Att nio nya kvinnliga professorer på en och samma gång betraktas som ett stort framsteg ska ses mot bakgrund av att det oftast tidigare har varit en per år, och att det aldrig tidigare varit fler än tre. Förutom det långsiktiga arbetet med att öka andelen kvinnor på alla nivåer inom KTH som skett inom projektet Future Faculty, har en särskild satsning gjorts under hösten för att snabbt korrigera en obalans på den akademiska toppnivån.
– En av KTHs viktigaste kvalitetsfrågor är att vidga den krets som våra professorer hämtas ur. Tyvärr verkar det som vår traditionella rekryteringsprocess, hur korrekt den än är, tenderar att konservera den obalans som råder, säger Anders Eriksson, tillförordnad rektor på KTH, och den som tagit initiativet till den särskilda satsningen på kvinnliga professorer.
I och med de nya utnämningarna har antalet kvinnor bland KTHs professorer ökat med mer än 50 procent hittills i år. Ytterligare utnämningar under hösten gör att ökningen blir 75 procent innan året är slut, framhåller Anders Eriksson. Fler kvinnor bland professorerna innebär, förutom den kompetens de enskilda personerna tillför sitt ämnesområde, att andra perspektiv än männens tydligare kommer in i forskning och utvecklingen av ny teknik.
– För framtiden är kanske det allra viktigaste att alla KTHs skolor börjat leta efter och värdera kvinnor som kan tillföra verksamheten något nytt. Det är mycket glädjande att se hur hela KTHs spektrum av ämnen, från partikelfysik till vårdergonomi, får injektioner av nya individer med nya idéer, konstaterar han.
Fler kvinnor innebär också fler kvinnliga förebilder att identifiera sig med för studenter och yngre forskare; helt i linje med projektet KTH Future Facultys målsättning att förnya och utveckla KTH, bland annat när det gäller karriärvägar, utbildning och arbetsvillkor. Visionen är att KTH ska vara den mest stimulerande och attraktiva arbetsplatsen för lärare, forskare och studenter inom det teknikvetenskapliga området. I det arbetet är en jämnare könsfördelning ett högt prioriterat mål . Goda möjligheter att kombinera en akademisk karriär med familjeansvar är viktigt – där är KTHs eget korttidsdagis Quottis ett mycket konkret exempel på en åtgärd.
– För att nå vårt mål krävs insatser på många plan, där jämn könsfördelning är ett viktigt område. Tydligare karriärvägar, erfarenhetsseminarier som ett stöd för unga forskare, och särskilda anställningar för att rekrytera talangfulla yngre forskare och ge dem en snabbstart på karriären är andra viktiga insatser, säger Margareta Norell Bergendahl, prorektor med ett särskilt ansvar för långsiktig rekrytering, jämställdhet och kompetensförsörjning.
Kontaktinformation
Kontakt
Anders Eriksson, 08-790 7950, anderi@kth.se
Margareta Norell Bergendahl, 08-790 8068, maggan@md.kth.se
NYA PROFESSORER
• Peter Allebeck professor i socialmedicin, med inriktning mot hälsopolitik
• Björn Andersson professor i genomanalys
• Jonas Broman professor i anatomi
• Bo Burström professor i socialmedicin
• Maaret Castrén professor i akutsjukvård, med inriktning på akut omhändertagande
• Per Eriksson professor i kardiovaskulär medicin, med särskild inriktning mot funktionell molekylär genetik
• Li Felländer-Tsai professor i ortopedi
• Kristina Gemzell Danielsson prof. i obstetrik och gynekologi, särskilt migrationsrelaterad reproduktiv hälsa
• Mai-Lis Hellénius professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention
• Rolf Hultcrantz professor i gastroenterologi och hepatologi
• Martin Ingvar professor i integrativ medicin
• Torkel Klingberg professor i kognitiv neurovetenskap
• Matthias Löhr professor i gastroenterologi och hepatologi
• Bo Melin professor i arbetspsykologi
• Åsa Nilsonne professor i medicinsk psykologi
• Monica Nordberg professor i hygien
• Sari Ponzer professor i ortopedi
• Agneta Rannug professor i molekylär arbetsmiljötoxikologi
• Stefan Seregard professor i klinisk oftalmologi
• Oleg Shupliakov professor i neurovetenskap, med särskild inriktning mot neuronets cellbiologi
• Magnus Sköld professor i lungmedicin
• Pär Sparén professor i medicinsk epidemiologi
• Birgitta Söder professor i odontologisk profylaktik
• Eckardt Treuter professor i molekylär cellbiologi
• Magnus Westgren professor i obstetrik och gynekologi
Adjungerade professorer
• Hannah Akuffo adjungerad professor i parasitologi
• Birgitta Söderfeldt adjungerad professor i neurologi
• Yvonne Brandberg, adjungerad professor i psykosocial onkologi
• Richard Cowburn, adjungerad professor i klinisk neurovetenskap
• Gösta Eggertsen adjungerad professor i klinisk kemi
• Karl Ekdahl adjungerad professor i infektionsepidemiologi
• Birgitta Evengård adjungerad professor i klinisk parasitologi
• Olof Flodmark adjungerad professor i pediatrisk neuroradiologi
• Margareta Hammarström adjungerad professor i obstetrik och gynekologi
• Inger Julander adjungerad professor i infektionsmedicin
• Jan-Erik Juto adjungerad professor i otorhinolaryngologi
• Cecilia Linde adjungerad professor i kardiologi med inriktning mot elektrokardiologi
• Nils Lindefors adjungerad professor i psykiatri
• Bengt Lindholm adjungerad professor i medicinska njursjukdomar
• Tiit Mathiesen adjungerad professor i neurokirurgi
• Gunnar Németh adjungerad professor i ortopedi
• Per-Olof Nyström adjungerad professor i kirurgi
• Claes Olerud adjungerad professor i ortopedi
• Christian Spenger adjungerad professor i experimentell radiologi
• André Stark adjungerad professor i ortopedi
• Anders Wimo adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning
Gästprofessorer
• Gerhard Andersson gästprofessor i klinisk psykologi
• Hans von Holst gästprofessor neurokirurgi med inriktning mot neuronik
• Ewa Wigaeus Tornqvist gästprofessor i ergonomi
Priser
• Lennart Nilsson Award tilldelas Felice Frankel, forskare och fotograf
• Medicine doktor Axel Hirschs pris tilldelas Rune Toftgård, professor
• Eric K Fernströms pris tilldelas Staffan Strömblad, docent
• Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning tilldelas Ulf de Faire, professor
• Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris tilldelas Mikael Björnstedt, docent
• Karolinska Institutets etikpris tilldelas Bo Lindblad, professor emeritus
• Karolinska Institutets pedagogiska pris tilldelas Johan Wikner, studierektor och adjungerad lektor för klinisk forskning och utbildning och Kent Fridell, programdirektör för röntgensjuksköterskeprogrammet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sabina Bossi, pressekreterare
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post : sabina.bossi@ki.se
Mer än hälften av världens befolkning är infekterade av bakterien Helicobacter pylori. Många bär på bakterien utan att märka det, men ibland kan infektionen orsaka magsår och vissa fall även magcancer.
– Bakterien aktiverar alltid kroppens immunförsvar och leder till långvarig inflammation i slemhinnan. Det har länge varit en gåta hur bakterien överlever i magsäcken trots kroppens kraftiga reaktion, säger specialistläkaren Anders Elfvin.
När magsårsbakterien infekterat kroppen försöker de vita blodkropparna öka sin produktion av bakteriedödande ämnen som kallas fria radikaler. Analyser av vävnadsprover från patienter med Helicobacter pylori visade att de hade högre nivåer av enzym som är kopplade till bildningen av fria radikaler, men deras nivåer av de bakteriedödande ämnena var ändå på samma nivå som människor som inte infekterats av bakterien. I vissa fall hade patienter med magsårsbakterien till och med lägre nivåer.
– Vi har upptäckt att bakterien kan bilda antioxidanter som hämmar kroppens förmåga att bilda radikaler. Helicobacter pylori tycks alltså ha en egen strategi som gör att den lyckas överleva i magsäcken, säger Anders Elfvin.
Forskarna har länge trott att infektion med magsårsbakterien innebär en ökad produktion av fria radikaler och därför dragit slutsatsen att en större mängd radikaler i vävnaden skulle kunna vara orsaken till att infektionen leder till cancerutveckling.
– Den nya upptäckten att bakterien kan bilda antioxidanter kan leda till att man måste tänka om helt vad det gäller radikalers roll i utvecklingen av magsäckscancer, säger Anders Elfvin.
Fakta Helicobacter pylori
Det finns ett hundratal stammar av den spiralformiga stavbakterien Helicobacter pylori. Bakterien producerar ett enzym som spjälkar urinämne till ammoniak och koldioxid, som i sin tur neutraliserar magsäckens saltsyra. Infekterade patienter blir ofta av med bakterien om de behandlas med antibiotika och läkemedel som hämmar magens produktion av saltsyra.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gastroforskning
Avhandlingens titel: Helicobacter pylori associated effects on inflammatory radical formation and angiotensin II receptors in the stomach
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 november, klockan 13.00, föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Elfvin, leg. läkare, telefon: 031-343 80 73, 070-741 73 22, e-post: anders.elfvin@vgregion.se
Handledare:
Professor Lars Fändriks, telefon: 031-342 41 23, e-post: lars.fandriks@gastro.gu.se
Det är tidigare känt att kvinnligt könshormon, östrogen, kan verka skyddande mot stroke. Vidare stimulerar östrogen hjärnans förmåga till neuronal plasticitet, dvs. ombildning på molekylär, cellulär och funktionell nivå. Dessa effekter är till stor del desamma jämfört med vad som kan observeras när försöksdjur vistas i en s. k. berikad miljö, det vill säga en miljö som gjorts mer stimulerande. Sådana mekanismer kan stimulera hjärnans förmåga till återhämtning av exempelvis minnes- och inlärningsfunktioner efter stroke.
I avhandlingen studeras specifika genvarianters roll för strokeutveckling, och gener som är involverade i östrogensignalering sätts i fokus. Vidare analyseras betydelsen av östrogensubstitution genom experimentella studier av hjärninfarkt.
Avhandlingen visar att en vanlig variant av genen för östrogenreceptor alfa (ER-alfa) är kopplad till förhöjt blodtryck och ökar risken för att drabbas av hjärnblödning. Vidare visas att en annan vanlig variant i en möjlig målgen för ER, osteoprotegerin (OPG), också bidrar till ökad risk för hjärnblödning. Identifiering av gener som är av betydelse för strokeutveckling ger en ökad förståelse för sjukdomsutvecklingen. Det kan bli möjligt att identifiera personer som bär på riskassocierade genvarianter för att kunna optimera olika behandlingar, inklusive läkemedelsbehandling.
I experimentella studier visar Magnus Strand att medicinering med östrogen i kombination med miljöberikning ger positiva effekter på återhämtningen av minnes- och inlärningsförmågan efter stroke. Studien ger hopp om att östrogenbehandling till strokepatienter kan påskynda deras återhämtning.
Stroke (slaganfall) drabbar årligen 30 000 svenskar och är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp i Sverige. Den vanligaste typen av stroke, hjärninfarkt, orsakas av en blodpropp i något av hjärnans blodkärl, medan hjärnblödning orsakas av att ett blodkärl i hjärnan brister. Insjuknande i stroke har en multifaktoriell bakgrund, där genetiska faktorer samspelar med miljöfaktorer. Kunskapen om vilka gener som är inblandade är dock bristfällig. Det finns också ett stort behov av metoder för att optimera återhämtningen efter stroke.
Fredag 9 november försvarar Magnus Strand, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Estrogen Signaling in Stroke – Genetic and Experimental Studies.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Jan Hillert, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Magnus Strand är leg. läkare och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin och nås på e-post magnus.strand@medicin.umu.se eller tel. 090-785 17 20.
Lars Hansson har i sina forskningsförsök jämfört varmlufts- och mikrovågstorkat trä som har torkats vid samma temperatur och under kontrollerade former. Resultatet visar att det inte finns något som tyder på att mikrovågsbehandlat trä skulle få sämre egenskaper när det gäller hållfasthet och hårdhet.
– När man varmluftstorkar trä förändras färgen – det ”gulnar” jämfört med hur det ser ut när det är nysågat. Mitt forskningsarbete visar att med mikrovågsbehandling förändras träets färg mindre, vilket innebär att du får en ljusare produkt, säger Lars Hansson.
I sitt forskningsarbete har Lars Hansson också tagit fram fysikaliska modeller som beskriver värmnings- och torkningsprocessen. De ger en ökad förståelse om hur mikrovågor och trä växelverkar.
Lars Hansson är född och uppvuxen i Vännäs. Efter avslutad verkstadsmekanisk gymnasieutbildning började han 1984 sin yrkesbana som vagnsreparatör vid SJ i Vännäs. Fem år senare fick tågvagnarna ge vika för Lars Hanssons skidintresse, under två säsonger arbetade han på Björklidens fjällanläggningar. Via studier på Komvux tog Lars Hansson en maskiningenjörsexamen 1994 och därefter en civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Umeå universitet (1999). År 2000 påbörjade Lars Hansson sin forskarutbildning vid Luleå tekniska universitets institution i Skellefteå.
Lars Hansson disputerade den 31 oktober med avhandlingen Microwave treatment of wood.
Upplysningar: Lars Hansson, tel. 0910-58 53 96,0730-57 62 54, lars.hansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Prostatacancer är mer ovanlig i Asien än i västvärlden, men de immigranter som flyttar från Asien till västländer löper ökad risk att drabbas av sjukdomen. Det antyder att miljön, framför allt kosten, kan ha stor betydelse för uppkomsten av prostatacancer. I Sydostasien är intaget av fytoöstrogener, framför allt gruppen isoflavonoider, högre än i västvärlden. Fytoöstrogener är kemiska föreningar i växter som liknar könshormonet östrogen och kan ha en skyddande effekt mot cancerutveckling i prostata och i bröst. Lignaner, den andra huvudgruppen av fytoöstrogener, finns i vissa näringsämnen som ingår i traditionell nordisk kosthållning, t .ex. fullkornsprodukter av råg men också i bär och grönsaker.
I avhandlingen undersöktes fytoöstrogeners effekt på prostatacancer i djurmodeller och resultaten visar i allmänhet en viss, måttlig effekt. Högt innehåll av fytoöstrogen hämmade t.ex. tillväxten av prostatacancer på nakna möss. De djur som fått rågkost, sojakost samt extrakt av råg fick färre tumörer och av mindre storlek jämfört med en kontrollgrupp. Dessutom ökade omfattningen av cancercellernas celldöd hos de djur som fick råg och soja i kosten. Effekten av rågkli undersöktes hos en stam transgena möss (TRAMP) med en tumör liksom prostatacancer hos människan utvecklas från förstadier till cancer och vidare till metastasering (allmän spridning i kroppen). De TRAMP-möss som fick rågkost hade en ökad omfattning på celldöd hos cancercellerna samt tumörer av mindre storlek.
I en studie på människa, där arton män med prostatacancer fördelades slumpmässigt till rågbaserad kost eller till en kontrollkost under tre veckor, visades i cellprov från prostata som tagits efter studien att högt rågintag kan öka omfattningen av programmerad celldöd.
Annika Bylund är överläkare och doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för Geriatrik, och kan nås på tel. 090-785 87 20, e-post annika.bylund@germed.umu.se,
Fredag den 9 november försvarar Annika Bylund, Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Phytoestrogens and prostate cancer. Experimental, clinical and epidemiological studies
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal 1, by 10 (sut.) NUS
Fakultetsopponent är doc., överläkare Swen-Olof Andersson, Universitetssjukhuset i Örebro.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
The new method can give magnetic films with superior information storage capacity,” says Lennart Bergström.
To produce nanoparticles with a defined form and size and at the same time organize them in well-ordered structures is one of the few realistic ways of producing tomorrows nanomaterials on an industrial scale. It sounds like a dream, but the fact is that nature uses these construction principles in order to make the wings of a butterfly shimmer in all the colors of the rainbow and to create a compass needle of magnetic nanoparticles in certain bacteria.
In the article, Lennart Bergström and his colleagues show how it is possible to create a self-organizing system in which the system itself can achieve a flawless structure. Instead of slowly building up these intricate structures by for example etching, the particles are programmed” to build the desired structure themselves. Nanoparticles are ideal building blocks for creating two- and three-dimensional structures with tailor-made properties. It is possible to combine metals, semiconductors, and magnetic nanoparticles in one and the same material, thereby obtaining entirely new combinations of properties.
Our vision is to get nanoparticles to collaborate and construct complicated structures at will,” says Lennart Bergström. New types of nanostructured materials with unique characteristics, such as magnetic and catalytic properties, can then be created where they are most needed and in such a way that they can be readily reused. This opens up exciting possibilities to tailor the structure and function of materials, a goal for all materials chemists.”
Name of article: Magnetic field induced assembly of oriented superlattices from maghemite nanocubes”A. Ahniyaz, Y. Sakamoto, and L. Bergström, PNAS, (early edition” published at end of week 44)
Kontaktinformation
For more information: Prof. Lennart Bergström, Department of Physical, Inorganic, and Structural Chemistry, Stockholm University. cell phone: +46 (0)70-5179991; phone: +46 (0)8-16 23 68, e-mail: lennartb@inorg.su.se
For images: phone: +46 (0)8-16 40 90, e-mail press@su.se
Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen Jag vågar visa vad jag kan – Om meningsskapande med digitala portföljer, med vilken Maria Hurtig disputerar den 26 oktober, är att beskriva och analysera elevers meningsskapande i arbetet med digitala portföljer i grundskolans årskurs två till sex. Forskningsfrågorna syftar till att förstå hur elevers meningsskapande sker i arbetet med digitala portföljer, vad eleverna erbjuds och vad som görs tillgängligt för ett meningsskapande samt hur elever skapar mening med uttrycksformer och medier.
– Jag har studerat elever när de tillsammans med en pedagog arbetar med sina digitala portföljer. I studien deltar nio elever i två olika skolor och under tre år har jag gjort återkommande besök i skolorna, säger Maria Hurtig.
– Fokus har jag haft på de handlingar som elever och pedagoger utför när de sitter tillsammans vid datorn dels för att lägga in olika arbeten i portföljen, dels för att bedöma elevernas respektive arbeten. I studien är elevernas och pedagogernas användning av informationsteknik och deras interaktion, både verbal och i form av gester, fokus i analysen. För att studera dessa situationer har jag i huvudsak använt videokameror för att dokumentera elevernas arbete.
Resultaten visar bland annat att elevers meningsskapande i arbetet med digitala portföljer handlar om att bli en del av det sammanhang som utgör portföljarbetet på respektive skola. Det innebär att eleverna lär sig bemästra de begrepp, verktyg och rutiner som finns i själva portföljarbetet. Pedagogernas vägledning, portföljernas struktur och elevernas tillgång till portföljerna har betydelse för elevernas möjlighet att skapa mening i arbetet.
– Eleverna utvecklar en förmåga att hantera informationsteknik och självreflektion. De utvecklar också själva arbetet med portföljerna i samband med att de skapar mening både med innehållet och med formen. Samtidigt visar resultaten att både elever och pedagoger måste utveckla nya begrepp och rutiner när de utformar portföljerna, säger Maria Hurtig.
Upplysningar: Maria Hurtig, tel. 070-233 39 00, maria.hurtig@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
En studie gjord av professor Thor Norström, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, visar att kvinnliga sökanden hade mindre chans än männen att få anslag hos Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) under de två åren 2004-2005. Enligt resultaten är denna könsskillnad i huvudsak en sammansättningseffekt.
– Professorer, vare sig de är kvinnor eller män, har större chans än doktorer att få anslag. Samtidigt är det män som dominerar bland professorer, och kvinnor bland doktorer. När man väger in detta i analysen försvinner i stort sett könsskillnaden i chansen att få anslag. Männens större chans speglar alltså den ojämna könsfördelningen på högre tjänster inom forskning säger Thor Norström.
Bland doktorer kvarstår dock en favör för männen; även om denna skillnad ligger inom slumpmarginalen är det en tendens som förtjänar vaksamhet och fördjupade analyser menar Thor Norström.
– Det är dock viktigt att minnas att analyserna endast täcker två år och ett enda forskningsråd vilket betyder att de inte ger underlag för någon mer generell slutsats, säger Thor Norström.
Även mer detaljerade analyser gjordes av de sju olika prioriteringskommittéer (PK) som bedömer forskningsansökningarna inom FAS.
– Det är ju tänkbart att kvinnliga sökande skulle ha sämre chans att få anslag i en PK med många manliga ledamöter. Resultatet visar dock att så inte är fallet: könssammansättningen i PK har ingen koppling till chansen för kvinnliga sökanden att få anslag, säger Thor Norström.
Thor Norströms studie är gjord på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Resultaten publiceras i vecka 44:s nummer av Läkartidningen. Artikeln ”Forskningsanslag beviljades oftare för män än för kvinnor” kan de kommande två veckorna läsas på på Läkartidningens webb.
Ytterligare information
Professor Thor Norström, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 2314, e-post thor.norstrom@sofi.su.se.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Personer som deltog hade alla någon form av stressrelaterad smärta. Redan efter tolv behandlingar i flyttanken förbättrade personernas tillstånd: sömnen förbättrades, man kände sig mer optimistisk och halten av vitaliseringshormonet prolaktin ökade. Ångest,
stress, depression och smärtupplevelse minskade.
– Genom avslappning i flyttankar har vi sett att personer med till exempel långvariga smärtsymptom, fibromyalgi eller depression och ångest mår avsevärt bättre redan efter tolv behandlingar. Avslappningen i ett viktlöst tillstånd i den tysta, varma flyttanken gör att kroppens eget system för återhämtning och läkning aktiveras. Stresshormonet sjunker, liksom blodtrycket. Resultaten bekräftar och stärker våra tidigare undersökningar
om effekter av avslappning i flyttank, konstaterar Sven-Åke Bood.
Hans avhandling omfattar fyra delstudier som alla rör behandling av smärta och stressrelaterade sjukdomar med hjälp av flyttank. En kontrollgrupp som inte behandlades i flyttank upplevde ingen förbättring av hälsan. Efter en behandlingsperiod på totalt sju veckor var 22 procent av deltagarna i flytgruppen helt smärtfria och 56 procent upplevde en klar förbättring. 19 procent kände ingen förändring och 3 procent en försämring. Och effekten finns kvar även efter avslutad behandling. Forskningsprojektet har pågått i fyra år och omfattat ca 140 personer, alla med någon form av diagnos som rör stressrelaterad långvarig smärta.
– Behandlingsmetoden är användbar för flera grupper, till exempel personer med whiplash-skador, fibromyalgi, depression och långvarig stressrelaterad smärta. Vi kan även se att en kombination av behandling i flyttank och traditionell terapi kan vara effektivt. Vi går nu vidare i vår forskning och kommer bland annat att mäta blodcirkulationen i kapillärerna, blodets syreupptagningsförmåga och hur kroppens reflexer påverkas, säger Sven- Åke
Bood.
Forskningen bedrivs vid Human Performance laboratoriet vid Karlstads universitet och är ett samarbete med Landstinget i Värmland. Delstudierna har tidigare bland annat publicerats i den ansedda amerikanska forskningstidskriften International Journal of Stress Management.
För mer information kontakta: Sven-Åke Bood, Karlstads universitet tfn 054 – 700 22 47 eller 073- 812 41 09.
Pressbilder på floating finns. Kontakta forskaren eller redaktören för bild.
——————-
Christina Celsing
Redaktör
Kommunikation och relationer,
Karlstads universitet
651 88 KARLSTAD
Tfn 054-700 10 74
0708-25 66 77
Christina.celsing@kau.se
Fax 054-700 14 50
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Sven-Åke Bood, Karlstads universitet tfn 054 –
700 22 47 eller 073- 812 41 09.
Med bäring på lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning bedrivs forskning inom de flesta vetenskapsområden på ett stort antal universitet och högskolor.
37 projekt beviljade
Vetenskapsrådet fördelar cirka 40 nya miljoner kronor till totalt 37 projekt, nätverk, forskarskola och forskarassistenter för forskning inom det utbildningsvetenskapliga området med start 2008. Siffran för hela treårsperioden är drygt 100 miljoner.
Tre exempel på projekt som i år tilldelats medel är:
Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter
Testet under lupp – konstruktion av läsförståelse i internationella undersökningar
Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat
Två nätverk har beviljats forskningsbidrag, det ena är ett nätverk för forskning specialpedagogik och det andra ett för läsförståelse och läsförmåga. Bidrag till nätverk avser stöd för forskare verksamma vid olika lärosäten i syfte att stärka forskningen genom ökat samarbete.
En nationell forskarskola inrättas med inriktning mot yngre barns lärande och administreras från Malmö högskola.
Viktiga tjänster för unga forskare
En extra satsning görs på unga forskare då kommittén beviljat sex anställningar som forskarassistent med följande inriktningar: utbildning och intelligens, skolsegregation, vad matematiklärare ska kunna, metaforer som redskap i barns lärande av naturvetenskap, estetiska lärprocesser samt den statliga skolinspektionen: centraliserad resultatstyrning möter en decentraliserad skola.
– Kommittén tar, säger kommitténs huvudsekreterare Ulf P. Lundgren, ett stort ansvar för att det skall finnas karriärvägar inom området utbildningsvetenskap.
Sammanlagt 16 lärosäten har erhållit forskningsmedel. Flest beviljade ansökningar fick Göteborgs universitet. Knappt 12 procent av de totala ansökningarna i årets ansökningsomgång får stöd.
-Som en investering i framtiden bör forskning inom utbildningsvetenskap stärkas och ges möjlighet att utvecklas. Utbildningsvetenskap ligger till grund för utbildningssektorns förändring och förbättring som i sin tur kan borga för ekonomisk tillväxt, utveckling och fördjupat medborgarskap, säger Ulf P. Lundgren.
Mer och utförligare statistik finns på www.vr.se
Beviljade ansökningar inom alla stödformer finns också tillgängliga i Vetenskapsrådets projektdatabas,
http://vrproj.vr.se
Kontaktinformation
Professor Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén, tel. 08-546 44 184, mob. 0703-419 720.
Vid Forsmark och Oskarshamn arbetar Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) med att finna en lämplig plats för slutförvaring av använt kärnbränsle. Här görs omfattande vetenskapliga undersökningar och miljöövervakningar för att identifiera den plats som anses mest lämpad för ett slutförvar. Hydrokemiska data som tagits fram inom ramen för dessa undersökningar har används i Pernilla Rönnbacks avhandling. Syftet med forskningen har varit att öka förståelsen för hur naturliga vatten i kustnära områden påverkas av olika processer.
Pernilla Rönnback har studerat vattentransportens processer och vilka områdesspecifika variationer som förekommer. Kustområdena kring Östersjön och Bottniska viken är unika miljöer på grund av det bräckta innanhavet samt en landhöjning som härrör sig från den senaste istiden. Detta gör att kustnära avrinningsområden är påverkade av ett antal områdesspecifika faktorer såsom unga och ovittrade jordar, årstidsvariationer och brackvatteninträngningar som i sin tur starkt ökar komplexiteten inom sötvattenkemin.
– Jag har även studerat förekomsten av lantanodier i de här områdena, berättar Pernilla Rönnback. Lantanoider är naturligt förekommande tyngre spårelement vars beteende är kemiskt likadant som hos flera radioaktiva ämnen.
Med sin avhandling har Pernilla Rönnback identifierat mönster som överlag har ökat förståelsen av den kemiska dynamiken hos naturliga vatten i kustnära områden.
Avhandlingen heter ”Major and trace elements in surface and ground waters in two near-coastal granitoidic settings in eastern Sweden”. Disputationen äger rum fredagen den 2 november kl 9.30 i sal A137, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Professor Björn Öhlander, Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Pernilla Rönnback
tel: 0480-44 61 57
mobil: 073-5805614
e-post: pernilla.ronnback@hik.se
Eva Ermans forskningsområde är demokratifrågor och främst frågor som rör demokrati bortom nationalstaten. Inom ramen för sin Pro Futura-tjänst kommer hon att studera demokrati i relation till globala styrformer.
– Mer specifikt kommer jag att studera den kritik som riktas mot globala institutioners demokratiska underskott i termer av bristande legitimitet och ansvarighet, säger Eva Erman, som berättar att hon också kommer att undersöka vilken innebörd legitimitets- och ansvarighetsbegreppet får när vi rör oss från den nationalstatliga till den globala nivån.
Peter Hallberg forskar med inriktning mot demokratins idéhistoria utifrån perspektivet att demokratin till sin natur är under ständig omförhandling och i ständig utveckling.
– Att jag nu tilldelats en av Riksbankens Jubileumsfonds Pro Futura-tjänster innebär att jag får sällsynt goda möjligheter att undersöka en aspekt av demokratins historia som jag upptäckte under arbetet med min avhandling, nämligen samhällsbegreppets förvandling och den politiska roll som den sociala och urbana medicinen spelade under den tidiga industrialiseringens och urbaniseringens tidevarv. Projektet, som har titeln ”Doctors and Radicals: Social Knowledge, Humanitarianism and the Making of Civil Society in Early Modern Sweden”, analyserar bland annat hur företrädare för medicinvetenskapen bidrog till att utveckla relationen mellan stat och samhälle inom ramen för humanitära reformprogram.
Kontaktinformation
Stockholms universitet
Eva Erman, Statsvetenskapliga institutionen, tel. 08-16 30 85,Mobil, 070-667 48 87,
e-mail: eva.erman@statsvet.su.se.
Peter Hallberg, Statsvetenskapliga institutionen, tel. 08-16 26 28, Mobil, 0708-17 44 18
e-mail: peter.hallberg@statsvet.su.se.
Riksbankens jubileumsfond
Göran Blomqvist, vd, tel 08-50 62 64 19
Britta Lövgren, forskningssekreterare, 08-50 62 64 08.
Det nya teleskopet ger möjligheter att snabbt och relativt enkelt mäta partikelhalten i närområdets luft och ozonlagrets tjocklek ovanför Stockholm. Tekniken bygger på att teleskopet samlar upp det bakåtspridda ljuset från utskickad laserstrålning, och kallas LIDAR (Light Detection And Ranging).
– I Madrid använder man den här tekniken för att studera ozon och koldioxid i närområdet. Därifrån fick jag idén att göra samma sak i Stockholm. Vi kan bland annat studera ozonhalt och CO2 -halt över Hagaparken och Roslagsvägen, men även många andra molekyler, säger Lars-Erik Berg, professor på avdelningen för kemisk fysik.
Samma princip används för att bestämma ozonlagrets tjocklek. Forskarna studerar det bakåtspridda ljuset från laserpulser som skickas rakt uppåt till 20-30 km höjd, där atmosfärens ozonsikt finns. Ljuset som teleskopet samlar in skickas till en spektrometer med en snabb CCD-detektor (charge-coupled device) – en elektronisk bildupptagare som på många områden ersatt den fotografiska tekniken. En CCD är uppbyggd av små ljuskänsliga element som blir elektriskt laddade vid belysning.
Det kan även skickas via ett spegelsystem från kupolen 30 m ner till högupplösande spektrometrar i Fourier-laboratoriet på AlbaNovas bottenplan. Dessa delar upp ljuset i de olika våglängder, vilket gör det möjligt att analysera vilka ämnen till exempel en stjärna innehåller eller studera ett ämnes egenskaper.
Förutom kemisk sammansättning och koncentration kan man mäta avstånd, hastighet och rotation med LIDAR. Detta använder man i ett större projekt där man studerar den del av norra halvklotets atmosfär som ligger på 2-100 km höjd.
– Vi kan bland annat mäta atmosfärens densitet och temperatur samt koncentrationer av vissa beståndsdelar som ozon och vattenånga. Dessutom ger det möjlighet att mäta vindar, rörelsemängd och aerosoler och partikelinnehåll i molnen. Sådana mätdata från flera universitet kan användas för att beräkna ozonskiktets utbredning, och förändringar i dess skikttjocklek, säger Lars-Erik Berg.
Teleskopet är 2,5 meter högt med en spegeldiameter på 1,1 meter. Det kan vridas vertikalt och horisontellt, och ska även användas för astronomiska observationer och demonstrationer. Tillsammans med detektorer för mätningarna har det kostat 5 miljoner kronor, pengar som kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Tid: Teleskopet lyfts på plats med mobilkran genom kupolens tak, onsdag 31 oktober. Preliminärt beräknas arbetet starta vid sjutiden och vara färdigt vid lunch.
Plats: Alba Nova universitetscenter, Roslagstullsbacken 21, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Lars-Erik Berg, 08-5537 8119, berg@physics.kth.se
– Den nya metoden kan ge magnetiska filmer en klart högre lagringskapacitet av digital information genom att informationen kan packas tätare, säger Lennart Bergström.
Att framställa nanopartiklar med en definerad form och storlek och samtidigt organisera dem i välordnade strukturer är ett av få realistiska sätt att tillverka framtidens nanomaterial i industriell skala. Det låter som en dröm, men faktum är att naturen använder dessa konstruktionsprinciper för att till exempel få fjärilens vingar att skimra i regnbågens alla färger och för att skapa en kompassnål av magnetiska nanopartiklar i vissa bakterier.
I sin artikel har Lennart Bergström och hans medarbetare visat hur man kan skapa ett självorganiserande system där systemet självt kunde skapa en defektfri struktur. I stället för att långsamt bygga upp dessa intrikata strukturer genom till exempel etsning så ”programmeras” partiklarna så att den önskade strukturen byggs upp av sig själv. Nanopartiklar är de ideala byggstenarna för att skapa två- och tre-dimensionella strukturer med skräddarsydda egenskaper. Det är möjligt att kombinera metaller, halvledare och magnetiska nanopartiklar i ett och samma material och därmed erhålla helt nya kombinationer av egenskaper.
– Visionen är att få nanopartiklar att samverka och bilda komplicerade strukturer på beställning, berättar Lennart Bergström. Nya typer av nanostrukturerade material med unika egenskaper, till exempel magnetiska och katalytiska, kan då skapas där de bäst behövs och enkelt återanvändas. Det ger oss helt nya möjligheter att både skräddarsy materialens struktur och funktion, ett mål för alla materialkemister.
Artikelns namn: Magnetic field induced assembly of oriented superlattices from maghemite nanocubes”A. Ahniyaz, Y. Sakamoto, and L. Bergström, PNAS, (early edition” publiceras i slutet av vecka 44)
Kontaktinformation
För mer information:
Prof. Lennart Bergström, Institutionen för Fysikalisk, Oorganisk och Strukturkemi, Stockholms universitet. mobil 070-5179991, tfn 08-16 23 68, epost: lennartb@inorg.su.se
För bilder:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Boken ”Modern Couples Sharing Money, Sharing Life” är ett resultat av en femårig studie gjord av sociologer i Sverige, Spanien och USA. I undersökningen intervjuades par om hur deras dagar ser ut när båda arbetar, och vilken roll pengar spelar i deras förhållande.
Det visade sig att många svenska par måste planera tiden noggrant för att hinna med att utföra olika vardagssysslor, såsom städa, tvätta och göra olika inköp. Något som förvånar bokens författare är att män och kvinnor sällan förhandlar om arbetsfördelningen i hemmet. ”Det har bara blivit så” är en vanlig förklaring till att man ofta faller in i traditionella könsroller. Denna uppdelning är något som båda könen känner ambivalens inför. Samtidigt som man gärna vill ha en mer jämlik fördelning, värdesätts traditionella beteenden – kvinnor får uppskattning och bekräftelse av att göra traditionellt kvinnliga sysslor och män röner motsvarande belöning genom att gör det som män förväntas göra.
I studien ingick också frågor om vilken betydelse tillgång på och fördelning av pengar har för förhållandet. Det visade sig att pengar ofta förknippas med starka känslor. Egenhändigt intjänade pengar kopplas ofta ihop med en känsla av oberoende – pengarna kan spenderas utan att någon förväntar sig ytterligare mottjänster. Att ta emot pengar från en förälder eller en partner upplevs däremot som mer problematiskt, eftersom pengarna skapar beroendeförhållanden och ofta är förknippade med mer eller mindre tydliga krav på mottjänster.
Enligt bokens författare skapar pengar alltså både beroende och oberoende i förhållanden. Det finns dock en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Det är kvinnor som bekymrar sig över sitt oberoende, sällan män. Forskarna fann exempel där kvinnor accepterar att ha mindre tillgång till pengar för att behålla sitt oberoende. Så det faktum att kvinnan har mindre pengar än mannen är i några fall ett pris som hon är beredd att betala för att bli mer jämställda.
De resultat som redovisas i studien är mer eller mindre specifika för de tre inblandade länderna. De svenska paren skiljer framförallt ut sig från de övriga genom att betona individens frihet och oberoende på ett tydligt sätt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Björn Halleröd,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 56 52,
e-post: Bjorn.Hallerod@soc.umu.se
Charlott Nyman,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet
tel: 090-786 60 07,
e-post: Charlott.Nyman@soc.umu.se
