Niklas Lenfeldts studier visar att det tryck som finns i hjärnan hos patienter med hydrocefalus kan mätas med god precision via en nål i ryggmärgskanalen. Detta innebär att neurokirurgiska ingrepp i skallen för att mäta trycket direkt i hjärnan inte längre är nödvändiga. Indirekta tryckmätningar via ryggmärgskanalen kan ersätta dessa. Har har även visat att långtidsmätningar av tryckvågor direkt i hjärnan kan ersättas med mätningar via ryggmärgskanalen som tar betydligt kortare tid. Resultaten är mycket viktiga eftersom mätning av tryck och tryckvågor i hjärnan är centrala metoder för att hitta de patienter som kan botas från sjukdomen, samt att förstå hur sjukdomen uppstår.

I avhandlingen visas även att nervcellerna i hjärnan hos hydrocefaluspatienter skadas av sjukdomen, vilket delvis kan förklara patienternas symptom. Resultaten tyder på att sannolikheten för att en patient ska kunna botas ökar ju mindre skadan på nervcellerna är. Det innebär att det är viktigt att hitta patienterna tidigt, innan sjukdomen orsakat obotliga skador för att de skall kunna botas. Samtidigt pekar resultaten på vikten av att intensifiera den forskning som syftar till att förklara varför nervcellerna skadas.

Den sista studien i avhandlingen visar att det framförallt är områden i hjärnan som sysslar med planering av motoriska rörelser som förbättrar sin funktion då patienter botas. Detta resultat stödjer befintliga teorier om vilka delar av hjärnan som sjukdomen drabbar, men understryker vikten av ytterligare forskning som klarlägger varför och hur dessa delar drabbas. Resultaten kan på sikt få stor relevans för hur man hittar de patienter som kan botas från sjukdomen.

Cirka 5% av alla äldre människor med demens lider av hydrocefalus, även kallat vattenskalle. Sjukdomen orsakas av att det finns för mycket vätska i hjärnan, vilket påverkar dess funktion. Symptomen liknar både Alzheimer och Parkinson och kan vara mycket handikappande. Till skillnad från Alzheimer och Parkinson kan hydrocefalus botas genom att en plastslang opereras in i hjärnan och dränerar överflödig vätska. Med en ökad andel äldre i befolkningen kommer fler att drabbas, och ökad kunskap om sjukdomens bakgrund samt förbättrade metoder för diagnos är nödvändiga för att förbättra vårdkvaliteten för framtida patienter.

Fredagen den 2 november försvarar Niklas Lenfeldt, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, neurologi, sin avhandling med titeln The search for reversibility of Idiopathic normal pressure hydrocephalus. Aspects on intracranial pressure measurements and advanced MRI techniques in combination with CSF volume alteration. Svensk titel: Idiopatisk normaltryckshydrocefalus. Aspekter på tryckmätningar samt MR-undersökningar i kombination med vätskedränage från hjärnan.
Disputationen äger rum kl 10.15 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska. Fakultetsopponen är Professor John D. Pickard, Department of Clinical Neurosciences, Neurosurgery Unit and Wolfson Brain Imaging Centre, University of Cambridge, England.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Niklas Lenfeldt på telefon 070-609 66 87 eller e-post niklas.lenfeldt@neuro.umu.se.

AAAS motiverar utnämningen av Hultmark till fellow i gruppen biologiska vetenskaper med att han gjort ”framstående bidrag till områdena cellbiologi och molekylär fysiologi, särskilt för att han kartlagt den molekylära regleringen av immunsvar hos insekter”. Bland 2007 års 471 utsedda fellows från hela världen är Dan Hultmark den ende från Sverige. Ett officiellt certifikat och en rosettpin i guld och blått kommer att utdelas till nya fellows vid AAAS årliga möte i Boston 16 februari 2008. Alla nyutnämnda listas i dagens utgåva av Science, se http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/318/5850/586, rulla ned till ”AAAS Members Elected as Fellows”.

Traditionen med AAAS Fellows startades 1874. För närvarande kan medlemmar bli aktuella som fellow om de nomineras av sina respektive medlemsorganisationers styrgrupp, av tre tidigare utsedda Fellows eller av chefen för AAAS. Styrgruppen för respektive område granskar sedan nomineringarna och skickar in en slutgiltig lista till AAAS rådsförsamling, som sedan röstar sedan fram den slutgiltiga fullständiga listan.

Läs mer om AAAS fellows på http://www.aaas.org/aboutaaas/fellows/

En högupplöst porträttbild i färg på Dan Hultmark finns att ladda ned från
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

American Association for the Advancement of Science (AAAS) är världens största allmänvetenskapliga sällskap och utgivare av tidskriften Science (www.sciencemag.org). AAAS grundades 1848, och omfattar 262 anslutna sällskap och vetenskapsakademier, sammanlagt 10 miljoner människor. Science har det största antalet betalande prenumeranter av alla allmänna vetenskapliga tidskrifter inom peer-reviewsystemet, och beräknas läsas av ca en miljon människor. Den icke-kommersiella organisationen AAAS (www.aaas.org) är öppen för alla och uppfyller sitt updrag att ”främja vetenskapen och tjäna samhället” genom initiativ inom forskningspolitik, internationella program, vetenskaplig utbildning med mera. Man publicerar bland annat de senaste forskningsnyheterna på webbplatsen www.eurekalert.org.

Kontaktinformation
Dan Hultmark, professor vid Umeå centrum för molekylära patogenes, Umeå universitet, nås på e-post dan.hultmark@ucmp.umu.se eller telefon 090-785 67 78.

I brist på en allmänt accepterad definition av övergrepp har Christen Erlingsson i sin avhandling undersökt olika uppfattningar om övergrepp som finns i samhället idag. Studien visar hur olika våra uppfattningar är. Perspektiven varierar från att man ska tycka synd om utsatta äldre personer, till uppfattningen att övergrepp är den äldre personens eget fel.

Äldre personers, experters och potentiella stödpersoners olika uppfattningar utgör avhandlingens resultat och ger en brokig bild av ett tämligen outforskat område. Att förstå den andres situation och perspektiv är nyckeln till att förstå övergrepp mot äldre. Utan att förstå sina egna och varandras synsätt kommer vi aldrig att kunna enas om en definition och stöd- eller hjälpinsatser som accepteras av alla inblandade.

Experternas perspektiv är att vårdtagaren och anhörigvårdare båda bär skulden till att situationen uppstår, och båda behöver stöd. Äldre personers uppfattningar ligger långt ifrån detta perspektiv. De intervjuade äldre uppfattar övergrepp som ett samhällsproblem som har uppstått på grund av sönderfallande moral, brist på respekt för äldre personer och ålderdiskriminering. Äldre personer uttrycker motvillighet att som vittne bli involverade i övergreppsituationer och anser att det är offrets ansvar att uppsöka hjälp.

Mitt emellan experternas och de äldres perspektiv finns potentiella stödpersoners uppfattningar. Intervjuade representanter från hälso- och sjukvård, Svenska kyrkan, polis och frivilligorganisationer beskriver hur man ibland måste acceptera nödvändiga handlingar som samtidigt kan upplevas som övergrepp. Stödpersonerna upplever ibland sig själva som offer i situationer där de tvingats agera som förövare för den äldres eget bästa.

Perspektiven hos de inblandade jämförs i avhandlingen också med erfarenheter och upplevelser hos en kvinna som hade bevittnat övergrepp inom sin egen familj mellan morbrodern och hans Alzheimerssjuka hustru. Överväldigad av sina känslor av maktlöshet beskriver kvinnan hur hon tolererar ökande övergrepp utan att ingripa. Hur hon än handlar innebär det något negativt för någon i familjen. Hon upplever att personalen vill slippa vårda en besvärlig patient genom att åberopa principerna om patienters autonomi och integritet. Kvinnan känner lojalitet mot sin familj, som hon till varje pris ville försvara. Samtidigt känner hon en djup skam att denna var just hennes familj.

Uppfattningarna att övergrepp är den äldre personens eget fel, att förövaren också är ett offer, att det är den utsatta personens eget ansvar att söka hjälp och att vittnen inte vill bli involverade ger viktiga ledtrådar till varför övergrepp mot äldre förblir ett dolt och olöst problem. Dessa uppfattningar, tillsammans med känslor av skam och maktlöshet hos familjemedlemmar, pekar på ett prekärt och farligt läge för äldre personer.

Christen Erlingsson är född och uppvuxen i Kalifornien. Hon är sedan 1987 bosatt på Ormöga Kamelranch på norra Öland. Christen Erlingsson har arbetat som sjuksköterska inom kommunal äldreomsorg och är specialistutbildad till distriktssköterska. Sedan 2001 är hon anställd på Humanvetenskapliga institutionen vid Högskolan i Kalmar.

En högupplöst porträttbild i färg på Christen Erlingsson finns att ladda ned från
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Torsdagen den 1 november försvarar Christen Erlingsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln Elder abuse explored through a prism of perceptions: Perspectives of potential witnesses. Svensk titel: Övergrepp mot äldre utforskat genom en prisma av perceptioner: Potentiella vittnens perspektiv.
Avhandlingen försvaras på engelska och disputationen äger rum kl. 9.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Associate Professor Fredricka Gilje, Department of Nursing, University of Alaska, Anchorage, USA.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christen Erlingsson på e-post christen.erlingsson@hik.se, telefon 0485-700 27 eller mobiltelefon 073-151 64 74.

I en första delstudie försöker Sofia Almerud klarlägga om musikterapi kan ha någon mätbar lugnande effekt på en grupp intensivvårdspatienter som tillfälligt vårdades i respirator. Hon konstaterar att i den undersökta gruppen sjönk såväl det systoliska som det diastoliska blodtrycket under pågående musikintervention för att sedan åter stiga efter avslutad behandling

Den andra studien söker svar på hur patienter upplever vården i tekniktäta miljöer.
– Här visar min studie att tekniken tystar patienten och blottställer vårdarnas kompetens berättar Sofia Almerud. Instängda i en skrämmande och svårförståelig miljö, där teknologin slår an tonen, känner patienterna hur existensen perforeras och de känner en närhet till döden. Patienterna befinner sig, oreflekterat, i en tillvaro där teknologin tas för given och de fråntas kontrollen över sin kropp och sitt liv. Patienterna ifrågasätter inte auktoriteterna utan sätter sin tillit till vården och lägger sitt liv i vårdarnas händer. Detta skapar, å ena sidan trygghet, å andra sidan känslan av att vara utlämnad. Vårdaren upplevs agera utifrån organen och deras funktion, som teknologins förlängda arm. Patienterna ser sig som objekt som ska övervakas.

I den tredje delstudien vänder Sofia Almerud sig till den andra parten i vårdrelationen – vårdaren och kommer fram till att vara vårdare i tekniktät miljö kräver både hjärna, hjärta och hand. Vårdarna känner en säkerhet i att objektivt kunna ”avläsa” patienten, men tekniska uppgifter överskuggar ”vårdandet”. Tekniska arbetsuppgifter blir en ersättning för närhet. Denna studie pekar på vikten av balans. Att teknologisk precision och vårdande båda är oumbärliga.

Avhandlingen avslutas med en fjärde delstudie om själva teknologin. Här konstaterar Sofia Almerud att utmaningen för vårdgivare i tekniktäta miljöer är att veta när den objektiva och mätbara dimensionen ska framträda och när den ska få stå tillbaks. Ingen apparat kan av sig själv skapa en alienering eller störa en vårdares intention att vårda. Det handlar om vår attityd till tekniken. Sofia Almerud menar att det är eftersträvansvärt att återknyta bandet mellan vårdandets teknik och vårdandets konst.

Sofia Almerud är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi och intensivvård och verksam som adjunkt vid Växjö universitet. Hon är född 1969 och bor i Växjö.

Avhandlingen ”Vigilance & Invisibility. Care in technologically intense environments” försvaras vid en offentlig disputation fredagen 2 november 2007, klockan 10.30. Opponent är professor Elisabeth Hall, Århus universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Sofia Almerud på telefon 0470-70 83 32 eller mobil 070-209 22 69 eller e-post: sofia.almerud@vxu.se.

Beställ boken från Växjö University Press, Kerstin Brodén, 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.