet elever.
Färre lärare – sämre studieprestationer
I rapporten studeras vilken effekt neddragningen av antalet lärare har på elevernas resultat, genom att jämföra kommuner som dragit ner på skolresurserna under 1990-talet olika mycket. I kommuner som har dragit ner på antalet lärare mycket har eleverna fått sämre slutbetyg i årskurs 9 än elever i kommuner som minskat lärartätheten lite. Den genomsnittliga kommunen har minskat antalet grundskollärare från 9,1 till 7,7 per hundra elever, vilket medfört att eleverna i genomsnitt förflyttats 1,2 procentenheter längre ned i betygsfördelningen. Den minskade lärartätheten har också försämrat pojkarnas resultat på den teoretiska delen av mönstringsprovet innan militärtjänsten. Denna effekt är mer än dubbelt så stor som effekten på elevernas betyg. Neddragningarna i skolan tycks ha påverkat t ex barn till högutbildade och utlandsfödda barn lika mycket.
Bakgrund och metod
År 1991 blev kommunerna huvudmän för skolan. Grundskolan gick därmed från ett enhetligt system med öronmärkta statsbidrag, till ett system där kommunerna friare kan besluta om skolans utgifter och antal lärare. I rapporten undersöks om förändringarna i studieresultat i olika kommuner samvarierar med den förändrade kommunala resurstilldelningen. Analysen tar också hänsyn till t ex genomsnittsinkomst i kommunen, andel utlandsfödda elever och andelen högutbildade föräldrar.
Rapport 2007:24 ”Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?” är skriven av Peter Fredriksson och Björn Öckert, IFAU. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2007:26.
Kontaktinformation
Vill du veta mer, kontakta Björn Öckert på telefon:
070-237 67 00, 018-471 70 95 eller via e-post: bjorn.ockert@ifau.uu.se.
Fodret till odling av kallvattensarter som lax och regnbåge baseras på marina råvaror, bland annat sill, skarpsill och lodda. Redan nu är produktionen så hög att man delvis använder växtoljor i fiskfoder, något som sannolikt kommer att ske i ännu större utsträckning i takt med att produktionen av odlad fisk ökar.
Forskare vid SLU i Uppsala och Umeå har tidigare konstaterat att regnbåge och lax växer lika bra med ett foder, vars fettinnehåll består av 75 procent rapsolja och resten fiskolja. De nyttiga marina omega 3-fettsyrorna DHA och EPA visade sig dock minska i denna fisk.
Nu har forskarna testat olika bioaktiva ämnen från växtriket och deras förmåga att påverka fiskens fettprofil så att mängden av de längsta, mest fleromättade fettsyrorna ökar.
I ett försök har tillskott av alfa-liponsyra medfört att EPA ökade i fiskmuskeln och i ett annat har tillskott av sesamin resulterat i en ökning av DHA. Den senare effekten var så stor att man skrivit en patentansökan om sesamfrö i fodret för att förbättra den eftersträvade fettsyrasammansättningen i odlade rovfiskar.
BILD: Bioaktiva ämnen från sesamfrön har visat sig hjälpa odlad laxfisk att omvandla vegetabiliska fettsyror från rapsoljan i fodret till mer fleromättade fettsyror. På bilden en röding. Foto: Institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/roding.jpg
Kontaktinformation
Jana.Pickova@lmv.slu.se, 018-67 20 11
Afaf.Kamal-Eldin@lmv.slu.se, 018-67 20 36
Sofia.Trattner@lmv.slu.se, 018-67 20 05
Eva.Brannas@vfm.slu.se, 090-786 82 95
http://www.lmv.slu.se
http://www.vfm.slu.se
