Våld och terrordåd med koppling till högerextremism har ökat kraftigt i västvärlden de senaste fem åren. Gärningsmännen är nästan alltid män som har radikaliserats på nätet. Att en radikaliseringsprocess sker digitalt är en relativt ny tendens.
Förekomsten av ekokammare, efter engelskans ”echo chamber”, sägs delvis kunna förklara utvecklingen. Ekokammare brukar beskrivas som miljöer på internet där ens världsbild eller åsikter sällan ifrågasätts utan istället befästs. Åsikter förstärks när de upprepas av deltagare med snarlik världsbild.
Bild: Lars Kienle, Unsplash
– Forskningen har observerat ett jättetydligt samband mellan det digitala och radikalisering inom extremhögern. Vi ville titta närmare på vad som faktiskt händer på de här plattformarna för att bättre förstå hur radikaliseringsprocessen går till, säger Anton Törnberg, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet.
Ordval ändras successivt
Tillsammans med en forskarkollega har Anton Törnberg undersökt hur användare interagerar på Stormfront, ett nätforum där vit makt-anhängare och nazistsympatisörer deltar.
Med hjälp av så kallade ”web crawlers” som samlar in innehållet från webbsidor har forskarna indexerat 20 års diskussioner på forumet. Innehållet har analyserats av olika digitala verktyg som utformade för att förstå mänskligt tal- och skriftspråk.
Utifrån analyserna har forskarna kunnat följa nya medlemmar på forumet under åren för att se hur medlemmarna successivt anpassar sig till gruppen och förändrar sitt sätt att uttrycka sig.
– Vi ser att många användare börjar med ett språk som är rätt långt ifrån det som används på forumet. Men ganska snabbt börjar de närma sig den generella diskursen och använda de ord som andra använder, säger Anton Törnberg.
”Svarta” blir ”judar”
Ett sätt att synliggöra den språkliga förvandlingen är genom att titta på ord som byts ut mot andra men som fyller samma funktion. En funktion kan exempelvis vara att markera vissa grupper som ett hot.
– Vi ser en förskjutning där nya på forumet i början pratar om ”svarta” medan det senare byts ut mot ”judar”. Stormfront är ett nazistiskt vit makt-forum och det kan ses som en slags socialiseringsprocess där man successivt ändrar vem som ska ses som fienden, säger Anton Törnberg.
Forskarna har också kunnat se att nya användare vid en viss punkt talar mindre om sig själva som individer och allt mer som en del av ett kollektiv. Ord som ”jag” och ”mig” byts ut mot ”vi” och ”oss”.
Svårare att ducka
Att radikaliseringsprocessen flyttat ut på nätet har flera konsekvenser. Anton Törnberg menar att det bland annat gör att användarna utsätts för radikala åsikter mer frekvent.
– Tidigare kunde det vara när man väl sågs i de här slutna grupperna, men nu är det flera timmar per dag som de möts av det. Det som minskar i intensitet ökar i kontinuitet. Det blir svårare att ducka, säger han.
Större målgrupp
För de högerextrema grupperna blir det också lättare att få genomslag och nå nya målgrupper via breda plattformar som Facebook, Twitter, Reddit och Youtube.
– Förut var det begränsat till människor som gick att rekrytera in i de här grupperna, men det fanns en massa barriärer som gjorde att många inte ens blev aktuella. Nu slår det bredare och de högerextrema kan nå en större målgrupp. När vi tittar på de här grupperna online kan det ofta vara medelålders kvinnor med en söt katt på bilden som sitter och vräker ur sig vidriga saker.
Anton Törnberg, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet anton.tornberg@gu.se
Fågelfamiljen flugsnappare omfattar över 300 arter. Arterna är spridda över Europa, Asien och Afrika. Familjen inkluderar inte bara flugsnappare utan även exempelvis näktergalar, rödstjärtar, stenskvättor, buskskvättor, stentrastar, visseltrastar och klyvstjärtar.
Japansk näktergal. Bild: Craig Brelsford.
I Sverige häckar 12 arter. Rödhake, svartvit flugsnappare och näktergal är de mest välkända. Alla utom tre av dessa övervintrar i tropiska Afrika eller södra Asien.
Rödhake. Bild: Tomas Carlberg.
Ytterligare flera arter dyker upp i Sverige mer eller mindre regelbundet från avlägsna häckplatser, som tajgablåstjärt, sydnäktergal och rubinnäktergal.
Nu har forskare från Uppsala universitet, Göteborgs universitet och University of Florida genom dna-sekvensering kartlagt släktträdet för 92 procent av arterna i flugsnapparfamiljen.
Kartläggningen både bekräftar tidigare studier och avslöjar nya släktskapsförhållanden.
Rödhake. Bild: Tomas Carlberg.
Ett exempel: Den svenska rödhaken är inte nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de ser väldigt lika ut.
– Att rödhaken och den japanska näktergalen är så lika men inte är nära släkt är bara ett av många exempel inom den här fågelgruppen på så kallad konvergent evolution, säger Per Alström, forskare vid Uppsala universitet.
– Likheter i utseende kan utvecklas hos avlägsna släktingar till exempel genom att de har likartade levnadsförhållanden.
– Vi kan också se att arter som heter flugsnappare på svenska sitter på många olika grenar i släktträdet, och alltså utgör grupper som inte är nära släkt med varandra, säger Per Alström.
Sett till de svenska arterna är svartvita flugsnapparen, halsbandsflugsnapparen och mindre flugsnapparen nära släkt med varandra, medan den grå flugsnapparen bara är avlägset släkt med de övriga.
Den nya kartläggningen styrker hypotesen, menar Per Alström, att fågeln som kallas för ”svenska fjällens näktergal”, blåhaken, har sin närmaste släkting i Himalaya och Kina.
– Jag upphör aldrig att förvånas över de många oväntade släktskapsförhållanden som avslöjas med hjälp av dna.
Per Alström, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet per.alstrom@ebc.uu.se
På 1800-talet utvecklades biodlingen i Europa och man började även experimentera med import av underarter till Sverige. Inblandningen av andra arter ökade och det ursprungliga nordiska biet minskade. I Norden är arten idag hotad främst i Sverige, Danmark och Norge.
Under tre års tid har forskare vid Högskolan i Skövde undersökt skillnader mellan vårt ursprungliga nordiska honungsbi och andra importerade underarter, respektive hybrider, som används av de flesta biodlare idag.
Bina fick små sändare
För att kunna kartlägga binas aktiviteter inleddes forskningen med ett omfattande fältarbete. Vid tre svenska bigårdar utrustades närmare 4000 arbetsbin med små sändare. Bikuporna placerades även på ett vågsystem som levererade viktdata i fem minuters intervaller. Dessutom samlade forskarna in pollendata, genetiska data, sjukdomsdata och honungsdata från bikuporna.
– Det var givetvis pilligt eftersom det är så små individer, men det blev snart en rutin att göra det. Och jag kommer nog att sakna det, konstaterar forskaren Sonja Leidenberger vid Högskolan i Skövde.
Stor insamling av data
Med hjälp av sändarna och vågsystemet har forskarna fått mer kunskap om binas beteenden. De 4000 taggade bina bidrog till närmare 400 000 registreringar av data.
Den stora datainsamlingen har gjort det möjligt att jämföra honungsproduktion, flygtider, överlevnad, polleninsamling, mängden varroakvalster och foderförbrukning vid olika temperaturer.
Små men tydliga skillnader
Eftersom projektet pågått under flera år har det även varit möjligt att undersöka skillnader under olika säsonger och väderförhållande.
– Vi fann att skillnaderna, mellan underarterna, generellt sett var ganska små, men ändå tydliga. Vi såg bland annat att det nordiska honungsbiet har en annan flygtid än sina underarter. Honungsanalyser visade att en underart var mycket specialiserad på att samla in resurser från klöverväxter, medan andra födosökte mer generellt.
Bild: Dustin Humes/Unsplash
Mer om biprojektet
Det EU-finansierade projektet ”BIstånd till nordiska bin – en resurs för framtidens ekosystemtjänster” är ett samarbete mellan Högskolan i Skövde, Stiftelsen Nordens Ark, Norges Birøkterlag, Göteborgs universitet och Umeå universitet. Genom projektet etablerades fem bigårdar, tre i Sverige och två i Norge.
I Sverige har bigårdarna varit placerade utanför Uddevalla, på Nordens Ark och i Juoksengi vid polcirkeln. Tre olika underarter av bin och en hybrid har ingått i studien.
Oväntat resultat
Studierna visar att honungsproduktionen varierade mer mellan år och plats än med underart. När det gäller förekomsten av varroakvalster* kunde forskarna inte se någon skillnad jämfört med underarterna, men de konstaterar att förekomsten generellt ökade under åren.
Forskarna såg också en trend att ju tätare bisamhällena fanns, desto högre var förekomsten av kvalster. Förekomsten var lägre i bisamhällena i Norrbotten, men där är det också ett större avstånd mellan biodlingarna.
* Varrokvalster är skadliga för bin och kan försvaga ett bisamhälle. Kvalstren sprider ett virus som orsakar deformerade vingar hos bina. Källa: SLU
Hög dödlighet i tidig ålder
När det gäller livslängden hos arbetsbin var den väntat kort under sommaren, 30–40 dagar, medan flera av de bin som taggades under hösten överlevde åtta till nio månader, ända fram till våren. Det förvånade forskarna.
– Det var ett oväntat resultat, men lyfter fram betydelsen av höstyngel där arbetsbin har funktionen att värma kupan under vintern och hjälpa samhället att komma igång på våren igen. Vi fann också att det nordiska biet har en ganska hög dödlighet i juvenilfasen, men hur den förhålla sig med antal flygtimmar utestår att analysera närmare i det befintliga datasetet, säger Sonja Leidenberger.
ALS är en sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Det är en mycket ovanlig och dödlig sjukdom som innebär att den drabbade efter en tid blir förlamad för att sedan avlida.
Forskare har nu upptäckt ett sätt att förutsäga sjukdomsförloppet hos människor med ALS. I en studie samlade de in färskt blod och ryggmärgsvätska från 89 patienter i Stockholm som nyligen hade fått ALS-diagnos och följde sedan patienterna.
Vissa T-celler skyddar
Studien visar att en hög andel av så kallade effektor-T-celler är kopplat till låg överlevnadsgrad.
Den visar också att en hög andel aktiverade regulatoriska T-celler är skyddande mot sjukdomen.
Fynden ger, enligt forskarna, nytt stöd för T-cellers inblandning i sjukdomsförloppet och visar att vissa typer av effektor-T-celler ansamlas i ryggmärgsvätskan hos ALS-patienter.
Förhoppningen: Sakta ner sjukdomen
– Studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingar som riktar in sig på immunceller för att sakta ned sjukdomsförloppet, säger Solmaz Yazdani, doktorand vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Nästa steg i forskningen är att studera hur T-celler bidrar till sjukdomsförloppet.
– Vi har planer på att samla prover från dessa individer för att studera förändringar av immuncellerna över tid. Dessutom vill vi studera effektor-T-cellerna i mer detalj för att förstå deras roll i ALS, säger Solmaz Yazdani.
Vetenskaplig artikel:
T cell responses at diagnosis of amyotrophic lateral sclerosis predict disease progression (Solmaz Yazdani, Christina Seitz, Can Cui, Anikó Lovik, Lu Pan, Fredrik Piehl, Yudi Pawitan, Ulf Kläppe, Rayomand Press, Kristin Samuelsson, Li Yin, Trung Nghia Vu, Anne-Laure Joly, Lisa S. Westerberg, Björn Evertsson, Caroline Ingre, John Andersson och Fang Fang) Nature Communications .
Sexualundervisningen i skolan har breddats och bytt namn till kunskapsområdet ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Det var efter metoo-hösten 2017 som dåvarande regering beslutade att eleverna skulle lära sig mer om maktstrukturer, porr och frivillighet. Enligt Karin Gunnarsson, som är mitt uppe i ett fyraårigt forskningsprojekt om sexualundervisning, jobbar skolor mycket olika med frågorna.
– Det åligger varje skola att definiera vad området handlar om och hur det ska få plats i verksamheten. Det kommer inte att ske automatiskt bara för att läroplanen har ändrats, men för de lärare och skolor som vill satsa på detta finns det nu ett gott stöd för att göra det.
– Även om tanken med de nya skrivningarna är att öka likvärdigheten i sexualundervisningen är det en lång väg kvar innan vi är där, säger hon.
Samarbeta mellan ämnen
Utmaningen, menar hon, ligger i att kunskapsområdet främst formuleras i läroplanens inledande del om skolans värdegrund, men också i en rad ämnen. På så vis ingår det både i skolans värdegrundsuppdrag och kunskapsuppdrag.
En framkomlig väg, som forskningen visat, är att involvera alla ämnen i arbetet. Det kan till exempel ske i form av temaveckor där hela skolan är involverad.
– Risken med det är att det blir en isolerade värdegrundsvecka, skönt för eleverna som slipper stress och läxor, men sedan blir det svårt att fånga upp de frågor som väcktes, när veckan är över. Värdegrundsveckan behöver i så fall kopplas upp mot ämnena för att kunna fördjupas och bearbetas i relation till den ordinarie undervisningen.
Använda skönlitteratur och film
Eleverna själva uttrycker att de är intresserade av sex och skulle vilja prata mer om det, även om det är svårt.
– Generellt har undervisningen en tendens att prata mer om sexualitet, som identitet och normer, än om sex. Det ligger också i linje med det nya namnet där ordet sex ersatts av sexualitet. Att prata om sex på ett inkluderande och mångsidigt sätt är dock svårt. Där kan metodmaterial som skönlitteratur och film fylla en funktion, när det kommer till att hantera det som är känsligt och privat.
Göra eleverna delaktiga
Över huvud taget är det viktigt att eleverna blir delaktiga i undervisningen, något som också lärarna betonar, säger Karin Gunnarsson. Men det är svårt att hitta både tid och fungerande strategier för detta.
– På de skolor där vi varit fick eleverna ge förslag på frågor och ämnen som de ville undervisningen skulle ta upp. Eleverna gav förslag på en mängd olika saker, både traditionella frågor, hur ett barn blir till och som hanteras i biologin, men också frågor om normer, manligt och kvinnligt, och vad killar tänder på. Men sedan blev det svårt att få in och prioritera alla de saker som eleverna föreslagit i undervisningen. Ibland för att de uppfattades som för svåra och ibland för traditionella.
Utmaningen är att hantera frågorna i flera ämnen så att de inte blir kvar enbart i biologin.
– Och att göra det tydligt för eleverna vilka inslag som hör till kunskapsområdet eftersom det har blivit så brett. I en skola, som hade jobbat mycket med frågorna i flera ämnen, tyckte eleverna bara att de hade gjort det i slöjden, där det hade varit som mest tydligt.
Använda sig av humor
Samtidigt bjuder ämnet in till humor, i och med laddningen till det privata och ibland lite genanta. Det är något som lärare kan använda, tycker Karin Gunnarsson.
– Men man får vara vaksam så man inte kränker någon om man skojar till det. Vi har sett att lärare som känner sig trygga kan involvera eleverna och bli mer personliga, och säga saker som ”jag kan inget om dejtingsajter, berätta för mig hur de fungerar”. Så får eleverna berätta för läraren, som bjuder in till samtal på de premisserna.
Infördes i folkskolan på 40-talet
Egentligen har det inte skett så stora förändringar kring sexualundervisningen sedan den blev ett obligatoriskt inslag i skolan 1955. Det visar ett pågående forskningsprojekt som Anne-Li Lindgren leder. För första gången tas ett historiskt helhetsgrepp kring undervisningen, via exempelvis statliga utredningar, riksdagsdebatter, lärarhandledningar och otryckta källor – material från arkiv som inte använts i tidigare forskning.
– Man frågade sig redan 1908 om sexualupplysning borde tas upp i skolan, men det införs först på 1940-talet, som frivilligt inslag i folkskolan, och blir obligatoriskt 1955.
– Och redan 1908 tyckte man att det borde föras in i lärarutbildningar, vilket framförts återkommande sedan dess. Men det är fortfarande inget eget ämne och har inte fler timmar sedan det infördes, säger hon.
Sverige var först i världen med obligatorisk sexualundervisning. Men redan i slutet av 1800-talet började kvinnliga läkare att driva frågorna och även genomföra konkret undervisning.
– Sedan tog männen i Skolöverstyrelsen över argumenten utan att hänvisa till kvinnorna.
Frågor om avhållsamhet och p-medel
Då som nu blev sexualundervisningen, och vad den borde innehålla, en omdebatterad skol- och sexualpolitisk fråga.
– Om man skulle ha preventivmedel i undervisningen diskuterades ända fram till 1970-talet. Och efter en stor utredning som gjordes på 70-talet var målet med undervisningen inte längre att förespråka avhållsamhet, även om frågan fortfarande inte var enkel att hantera.
– Regeringen bestämde att undervisningen nu skulle kallas samlevnadsundervisning. På samma gång som man sade att unga faktiskt har ett sexliv tog man alltså bort referenserna till sex, säger Anne-Li Lindgren.
Forskarnas tips: Att undervisa om sexualitet och relationer
Skapa en skolgemensam plan: Inventera vad som görs i olika ämnen och skapa en gemensam plan utifrån helheten. Arbetet ska inte bara hamna på några få lärare utan all skolpersonal bör involveras.
Arbeta med ett normmedvetet förhållningssätt: Syna normer som skapar exkludering och arbeta med att förändra dem.
Samarbeta mellan ämnen: Viktigt att lärare kommunicerar med varandra så att inte innehållet upprepas i olika ämnen. Om externa aktörer bjuds in, se till att de bjuds in till ett sammanhang så att innehållet samspelar med undervisningen och inte blir ett enskilt inslag.
Gör eleverna delaktiga: Var nyfikna på elevernas värld och låt dem få ge förslag på filmer och böcker att analysera. Variera vem som får ge förslag och ta utrymme så att fler elever kommer till tals.
Arbeta inkluderande: Visa på en mångfald av relationer och familjekonstellationer, inte bara tvåsamhet. Sätt ord på vad som skiljer mellan personligt och privat så att innehållet inte blir integritetskränkande.
Balansera risk- och frisk-perspektiv: Riskerna med sexualitet får ofta ta störst plats, balansera upp med innehåll om kärlek, njutning och intimitet.
Sexualundervisning i svensk skola
1901: Läkaren Karolina Widerström genomför de första lektionerna i sexuell hygien för flickelever.
1908: Riksdagsförslag om att sexualupplysning borde stå på schemat för blivande lärare.
1918: Betänkande om att införa sexualundervisning i skolan.
1935: Sexualundervisning införs i läroverk.
1942: Sexualundervisning införs som frivilligt inslag i folkskolan.
1945 och 1949: De första officiella lärarhandledningarna för sexualundervisning ges ut av Skolöverstyrelsen (SÖ).
1955: Sexualundervisning i skolan blir obligatoriskt.
1977: En ny lärarhandledning i samlevnadsundervisning för hela skolan (SÖ).
1995: Nytt referensmaterial för skolan, ”Kärlek känns! Förstår du” (SÖ).
2018: Skolinspektionen släpper rapport om brister i skolans sexualundervisning.
2020: Riksdagsbeslut om stärkt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Och att ämnet blir obligatorisk inom lärarutbildningen (men inte på förskollärarutbildningen).
2022: Ny läroplan och ny benämning: Sexualitet, samtycke och relationer
Sverige har mest skog i hela EU. Omkring 70 procent av landets yta täckts av skog. Den större delen av dessa skogar kännetecknas av intensivt skogsbruk och kalhyggen och är unga, produktiva skogar som domineras av gran och tall.
Dessa skogar är fattiga på varierade livsmiljöer och har därför begränsad förmåga att stödja biologisk mångfald. Forskning visar dessutom att skogar blir alltmer mottagliga för klimateffekter som torka och skogsbränder.
– Det kräver skogsförvaltningsmetoder som ökar skogens och trädens motståndskraft, säger Torsten Krause vid Lunds universitet.
Enstaka procent hyggesfritt
Han och kollegor har studerat vad som hindrar skogsägare att använda så kallade hyggesfria metoder vid avverkning. De uppskattar att bara en till fem procent av Sveriges produktiva skogsmark brukas med hyggesfria metoder.
– Man vet idag att en hyggesfri skog erbjuder bredare ekosystemtjänster, som bättre livsmiljöer för fåglar och andra djurarter samt större biologisk mångfald, säger Torsten Krause.
I studien har forskarna intervjuat skogsaktörer: Europeiska och nationella skogsorganisationer, statliga myndigheter, privata skogsägarföreningar samt skogsägare och skogsförvaltare som redan använder hyggesfria metoder.
Man vågar inte göra annorlunda
Så vad står i vägen för hyggesfria metoder? De etablerade aktörerna angav ekologiska risker, låg ekonomisk lönsamhet samt bristande teknisk kunskap om hyggesfritt skogsbruk.
De som redan använde sig av hyggesfria metoder angav kulturen inom skogssektorn, industriella nätverk och skogsbruksutbildningen som de största hindren i Sverige.
– Skogsbrukare som ville använda hyggesfria metoder pekade på hur normer, praxis och nätverk etableras redan under utbildningen, samt att utbildningen i sig innehöll få utbildningsmoment om alternativa skogsförvaltningsmetoder, säger Torsten Krause.
Företagen sätter tonen
Dessa skogsbrukare menade också att skogsföretag och skogsföreningar har ett starkt inflytande på skogsförvaltning via sina virkeshandlare och entreprenörer.
Majoriteten av all information som de fick hemskickad, i form av flygblad, kurser och gratis studiebesök, innehöll information om industriella skogsförvaltningsmetoder. Sammantaget upplevde skogsbrukarna att det var svårt att få kunskap om, och utveckla användningen av, hyggesfria metoder.
– Det är ett stort problem att kultur och utbildning pekas ut som så stora hinder av de skogsbrukare som faktiskt vill använda andra metoder, säger Torsten Krause.
– Vissa av de vi talade med uppgav att de nästan inte vågar göra annorlunda.
Viktigt att se traditioner och normer
Det här visar, menar forskarna, att normer och strukturer är minst lika viktiga att lyfta fram och diskutera som tekniska lösningar, i en omställning.
– Våra resultat visar att det upplevs som svårt att hitta arenor där aktörer med olika perspektiv på skogen kan mötas och prata prestigelöst. Det är viktigt att ta detta på allvar och försöka skapa en kultur som är öppen och inkluderande. Vi vet att olika skogsförvaltningsmetoder kommer att behöva skalas upp i framtiden, och vi måste arbeta tillsammans för att skapa kunskap och kompetens för att göra det, säger Torsten Krause.
Sverige toppar skogslistan i EU
Sverige har det största skogstäcket i EU: 28 miljoner hektar skogsmark, cirka ca 69 procent av riksarealen. Av skogsytan är 23,6 miljoner hektar produktiva skogar. Av de produktiva skogarna är 80 procent är jämnåldrade.
Cirka 187 000 hektar huggs ner per år, motsvarande 0,8 procent av den produktiva skogen. Ytterligare 255 000 hektar rensas och 313 000 hektar gallras (Riksskogstaxeringen, 2020).
Hälften av Sveriges skogsmark ägs av cirka 320 000 privata enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resten ägs av staten och andra allmänna och privata ägare. Den största markägaren i Sverige är statligt ägda Sveaskog AB som äger 3,1 miljoner hektar skogsmark, eller nästan 14 procent av landets skog.
Torsten Krause, universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS torsten.krause@lucsus.lu.se
Vissa industrier, som cementindustrin, saknar idag möjligheter att helt kapa sina koldioxidutsläpp. Med tanke på det, menar forskare, är det viktigt att utveckla nya tekniker för att fånga in och omvandla koldioxid.
– På så sätt kommer industrins utsläpp av växthusgaser inte bara att minska, utan koldioxid kan samtidigt användas som en ny och hållbar råvara, säger Io Antonopoulou, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet.
Tidigare i år var hon på bioraffinaderiet SunPines tak i Piteå för att medverka när rökgas fångades in från anläggningens skorstensrör, inom ramen för ett pågående EU-projekt.
Ett enzym är nyckeln
Den infångade rökgasen, som består av koldioxid och andra ämnen, packades under högt tryck i stora gasbehållare. Behållarna med komprimerad gas transporterades sedan till labbet på Luleå tekniska universitet där forskarna jobbar med att ta fram en ren koldioxidgas. Gasen skickas sedan till projektpartners för vidareförädling till kemikalier som behövs för den gröna omställningen.
– Istället för att enbart förlita sig på kemikalier som absorberar koldioxiden fångar vår forskargrupp in koldioxiden med hjälp av ett enzym som kallas karbanhydras. Det är ett extremt snabbt enzym som kan användas ensamt eller kopplas till andra mer kända infångningstekniker, säger Io Antonopoulou.
Enzymet fungerar som biokatalysator och accelererar omvandlingen av koldioxiden till bikarbonat, en vattenlöslig form av koldioxid. Det gör att absorptionssteget går mycket snabbt.
Minskar kostnaden
Ett problem med konventionell koldioxidinfångning är de höga kostnaderna. Koldioxidinfångning från rökgas inkluderar alltså ett absorptionssteg där koldioxid ”binds” inuti en vätska, en absorbent. Därefter värms den koldioxidrika absorbenten upp i ett desorptionssteg, som frigör ”ren” koldioxid som komprimeras ytterligare. Desorption och kompression kräver betydande energi. Dessutom är transport av komprimerad koldioxid för användning eller lagring också mycket dyr. De tekniker som forskargruppen i Luleå använder är mer hållbara och kostnadseffektiva, enligt Io Antonopoulous.
Att ha koldioxid i form av vattenlöslig bikarbonat innebär mindre energi när den ska komprimeras ytterligare, vilket ger lägre kostnad.
– Vi tror att karbanhydras roll som katalysator i koldioxidinfångning kommer att öka enormt under de kommande åren, säger Io Antonopoulou.
– Det är också viktigt att nämna att koldioxidinfångning förväntas spela en viktig roll även efter 2050 när Europa ska vara koldioxidneutralt. Vi kommer att behöva fortsätta att fånga in koldioxid som finns kvar i atmosfären i många år för att hålla nivåerna låga och minska klimatpåverkan.
Kontakt:
Io Antonopoulou, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet io.antonopoulou@ltu.se
Enligt FN:s klimatpanel går uppvärmningen över landområden på jorden betydligt snabbare med cirka 1,6 grader i medeltal. Det kan jämföras med haven där uppvärmningen är 0,9 grader.
Det innebär att den globala utsläppsbudgeten för att undvika 1,5-graders uppvärmning över land är förbrukad för jorden som helhet. Nu visar en studie från Stockholms universitet att utsläppsbudgeten även är förbrukad för två graders uppvärmning över stora delar av Europa under sommarhalvåret.
Fler värmeböljor att vänta
Mätningar visar att uppvärmningen under sommarhalvåret i stora delar av Europa under de senaste fyra årtiondena redan ligger över två grader.
– Klimatförändringen är allvarlig då den bland annat leder till fler värmeböljor i Europa, en direkt följd av den stigande temperaturen. Det i sin tur ökar risken för bränder, som de förödande bränder som södra Europa drabbades av sommaren 2022, säger Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet.
Bild: Michael Held/Unsplash
Torrare mark och färre moln
I södra Europa syns även en tydlig så kallad positiv återkoppling orsakad av den globala uppvärmningen. Det här innebär en förstärkt uppvärmning då marken har blivit betydligt torrare, samtidigt som avdunstningen har minskat. Molnmängden har även minskat för stora delar av Europa. Med stor sannolikhet, åtminstone delvis, beror detta på mindre vattenånga i luften.
– Det vi ser framför allt för södra Europa, ligger i linje med FN:s klimatpanel, som tidigt förutsåg att en ökad mänsklig påverkan på växthuseffekten skulle leda till att torra områden på jorden blir ännu torrare, säger Paul Glantz.
Aerosoler döljer verklig uppvärmning
Enligt Paul Glantz är den snabba uppvärmningen i till exempel Central- och Östeuropa först och främst en konsekvens av utsläppen av långlivade mänskliga växthusgaser.
Men i kombination med att utsläppen av kortlivade aerosolpartiklar, från bland annat kolkraftverk i området, har minskat stort under de senaste 40 åren har det givit en extrem temperaturökning över två grader.
– De luftburna aerosolpartiklarna, innan de började minska i början på 1980-talet i Europa, har maskerat den uppvärmningen som orsakas av mänskliga växthusgaser med drygt en grad i medeltal för sommarhalvåret. När aerosolerna i atmosfären minskar, så ökar temperaturen snabbt. Mänskliga utsläpp av koldioxid är ändå det stora hotet då växthusgasen påverkar klimatet i hundratals till tusentals år.
Enligt Paul Glantz ger detta en föraning om framtida uppvärmning i andra områden på jorden där mängden aerosoler i atmosfären är förhöjda på grund av stora utsläpp, till exempel i Indien och Kina.
Så hänger växthuseffekten och aerosoleffekten ihop
Fossil förbränning leder till utsläpp av både aerosolpartiklar och växthusgaser. De har därmed samma källa, men klimateffekten på jorden skiljer sig åt.
Växthuseffekten
Växthusgaser är i stort sett transparanta för solstrålning samtidigt som de absorberar den infraröda strålningen effektivt, vilket leder till återstrålning mot jordytan. Jorden absorberar därmed både solstrålning och infraröd strålning, vilket leder till att framförallt den lägre delen av atmosfären värms upp.
Växthusgaserna är generellt långlivade i atmosfären och det gäller framför allt koldioxid där mänskliga utsläpp påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Det innebär också att växthusgasen sprider sig jämt över hela jorden.
Aerosoleffekten
Aerosolpartiklar påverkar istället inkommande solstrålning, det vill säga de sprider en del av solljuset tillbaks till rymden. Den avkylande effekten blir därmed större genom mänskliga utsläpp av aerosolpartiklar.
Luftburna mänskliga aerosolpartiklar har en livslängd på ungefär en vecka, vilket innebär att de framför allt kyler klimatet lokalt eller regionalt och på kort sikt.
Parisavtalet mellan världens länder ska säkra att utsläppen av växthusgaser börjar minska, men det är också viktigt att halten av aerosolpartiklar går ner. Luftföroreningar där aerosolpartiklar ingår orsakar cirka åtta miljoner förtida dödsfall varje år i världen.
Varje dag tränger 10-200 ton material från rymden in i jordens atmosfär. Det består av stoft och små och större gruspartiklar – meteoroider. Dessa partiklar kommer från kometer och asteroider, och härstammar från tiden då solsystemet bildades.
När en meteoroid träffar jordens atmosfär och brinner upp i form av en meteor sprids materialet i atmosfären. De flesta meteorer är osynliga för ögat men kan avslöjas med radar.
Hittills har höjden på meteorerna har inte säkert kunnat bekräftas, men nu kan en avhandling vid Umeå universitet visa att sällsynta meteorer finns på ovanligt hög höjd. Det har skett genom analyser av data från ett radarsystem i Japan.
Bättre förståelse av rymdskrot
I avhandlingen har doktoranden Daniel Kastinen också använt den vetenskapliga organisationen EISCAT:s radarsystem för att göra mätningar av rymdskrot som bildades i november 2021 då den nedstängda satelliten Kosmos-1408 förstördes av en rysk missil vid ett så kallat anti-satellittest.
Genom nya analysmetoder kunde han uppskatta fragmentens storlek. En ny metod kan också användas för att bestämma rymdobjekts omloppsbanor. Studien bidrar till bättre förståelse av vår jordnära rymdmiljö och kartläggning av den ökande mängden rymdskrot.
Radarsystem kan spåra jordnära asteroider
Avhandlingen bidrar också med ökad kunskap om hur asteroider kan studeras. Genom att simulera asteroiders rörelser och hur de reflekterar radiovågor har Daniel Kastinen bevisat att radarsystemet EISCAT 3D, som just nu byggs i norra Skandinavien, kommer att kunna användas för att spåra och studera asteroider, som kan kollidera och skada jorden.
Simuleringar visar små minimånar
Det finns också möjligheterna att upptäcka asteroider som är tillfälligt infångade av jordens gravitation, så kallade minimånar. Simuleringar visar att upp till tusen metersmå minimånar tillfälligt befinner sig i bana runt jorden varje år men hittills har endast ett fåtal upptäckts.
– Mitt primära mål har varit att noggrant analysera radarmätningar av meteorer och rymdskrot samt utvärdera mätningarnas precision. Detta för att förbättra fortsatt analys och använda resultaten tillsammans med de nya datorsimuleringarna. Arbetet banar väg för framtida forskning och tillåter tvärdisciplinära studier om meteorer, i folkmun kallade stjärnfall, samt om rymdskrot och jordnära asteroider”, säger doktoranden Daniel Kastinen i en kommentar till avhandlingen.
Daniel Kastinen, doktorand, Institutet för rymdfysik (IRF) och Umeå universitet, daniel.kastinen@irf.se
Det är känt att parodontit, det vill säga tandlossning, kan kopplas till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, men sambandet med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är inte lika väl utforskat.
Nu visar två studier från ett stort forskningsprojekt med danska patienter att det finns en stark koppling mellan sjukdomarna.
Inflammatorisk tarmsjukdom
IBD, Inflammatory Bowel Disease, är ett samlingsnamn för flera inflammatoriska sjukdomar i tarmen. Crohns sjukdom och ulcerös kolit är vanligast. Crohns kan ge symptom som diarré, magknip och viktminskning. Vanliga symtom vid ulcerös kolit är blod i avföring och diarréer. Båda sjukdomarna går att behandla men inte bota.
Källa: Malmö universitet och 1177
Studierna visar att patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har mer parodontit och färre tänder jämfört med personer utan IBD.
– Vi ser också att patienter med både IBD och tandlossning får en förvärrad tarmsjukdom med en högre aktivitet än patienter med IBD som är friska i munnen, säger Andreas Stavropoulos, professor på Malmö universitet, och fortsätter:
– Båda sjukdomarna kan beskrivas som en kraftig överreaktion av immunförsvaret mot en bakteriell trigger. Man kan säga att immunförsvaret angriper ens egen kropp.
Större påverkan vid Crohns sjukdom
I undersökningen har cirka 1100 patienter svarat på frågor i en onlineenkät. Runt hälften av deltagarna hade Crohns sjukdom och resten hade ulcerös kolit. I studien deltog även cirka 3400 personer utan IBD.
– Undersökningen visade inte bara att patienter med tarmsjukdom hade sämre munhälsa än personer utan IBD, utan även att munhälsan hos patienter med Crohns sjukdom var mer påverkad. De tappade fler tänder än patienter med ulcerös kolit, berättar Kristina Bertl, forskare vid Malmö universitet.
Munhälsa viktig för patienterna
Parodontit ger i början relativt milda symptom, som att tandköttet blöder när man borstar tänderna, men kan leda till tandlossning om det inte behandlas i tid.
– Sammantaget visar studierna att munhälsan hos patienter med IBD borde följas upp bättre för att förhindra utvecklingen av parodontit och tandlossning hos den här patientgruppen, säger Kristina Bertl.
Andreas Stavropoulos, professor och övertandläkare vid Odontologiska fakulteten på Malmö universitet, andreas.stavropoulos@mau.se
Kristina Bertl, universitetsadjunkt och tandläkare på Odontologiska fakulteten, kristina.bertl@mau.se
Det handlar i detta fall om bakterier som angrips av bakteriofager, ”bakterieätare” på grekiska. En bakteriofag är en typ av virus som attackerar bakterier.
Så här går det till: En bakteriofag, ofta förkortad ”fag”, tar sig in i en bakterie genom att fästa på dess yta och injicera sitt dna i den. Bakterien programmeras då om till att massproducera kopior av bakteriofagen. Slutligen sprängs och dör bakterien – och de nya bakteriofagkopiorna kan sprida sig och infektera ännu fler bakterier.
Eftersom bakteriofager på detta sätt effektivt sätt kan döda bakterier har de potential att användas medicinskt, till exempel för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier. Detta har dock ännu inte gjorts i större skala.
Bakterier hittar nya strategier
Ett krux är att bakterier har utvecklat olika strategier för att försvara sig mot bakteriofager. En strategi, har forskare upptäckt, är att bakterien utlöser ett slags självmordsförsvar när den upptäcker att den är angripen.
Det är ett särskilt protein i bakterien som står för detta. Proteinet har två delar. Den ena funkar som toxin och den andra funkar som ett antitoxin. Antitoxinet är det som upprätthåller ”normalläget” i bakterien och håller toxinet i schack.
Tar död på sig själv
– Men när bakterien känner av det okända främmande fagproteinet aktiveras toxinet vilket gör att bakterien stänger ner och helt altruistiskt begår självmord för att inte riskera att andra bakterier drabbas, säger Vasili Hauryliuk, lektor vid Lunds universitet.
Att förstå de här mekanismerna behövs för att kunna ge sjuka människor behandlingar med hjälp av bakteriofager. Och fynden är spännande av flera anledningar, säger Tatsuaki Kurata, postdoc vid Lunds universitet.
– Det är inte bara att vi upptäckt en specifik molekylär mekanism som gör att bakterien känner igen viruset och begränsar virusinfektionen, utan det finns en möjlighet att det vi upptäckt är en generell modell som kan appliceras på andra typer av antifagförsvar, säger Tatsuaki Kurata, postdoc vid Lunds universitet.
Hopp om att ”lura” bakterier
Man skulle också, enligt forskarna, kunna använda den nyupptäckta mekanismen till att sätta igång självmordssystem artificiellt. Då skulle man kunna lura farliga bakterier att stänga ner sig själva fastän inget angrepp har skett.
– Med hjälp av artificiell intelligens skulle man kunna skräddarsy proteiner som kan utlösa självmordssystemet på samma sätt som fagproteiner. Forskningsfältet med bakteriofager är verkligen oerhört intressant, säger Gemma Atkinson, lektor vid Lunds universitet.
Blödning mellan skallben och hjärna, så kallad subduralblödning, drabbar främst äldre och uppstår oftast efter lättare slag mot huvudet. Tillståndet kan ge en ansamling av inflammatorisk vätska uppblandad med blod, något som leder till svullnad och tryck mot hjärnan.
Vätskeansamlingen växer ibland till sig under veckor och månader, med ökade symtom som ihållande huvudvärk till förvirring, ensidig svaghet, balansproblem och sänkt medvetande som följd.
Tillståndet kan behandlas genom en operation där vätskan töms ut genom ett borrhål i skallbenet. Därefter sköljer kirurgerna rent med spolvätska på hjärnytan för att kvarvarande blödningsrester inte ska växa till sig igen och orsaka återfall. I dag är detta den vanligaste hjärnoperationen i Sverige.
En studie visar nu att temperaturen på vätskan kan spela roll för hur effektivt blödningsresterna kan tvättas bort – och även påverka hur snabbt nya småblödningar avstannar.
Varmare vätska – färre ingrepp
I studien ingick över 500 patienter från flera sjukhus. De delades upp i två grupper där de antingen behandlades med rumstempererad eller en varmare kroppstempererad spolvätska. I gruppen som fick rumstempererad vätska behövde 14 procent en ny operation inom ett halvår. När den varmare spolningen användes behövde betydligt färre, 6 procent, en ny operation.
– Att man med en så enkel åtgärd kan minska antalet återfall och därmed omoperationer har stor betydelse framför allt för att minska onödigt lidande hos denna äldre patientgrupp, men också för att minska trycket på sjukvården, säger Andreas Bartley, doktorand i klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Patientgrupp väntas öka
Forskarna bakom studien beskriver operationsmiljön som mycket komplex, och att det sällan görs systematiska studier av så enkla egenskaper som vätsketemperatur.
– Totalantalet operationer för blödningar under skallbenet väntas öka kraftigt med ökande andel äldre människor i befolkningen. Att höja spolvätsketemperaturen är en åtgärd som också lätt kan tillämpas även i resursknappa låginkomstländer, säger Magnus Tisell, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin.
Så gjordes studien
Totalt ingick 541 patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Deltagarna var i genomsnitt 76 år gamla.
Patienterna delades slumpmässigt in i två grupper som antingen fick kroppstempererad eller rumstempererad spolvätska under operation. Resten av behandlingen genomfördes likartat. Bland dem som fick rumstempererad spolning behövde 39 av 277 patienter opereras igen inom ett halvår. I gruppen som fick kroppstempererad spolning behövde 16 av 264 en ny operation.
Andreas Bartley, doktorand vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, andreas.bartley@vgregion.se
Magnus Tisell, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, magnus.tisell@vgregion.se
I studier om allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, depression, autism och adhd används ofta odlade mänskliga nervceller.
Dessa celler används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärnor, men i ett mer lättillgängligt miniatyrformat som inte riskerar att skada någon. Grundprincipen är att man tar stamceller som man sedan ”lurar” till att utvecklas till mogna nervceller.
I en ny studie har forskare i Lund gjort en upptäckt om hur dessa odlade celler beter sig och kommunicerar.
Hopklumpning påverkar resultatet
– Vi kan visa att en tidigare okänd faktor, nämligen cellernas benägenhet att klumpa ihop sig i odlingssteget, har en stor påverkan på hur de kommunicerar och vilka resultat som erhålls, säger Carl-Johan Hörberg, biologidoktorand vid Lunds universitet.
I studier är det ytterst viktigt med reproducerbarhet, det vill säga att man ska kunna upprepa ett experiment och få samma resultat.
Men – eftersom odlade nervceller klumpar ihop sig olika mycket går det inte att lita blint på resultaten, säger Carl-Johan Hörberg. Det finns en slumpfaktor som är väldigt svår att förutse.
– Detta är något som måste tas hänsyn till vid experiment där man testar skillnader mellan två försök. Ett nytt läkemedel kanske kan tyckas påverka nervcellernas kommunikation, men i själva verket kanske det bara är hopklumpandet som påverkas.
Carl-Johan Hörberg hoppas att resultaten i framtiden kan leda till att forskare lyckas manipulera de odlade nervcellerna så att de beter sig som riktiga celler och uppför sig identiskt i alla experiment. Målet är på sikt att ”övertala” cellerna att växa mer som de gör i en riktig hjärna.
– Det skulle öppna nya möjligheter då vi på riktigt kan tala om att ha en ’minihjärna’ i labbet. Man skulle kunna studera depression, adhd och andra neuropsykiatriska sjukdomar eller funktionsvariationer på en molekylär och cellulär skala, säger Carl-Johan Hörberg.
Reglering av vätskebalans i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov.
Protein styr vattenkanal i hud och gälar hos klätterfisk
Fiskar lever i vattenmiljöer som har olika salthalt. Vissa arter kan till och med leva upp till en vecka på land. Det här ställer väldigt speciella krav på cellernas aquaporiner för att de ständigt ska kunna reglera vätskebalansen i väldigt olika miljöer. Genom att studera aquaporinerna hos klätterfisk (Anabas testudineus), som ibland tar sig upp på land, har forskarna kartlagt ett protein som verkar visa på en unik typ av snabbstängande vattenkanal.
Aquaporiner – vattenkanaler i cellmembranet
Alla levande organismer är beroende av ett jämt tryck och vattenflöde i sina celler. Det sker genom att vatten transporteras in och ut genom cellmembranet. Vattnet ”stängs av” och ”slås på” av membranprotein, som fungerar som vattenkanaler och kallas aquaporin.
– I vår senaste studie presenterar vi den första högupplösta strukturen för en vattenkanal från fisk som finns i huden och gälarna. Vi ser att kanalen har en unik veckning på utsidan av cellen och det visar på en ny typ av snabbstängande ventil för vattenkanaler som är specifik för vatten. Ventilen kan göra det möjligt för kanalen att öppnas och stängs snabbt beroende på den omväxlande miljön för fisken, säger Kristina Hedfalk, biokemist vid Göteborgs universitet.
Kan sänka trycket i cellerna snabbt
Att förstå hur aguaporiner reglerar trycket kan på sikt få betydelse för forskningen på nya läkemedel. Till exempel mot hjärnsvullnad, vilket skulle kunna rädda liv efter olyckor och sjukdomar. Vid en hjärnsvullnad är det viktigt att kunna sänka trycket i hjärnan innan den tar skada.
I laboratoriemiljö har forskarna odlat fram proteinet som styr vattenkanalen. De har kunnat se egenskaper som kan reglera vätskebalansen i cellerna vid snabba förändringar.
Kan hjälpa både alzheimerspatienter och fiskodlare
Tidigare forskning har visat att hjärncellernas aquaporiner har en nedsatt funktion vid begynnande alzheimers. Studien kring aquaporiner kan ge värdefull kunskap för utveckling av mediciner inom detta område.
– Det är viktig grundforskning där vi kan se det reglerande proteinet på molekylnivå. Förutom att det kan komma till nytta inom läkemedelsforskningen så är det också viktigt att förstå fiskars vattenkanaler för vår hantering av fisk vid odling så att fisken mår så bra som möjligt, säger Kristina Hedfalk.
Kristina Hedfalk, molekylärbiolog på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, kristina.hedfalk@gu.se
I läroplanen för förskolan står att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. I och med det har datorplattor etablerats på landets förskolor.
I en studie jämförde forskare nära hundra lekaktiviteter bland förskolebarn. 30 barn deltog i studien, vissa av dem i tvåårsåldern och andra i fyra- och femårsåldern.
Fri lek med appar
I studien undersöktes hur barnen leker med vanliga populära appar i sin fria lek. Fri lek, alltså lek utan större medverkan från pedagoger, står för lite mer än hälften av barnens tid på förskolan.
Forskarna undersökte mönster i barnens lek och vad barnen gjorde när de lekte med datorplattor, jämfört med när de lekte med fysiska leksaker som klossar och utklädningskläder.
Studien visar att leken med datorplattorna var mer utforskande men hade mindre element av låtsas- och fantasilek. Karaktären på leken med datorplattor skiljer sig också från lekar som barn i åldern vanligtvis leker.
Forskare tror på försiktighet
– Även om studien är ganska liten visar den att man kanske ska vara försiktig med att använda pekskärmar med förskolebarn, säger Robin Samuelsson, språkforskare vid Uppsala universitet.
Resultaten i studien var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen, säger Robin Samuelsson.
– Vi hoppas att våra resultat är betydelsefulla och till hjälp för personal inom förskolan men också för föräldrar och andra som möter barn och teknologi i vardagen. Samtidigt som det finns möjliga lärandemekanismer för utforskande lek med datorplattor bör det finnas en medvetenhet om de sätt som nya teknologier påverkar barn.
Barn pratar mindre i plattors närvaro
Studien bygger vidare på en tidigare studie om interaktionsmönster mellan lärare och barn med datorplattor. I den jämfördes bokläsning med användning av datorplattor och visade att barn pratar mindre i situationer med plattorna. Den tidigare studien visade också på de nya icke-verbala sätt barn använder för att kommunicera med hjälp av pekskärmar.
Studierna har varit ett samarbete mellan Uppsala universitet och Institute of Education vid University College London i Storbritannien.
Forskarna har undersökt 17 studier från Europa, USA, Israel och Taiwan och ser större tendenser till stress hos vårdpersonal i äldreboenden som är vinstdrivande, i jämförelse med andra ägarformer.
– Vi såg också ett större förtroende för organisationen hos personalen i icke vinstdrivna boenden, samt en större vilja vara kvar både inom yrket och på arbetsplatsen, säger Tomas Lindmark, doktorand vid Högskolan i Gävle.
Ofta lägre personaltäthet
Tidigare studier, framför allt från USA, har visat att det ofta finns en lägre personaltäthet vid vinstdrivna äldreboenden.
– Då cirka 80 procent av kostnaden för ett äldreboende är personalkostnader är det den man behöver dra ner på för att göra vinst. Och med mindre personal finns risk för ökade arbetskrav, mindre tid, mer stress och flera arbetsuppgifter.
Dock går det inte att utifrån detta dra några tvärsäkra slutsatser om svenska förhållanden, säger Tomas Lindmark.
– Det var en del blandade resultat gällande ägarskap och studierna var främst från USA, som har ett helt annat välfärdssystem än i Norden. Så det behövs mer forskning för att veta hur det ser ut i Sverige för personalen.
Pris eller kvalitet – kommuner gör olika
Forskarna har också studerat hur tre kommuner i Sverige upphandlar särskilda boenden. De fann att det såg mycket olika ut. De större kommunerna upphandlade på kvalitet och de mindre kommunerna på pris.
Den kommun som gick på pris, där lägsta pris i princip vinner, hade gjort det ända sedan 1990-talet.
– Bara att det finns en skillnad är problematisk för ambitionen om jämlik omsorg i särskilt boende. När endast priset gäller finns risk att man drar ner på antalet anställda eller personalförutsättningarna. Det har också uttryckts att oavsett hur de presterat så blir det en ny upphandling, där lägst pris återigen vinner, säger Tomas Lindmark.
Samtidigt, menar han, finns risk för ojämlikhet även där fokus är på kvalitet. En kommun med lite bättre resurser kan ha högre kvalitetskrav då den ger de privata aktörerna bättre förutsättningar ekonomiskt för att kunna erbjuda det, medan dessa krav kan vara väldigt låga i en annan kommun.
Omsorgen är inte jämlik
En jämlik omsorg betyder att man ska bemötas av ett visst antal anställda och få personcentrerad omsorg – oavsett var man bor, säger Tomas Lindmark.
– Vissa forskare säger att den kommunala variationen är så stor att varje kommun nästan kan ses som en egen välfärdsstat i Sverige, att det gått så långt.
Äldreomsorgen kommer att behöva extremt mycket mer personal de närmaste 5-10 åren när 40-talisterna i ökad utsträckning behöver särskilt boende.
Tomas Lindmark undersöker nu hur chefer och personal på svenska boenden vill förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön för att få fler att söka sig till yrket.
