Utsläpp från transporter är en betydande orsak till de tilltagande klimatföroreningarna och minskar inte i den takt som krävs. Samtidigt har EU enats om målet att 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala år 2030. Flera svenska städer finns med bland dessa (läs mer längre ner).
– Nuvarande politik subventionerar kraftigt privat bilanvändning och parkering. Detta leder till att biltrafikens verkliga kostnader för samhället inte blir tydliga för oss, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.
Gått igenom 800 vetenskapliga studier
Tillsammans med en före detta student i hållbarhetsvetenskap, Paula Kuss, har hon därför studerat nästan 800 vetenskapliga studier och fallstudier från hela Europa med förhoppningen att identifiera de åtgärder som fungerat allra bäst.
– Våra resultat visar att det inte finns en enda magisk lösning. De städer som var framgångsrika kombinerade istället flera strategier och åtgärder. Förenklat kan man säga att det gäller att begränsa körningen i form av avgifter och plats, i kombination med att investera i cykling och kollektivtrafik.
Trängselavgifter mycket effektiva
Illustratör: Emma Li Johansson, LiLustrations
En enskild åtgärd som dock fungerat mycket effektivt är trängselavgift. Efter att städer som London, Milano, Stockholm och Göteborg införde trängselavgift minskade trafiken i stadskärnan med mellan 12 och 33 procent.
Men även andra strategier har gett påtagliga resultat på minskning av biltrafik i städerna. I Norges huvudstad Oslo har man ersatt parkeringsplatser med bilfria gågator och cykelbanor. I den italienska huvudstaden Rom har man förbjudit bilar i vissa delar av stadskärnan och infört böter, med vilka man finansierat kollektivtrafiken. Dessa åtgärder har lett till att man lyckats minska biltrafiken med 10 till 20 procent.
De flesta initiativ har drivits av lokalpolitiker, ofta i samarbete med lokala företag, kollektivtrafikbolag och civilsamhället. Studien visar dock att politiker inte nödvändigtvis väljer de insatser som är mest effektiva.
Samarbete med arbetsgivare kan ge effekt
En annan viktig faktor för att minska biltrafiken är ökat samarbete mellan städer, arbetsgivare och universitet. I holländska Utrecht minskade andelen pendlare som reste med bil med 37 procent när anställda fick resa gratis i kollektivtrafiken och genom att tillhandahålla särskilda pendelbussar till arbetsplatsen. Bristol i Storbritannien och Catania i Italien lyckades minska bilpendlingen till universiteten med 24 till 27 procent genom bättre reserådgivning och planering för personalen.
– Vår studie visar att det finns europeiska städer som lyckas med att minska bilanvändningen, och skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande och förbättrad livskvalitet för invånarna. Vi hoppas att andra städer kan lära sig av och implementera dessa strategier, säger Kimberly Nicholas.
12 åtgärder för att minska biltrafik i städer
1. Trängselavgift
Piska: Bilister betalar en avgift för att komma in i stadskärnan Morot: Intäkterna från trängselavgifterna kan användas för att finansiera kollektivtrafiken eller annan hållbar transportinfrastruktur Effektivitet: 12– 33 % minskad biltrafik i stadskärnan
2. Parkering och trafikreglering
Piska: Minskat antal parkeringsplatser Morot: Ersätt parkeringsplatser med cykelbanor/gångbanor i stan, och inför bilfria gator Effektivitet: 10– 19 % minskad biltrafik i stadskärnan
3. Områden med begränsad trafik
Piska: Förbud av biltrafik i vissa delar av staden (förutom för boende) Morot: Intäkter från trafikböter används för att finansiera kollektivtrafiken Effektivitet: 10– 20 % minskad biltrafik i stadskärnan
4. Mobilitetstjänst för pendlare
Piska: – Morot: Kampanj för att låta anställda åka gratis i kollektivtrafiken och pendelbussar till och från arbetsplatsen Effektivitet: 37 % minskning av bilpendlare
5. Parkeringsavgift på arbetsplatsen
Piska: Parkeringsavgift på arbetsplatsen Morot: Parkeringsintäkterna används för att finansiera kollektivtrafiken. Anställda som slutar köra bil och åker kollektivt belönas Effektivitet: 8–25 % minskning av bilpendlare
6. Reseplanering på arbetsplatsen
Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter vid arbetsplatsen Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att underlätta för anställda att cykla, promenera eller åka kollektivt till arbetet Effektivitet: 3– 8 % minskning av bilpendlare
7. Reseplanering för studenter och universitetsanställda
Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter på campus Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att få studenter och personal att cykla, promenera eller åka kollektivt Effektivitet: 7–27 % minskad bilanvändning bland universitetsanställda och studenter
8. Mobilitetstjänster för universitet
Piska: – Morot: Gratis kollektivtrafik och bättre pendlingsmöjligheter för studenter Effektivitet: 24 % minskad bilanvändning bland studenter
9. Bildelning
Piska: – Morot: Möjlighet till bildelning i nära anslutning till arbetsplatser och bostadsområden Effektivitet: Varje delningsbil ersätter 12–15 privatägda bilar
10. Skolreseplanering
Piska: – Morot: Reserådgivning och aktiviteter för att få elever och föräldrar att gå/cykla/samåka till skolan Effektivitet: 5–11 % minskad bilanvändning till och från skolor
11. Personlig reseplanering
Piska: – Morot: Subventionerad kollektivtrafik. Lokal reserådgivning för att få fler att gå, cykla eller åka kollektivtrafik (rabatterad) Effektivitet: 6–12 % minskning av stadsbors bilanvändning
12. App för hållbar mobilitet
Piska: – Morot: Belöning för de som använder hållbara transportmedel såsom cykel och kollektivtrafik Effektivitet: 73% av appanvändarna rapporterade minskad bilanvändning
Sju svenska kommuner ska vara klimatneutrala 2030
De svenska kommuner som är en del av EU:s mission om klimatneutrala städer 2030 är:
Gävle
Göteborg
Helsingborg
Lund
Malmö
Stockholm
Umeå
Städerna ska agera föregångare så att alla Europas städer fortare kan ställa om till att bli bli klimatneutrala. Av 377 sökande till Cities Mission valdes 100 städer ut och de utvalda städerna presenterades den 28 april i år.
Hur kommer det sig att vissa personer som lär sig ett andraspråk efter barndomen låter som infödda talare och andra inte gör det? Och varför skiljer det sig så mycket åt mellan vuxna?
För att undersöka detta har språkforskare vid Stockholms universitet genomfört en studie med 62 svenskar i Frankrike, som alla börjar lära sig franska i tonåren eller senare och som bott i landet i ungefär tjugo år.
Nästan alla har en genomgående avancerad språkfärdighet, men det finns en avsevärd spridning i gruppen när det gäller om de uppfattas som infödda fransmän i vardagligt tal eller inte.
Minne för ljudsekvenser
Studien visar att tre faktorer har störst betydelse. En viss typ av språkbegåvning, så kallat minne för ljudsekvenser, ger en positiv effekt. Det har även tidigare forskning visat.
Det nya som studien visar är att det också ger effekt att ha en något introvert personlighet. Även vistelsetiden i landet spelar roll.
– Det verkar vara en grundförutsättning att ha ett gott minne för ljudsekvenser och en fördel att ha en lite mer avvaktande, inlyssnande personlighet. Sen behöver man vistas länge i landet, eftersom ett stort inflöde av språket är viktigt för de allra flesta för att utveckla hög språkfärdighet, säger Fanny Forsberg Lundell, projektledare och professor i franska vid Stockholms universitet.
Sociala relationer är viktigt
Ytterligare tre faktorer visade sig ha en viss betydelse. Det ger en positiv effekt på inföddlikt tal att ha ett visst avstånd till sin ursprungskultur och en starkare koppling till andraspråkets kultur. Det är också betydelsefullt att ha många sociala relationer på sitt andraspråk.
– Vi ser alltså att en kombination av psykologiska och sociala faktorer har en inverkan, även om de psykologiska faktorerna verkar vara något viktigare. Förklaringsvärdet i studien är medelstarkt, vilket visar att det finns en hel del mer att ta reda på, men det aktuella resultatet ger oss i alla fall en fingervisning om vilka personer som lättare utvecklar infött tal än andra, säger Fanny Forsberg Lundell och fortsätter:
– Jag ser nu fram emot studier som replikerar våra fynd med andra språkkombinationer för att se om resultaten kan sägas vara generella.
Mer om språkforskningen
Det finns en lång tradition vid Stockholms universitet att undersöka hur ålder påverkar – och begränsar – vuxnas andraspråksinlärning.
Tidigare forskning har dock föreslagit att efter de sena tonåren spelar inte ålder så stor roll. Då ökar istället betydelsen av sociala och psykologiska faktorer, vilka påstås ge upphov till de stora skillnader vi finner bland vuxna andraspråksinlärare.
Syftet med den aktuella studien var att ta avstamp i denna forskning och undersöka i vilken mån en rad sociala och psykologiska faktorer avgör hur inföddlikt tal en individ har.
Fanny Forsberg Lundell, professor vid romanska och klassiska institutionen, Stockholms universitet, fanny.forsberg.lundell@su.se
När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom det här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
För att få ett svar frågade vi Ali Osman, som är verksam vid Institutet för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och vars forskningsfokus berör just utbildning och integration.
Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
– Det är en komplex fråga, för immigranter är inte en homogen grupp. Den består till exempel av EU-migranter, asylsökande med uppehållstillstånd och arbetskraftsinvandrare, och alla kommer från olika länder med olika utbildningssystem. Sedan beror det på om det är barn, unga vuxna eller vuxna vi pratar om.
Om vi pratar om barnen, vad har betydelse för dem?
– När det gäller barn beror det på när de kommer till Sverige och hur deras föräldrars utbildningsbakgrund ser ut. De med föräldrar som har högre eller någorlunda bra utbildning klarar sig bra i skolan, det visar olika studier.
Finns det några faktorer som är betydelsefulla för hur bra det går för barnen i skolan?
– En vårdande hemmiljö som genererar ett emotionellt stöd och engagemang för barnens skolgång, och som får dem att göra sitt bästa i skolan. Ett personligt, emotionellt och akademiskt stöd från lärare som uppmärksammar och inspirerar eleven att göra sitt bästa. Samt likasinnade kamrater med liknande ambitioner och mål i sikte.
Finns det några barn som klarar skolan sämre?
– Det kan bli problem för dem som kommer till Sverige när de är tonåringar. De placeras i klasser efter sin biologiska ålder och inte utifrån kunskapsnivå. Efter en kort tid i förberedelseklass för att lära sig lite svenska hamnar de med elever som varit i Sverige sedan de föddes, och riskerar då att hamna efter i skolarbetet.
Varför blir det problem när tonåringar placeras i klasser utifrån ålder?
– Utbildning är som en industri, man kan se det som att det finns olika stationer. Om du är född i Sverige börjar du din utbildningsresa på förskolan, sedan i skolan, och så vidare. Det finns olika stadier och du måste prestera på varje stadium. Men om du inte hänger med i lågstadiet kommer det att påverka din kunskapsnivå på mellanstadiet och även i högstadiet, med efterföljande risk att inte bli behörig till något gymnasieprogram.
– Den som kommer till en svensk skola som 13-åring och inte har svenska som modersmål eller andraspråk är svagt rustad till att klara de nationella proven inom 2–3 år.
Hur tycker du man borde göra i stället?
Ali Osman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
– Enligt mig ska det inte spela någon roll vilket år barnen kommer. Det ska på något sätt finnas en parallellutbildning för alla nyanlända barn och tonåringar, och att de kan slussas in i det ordinarie skolsystemet när de faktiskt är redo. Systemet, som det är uppbyggt i dag, gör att de som kommer som tonåringar i stor utsträckning misslyckas.
I stället skulle skolan satsa på deras språkkunskaper, att höja deras kunskapsnivå och förbereda dem för det svenska utbildningssystemet. Därefter kan de bli integrerade i vuxenutbildning på Komvux eller folkhögskola för att få gymnasiebehörighet eller en yrkesutbildning. Jag tycker att en ung människa inte bör bli ett offer för ett system som inte tar hänsyn till migranters förutsättningar.
Vad innebär egentligen en ”lyckad integration”?
– När man pratar om integration reducerar man det ofta till att integration är lika med arbete. Har man kommit in i arbete är man lyckad. För mig är det mycket mer än så, att vara integrerad är att vara en aktiv medborgare. Om jag ska definiera en god integration är det att kunna delta i samhället när och hur man vill. Man ska kunna vara en del av en gemenskap och kunna vara med och påverka den. Du kan vara en aktiv medborgare, trots att du är inte yrkesarbetar, genom att delta i olika aktiviteter som främjar det gemensamma goda.
Vad skulle du vilja fråga en forskare? Berätta på vår Instagram @forskning.se eller skicka ett mejl till red@forskning.se.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Rysslands invasion av Ukraina väcker många frågor. Här har vi samlat artiklar med forskare inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, juridik och rysk säkerhets- och utrikespolitik.
Sidan uppdateras löpande.
Podd: Hur kan ukrainska forskare stöttas?
Forskare hotas allt oftare, både i Sverige och i världen. Lyssna på Vetenskapsrådets podd där Karolina Catoni från Scholars at Risk berättar hur man stöttar forskare från Ukraina.
Ryska affischer porträtterar författaren Astrid Lindgren som nazist. Det kommer inte att förändra ryssars kärlek till hennes karaktärer, tror Lisa Källström som forskat om Pippi Långstrump.
Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
I sociala medier kan desinformation spridas – men samma kanaler kan också bidra till att människor känner sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.
I slutet av mars rapporterades de första fallen av akut svår hepatit av okänd orsak hos barn i Storbritannien. Sedan dess, och till dags dato, har antalen ökat till fler än 450 i tjugoåtta länder och även i Sverige rapporteras nu om 9 misstänkta fall. Den akuta leverinflammationen drabbar framför allt barn under 16 år som i övrigt är helt friska.
I början av maj hade 18 barn fått levertransplantation och minst fem barn har avlidit. Sjukdomen upptäcks då barnen insjuknar med gulfärgad hud och gula ögonvitor. Kisset blir mörkfärgat och avföringen ljus, det är vanligt att man kräks och får lös avföring eller diarréer.
Kan vara en ny form av hepatit
– Vi vet ännu inte om detta är en ny form av hepatit. Exempelvis är det ganska märkligt att endast en tredjedel av barnen har feber, som annars är vanligt vid hepatit, säger Gülsen Özkaya Sahin, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne.
Gülsen Özkaya Sahin är ordförande i Virushepatitgruppen, ett europeiskt nätverk som samlar ett 45-tal hepatitforskare från 22 olika länder. På grund av situationen har Virushepatitgruppen nära kontakt med Storbritanniens folkhälsomyndighet och samarbetar med den europeiska smittskyddsenheten ECDC.
Gruppen håller noga koll på den akuta, svåra hepatiten som nu drabbar barn runt om i världen.
– Vi ser en ökning, men man ska komma ihåg att det är fortfarande få barn som insjuknar totalt sett. Nu behövs vidare studier på patientprover från de som drabbas.
Adenovirus har hittats hos vissa
Det finns ett par teorier om vad som orsakar hepatiten. En är att adenovirus är involverat på något vis. Detta virus har påvisats hos 75 procent av de barn som insjuknat.
– Att adenovirus orsakar så kallad akut fulminant* hepatit är väldigt sällsynt och det är bara hos patienter med nedsatt immunförsvar. Dessutom, i nio fall i Alabama, fann man adenoviruset i blodet, men inte i levern. Vi är fortfarande tveksamma till om det är adenoviruset som orsakar den akuta hepatiten hos dessa barn.
*Fulminant betyder snabbt och våldsamt förlopp.
Olika faktorer kan samverka
Det är mer sannolikt, menar Gülsen Özkaya Sahin, att adenoviruset är en så kallad kofaktor som bidrar till att sjukdomen angriper barnens lever. En kofaktor är en komponent som hjälper ett annat ämne att förmedla en biologisk effekt. Det kan vara ett annat virus (till exempel coronaviruset sars-cov-2), ökad infektionskänslighet, miljögifter, smittämnen från livsmedel eller något helt nytt och okänt.
– En annan teori är att barn under pandemin stannade hemma och inte utsattes för virus och bakterier på samma vardagliga sätt. Det kan ha lett till att en del nu har en ökad känslighet för mikroorganismer.
Livsmedel som barn gillar undersöks
Ingen av de tidiga fallen som drabbades av akut hepatit hade vaccinerats mot covid-19. Däremot påvisades, enligt Gülsen Özkaya Sahin, sars-cov-2 hos 10–15 procent av barnen. En pågående infektion skulle kunna göra barnen mer sårbara för hepatit, menar forskarna. En annan möjlig orsak skulle kunna vara att det handlar om ett utbrott orsakat av livsmedel.
– Fortfarande spekulationer, men det finns giftiga ämnen som tillverkas av svampar, till exempel aflatoxin eller amatoxin och som kan kontaminera mat och på så vis orsaka förgiftning. Livsmedelsproduktion är idag en centraliserad process där det inte är ovanligt med en enda tillverkare som distribuerar till tillverkare över hela världen. Man kan tänka sig ett livsmedel som barn gillar och äter mer än vuxna och därför drabbas mer. Det behöver också utredas, konstaterar Gülsen Özkaya Sahin.
Aflatoxin och amatoxiner
Aflatoxin är ett starkt och cancerframkallande gift som produceras av mögelsvampar som är vanliga och spridda i naturen. Giftet kan bildas i felaktigt förvarade livsmedel, speciellt pistaschnötter, mandel och jordnötter men också olika sädesslag. Amatoxiner är en grupp svampgifter som finns i flera giftiga svampar, bland annat lömsk flugsvamp och gifthätting. Källa: Wikipedia
Transplantation vid nedsatt leverfunktion
Eftersom det i dagsläget är oklart vad som orsakar fallen finns inte någon specifik behandling. Däremot ges symtomlindrande behandling och den enda som fungerar vid akut nedsatt leverfunktion är transplantation.
– Nu pågår diskussioner kring hur vi bäst kan fortsätta forska om detta. Ska prover från hela Europa skickas till ett och samma laboratorium, eller varje land ta hand om sina egna prover? Det finns för- och nackdelar med båda spåren. Tyvärr är det mycket byråkrati som behöver lösas, samtidigt som vi vill reda ut orsaken bakom detta så snabbt som möjligt.
Vad kan man som förälder göra?
– Det är ovanligt att ett barn drabbas. Håll koll på barnets ögonvitor, tycker du att de ser gula ut, om kisset är mörkgult och avföringen är ljus kan du kontakta läkaren. Som vanligt gäller att se till att barnen tvättar händerna ordentligt, det hjälper mot spridning av virus.
Text: Tove Smeds
– Tyvärr är det fortfarande en försvinnande liten del av de som behöver det som vårdas hemma, i många fall får familjerna inte ens frågan, säger Charlotte Castor, forskare i barns och familjers hälsa vid Lunds universitet.
Åren 2015-2018 fick mellan 50 och 60 svårt sjuka barn i Skåne avancerad vård i hemmet varje år. För de senaste åren finns inga siffror.
Charlotte Castor har i en studie undersökt vilka och hur många familjer som faktiskt får erbjudandet, och funnit en ojämlik vård.
– Det ser olika ut, från noll till relativt god tillgång på vård i hemmet. Krafterna som påminner om barnets perspektiv är olika starka i regionerna och olika väl organiserade i vården.
Även i övriga Sverige är vården olika väl organiserad för att klara av att värna barnens och familjernas behov.
Vardagslivet betyder mycket
Att kunna vårda ett svårt sjukt barn i hemmet är ett sätt att hålla samman familjen och vardagslivet. Mycket forskning stödjer detta. Och barnet upplever att det är skönt att få vara hemma med syskon, föräldrar och katten eller hunden.
– När barnet slipper uttröttande sjukhusbesök kan de bättre hushålla med sin ork. Det handlar om att sjukdomen ska ta så lite plats som möjligt i livet, säger Charlotte Castor.
För då finns mer energi över till att göra vanliga friska saker som att gå i skolan eller träffa en kompis. Att kompisar kan komma förbi hemma en stund betyder mycket, för det är ett större projekt för barn och tonåringar att besöka sjukhuset. Även för syskon blir livet bättre, när familjen inte behöver splittras av sjukhusvistelser.
– Syskon ger ofta uttryck för hur skönt det är att veta att föräldrarna är hemma. Det blir en osäkerhet för syskonen om det ständigt är olika personer som möter i dörren efter skolan – ibland farmor, ibland en granne.
Bild: Sven Brandsma/Unsplash
Föräldrar får ett andrum
Vård i hemmet av barn i Skåne har utvecklats sedan 2013, då Region Skåne tog beslutet att barn har rätt till avancerad vård hemma, ASIH, oavsett prognos och diagnos. Tidigare var ASIH-teamen vana vid att ta hand om vuxna patienter, och det fanns en del oro bland vårdpersonalen runt att vårda barn.
– Men det har visat sig att det går bra, när det finns rätt förutsättningar och kommunikationen fungerar, säger Charlotte Castor.
När föräldrarna avlastas och samarbetet mellan familjen och vårdgivarna fungerar, då kan det uppstå vad Charlotte Castor beskriver som ett fridfullt andrum.
– Det kan uppstå när föräldrarna får känna att det finns någon som tar ansvaret och att de bara kan vara här och nu med sitt barn.
Kommunikation ger trygghet
Tydlig kommunikation mellan familjen, barnhälsovård och specialistvården är avgörande.
– Förtroendefulla allianser och en känsla av att vi gör det här tillsammans skapar trygghet.
Även när familjen drabbas av den största sorgen och förlorar sitt barn så kan föräldrarna beskriva den sista tiden i hemmet med värme. Det framgår i de intervjuer som Charlotte Castor genomfört i sin forskning.
– Föräldrarna kunde säga efteråt att ”vi hade det så fint tillsammans på slutet”.
Inte bara vård i livets slutskede
Rätten för skånska barn att få avancerad vård hemma gäller oavsett prognos och diagnos. Det handlar om lindring i livets slutskede, palliativ vård – men inte bara. Det kan också vara barn eller ungdomar som har livshotande eller kroniska sjukdomar som till exempel cystisk fibros, hjärtsjukdomar, cancer eller neurologiska sjukdomar där vård i hemmet kan vara en viktig insats för ökat välbefinnande. Men även om mer kortvariga behandlingar mot sjukdomar som borrelia, då antibiotika behöver injiceras dagligen.
– Andra former av vård i hemmet kan vara när barnsjukvården ger stöd för att vårda ett för tidigt fött barn hemma eller när kontaktsjuksköterskor eller fysioterapeut i ett team för barn med cystisk fibros gör hembesök, säger Charlotte Castor.
Bild: Aditya Romansa/Unsplash
Frivilligt val för föräldrarna
All vård kan inte utföras i hemmet utan ibland finns medicinska skäl till sjukhusvård. Föräldrarna behöver också känna sig trygga med vården i hemmet.
– Vård i hemmet måste alltid vara frivilligt. Är föräldrarna oroliga så är barn som läskpapper och suger åt sig oron.
Föräldrarna måste få hjälp att lyssna in barnet, dess behov och hur det mår. Det gäller särskilt de allra minsta barnen, som fötts för tidigt. Här spelar föräldrarna en stor roll för bebisarnas utveckling och tillfrisknande.
Digitala hjälpmedel vanligare
Charlotte Castor har också forskat på hur digitala hjälpmedel fungerar vid vård i hemmet. Att kunna sända bilder på barnet och dess symtom och ha kontakt med vården i realtid är ett stöd för föräldrarna.
– Covid har gett en skjuts in i den digitala eran. Men när man har kontakt med vården genom att digitala hjälpmedel det viktigt att inte glömma bort att göra barnet delaktigt.
För äldre barn kan digitala hjälpmedel innebära en större delaktighet då de själva kan kommunicera med vården. Men det finns studier som visar på minskad tillgång och användande av digitala hjälpmedel i lägre socioekonomisk klass vilket påverkar möjlighet till jämlik och rättvis vård.
– Både barns delaktighet och tillgång till digital vård för alla är något vi kommer att fortsätta studera i pågående och kommande studier, säger Charlotte Castor.
Inte dyrare
I en studie har Charlotte Castor undersökt de samhällsekonomiska kostnaderna för avancerad vård av barn i hemmet och vård på sjukhus. I beräkningarna ingick även förlorade arbetsinkomster för föräldrarna och de extra kostnader för till exempel lokaler som sjukhusvistelser innebär.
– Den slutsatsen vi kan dra är att det oftast inte blev dyrare att vårda barnet hemma.
Att göra internationella jämförelser är mycket svårt eftersom vården är så olika organiserad.
Mer kunskap om palliativ vård behövs
Sedan 2021 är Charlotte Castor regional patientprocessledare för att utveckla vården och samarbetet runt obotligt sjuka barn i Region Skåne. Där arbetar hon för att öka kunskapen om barns speciella behov i palliativ vård, både i barnhälsovård, barnhabilitering, barnsjukvård och i den specialiserade palliativa vården.
– Personal inom olika enheter har i en enkätundersökning uppgett att de uppfattar att de har hög kunskap när det gäller palliativ vård för vuxna. Men lägre kompetens när det gäller barns behov.
Många länder har kommit längre än Sverige när det gäller palliativ vård av barn, men samtidigt är det mycket som händer i Sverige nu. I Södra sjukhusregionen håller ett konsultteam på att utvecklas vid Skånes universitetssjukhus. I konsultteamet ska det finnas deltagare från alla vårdprofessioner runt ett barn.
Ett nationellt vårdprogram finns och länkat till detta har Charlotte Castor i samarbete med vårdgivare och regionalt cancercentrum utvecklat introduktionsfilmer i palliativt förhållningssätt när ett barn är sjukt.
Lyssna på barnet
Charlotte Castor betonar att det inte finns några enkla svar kring hur man ska bedriva vård i hemmet för svårt sjuka barn på bästa sätt. Det gäller att lyssna noga på barnet och iaktta signaler på hur barnet mår.
– Det finns idag en ambition med en personcentrerad vård, men det är olika hur mycket plats barnen får ta. Men all forskning visar hur viktigt det är att få ha sitt vardagsliv kvar – att få vara del av fredagsmyset och kunna klappa katten.
Världens sammanlagda turism fördubblades mellan åren 2000 och 2018. I Europa är det framför allt storstadsturismen som har ökat. Och vissa storstäder är mer populära som besöksmål än andra. För flera av dessa har framför allt partyturismen blivit ett verkligt problem.
Forskare vid Lunds universitet har studerat olika initiativ som ska dämpa konflikter mellan invånare och turister i fem europeiska turiststäder.
– Gemensamt för de städer som ingår i studien är att de traditionellt har haft en liberal inställning till exempelvis droger som delvis har lett till en okontrollerad partyturism, säger Cecilia Cassinger, forskare i strategisk kommunikation.
Barcelona – en metropol för många turister.
Okontrollerad marknad för boende
En stor del av ökningen beror på lågprisflyg som för några hundra kronor tar dig till en av Europas metropoler. En annan bov i dramat är digitala plattformar som Airbnb och Booking. Den lönsamma uthyrningen av bostäder till turister har blivit en okontrollerad marknad med diverse aktörer. Ofta handlar om utländska ägare som köper upp lägenheter i historiska stadskärnor och kulturkvarter och tjänar stora pengar. Konsekvensen blir att lokalbefolkningen inte har råd att bo kvar.
– Missnöje och protester mot turismen har ofta med just bostadssituationen att göra. Man upprörs över att bostäder hyrs ut till festande turister när stadens invånare inte har någonstans att bo, säger Cecilia Cassinger och fortsätter:
– Festturisters ofta respektlösa uppförande väcker också ilska. Man tycker att de beter sig som om de vore kunder med rätt att uppföra sig hur som helst.
Siffror om den ökande turismen
Antalet internationella turistresor mer än fördubblades mellan år 2000 och 2018, från 699 till 1451 miljoner (UNWTO, 2019). Ökningstakten är snabbast i Asien och Afrika, men även europeiska ökningstakter på 3-5 procent per år ger stora förändringar över tid.
I ett urval av tolv europeiska storstäder ökade antalet övernattningar i genomsnitt med 43 procent mellan 2004 och 2017 (Eurostat, 2019). Detta är troligen en stark underskattning eftersom den officiella statistiken inte räknar in dagsbesökare, besökare från kryssningsfartyg eller personer som övernattar hos släktingar och vänner eller hos andra aktörer som inte syns i statistiken.
Protester mot turister
I vissa extremfall har det lokala missnöjet lett till stenkastning mot turistbussar, men den vanligaste protestformen är klotter på husfasader och banderoller i stil med ”Tourist go home!”.
I Barcelona hanteras nu problemen på högsta politiska nivå, av stadens borgmästare Ada Colau, tidigare aktivist, som själv har lobbat för att komma tillrätta med stadens undermåliga bostadssituation för invånarna.
Få lokala inkomster från kryssningsfartygen
Även de enorma kryssningsfartygen betraktas som problematiska av aktivisterna och precis som när det gäller uthyrningen av innerstädernas lägenheter så hamnar turisternas pengar i fickan på andra aktörer än lokalbefolkningen och städernas skattekistor. Visserligen tjänar man stora pengar på hamnavgifterna men den lokala turistindustrin gynnas inte eftersom turister på kryssningsfartyg ofta både sover och äter på båten.
Cecilia Cassinger och hennes kollega Jörgen Eksell har intervjuat aktörer inom kommunen, turismnäringen och medborgaraktivister i Barcelona, Berlin, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm för att få en bild av vad som görs för att mildra turismens framfart och vilka åtgärder som verkar fungera.
Trängsel i Amsterdams Red Light District. Bild: Gio Mikova/Unsplash
Lokala åtgärder mot partyturismen:
Utforma städernas butiksutbud så att det även är intressant för lokalborna. I Barcelona har man exempelvis infört en regel att det endast får finnas ett begränsat antal souvenirbutiker inom samma område. Man har också stängt ner stora festlokaler som endast riktat sig turister. I Amsterdam har kommunen på liknande sätt försökt styra vilka näringsverksamheter som etablerar sig olika stadsdelar. I en stadsdel (De 9 straatjes) finns ett medvetet fokus på exklusivare butiker och etablerade nischade kedjor.
Satsningar på innovation, kultur och mötesevents istället för marknadsföring av staden som ett turistmål för korta besök, till exempel weekendresor.
Säkerställa att kommunal service och gemensamma platser är tillgängliga för lokalbor. I en av Barcelonas kända parker – Parque Güell – har stadsdelens invånare fritt tillträde genom sitt bibliotekskort medan turister får betala.
Upprätta en god relation mellan kommunen, turismnäringen och invånarna. I Amsterdam finns en kampanj som fått namnet ”We live here” som uppmärksammar att turistkvarteret Red Light District, välkänt för att vara prostitutions- och drogliberalt, också är ett vanligt bostadsområde i vilket allt från barnfamiljer och pensionärer till poliser och skådespelare bor.
Genom skyltar och riktad reklam, framtagna av turismorganisationen i Amsterdam, uppmanas besökare att uppföra sig i området. Via bokningsplattformar riktas information mot riskgrupper, ofta unga vuxna, som planerar att besöka Amsterdam om hur turister förväntas uppföra sig, till exempel understryks att det inte är tillåtet att konsumera alkohol och urinera offentligt.
Svårt kontrollera att åtgärder följs
Cecilia Cassinger framhåller den gemensamma kampanjen mellan lokalbor och kommunen i Amsterdam som särskilt lyckosam. Konfliktytorna mellan besökare och de boende finns dock kvar i de studerade städerna.
– Medborgaraktivister menar att de flesta åtgärder som införs är bra, dock finns det ingen som ser till att de verkligen efterlevs i praktiken.
Text: Ulrika Oredsson/Lunds universitet
Mer om forskningsprojektet
Forskningen om relationen mellan invånare och besökare för att åstadkomma en hållbar urban turism bedrivs inom ramen för det Formasfinansierade projektet ”Urban turismutveckling i förnyelse: Hantera hållbarhet i tilltagande turismflöden”. Projektet består av fem delprojekt med fokus på hållbar urban turism och beräknas avslutas i slutet av 2023.
– För att kunna utnyttja den fulla potentialen hos organiska solceller behövs en tydlig bild över hur de fungerar. Det har vi fått nu. Det är ger bättre förståelse för hur vi ska skapa nya effektiva och hållbara solcellsmaterial, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
I dag står solenergi för cirka två procent av världens energibehov. Men potentialen är betydligt större än så. Den energi som finns i solens strålar är mer än tillräcklig för att täcka vårt behov idag och i framtiden. För att lyckas krävs solceller som är billiga och miljövänliga att tillverka. Dessutom behöver de vara effektiva på att ta upp en stor del av solens strålar och omvandla till elenergi.
Sämre effektivitet hos organiska solceller
Organiska solceller baserade på ledande polymerer framstår alltmer som ett hållbart alternativ. Men fram till för bara några år sedan kunde de inte mäta sig i effektivitet med traditionella kiselbaserade solceller. Det berodde på en energiförlust vid laddningsseparationen som man trodde var ofrånkomlig.
Men år 2016 kunde ett forskarlag vid Linköpings universitet, tillsammans med kollegor i Hong Kong, visa att det gick att undvika energiförlusten med hjälp av andra donator-acceptor-material som hjälper elektronen att släppa från sitt hål lättare. Då minskade energiförlusten och effektiviteten ökade. Problemet var att ingen visste exakt hur det gick till. Det gick att se att det fungerade, men inte varför.
Kartlagt energiförlusten
Nu har delvis samma forskarlag vid Linköpings universitet löst mysteriet som gett upphov till oenighet inom forskningsfältet. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har forskarna kartlagt vilka energinivåer som krävs för att minimera energiförlusterna.
– För att ta reda på hur energin flödar har vi lagt nanometertjocka ledande polymerfilmer i flera lager ovanpå varandra, ungefär som en jordgubbstårta. Efter det har vi mätt energin som krävs för att separera elektronerna från sina hål i varje enskilt lager, säger Xian’e Li, doktorand vid Linköpings universitet.
Forskarna kunde då klarlägga mekanismen bakom den energieffektiva laddningsseparationen. Genom den systematiska kartläggningen stakas en ny väg ut för utvecklingen av organiska solceller.
Fotnot: De organiska solcellerna i studien är av en typ där elektronacceptorn är tillverkad av ett annat material än fulleren (en form av kol) vilket tidigare var det vanligaste. Icke-fulleren-baserade organiska solceller blir mer stabila och har en förmåga att ta upp en större andel av solens strålar för att omvandla till energi.
En avhandling vid Göteborgs universitet om barnmorskors arbetssituation och professionella roll mottog stor uppmärksamhet när den presenterades i fjol. Resultaten visade att barnmorskor rapporterar avsevärt sämre arbetsmiljö än folk på svensk arbetsmarknad som helhet.
I den nu aktuella studien framträder de fem faktorer som har absolut störst påverkan på arbetstillfredsställelsen för barnmorskor, på både plus- och minussidan: utvecklingsmöjligheter, kvalitet i arbetet, erkännande, rollkonflikt och utbrändhet.
Stora utmaningar i vården
Resultaten bygger på en nationell undersökning där 2 060 barnmorskor blivit tillfrågade om sin arbetsmiljö. De har bland annat fått skatta variabler kopplade till just arbetstillfredsställelse. De svarande var i snitt 48 år gamla och hade 16 år i yrket. Nästan varannan jobbade deltid.
– Samtliga regioner i Sverige rapporterar i dag barnmorskebrist vilket leder till stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Att veta vad som främjar barnmorskors arbetstillfredsställelse är en avgörande faktor för att kunna behålla barnmorskor i professionen och för att locka nya till barnmorskans alla kompetensområden, säger Malin Hansson, disputerad barnmorska vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Viktigt med hög kvalitet
Att ha utvecklingsmöjligheter i professionen och att kunna arbeta utifrån sin kompetens var positivt för arbetstillfredsställelsen. Det var även viktigt att arbetet höll tillfredställande och hög kvalitet.
En annan central faktor var erkännande, att barnmorskeprofessionens kompetens tillvaratogs och att de kunde utföra sitt arbete självständigt. Barnmorskor skattade ett lägre erkännande än referenspopulationen med folk från hela arbetsmarknaden.
Högre grad av utmattning
Rollkonflikter med olika förväntningar från olika personer var en tung och negativ faktor som låg signifikant högre hos barnmorskor än övriga på arbetsmarknaden. Utbrändhet var också avgörande för arbetstillfredsställelsen. Dessutom rapporterade barnmorskor högre grad av fysisk och psykisk utmattning än referenspopulationen.
Enligt Malin Hansson ger studien stöd för att barnmorskors professionella roll behöver stärkas och att barnmorskans autonoma kompetensområde behöver förtydligas inom organisationer där de verkar. Det skulle göra det möjligt för barnmorskor att arbeta kvinnocentrerat, evidensbaserat och utifrån barnmorskans kompetensområde.
– Det behövs en mer differentierad vård och fler vårdnivåer som öppnar för allt från hemförlossningar, via barnmorskeledda enheter, till högmedikaliserad sjukhusvård, som utgår från den individuella födandes behov och önskemål. Vi behöver rätt vård på rätt nivå och vid rätt tidpunkt för att få en balans där vi inte utgår från en högmedikaliserad vård för alla, det är varken kostnadseffektivt eller evidensbaserat, säger Malin Hansson.
– Bland de privata aktörerna kunde jag se större kreativitet. Kanske tvingades de för att behålla kunder. De lyckades tänka på platser och utrymmen på ett helt annat sätt än föreningarna och använde trappor, parker och andra ytor, säger Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
Föreningsidrotten hade större problem med att använda lokaler och utomhusytor på ett nytt sätt. När de inte kunde vara i sina vanliga, ändamålsanpassade anläggningar hade många, men inte alla, svårt att bedriva sin verksamhet, enligt Karin Book.
– Föreningarna var mera fast i föreställningen vad idrott är och hur den ska bedrivas. De representerar en specifik idrott, exempelvis handboll eller gymnastik, med speciella regler och då kan det vara svårare att tänka om.
Föreningar och företag klarade idrott under pandemin olika bra
Många länder stängde sina samhällen under pandemin, medan Sverige avvek och i jämförelse hade få restriktioner. Folkhälsomyndigheten betonade att idrott och andra fysiska aktiviteter var viktiga och kunde genomföras om det var säkert, och helst utomhus.
– Samtidigt pågick och pågår en debatt om vilket behov av idrottsanläggningar som finns och hur tillgängliga de är för olika grupper. Är problemet med tillgång till ytor för idrott verkligen så stort som det ofta påstås, eller har idrotten problem med att tänka flexibelt runt idrott? säger Karin Book.
Vissa idrottsledare tänkte nytt
Det är skillnad mellan att träna handboll på en plan med linjer och mål jämfört med en allmän yta ute. Om man är fokuserad på prestation och resultat kan det vara svårt att få rätt träning i handboll på en gräsmatta.
– Men föreningsidrotten får egentligen inte bidrag för att ta fram elitidrottare eller världens bästa spelare, utan målet är rolig och inkluderande idrott.
Hinder att flytta ut aktiviteterna var förutom föreställningen vad idrott ska vara, också praktisk hänsyn till väder, mörker och säkerhet. Men vissa ledare tänkte också nytt, enligt studien.
– Ett exempel var judo, en kontaktsport, som var omöjlig att bedriva enligt restriktionerna under pandemin. Träningen togs utomhus och utövarna ägnade sig åt andra aktiviteter. Några av tränarna och deltagarna tyckte att det var kul och bra, andra tyckte att det var besvärligt och saknade den vanliga judoträningen.
Nytänkande kan avlasta idtrottsanläggningar
Föreningsidrotten siktar på att fler ska börja och fortsätta idrotta. Samtidigt kritiseras den i ökad utsträckning för att vara lite stelbent. Kritiken kommer från forskare, media, kommunala tjänstepersoner och av dem som väljer bort föreningsidrotten. Värt att nämna, menar Karin Book, är att Riksidrottsförbundet tagit till sig av kritiken och utarbetat nya visioner för framtidens föreningsidrott.
– Föreningsidrotten bygger ofta på ideella krafter. Vilka krav kan man ställa på de tränare som ställer upp sin fritid att hitta på en massa kreativa lösningar? undrar Karin Book.
– Ett visst mått av nytänkande och flexibilitet skulle kunna avlasta anläggningar överlag. I den bästa av världar blev pandemin ett startskott för att hitta nya lösningar. Det finns en fantastisk möjlighet att använda olika offentliga rum för fysisk aktivitet och pandemin har gjort fler människor bekanta och bekväma med att träna och röra på sig i parker och i stan.
Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, är kulturgeograf i grunden och hon är intresserad av rumsliga aspekter av idrott, det vill säga hur olika ytor används. Hennes intresse hör ihop med att stadsplanerare börjat prioritera spontanidrott i ökad utsträckning och att det inte längre självklart byggs idrottsanläggningar för mer organiserad idrott. Samtidigt förtätas många städer.
Till den aktuella studien gjordes intervjuer med olika tränare och ledare inom idrotten, föreningsidrott och kommersiella aktörer gjordes under sensommaren och hösten 2020, under pandemins inledande fas. Forskarna bakom studien är Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, och Karin Andersson, forskningsassistent, samtliga Malmö universitet.
Barn tillbringar allt mer tid framför skärmar. Det är omdebatterat hur detta påverkar hälsan och om det har positiv eller negativ effekt på barns kognitiva förmåga. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam studerat skärmvanors koppling till barns intelligens över tid.
Studien omfattade över 9 000 pojkar och flickor i USA. Vid nio eller tio års ålder genomförde barnen psykologiska tester som gav ett mått på deras generella kognitiva förmåga (intelligens). Barnen och deras föräldrar fick också svara på frågor om hur mycket tid barnen tillbringade med tv- och videotittande, datorspel och sociala medier.
Datorspel ökade intelligensen
Drygt 5 000 av barnen följdes upp efter två år och fick då upprepa de psykologiska testerna. På så vis kunde forskarna studera hur barnens prestation förändrats från det ena tillfället till det andra och kontrollera för individuella skillnader vid den första mätningen. Studien kontrollerade även för genetiska skillnader som kan påverka intelligens och skillnader som skulle kunna vara relaterade till föräldrarnas utbildning och inkomst.
I genomsnitt ägnade barnen 2,5 timmar om dagen åt tv-tittande, en halvtimme åt sociala medier och 1 timme till datorspel. Resultaten visade att de barn som spelade mer datorspel än genomsnittet också ökade sin intelligens mellan de två mätningarna med ungefär 2,5 IQ-poäng mer jämfört med genomsnittet.
Sociala medier och tv gav ingen effekt
Däremot sågs ingen tydlig effekt, varken positiv eller negativ, av tv- och videotittande eller sociala medier.
– Vi har inte undersökt skärmvanors effekter på fysisk aktivitet, sömn, välmående eller skolprestation och kan därför inte säga något om det. Men resultaten ger stöd för att skärmtid överlag inte har någon negativ effekt på barns kognitiva förmåga, och att datorspelande tvärtom kan bidra till högre intelligens. Detta är i linje med flera experimentella studier av datorspelande, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Intelligens påverkas av miljöfaktorer
Resultaten stämmer även överens med senare års forskning som visat att intelligens inte är en konstant egenskap, utan något som påverkas av miljöfaktorer.
– Vi kommer nu gå vidare och undersöka effekten av andra miljöfaktorer samt hur de kognitiva effekterna relaterar till hjärnans utveckling under barndomen, säger Torkel Klingberg.
Vilka slutsatser kan man dra av forskningsresultatet?
En begränsning med studien är att den enbart omfattar amerikanska barn och inte särskiljer olika typer av datorspel, vilket gör resultaten svåra att generalisera till barn i andra länder med andra spelvanor. Dessutom finns risk för felrapportering eftersom skärmtid och skärmvanor var självrapporterade.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, torkel.klingberg@ki.se
Robotarna är på frammarsch. Smarta högtalare, robotdammsugare och självkörande bilar är alla exempel på sociala robotar – en typ av robot som alla människor kan interagera och kommunicera med. I det samspelet är det viktigt att roboten inte bara är säker rent tekniskt. Vi behöver också känna oss trygga med robotens beteende.
– Upplevd trygghet är lika viktig som fysisk säkerhet. Känner vi oss inte trygga med en robot kommer vi inte att använda den, säger Neziha Akalin som nyligen har disputerat i datavetenskap vid Örebro universitet.
Sex faktorer påverkar tryggheten
I sin avhandling har Neziha Akalin undersökt vilka faktorer som påverkar hur trygga studiedeltagare känner sig i interaktionen med den sociala roboten Pepper. De har exempelvis fått träna med roboten som instruktör och spela frågesportsspel.
Resultaten visar att det främst är sex faktorer som avgör om studiedeltagarna kände sig trygga i samspelet:
känsla av trygghet
känsla av kontroll
tillit till att roboten inte kommer att skada och är kompetent att utföra sin uppgift
förutsägbarhet
erfarenhet av robotar
interaktionens sammanhang
– Människor vill veta vad som händer med en robot om något oförutsägbart skulle hända. I vilket sammanhang interaktionen sker är också viktigt för trygghetskänslan. Till exempel gillade deltagare att spela spel med roboten, men hade svårare att lita på roboten när den skulle hjälpa till med mediciner, säger Neziha Akalin.
Resultaten visar också att deltagarna gillade roboten mer när de fick positiv feedback av den.
– Då presterade de bättre under ett träningspass och tyckte att Pepper var som en riktig coach.
Mätte deltagarnas ansiktsuttryck
Förutom intervjuerna har Neziha Akalin även kartlagt deltagarnas ansiktsuttryck under samspelet med roboten och mätt fysiologiska data med hjälp av smartklockor.
– Syftet var att förstå vad det är som får deltagarna att känna sig otrygga och hur de reagerar i sådana situationer. I framtiden hoppas jag att vi tar hänsyn till det och utvecklar robotar och autonoma system som människor känner sig trygga att interagera med.
Viktig säkerhetsaspekt
Forskning inom robotik fokuserar i dagsläget främst på den fysiska säkerheten. Samtidigt börjar man ta allt större hänsyn till den upplevda tryggheten hos användarna av AI och robotar.
– I framtiden tror jag att vår tillit till robotar och upplevd trygghet kommer att vara en del av säkerhetsstandarder. Redan idag är det en viktig aspekt i utvecklingen av självkörande fordon, säger Neziha Akalin.
Nasas fallskärmsförsedda rymdrover Perseverance landade på Mars dammiga yta i februari 2021. Under flera år kommer fordonet att köra omkring på planeten och ta prover för att försöka besvara frågan om liv på Mars. Först runt 2030 är det tänkt att Nasa ska frakta hem prover. Men redan idag studeras material från Mars här på jorden, i form av meteoriter. I en ny studie har ett internationellt forskarlag, lett från Lunds universitet, studerat en cirka 1,3 miljarder år gammal meteorit genom avancerad skanning.
– Eftersom vatten är centralt för frågan om det någon gång existerat liv på Mars ville vi undersöka hur stor del av meteoriten som reagerat med vatten när den fortfarande var en del av Mars berggrund, säger Josefin Martell, geologidoktorand vid Lunds universitet.
Röntgen visar vätet inuti meteoriten
För att besvara frågan om det funnits något större hydrotermalt system, som ofta är en gynnsam miljö för att liv ska uppstå, på platsen använde forskarna neutron- och röntgentomografi. Röntgentomografi är en vanlig metod för att undersöka ett objekt utan att skada det. Neutrontomografin användes för att neutroner är väldigt känsliga för väte. Det betyder att om ett mineral innehåller väte så är det möjligt att studera det i tre dimensioner och därmed se var i meteoriten vätet är lokaliserat.
Grundämnet väte (H) är alltid av intresse när forskare studerar material från Mars, eftersom vatten (H2O) är en förutsättning för liv, så som vi känner till det. Den nya studien visar att en ganska liten del av provet tycks ha reagerat med vatten, och att det därför antagligen inte varit något stort hydrotermalt system som gett upphov till omvandlingen.
– En mer trolig förklaring är att reaktionen skett efter att små ansamlingar av underjordisk is smält vid ett meteoritnedslag för cirka 630 miljoner år sedan. Detta säger så klart inget om möjligheten för att liv kan ha funnits på andra platser på Mars, eller att det kan ha funnits liv vid andra tidpunkter, säger Josefin Martell.
Vill studera prover från Mars
Forskarna hoppas att resultaten från deras studie kommer att vara till hjälp när Nasa runt år 2030 har hämtat hem de första proverna från Mars. Mycket tyder på att den aktuella tekniken med neutron- och röntgentomografi kommer att bli användbar vid dessa framtida studier.
– Det vore roligt om vi får möjlighet att studera dessa Marsprover på forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund, som då kommer vara världens kraftfullaste neutronkälla, säger Josefin Martell.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet:
University of Glasgow, University of Sydney, University of Oxford, Institute of Advanced Neutron and X-ray Science (LINXS), University of Copenhagen, Natural History Museum Denmark, European Spallation Source (ESS), Malmö University, Institut Laue Langevin, Universite Grenoble Alpes.
När Sverige ska elektrifieras för att klara klimatmålen riktas blickarna neråt – mot berggrunden. Där finns många av de idag så eftertraktade metallerna. Men motståndet mot gruvor är stort,. Och frågan är om framtidens elbilar kommer att ha batterier med metaller från svensk berggrund
För 1,5 miljarder år sedan steg magma upp från jordens mantel vid det vi idag kallar för Norra kärr, strax öster om Vättern. Det mesta kristalliserades på stort djup, men en liten rest trängde upp genom jordskorpan och stelnade till en bergart som kallas för grännait. En halv miljard år senare smälte en del av bergarten igen och flyttade på sig en aning.
Sällsynta jordartsmetaller ett måste mobilen
Sedan dess ligger den där den ligger. Med tiden har området fått en sjö och människor har bosatt sig där, lärt sig bruka jorden och använda mobiltelefoner och elbilar. Länge ovetande om att berget de bor på innehåller höga halter av de metaller som krävs för att tillverka bland annat batterier.
Kanadensiska Leading Edge Materials har ägnat de senaste 13 åren åt att få till stånd en gruva i Norra kärr. Processen har kantats av protester. Det finns farhågor att en gruva skulle förgifta Vättern som är Sveriges andra största dricksvattentäkt. Bild: Niklas Jonasson/unsplash
Idag klassas Norra kärr som en av världens största fyndigheter av så kallade sällsynta jordartsmetaller. Det handlar dessutom om tunga sådana, vilka är mer sällsynta än de lätta.
– Om man tittar på fyndigheter i världen som har hög andel tunga jordartsmetaller, så är Norra kärr den fjärde största, säger geologen Axel Sjöqvist vid iGöteborgs universitet som har skrivit en avhandling om bergarterna öster om Vättern..
Jordartsmetallerna är helt nödvändiga i smarta mobiler, surfplattor och datorer. Efterfrågan är därför stor. Inte undra på att det kanadensiska bolaget Leading Edge Materials har ägnat de senaste 13 åren åt att få till stånd en gruva i det svenska området.
Sedan bolagets första provborrningar 2009 har de byråkratiska kvarnarna malt på. Det senaste beskedet kom i maj 2021 då Bergsstaten, den myndighet som handlägger ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral, avslog en ansökan om bearbetningskoncession.
En bearbetningskoncession ger den sökande rätt att utvinna materialet, men inte rätt att bryta fyndigheten. För att få göra det krävs ett tillstånd utfärdat av bergmästaren*, som är chef för Bergsstaten. Därutöver krävs ytterligare ett tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken, som meddelas av mark- och miljödomstolen.
Höga halter kobolt i Bergslagen
Kobolt, en silvergrå metall som används i batterier, bryts i Kongo och raffineras i Kina. Rapporter om barnarbete, tvångsförflyttningar av människor och svåra arbetsförhållanden har gett upphov till begrepp som blodsmetall och blodsbatterier.
Sedan början av 1900-talet sker ingen gruvbrytning av kobolt i Sverige. Men metallen finns i den svenska berggrunden, bland annat i Bergslagen, Kiruna och det så kallade Skelleftefältet.
Myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning har undersökt förekomsten av kobolt i Bergslagen – inom ett regeringsuppdrag att kartlägga ”innovationskritiska mineral och metaller”. Förutom höga halter av kobolt hittades också ovanligt höga halter av sällsynta jordartsmetaller.
Massor med metaller i svensk berggrund
Med innovationskritiska menas material som är nödvändiga för att utveckla vindkraft och solkraft, energilagring (batterier) och högteknologiska produkter som datorer och mobiltelefoner. Man brukar också kalla dem omställningsmetaller – metaller nödvändiga för klimatomställning.
Kobolt gör att legeringar blir mycket hårda, hållfasta, och får hög smältpunkt. Och används därför vid konstruktion av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde för kobolt. På grund av hög efterfrågan och osäker tillgång ligger kobolt på EUs lista över kritiska råvaror.
Idag använder Sverige cirka 500 ton kobolt varje år och efterfrågan beräknas öka inte minst från de batterifabriker som ska byggas på flera platser, bland annat i Skellefteå där företaget Northvolt i ett utspel i ,augusti 2021, efterlyste brytning av kobolt i Skelleftefältet.
– Det vore ju idealiskt för batteriindustrin att ha en koboltutvinning så nära inpå. Men det faller ändå alltid tillbaka på de geologiska förutsättningarna; vi måste först veta var fyndigheterna som lämpar sig för brytning finns, säger Nils Jansson, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå universitet.
Svårt att starta gruva i Sverige
Även om kobolt bröts i Sverige under 1700-talet, är dagens kunskap om metallens förekomst låg. Enligt Nils Jansson beror det på att den prospektering som utförts under 1900-talet har fokuserat på metaller som koppar, zink, guld och järn. Att ta fram bra prospekteringsunderlag för nya metaller tar tid och är dyrt.
– Det finns ett stort intresse just nu, framför allt från mindre bolag att prospektera kring de gamla gruvorna, men de små bolagen har begränsade resurser och provborrningar tar lång tid.
Samtidigt har viljan att investera i Sverige minskat.
– Flera av de privata källorna till riskkapital, som tidigare har varit villiga att investera, ser det nu som en risk. Det är många projekt som har kört fast i Sveriges ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocess för gruv- och prospekteringsärenden, säger Nils Jansson.
Den bilden bekräftas av Erika Ingvald, enhetschef vid SGU. Hon hänvisar till Fraser Institute i Kanada som rankar länder efter hur attraktiva de är för gruvbolagen. Från att ha legat på topp tio har Sverige nu rasat till plats 36.
– Det beror på att den svenska tillståndsprocessen är osäker och inte transparant, enligt företagen. Man kan få ett beslut i en länsstyrelse, och ett annat i ett annat län. Jag upplever att företagen är måna om att det ska vara en hård lagstiftning för att kunna säga att deras produkter är framtagna på så hållbart sätt som möjligt, men det är svårt att komma dit när de inte vet vad som krävs, säger Erika Ingvald.
Gruvan inverkar på rennäringen
En av de gruvor som har kommit längst är Vittangi i Kiruna där företaget Talga Group vill bryta grafit för att tillverka batterianoder. I september 2021 påbörjade företaget en provbrytning där de ska utvinna 25 000 ton grafit. Målet är att producera 100 000 ton om året, vilket skulle göra Talga Group till den största anodproducenten i världen utanför Kina. Men först måste Mark- och miljödomstolen i Umeå pröva företagets ansökan.
Bolagets planer på grafitbrytning i Vittangi har också orsakat protester från lokalbefolkningen och Naturskyddsföreningen. Gruvan befaras påverka miljön negativt och inverka på rennäringen. Även den långa processen kring en eventuell gruva i Norra kärr vid Vättern har kantats av protester. Bland annat kedjade ett tiotal aktivister fast sig vid en borrmaskin. Här handlar protesterna bland annat om risken att gruvan ska förgifta Vättern som är är Sveriges andra största dricksvattentäkt.
Rennäringen har påverkas mest av gruvnäringen. Bild: Emma Waleij/unsplash
Metall i marken? – svårt säga nej till prospektering
När någon tror sig kunna hitta metall eller mineraler under jorden har markägaren inte mycket att säga till om.
– Att motsätta sig prospektering är svårt, även om du orsakar skada och intrång har du rätt att göra den, men mot ersättning. En markägare kan egentligen inte motsätta sig prospektering om det inte finns motstående intressen som väger tyngre, säger Lars Bäckström, universitetslektor i juridik vid Luleå tekniska universitet som forskar om minerallagstiftningen.
Motstående intressen kan vara att den tänkta gruvan ligger i närheten av ett skyddat område, till exempel ett natura 2000-område. Då sker en prövning där tillståndet kan förenas med vissa villkor.
Hittills har de flesta gruvor startats i norra Sverige och de som påverkas mest är samebyar. I området Kallak, Gàllok på samiska, har dragkampen mellan rennäring och gruvbolag pågått i mer än tio år. I mars 2022 beslutade regeringen att riksintresset mineralbrytning i det här fallet går före riksintresset rennäring och gav det brittiska bolaget bearbetningskoncession.
Frågan är om den framtida fossilfria fordonsflottan kommer att drivas av batterier med metaller från svenska gruvor. Erika Ingvald tror att det skulle kunna gå, under förutsättning att de utredningar som pågår kommer med förslag som kan göra människor tryggare.
– Jag tycker att förståelsen för varför man behöver gruvor, och de här metallerna, har ökat de senaste fem åren. Gemene man har fått bättre kunskap om värdekedjorna och en ökad förståelse för att metallerna annars bryts någon annanstans. Mer kunskap om hur en modern gruva fungerar och om ett specifikt projekt som ligger nära skulle också bidra till förståelsen.
Riskerna med att förlita sig på andra länder
Riskerna med att förlita sig på mineral och metaller från gruvor i andra länder blev tydliga när Ryssland bestämde sig för att invadera Ukraina i februari 2022. Båda länderna producerar flera material på EU:s lista över kritiska ämnen. Kriget har bland annat fått priset på nickel att rusa och London Metal Exchange har vid flera tillfällen stoppat handeln.
– Rysslands invasion tydliggör att det som fram till den 24 februari ”bara” setts som en risk också blir en verklighet som påverkar oss alla. Det blir tydligt hur komplexa våra värdekedjor är och hur många beroenden det finns, säger Erika Ingvald.
Sverige kan bli guldgruva för metaller
Industrin och merparten av alla vägtransporter måste elektrifieras om Sverige ska klara målen vi förbundit oss till i Parisavtalet, skriver Regeringen i Nationell strategi för elektrifiering (2022). Elektrifiering kräver till exempel batterier, och batterier metaller. Litium, indium, de sällsynta jordartsmetallerna, grafit och kobolt är metaller som anses oumbärliga för klimatomställningen.
EU förbrukar en fjärdedel av alla metaller i världen, men står bara för omkring tre procent av produktionen. För närvarande bryts inga omställningsmetaller i Sverige, men EU pekar ut Sverige som ett av de länder i Europa där chanserna att hitta metallfyndigheter är stora.
Här finns metaller viktiga för klimatomställning:
Litium har hittats i små fyndigheter på flera platser i Sverige, bland annat i Varuträsk, utanför Skellefteå och i Bergby, mellan Söderhamn och Gävle. Men det finns sannolikt på fler platser.
Grafit finns framförallt i nordligaste delen av Sverige, men också på andra platser i landet. Grafit har brutits tidigare i Sverige och återöppning av gruvor i till exempel Vittangi, Kiruna kommun, är på tapeten. Grafit används vid tillverkning av stål, batterier och bilar.
Vanadin är eftertraktat och priserna ökar. Metallen har hittats, bland annat i Jämtland, Härjedalen och Skåne. Vanadin finns också som en spårmetall i Sveriges stora järnmalmer och kan i framtiden bli en värdefull biprodukt.
Kobolt gör att legeringarna kan bli mycket hårda och hållfasta, med en hög smältpunkt, och är efterfrågade inom konstruktion av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde. Kobolt har hittats på flera platser i Sverige, bland annat i Kleva gruva i Småland, Venafältet i Bergslagen, Kiskamavaara i Kiruna och kring Lainjaur i Skelleftefältet.
Hur påverkar gruvor miljön?
Gruvor tar mark i anspråk och påverkar landskapsbilden. Dagbrottsgruva för järnmalmsbrytning vid Kiruna.
En gruva är enligt lag en miljöfarlig verksamhet. Gruvan tar mark i anspråk och påverkar landskapsbilden.
Gruvnäringen är den näringsgren som producerar mest avfall i Sverige. En stor del av avfallet består av den så kallade anrikningssanden som transporteras till stora dammar.
Brytningen och avfallshanteringen kan orsaka utsläpp av metaller och andra ämnen, framför allt till vattendrag. När malm och gråberg som innehåller sulfidmaterial sprängs och mals sker en reaktion med syre som kan skapa ett surt lakvatten som kan förorena yt- och grundvatten.
Den största mängden avfall betraktas som ”icke-farlig”. Men vad som betraktas som farligt avfall är inte självklart. Hur stora utsläpp som kan accepteras beror på vilka ämnen det handlar om. Vissa ämnen kan vara farliga också i mycket små koncentrationer.
Återvinning av kritiska mineral och metaller sker än så länge i liten skala. Enligt SGU kommer det att dröja till år 2100 innan återvinning kan stå för hälften av den mängd sällsynta jordartsmetaller som världen kommer att behöva då.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Rymdfarkosten JUICE skickas iväg mot Jupiter 2023. Det vetenskapliga målet för uppdraget är att studera förutsättningarna för liv på Europa, Ganymedes och Callisto, som är tre av de fyra galileiska månarna.
I en avhandling presenteras nu arbetet med att utveckla partikelinstrumentet Jovian plasma Dynamics and Composition Analyser (JDC) som ska finnas ombord på den europeiska rymdfarkosten. Det ska bidra till uppdraget genom att mäta jon- och elektronflöden, dess dynamik och de olika typer av joner som finns i Jupitersystemet.
– Det unika med JDC är en kombination av en mycket kompakt sensordesign och förmågan att mäta inte bara positiva utan även negativa joner med samma instrument. Jag har arbetat på fyra olika versioner av instrumentet inklusive den enhet som valts ut för att flyga till Jupiter, säger doktoranden Philipp Wittmann vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet.
Doktoranden Philipp Wittman har utvecklat ett av mätinstrumenten som ska utforska Jupiters månar.
Förbättringar av ventilation och design
Hans arbete omfattade även designändringar för att förbättra instrumentets ventilation, design och implementering av elektronik, integrering av de olika versionerna av JDC, ytbehandlingar och en mängd olika miljötester. Philipp Wittman har även kalibrerat den enhet som finns ombord på rymdfarkosten och även reservenheten.
Partikelinstrumentet JDC och fem andra instrument ingår i Particle Environment Package (PEP), en av två svenska vetenskapliga nyttolaster på rymdfarkosten JUICE. Farkostens namn är en förkortning för JUpiter ICy moons Explorer.
För att säkerställa att instrumentets detektorer överlever antalet partiklar som förväntas under uppdraget i Jupitersystemet har även ett livstidstest för detektorerna gjorts.
Längre livstid än förväntat
– I ett livstidstest bestrålas detektorerna av en partikelkälla för att möjliggöra registrering av signalerna. När antalet registrerade partiklar överstiger det uppskattade totala antalet anses livstidstestet vara framgångsrikt. Resultatet visade att sensorernas livslängd överstiger vad vi förväntat oss vilket dessutom innebär en längre livstid för JDC än förväntat, säger Philipp Wittmann.
Philipp Wittmann, doktorand, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet, philipp.wittmann@irf.se
Intresset var stort under förra året när projektet Algforskarsommar genomfördes för första gången. Resultaten blev ny kunskap om den höstförökande tångens ökade utbredning. Nu har årets upplaga av projektet lanserats och forskarna hoppas att många vill engagera sig.
– Det skulle vara väldigt värdefullt att få in rapporter under flera år i rad, säger Lena Kautsky, professor emeritus i marin växtekologi och projektansvarig för Algforskarsommar.
Ger en bild av klimatförändringarna
I sommar kan du hjälpa forskarna genom att gå på strandpromenad när det är fullmåne och samla in grenar av blåstång. Sedan undersöker du blåstångens förökningstoppar, för att se om de hunnit bli mogna.
Blåstångens kärleksliv är synkroniserat med fullmånen. Tångplantorna släpper ut sina miljarder små ägg och spermier i Östersjöns vikar under sommarens fullmånekvällar.
Genom deltagarnas rapporter kan forskarna få hjälp att svara på om blåstångens mognadsprocess påverkas av att det blir mildare vintrar och tidigare vårar.
Projektet Algforskarsommar
Medborgarforskningsprojektet som startade 2021 ger allmänheten en möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald.
Många arter trivs i tången
Lena Kautsky beskriver blåstången som ”Östersjöns skog”. Blåstångsbältet har en hög artrikedom och är mycket viktigt för fiskrekrytering. Det ger skydd, föda och bidrar till ett rikt djurliv i grunda vikar, utmed klippor och stenbottnar från norra Bottenhavet till södra Östersjön.
Ett rikt liv i tångruskorna innebär även att fisklivet kan vara på väg att repa sig.
– Jag hoppas att vi får in många rapporter från kusten om ett rikt djurliv i tångruskorna, säger Lena Kautsky.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
