Lärartätheten i den svenska grundskolan minskade under i stort sett hela 1990-talet, för att öka något under 2000-talets inledande år. I genomsnitt minskade antalet lärare från 9,1 till 7,7 per hundra elever mellan läsåren 1990/91 och 2002/03 (-15 %). Nedgången beror på att antalet lärare inte växt lika snabbt som antalet elever.
Färre lärare – sämre studieprestationer
I rapporten studeras vilken effekt neddragningen av antalet lärare har på elevernas resultat, genom att jämföra kommuner som dragit ner på skolresurserna under 1990-talet olika mycket. I kommuner som har dragit ner på antalet lärare mycket har eleverna fått sämre slutbetyg i årskurs 9 än elever i kommuner som minskat lärartätheten lite. Den genomsnittliga kommunen har minskat antalet grundskollärare från 9,1 till 7,7 per hundra elever, vilket medfört att eleverna i genomsnitt förflyttats 1,2 procentenheter längre ned i betygsfördelningen. Den minskade lärartätheten har också försämrat pojkarnas resultat på den teoretiska delen av mönstringsprovet innan militärtjänsten. Denna effekt är mer än dubbelt så stor som effekten på elevernas betyg. Neddragningarna i skolan tycks ha påverkat t ex barn till högutbildade och utlandsfödda barn lika mycket.
Bakgrund och metod
År 1991 blev kommunerna huvudmän för skolan. Grundskolan gick därmed från ett enhetligt system med öronmärkta statsbidrag, till ett system där kommunerna friare kan besluta om skolans utgifter och antal lärare. I rapporten undersöks om förändringarna i studieresultat i olika kommuner samvarierar med den förändrade kommunala resurstilldelningen. Analysen tar också hänsyn till t ex genomsnittsinkomst i kommunen, andel utlandsfödda elever och andelen högutbildade föräldrar.
Rapport 2007:24 ”Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?” är skriven av Peter Fredriksson och Björn Öckert, IFAU. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2007:26.
Kontaktinformation
Vill du veta mer, kontakta Björn Öckert på telefon:
070-237 67 00, 018-471 70 95 eller via e-post: bjorn.ockert@ifau.uu.se.
Fodret till odling av kallvattensarter som lax och regnbåge baseras på marina råvaror, bland annat sill, skarpsill och lodda. Redan nu är produktionen så hög att man delvis använder växtoljor i fiskfoder, något som sannolikt kommer att ske i ännu större utsträckning i takt med att produktionen av odlad fisk ökar.
Forskare vid SLU i Uppsala och Umeå har tidigare konstaterat att regnbåge och lax växer lika bra med ett foder, vars fettinnehåll består av 75 procent rapsolja och resten fiskolja. De nyttiga marina omega 3-fettsyrorna DHA och EPA visade sig dock minska i denna fisk.
Nu har forskarna testat olika bioaktiva ämnen från växtriket och deras förmåga att påverka fiskens fettprofil så att mängden av de längsta, mest fleromättade fettsyrorna ökar.
I ett försök har tillskott av alfa-liponsyra medfört att EPA ökade i fiskmuskeln och i ett annat har tillskott av sesamin resulterat i en ökning av DHA. Den senare effekten var så stor att man skrivit en patentansökan om sesamfrö i fodret för att förbättra den eftersträvade fettsyrasammansättningen i odlade rovfiskar.
BILD: Bioaktiva ämnen från sesamfrön har visat sig hjälpa odlad laxfisk att omvandla vegetabiliska fettsyror från rapsoljan i fodret till mer fleromättade fettsyror. På bilden en röding. Foto: Institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/roding.jpg
Kontaktinformation
Jana.Pickova@lmv.slu.se, 018-67 20 11
Afaf.Kamal-Eldin@lmv.slu.se, 018-67 20 36
Sofia.Trattner@lmv.slu.se, 018-67 20 05
Eva.Brannas@vfm.slu.se, 090-786 82 95
http://www.lmv.slu.se
http://www.vfm.slu.se
Vittecknade hundar har troligen valts ut aktivt av människan genom tiderna, kanske av estetiska skäl eller för att det vita syns bättre i mörker och under jakt. Men denna egenskap har en baksida – den är kopplad till hörselnedsättning hos många raser.
Rhodesian ridgeback är en av de raser som ibland får en mutation i genen som ger den karaktäristiska hårkammen längs ryggraden. Då uppkommer sjukdomen dermoid sinus, som kan yttra sig som dålig rörlighet, inkontinens och beteenderubbningar. Åtta till tio procent av de nyfödda valparna föds med denna defekt.
Det finns över 350 kända genetiskt orsakade sjukdomar hos hundar. Med hjälp av kunskap om hundens arvsmassa kan man nu hitta sjukdomsframkallande mutationer för många olika genetiska hundsjukdomar.
Genetiska fynd kan minska hundsjukdomar http://www.slu.se/?ID=135&Nyheter_id=7338
BILD 1: Nu vet man exakt vilken mutation som ger sjukdomar kopplade till vita tecken och rygghårkam, här på Rhodesian ridgeback. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/rhodridge.jpg
BILD 2: Vita tecken är kopplade till hörselnedsättning hos flera hundraser. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/hundar.jpg
Kontaktinformation
Goran.Andersson@hgen.slu.se
018-471 49 03
De är också både art- och talrika och berikar därmed den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.
Sandra Öberg vid SLU i Uppsala har funnit att spindlar tidigt finns ute i fälten på våren när bladlössen börjar etablera sig. De vanligaste spindelarterna fanns i högre antal i ekologiskt odlade fält än i konventionellt odlade.
Mångfalden av vargspindlar (Lycosidae) och mattvävarspindlar (Linyphiidae) påverkades också positivt av mängden perenna grödor, t.ex. vall, och av skog i närheten. Fältkanter visade sig vara viktiga livsmiljöer för båda spindelfamiljerna.
BILD: Ung vargspindel. Foto: Anders Lindström
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/vargspindel.jpg
Kontaktinformation
Sandra.Oberg@ekol.slu.se, 018-67 23 72
Virkesförrådet i landets skogar fortsätter att öka på grund av att tillväxten överstiger avverkningarna med god marginal. Detta trots att stormar och skadegörare har decimerat beståndet under senare år. Riksskogstaxeringen vid SLU i Umeå beräknar virkesförrådet till tre miljarder kubikmeter.
Tillgången på äldre skogar, dvs. skogar som är avverkningsbara, minskar långsamt men är fortfarande ungefär en tredjedel av den totala skogsmarken utanför reservat och nationalparker.
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se
BILD: Norrländsk skog. Foto: Nora Adelsköld http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/tallskog2NA.jpg
– En stor del av äldreforskningen är inriktad på gruppen 80+ och de grupper som har det svårast och som kräver mest omsorg och vård, säger Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS. Men vi måste även uppmärksamma det friska åldrandet och den potential som människor över 65 år innebär för samhälle, kultur och livslångt lärande.
Syftet med konferensen är att lyfta fram samhällsvetenskaplig forskning om äldres villkor och omsorg. Ämnesområden som Befolkningsutveckling, välfärdskrav och hälsa, Äldresyn och kompetensbehov samt Framtida utmaningar för forskning om äldre och åldrande utgör huvudpunkter. Halvdagskonferensen avslutas med en paneldiskussion där företrädare för arrangörerna FAS, Riksbankens jubileumsfond, Vinnova och Vårdalstiftelsen möts. Även riksdagsledamot Barbro Westerholm och författaren och journalisten Ludvig Rasmusson deltar tillsammans med företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting.
Dag: Onsdag 7 november 2007
Tid: kl. 13.00-17.20
Plats: Folkets hus, Stockholmsrummet, Barnhusgatan 12-14, Stockholm.
Media är välkomna till konferensen, som är avgiftsfri.
Ladda ned programmet: www.fas.se/kalender
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ___________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240
Gunilla Isaksson, som den 9 november disputerar med avhandlingen Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter – Erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män, har i sitt forskningsarbete fokuserat på vilken betydelse stödet från det sociala nätverket har för kvinnor som drabbats av en plötsligt ryggmärgsskada för att de ska kunna återfå en meningsfull vardag med god livskvalitet. De som deltar i studien är dels de drabbade kvinnorna, men också deras äkta män och sambor.
– Resultatet visar att behovet av stöd förändras eftersom kvinnorna efter skadan behöver praktisk hjälp för att klara flertalet av sina vardagliga aktiviteter. Det handlar om den personliga vården, om skötsel av hemmet, eventuella arbetsuppgifter och att utöva olika typer av fritidsintressen. Studierna visar också att det känslomässiga stödet är av samma betydelse om det rent praktiska för att kvinnorna ska återuppta de aktiviteter de ägnade sig åt innan skadan. Behovet av stöd förändras över tid och då i förhållande till kvinnornas behov, säger Gunilla Isaksson.
– Det är viktigt att de som arbetar inom rehabiliteringsverksamheten har kunskap om detta, det är ju ofta de som möter de skadade kvinnorna.
En annan slutsats är att vissa personer i det nära nätverket får extra stor betydelse för den drabbade och de måste involveras i rehabiliteringen för att den ska bli framgångsrik. Hur människorna i nätverket bemöter den skadade är också viktigt, inte minst för hur de skadade kvinnorna klarar att delta i olika vardagliga aktiviteter.
De allra viktigaste är självfallet de skadade kvinnornas män och sambor. Gunilla Isakssons studier visar att männen i hög utsträckning har behov av stöd från professionell rehabiliteringspersonal för att veta hur de ska kunna ge både praktiskt och emotionellt stöd till sina kvinnor.
– Det stödet saknas dock i hög utsträckning i dag, vilket också påverkar männens möjligheter att i sin tur ge det stöd de skulle vilja ge.
Upplysningar: Gunilla Isaksson, tel. 0920-49 38 53, gunilla.isaksson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
Ojämlikhet i hälsa innebär systematiska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. I sin avhandling visar sociologen Susanna Toivanen bland annat att låg inkomst ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. En del av denna riskökning förklaras dock av arbetsmiljön.
– Inkomst och arbetsmiljöfaktorer har en självständig betydelse för uppkomsten av hjärtkärl-sjukdomar, försämrat psykiskt välbefinnande och värk i muskler och leder. Vilka faktorer som är viktigast för de olika typerna av ohälsa skiljer sig mellan kvinnor och män. Exempelvis tycks inkomst ha större betydelse för mäns risk för hjärtkärlsjukdomar medan arbetsmiljöfaktorer har större betydelse för kvinnors risk för hjärtkärlsjukdomar och försämrat psykiskt välbefinnande, säger Susanna Toivanen vid CHESS.
Vår inställning till livet i stort, mätt som en stark känsla av sammanhang (KASAM), tycks skydda oss mot den skadliga effekten av hög fysisk belastning och minskar således risken för värk i muskler och leder menar Susanna Toivanen. Även de med en stark känsla av sammanhang hade en ökad risk för ohälsa när de var utsatta för arbetsmiljöpåfrestningar, men riskökningen var mindre jämfört med dem med en svag känsla av sammanhang.
– Alla kokar, men vid olika temperaturer, konstaterar Susanna Toivanen.
Resultaten i avhandlingen visar också att risken för stroke är högre för kvinnor och män i yrken med lågt beslutsutrymme än för dem i yrken med högt beslutsutrymme. Risken för hjärnblödning var högst bland kvinnor med lågt beslutsutrymme, medan lågt beslutsutrymme inte ökade risken för blodpropp i hjärnan för kvinnor.
– Det vetenskapliga intresset för psykosociala arbetsmiljöfaktorer och risken att drabbas av stroke har hittills varit litet, och resultaten från de få befintliga studierna är motsägelsefulla. Dessa nya fynd som avhandlingen presenterar är viktiga för den framtida forskningen om arbetsmiljöns betydelse för stroke, konstaterar Susanna Toivanen.
Avhandlingen om arbetsrelaterad ojämlikhet i hälsa baseras på statistisk bearbetning av ett flertal svenska datamaterial, bland annat levnadsnivåundersökningar och olika register.
Avhandlingens titel: Work-related Inequalities in Health. Studies of income, work environment, and sense of coherence
Ytterligare information
Susanna Toivanen, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, Stockholms universitet och Karolinska Institutet, tfn 08-674 7399, mobil 0708-32 78 89, susanna.toivanen@chess.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Syftet med projektet, som går under namnet PERSPEC – ”Perspektiv kring mobilisering av prioriterade föroreningar i mark – är att få bättre förståelse för vilka processer som är viktiga för transport av föroreningar i mark och vatten.
– Både i Sverige och i övriga Europa ser vi förändringar i nederbörd och temperatur. Dessa klimatfaktorer påverkar kraftigt hur olika föroreningar förflyttas i miljön, säger Magnus Bergknut, projektledare.
Han har tillsammans med Hjalmar Laudon och Karin Wiberg initierat projektet, som nu leds och koordineras av honom och professor Mats Tysklind.
Projektet utgår från avrinnningsområdet runt Krycklan, ett vattendrag som mynnar ut i Vindelälven. På denna plats har hydrologisk och biogeokemisk data samlats in under de senaste 30 åren.
– Krycklan är ett markområde med liten mänsklig påverkan, vilket ger oss en värdefull utgångspunkt för studier av områden med stor mänsklig påverkan, förklarar Magnus Bergknut.
Forskarna kommer att fokusera på de ämnen som är prioriterade enligt European water framework directive (WFD), så som metaller (kvicksilver, bly och aluminium) och persistenta organiska miljögifter (t.ex. polycykliska aromatiska kolväten, bromerade difenyletrar, klorfenoler, klorbensen, PCB:er och dioxiner).
I PERSPEC medverkar forskare vid Umeå universitet, Lancaster University i England och Technische Universität Graz i Österrike. Det drivs med hjälp av medel från SNOWMAN – ”Sustainable management of soil and groundwater under the pressure of soil pollution and soil contamination”, som i sin tur finansieras av European Research Area Networks (ERA-NET).
SNOWMAN
http://www.snowman-era.net/
Krycklan
http://ccrew.sek.slu.se/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Magnus Bergknut, projektledare för PERSPEC
Tel: 090-786 82 30
E-post: magnus.bergknut@chem.umu.se
– Det lönar sig att ha patienterna med! konstaterar Jonas Eberhard, som beskriver studien i sin avhandling från Lunds universitet.
Han tror att behandlingen av psykospatienter har mycket att vinna på att läkaren ställer frågor på ett strukturerat sätt, i stället för att bara allmänt fråga patienten ”hur det känns idag”. Då fångar man in alla eventuella förändringar i symtom, läkemedelsbiverkningar, socialt liv etc.
Bara 15 procent av de 166 patienterna i studien hade en meningsfull sysselsättning, och hela 20 procent träffade aldrig någon annan än vårdpersonalen. Det är dystra fakta att dra fram, men Jonas Eberhard menar ändå att strukturerade frågor inte behöver öka dysterheten:
– Om man under kontrollerade former kan bena upp patienternas problem, så har man större chans att göra något åt dem. Dessutom kan man ju också få syn på framsteg som kanske annars inte upptäckts.
I studien bedömdes patienternas tillstånd både av läkarna och av dem själva enligt ett visst formulär. Bedömningarna överensstämde bättre än väntat: patienterna övervärderade i regel inte läkemedelsbiverkningarna, och hade ofta nästan samma bild som läkarna av sina symtom.
En slutsats av studien är att dess långa tidsperspektiv var viktigt. Under de fem år studien pågick kunde man t ex se ganska stora svängningar i sjukdomen även hos kroniska patienter. Det betyder att läkarna måste vara medvetna om att en förbättring inte alltid kvarstår, utan ofta kan följas av en försämring. Studien visade också att vissa symtom som ansetts som läkemedelsbiverkningar minst lika mycket kan bero på sjukdomen i sig.
Ytterligare ett fynd är att patienter med många akuta sjukdomsepisoder var mest påverkade när det gällde förmågan att tänka och resonera (kognitionen). För att hjälpa upp denna förmåga menar Jonas Eberhard att dataspel och datoriserad träning av den sort som används t ex vid ADHD och hjärnskador kunde vara till nytta.
– I väntan på nya och bättre läkemedel finns det sådana enkla metoder som nog kunde förbättra behandlingsresultaten en hel del, om de bara användes, menar han.
Avhandlingen heter Schizophrenia in a longitudinal perspective. Clinical and neurocognitive aspects och läggs fram den 19.11. Jonas Eberhard nås på jonas.eberhard@med.lu.se och det danska mobiltelefonnumret 0045-30832813.
Cervixcancer, livmoderhalscancer, är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i hela världen. Därför är ett högt deltagande ett av målen i screeningprogrammet. I det landsting där studien genomfördes visade det sig att cirka tolv procent av kvinnorna i åldern 28-65 år saknade ett registrerat cellprov de senaste fem åren
– Många kvinnor upplevde att de kände sig friska, och så länge som kroppen inte signalerade några symptom ansåg de att de inte behövde delta i gynekologisk cellprovs-kontroll, berättar Marie Oscarsson. Kvinnorna uppgav att de haft det svårt att få tiden att räcka till. De prioriterade den tid de hade till familj och arbete och inbjudan till screeningen blev ett ytterligare stressmoment i deras liv.
Ofta fanns det ett motstånd mot hälso- och sjukvården, alltifrån en obehagskänsla till totalt avståndstagande. En del kvinnor hade dåliga erfarenheter av sina kontakter med sjukvården, andra trodde inte på den sjukvård som bedrevs inom hälso- och sjukvården. En del av kvinnorna hade varit med om negativa upplevelser i samband med tidigare gynekologiska undersökningar och de gjorde allt för att undvika att hamna i samma situation igen.
De främsta önskemålen var att bli försäkrade om att få ett vänligt bemötande. Det andra vanligaste önskemålet var att få en passande provtagningstid. När provtagning erbjöds efter varje enskild kvinnas önskemål ökade deltagandet, men till höga kostnader. Men en majoritet av kvinnorna avstod fortfarande från att delta i gynekologisk cellprovskontroll.
Marie Oscarsson disputerar vid Linköpings universitet den 9 november. Hennes avhandling heter ”Healthy women or risk patients? Non-attendance in a cervical cancer screening program”.
Kontaktinformation
Marie Oscarsson
tel: 0480-44 60 80
mobil: 070-3234243
e-post: marie.oscarsson@hik.se
I Nutekrapporten Samverkan i det akademiska vardagslivet av Clas Wahlbin och Caroline Wigren från Internationella Handelshögskolan i Jönköping har nära 10 000 lärare på svenska universitet och högskolor svarat på frågor om samverkan. Lärarna på Högskolan på Gotland visar sig vara synnerligen aktiva och positiva till samverkan och de deltar i flest aktiviteter av alla lärosäten. Bland 34 olika samverkansaktiviteter som undersökts så har Högskolan på Gotland högst andel i och med att våra lärare har deltagit i 16 av de 34 aktiviteterna. ”Det är en anmärkningsvärd ställning” konstateras i rapporten.
Attityd 07 är en undersökning bland 26 000 studenter om deras attityd till företagande och entreprenörskap från Nutek och Drivhuset. Här hamnar Högskolan på Gotland bland top fem när det gäller lärosäten där studenterna är eller kan tänka sig att bli företagare och där studenterna fått kunskap om företagande under sin utbildning. Högskolan lyfts fram som ett gott exempel på det här området.
Rapporten Samverkan i det akademiska vardagslivet finns på följande länk:
http://fm.nutek.se/forlaget/pdf/info_060-2007.pdf
Rapporten Attityd 07 finns att ladda ner på: http://www.drivhuset.se/filarkiv/filer/attityd07_rapport_web.pdf
Kontaktinformation
För mer information, kontakta följande personer vid Högskolan på Gotland:
Hans Jansson, planeringschef hans.jansson@hgo.se
Tel:0498 29 99 78
Mobiltel:0706-711377
Rickard Elgán, forsknings- och utbildningsstrateg rickard.elgan@hgo.se
Tel:0498 29 99 06
Mobiltel:0706-691149
Petra Lindberg, informationsansvarig, petra.lindberg@hgo.se
Tel:0498 29 91 13
Mobiltel:070-2057337
– Det är hög tid att Sverige tar steget från prat till handling när det gäller innovationers betydelse för näringslivets utveckling och Sveriges export av varor och tjänster. På KTH och andra högskolor i Sverige arbetar vi hårt för att få in mer av det i utbildningarna och i vår forskning, säger Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling på KTH.
Med seminariet på KTH erbjuder en rad högskolor och företag en fördjupad diskussion och en rad konkreta exempel kring innovationsfrågorna, och hur dessa ska få bättre genomslag i svensk utbildning, forskning, industri och tjänsteproduktion.
Seminariet arrangeras av PIEp, Product Innovation Engineering program, ett nationellt VINNOVA-stöttat program som syftar till att stärka förmågan till innovativ produkt- och affärsutveckling. Ambitionen med seminariedagen är att ge olika aspekter på produktinnovation och diskutera grundläggande förutsättningar för lyckade innovationssatsningar.
– En viktig del i detta är designfrågorna – därför är det extra roligt att under seminariet få presentera Bicky Chakrabortys tankar, hans nya professur i Produkt- och tjänstedesign och dess innehavare Sara Ihlstedt-Hjelm, säger Margareta Norell Bergendahl.
Entreprenörens behov av investerare, och vice versa, är ytterligare en nyckelfråga. Anna-Carin Månsson, med erfarenhet från båda sidor, berättar om hur hon som vd för Theia Investment ser på det ömsesidiga beroendet.
Att arbeta med innovationer som tydligt är baserade på insikt om konsumenters behov och förväntade önskemål kräver ett speciellt tänkande. Mats Ekblad, teknikchef på Electrolux, delar med sig av sina erfarenheter.
Larry Leifer från Stanford University och Christian Marxt från ETH, Zürich, tar upp det globala samarbete som krävs när innovation går över gränserna för en större marknad som ser olika ut från plats till plats.
Anders Flodström, chef för Högskoleverket och tidigare rektor för KTH, tar upp frågan om hur regeringen och högskolan kan bidra till svensk innovationskraft.
– Från PIEps sida kan vi bidra på många olika sätt. Tillsammans med partners i och utanför Sverige arbetar vi med insatser inom utbildning, forskning och näringsliv för en helhetssyn inom området, säger Sofia Ritzén, ledare för PIEp.
Tid: onsdag 7 november kl.15-18
Plats: Salongen på KTHs bibliotek, Osquars backe 31, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Hedlund, koordinator PIEp, 08-790 6444, hedlund@md.kth.se
Margareta Norell Bergendahl, prorektor KTH, 08-790 8068, maggan@md.kth.se
Idag kan nya material plockas ihop atom för atom med hjälp av nanoteknik och ges helt nya egenskaper. På Chalmers täcker forskargrupper inom fysik, kemi och nanovetenskap alla delar i processen fram till nya spännande material.
Förutom spetskunskap, finns också högklassig utrustning för att analysera, testa och tillverka materialen – som till exempel kraftfulla mikroskop och nanotekniklaboratoriet, ett av världens renaste rum. Där arbetar forskarna med byggstenar som är en miljarddels meter stora.
Nu förstärks miljön på Chalmers ytterligare med ett högupplösande transmissonselektronmikroskop som saknar motsvarighet i Sverige och Norden.
Eva Olsson, professor i materialanalys, ansvarar för mikroskopet.
Vad innebär det nya tillskottet?
– För min egen del är detta fantastiskt roligt och stimulerande. Instrumentet är ett av de vassaste som finns och ger möjlighet att gå ännu längre med materialens hemligheter. En enda atom kan utgöra skillnaden mellan succé och fiasko. Vi tar reda på vilken atom, var den finns och varför, säger Eva Olsson.
Mikroskopet ger tillgång till två av de största genombrotten i elektronmikroskopens historia. Genom att det helt kan korrigera för linsfel och energifiltrera elektronstrålen, kan man se ännu mindre detaljer och dessutom med högre precision. Sammantaget är detta revolutionerande för materialforskningen och det går inte att förutspå all den forskning som nu kan utföras.
– För Chalmers forskare och doktorander med anknytning till material är det väldigt viktigt. Dessutom styrker mikroskopet oss som attraktiva samarbetspartners för andra. Det öppnar dörren till nya forskningsområden genom väsentligt förbättrad upplösning både i rum för avbildning och i energi för spektroskopi. Vi kan dessutom få information om den tredimensionella strukturen och dess koppling till egenskaper på nanometerskala, säger Eva Olsson.
I samband med invigningen ordnas ett seminarium, ”Material för framtiden”, med vetenskapliga föredrag av all världens forskare och populärvetenskapliga evenemang för alla. Eva Olsson är även samordnare för seminariet.
Vad är tanken med seminariet?
– Jag ser våra mikroskop som en knutpunkt för alla forskargrupper och industriella partners med material i fokus. Därför vill vi ta tillfället i akt att lyfta intressanta aspekter och låta forskare och andra med intresse av materialfrågor mötas. Vi diskuterar bland annat infrastrukturfrågor, tittar på den intressanta utvecklingen inom mjuka material samt nanoteknikens viktiga roll för energi och miljö. Vi lyfter också särskilt de säkerhets- och etikaspekter som nanotekniken medför.
Seminariet består av fem olika vetenskapliga delsessioner och en populärvetenskaplig del.
– Vi vill också ge alla på Chalmers, intresserad allmänhet och skolelever chans att få lära sig mer om material och nanoteknik genom några populärvetenskapliga aktiviteter under de här dagarna, säger Eva Olsson.
Fakta om Titan 80-300 vid Chalmers:
Det nya transmissionselektronmikroskopet har två tekniska finesser som representerar två av de största tekniska genombrotten inom elektronmikroskopin, monokromatorn och Cs-korrektorn. De medför en väsentligt bättre energi- respektive rumsupplösning. Mikroskopets rumsupplösning är bättre än 1 Å och energiupplösningen för elektronenergiförlustspektroskopi är bättre än 0.15 eV. Flera typer av bilder och spektra kan erhållas med instrumentet, som bland annat har en röntgendetektor för kemisk analys, ett energifilter för analys av elektronstruktur och plasmoner samt kartläggning av grundämnen. Dessutom finns tomografi för tredimensionell avbildning och elektronholografi bland analysmetoderna.
Mikroskopet har levererats av företaget FEI och finansieras av Wallenbergstiftelsen, Vetenskapsrådet samt Chalmers.
Material för framtiden 7- 8 nov-innehåll och kontaktpersoner:
Högupplösande transmissionselektronmikroskopi i forskningsfronten
Det senaste inom avancerad mikroskopi, ett nödvändigt verktyg för materialforskning, som avslöjar materialens inre hemligheter och ger nyckeln till att skräddarsy material och komponenter med nya unika egenskaper.
Infrastruktur för materialanalys och nanofabrikation
Föredrag av företrädare för de viktiga, men dyrbara, resurser som krävs för forskning om nya material – renrum, mikroskop och neutronkällor som ESS. Vad kan de göra, vem står för dem och hur kan de användas av forskarna?
Samordnare för de två sessionerna: Professor Eva Olsson, Mikroskopi och mikroanalys, Chalmers.
KOntakt: Tel 031-772 32 47
eva.olsson@fy.chalmers.se
Mjuka material, inklusive biomaterial
Mjuka material är en viktig del av vår vardag och våra liv – i mobiltelefoner, i mat och inte minst i våra celler. Kunskap om mjuka materials egenskaper kan till exempel få medicin att verka bara i den sjuka cellen eller få mat med låg fetthalt att hålla ihop och smaka bättre. På Chalmers finns mycket hög kompetens kring mjuka material och det planeras ett centrum för mjuka material och biomaterial för att ta vara på alla synergieffekter.
Samordnare för sessionen: Docent Aleksandar Matic, Kondenserade materiens fysik, Chalmers.
Kontakt: Tel: 031-772 51 76
matic@chalmers.se
Nanoteknikens roll för energi och miljö samt för etik- och säkerhetsfrågor
Nanoteknik kommer att spela stor roll i utvecklingen av teknik för en bättre miljö. Till exempel används den i solceller, bränsleceller och katalys för avgasrening och för renare industriprocesser. Men är nanoteknik helt riskfritt? Hur hanterar forskarna och samhället de nya dimensionerna?
Samordnare för sessionen: Professor Bengt Kasemo, Kemisk fysik, Chalmers
Kontakt: Tel 031-772 33 70
kasemo@chalmers.se
Lär dig mer om material!
Vadå materialforskning? Vilka är nanoforskarens verktyg, hur små är de egentligen och hur meckar man med en atom?
Experiment med svepelektronmikroskopet Phenom och mjuka material, Science Caféer där man kan fråga en forskare och studiebesök i nanotekniklaboratoriet.
Samordnare: Jan Riise, Göteborg Public Science and Understanding, GC+
Kontakt: Tel 0708-23 33 77
jan.riise@agadem.se
Plats: Institutionen för mikroteknikologi och nanovetenskap, (MC2-huset), Kemivägen 9, Chalmers, Göteborg.
Mer om tider, föreläsare och anmälan på seminariets sida>>
http://www.chalmers.se/sections/om_chalmers/organisation/chalmers-initiativ/seminarier/material-for-framtiden
Media är välkomna under hela seminariet.
Mediekontakt:
Sofie Hebrand, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
Bilder finns att ladda ned, se sidan via länk nedan.
Initiative Chalmers:
Genom en serie initiativseminarier uppmärksammar Chalmers spännande skärningspunkter mellan vetenskapsdiscipliner, ämnesområden och omvärld. Seminarierna är en plats där oväntade möten sker och nya idéer växer fram.
Fokus för ISSRE-konferensen ligger på IT-säkerhet, i betydelsen programvarors kvalitet och tillförlitlighet. I år har konferensen lockat ett 100-tal forskare från hela världen. De kommer bland annat att få lyssna på Martin Nilsson, testledare för elektroniken på Volvo Cars, Dr. James Whittaker från Microsoft i USA och grundare av världens största akademiska mjukvarutestcenter samt Prof. Ulf Körner, Lunds Universitet, expert på design av kommunikationssystem.
– Kvaliteten och säkerheten i programvarorna är avgörande för slutkvaliteten på de produkter som tas fram idag. Det handlar exempelvis om hur elektroniken i bilar kan förbättras och om Internetbankernas säkerhet. På ISSRE-konferensen möts forskare och industrin för att diskutera den typen av frågor, säger professor Stefan Christiernin, huvudansvarig för konferensen.
Konferensen arrangeras i samarbete mellan Högskolan Väst och Högskolan i Østfold, Norge och är förlagd till Trollhättan. Den inleds med ett par dagars workshops och avslutas med en presentationsdel.
Media är välkomna till konferensen under onsdagen den 7 till fredagen 9 november.
Plats: Hebeteatern, Folkets hus i Trollhättan
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Stefan Christiernin på Högskolan Väst, Mobiltel: 0733 – 97 51 22, stefan.christiernin@hv.se
Dessa bakterier har de egenskaper som efterfrågas när man letar efter probiotiska bakteriestammar, dvs. bakterier med en positiv inverkan på hälsan. De har benämnts LB931 resp. Ess-1 och båda tillhör släktet laktobaciller, en form av mjölksyrabakterier.
En stor del av den kvinnliga befolkningen lider av återkommande infektioner i underlivet, bl.a. urinvägsinfektioner och svampinfektioner. Eftersom det finns risker med upprepade antibiotika- och antisvampbehandlingar behövs nya behandlingsmetoder. Probiotika används redan idag i mag-tarmkanalen och anses nu också kunna stärka infektionsförsvaret i underlivet. Laktobaciller förekommer i underlivet hos friska kvinnor och hjälper på olika sätt till att skydda individen mot sjukdomsframkallande bakterier. Kvinnor som drabbas av återkommande infektioner har ofta en försämrad laktobacillflora i underlivet.
Stammarna LB931 och Ess-1 selekterades i flera steg från ett urval av totalt 640 olika laktobacillstammar. I experiment visade det sig att de två var de bästa för sitt specifika ändamål. LB931 visade sig vara en robust stam som producerade substanser som förhindrade tillväxt av sjukdomsframkallande bakterier. Ess-1 däremot är den första kända laktobacillstammen som kan förhindra tillväxten av de två vanligaste svamparna som orsakar svampinfektion i underlivet.
Sedan de båda stammarna valts ut undersöktes deras potentiellt probiotiska egenskaper ytterligare. Om de visar sig ha den förväntade effekten hos kvinnor skulle det kunna innebära att dessa personer slipper återkommande infektioner och att användandet av t.ex. antibiotika kan minskas avsevärt.
Daniel Rönnqvist är uppvuxen i Sävast utanför Boden. Han är biomedicinsk analytiker, industridoktorand vid Essum AB, Umeå, och kopplad till Institutionen för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, vid Umeå Universitet. Han kan nås på tel. 090-71 86 91, epost daniel.ronnqvist@essum.se
Fredag den 9 november försvarar Daniel Rönnqvist, Institutionen för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, Umeå Universitet samt Essum AB, sin avhandling med titeln Urogenital probiotics – potential role of Lactobacillus in the prevention of urogenital infections in women. Svensk titel: Urogenitala probiotika – laktobacillers potentiella roll att förebygga urogenitala infektioner hos kvinnor.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal ”Major Groove”, Byggnad 6L, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Patricia Conway, University of South Wales, Australien.
