Det är känt sedan tidigare att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen, men hur den här regleringen går till har varit oklart.
Tidigare forskning vid Karolinska institutet har visat att elektrisk stimulering av den så kallade vagusnerven i det autonoma nervsystemet kan dämpa inflammation. Sådan nervstimulering har med goda resultat använts i studier av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och ledgångsreumatism. Hur nervsignaler reglerar aktiva läkningsprocesser i inflammation har dock varit okänt.
Men nu har forskare studerat hur signalöverföringen mellan nerver och immunceller går till på molekylär nivå.
– Mer kunskap om dessa mekanismer behövs för att förstå och förfina de metoder med nervstimulering som nu testas i kliniska studier, säger April Caravaca, forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet.
Läkningsprocessen blir kortare
Genom att studera celler och genetiskt modifierade möss kunde forskarna visa att elektrisk stimulering av vagusnerven vid akut inflammation förskjuter balansen mellan inflammatoriska och anti-inflammatoriska molekyler.
På så vis blir läkningsfasen kortare och inflammationen avslutas snabbare. Den elektriska stimuleringen aktiverade en särskild kemisk nervsignal och ett enzym som är viktigt för tillverkningen av de ämnen som läker inflammation.
– Inflammation och efterföljande läkningsprocess är centralt för vårt försvar mot bland annat infektioner och spelar en central roll i sjukdomar som reumatism, inflammatorisk tarmsjukdom och åderförkalkning. Våra fynd kan öppna för nya sätt att behandla sjuklig inflammation och påskynda läkning genom att aktivera nu definierade nervsignaler och signalvägar, säger Peder Olofsson.
Nätverk av signaler ska kartläggas
Forskarna planerar nu att gå vidare och mer i detalj studera hur nervaktivering reglerar läkning av inflammation.
– Vi försöker på molekylär nivå kartlägga de nätverk av nervsignaler som reglerar inflammation, och förstå hur störningar i signaleringen orsakar sjukdomar. Vi hoppas att denna kunskap ger möjlighet att bättre förstå hur inflammatoriska sjukdomar uppkommer och leder till effektivare behandlingar, säger Peder Olofsson.
Peder Olofsson, docent och specialistläkare. Institutionen för medicin vid Karolinska institutet, peder.olofsson@ki.se
– Mina analyser av marknadsföring av kosmetika visar att de traditionella idéerna om kvinnornas identiteter inte har förändrats. I annonserna är åldrandet något oönskat och som kvinna förväntas du se ung ut, säger Lame Maatla Kenalemang-Palm, doktorand inom forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet och nydisputerad i medie-och kommunikationsvetenskap.
I sin avhandling har hon undersökt hur annonserna i magasin som Elle och Vogue och på webben framställer och talar till äldre kvinnor. Ett exempel på marknadsföringskampanj som hon har studerat är ”Age Perfect” från L’Oréal Paris, som frontas av Hollywoodkändisar som Jane Fonda och Helen Mirren. I studien ingår också reklam från kosmetikaföretag Clinique och Clarins.
Sexistiska och åldersdiskriminerande
– Även om L’Oréal Paris-kampanjen verkar hylla äldre kvinnor och en diversifierad syn på skönhet reproducerar kampanjen också sexistiska och åldersdiskriminerande förväntningar på kvinnors utseende, säger Lame Maatla Kenalemang-Palm.
Annonserna antyder att äldre kvinnor, för att förbli synliga och attraktiva, behöver dölja märkbara tecken på åldrande. Något som går att uppnå med hjälp av anti-age-produkter.
– Det gör att ett framgångsrikt åldrande snarare får innebörden: att åldras utan att det syns.
Framställs som kvinnans fria val
I annonserna framställs de äldre kvinnorna som ett slags entreprenörer och som ansvariga för sitt eget åldrande. Det handlar om det fria valet – att som äldre kvinna välja att se yngre ut.
– På ett sätt bidrar denna typ av reklam till att kvinnor objektifierar sig själv med det fria valet och egenmakt som täckmantel, förklarar Lame Maatla Kenalemang-Palm.
Reklamen befäster även det västerländska skönhetsidealet som bygger på en viss ålder, hudfärg och klass.
– För att kunna köpa dessa anti-age-produkter behöver man också ha ekonomiska resurser. Så klass kan i allra högsta grad kopplas till ett framgångsrikt åldrande.
Positiva förändringar – också
Medierna formar en del av våra tankar och idéer kring åldrande. Och enligt Lame Maatla Kenalemang-Palm sker också en del positiva förändringar i medielandskapet. Äldre kvinnor får mer mediautrymme än förr och skildras oftare på ett positivt sätt.
– Kända äldre kvinnor som Helen Mirren i kosmetikareklam är en positiv förändring som visar ett skifte mot en mer diversifierad skönhetsstandard som inkluderar äldre modeller. Men problemet kvarstår. Vi borde egentligen fråga oss varför åldrandet framställs som ett problem för kvinnor, säger hon.
Tidigare forskning har visat att kvinnor påverkas kraftigare av föräldraskap än män. En ny studie bekräftar detta, men den visar också att förändringen sker redan under graviditeten.
I studien har drygt 2000 förstagångsföräldrars politiska engagemang följts – från tiden före graviditetens början och fram till barnets fyraårsdag.
Engagemanget definieras av hur ofta förstagångsföräldrarna sökt politisk information, försökt påverka politiskt, diskuterat politik eller delat politiska budskap online. Men det handlar också om hur intresserade föräldrarna upplever att de är av politik och hur viktigt politik anses i samhället.
– Även om vissa enskilda effekter är små så är det tydligt att alla drar åt samma håll, vilket bekräftar bilden av att graviditeten och det tidiga föräldraskapet är en period i livet då kvinnor tar ett steg tillbaka från sitt samhällsengagemang, säger forskningsledare Elin Naurin vid Göteborgs universitet.
Så gjordes studien
Studien ingår i forskningsprojektet Pregdem som studerar hur graviditet och barn påverkar människor på samhällsnivå.
Forskarna har använt SOM-institutets medborgarpanel. I undersökningen ingår även en kontrollgrupp bestående av cirka 11000 personer som inte hade barn under samma tidsperiod.
Engagemang tappas redan under graviditeten
Jämfört med tiden före de blev gravida tappar alla kvinnliga förstagångsföräldrar engagemang direkt från graviditetens början. På de flesta områden håller detta lägre engagemang i sig fram till mätningarna upphör när barnet är i fyraårsåldern. Den tydliga effekten av genomgången graviditet bekräftas vid jämförelser med en kontrollgrupp.
– Det är tydligt att kvinnornas politiska engagemang påverkas. Framför allt handlar det om tiden de lägger på att läsa om eller diskutera politik, men de gravida tenderar även att tycka att politik är mindre viktigt, säger Elin Naurin.
Kan leda till långvariga könsskillnader
Även kvinnornas partners uppger att de under och efter graviditeten lägger mindre tid på att ta till sig information om lokal-, nationell-, och världspolitik. Men när barnet är två till fyra år har detta tapp hos partnern i det närmaste återhämtats medan kvinnornas engagemang fortsatt sjunka.
När barnet nått fyraårsåldern har partnern helt och hållet hämtat in tappet i politiskt deltagande, hur ofta de har politiska diskussioner samt hur viktigt de anser det vara med politik. Kvinnorna befinner sig dock fortsatt på en lägre nivå än tiden före de blev gravida.
– Den enda indikator där de gravida kvinnorna inom fyra år hittat tillbaka till sin tidigare nivå av politiskt engagemang är beteendet att försöka förändra politiskt, och även här återspeglas föräldraskapet tydligt i det att det oftast handlar om barnomsorg eller skola, säger Elin Naurin.
Studie:
The Effect of Pregnancy on Engagement with Politics. Toward a Model of the Political Consequences of the Earliest Stages of Parenthood , American Political Science Review.
Världens fjordar skapades när inlandsisen drog sig tillbaka och är en ganska sällsynt naturform som utgör 0,13 procent av all havsyta. Enligt forskare från Göteborgs universitet är utsläppen av metangas från fjordarnas vattenyta jämförbara med det som avges totalt från alla djuphavsområden, som står för 84 procent av havsytan på jorden.
– Det är känt sedan tidigare att många fjordar har syrefria miljöer närmast botten och att metangas bildas i sedimenten. Bara en liten del av gasen når vanligen ut i atmosfären eftersom det bryts ner på väg upp, i det syrerikare vattnet närmare ytan. Men i vår forskning har vi registrerat stora metanutsläpp när vattnet i fjorden blandas om vid exempelvis stormar, säger Stefano Bonaglia, forskare i marin geokemi på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Fjordar mer utsatta för övergödning
Att spåra och beräkna utsläpp av metan till atmosfären är viktigt för att kunna beräkna framtidens klimat. Forskare bedömer att metanutsläpp orsakar cirka 30 procent av växthuseffekten. I sammanhanget bedöms havens bidrag till metanutsläppen vara väsentligt mindre än från landområden, men mänsklig aktivitet har ökat övergödningen av de kustnära havsområdena vilket skapat större syrefria områden på bottnarna. I fjordarna blir detta extra tydligt och trots att de bara utgör 1,3 promille av de totala haven så står de för ungefär hälften av metangasutsläppen till atmosfären.
– Det beror på att i fjordarna avsätts kolrika bottensediment från växter och djur, liksom material från omkringliggande marker via vattendrag som mynnar ut i fjordarna. Eftersom dessa vatten är relativt skyddade från havens strömmar förblir de skiktade i lager med olika temperatur, salt- och syrehalt. Närmast botten skapas därför syrefria områden där metangas bildas när material i sedimenten bryts ner, säger Stefano Bonaglia.
Metan lyfts till ytan
Forskarna från Göteborgs universitet har studerat Byfjorden vid Uddevalla under perioden 2009–2021 och bedrivit fältstudier för att mäta metanproduktionen i fjorden. Byfjorden är syrefattig och drabbad av övergödning bland annat för att Bäveån rinner ut i fjorden och för med sig mycket näring från jordbruken i området. Det var tydligt att vid tillfällen av omblandning av vattnet i fjorden så ökar utsläppen av metan till atmosfären. Då lyfts det syrefria vattnet vid botten hastigt upp mot ytan och tar med sig metanet, som kan avges till atmosfären.
Fjordarna inte lika djupa
– Utsläppen av metangas var stora, och amerikanska forskare har sett samma händelser i fjordar i Kanada. Vi beräknar att utsläppen från världens alla fjordar är i samma storleksordning, cirka 1 teragram (Tg) eller 1 miljon ton/år, som utsläppen från alla djuphaven beräknas vara. Detta beror på att det är mycket kortare avstånd från botten till havsyta i en fjord än i djuphaven, vilket ger större avsättning av organiskt material i sedimenten och att metanet inte hinner brytas ner på vägen upp mot ytan, säger Stefan Bonaglia och tillägger att om klimatförändringarna leder till fler händelser av extremväder så kan metanutsläppen visserligen öka, men bara till en viss gräns.
– Om vi skulle få en kraftig ökning av antalet stormar så skulle metanutsläppen minska, eftersom de syrefria miljöerna vid fjordbottnen försvinner när vattnet blandas ofta.
Stefan Bonaglia, biträdande lektor i marin geokemi på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, stefano.bonaglia@gu.se
I en avhandling har Josefin Persdotter, doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet, utforskat vardagsrutiner kring mens, med särskilt fokus på uppfattningar om renlighet och smuts.
– Jag har undersökt hur det jag kallar ”menssmuts” blir till. Hur mens både symboliskt och konkret materialiseras som smutsigt. Men även vad smutsen får för praktiska och emotionella effekter för den menstruerande.
Skamset att inte lyckas dölja mensen
Analysen bygger på djupintervjuer med menstruerande, dagböcker, reklamfilmer, forumdiskussioner, instruktionstexter, samt en kvantitativ och kvalitativ enkät med 445 personer. Resultaten visar att en betydande mängd av de svarande påverkas negativt emotionellt under menstruation. Detta på grund av exempelvis oro eller skam över att inte lyckas dölja mensen för andra. Eller av rädsla för bakterier.
– Att menstruera har ofta tydligt stigmatiserande effekter, och känslor av äckel riktas inte sällan mot den egna kroppen. Samtidigt är det faktiskt många av deltagarna i studien som på olika sätt tar avstånd från idéer om menstabun och stigma. Men för de allra flesta råder ett sorts hemlighetsmakeri i hur de praktiskt hanterar sin menshygien, säger Josefin Persdotter.
Får bära eget mensskräp
Vardagliga rutiner och teknologier kring det som beskrivs som smutsigt kring mens innefattar hög grad av symbolisk smutsighet, enligt Josefin Persdotter.
– Det är många som i vår del av världen ser skeptiskt på menstruella tabun i andra länder och förfasas över kulturers förtryck av menstruerande. Men är det verkligen så väsensskilt från svenska menspraktiker och idéer? Jag hävdar att vi många gånger relaterar till mens på slående liknande sätt.
Hon beskriver hur menstruerandet i Sverige präglas av idéer, teknologier och handlingar som på olika sätt i praktiken tabubelägger och stigmatiserar. Deltagare i studien har exempelvis berättat att när de varit ute och vandrat eller campat finns en praxis att en i sällskapet bär gruppens samlade sopor. Men mensskräpet har fått bäras av den menstruerande själv.
Blödning i kombination med oro
Andra i studien vittnar om hur många, framför allt unga män, tycker att det är otänkbart att röra eller ens se någon annans använda binda. Vad gäller menskoppen beskrivs det som ”äckligt” att koka den i kastruller som används till mat.
– Avhandlingen visar att många upprätthåller vad jag skulle vilja kalla onödigt krångel kring menshygien. Det framstår för de flesta som vardagliga saker man ”bara gör”. Men faktum är att de görs om och om igen, och många av de här handlingarna är ineffektiva och tidsödande. Flera i studien upplever sig fysiskt smutsiga under mens och beskriver hur de, trots att de byter mensskydd och duschar ofta, konstant oroar sig över att lukta illa. Att blödningen kombineras med social oro innebär en dubbel börda för menstruerande, säger Josefin Persdotter.
Hoppas förenkla livet för menstruerande
Josefin Persdotters forskning syftar till att öka förståelsen för vilka effekter synen på mens får.
– I min avhandling har jag velat synliggöra sånt vi tar för givet och ifrågasätta varför idéer och handlingar består. Men även visa hur teknologi och design spelar en avgörande roll. Mensskydd, men även toaletter, skulle till exempel kunna utvecklas för att underlätta vid menstruation. Min förhoppning är att kunna bidra till att menstruerandes liv förbättras och förenklas.
I rymden finns ofta starka elektriska strömmar, till exempel i solens corona eller i norrskensområden. Partiklarna är få och kolliderar sällan så motståndet är lågt.
Forskare har länge trott att vågor i elektriska och magnetiska fält i rymden kan orsaka resistans på ett sätt som liknar kollisioner men detta har fram till nu varit mycket svårt att mäta.
– För första gången någonsin har vi kunnat mäta hur strömmar i rymden begränsas genom att laddade partiklar påverkar varandra via elektromagnetiska vågor. Elektriska strömmar i rymden kan begränsas utan att partiklarna kolliderar med varandra vilket är det vanliga på jorden, säger Daniel Graham vid Institutet för rymdfysik (IRF).
Även i rymden begränsas elektrisk ström
Tack vare observationer från NASA:s fyra MMS-satelliter som formationsflyger runt jorden har Daniel Graham lyckats sammanställa hur detta ovanliga motstånd, även kallat anomal resistivitet, av ström i rymden fungerar.
En internationell grupp med forskare under ledning av Daniel Graham kan visa vad som begränsar strömmen i rymden. Mätningarna är gjorda med instrument ombord på de fyra satelliterna Magnetospheric Multiscale (MMS).
MMS-satelliterna bär med sig instrument som mäter laddade partiklar samt elektriska och magnetiska fält. Forskare från Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala har bidragit till instrumenten som mäter elektriska fält.
Laddade partiklar rör sig över strömskikt
– Våra mätningar visar även hur vågorna orsakar diffusion som gör att laddade partiklar kan röra sig tvärs över strömskikt. Växelverkan mellan vågorna och partiklarna är viktig att förstå eftersom denna påverkar hur magnetisk omkoppling fungerar, säger Daniel Graham.
Magnetisk omkoppling är en process i gränsskikt med strömmar, mellan två områden med laddade partiklar och magnetfält. Ett exempel är när flödet av laddade partiklar från solen, solvinden, träffar magnetfältet runt jorden. I vanliga fall är partiklarna kopplade till magnetfälten på vardera sidan om gränsskiktet, vilket innebär att de inte tar sig över det.
Magnetisk omkoppling gör att magnetfält på skiktets två sidor kan kopplas ihop. Då kommer och partiklar och energi från solvinden in i jordens närhet. Detta kan orsaka både norrsken och kraftiga störningar i rymdvädret runt jorden.
Dr. Daniel Graham, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala, daniel.graham@irfu.se
Docent Yuri Khotyaintsev, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala, yuri.khotyaintsev@irfu.se
För att kunna skapa teknologier för grön energi som är mer effektiva och ekonomiska behövs bättre material. Detta kräver i sin tur att man kan mäta och kontrollera ytstrukturerna hos fasta material på atomnivå.
Men på grund av tekniska begränsningar och höga kostnader är det en stor utmaning.
– Katalysatorer är en stor del av övergången till grön energi. Om vi kan räkna ut hur atomerna arrangerar sig på fasta ytor, så kan vi utveckla bättre katalysatorer, säger Lindsay Merte vid Malmö universitet.
Legering fungerar som katalysator
En katalysator är ett material som startar en kemisk reaktion som inte sker av sig själv. Katalysatorer används vid 80 procent av all produktion av kemikalier och i bränsleceller som omvandlar kemisk energi till elektricitet.
Ett forskarlag har gjort en studie på en legering av platina och tenn som fungerar som en katalysator. Vid kemiska rektioner bildas lager av tennoxid på ytan. Man tror att dessa oxider förbättrar effektiviteten i bränsleceller, men det är oklart hur oxiderna är uppbyggda. För att förstå mer är det viktigt att studera vilka atomer som finns just på ytan. Det är genom ändringar där som man påverkar hur en katalysator fungerar.
– För 3D-material har vi mycket bra metoder för att kartlägga strukturer. Men det kan inte användas lika enkelt på en jätteliten del som ytan, och därför blir det mycket svårt och tidskrävande. Med dessa tennoxider kunde vi inte med enbart experiment hitta hur atomerna arrangerar sig, säger Lindsay Merte.
Maskininlärning snabbar på tester
Den exakta atomstrukturen är avgörande för hur katalysatorn fungerar, och därför vill forskarna förstå hur ytorna förändras när de utsätts för vätska eller gas.
Detta kräver ibland flera år av experiment, stor datorkraft och är mycket kostsamt. Det som Lindsay Merte och hans forskarkollegor visat är hur maskininlärning – som är en form av artificiell intelligens – kan användas för att snabba på processen.
– Med maskininlärningsmetoderna kan datorn lära sig att förutsäga om en atomstruktur kommer att vara stabil eller inte utan att behöva utföra så många dyra simuleringar. Detta låter oss testa möjliga strukturer mycket snabbare, vilket är vad vi behöver för att hitta rätt.
Forskarna visade hur maskininlärning kunde användas för att hitta strukturen på platina-tennlegeringen. De kunde bevisa att den var den korrekta bland annat genom att använda mikroskopi i atomskala och röntgenspridning.
– Nu när vi känner till strukturen kan vi börja titta på dess kemiska egenskaper och försöka lista ut vad som gör den så bra som katalysator. Och med denna information kan vi förhoppningsvis designa katalysatorer som fungerar ännu bättre, säger Lindsay Merte.
Under 2018 publicerade forskare vid Lunds universitets diabetescentrum en uppmärksammad studie som visar att det går att dela in typ 1-diabetes och typ 2-diabetes i fem undergrupper.
I november 2021 kunde samma forskare visa att det finns tydliga genetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna av typ 2-diabetes. Det tyder på att det finns olika orsaker bakom sjukdomen.
Nu visar ytterligare en studie det även finns epigenetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes. Dessa epigenetiska markörer kan utvecklas för att förutse vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes och sätta in individanpassad vård och behandling.
– Dagens sjukvård behandlar typ 2-diabetes på ungefär samma sätt samtidigt som alltmer forskning tyder på att dessa patienter behöver individanpassad vård och behandling. Våra fynd ger ytterligare stöd för att det är kliniskt relevant att dela in patienter med typ 2-diabetes i undergrupper för individanpassad behandling, säger Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitet.
Det här är epigenetik
Epigenetik handlar om modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. Det handlar istället om hur vårt DNA läses av och när det uttrycks, det vill säga vilka gener som är på- eller avslagna och när. Under hela vårt liv påverkas dessutom epigenetiken av den yttre miljön. Det kan vara maten vi äter, stress, fysisk aktivitet, kemikalier vi utsätts för eller andra livsstils- och miljöfaktorer.
Studien har gjorts på över 500 patienter som nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes.
Fynden kunde användas för att utveckla en poängskala för att bedöma risken att utveckla vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes. Epigenetiska markörer kopplade till två av patientgrupperna kunde förutspå ökad risk för att utveckla hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom.
– Hjärtinfarkt och stroke är de vanligaste dödsorsakerna hos patienter med typ 2-diabetes. Njursjukdom hos diabetespatienter leder till lidande för patienten och stora sjukvårdskostnader för samhället eftersom många behöver gå i dialys. En epigenetisk biomarkör som kan förutspå komplikationer i ett tidigt skede skulle ge sjukvården möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder, säger Charlotte Ling.
Så gjordes studien
Studien har gjorts på sammanlagt 553 nydiagnostiserade personer med typ 2-diabetes som ingår i två befolkningsstudier i Sverige. Forskarna mätte så kallade DNA-metyleringar i blodet på 800 000 ställen i arvsmassan hos samtliga deltagare.
DNA-metylering innebär att kemiska förändringar, så kallade metylgrupper, sätter sig på generna vilket påverkar deras funktion. De hittade sammanlagt 4 465 ställen med DNA-metyleringar som var specifika för de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes.
Forskarna behöver nu bekräfta resultaten i utländska befolkningsstudier. Det finns även planer på att studera DNA-metyleringar i vävnader som muskel, fett, lever och bukspottskörtel från de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes.
Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitet, charlotte.ling@med.lu.se
Nedsatt kondition ses både hos friska och hos personer med olika sjukdomstillstånd.
För att främja hälsan men också förhindra eller förbättra högt blodtryck, stroke, kärlkramp, hjärtinfarkt, diabetes, benskörhet och depression, behöver hälso- och sjukvårdspersonal kunna stödja personer att öka sin aktivitetsnivå.
För att kunna ordinera patienter rätt dos fysisk aktivitet på recept, behöver vårdpersonalen ta hänsyn till en mängd individuella faktorer.
– Utgångsläget när man börjar träna, varierar självklart från person till person och typen av aktivitet som motsvarar intensitetsrekommendationerna behöver anpassas därefter. Som en del i den rehabiliterande behandlingen, är det därför viktigt att känna till patientens konditionsstatus, säger Anita Wisén, fysioterapeut och forskare vid Lunds universitet.
Avancerade och dyra tester
För att bedöma en persons nuvarande kondition är det mest exakta måttet mätning av syreupptagningsförmågan genom olika konditionstest. Men testerna är avancerade och tidskrävande. Både dyr apparatur och utbildad personal behövs.
Ett enklare sätt är att personen själv får bedöma sin kondition med den så kallade RPC-skalan ( Rating of Percieved Capacity ) som är en metod som Anita Wisén har utvecklat.
Skalan finns väl beskriven i FYSS, som är ett evidensbaserat stöd vid fysisk aktivitet på recept och en motsvarighet till FASS ( fakta och information om läkemedel, redaktionens kommentar).
– Skalan finns också med som relevant bedömnings- och utvärderingsinstrument vid prevention och vid olika sjukdomstillstånd. Genom att skatta upplevd ansträngning på en skala med metabola ekvivalenter, kan man räkna ut personens maximala syreupptag.
Individuell rådgivning underlättas
Doseringen av träningen är central, men den kan vara klurig att räkna ut. Det finns därför ett behov av att automatisera uträkningarna och tydliggöra råden om träningsintensitet för olika individer.
– Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal kan individualisera sin rådgivning och inte bara ge generaliserade råd när typ och intensitet ordineras vid förskrivning av konditionsträning, säger Anita Wisén.
Hon bestämde sig därför för att utveckla appen ”Min kondition – RPC”. Appen gör automatiskt individbaserade uträkningar av konditionsnivå och rekommenderad intensitet när man matat in grundfakta som kön, ålder, vikt och längd samt skattad konditionsnivå på RPC-skalan.
Genom detta kan hälso- och sjukvårdpersonal snabbare och enklare ge individuella råd om vilken typ av konditionsträning som passar, men också lämplig intensitet och pulsintervall.
Träningsdagbok för att se mål
Förutom skattningen av konditionsnivå och intensitetsberäkning, har appen även en dagbok som gör att personen själv kan dokumentera sin träning och se hur många procent av de rekommenderade målen som nås.
– Det här är inte bara ett verktyg som hälso- och sjukvårdpersonal kan använda vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, utan appen är till för alla som vill få reda på sin konditionsnivå och vill komma igång med sin konditionsträning och följa sin träningsutveckling, säger Anita Wisén.
Kontakt:
Anita Wisén, fysioterapeut, docent och forskare vid Lunds universitet, anita.wisen@med.lu.se
– Å ena sidan är dörren öppen, å andra sidan gör ett antal faktorer att den i praktiken ändå inte är det för många unga migranter. Det handlar inte bara om deras livssituation utan ligger delvis också i systemet, säger Mazen Baroudi, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling visar Mazen Baroudi att unga migranter har svårt att utnyttja sin rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Ungdomar med migrantbakgrund använder i lägre grad än andra jämnåriga hälso- och sjukvårdssystemets möjligheter på området.
Formellt har migranter med uppehållstillstånd samma rätt som andra i Sverige att utnyttja tjänsterna. Den öppna miljön i Sverige med god kvalitet på hälso- och sjukvårdstjänster borde underlätta. Men det finns en rad faktorer som gör att den praktiska verkligheten inte stämmer med teorin och hur det borde vara.
Det handlar, enligt avhandlingen, dels om att unga migranter har bristande tillgång till kunskaper om sex och samlevnad, dels om att de kan bära på negativa erfarenheter av möte med vården, inklusive inslag av kulturell rasism. I den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa identifieras unga och migranter som en prioriterade grupper.
– Det är bra att strategin gör en prioritering, men det måste följas upp genom en rad praktiska åtgärder för att åstadkomma den förändring som vi vill se, säger Mazen Baroudi.
I avhandlingen pekar Mazen Baroudi på ett batteri möjliga åtgärder. Det handlar dels om sexualundervisning för migranterna och att förbättra informationen om tjänsterna, dels om interkulturell kompetensutveckling inom vården och att utforma en handlingsplan för att säkerställa hälso- och sjukvård fri från rasism och diskriminering.
Så gjordes studien:
Avhandlingen bygger på tre studier:
Den nationella enkätstudien är en befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med nästan 1800 nyanlända i åldrarna 16 – 29 år.
Ungdomsmottagningsstudien omfattade drygt 1 000 ungdomar, varav tolv procent med migrantbakgrund, i de fyra nordligaste länen.
En kvalitativ studie i avhandlingen bygger på 13 semistrukturerade intervjuer med nyanlända arabisktalande unga män.
Mazen Baroudi är barnläkare med särskilt intresse för folkhälsoarbete.
För ungefär tio år sedan intog havremjölksmärket Oatly en kreativare och mer provocerande hållning gentemot mejeriindustrin. Målet var att ”avslöja” den traditionella mjölkindustrin som en ”klimatbov” och sedan förvandla den till en växtbaserad industri med sig själva som det ledande varumärket.
Kärnan i Oatlys affärsmodell handlar alltså om att tjäna pengar på konflikten mellan olika konsumentgrupper och preferenser: vegetariskt vs animaliskt. Sättet att skapa denna typ av konflikt kallas varumärkesaktivism, och används för att legitimera sina metoder.
Mobiliserade motstånd mot mjölk
Via reklamkampanjer mobiliserade Oatly ett motstånd mot mejeriernas animaliska produkter genom att ifrågasätta mjölkkonsumtionen. Efter en rättegång 2014 tvingades Oatly dämpa sig en aning i sin marknadsföring, men rättegången visade sig bli en perfekt språngbräda för företaget att positionera sig ytterligare mot utvalda målgrupper och med starkare varumärkesaktivism.
Sedan dess har Oatly årligen fördubblat sina intäkter, och till och med tvingat sina forna fiender att lansera sina egna havredrycker. Därmed legitimerar och stärker konkurrenterna dessutom den nya marknad de en gång hånade.
Undersöker ”framingstrategier”
Christian Koch är universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring. För några år sedan väckte Oatlys okonventionella strategier och metoder hans intresse och han har gjort flera studier med koppling till varumärket. I den senaste har han, tillsammans med Sofia Ulver, tittat på legitimitet och så kallade framingstrategier. Det är de strategier och perspektiv som företag använder för att forma hur individer, grupper och samhällen organiserar, uppfattar och kommunicerar om verkligheten.
– Det är viktigt att studera hur marknader utvecklas och utformas över tid och hur de görs legitima, eller vad som görs för att bibehålla legitimiteten. Detta är inte unikt för mjölkindustrin. Se på köttindustrin, energisektorn, transportsektorn, med flera, påpekar Christian Koch.
Konflikten som strategi
– Det som gjorde Oatly-fallet intressant var deras uppenbara fokus på att använda just konflikt som en strategi för förändring. Men vi tittade inte enbart på Oatly, utan även på andra etablerade aktörer som driver denna konfliktmarknad med hjälp av olika sorters legitimering eller delegitimering, så kallad conflict framing.
Sammantaget insåg de båda forskarna att det är viktigt att förstå själva dynamiken för hur en ny marknad kan skapas genom just delegitimering.
Smutskastar motståndaren
I sin nya studie visar forskarna att när strategier för att delegitimera mobiliseras av marknadsaktörer tvingas de att balansera sin smutsiga retorik om sin motståndare med lika upphöjande retorik om sig själva. Den mest avgörande faktorn för att kunna skapa och utforma marknader genom conflict framing är den alltmer politiserade marknaden där gränserna suddas ut mellan ”vän mot fiende” och ”oss mot dem”. Forskarna hittar även en del gemensamma nämnare.
– De industrier och marknader där vi ser detta fenomen är de som genomgår en hög teknologisk omvandling och har en ökande sociopolitisk och miljömässig press från konsumenterna och nya företag. Detta skakar om våra gamla etablerade kulturella vanor och det vi har tagit för givet vad gäller hur och vad vi konsumerar, förklarar Christian.
Konsumtionen görs politisk
En del skeptiker menar att varumärkesaktivism endast används för att öka konsumtionen. Men Oatly-fallet visar att det är möjligt att politisera konsumtion genom att mobilisera människor och resurser, samtidigt som det inte hotar marknaden i sig.
Det finns dock även risker med aggressiva strategier.
– I grund och botten handlar detta om att välja sida: växter framför djur. Det är så klart en risk att lämna den icke-hotande mellanvägen för att i stället provocera industrin genom debunkning, alltså genom att ”avslöja” eller diskreditera motståndarens påståenden. Det handlar om att alienera potentiella konsumenter från sina konkurrenter så att de konsekvent väljer ens egna produkter. Genom att mana till förändringar i kosthållningen blir det inte bara enstaka inköp det är frågan om, utan ett konsekvent och medvetet val.
En risk med att skapa sådana här konfliktmarknader kan vara att den avväpnas inifrån, menar Christian Koch. Med tiden skulle strategierna kunna få en avpolitiserande effekt som inte ger den önskade samhällsförändringen.
Fler varumärken ägnar sig åt aktivism
Havremjölksmärket från Skåne är långt ifrån ensamma om att ta ställning i kontroversiella frågor. Allt fler varumärken ägnar sig åt någon form av varumärkesaktivism. En del gör det på ett progressivt och friare sätt, medan andra är mer konservativa och regressiva.
– Detta ser vi framför allt i konsumtionsvarubranschen, där varumärkesaktivism blir allt vanligare, säger Christian Koch. Två tydliga exempel är Patagonias kampanj ”Vote the assholes out” och Nikes Emmybelönade Dream Crazy-kampanj där forne NFL-stjärnan Colin Kaepernick uppmanar ”Believe in something. Even if it means sacrificing everything. Just do it!”
Legitimerar sig själva
Det nya, enligt forskarna, är egentligen att denna sorts conflict framing ifrågasätter den rådande normen och hela industrier, genom delegitimering, och samtidigt legitimerar sig själva. Oatlys krig mot mejeribranschen, med deras havredryck som megafon, är ett tydligt exempel, men forskarna ser liknande utveckling i andra branscher som är i början av eller mitt i enorma omvandlingar.
– Tänk på Tesla, som återlegitimerar den tidigare förorenande bilindustrin, eller Impossible Foods, som försöker delegitimera köttindustrin. Både Tesla och Impossible Foods är symboler för förändring, konstaterar Christian.
Fler eldar på ”konflikten”
Ytterligare en anmärkningsvärd aspekt på conflict framing är att den ofta orkestreras och drivs av ett brett nätverk, ett slags ”ekosystem” av intressenter både i och utanför företaget.
– I Oatlys fall engagerar sig kändisar, investerare, konsulter och forskare mer eller mindre tillsammans i legitimitetskampen om hur man producerar och konsumerar mejeriliknande produkter, förklarar Christian.
Forskarna tror att deras resultat är överförbara till alla etablerade industrier med konsumentmarknader som står inför paradigmskiften. Detta särskilt i branscher där organisationer, konsumenter, politiker, och utmanande marknadsaktörer efterfrågar omställningar för klimatet.
I allt fler marknader har varumärkesaktivism uppmanat konsumenterna att välja sida. Komjölk vs havremjölk, fossildriven bil vs elbil, m fl. Bild: Moritz Kindler/Unsplash
Varumärkesaktivism
Varumärkesaktivism är ett grepp som företag använder för att profilera sig och ta ställning i sociala, politiska, ekonomiska eller miljömässiga förändringar.
Framingstrategier och conflict framing
Med engelskans ”frames” i detta sammanhang menas ett slags delade referensramar som formas i ett system av vardaglig interaktion. ”Framing” är att bygga/omforma ett slags verklighetskonstruktion i strategiska syften för att mobilisera såväl sociala som politiska rörelser. Framingstrategier används också av marknadsaktörer för att skapa ett nytt kollektivt sammanhang med en ny ”verklighet” som ger vinst åt företaget. Konfliktforskare använder termen ”framing” för processen att beskriva och tolka en händelse. Sättet man skapar en konflikt på baseras på vad som har hänt den personen/gruppen/organisationen tidigare, vilka värderingar som är viktiga för dem, och om de ser situationen som ett hot eller en potentiell fördel.
Debunkning
Ordet debunkning/debunking kommer från engelskans ”debunk”, och definieras som ”att exponera bedrägliga eller falska påståenden”. Att ”debunka något” innebär alltså att man avslöjar eller diskrediterar påståenden som anses vara falska, överdrivna eller pretentiösa.
En studie har undersökt barnmorskors inställning till att jobba enligt en modell som bygger på så kallad barnmorskekontinuitet.
Det innebär att samma barnmorska, eller en liten grupp av barnmorskor, följer den gravida kvinnan under graviditet, födsel och första tiden med det nyfödda barnet. Modellen rekommenderas av bland annat Världshälsoorganisationen, WHO.
– Vårdmodeller med barnmorskekontinuitet används redan på flera håll i landet. Innan det kan introduceras och spridas i stor skala i Sverige är det viktigt att undersöka barnmorskornas inställning och intresse av att arbeta i kontinuitetsmodeller, säger Hanna Fahlbeck, legitimerad barnmorska och doktorand vid Uppsala universitet och en av studiens medförfattare.
– Vår studie tyder på att mer än hälften av barnmorskorna är intresserade och beredda att börja arbeta i en kontinuitetsmodell, fortsätter hon.
Finns på få platser i Sverige
Trots att uppskattningsvis hälften av gravida kvinnor efterfrågat barnmorskekontinuitet är modellen ovanlig i Sverige. I ett fåtal regioner har den introducerats som projektsatsningar, bland annat i Uppsala och i Sollefteå. På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge finns numera modellen tillgänglig för gravida.
Sedan tidigare vet man att många gravida kvinnor önskar att de kunde följas av en, eller ett fåtal barnmorskor genom hela perioden.
I studien har forskare undersökt svenska barnmorskors intresse av att arbeta i kontinuitetsmodeller och vilka faktorer som är avgörande för deras villighet och beredskap att arbeta i dessa modeller.
Över 2000 barnmorskor har besvarat enkäten. Över hälften av dem visade intresse för modellen.
– Att utveckla strategier för att bygga upp kontinuitetsmodeller som passar för gravida och barnmorskor i olika delar av Sverige är viktigt för att erbjuda evidensbaserad vård. Där hoppas vi att våra resultat kan hjälpa till, säger Hanna Fahlbeck.
Bild: Andriyko Podilnyk/Unsplash
Så gjordes studien
2 084 barnmorskor besvarade frågorna i studien. 56,1 procent av dem visade intresse för att arbeta i kontinuitetsmodeller. Intresset var störst bland barnmorskor som var yngre än 45 år och bland de som hade en yrkeserfarenhet kortare än tio år.
Barnmorskor som roterade mellan olika avdelningar eller arbetsuppgifter visade ett större intresse för kontinuitetsmodeller. Att arbeta dagtid, tvåskift eller timtid var också faktorer som hade samband med intresse för arbete i kontinuitetsmodeller.
Studien är en tvärsnittsstudie där barnmorskorna besvarade ett webbaserat frågeformulär om bakgrunds- och arbetsplatsrelaterade variabler.
Hanna Fahlbeck, barnmorska och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, hanna.fahlbeck@kbh.uu.se
Ingegerd Hildingsson, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, ingegerd.hildingsson@kbh.uu.se
Under extremsommaren 2018 registrerades temperaturer på över 30 grader runt 200 gånger på olika orter i Sverige.
Djur och människor svettades och led i den extrema värme. Från maj till september rådde torka, vilket förvandlade frodiga åkrar till dystopiska ödelandskap. Samtidigt härjade skogsbränder i stora delar av Mellansverige, delvis som en effekt av den extrema torkan.
Man skulle kunna tänka sig att somrar fyllda av klimatrelaterade trauman gjort att svenska myndigheter fått upp ögonen för hur viktigt det är att vara förberedd på – och att lära sig hantera – extremväder. Nope, konstaterar Nationella expertrådet för klimatanpassning i en rapport från februari 2022:
”Sverige saknar kunskap om konsekvenserna för befolkningens hälsa i händelser av värmeböljor, översvämningar, torka och andra klimatrelaterad händelser”, menar expertrådet. Deras främsta kritik är att bristen på ett sammanhållet ansvar.
Översvämning i Kållered, Göteborg 2006. Bild: David Nyrén – Eget arbete, Public Domain
Men kanske är det inte så konstigt egentligen?
Förvisso har vi i Sverige upplevt värmebölja, översvämning och skogsbränder förr, men inte på samma sätt som de senaste åren och vi kan därför sägas vara nybörjare på att leva med ett mer oberäkneligt klimat.
Det tror i alla fall Erik Glaas, klimatforskare vid Linköpings universitet som har undersökt beslutsfattares försök att öka samhällens beredskap kring olika katastrofväder. Enligt honom kan det svenska samhället liknas vid någon som nyligen har vaknat och sömndrucket famlar efter sina glasögon.
Ovana att hantera höga temperaturer
– Vårt samhälle är inte anpassat för att hantera höga temperaturer utan till att stänga ute och skydda oss från kyla. Idag är skyfall och värme de klimatvariabler som pekas ut som mest skadliga för oss. Värme och värmeböljor har absolut störst påverkan på vår hälsa, men skyfall och översvämningar i tätorter har kapacitet att ha störst ekonomisk påverkan.
På Linköpings universitet pågår just nu ett samarbete med fastighetsägare i Gävle kommun, där forskarna undersöker konsekvenserna av de översvämningar som drabbade staden 2021.
Forskarna har analyserat en del av de skadade byggnaderna, och drygt 9 000 skadeärenden har hittills dokumenterats. De visar att de ekonomiska konsekvenserna av översvämningar kan bli enorma.
Värmen är värst
Yrvakenheten till trots anser Erik Glaas att Sverige är mer förberett för översvämningar än för värmeböljor och torka.
– Det är fortfarande väldigt mycket kvar att göra, men eftersom det alltid är någon tätort varje sommar som får svåra skador på grund av skyfall har många kommuner idag ett pågående arbete som kopplar till kraftiga regn och översvämningar. Det hjälper mycket om man har upplevt extremt väder, det gör ofta att man börjar agera.
– Det finns också en uppsjö av tekniska lösningar för att hantera översvämningar, säger han.
Hans spaning bekräftas av Nationella expertrådet för klimatanpassning som i sin rapport skriver att bara en tredjedel av Sveriges kommuner har tagit fram checklistor eller handlingsplaner för värmeböljor. Och av dem kan en tredjedel peka på konkreta åtgärder kopplade till värmehotet.
Allra vanligast är att installera luftkonditionering och fläktar på äldreboenden.
Näst vanligast är skuggning, till exempel solskydd på skolgårdar.
Men bara ett fåtal kommuner säger att de tar hänsyn till värmeböljor när de bygger nya vårdboenden och förskolor.
Även på ställen där det är viktigt med en låg inomhustemperatur, till exempel sjukhus, kommer höga utomhustemperaturer ofta som en chock. Exempelvis fick Visby lasarett under sommaren 2021 ställa in operationer på grund av för hög temperatur och luftfuktighet som bland annat påverkade sterilt material.
Träd är lösningen
Fler och värre översvämningar, värmeböljor och skogsbränder – det är lätt att bli nedstämd och oroad med tanke på att det är ett faktum. Men det finns hopp.
Det må vara för sent att snabbt få till en drastisk minskning av koldioxidutsläppen och således undvika ytterligare ökningar av den globala medeltemperaturen. Men även relativt små åtgärder för att minska klimatrisker kan få stor effekt.
För att hantera översvämningar, torka och värmeböljor handlar det enligt Erik Glaas främst om att plantera träd.
– Det går att lösa ganska många av problemen med samma sak – mer grönska och infiltrerande ytor. Vi har till exempel sett att träd har en jättestor effekt på temperaturen i tätorter, ibland kan träd medverka till tio grader lägre temperatur än omgivningen.
Planera för träd vid nybyggen – ännu inte ett krav
I plan- och bygglagen finns specificerat hur många parkeringsplatser som ska tillhandahållas vid ett nybygge, men det står ingenting om hur många träd som bör planteras.
Miljöhänsyn blir alltså sekundärt. Ett uppenbart problem, enligt Erik Glaas.
Men även om det gick att ställa krav på att plantera tillräckligt många träd för att mildra effekterna av en översvämning, kan de aldrig ersätta de träd som huggs ner för att ge plats åt nybygget.
– Det inte samma sak att ersätta 100 år gamla ekar som kan suga upp massor med vatten med nyplanterade träd. Det börjar finnas behov av att rädda almarna igen, säger Erik Glaas, och syftar på händelsen då tusentals människor slöt upp för att hindra nedsågningen av flera hundraåriga almar i Kungsträdgården, maj 1971.
Hängmattor hängdes upp som skydd mot nedhuggning under Almstriden i Kungsträdgården maj 1971. Bilden är från en manifestation 50 år senare. Bild: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0
Träd skyddar mot extrema temperaturer
Att plantera träd och anlägga trädgårdar är en flera tusen år gammal metod för att sänka temperaturen i ett mikroklimat. I Indien under förhistorisk tid anlade man till exempel trädgårdar på taken eftersom växtlighet skuddar mot värme, dels genom att skänka skugga, dels eftersom växter absorberar en del av solinstrålningen. Dessutom kyler växterna luften runtomkring genom att avge vattenånga (transpiration).
Under antiken fyllde romarna sina atriumgårdar med växter, träd, dammar och fontäner. Förutom att vara sköna för ögonen skänkte växterna och vattnet skugga och svalka under sommaren.
Det finns resurser för att klara konsekvenserna av extremväder, men för att göra det framgångsrikt krävs det oerhört mycket samverkan och samarbeten, menar Erik Glaas.
– I vissa nya områden finns det jättesmarta klimatlösningar. Problemet är att det är få som kan dra nytta av dessa investeringar. Idag planerar vi för dem som har pengar. Vi måste omprioritera och fördela resurserna till de som behöver dem mest, till exempel äldreboenden, förskolor och i miljonprogramsområden utan grönska.
Utbränt vrak av bil vid länsväg 668, året efter skogsbranden i Västmanland 2014. Bild: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons CC-BY-SA-4.0
Dags att öva skogsbrand
Ett hetare klimat innebär ökad risk för skogsbränder. Eftersom många svenskar bor nära skogsområden eller flyttar ut till sina sommarstugor, ökar risken för att möta en skogsbrand.
Detta är vi inte förberedda på enligt Enrico Ronchi, forskare i brandteknik och evakueringsmodellering vid Lunds tekniska högskola.
Till exempel finns det ofta bara en väg för att ta sig ut ur ett samhälle, och om den brinner blir läget snabbt kritiskt. I pressade situationer tenderar människor också att fokusera på det omedelbara hotet snarare än att analysera all tillgänglig information och därefter välja det mest logiska alternativet. Och därför är det, enligt Ronchi, hög tid att börja öva evakuering!
Hur ska utrymningsvägarna från byn eller samhället se ut?
Hur tränar man bäst invånarna så att så många liv som möjligt räddas?
Hur förbereder man sig så att bebyggelse inte skadas mer än nödvändigt?
– Många länder som ofta drabbas av skogsbränder har program som är till för att förbereda invånarna för sådana katastrofer. I USA och Kanada har man till exempel tränat invånarna mentalt så att de snabbt kan packa en väska med rätt grejer, alltid ha bilen fulltankad och ha koll på vilken väg som är bäst att ta i en nödsituation.
Vi i Sverige har inte haft lika stora problem med skogsbränder och står därför handfallna. Tyvärr är det så att de som dör i skogsbränder är de som inte är förberedda, enligt Enrico Ronchi.
– Men vi måste räkna med att bränder liknande de 2018 kommer att hända igen och då måste vi vara förberedda.
Satellitbild på skogsbränderna i Hälsingland 2018. Bild: NASA
Verktyg för att öka beredskapen för skogsbränder
Förutom evakueringsplaner har exempelvis Kanada utvecklat nationella guider för att minska konsekvenserna av skogsbränder nära samhällen. Nu försöker Ronchi och hans kollegor, med stöd av bland annat kanadensiska samarbetspartners, att utveckla ett liknande digitalt verktyg som ska användas för att kartlägga sårbara områden inom Sverige. Forskarna har även utvecklat ett virtual realityspel som visar hur det är att köra bil i rök.
– Det är som ett vanligt datorspel, men förbereder spelaren på en verklig situation. Vi hoppas att den kan gå hem speciellt hos den yngre generationen.
Enligt Enrico Ronchi går det inte att begära att ansvaret för att människor är förberedda när skogen väl brinner ligger på en och samma instans. I slutändan är det upp till var och en, speciellt när det handlar om att inte starta skogsbränder överhuvudtaget.
– Det bästa är om bränderna nära bebyggelse inte startar alls. Därför är det viktigt att ta ansvar och följa instruktionerna. Råder eldningsförbud – respektera det. Tyvärr ser vi ofta att det räcker med ett dåligt beslut för att det ska få katastrofala konsekvenser.
Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Forskningen är något av en livsstil. Hans Brunnström, docent och patolog* vid Lunds universitet, har bidragit till ny forskning som ger bättre diagnostik vid lungcancer. Han arbetar antingen vid mikroskopet eller vid datorn. Här analyserar han små delar av infärgade vävnadsprover för att upptäcka ett mönster eller förstorar delar av ett vävnadsprov på datorskärmen.
*Patolog är en specialistläkare som specialiserar sig på diagnostik av sjukdomar och hälsotillstånd. En patolog arbetar främst med två olika huvudområden, analys av prover samt att genomföra obduktioner. Källa: Framtid.se
Behandlingen anpassas efter individen
Vad styr vilken cancerbehandling som har bäst effekt? Cancerbehandling utformas numera efter varje individ. En rad olika tumöregenskaper spelar stor roll, förutom att det handlar om vilken typ av cancer och var cancern har uppstått. Om cancern har spridit sig från andra organ till lunga gäller ofta andra tumöregenskaper.
– Vi kan i dag hjälpa cancerpatienterna på ett helt annat sätt och analysera olika gener. Vi behöver veta exakt vilka markörer* som är säkrast för att cancerläkaren, onkologen, ska välja en viss behandling. Som forskare och patolog är det lite av en utmaning att hitta den bästa, exakta, precisionsmedicinen. När jag ska hjälpa patienter som ska få en brådskande behandling behöver jag hålla ett visst tempo för att göra en analys, säger Hans Brunnström.
Vad är en biomarkör?
Biologiska markörer är mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som till exempel halten av ett specifikt enzym eller hormon) som tjänar som indikatorer för bedömningar av till exempel sjukdomsrisk, psykiska störningar, tillväxt i cellodling osv.
Jämfört med för 30 år sedan har det stor betydelse vad patologen kommit fram till. Patologen är en specialistläkare som specialiserar sig på diagnostik av sjukdomar och hälsotillstånd.
– Vi måste ställa rätt diagnos för att välja rätt tilläggsanalyser som styr behandlingen. I den kliniska situationen har vi ofta mycket lite vävnad eller celler att undersöka. De flesta lungcancerfall kan inte opereras. Då är det viktigt att vi ställer rätt diagnos och kan öka överlevnaden, säger Hans Brunnström.
Bättre riktlinjer kommer
Kanske kan det liknas vid att lägga ett gigantiskt pussel. Det behövs ett oerhört detaljerat underlag med proteiner och gener (ärftlig arvsmassa) för att ge patienter exakt behandling. Patienter ska få rätt vård med hjälp av rätt markörer.
– Min forskning handlar mest om förbättring av diagnostik av lungcancer. Det är väldigt intressant att forska! Många uppdateringar om behandlingar kommer. Vi gör nya och bättre riktlinjer för vården av lungcancerpatienter varje år, säger Hans Brunnström.
Genförändringar viktiga
Med olika markörer och analyser kan man undersöka proteiner i tumörceller och förändringar i cellernas gener i arvsmassan. Men det är inte meningsfullt att välja alla markörer för varje fall för att hitta rätt behandling. För Hans och hans forskarkollegor är det en drivkraft att hitta nya pusselbitar som gör det lättare för läkaren att välja exakt rätt behandling.
– Förändringarna i generna, mutationerna, styr vilken riktad målriktadbehandling som vi kan använda. Undersökning av vissa proteiner kan avgöra om vi kan ”slå ihjäl” cancerceller med immunterapi. Med hjälp av detta har vi ett bättre underlag för att ge bättre behandling.
*Immunterapi är ett sätt att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.
Behovet är stort av målstyrda behandlingar, eftersom de generellt har betydligt bättre effekt än traditionella cytostatika.
– Med rätt diagnos kan vi sätta in rätt behandling även vid svåra fall. Men vi vill göra så bra analyser som möjligt för att ge underlag för rätt typ av behandling, då det ofta finns begränsat med tumörceller från provtagning.
Hjälper patienterna
Efterhand blir nya kombinationer av gener och styrd behandling verklighet. Detta kan fungera direkt i den kliniska vården och hjälpa lungcancerpatienter.
– Det finns hela tiden nya saker att förbättra och det kommer nya frågeställningar från specialistläkare inom cancervården: ”Varför har vi inga tydliga svar på hur den här behandlingen verkar för just den här patienten?”
Som forskare har Hans Brunnström dagliga avstämningar med olika specialistläkare inom onkologi för att hjälpa patienten att få bästa behandlingen. Han informerar även kollegor om den senaste patologiforskningen:
– För mig är forskarrollen en bra kombination av att hjälpa människor och av att vara naturligt nyfiken!
Avloppsvatten, vare sig det kommer från köks- eller toalettavlopp, är ofta rikt på fosfor och kväve och kan därför betraktas som en näringskälla för många arter.
Att använda mikroalger som vattenrenare testas lite varstans runt om i världen, men används än så länge inte i någon större skala. Men ingenjören och forskaren i teknisk vattenresurslära, Jing Li, tror att metoden har framtiden för sig.
– Egentligen är det konstigt att vi inte använt detta tidigare. Men ibland finns en paradox i att vi blir hemmablinda för metoder som finns rakt framför näsan. Vi tror att det ska vara krångligt, säger hon.
Tre slag alger ska testodlas
Just nu odlar hon tre slags mikroalger: Chlamydomonas, Microglena och Chlorella. De första två algerna är vanliga i Sverige, medan den sistnämnda ofta används i forskningsprojekt.
Algerna testodlas just nu i olika slags avloppsvatten. I ett labb på Ekologihuset i Lund står rader med små glasflaskor. Vissa rymmer vatten från köksavlopp, så kallat gråvatten, vissa innehåller toalettvatten, också kallat svartvatten, och i andra finns malet matavfall blandat med kranvatten. Alla är de uppblandade med alger och skiftar i färg, från genomskinligt till grönt och brunt, beroende på tillväxttakt.
Kan bli djurmat eller växtnäring
– Den som heter Chlamydomonas växer bäst just nu. Det är en alg som är god att äta och annan forskning har visat att den kan vara ett potentiellt kosttillskott med kapacitet att överträffa Chlorella och Spirulina, säger Jing Li.
Men på tallriken tror hon inte att dessa alger kommer att hamna efter avslutat reningsuppdrag. Det skulle vi uppleva som frånstötande, tror hon, i alla fall till en början. Däremot kanske de kan bli djurmat, växtnäring eller bioenergi i form av metan eller biogas.
Rena vattnet i öppna sänkor
Algerna behöver solljus för att växa. De skulle förslagsvis därför växa i öppna sänkor. Sådana skulle vara relativt okomplicerade att bygga också i ganska tät stadsmiljö, bedömer Jing Li.
En utmaning kan däremot vara att samla ihop algerna efteråt.
– Här behöver vi filtrera eller separera dem från vattnet på ett smart sätt. Dagens metoder behöver bli effektivare eller billigare.
En annan nackdel med att använda alger som vattenrening är att själva reningen tar längre tid än dagens metoder eftersom organismerna först behöver växa till sig i några veckor.
Prövas i Helsingborg
I nästa steg kommer algblandningarna flyttas till Helsingborg. Där finns en försöksanläggning som kallas RecoLab och som ger möjlighet att testa innehållet i större behållare.
Projektet finansieras av Helsingborgs stad som vill testa metoden för en framväxande ny stadsdel, Oceanhamnen. Det nya bostadsområdet utrustas med olika avloppsrör för toalett och kök. De två rören möts alltså inte i ett, såsom vanligtvis är fallet, utan hålls åtskilda hela tiden.
Fördelen är bland annat att köksvattnet, gråvattnet, då kräver mindre rening. Matavfallet, i sin tur, passerar avfallskvarnar och leds ut i ett tredje rör. Bekvämlighetsbonusen att slippa gå ut med de bruna påsarna ska ytterligare öka chansen till återvinningen, är tanken.
Alger kan också rena blandat avloppsvatten, men oavsett har forskarna nytta av att bättre förstå hur olika alger fungerar i olika sammanhang.
Visas i juni på bomässa i Helsingborg
Från den 30 maj, när bomässan H22 i Helsingborg öppnar, visas algodlingarna i stora glasbehållare i Helsingborg. Då vet Jing Li och hennes kollegor också förmodligen lite mer om vilka alger som renar bäst.
All undervisning är komplicerad – det kan nog de flesta lärare hålla med om. Särskilt tufft blir det när eleverna dessutom har begränsad förmåga att kommunicera verbalt.
Så är fallet för många barn och ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism. Ofta behöver den verbala kommunikationen kompletteras, exempelvis genom bilder, föremål eller kommunikationsstödjande applikationer.
– Svårigheter kan uppstå när nyutexaminerade lärare inom grundsärskolan ofta saknar erfarenhet att möta dessa elever. Erfarna elevassistenter erbjuds visserligen vara ett stöd, men samtidigt kan ansvarsfördelningen bli komplex eftersom elevassistenterna å andra sidan saknar den formella undervisningskompetensen, menar Kamilla Klefbeck, som skrivit en avhandling om pedagogik i särskolan.
Undervisning hamnar i bakgrunden
Hon har själv arbetat många år som lärare inom grund- och gymnasiesärskolan. Elevgruppen med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism har intresserat henne särskilt.
Under åren har hon dock upplevt en del frustration hos sig själv och bland kollegorna: visst måste väl ribban ligga högre än att bara ta sig igenom dagen? Hur är det med pedagogiken och lärandet?
– Risken finns att undervisningen hamnar i bakgrunden och att verksamheten i stället kretsar kring omsorg, eller att hantera utmanande beteenden hos eleverna.
Det hela kan leda till att eleverna inte har möjlighet att tillgodogöra sig kunskaperna, menar Kamilla Klefbeck. Det är inte bara beklagansvärt, utan också avgörande utifrån konventionstexternas formulering om rätt till utbildning. Dessa skolelever har rätt att vara delaktiga i undervisningen.
Gemensam plan för lärare
I sin forskning har Kamilla Klefbeck utgått från sin egen erfarenhet och möten med elever inom särskolan. Hennes avhandling tar avstamp i lärarnas strategier i undervisningen.
Som modell för lärarnas professionella utveckling har hon använt så kallad ” lesson study”. Den innebär att lärarna utvecklar en gemensam plan för lektionen, utifrån de behov de identifierat gemensamt, och därefter tillsammans går igenom utfallet av undervisningen och justerar det som behövs.
Traditionellt har pedagogiken inom grundsärskolan ofta planerats och genomförts av enskilda lärare, som byggt upp undervisning och mål utifrån egna strategier. ”Lesson study” bygger däremot på lärarnas samarbete.
– När lärare tillsammans utvecklar lektioner, är det inte den enskilda lärarens prestation som avgör utfallet. I stället riktas uppmärksamheten på att lösa de brister som identifierats tillsammans. Nyckeln ligger i det gemensamma. Genom att flytta blicken från den enskildas insats för att i stället se ett ”vi”, kan man exempelvis komma fram till det bästa sättet att initiera kommunikationen med eleverna.
Samspel i klassrum observerades
I en av studierna var hon närvarande vid lektionerna en gång i veckan under ett halvår, för att observera och filma samspelet mellan lärare och elever. I efterhand fick lärarna själva se på filmerna och diskutera utfallet.
– Det blev en del aha-upplevelser när de insåg vilka insatser som fick avsedd effekt och inte. Det var utmanande och nyttigt för alla inblandade, och har lett till större förståelse för kollegiets betydelse, och för vikten av att ta stöd och råd från varandra.
Kamilla Klefbeck upplevde att lärarna under studiens gång skiftade uppmärksamhet från elevernas beteenden till deras behov, lärande och utveckling.
– Det känns förstås hoppfullt för lärarna att inse att deras förändrade agerande i klassrummet har direkt betydelse för elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande i det som sker.
För det är detta som är målet, det vill säga att lärarnas långsiktiga samarbete kommer eleverna till godo.
Metod behöver förankras
Samtidigt finns fler berörda än lärare och elever. Kamilla Klefbeck betonar att denna specialdidaktiska metod också måste förankras inom skolledning och administration.
– De måste förstå att detta är en krävande process som tar tid. För att lyckas behöver man satsa, ge tid, hålla i och hålla ut.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
