En avhandling inom i ämnet telekommunikation vid Blekinge tekniska högskola har undersökt hur information kan gömmas bland andra data, i detta fall i en 360-video*.
Tittare fokuserar på centrala delar
360-videor lämpar sig väl för att gömma hemliga data på grund av att dessa videor erbjuder stora upplösningar för att dölja data. Människor tittar mindre ofta på de perifera delarna av videon än på de centrala delarna. Det gör att vi inte uppfattar förändringarna om man byter ut informationsbitar till gömd information i de perifera delarna.
* En 360-video är ett klipp som spelas in med en speciell vidvinkelkamera som filmar allt som händer runt omkring den, det vill säga bakom, under, ovanför eller vid sidan. Det ger en bättre överblick och en tredimensionell närvarokänsla jämfört med en vanlig video. Tittare kan även förflytta sig i videon och se i alla riktningar.
Information ersätts utan försämrad kvalitet
Avhandlingens författare, Dang Ninh Tran, använder tekniken ” least significant bit”. Det innebär att han ersätter informationen i de minst viktiga informationsbitarna i de perifera delarna av videon, med helt annan och gömd information. Den gömda informationen kan vara ljud, texter eller vilken annan information som helst.
Detta görs på ett sätt som inte belastar datorn, är effektiv och säker och som inte medför en försämrad upplevd kvalitet för den som tittar på 360-videon.
Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. För många av dem är det en situation förknippad med oro och en känsla av maktlöshet. Operationssalen är en obekant och okänd miljö som barnen sällan har varit i kontakt med tidigare. Den innehåller mycket teknisk utrustning som är svår att förstå. Vid anestesi (bedövning eller narkos, redaktionens kommentar) ska barnet lägga sig i den okända miljön, omgiven av personal som de inte har träffat tidigare.
Lisbet Andersson är anestesisjuksköterska sedan över 20 år och har varit ansvarig för barnsektionen vid Centrallasarettet i Växjö. Hon har nyligen disputerat med en avhandling som undersöker samspelet mellan barn, föräldrar och vårdpersonal i samband med anestesi. Syftet är att hitta metoder för en tryggare operationsmiljö.
Råd till vårdpersonalen
– Min avhandling har resulterat i handfasta råd som är lätta att applicera och som varje operationsavdelning kan ta till sig. Den visar att små förändringar kan göra stor skillnad för barn och föräldrar, utan att utmana patientsäkerheten, säger Lisbet Andersson.
Det tar omkring åtta minuter från det att barnet kommer in i operationssalen tills det är nedsövt, visar Lisbet Anderssons observationer. På den tiden informerar sjukvårdspersonalen om operationen och kopplar upp den tekniska utrustningen. Det går fort, ofta arbetar flera sjuksköterskor parallellt med varandra.
Bra att barnet får bli delaktigt
Vårdpersonalens uppdrag är tudelat, betonar hon. Utöver det medicinska uppdraget ska de skapa en trygg situation där barn och föräldrar känner tillit och förtroende. Lisbets studie visar att vårdpersonalen generellt sett är positiva till föräldrars närvaro, men de kan bli bättre på att göra barn och föräldrar delaktiga.
– Det jag har sett är att personalen i låg utsträckning gör barn och föräldrar delaktiga i rummet. De frågar ofta inte barnet om deras upplevelse, om det har tidigare erfarenhet eller vad de undrar över. I stället blir personalen utbildare och informatörer.
Sitta upp istället för att ligga
Lösningen är att involvera barn och föräldrar i vad som syns och sker i operationssalen. Små enkla förändringar i samspelet mellan vårdpersonal och barn kan ha stor betydelse för att skapa trygghet.
– I stället för att barnet ligger ner på britsen och kommer i underläge kan man låta det sitta upp. Då kommer barnet i samma höjd som personalen. När barn ska sövas håller man en andningsmask framför munnen med syrgas. Den masken kan barnen hålla själva med stöttning av personalen. Barnen kan också vara delaktiga i att få vara med och bestämma vilken sida som klämman som man sätter på fingret för att mäta syrehalten ska sitta på.
Små förändringar kan betyda mycket
Sådana förändringar ger barnet en viss makt över situationen, vilket har stor betydelse för hur den upplevs. Dessutom går de att införa på ett patientsäkert vis, menar Lisbet Andersson.
– Det behöver inte finnas någon motsättning mellan delaktighet och patientsäkerhet. Om personalen är flexibel kan barn och förälder göras mycket mer delaktiga, utan att det går ut över det medicinska eller patientsäkerheten.
Fråga barnet mer
När vårdpersonal involverar barn är det viktigt att komma ihåg att för mycket information kan öka barnets rädsla, poängterar Lisbet Andersson.
– Nyckeln är att göra barn delaktiga och att som personal våga ställa frågor till barnet: ”Hur mycket vill du veta?”, ”Hur mycket vet du sedan tidigare om det här rummet som du ska sova i?” På så sätt tar barnet makten att vara med och bestämma hur mycket det vill veta. Det blir ett sätt att ge individualiserad vård, säger Lisbet Andersson.
Bild: Kelly Sikkema/Unsplash
Fyra råd till barn och föräldrar inför operation
Lisbet Andersson, doktor i vårdvetenskap, ger råd:
Besök sjukhuset i förväg
”Vissa operationsavdelningar erbjuder preoperativa besök på avdelningen. Det tycker jag att man som förälder ska gå på med sitt barn. Vid ett sådant besök får man bekanta sig med operationssalen hur det fungerar, utan att barnet ska sövas just då. Då blir det en mer bekant miljö när man kommer tillbaka för operationen.”
Ta del av information
”Narkoswebben.se är ett exempel på en hemsida som förklarar hur en operation går till. Många sjukhus skickar också ut information som riktar sig till barn som ska sövas. Läs informationen tillsammans med barnet.”
Var känslomässigt öppen
”Många barn får ont i magen eller har svårt att gå till skolan inför att de ska sövas. Då är det viktigt att som förälder vara mottaglig för barnets känslor. Ställ frågor om vad barnet är orolig för.”
Ta med ett föremål som skapar trygghet
”Det kan vara ett gosedjur, en filt, eller något som barnet brukar ha när det ska sova. Föremålet blir en bekant sak att ha med sig in i en obekant situation.”
Så gjordes forskningen
Avhandlingen kombinerar videoobservationer, enkätstudier och djupintervjuer för att förstå situationen för alla inblandade.
Jonas Kågström, forskare vid Högskolan i Gävle, driver ett sexårigt forskningsprojekt för att undersöka den långsiktiga hållbarheten i mäklaryrket. Forskarna i Gävle skickar årligen ut en enkät till 1000 mäklare i Sverige, där man tittar på fem olika personliga egenskaper enligt femfaktormodellen The Big Five.
– Vid våra analyser sticker det ut hur samvetsgranna de är. Men mest förvånande var vi över deras höga värden för känslomässig stabilitet, säger han.
Det är nästan en förutsättning att vara känslomässigt stabil som mäklare, enligt Jonas Kågström. Eftersom det är prestationsbaserad lön och väldigt stressigt med oregelbundna arbetstider. I Sverige har man också ett mycket större juridiskt ansvar.
– Är du lugn som en filbunke och dessutom ordningsam, ja då har du ordning på papperen och du orkar hålla många bollar i luften.
Testar sina mäklarstudenter
På utbildningen för fastighetsmäklare i Gävle låter de sedan fem år också studenterna göra testerna. De följs sedan upp av seminarier där studenterna kan diskutera sina resultat, i grupp eller enskilt.
– Detta är något jag verkligen kan rekommendera. Studenterna upplever det som väldigt värdefull självkännedom, så det blir en typ av personlighetsutveckling också, säger Jonas Kågström.
Här finns en chans att i tid göra en ung student medveten om att studentens personlighet påverkar prestationen och välmående i mäklaryrket.
– Det är lätt att observera att mäklare är väldigt extroverta, men svårare att på ytan se om en person är samvetsgrann, säger Jonas Kågström.
Framtida antagning på personlighetstest
Jonas Kågström säger att de lekt med tanken att anta en liten kvot av studenterna utifrån särskild prövning med personlighetstest. Ungefär som man gjort på läkarlinjen i många år.
– Och sedan följa dem under studierna, men även 3-5 år när de är ute och jobbar som mäklare. Det tycker jag skulle vara kittlande intressant, säger han.
Jonas Kågström har även föreslagit det för sjuksköterske- och lärarprogrammen, yrken med väldigt speciella krav på personlighet för att trivas.
– Både lärare och sjuksköterskor skulle förmodligen må bra av att kanske ha en lite större självkännedom när de går ut i yrket, säger Jonas Kågström.
The Big Five
Femfaktormodellen, The Big Five, tittar på fem olika personliga egenskaper som till stor del är medfödda och som avgör hur du fungerar i olika sammanhang som person.
Hur öppen du är för nya erfarenheter
Hur samvetsgrann eller inte samvetsgrann du är
Hur extrovert eller introvert du är
Hur pass harmonisträvande eller burdus du är
Hur pass emotionellt stabil du är
Femfaktormodellen är sedan 1990-talet den dominerande modellen inom personlighetspsykologi för att beskriva hur våra personligheter är sammansatta av personlighetsdrag. Den kallas femfaktormodellen för att den bygger på fem faktorer som vart och ett bestämmer ett personlighetsdrag. Dessa fem personlighetsdrag blir tillsammans en profil eller karta över en individs personlighet.
Kontakt:
Jonas Kågström, forskare i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle, jonas.kagstrom@hig.se
– Våra resultat löser en vetenskaplig gåta som gäckat världens molekylärbiologer i 30 år. Vi har hittat och identifierat en helt ny signalväg, som styr hur en växts svarar på fysisk kontakt och beröring. Nu fortsätter sökandet efter fler vägar, säger Essam Darwish, biologiforskare vid Lunds universitet.
När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång aktiveras tusentals gener, varpå stresshormoner frigörs. Till skillnad från människor kan inte växter känna smärta. Men de reagerar ändå kraftfullt på så kallad mekanisk stimulering som kan komma från mänsklig beröring, hungriga djur, vindar och regn.
Borstade växter för att spåra signaler i gener
Dessa yttre faktorer leder till att växtens molekylära försvarssystem snabbt aktiveras, vilket i sin tur kan bidra till att växterna blir motståndskraftigare och blommar senare. Trots att fenomenet varit känt sedan Darwins tid finns det fortfarande många frågetecken att räta ut. I en ny studie har ett forskarlag, lett från Lunds unversitet, gått till botten med de komplicerade reglerande nätverken som påverkar hur växtens försvar förstärks vid stimulering.
– Vi utsatte växten backtrav för mjuk borstning varpå tusentals gener aktiverades och stresshormoner frigjordes. Därefter gjorde vi en genetisk screening för att hitta de gener som var ansvariga för den här processen, säger Olivier Van Aken, biologiforskare vid Lunds universitet.
Forskarna Olivier Van Aken och Essam Darwish borstade växten backtrav med en målarpensel för att skapa responser som de sedan kunde mäta och spåra. Bild: Johan Joelsson
Tidigare studier har visat att växthormonet jasmonsyra är en viktig förmedlare vid beröringssignalering. Men det har också varit känt att jasmonsyra bara är en del av växtens komplexa nätverk av beröringskänsliga responser, och att det finns flera oidentifierade vägar som ännu inte klarlagts. Efter omfattande laboratoriearbete kunde forskarna identifiera tre nya proteiner som spelar en mycket viktig roll för växternas svar på beröringsbehandling.
Försvar ger växter motståndskraft
Men vilken praktisk tillämpning kan de nya resultaten få? Olivier Van Aken nämner en parallell studie där han och hans team undersöker en flerhundraårig japansk jordbruksteknik som går ut på att trampa ner spannmål under tillväxtfasen för att få rikligare skördar. Forskarna tror att det finns mycket okänd kunskap om hur mekanisk stimulering kan leda till högre avkastning och förbättrad stressresistens hos grödor. Kunskap som på sikt kan förändra det moderna jordbruket i dess grundvalar.
– Med tanke på de extrema väderförhållandena och patogeninfektionerna som klimatförändringarna leder till är det av yttersta vikt att hitta nya ekologiskt ansvarsfulla sätt att förbättra grödornas produktivitet och motstånd, säger Olivier Van Aken.
Förutom Lunds universitet har följande organisationer och lärosäten deltagit i arbetet: Cairo University, Ghent University, VIB Center for Plant Systems Biology, University of Western Australia.
Olivier Van Aken, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, olivier.van_aken@biol.lu.se
Vetet som växer i havsnära fält i Bangladesh har en viss tålighet mot salt i jorden, vilket är en viktig egenskap när alltmer åkermark på jordklotet utsätts för saltvatten.
Genom att mutera vetefröer från det havsnära landet tog forskare vid Göteborgs universitet fram cirka 2 000 vetelinjer. De 35 linjer som grodde bäst vid olika fält- och labbförsök planterades i ett automatiserat växthus i Australien där plantorna fick olika salthalter applicerade och sedan vägdes och fotograferades varje dag fram tills vetet satte sina ax.
Resultatet var slående.
Gener för salttålighet identifierade
– Vi fick fram vetelinjer där snittvikten på fröet var tre gånger högre och dessutom grodde mycket oftare än ursprungsvetet från Bangladesh, säger Johanna Lethin, doktorand vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av DNA-analyser och studier av annan forskning har forskarlaget även lyckats identifiera vilka gener som styr salttåligheten i veteplantan.
– Det är en milstolpe i vår forskning, nu har vi ett par gener som vi vet är involverade i salttåligheten, nästa steg blir att testa om dessa gener också finns i våra bästa vetevarianter som vi muterade fram, säger Johanna Lethin.
Grödor som tål salt behövs
Jordens befolkning växer och år 2050 kommer vi vara 10 miljarder människor på planeten – som alla behöver mat. Samtidigt gör klimatförändringarna att vissa jordbruksarealer torkar ut och andra översvämmas av stigande havsnivåer. Allt detta gör att intresset för en gröda som tål höga salthalter i jorden är i stigande.
– Det är jätteviktigt att försöka utveckla en salttålig variant med god avkastning. Just nu förlorar vi cirka 2 000 hektar jordbruksmark om dagen på grund av översvämningar och felaktig vattning som höjer salthalten i jordarna, säger Johanna Lethin.
Upptäckten kan få stor betydelse
En del försök återstår, men potentialen i denna upptäckt är global. I dag kan cirka 8 procent av världens åkermark inte längre användas för växtodling på grund av saltföroreningar, och mer än hälften av världens länder är drabbade. I Egypten, Kenya och Argentina kan vete inte odlas på stora arealer och även i låglänta delar av Europa, som Nederländerna, finns också dessa problem. Även i de delar av Asien där ris i dag är den dominerande grödan kan salttåligt vete bli en viktig del av framtidens livsmedelsförsörjning eftersom veteodling kräver betydligt mindre vatten än ris.
– Nästa steg blir att plantera de salttåliga varianterna i fält i Bangladesh. Jag skulle uppskatta att det tar cirka fem år innan vi kan ha en kommersiell produktion av salttåligt vete, beroende på hur fältförsöken går, säger Johanna Lethin.
Punktmutation istället för GMO
I den här forskningen använder man sig inte av den stundtals kritiserade metoden med genmodifiering, GMO. I GMO tas en gen från en annan växt (till exempel en växt som klarar svampangrepp) och placeras i exempelvis vete för att bönderna ska slippa använda så mycket bekämpningsmedel.
I stället gör forskarna punktmutationer i fröernas genom med hjälp av en kemikalie. Således är inget utifrån placerat i växten utan alla mutationer skulle potentiellt kunna ske naturligt.
Johanna Lethin, doktorand på Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, johanna.lethin@bioenv.gu.se
Tänk att du mår så dåligt att du funderar på att ta livet av dig. Ambulansen kommer och ambulansteamet vill absolut köra dig till psykiatriakuten. Situationen blir stökig och det slutar med att du blir hämtad av polisen. Något som de flesta skulle uppleva som fruktansvärt och stigmatiserande.
Omhändertagandet vid akut psykisk ohälsa behöver förbättras och psykiatriambulanser hade redan prövats i Stockholm och Göteborg. Politikerna inom Region Skåne fattade därför beslutet att införa en psykiatriambulans på prov under två år. Den skulle utgå från Malmö och betjäna även närliggande kommuner. (Se fakta längre ner om psykiatriambulansen)
– Dessutom önskade politikerna att ambulanssjuksköterskornas kompetensutveckling skulle utvärderas genom en vetenskaplig studie och uppdraget gick till oss på Medicinsk service, säger Bodil Ivarsson, forskningschef vid Medicinsk service i Region Skåne.
Öka ambulanspersonalens kompetens
Samtidigt fick Charlotta Sunnqvist, som är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet, en förfråga från chefsläkaren vid psykiatrin i Region Skåne, att göra en studie kring patienters, vårdpersonalens och anhörigas upplevelser av bemötande under pilotprojektets gång. Vi återkommer till hennes forskning längre fram i artikeln.
För att kunna kartlägga ambulanssjuksköterskornas kompetensutveckling gjordes först en baslinjemätning av deras kunskaper. De fick besvara nio frågor baserade på ”Första hjälpen till psykisk hälsa”.
– Efter ett år fick de som hade deltagit i pilotprojektet besvara samma frågor en gång till, och resultaten från pilotprojektet visade att kompetensen utvecklats, säger Bodil Ivarsson som också är docent vid Lunds universitet.
Ett område där det skedde stora förbättringar var att lyssna och veta vilka tecken man ska vara uppmärksam på när man talar med någon som mår psykiskt dåligt.
Att observera är viktigt
– Det gäller att lyssna aktivt och observera patienten. Hur är personens kroppshållning, mimik, går det att få ögonkontakt? Det är också viktigt att lägga märke till hur de pratar, om de har latens i talet, det vill säga om orden dröjer, eller om de har svårt att sitta still. Man ska observera lika mycket som man ställer frågor och lyssnar. Vi kallar det för att göra en psykisk status, säger Charlotta Sunnqvist.
Andra områden där det hade skett tydliga förbättringar var att kunna föreslå åtgärder som kan underlätta för patienten, som till exempel avstyrande handlingar och copingstrategier. Ambulanssjuksköterskorna menade också att de hade blivit säkrare i att kunna hänvisa patienter, som de bedömde som inte akut suicidala (självmordsbenägna, redaktionens kommentar), till olika vårdgivare, andra än psykiatriakuten. Det kunde även vara annan form av relevant hjälp som till exempel kommunen eller olika föreningar kunde erbjuda.
Fråga om självmordstankar
Ett svar förvånade dock. På fråga om de vågade fråga om suicidtankar skattade de sin förmåga högre före utbildningen i psykiatriambulansen än efter. Förklaringen fanns i att de tidigare saknade kunskap om att ställa följdfrågor.
– Det är stor skillnad på att ha suicidtankar och att faktiskt ha en plan på hur man tänker gå till väga. Man måste ställa följdfrågor kring nedstämdhet, dödstankar, planer, suicidal kommunikation, den sociala situationen och tidigare sjukdomar. Det gäller att lägga ihop pusselbitar för att skaffa sig en helhetsbild och kunna göra en riskbedömning, säger Charlotta Sunnqvist.
Lättare att ta hand om patienterna
Över lag kan projektet sammanfattas med att psykiatriambulansen öppnade för nya vägar att ta hand om personer med psykisk ohälsa. Teamet i psykiatriambulansen hade tillgång till patientens journaler, något som man inte har i ”vanliga” ambulanser. Det underlättade för att kunna agera på platsen, till exempel att ge patienten mediciner, att lugna ner personen och våga låta hen stanna hemma. Det blev också möjligt att skriva en notering till behandlande läkare om vilka åtgärder som vidtagits på plats och med uppmaning att ta kontakt med patienten.
– Många av dessa patienter har en vårdplan och ser det som ett misslyckande att behöva åka in akut. Genom att bli bättre på triagering, att bedöma allvaret i situationen, vågade man låta fler stanna hemma. Och i de fall där sjukhusvård ansågs nödvändig kunde fler, med hjälp av god samtalsteknik, förmås att följa med frivilligt, utan tvång, säger Bodil Ivarsson.
Teamet i psykiatriambulansen utvecklade också ett bra samarbete med polisen. Polisen, som ibland kallas till larm vid psykisk ohälsa, kunde själva kontakta psykiatriambulansen för att få stöd. Och tvärtom kunde de följa med ambulansen till larm med våldsinslag men hålla sig i bakgrunden om deras insats inte behövdes.
Hur upplevde patienterna bemötandet?
Medan studierna från Bodil Ivarssons forskningsgrupp hade till uppgift att på ett vetenskapligt sätt utvärdera ambulanssjuksköterskornas kompetensutveckling och psykiatriambulanskonceptet, så tog Charlotta Sunnqvists forskargrupp sig an forskning om patienters, vårdpersonalens och anhörigas upplevelser av bemötande.
– Vi har publicerat resultat från en första pilotstudie. Den är för liten för att kunna dra några generella slutsatser och vi håller nu på med att samla in deltagare till en större studie.
Trots att underlaget är litet visar de preliminära resultaten på att patienterna upplever en stor skillnad i bemötande som de får genom psykiatriambulansen.
Viktigt att bygga förtroende
– Det kan handla om så enkla saker som att psykiatrisjuksköterskan sätter sig ner, i ögonhöjd med patienten för att få bättre kontakt. Det gäller att förmedla budskapet: ”Just nu är du den viktigaste, jag vill lyssna på dig. Berätta hur du mår”, säger Charlotta Sunnqvist och fortsätter:
– Det är viktigt att skapa en god allians mellan sjuksköterskan och patienten för att bygga upp ett förtroende. Flera av de intervjuade patienterna i studien kunde vittna om att de kände sig sedda som individer, som vanliga människor som för tillfället mådde dåligt. Om sjuksköterskan gjorde bedömningen att det behövdes sjukhusvård följde patienten ofta med frivilligt, utan tvång, eftersom hen litade på sköterskan.
Insamlingen av ett större deltagarunderlag till studien kommer att fortsätta året ut och ska därefter sammanställas. Verksamheten med psykiatriambulansen har däremot permanentats i Malmö och kommer nu att köras på prov även i Helsingborg med omnejd.
Bild: Sven Wennerström
Psykiatriambulansen har ingen brits
I pilotprojektet ingick en psykiatriambulans som alltid var bemannad med en ambulanssjuksköterska, specialist inom ambulanssjukvård och en psykiatrisjuksköterska, specialist inom psykiatrisk vård.
Ambulansen, som från utsidan ser ut som en helt vanlig ambulans, saknar brits och är i stället utrustad med stolar för att möjliggöra samtal mellan sköterska och patient.
Psykiatriambulansen var i tjänst alla dagar mellan klockan 15 och 01, den tid då SOS-alarm får flest samtal gällande psykisk ohälsa.
Totalt utbildades sju ambulanssjuksköterskor inom projektet.
Spelar det roll för löneutvecklingen för högutbildade vem de är tillsammans med? Finns det ekonomiska fördelar för en högutbildad att leva tillsammans med en partner som också är högutbildad?
Ja, enligt den studie som Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University gjort tillsammans med forskare från Rotman School of Management, University of Toronto. Och som undersöker förhållandena för samtliga individer i Sverige – i åldern 23-39 år under en tioårsperiod.
Studien, som är publicerad i Environment and Planning A, har tittat på om det finns några ekonomiska fördelar för någon som är högutbildad att leva tillsammans med en partner som också är högutbildad. För att besvara detta så tittade forskarna på samtliga individer i Sverige i åldern 23-39 år under en tioårsperiod.
Superpar får bättre löneutveckling
Studien visade att en högutbildad person som blir tillsammans med en annan högutbildad får en positiv effekt på lönen – speciellt kvinnorna. För männen gäller det inte helt och hållet.
När ett högutbildat par, ett så kallat power couple , skaffar barn så har detta en negativ effekt för mannens löneutveckling, men inte för kvinnans. Forskarna själva har en teori om varför:
När det högutbildade paret får barn uppstår ett större jämkande inom hushållet om till exempel vem som ska vara föräldraledig, vem som ska vårda sjuka barn och så vidare, och att män i så kallade power coupleshar en större förväntan hemifrån om att dela detta mer jämställt.
Män konkurrerar med andra jämställda män
Undersökningen visar dock att den negativa effekten på männens lön inte gäller om paret bor i en större stad:
Män i större städer i ett power couple har nämligen, enligt forskarna, inte någon negativ löneeffekt av att skaffa barn – tvärtom. Här är teorin att det beror på att uppdelningen av vad man gör i hushållet, så kallade gender contracts, har en tendens att vara mer jämställt i större städer – och att män i städer konkurrerar i högre grad med andra män på arbetsmarknaden som har samma förväntningar hemifrån.
– Självklart är det så att det finns jämställda förhållanden utanför städer likväl som det finns väldigt ojämställda förhållande i städer. Men trots allt tycks det finnas en relation mellan vem du lever med och var du bor – framför allt om du är man, säger Charlotta Mellander.
Det råder organbrist i Sverige. Den 18 maj ska därför ett nytt lagförslag – som bland annat gör det tillåtet att behandla döende patienter i syfte att bevara deras organ – upp i riksdagen för beslut. Forskare vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet är kritiska till förslaget av både etiska och juridiska skäl.
En grundläggande juridisk och medicinsk-etisk princip är varje patients rätt att neka medicinsk vård och behandling, även i livets slutskede.
– Att en person ställer sig positiv till att bli organdonator efter sin död rättfärdigar inte per automatik organbevarande åtgärder på personen medan han eller hon är vid liv, säger Lena Wahlberg, docent och universitetslektor i allmän rättslära med särskild inriktning mot medicinsk rätt vid Juridiska fakulteten som tillsammans med Titti Mattsson och Vilhelm Persson, professorer i offentlig rätt, engagerat sig i frågan i flera remissvar.
Hot mot den döende patientens integritet
Syftet med lagändringarna är att öka antalet möjliga organdonationer. Förra året blev 192 avlidna personer organdonatorer i Sverige. Det är den högsta siffran som noterats sedan statistiken började redovisas. Donationsviljan är också fortsatt hög i landet. Åtta av tio säger sig vara positivt inställda till att donera sina organ och vävnader.
Trots hög donationsvilja har Sverige större brist på organ än flera andra länder. Förslaget som nu läggs fram innebär att lagstiftningen ändras så att organdonation och organbevarande behandling kan genomföras i situationer där det tidigare inte varit tillåtet.
Samtidigt har vi i Sverige redan idag en reglering som ger relativt omfattande möjligheter för organdonation, menar Lena Wahlberg. Organ kan till exempel tas så länge det inte kan antas strida mot den avlidne patientens inställning.
– En lagändring för att reglera organbevarande behandling behövs, men förslaget ger så långtgående möjligheter att det enligt min uppfattning riskerar att hota den döende patientens integritet. I en så här känslig fråga är det extra viktigt att förändringar av gällande rättsläge som innebär en risk för den enskildes integritet verkligen är nödvändiga, säger Lena Wahlberg.
Respiratorvård för organdonation
Om lagändringarna går igenom kommer behandlingar som respiratorvård och intubering kunna sättas in för att bevara en döende patients organ. Den typen av behandlingar ska enligt lagförslaget också kunna ges under tiden patientens vilja utreds, vilket kan vara en knepig uppgift då hen sällan är kontaktbar. Det får endast ges om behandlingen inte kan vänta till efter döden, inte medför mer än ringa smärta, och inte hindrar insatser för patientens egen skull.
– Det är problematiskt ur såväl ett människovärdesperspektiv som ett rättssäkerhetsperspektiv att vidta, och framförallt påbörja, nya medicinska åtgärder på en levande person, vars inställning till donation inte är känd, för att gagna en annan person, säger Lena Wahlberg.
Den utredning av patientens vilja som görs behöver heller inte visa att patienten ställer sig positiv till att få organbevarande behandling. Det räcker i princip att det inte finns något som pekar på att patienten inte vill donera eller få organbevarande behandling, till exempel att patienten skriftligen motsatt sig eller på annat sätt gett uttryck för en negativ inställning.
Ja, också till organbevarande behandling
Om förslaget går igenom kommer ett uttryckt eller förmodat ja till organdonation också innebära ett ja till organbevarande behandling. Men många känner inte till att organbevarande behandling alls förekommer och har därför inte vare sig anledning eller egentlig möjlighet att ge uttryck för sin inställning till detta, menar Lena Wahlberg:
– Förslaget skapar behov av mycket omfattande informationsinsatser för att motverka risken att organbevarande behandling, inklusive intubation och respiratorbehandling, sätts in på döende patienter i strid med deras vilja.
– Att säkerställa att människor har möjlighet att avböja organbevarande behandling är ett sätt att göra regleringen mer etisk godtagbar. Det kommer också sannolikt främja förtroendet för donationsverksamheten och därmed också i förlängningen antalet villiga donationer.
Närståendevetot tas bort
Lena Wahlberg ser även risker med att ta bort närståendes möjligheter att förbjuda donation i de fall patientens vilja är okänd, det så kallade närståendevetot.
– Påbörjande av en ny behandling eller upptrappning av behandling av en döende person, istället för endast lindrande vård, kan vara svårt att förstå och upplevas som kränkande av anhöriga. På sikt kan det även underminera tilltron till donationssystemet.
Donationsförberedande åtgärder och donation som genomförs i strid med närståendes vilja skulle kunna ge mycket negativ publicitet, vilket i sin tur kan minska donationsviljan i Sverige, menar Lena Wahlberg:
– Det är viktigt att lagändringar för att möjliggöra fler donationer inte minskar allmänhetens förtroende för donationsverksamheten.
Om lagförslaget
Regeringen la redan under hösten 2020 fram en proposition med flera nya lagförslag avseende organdonation. Efter synpunkter drogs förslaget tillbaka. I det ursprungliga förslaget var frågan om intubering och respiratorvård omstritt. I det nya lagförslaget anses detta dock vara acceptabelt utifrån de villkor som ställts upp.
Lagändringarna ska enligt förslaget börja gälla den 1 juli 2022.
Vid allvarlig covid-19-sjukdom och postcovid kan fler organ än lungorna påverkas allvarligt. Komplexa sjukdomssymtom och skador på exempelvis hjärtat, njurarna, ögonen, näsan, hjärnan och störningar av blodkoaguleringen kan finnas kvar länge. Varför sjukdomen påverkar kroppen på detta sätt är i stora stycken ännu ett mysterium.
Nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en biologisk mekanism som aldrig tidigare beskrivits och som kan visa sig vara en del av förklaringen.
Såg likheter med Alzheimers sjukdom
Forskarteamet studerar sjukdomar som orsakas av felveckade proteiner, där Alzheimers sjukdom i hjärnan är den mest kända. Forskarna noterade att det finns många likheter mellan covidrelaterade symtom och de som ses vid sjukdomar där felveckade proteiner ställer till problem.
Proteiners funktion är mycket starkt kopplad till att proteinet är veckat på ett bestämt sätt som ger det en specifik 3-dimensionell struktur. Vid sidan om denna form kan ett protein anta en alternativ form. Över 30 olika proteiner är kända för att ha en sådan alternativt veckad form som är förknippad med sjukdom. Denna alternativa veckning av proteinet kallas för amyloid.
Även sars-cov-2 kan bilda amyloid
Forskarna undrade om viruset som orsakar covid-19, sars-cov-2, har ett protein som kan bilda amyloid. De var särskilt intresserade av spikproteinet på virusets yta, som viruset använder för att interagera med kroppens celler och infektera dem.
Forskarna fann via datasimulering att i coronavirusets spikprotein finns sju olika sekvenser som potentiellt skulle kunna bilda amyloid. Tre av de sju sekvenserna uppfyllde forskarnas kriterier för att räknas som amyloidbildande. Bland annat bildade de så kallade fibriller, som ser ut som långa trådar när de undersöks i elektronmikroskop.
Ovanliga och ”läskiga” fibriller
Men uppstår de här fibrillerna av sig själva? Det är känt att många amyloidsjukdomar, som Alzheimers sjukdom, föregås av en process då kroppen klipper upp stora proteiner till mindre proteinbitar som kan bilda skadligt amyloid. I studien visar forskarna att ett enzym från immunförsvarets vita blodkroppar kan klippa upp coronavirusets spikprotein. När spikproteinet klipps upp bildas just den proteinbit som enligt forskarnas analyser är allra mest benägen att bilda amyloid. Det här enzymet släpps ut i stor mängd från en typ av vita blodkroppar, neutrofiler, som rycker ut i ett tidigt skede vid infektioner som covid-19. När forskarna blandade rent spikprotein med enzymet, som heter neutrofilt elastas, bildades ovanliga fibriller.
– Vi har aldrig sett så fina, men läskiga, fibriller som från den amyloidbildande sekvensen i spikproteinet i sars-cov-2. Fibrillerna från spikproteinet växte ut som grenade armar från en kropp och amyloider är normalt inte grenade på det viset. Vi tror att det har att göra med egenskaper hos spikproteinet, säger Per Hammarström, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet.
Blodproppar kunde inte lösas upp
Tidigare forskning, bland annat en studie av sydafrikanska forskare, har pekat på att spikproteinet kan vara inblandat i bildandet av små blodproppar. I blodet finns proteinet fibrin som får blodet att koagulera när ett kärl skadats, så att hålet täpps igen och det slutar blöda. När skadan börjat läka ska koaglet lösas upp av plasmin, som också finns i blodet. Linköpingsforskarna blandade amyloidbildande proteinbitar från spikproteinet med dessa kroppsegna ämnen i provrör, och såg att de fibrinkoagler som då bildas inte kan lösas upp på normalt sätt av plasmin.
Denna nyupptäckta mekanism skulle kunna ligga bakom bildandet av liknande mikroblodproppar som har observerats både vid allvarlig covid-19 och postcovid. Rubbningar av blodkoaguleringen syns också vid många amyloidsjukdomar.
– Vi ser att spikproteinet under inverkan av vårt eget immunförsvar kan bilda amyloida strukturer, och att det potentiellt kan påverka vår blodkoagulering. Vi tror att dessa fynd kan ha betydelse inom många olika forskningsfält och vi hoppas att andra forskare kommer att titta vidare på olika frågeställningar som väcks, säger Sofie Nyström, universitetslektor vid IFM, den andra forskaren bakom studien.
Autism i någon form finns hos nästan två procent av befolkningen. Svårigheter med socialt samspel, att anpassa sig till nya situationer och överkänslighet för intryck, gör att personer med autism i högre utsträckning än andra riskerar att drabbas av vissa psykiatriska symtom och stress.
Brist på behandling anpassad till autism
– Eftersom behandlingar som fungerar och är anpassade för personer med autism är sällsynta, är behovet av nya behandlingsmodeller stort, säger Johan Pahnke, psykolog och nyligen disputerad forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
I sin doktorsavhandling har Johan Pahnke undersökt användbarhet och effekt av en behandlingsmodell som kallas ACT, acceptance and commitment therapy, för behandling av psykisk ohälsa hos personer med autismspektrumtillstånd.
Gruppbehandling med NeuroACT
ACT är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi, KBT, och har tidigare visat effekt för exempelvis smärta. I avhandlingen utvärderas ett ACT-baserat gruppbehandlingsprogram anpassat för personer med autismspektrumtillstånd, NeuroACT, som Johan Pahnke har utformat.
Behandlingsprogrammet består av veckovisa gruppsessioner á 150 minuter, totalt 12-14 stycken. Varje träff följer ett likartat upplägg med en kort mindfulness- eller acceptansövning, följt av genomgång av hemuppgifter, en introduktion till dagens tema och till sist nya hemuppgifter och utvärdering av träffen.
Elever med autism upplevde minskad stress
Johan Pahnke har undersökt hur den ACT-baserade gruppbehandlingen fungerar för ungdomar och unga vuxna med autism som går i specialskola. 28 elever i åldern 13-21 år fick antingen ACT-behandlingen eller sin vanliga undervisning.
Behandlingsprogrammet visade sig fungera bra att genomföra i skolmiljö. Eleverna som hade genomgått programmet upplevde bland annat minskad stress och minskad psykisk ohälsa jämfört med kontrollgruppen, men behandlingen gav ingen effekt på oro och vissa andra problem.
ACT underlättade vissa problem vid autism
Hur behandling med anpassad ACT verkade på vuxna med autism i psykiatrisk öppenvård, ingick också i undersökningen. I den ena studien ingick 10 personer och i den andra 39. Resultaten visar att 90 respektive 85 procent av deltagarna genomförde behandlingen. Personer som fick behandlingen upplevde förbättringar gällande flera mått på mental hälsa och oro, men för vissa problem sågs inga skillnader.
– ACT anpassat till autism verkar kunna minska stress och psykisk ohälsa hos ungdomar och vuxna med autism. Behandlingen hjälpte också personerna att övervinna vissa centrala svårigheter vid autism. Men det behövs ytterligare forskning för att utvärdera effekten i den här patientgruppen vidare, säger Johan Pahnke.
Kartläggningen av havrens genom ger stora möjligheter att förädla fram havre som har ännu bättre näringsinnehåll, och kan odlas på ett mer miljömässigt hållbart sätt, menar forskarna bakom genombrottet.
Dessutom stärker det bevisen för att havre är säker i glutenfri kost. Analyser av proteinerna i havrefrön visar att de så kallade havreprolamingenerna (motsvarande glutenproteiner i vete) har lägre nivåer och finns i färre kopior än i vete och korn.
– Vi har fått ökad kunskap om vad det är som gör att man kan äta ren havre utan att få en autoimmun reaktion om man lider av celiaki, vilket bekräftar att det är säkert att inkludera havre i glutenfria dieter, säger Manuel Spannagl, forskare vid Helmholtz Zentrum, München i Tyskland.
Arbetet har tagit många år eftersom genomet är komplicerat att kartlägga. En förklaring är att havre är en så kallad hexaploid, vilket innebär att den har sex kromosomuppsättningar av sina sju kromosomer – att jämföra med exempelvis människans arvsmassa som är diploid och alltså har två kromosomer av varje slag.
Havre svårare att sortera än andra sädeslag
Havre är mer komplicerat än andra sädesslag, med över 80 000 gener som måste sorteras rätt (att jämföra med människans ungefär 20 000 gener).
– Det har varit ett jättestort projekt. Eftersom det finns så många kopior som har samma gener, så det har varit svårt att placera ut generna rätt i varje kromosom. Det är som snarlika legobitar som måste pusslas ihop rätt, vilket är ovanligt besvärligt eftersom genomet har ”kastats runt” så mycket jämfört med andra sädesslag, säger Nick Sirijovski, forskare i tillämpad biokemi vid Lunds universitet.
– Men nu har vi en slags karta över havregenomet som kan öppna många dörrar för att utveckla havre och öka förståelsen för dess nyttiga egenskaper.
Sjutton miljarder små dna-bitar
Merparten av arbetet med att kartlägga havrets genom har genomförts vid ScanOats, ett industriellt forskningscenter som arbetar med forskning kring havre i samarbete med flera universitet och institutioner runt om i världen.
Men Olof Olssons forskargrupp vid Lunds tekniska universitet tillsammans med CropTailor AB lade grunden genom att ta fram den första råsekvensen för genomet, som bestod av 17 miljarder små dna-fragment. Den enorma datamängden motsvarar hela havregenomet 270 gånger om.
Bitarna behövde därefter sättas samman i mycket längre fragment som monterades ihop till kromosomer, och som sen kunde karakteriseras och kartläggas; så kallad genannotering.
Genannotering
Annotering är information som kopplas till något. För att använda genomsekvenser måste man förstå deras komponenter och genom annotering kopplas funktion och identitet till en sekvens, som till exempel var gener finns, hur många funktionella kopior det finns och vilken roll de sannolikt har i växten. Denna kombinerade information kan användas av forskare för att förstå exakt vilka som är involverade i specifika biologiska funktioner och förädlare kan i sin tur identifiera specifika genmål som krävs för att utveckla bättre havresorter.
– Detta arbete lägger en solid grund för alla forskare och förädlare, för att utveckla havrevarianter med högre avkastning, bättre klimattålighet, förbättrade näringsmässiga egenskaper och ökad hållbarhet, säger Olof Olsson.
Efterfrågan på havre ökar
Den globala efterfrågan på havre och av havre framställda produkter ökar kraftigt på grund av att konsumenterna i allt högre grad äter mer växtbaserat och även som en följd av de många hälsofördelar som havre har.
Genom att känna till genomet blir det lättare att veta vilken del som står för vilka egenskaper. Det gör det lättare att skilja ut olika egenskaper som man vill ha när man korsar fram nya havresorter – men gör det också lättare att undvika svagheter.
Svårigheten ligger i att havre har sex kromosomuppsättningar av sina sju kromosomer (42 kromosomer totalt), så varje kopia av den gen man vill påverka måste identifieras för att den nya korsningen ska ”slå igenom”.
– Bland annat är det intressant att studera betaglukan, som är en vattenlöslig kostfiber med kolesterolsänkande effekt som är bra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Förhoppningen är att kunna ta fram nya sorters havre med hög halt av betaglukan, säger Alf Ceplitis, VD på CropTailor AB.
Letar havre som inte behöver värmebehandlas
Kartläggningen av havregenomet gör det också möjligt att snabbare överföra kunskap från andra grödor till nya och förbättrade havresorter.
– Ett exempel på hur genomet används i ScanOats -projektet i dag är sökandet efter havresorter med lägre lipasaktivitet, det vill säga utan funktionella gener som producerar enzymer som bryter ner fetter i havre och får det att härskna. Målet är att få fram nya havresorter som inte, som i dag, behöver värmebehandlas innan havren används i olika produkter, säger Sofia Marmon, forskare i tillämpad biokemi och ansvarig för det genomiska arbetet inom ScanOats.
Havre (Avena sativa)
Havre är det sjunde största sädesslaget i världen och odlas över hela världen, även om havren är störst i Europa och Nordamerika.
Havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken, de första odlingarna har upptäckts i Medelhavsområdet för cirka 2 000 år sen. Först på 1700-talet blev det allmänt odlat i Norden och har använts flitigt som foder.
På senare år har havrens nyttiga egenskaper upptäckts alltmer och intresset för havreprodukter har stadigt ökat. Jämfört med andra spannmålsväxter kräver havreodling färre behandlingar med insekticider, svampmedel eller gödningsmedel.
Havre äts som fullkorn och är en hälsosam källa till antioxidanter, fleromättade fettsyror, proteiner och kostfibrer. Havre är i sig själv glutenfri, men kan kontamineras av andra sädesslag vid skörd, transport eller malning, så endast havre som hanteras inte kommer i kontakt med andra sädesslag får anges vara glutenfri.
Fakta: ScanOats
Fotnot: Nick Sirijovski utförde forskningen medan han arbetade som forskare på CropTailor AB och på LTH och ScanOats . Numera är han anställd på Oatly och affileriad forskare på tillämpad biokemi vid Lunds universitet. Förutom Nick Sirijovski och Olof Olsson har även Nikos Tsardakis Renhuldt (doktorand) och Johan Bentzer (bioinformatiker) på ScanOats arbetat med projektet.
ScanOats är ett industriellt forskningscenter mellan Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber, Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, RISE.Verksamheten inom ScanOats är uppdelad i fem områden: genomik, utveckling av nya sorter, odling, efterbehandling samt hälsoeffekter. Projektet har anslag minst fram till slutet av 2024.
Allt fler väntar med att bilda familj tills de blivit äldre. Det märks bland annat på att fler kvinnor i åldern 40 år och uppåt föder barn. Sedan år 2016 är det möjligt för ensamstående kvinnor i Sverige att få barn med hjälp av assisterad befruktning med donerade spermier, så kallade solomödrar.
Högre ålder vid graviditet ökar risken för att kvinnan ska få komplikationer. Även att vara ensamstående förälder och att som barn växa upp med en ensamstående förälder kan vara förknippat med stress och minskat välbefinnande.
I en avhandling vid Linköpings universitet har psykologen Malin Lindell tittat närmare på äldre kvinnors graviditeter och förlossningar. Hon har också undersökt om civilstånd och att bli förälder genom infertilitetsbehandling eller spontan graviditet kan kopplas till olika graviditets- och förlossningsutfall. Hon har även undersökt barnets och kvinnans sannolikhet att få diagnoser inom specialistsjukvården.
Barn till ensamstående har fler diagnoser
I sina studier ser hon att det har betydelse om kvinnan är ensamstående eller om hon bor tillsammans med en partner.
Forskarna delade in familjekonstellationerna i två grupper utifrån uppgift om civilstånd i Medicinska födelseregistret. En studie visar att ensamstående kvinnor har signifikant ökad sannolikhet för att diagnostiseras inom specialistsjukvården jämfört med sammanboende kvinnor, oavsett ålder. Detta överraskade Malin Lindell Pettersson.
– Likaså tycker jag att det är förvånande att barn till ensamstående har fler diagnoser inom det psykiska området redan i åldern upp till fem år jämfört med barn till sammanboende föräldrar, säger hon.
Utgångsläge påverkar
De kvinnor i registerstudierna som var ensamstående i början av graviditeten kan ha varit det av flera anledningar. Malin Lindell Pettersson menar att utgångsläget för ensamstående mammor kan spela stor roll för hur graviditet, förlossning och föräldraskap blir.
Det är skillnad i utgångsläge för kvinnor som blivit oplanerat gravida, genomgått en separation eller förlorat sin partner tidigt under graviditeten, jämfört med om kvinnan själv väljer att gå in i graviditeten och föräldraskapet som ensamstående.
År 2019 påbörjades en framåtblickande studie. I den ska kvinnor som planerar att vara ensamstående mammor, så kallade solomödrar som skaffar barn med assisterad befruktning, jämföras med sammanboende kvinnor i ett heterosexuellt förhållande som får barn genom provrörsbefruktning, IVF-behandling.
Stöd betyder mycket
Det har stor betydelse för hälsan att ha bra bra stöd runt omkring sig när man blir ensamstående förälder. I studien uppger de planerat ensamstående mammorna att de har bra socialt stöd, främst från vänner och sina föräldrar.
– I och med de risker som förknippas med att vara barn till ensamstående så blir det än viktigare att göra studier för att se vad de här kvinnorna behöver för att utfallet ska bli så bra som möjligt och att följa upp hur det faktiskt blir för dem. Vi ska följa kvinnorna och deras barn under minst ett par år. Det är ju en familjekonstellation som troligen blivit vanligare nu när ensamstående kvinnor kan få barn med spermiedonation här i Sverige och inte längre behöver ordna det på egen hand eller söka sig utomlands, säger Malin Lindell Pettersson.
Fördelar med föräldraskap i högre ålder
Det kan också finnas positiva aspekter med att bli förälder i lite högre ålder. Äldre kan ha det bättre ställt ekonomiskt, vara mer etablerade på arbets- och bostadsmarknaden, ha större socialt nätverk och uppnått personlig mognad. Det finns också studier som pekar på att lyckan efter att man blivit förälder hänger kvar längre än hos yngre nyblivna föräldrar.
För många svenskar blev frågan om digital säkerhet främst kännbar sommaren 2021. Då tvingade en it-attack den svenska butikskedjan Coop att fysiskt slå igen portarna. Kaparna tog sig in i mjukvaran Kaseya, ett amerikanskt verktyg som används för att fjärrstyra och övervaka it-miljöer, i detta fall kassasystem.
– Just den attacken fick nog upp allmänhetens ögon för frågan om it-säkerhet. På ett sätt var det bra. För många var nog ganska omedvetna om den sårbarhet som det nätbaserade samhället kan innebära, säger Boris Magnusson, seniorprofessor i programvaruteknik, Lunds Tekniska Högskola.
Sårbarhet genom fler digitala lösningar i vardagen
Den digitala miljö som omger oss idag utgörs inte enbart av mobiltelefoner och datorer. It-baserade lösningar omfattar också kassasystem, hus, sjukvårdsapparater och andra samhällsbärande funktioner som exempelvis försörjning av dricksvatten.
– I hemmet finns datorer som hjälper oss att prata med vänner, spela musik eller datorspel. Liknande funktioner finns också utanför hemmet, även om vi inte tänker på dem så mycket. Soptunnor, bilar, digitala nycklar är några exempel. I vår forskning försöker vi helt enkelt undersöka hur vi kan hindra apparaterna från att göra några dumheter, som att någon tar över dem genom en hackerattack och får dem att göra saker som de egentligen inte ska. Enkelt uttryckt så hittar vi på olika smarta sätt som skyddar de här apparaterna, säger Boris Magnusson som tillsammans med sina kollegor arbetar med dessa frågor i projektet Smarty (Secure Software Update Deployment for the Smart City).
Flera olika mjukvaror påverkar säkerheten
En hackerattack innebär enkelt beskrivet att någon förstör eller skadar mjukvarans kod. Och ju fler enheter i ett system, desto större blir skadan.
– Vårt mål med forskningsprojektet Smarty är att förstå sårbarheter i mjukvaran. Ambitionen är också att lösa frågan om hur vi enkelt uppdaterar ett system som består av flera olika mjukvaror, vilket ofta är fallet hos större företag eller organisationer, säger Boris Magnusson.
Han beskriver de digitala system som präglar modern infrastruktur i svenska och nationella företag och organisationer, som stora och komplexa eftersom de i regel består av en rad mindre enheter. Den mängd information som ska hämtas in och behandlas ökar ständigt. För att allt ska ske säkert krävs regelbundna uppdateringar av mjukvaran.
– Varje uppdatering innebär idag en risk att någon extern person kan ta sig in i ditt system. Det är som att du varje gång öppnar dörren för att vädra glömmer att slå igen den, säger Boris Magnusson.
Olika attacker har olika syften
Målet med en attack kan vara flera. Hackaren kan till exempel installera skadlig programvara, så kallad ransomware, vars syfte är att utpressa den drabbade. Hackaren kräver sedan stora summor pengar för att öppna upp en mjukvara igen. Det skedde då Coops kassaapparater slogs ut. Hackergruppen bakom attacken kräver då 598 miljoner kronor för att få systemen att fungera igen.
En hackare kan, som den ryska invasionen av Ukraina blivit ett grovt exempel på, genom cyberattacker försöka lamslå ett land och stänga ner offentliga hemsidor. Eller så vill hen förstöra för en konkurrent, som exempelvis hos en större industri med nätbaserade styrsystem.
Också sjukvården är utsatt:
– Modern sjukvård i Sverige är beroende av trygg mjukvara och it-system. Patienter som vårdas i livets slutskede vill kanske kunna stanna hemma. Personalen behöver då ha kontroll över utrustningen på distans, och samtidigt hålla kontakt med patienten. Till exempel kan man övervaka smärtlindring, förhöra patienten hur denne har sovit under natten och ta vissa typer av prover, säger Boris Magnusson.
– Tekniken kan lösa sådana frågor, som att skapa ett bättre liv. Men ett icke genomtänkt arbete kan också skapa stora problem, säger Boris Magnusson.
Text: Sanna Trygg/Lunds universitet
Om du vill veta mer:
Denna fråga diskuteras vidare under Lunds universitets forskningsfestival Our Future City/H22 som sker 7-10 juni 2022. Festivalens programpunkter är baserade på punkt 11 i Agenda 2030-målen för hållbar utveckling med fokus på hållbara städer och samhällen. Samtalen är populärvetenskapliga och riktar sig till den breda allmänheten. Kontakt: Projektledare Sanna Trygg, sanna.trygg@ch.lu.se
– Våra resultat visar att eDNA, eller miljö-DNA som det också kallas, inte bara kan användas för att påvisa förekomst av gädda i sjöar och vattendrag utan också för att uppskatta mängden biomassa, säger Erik Karlsson, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
eDNA
Alla levande organismer, såväl växter som djur, släpper ifrån sig DNA. Det kan vara från hud, avföring, päls, ägg, spermier, växtdelar eller helt enkelt när de dör. Det DNA som vi lämnar efter oss i miljön kallas miljö-DNA eller e-DNA från engelskans ”environmental DNA”. DNA-molekylerna finns kvar i vattnet i flera dagar, och det går att lista ut vilka djur och växter som har befunnit sig i vattnet.
Tillsammans med sina kolleger mätte Erik Karlsson eDNA-koncentrationer i experiment utförda både i laboratorium och i stora utomhustankar. Båda experimenten visade ett starkt linjärt samband mellan gäddbiomassa och DNA-koncentration.
Vattenprover skadar inte fisken
Forskarna jämförde också olika metoder för att extrahera DNA och fann att de billigaste metoderna gav den högsta DNA-koncentrationen av gädda.
– Det här förvånade oss, men det visar också att den här tekniken kan bli ett snabbare och mer kostnadseffektivt alternativ till våra befintliga eDNA-metoder. Och om vi dessutom kan uppskatta fiskmängd med hjälp av ett vattenprov istället för att använda konventionella och dödliga övervakningsmetoder som nätfiske vinner vi mycket, säger Erik Karlsson.
Forskargruppen framhåller dock att det trots lovande resultat krävs mer arbete innan eDNA rutinmässigt kan implementeras i fältundersökningar, och användas för att uppskatta fiskens biomassa.
Fisk är en viktig födokälla för människor globalt, och de spelar en viktig roll i ekosystemet. På grund av överfiske och miljöförändringar har många fiskarter minskat dramatiskt.
– För att på ett hållbart sätt förvalta fiskbestånden behövs robusta övervakningsdata så att vi kan följa populationstrender över tid. För arter som är svåra att övervaka med konventionella metoder, som gädda, kan eDNA-tekniken bli extra betydelsefull. Att utveckla metoder som även kan minska dödligheten på de fiskar vi övervakar eller forskar på är också eftersträvansvärt, säger Erik Karlsson.
Erik Karlsson, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, erik.karlsson@slu.se
Martin Ogonowski, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, martin.ogonowski@slu.se
Bristen på lärare är stor i Sverige och uppskattningar visar att över 10 000 behöriga lärare kan komma att saknas år 2031. Det beror både på att det utbildas för få och att många väljer att sluta efter bara några år inom yrket. En ny studie har undersökt varför vissa väljer att fortsätta som lärare.
– Det har varit väldigt stort fokus på de negativa aspekterna och vad det är som får lärare att lämna yrket. Vi vill i stället lyfta friskfaktorer, det vill säga vad det är som gör att man stannar kvar, säger Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid KI.
Förbättras det forskarna kallar kvarvaro kan man åtgärda både den nutida och framtida lärarbristen, menar Jeffrey Casely-Hayford. En av orsakerna till lärarbristen är att många som påbörjar en lärarutbildning inte går klart eller slutar de fem första åren inom yrket.
– Man kan likna det vid en hink med ett hål i botten. Det är smartare att laga hålet än att bara fylla på mer vatten. Det är den ingången vi har i vår forskning kring lärarbristen, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Hälsofrämjande miljö viktig
I studien svarade över 5000 lärare i grundskolan på en enkät med frågor om deras hälsa och situation på jobbet. Den främsta orsaken till att deltagarna ville stanna i yrket var deras upplevda hälsotillstånd, alltså hur de mådde på jobbet.
– Lärare som tycker att de har en god arbetshälsa är villiga att stanna kvar i yrket. Vi tolkar det som ett tecken på att det är viktigt att jobba med en hälsofrämjande arbetsmiljö. Det vi också kunnat se i en annan studie var att en hög andel av dem som lämnat läraryrket kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön förbättras, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Mer om studien
Enkätsvaren inom den aktuella studien kommer från 25 olika kommuner och samlades in under 2004-2011 på kommunala skolor. 5903 lärare besvarade enkäten. Forskningen är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Karolinska institutet.t
Kollegialt stöd och inflytande
Andra viktiga faktorer var att lärarna kunde få kollegialt stöd, men även möjligheten att styra över och organisera sin egen undervisning. De vill också känna att de har ett visst inflytande på sin arbetsplats. Forskarna noterar dessutom att lärarnas arbetsmiljö ändrats över tid och att yrket blivit mer och mer styrt av ansvar för dokumentation. Det här gör att lärarna känner att de spenderar mindre tid inom kärnuppdraget, det vill säga undervisningen.
– Skolledningarna måste ta arbetshälsan på allvar. Det är oerhört viktigt för att lärarna ska få ett hållbart arbetsliv och för att de ska stanna kvar inom yrket, säger Lydia Kwak, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Frågor om lön togs inte upp i enkäten som ligger till grund för studien.
– Högre lön kan bidra till att lärarna känner sig mer uppskattade, men inte motverka sjukskrivningar, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, jeffrey.caselyhayford@ki.se
Lydia Kwak, docent i hälsopromotion med fokus på arbetsplatser, institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, lydia.kwak@ki.se
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, gunnar.bergstrom@hig.se
Storleksrationaliseringen i jordbruket har gett oss allt större och effektivare maskiner. Det har varit avgörande för vår livsmedelsproduktion, men medför samtidigt risker för viktiga markfunktioner.
Medan en skördetröska kunde väga runt fyra ton i slutet av 1950-talet, kan vi idag se tröskor på åkrarna som väger 36 ton. Forskare har nu undersökt vad denna utveckling har inneburit för åkermarken.
Större däck påverkar djupare mark
Maskinernas tryck på markytan visade sig ha legat konstant på en låg nivå under denna period. Det beror på att maskinerna har försetts med allt större däck som fördelar tyngden på en större yta.
I det djupare markskiktet, den så kallade alven, har markpackningen däremot ökat till nivåer som äventyrar markens förmåga att producera mat. Det har även konsekvenser för markens förmåga att transportera vatten och tillhandahålla andra viktiga ekosystemtjänster.
– Det är mycket allvarligt att marken tar skada av lantbruksmaskinerna. Om den en gång har packats förblir den skadad under flera decennier. Det kan vara en av anledningarna till att skördarna inte längre ökar och att vi nu ser fler översvämningar än tidigare, säger Thomas Keller som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En femtedel av jordens odlingsmark
Forskarna har även tagit fram en karta som visar hur stor risken för skadlig packning av alven är i olika delar av världen. Störst visade sig risken vara i Europa, Nord- och Sydamerika samt Australien. På global nivå uppskattas omkring en femtedel av den odlingsbara marken vara i riskzonen. Där är risken alltså stor för långtgående skador som är mycket svåra att åtgärda. Chansen att marken ska återhämta sig är med andra ord liten.
I Asien och Afrika är riskerna mindre i dagsläget eftersom mekaniseringen av jordbruket inte ligger på samma höga nivå där.
– Om mekaniseringen skulle ta fart i Asien och Afrika finns dock en risk för packning av alven även i dessa områden, säger Thomas Keller.
Tunga maskiner innebär en risk för skadlig markpackning under matjorden, i den så kallade alven. Bild: Jenny Svennås-Gillner
Maskinernas hjullaster behöver minskas
För att bidra till ett mer hållbart jordbruk behöver maskintillverkare ta större hänsyn till risken för skadlig packning av alven.
– Framför allt behöver lantbruksmaskinernas hjullaster minska för att inte påverka alven i samma utsträckning som i dagsläget. Ju tyngre maskiner, desto sämre för alven, säger Thomas Keller.
Vikt kan jämföras med tung dinosaurie
Forskarna visar även att de tyngsta maskinerna som används i lantbruket idag närmar sig vikten hos de allra tyngsta dinosaurierna, sauropoderna. Det betyder att sauropoderna sannolikt packade marken och påverkade markens produktionsförmåga på samma sätt som dagens lantbruksmaskiner.
– Ingen verkar ha ställt sig frågan tidigare om dinosaurier packade marken, och eftersom dagens lantbruksmaskiner är lika tunga som sauropoderna tyckte vi att det var en intressant frågeställning, säger Thomas Keller.
Illustration av sauropoder av släktet Brachiosaurus. Dessa tungviktare stampade omkring på jorden för cirka 150 miljoner år sedan.
Precis som människor var sauropoderna beroende av att marken kunde producera mat. Det antyder att dinosaurierna rörde sig över landskapet på ett sätt som minskade risken för markpackning. En tänkbar möjlighet är att de höll sig till fasta ”vandringsleder” och betade växter vid sidan av dessa med hjälp av sina långa halsar. På så sätt skulle sauropoderna ha kunnat se till att marken runt omkring fortsatte att producera den mat de behövde.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
