Forskarna vid Uppsala universitet lät 45 unga män och kvinnor titta på och värdera rädda, arga och neutrala ansiktsuttryck.
Deltagarna gjorde utvärderingen två gånger:
…efter en natt utan sömn överhuvudtaget
…efter en natt med möjlighet att sova åtta timmar
Morgnarna efter mättes deras ögonrörelser med hjälp av eyetracking, en sensorteknologi som kan läsa av vad en person tittar på i realtid.
– När de led av sömnbrist spenderade våra försökspersoner mindre tid på att fokusera på ansikten. Eftersom ansiktsuttryck är avgörande för att förstå andras känslotillstånd kan detta leda till att man avläser andras sinnesstämning fel eller för sent, säger Lieve van Egmond, doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Sömnbrist gav mer negativa intryck av andra
– Att personerna i vårt experiment klassade arga ansikten som mindre trovärdiga och hälsosamma samt neutrala och rädda ansikten som mindre attraktiva när de led av sömnbrist, indikerar att brist på sömn är förknippat med mer negativa sociala intryck av andra. Och skulle kunna leda till mindre lust att umgås med andra, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap.
Forskarna varnar dock för att det behövs mer forskning innan resultaten är helt säkra.
– Personerna i vårt experiment var unga vuxna. Vi kan inte vara säkra på att resultaten gäller alla åldersgrupper. Vi vet inte heller om vi skulle få samma resultat om vi testade personer som lider av kronisk sömnbrist, säger Lieve van Egmond.
Lieve van Egmond, doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet. lieve.van.egmond@neuro.uu.se
Klimatsmartsemester.se bygger på data och kunskap som tagits fram av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers. Den innehåller också tips på klimatsmarta semestrar och möjligheter att klimatberäkna en resa med valfri start- och slutdestination samt boendeform.
– Det spelar stor roll både vilket transportsätt och vilken boendeform du väljer och det syns tydligt när du klimatberäknar din resa på plattformen som vi tagit fram, menar Erik Lundberg, forskare vid Centrum för turism.
Aktiviteter ger olika klimatavtryck
Det är inte bara transport och boende som ger klimatpåverkan utan även vilka aktiviteter man gör på destinationen. Därför har forskarna även tagit fram data som visar olika aktiviteters klimatpåverkan.
– Vissa aktiviteter ger mycket klimatpåverkan till exempel turer med RIB-båt, kryssningar och helikopterskidåkning. Medan andra aktiviteter som besök på nöjesparker, musikfestivaler och vanlig utförsåkning ger lägre klimatbelastning, berättar Jörgen Larsson, forskare i hållbar konsumtion på Chalmers.
Plattformen har även en interaktiv världskarta som gör att det direkt går att se växthusgasutsläppen för flygresor. Svenskarnas flygresor ger ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som allt bilkörande och detta är något som minskar möjligheterna att nå klimatmålen. Cirka 80 procent av flygresorna är för privata syften.
– På plattformen kan du själv kolla vilka utsläpp en planerad flygresa leder till, men du kan också gå tillbaka och beräkna utsläpp från tidigare flygresor som du har gjort. Vi hoppas att kartan kan fungera som ett verktyg för att öka medvetenheten om flygets klimatpåverkan, säger Jörgen Larsson.
Tips på rätt rutt med tåg och cykel
Klimatsmartsemester.se innehåller information om varför och vart vi reser, vad som händer när vi reser samt länkar till forskningsrapporter om turism och klimatpåverkan. Dessutom finns tips om hur man hittar rätt rutt med tåg och hur du semestrar med tåg och cykel i Europa.
Kontakt:
Erik Lundberg, forskare i företagsekonomi och verksam vid Centrum för turism vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, erik.lundberg@handels.gu.se
Jörgen Larsson, forskare inom hållbar konsumtion, Chalmers tekniska högskola jorgen.larsson@chalmers.se
Forskarna från Potsdam Institute for Climate Impact Research i samarbete med SLU använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.
– Det visade sig att man inte behöver sluta äta nötkött helt och hållet för att kunna uppnå märkbara effekter redan år 2050. Det är goda nyheter, eftersom en radikal omställning av våra matvanor kan vara svår att uppnå inom samma tidsperiod, säger SLU-forskaren Tomas Linder, som är forskargruppens expert på mikroorganismers näringsbehov.
Kor äter mer protein än nötkött ger
Livsmedelsproduktion står för en betydande del av de globala utsläppen av växthusgaser. Särskilt problematisk är vår konsumtion av animaliskt protein, såsom kött, mjölk och ägg, eftersom dessa livsmedel kräver att vi matar djuren med betydligt mer protein än vad vi slutligen får ut av dem.
Man brukar till exempel uppskatta att endast ca 5 procent av det protein som en ko har ätit under sin livstid finns kvar som kött vid slakt. En direkt följd av detta ”proteinläckage” hos animaliska proteinkällor är att enorma arealer måste användas för att odla proteinfoder såsom soja.
Detta får i sin tur konsekvenser i form av utsläpp av växthusgaser, ökat tryck på sötvattensresurser och skövling av naturliga ekosystem för konvertering till odlingsmark.
Bråttom att få ner köttkonsumtionen
Minskad köttkonsumtion, vegetarianism och veganism är självklara lösningar på detta problem, så länge som en tillräckligt stor del av jordens befolkning är villiga att ändra sina kostvanor. Dock är det bråttom i och med att vi redan börjar märka av effekterna av ett varmare klimat. En avgörande fråga är om en global omställning i konsumtionen av animaliska proteinkällor går att åstadkomma inom de närmaste årtiondena.
Under de senaste tio till tjugo åren har därför intresset för så kallade ”alternativa” proteinkällor ökat, med förhoppningen att många av de livsmedel som baserar sig på animaliska proteinkällor kan ersättas av mer hållbara alternativ. Ett sådant alternativ är svampprotein (mykoprotein), vilket utvinns från svampmycel som odlas på socker i stora bioreaktorer.
Svamp bildar sitt eget protein
En stor fördel med svampprotein jämfört med animaliska proteinkällor är att svampmycelet kan bilda sitt eget protein direkt från socker och oorganiska kväveföreningar såsom ammoniak eller nitrat. Detta innebär att man inte behöver mata svampen med protein och därför inte heller får samma ”proteinläckage” som vid köttproduktion. Svampprotein började säljas i mitten av 1980-talet i Storbritannien och är idag ett etablerat livsmedel även i svenska mataffärer.
Den nya studien i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature visar att det skulle räcka med att ersätta måttliga 20 procent av det nötkött vi äter idag med svampprotein för att märkbart minska nötköttskonsumtionens förväntade miljöpåverkan under de kommande 30 åren. Studien utfördes av forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research under ledning av Florian Humpenöder, i samarbete med SLU-forskaren Tomas Linder.
Mindre omställning för inbitna köttätare
Enligt Tomas Linder är resultaten lovande eftersom de dels förlitar sig på en redan etablerad livsmedelsprodukt, och dels förutsätter en mindre radikal omställning i kosthållningen som kan vara mer acceptabel för personer som annars är ovilliga att helt sluta äta nötkött.
– Jag tillämpar redan studiens slutsatser bokstavligen i min matlagning, säger Tomas Linder. Numera använder jag bara hälften så mycket nötfärs när jag lagar köttfärssås eller chili con carne – resten har jag bytt ut mot svampprotein. Det går också jättebra att ersätta åtminstone en tredjedel av nötfärsen med svampprotein när man lagar köttbullar eller pannbiff utan att förlora vare sig smak eller munkänsla. Det är bara att tina och finhacka svampproteinet, blanda det med de andra ingredienserna och steka som vanligt!
Svampmycelet som svampproteinet kommer ifrån odlas på socker och kräver därför fortfarande odlingsbar mark. Men enligt Tomas Linder skulle det även gå bra att odla svampmycel på andra material som skulle kunna revolutionera sättet vi producerar mat på.
Svampprotein går att odla överallt
– Om vi skulle odla svampmycelet på till exempel ättiksyra istället för socker krävs det helt plötsligt ingen odlingsmark längre. Ättiksyra går nämligen att syntetisera direkt från koldioxid på kemisk väg. I ett sådant scenario blir livsmedelsproduktionen i stort sett oberoende av tillgången på odlingsmark. Dessutom spelar inte klimatet längre någon roll. Det går hur bra som helst att producera svampprotein i en öken, i polarregionerna, under marken eller till och med ute i rymden!
Tomas och studiens övriga författare planerar nu att titta närmare på just sådana mer futuristiska scenarier för att se vad de kan få för konsekvenser för livsmedelsproduktionens framtida miljöpåverkan.
Svampprotein kan tillverkas på många sätt, och svampmycelet kan ”matas” med olika råvaror som behövs för tillväxten. Idag används socker från jordbruksgrödor med tillsatser av mineraler och vitaminer, och oftast äggvita. Tillverkning av ett odlingssubstrat som är helt frikopplat från jordbruksprodukter kräver förstås energi, och detta är därför något som måste finnas med i hållbarhetsanalyserna.
Kontakt:
Tomas Linder, universitetslektor, Institutionen för molekylära vetenskaper; Biokemi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, tomas.linder@slu.se
Mikroplast, det vill säga plastpartiklar som är mindre än 5 milllimeter stora, finns i mark- och och vattenmiljöer över hela världen. Dessa mikroplaster kan fragmenteras till ännu mindre partiklar som kallas nanoplaster.
Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer och störa cellernas funktion, och är därför en stor risk för miljön och för människors hälsa. Eftersom nanoplaster är så små har det tills helt nyligen varit nästan omöjligt att göra exakta mätningar av halter, och därför vet vi inte hur utbredda de är i naturen.
Det internationella forskarlaget som nu lyckats mäta halter av nanoplast i sjöar, vattendrag och dammar i Sverige och Sibirien, har använt en ny analysmetod som utvecklats av Dušan Materić vid Utrecht University.
Mikroplast blir nanoplast
Mikroplast är plast som med tiden brutits ner till små bitar på upp till 5 millimeter. När nedbrytningen fortsätter blir plastbitarna ännu mindre och kallas då nanoplast
Mäter lukten av plast
– Att mäta nanoplast är otroligt utmanande, eftersom partiklarna är så små och dessutom uppblandade med en rad andra typer av partiklar i miljön. För att upptäcka dem värmer vi långsamt upp de preparerade proverna och mäter de plastspecifika ångorna, alltså i princip ”plastlukten”. På så vis kan vi lära oss mycket om olika typer av plast och deras halter, och om hur utbredda de är i miljön, säger Dušan Materić.
Att förstå mer om hur nanoplasterna är viktigt eftersom det finns allt fler belägg för att nanoplasten är betydligt farligare än den mikroplast som vi idag vet ganska mycket om.
Den svenska provtagningen ägde rum i Gårdsjöns avrinningsområde i Stenungsunds kommun. Gårdsjöns forskningsstation har under mer än 40 år använts för fortlöpande miljöövervakning och har gett forskare från Sverige och andra länder ny kunskap om miljöföroreningar och hur problemen kan hanteras.
Nanoplast i obebodda skogslandskap
Gårdsjön är ett skogslandskap, utan bebyggelse eller jordbruk, och ändå hittades nanoplast i alla prover som togs. De sibiriska proverna togs från dammar och sjöar i ett avlägset tundralandskap, tre mil från närmaste bebyggelse och 120 mil från närmaste stad. Ändå påvisades nanoplast i sju av de tolv sibiriska proverna, även om halterna var lägre än i de svenska proverna.
– Våra resultat är djupt chockerande. För att samla in dessa prover paddlade vi kajak över lugna sjöar och vandrade genom ödsliga skogar. Det fanns inga tecken på att landskapet skulle vara försämrat på något sätt. Sedan visar våra resultat att dessa vackra ekosystem faktiskt är fulla av osynligt, mänskligt producerat plastavfall, vilket är en deprimerande insikt, säger SLU-forskaren Mike Peacock, som samlade in de svenska proverna.
I Gårdsjöområdet hittades fyra olika plastpolymerer (polyeten, polyvinylklorid, polypropen och polyetentereftalat). Högst var halterna av polyeten, som är den vanligaste plasten i Europa och som ofta används i engångsförpackningar.
Avlägsna utsläpp kommer via atmosfären
Nanoplasten i området kan komma från en rad vanliga källmaterial, eller möjligen via utsläpp från industrier i regionen eller längre bort i nordvästra Europa. I Sibirien upptäcktes endast två plaster, polyvinylklorid och polystyren. Det är möjligt att denna plast har deponerats av besökare, forskare eller jägare som vistats tillfälligt på denna avlägsna plats, men på lite större avstånd (inom flera hundra kilometer) finns det övergivna gruvsamhällen som också är potentiella källor.
Eftersom både de svenska och de sibiriska vattendragen låg i avlägsna glesbygdsområden, utan städer, industrier eller jordbruk längs stränderna, anser Dušan Materić och hans kollegor att nanoplasten måste ha släppts ut i avlägsna städer och sedan transporterats tiotals eller hundratals mil i atmosfären. Därför är det möjligt att det kan finnas nanoplast i sjöar, dammar, bäckar och floder över hela planeten, även i obefolkade regioner.
Mätningar ett måste för att hantera med problemet
Även om resultaten från denna nya studie är oroande, betonar författarna att deras arbete inte bara pekar mot undergång och dysterhet.
– Vi vet att plastföroreningar är ett global hot. Och om vi ska kunna minska mängden plastföroreningar behöver vi verktyg som gör att vi kan mäta framtida förändringar. Vårt arbete är ett första steg mot en bättre förståelse av denna osynliga fara för oss själva och för naturen. Och det är en förutsättning för att vi ska kunna hantera problemet, säger SLU-forskaren Martyn Futter, som också medverkade i forskningen.
Kontakt:
Michael Peacock, forskare, Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala michael.peacock@slu.se
– Det är inte en slump att personer som Ingmar Bergman, Ingvar Kamprad och Astrid Lindgren pekas ut efter som de har en sådan central ställning i svensk kultur, säger Lisa Källström, universitetslektor i svenska med inriktning didaktik, och expert i bildretorik.
Lisa Källström skrev sin avhandling vid Lunds universitet om Pippi, hon har skrivit boken ”Pippi mellan världar” och fokuserar på karaktären i nya forskningsprojekt. Hon påpekar att Astrid Lindgren tog tydlig ställning mot nazismen.
Förvrängda rader från Astrid Lindgrens dagbok
Propagandamakarna i Ryssland har plockat ut en mening som Astrid Lindgren skrev 1940 i sin privata dagbok. Dagboksraderna har sedan förvrängts för att passa ryska syften, berättar Lisa Källström.
– Hade de inte trott att propagandan kan påverka bilden av Astrid Lindgren och Sverige, då hade de inte brytt sig om att ta fram den. Men om ryssarnas bild av henne verkligen påverkas, återstår att se.
Just nu forskar Lisa Källström om bilden av Pippi i forna Östtyskland, och hon gör en jämförelse:
– I Östtyskland varierade det över tid vad människor kunde uttrycka. Vissa perioder var friare medan det under andra perioder var det förbjudet att ens tänka fel saker. Det fanns öron och blickar överallt. Just nu är Ryssland i en sådan fas.
Karlsson på taket mest älskad
Liksom i många östeuropeiska länder har barnlitteraturen en stark och folklig ställning i Ryssland. Astrid Lindgrens karaktärer har länge varit djupt uppskattade där:
– Karlsson på taket blev den mest älskade karaktären. Det har att göra med en jättesöt tecknad film som en rysk illustratör gjorde, och ryska Karlsson är lite mer älskansvärd än den svenska versionen. Karlsson från filmen syns på ryska frimärken och i Youtube-klipp som har stor spridning.
Flera bedömare menar att ryska staten står bakom propagandaaffischerna, som kan ha designats med syftet att få spridning via sociala medier och skapa debatt i Sverige. Det är högst medvetet och smart ur ett bildretoriskt perspektiv, enligt Lisa Källström, att ordet ”vi” på affischerna har de ryska nationalfärgerna, och ”de” är i gul-blått, som både är Sveriges och Ukrainas färger.
Påverkas bilden av Astrid Lindgren i Sverige av propagandan?
– Nej. Men jag vill framhålla att Ryssland valt de mest kända svenskarna att klanka ner på för att de är så viktiga i Sverige. Svenskarnas bild av Astrid Lindgren har inte förändrats, däremot kanske bilden kanske måste bevaras mer aktivt nu. Vi måste vara vaksamma och fortsätta att slå ner på de felaktigheter som sprids. Med största sannolikhet kommer det mer propaganda från Ryssland framöver.
Astrid Lindgrens tidiga ställningstagande mot nazismen
Astrid Lindgrens första manuskript om karaktären Pippi Långstrump, ”Ur-Pippi” var klart 1944 och trycktes året efter. Hon skrev alltså om Pippi under beredskapsåren för andra världskriget.
I detta första manuskript lyfter forskaren Lisa Källström fram två scener där Pippi tydligt tar ställning mot nazismen:
För det första brottar Pippi under ett cirkusbesök ner världens starkaste man. Den här mannen heter Starke Adolf. Och cirkusdirektören, han bryter på tyska, vilket hörs under Astrid Lindgrens egna uppläsningar av historien.
Den andra scenen, som senare togs bort ur boken, visar hur Pippi klättar upp på en stol och håller ett osammanhängande tal om en varg som jagar lamm, och samtidigt som hon gestikulerar och pratar uppskruvat med välkänt Hitler-manér. Charlie Chaplin gjorde något liknande 1940 i filmen ”The Great dictator”. Det osammanhängande är ett vanligt konstuttryck för att världen gått ur led, att allt är uppbrutet och ingen mening finns.
– I Pippis tal är det ett tydligt ställningstagande mot propagandamaskineriet, men för barn som att man kan skratta åt talet och åt hur Starke Adolf blir uppbollad utan en chans i sina löjliga trikåer, kommenterar Lisa Källström.
Kontakt:
Lisa Källström, universitetslektor i svenska med inriktning didaktik, Malmö universitet. lisa.kallstrom@mau.se
Inflammation är kroppens försvar mot en skada eller ett angrepp, till exempel en virus- eller bakterieinfektion. Inflammation i sig är inte skadlig, men en kronisk ökning av proinflammatoriska biomarkörer i blodet – som kroppen producerar vid inflammation – är förknippad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar och förlust av muskelmassa samt muskelstyrka hos äldre.
En ny avhandling visar att överskott av fettvävnad, särskilt i buken, kan kopplas till inflammation i kroppen hos äldre kvinnor. Samtidigt har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet och kardiovaskulär träning bidrar till att minska inflammation i kroppen.
– Det intressanta är att konditionsförmågan hos de äldre kvinnorna som deltog i studien inte påverkade sambandet. Det visar på vikten av att minska överskottet av fettvävnad för att dämpa inflammation i kroppen, säger doktoranden Oscar Bergens vid Örebro universitet.
Sämre muskelhälsa hos kvinnor
En delstudie har undersökt hur inflammation påverkar muskelhälsa hos män och kvinnor i 65–70-årsåldern. Den visar att höga nivåer av proinflammatoriska biomarkörer kan kopplas till sämre muskelhälsa hos kvinnor. Sambandet var oberoende av bukfetma, proteinintag, daglig fysisk aktivitet och muskelstärkande aktivitet.
– Däremot gäller inte dessa resultat för män. Mer forskning krävs för att undersöka det komplexa sambandet mellan inflammation och muskelhälsa hos äldre, men kön är en viktig faktor att ta hänsyn till i framtida studier.
Oklart vad skillnader beror på
En annan skillnad mellan män och kvinnor är att stillasittande hos kvinnor visade sig vara relaterad till högre nivåer av proinflammatoriska biomarkörer i blodet. Å andra sidan är stillasittande hos män förenat med lägre nivåer av antiinflammatoriska biomarkörer som har i uppgift att lösa upp inflammatoriska processer.
– Varför vi ser denna skillnad mellan män och kvinnor vet vi inte i dagsläget, men det visar återigen på könsskillnader när det gäller inflammation, förklarar Oscar Bergens.
All form av fysisk aktivitet har effekt
Runt pensionsåldern ökar stillasittande hos äldre människor markant. Oscar Bergens forskning visar också att all form av fysisk aktivitet, från låg- till högintensiv, har en positiv effekt på inflammation hos äldre. När äldre kvinnor ersatte stillasittande med fysisk aktivitet i 30 minuter sjönk nivåerna av proinflammatoriska markörer.
– Man ska byta ut så mycket av stillasittande man kan mot fysisk aktivitet. Med ökad fysisk aktivitet minskar du andelen fett i kroppen vilket i sin tur också kan dämpa inflammationen. Fysisk aktivitet hjälper också de äldre att behålla muskelmassa.
Finns det någon typ av träning som ger bättre effekt?
– Vi ser att all form av fysisk aktivitet bekämpar inflammation hos äldre, så anpassa träningen efter egen förmåga, säger Oscar Bergens.
Oscar Bergens, doktorand inom forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet, oscar.bergens@oru.se
Ur samhällsekonomisk synvinkel är det bra om personer som nått, eller närmar sig, pensionsåldern fortsätter att arbeta. Det pensionssystem som infördes 1999 och då ersatte ATP-systemet skulle bland annat öka de äldres drivkrafter att jobba längre. Sedan dess har vi också sett en kraftig ökning av äldre som arbetar. Finns det något samband?
I en rapport har forskare tittat på hur de båda pensionssystemen påverkar incitamenten att stanna kvar i arbetskraften genom att räkna ut hypotetiska pensionsutbetalningar för en 63-åring.
Nya och gamla pensionssystemet
Pensionsreformen 1999 ersatte det tidigare så kallade ATP-systemet. Det finns en rad fundamentala skillnader mellan systemen. Ett par av dem är att pensionen räknas på hela den yrkesverksamma tiden i stället för en begränsad period, och att den beror på när den försäkrade slutar betala in till systemet.
Forskarna bedömer att det nuvarande pensionssystemet på vissa sätt ökar de äldres drivkrafter att jobba längre. Jämfört med det tidigare ATP-systemet minskade det nuvarande pensionssystemet såväl nivån på ersättningen varje månad som den summa som individen sammanlagt får i pension under hela utbetalningsperioden, den så kallade pensionsförmögenheten.
– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre, säger forskaren Lisa Laun som arbetat med frågan tillsammans med Mårten Palme vid Stockholms universitet.
Värdet av att jobba minskade
Men det nuvarande pensionssystemet kan även bidra till en minskad drivkraft att jobba längre jämfört med det gamla systemet. Varje extra arbetat år bidrar, enligt beräkningarna, till att individens sammanlagda pensionsförmögenhet ökar i mindre utsträckning jämfört med hur mycket ett extra arbetat år bidrog i ATP-systemet.
– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand, säger Lisa Laun och fortsätter:
– Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer idag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.
Lisa Laun lyfter också fram att deras tidigare forskning visat att de äldres ökade arbetsutbud även kan bero på att förtidspensionssystemet blivit striktare, samt att de äldres hälsa och utbildningsnivå förbättras.
Metod och data
För att renodla incitamenten i det gamla och nya pensionssystemet fokuserade forskarna på de årskullar som omfattas av båda systemen, det vill säga personer födda i Sverige 1938–1949.
För dessa årskullar beräknade den faktiska pensionen de skulle fått, baserat på i vilken grad det nya systemet fasats in för den aktuella årskullen, som den pension de skulle fått om de var helt i det gamla systemet eller helt i det nya systemet. På så sätt kan forskarna jämföra de ekonomiska incitamenten för samma personer, med samma intjänandehistorik, under olika regelverk.
Incitamenten mäts vid 63 års ålder, under åren 2001–2012. Pensionsåret definieras som det sista året personen har arbetsinkomster som överstiger ett prisbasbelopp, och inkluderar personer tills de går i pension.
Pensionssystemet har införts successivt över årskullar och var fullt infört för de födda 1954 som fyllde 65 år 2019.
En tidig diagnos är avgörande för att kunna behandla hudcancer innan den sprider sig.
– Visuella förändringar av födelsemärken kan tyda på hudcancer. Har du mycket födelsemärken kan det vara svårt att hålla koll på hur dessa förändras. Idag bygger diagnostisering av hudcancer på hudbiopsi av en misstänkt skada eller förändring. Samtidigt vet vi att många hudbiopsier görs i onödan. Vi ville undersöka om andra verktyg och metoder skulle kunna användas för tidig diagnosticering, berättar Skaidre Jankovskaja vid Malmö universitet.
Tillsammans med doktorandkollegan Maxim Morin har hon undersökt om det är möjligt att upptäcka, extrahera och samla in biomarkörer för hudcancer – utan att ta traditionella vävnadsprover.
LMV-molekyler är mindre utforskade
Den ena avhandlingen har fokuserat på potentiella LMV-biomarkörer, som är molekyler med låg molekylvikt som kan vara indikatorer för cancer. Studier har undersökt molekylernas förmåga att tränga igenom från hudens djupare lager till ytan – och även jämfört hur molekylerna rör sig genom huden i förhållande till varandra.
– Vi ville se om sammansättningen av de insamlade LMV-biomarkörerna på hudytan reflekterar sammansättningen i djupare hudlager. När vi pratar om biomarkörer för hudcancer och hudinflammation handlar det vanligtvis om molekyler med stor molekylvikt, så kallade HMV-molekyler, medan LMV-molekyler är mindre utforskade, säger Skaidre Jankovskaja och fortsätter:
– LMV-biomarkörer kan tränga igenom huden inom några timmar medan det kan ta flera veckor för för HMV-biomarkörer. LMV-biomarkörer exponeras på hudytan snabbare, vilket är essentiellt för en tidig hudcancerdiagnos.
Upptäcka molekylerna
Den andra avhandlingen har fokuserat på själva uppsamlingen av LMV-molekylerna.
– I testerna har vi applicerat olika material på försökspersoner, bland annat gel och ett slags fettbaserat material, lipider. Vi lät materialet vara kvar i två timmar på huden och sedan tog vi bort det för att se hur mycket av molekylerna vi kunnat samla upp, berättar han, säger Maxim Morin vid Malmö universitet.
– Den viktigaste slutsatsen från våra studier är att vi faktiskt kan detektera de här små molekylerna på hudens yta, att vi kan samla upp dem på ett icke-invasivt sätt, och att de även ger en bild av hur det ser ut i de djupare hudlagren där hudcancer utvecklas, säger Skaidre Jankovskaja.
Behov av förenklad diagnostik
Testerna utfördes på friska personer. I den fortsatta forskningen blir därför nästa viktiga steg att göra studier med försökspersoner som har cancer. Då kan resultaten jämföras för att se om det finns en korrelation i resultatet mellan de nya metoderna och från en biopsi på samma person.
– Det finns ett växande behov att förenkla diagnostiken och att förkorta väntetiden. Här ser vi en stor potential eftersom det går mycket snabbare att få svar om man undersöker LMV-molekyler, i våra tester kunde de studeras efter bara några minuter, avslutar Maxim Morin.
– I synnerhet skolor i glesbygd tog emot ett proportionerligt stort antal nya elever. De var oförberedda när de nya eleverna kom och de saknade ofta resurser. Framför allt personella resurser som utbildade lärare och särskilt lärare med rätt språkkunskaper, säger Elisabet Öhrn, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Elisabet Öhrn och hennes forskarkollegor har undersökt hur sex skolor på landsbygden hanterade mottagandet av flyktingelever. Forskarna har besökt skolorna i två omgångar. Först under mottagandet åren 2015–2016, sedan har uppföljande besök genomförts åren 2019–2020.
Ett stort engagemang
Samtliga skolor uppgav att det fanns ett starkt engagemang och att de med stöd av statliga medel mobiliserade resurser. Men det är också tydligt att de lokala förutsättningarna var avgörande för hur mottagandet fungerade.
– Vissa skolor placerade barnen i särskilda förberedelseklasser. Andra integrerade de nya eleverna direkt i ordinarie klasser. Vilken väg man valde handlade inte om pedagogiska övervägandet utan om tillgången till lärare och lokaler som gjorde det möjligt att ha separata grupper, säger Elisabet Öhrn.
På vissa skolor fanns en tanke att de nya eleverna kunde integreras snabbare i skolämnen som inte verkar så språkkrävande, som till exempel praktiskt estetiska ämnen och även matematik.
– Men det fungerade inte så. Skolorna upptäckte att alla ämnen innehåller mer begrepp och språklig förståelse än vad man tänkte.
Skolan blev central för flyktingbarnen
För flyktingarna var skolan en viktig plats.
– För de nyanlända eleverna blev skolan en stabil punkt i livet och en plats där de kunde träffa andra unga människor, säger Elisabet Öhrn.
Skolan avlastade också en del av föräldrarnas ansvar. Studien visar även att idrottsföreningar hade stor betydelse för pojkar.
– Det verkar ha varit lättare för pojkarna att komma in i idrottsverksamheter.
Flyktingarna försvann lika plötsligt som de kom
De orter som ingått i studierna blev transitorter. I vissa fall kunde elever försvinna utan förvarning från en dag till en annan och flera av skolorna hamnade då i en situation där organisationen var överdimensionerad.
– Flyktingvågen skapade ett oerhört stort engagemang. Detta är orter där man under lång tid sett människor försvinna och nu fanns det förhoppningar om att det skulle bli fler invånare i orten och fler barn i skolan. De mobiliserade resurser och lyckades hantera svåra utmaningar. Därför uppstod besvikelse, tomhet och oro när de nya eleverna försvann så plötsligt. Många säger att det blev så tomt när flyktingarna försvann.
Ny flyktingvåg från Ukraina
Kriget i Ukraina har skapat en ny flyktingvåg i Europa. Enligt Migrationsverket senaste huvudscenario kommer cirka 80 000 ukrainare, varav många är i skolåldern, att komma till Sverige i år. När de tas emot av landets skolor är det viktigt att ta vara på erfarenheter från 2015.
– Vi kontaktar nu ytterligare kommuner och deras skolor för att följa upp erfarenheterna från flyktingmottagande 2015 och vad de innebär för eventuella kommande mottaganden säger Elisabet Öhrn.
Kontakt:
Elisabet Öhrn, professor, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, elisabet.ohrn@gu.se
Om projektet:
Forskningsprojektet Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden pågår under åren 2019–2022.
Den första delstudien, vars resultat beskrivs ovan, undersöker mottagande, undervisning och integration av nyanlända elever under åren 2015–2016 i sex högstadieskolor på landsbygden. Delar av forskningsmaterialet bygger på ett tidigare forskningsprojekt om unga på landsbygden som genomfördes när flyktingvågen interträffade.
Den andra delstudien bygger vidare på den första med intervjuer om mottagande och integration i ytterligare 15 landsbygdskommuner. Den studien är inte klar ännu.
I en ny avhandling i etnologi vid Umeå universitet undersöks relationer och gränsdragningar mellan människor och människoliknande teknik i både fiktionen och vården.
Avhandlingen knyter an till den klassiska frågan om vad det innebär att vara människa.
– Specifikt undersöker jag hur vi förhåller oss till den ökande kontakten vi, i vardagen och på jobbet, har till människoliknande teknik, alltså teknik som har människoliknande egenskaper eller utseende såsom robotar och digital hälsoteknik, säger Johan Hallqvist som skrivit avhandlingen.
Han fortsätter:
– Jag studerar vilka dessa föreställningar om det mänskliga är, hur de kommer till uttryck samt hur gränser mellan människor och människoliknande teknik förhandlas och omförhandlas.
Relationen teknik och människa
I avhandlingen undersöker han relationen mellan människor och människoliknande teknik i både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang, där människoliknande teknik utvecklas och används i en svensk kontext där teknik flyttar in i människors hem.
Han har studerat forskningsprojekt som utvecklar digital hälsoteknik för hälso- och sjukvård, men också den svenska science fiction tv-serien Äkta människor som handlar om människoliknande robotar i en föreställd framtid.
– Det kanske låter konstigt att både undersöka hur digital hälsoteknik utvecklas och hur människolika robotar gestaltas i fiktionen. Men jag menar att både forskningsprojekten och tv-serien utgör ”spelplatser” där möjliga relationer mellan människor och människoliknande teknik utforskas.
Avhandlingen resulterar i två övergripande teman. Det första temat visar hur teknik görs människolik genom dels avatarer och robotkroppar, dels genom att göra teknik personlik där den framstår mer som en person än ett objekt. När teknik görs människolik både utmanar och upprätthåller den våra föreställningar om vad det innebär att vara människa.
Möjliga konflikter
Det andra temat visar hur människoliknande teknik kan leda till möjliga konflikter. En konflikt handlar om relationen mellan patient och digital hälsoteknik gällande när den digitala hälsotekniken bör gå emot patientens vilja för att främja patientens hälsa.
– En annan konflikt handlar om frågan om patientens valfrihet och möjlighet att själv få välja avatar för den digitala hälsotekniken. Konflikten uppstår om patienten skulle välja bort vissa avatarer på grund av fördomar gällande exempelvis kön, etnicitet och ålder, vilket skulle kunna leda till diskriminering mot vårdpersonal.
Johan Hallqvist, biträdande avdelningsföreståndare och adjunkt i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper på Södertörns högskola,johan.hallqvist@umu.se.
– Under tre veckor i augusti 2022 kan utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som vårt egna forskningsprovfiske pågår. Projektet heter Lobserve, och våra frivilliga lobservers hjälper oss att samla in data som ger svar på hur många och hur stora humrarna är. Vi vill också få reda på hur mycket beståndet varierar längs kusten, säger Hege Sande, doktorand vid SLU:s havsfiskelaboratorium i Lysekil.
Resultat från 2021
Projektet startade i fjol, 2021, och då deltog ett 40-tal privatpersoner och fiskade i sina hemmaområden mellan Strömstad och Kungsbacka. Högst täthet av hummer observerades i områdena runt Kungsbacka, samt från Grebbestad söderut mot Gullmarsfjorden.
2021 fångades, mättes och återutsattes 1050 humrar på djup mellan 2 och 34 m. Få humrar var större än 11 centimeter, och någon större skillnad mellan de olika djupintervallen kunde inte noteras. Både stora och små humrar hittades på alla djup.
Fler hummerfiskare ”lobservers” behövs
Resultatet från förra året visar att det tycks finnas geografiska skillnader i artens utbredning. I år breddas därför undersökningarna och kompletteras med fler områden i Skåne och Halland, och fler hummerfiskare behövs i projektet.
Under 2021 fick projektet bra respons från hummerfiskare i Bohuslän, men sämre söder om Kungsbacka. För att nå ännu fler hummerfiskare längs de södra delarna av kusten har områdena för provfiske i Halland och Skåne i år breddats till 5 km, och nya provfiskeområden har lagts till i särskilt utvalda områden.
– Nytt för i år är att vi även siktar på att provfiska i Öresund. Hummer dyker upp som bifångst i yrkesfiskarnas nät, och i ett mycket begränsat fritidsfiske med bur. Med hjälp av våra lobservers kan vi i den här systematiska undersökningen få reda på om hummer finns etablerat i Öresund, och hur stora humrarna där är, säger Hege Sande.
En hummer mäts med en digital linjal. Bild: Andreas Sundelöf, SLU
Historiskt låga fångster av Europeisk hummer
Fisket efter europeisk hummer är omfattande, och historiskt har det varit betydligt större än det är i dag. Fångst per ansträngning (antalet fångade humrar per vittjad tina) minskade kraftigt under 1950- och 1960-talen och har sedan befunnit sig på en stabilt låg nivå enligt fångstdagböcker från hummerfiskare i Bohuslän. Även yrkesfiskets landningar har minskat.
De låga fångsterna tyder på att beståndet har varit på en historiskt låg nivå, men eftersom det saknas statistik över fiskets totala omfattning och fångst så saknas också ett bra dataunderlag för att göra analyser av beståndets status. En föreskrift med ganska omfattande begränsningar i fisket infördes 2017. Med information från hela kusten kan effekterna av den senaste regleringen utvärderas framöver.
Brist på fångstdata
Institution för akvatiska resurser (SLU Aqua) genomför varje år ett provfiske efter hummer i såväl fiskefria som fiskade områden. Då registreras längd och kön, och om honorna bär utvändig rom, innan humrarna märks och återutsätts. På så sätt görs en utvärdering av fångst per ansträngning och av storleksstrukturen i hummerbeståndet i de områden där provfisket bedrivs.
– Våra provfisken är dock geografiskt begränsade, och vi saknar data från stora delar av det fiskade området – som innefattar nordvästra Skåne, Halland och Bohuslän. Med allmänhetens hjälp kan vi bredda vårt provfiske och bilda oss en bättre uppfattning av hur fångsterna per ansträngning och storleken på hummern skiljer sig åt längs hela kusten, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium i Lysekil.
Hur blir jag en lobserver?
Information om hur man ansöker om att få bli provfiskare, hur urvalet görs, hur provfisket går till, vilka områden som är aktuella etc, finns på projektets hemsida.
Andreas Sundelöf, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, andreas.sundelof@slu.se
Hege Sande, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, hege.sande@slu.se
Bullshit, eller skitsnack på svenska, är ett begrepp som inom den akademiska världen har sin egen teoretiska forskning. Och intresset för bullshit-forskningen har ökat de senaste åren, inte minst bland forskare inom beteendevetenskap och psykologi.
– Vi är intresserade av finansiellt beslutsfattande. Just finansmarknaden och det som har med ekonomi att göra tycker många är svårbegripligt. Det förekommer mycket och många till synes imponerande termer, jargonger, slogans som man inte alltid till fullo begriper, säger Gustav Tinghög, biträdande professor i nationalekonomi, vid Linköpings universitet.
Vad är skitsnack?
Skitsnack består oftast löst sammansatta ord som låter insiktsfullt och imponerande men som saknar betydelse. Skitsnack är inte nödvändigtvis falskt, utan snarare ett missledande sätt att kommunicera om ett ämne. Tidigare forskning har också visat att individer som i högre grad är mottagliga för bullshit är mindre analytiska och har lägre verbal intelligens. Dessa individer faller också offer för falska nyheter och stödjer ofta konspiratoriska idéer. Forskning har också visat att individer som är bra på att producera ”bullshit” både är och bedöms som mer intelligenta av andra.
– Förmågan att kunna identifiera och särskilja bullshit, men också förmågan att kunna producera bullshit är därför ofta viktiga framgångsfaktorer för individer i olika sammanhang. Inte minst i yrkeslivet, säger Gustav Tinghög.
Använde nobelpristagare i ekonomi
I en studie vid Linköpings universitet har forskarna haft fokus på finansiell ”bullshit”, det vill säga budskap med ekonomiska termer som egentligen är ren nonsens och trams.
Forskarna har utvecklat en ny mätskala där individer får bedöma meningsfullheten, dels i finansiella nonsensmeningar, dels i citat från nobelpristagare i ekonomi. Med hjälp av mätskalan kan forskarna bedöma konsumenternas förmåga att upptäcka och urskilja meningsfulla, ekonomiska budskap från finansiell bullshit.
I studien har forskarna även genomfört enkäter som inkluderar drygt tusen personer. I enkäterna har forskarna listat en rad ekonomiska påståenden som rör finansiella tjänster och produkter, till exempel investeringar och lån, samt allmän pengahantering. Dessa påståenden innehåller begrepp som kan uppfattas som imponerande, men som i realiteten är meningslösa och kan liknas med vilseledande marknadsföring. Deltagarna har fått ta ställning om påståendena är sanna eller falska.
Män mer sårbara
Resultatet visar att konsumenter som är särskilt sårbara för finansiellt skitsnack tycks vara unga män med hög inkomst och som överskattar sina kunskaper i ekonomi. De som är bra på att genomskåda finansiellt skitsnack är det motsatta: äldre kvinnor med lägre inkomst och som inte överskattar sina kunskaper i ekonomi.
– Det är förstås ett övergripande resultat, vi ska inte måla upp att alla unga män faller för bullshit. Men en rimlig tolkning är att män bli mer imponerade av finansiella påståenden. Finansmarknaden är traditionellt en mansdominerad värld. Vi vet från tidigare studier att kvinnor generellt sett är lite mer oroliga för finansfrågor. Det bidrar sannolikt att de är mer uppmärksamma och kritiska till information inom det här området.
Mätskalan, som forskarna har utvecklat, visar också att man utifrån individers förmåga att genomskåda finansiellt skitsnack kan förutsäga individers ekonomiska välbefinnande och ekonomiska beteenden. Forskningen ger på så vis en förståelse för hur finansiell kommunikation påverkar konsumenternas beslutsfattande och hur nöjda de är med sin ekonomi.
– Det finns alltid ett värde i att förstå varför människor är människor, och varför vi beter oss som vi beter oss. Genom den här forskningen kan vi identifiera vilka grupper som är mer eller mindre sårbara för att förledas när det handlar om reklam och finansiell kommunikation, säger Gustav Tinghög.
Över 200 miljoner människor världen över använder cannabis, en psykoaktiv substans som påverkar hjärnans funktion, mänskliga beteenden och medvetandet.
Hälsoeffekter och skadeverkningar av cannabis är omdebatterade. Av särskilt intresse är cannabisanvändningens effekter på den psykiska hälsan, där vissa samband är väletablerade – som mellan cannabisanvändning och psykossjukdomar – medan andra behöver studeras mer.
Samband med senare droganvändning
I en avhandling har forskaren Rynaz Rabiee undersökt sambandet mellan användning av cannabis och andra droger och senare drogberoende bland drygt 9 700 vuxna som följdes under 16 år. Resultaten visar att cannabisanvändning inte var en oberoende riskfaktor för drogberoende.
– Sambandet mellan cannabisanvändning och senare drogberoende verkar snarare förklaras av annan droganvändning. Cannabisanvändning kunde kopplas till ökad risk för annan droganvändning vid uppföljning efter tre år, säger Rynaz Rabiee.
Risken för annan droganvändning var störst bland dem som hade använt cannabis under det senaste året. Risken var nära tio gånger högre jämfört med personer som aldrig använt cannabis.
Mer än dubblerar risk för depression
I avhandlingen undersökes också sambandet mellan cannabisanvändning och ångest och depression över tid. Här följdes 1100 kvinnor födda under åren 1955-1993.
– Eftersom cannabis har ökat i styrka under de senaste 20 åren ville vi undersöka om sambandet var starkare bland de kvinnor som hade använt cannabis under den tiden. Det visade sig att i den yngsta gruppen kvinnor, undersökta mellan år 2000 och 2015, hade de som hade använt cannabis mer än dubbelt så stor risk för depression som de som inte hade använt cannabis. Det här sambandet blev ännu tydligare när vi la till effekten av vilken tidsperiod cannabis hade använts, säger Rynaz Rabiee.
Ökning av cannabisrelaterade diagnoser
Rynaz Rabiee har också tittat närmare på individer som har fått en cannabisrelaterad diagnos i sjukvården i Sverige.
Personer som fick en sådan diagnos var oftare män, från yngre åldersgrupper och med lägre utbildning och inkomst än de utan diagnos. En majoritet hade också ytterligare en psykiatrisk diagnos.
Ökningen i siffror
Cannabisrelaterade diagnoser har ökat i Sverige över tid och det är yngre personer som står för ökningen. Så här ser ökningen ut:
År 2006 hade 6 av 100 000 personer födda mellan åren 1990 och 1994 en cannabisrelaterad diagnos. Det kan jämföras med 61 per 100 000 under 2016.
Även bland unga vuxna födda 1995-2000 märks en ökning. År 2010 hade 9 per 100 000 en diagnos. År 2016 var motsvarande siffra över diagnoser 107.
I undersökningen användes data från det nationella patientregistret för drygt 3,3 miljoner personer födda 1970-2000.
I avhandlingen undersöktes också vilka faktorer som påverkar risken att återkomma i cannabisrelaterad vård.
– Vi såg att drygt en femtedel av patienterna återkom i cannabisrelaterad vård under uppföljningstiden på 15 år och att personer med låg utbildning, psykossjukdomar, affektiva sjukdomar eller personlighetssyndrom hade högst risk att återkomma. Dessutom hade unga personer, 18-35 år, en högre risk, säger Rynaz Rabiee.
Rynaz Rabiee, doktorand vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet, rynaz.rabiee@ki.se
Nederbörden i större delen av Sverige är tillräcklig för att hålla grundvattenmagasinens nivåer i balans. Men klimatförändringarna under de senaste årtiondena med torra somrar och mildväder mitt i vintern riskerar att påverka grundvattnet negativt, framför allt i norra Sverige.
– Med varmare vintermånader så sker en större del av snösmältningen medan det fortfarande är tjäle i marken. Det medför att påfyllningen av grundvattenmagasinen inte sker som förut. Vattnet rinner ovanpå marken ut i sjöar och vattendrag i stället för att gå ner i jorden, säger Michelle Nygren, doktorand i geologi vid Göteborgs universitet.
Fler milda vinterdagar
Michelle Nygren har analyserat grundvattennivåer, nederbörd och temperatur i bland annat Sverige och Finland under de senaste decennierna och hon ser en tydlig ökning i antalet milda dagar under vintermånaderna december-februari.
Trenden är särskilt tydlig i södra Finland. På 1980-talet var vintrarna i genomsnitt kallare vilket gav en större andel nederbörd i form av snö och en senare snösmältning. När tjälen gick ur jorden kunde mer av smältvattnet gå ner i marken och fylla på grundvattnet. Växtsäsongen startade också senare vilket bidrog till att en mindre mängd av smältvattnet sögs upp av vegetationen.
– En långsam avsmältning av snön är bäst för grundvattenpåfyllningen. Den klimatdrivna förändringen är tydligast norr om Stockholm och i Finland vilket medför en stor risk för minskade grundvattenmagasin där. Med varmare somrar så räcker inte heller regnet under sommarmånaderna till för att fylla på grundvattnet. Vattnet dunstar bort eller tas upp i större mängd av växterna, säger Michelle Nygren.
Hon pekar på att detta leder till ökad risk för bränder i skog och mark när markfuktigheten minskar på grund av att grundvattennivån är lägre. Behovet av bevattning av torra åkerjordar och ökar, vilket kostar stora pengar.
Dyrt för samhället
I södra Sverige är påverkan på grundvattnet av ett varmare klimat varierande. På grund av att tjälen inte är lika omfattande kan nederbörden under vintermånaderna sippra ner genom jorden och fylla på grundvattenmagasinen. Det räcker dock inte till i de östra delarna av södra Sverige och Gotland som får lite nederbörd generellt. Där kan allt varmare somrar leda till problem med torka och sinande brunnar.
– Vi riskerar en överanvändning när vi pumpar upp grundvatten. Det gäller framför allt i de mindre grundvattenmagasinen som påverkas snabbt. Större magasin är robustare och klarar enstaka år av torka, men tar å andra sidan längre tid att återhämta sig efter mångårig torka.
Kostsam förändring
IPCC-rapporterna ( FN:s klimatrapporter) pekar på ett allt varmare klimat och Michelle menar att om 100 år har antagligen tjälen minskat så mycket även i norra Sverige att grundvattenproblematiken minskar. Men vad gör vi fram till dess?
– Vi har tillräckligt med vatten i Skandinavien, men det kan bli väldigt dyrt för samhället med ökade kostnader för vattenrening. Jordbruket kan behöva ställa om till andra grödor. Jag tror precis som Jordbruksverket att vi behöver spara på vattnet i dammar eller återanvända restvatten. Grundvattnet är viktigt för vår vattenförsörjning och vi behöver studera effekterna av ett förändrat klimat mer.
Michelle Nygren, doktorand på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, michelle.nygren@gvc.gu.se
Under valborgshelgen genomförde Svenska botaniska föreningen och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Vårkollen för åttonde gången.
Vårkollen är ett forskningsprojekt där medborgare rapporterar in vårtecken. Den data som forskarna analyserar ger en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet vid samma tid varje år. Genom detta kan forskarna även se hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.
– Vi är glada att vi har ett stadigt intresse för att vara medborgarforskare och delta i Vårkollen. Vi hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet. Det innebär att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut under valborgshelgen för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid valborg i sydligaste Skåne.
Björken i startfasen
Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till den naturliga Norrlandsgränsen till den 1 maj. I år har dock björken bara börjat sin lövsprickning upp till Mälardalen, med Småländska höglandet undantaget.
Enligt den historiska databasen hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Svealand vid Valborg, men i år har sälgen påbörjat sin blomning hela vägen upp till snögränsen.
Den milda våren lockade fram sälgen.
Häggen är sen
Under ett par år tillbaka har också häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne, börjat blomma ända uppe i Svealand. Men i år är det bara längst ut på väst- och sydkusten som häggen har börjat blomma på några få ställen. De tidigare Vårkollarna visar dock att häggens blomning i medeltal inte startar förrän efter den 1 maj.
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter har tidigarelagts ett par veckor sedan 1900-talets början, vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Nu börjar vi skönja vad som är det nya ”normala”, men också att vårvädret enskilda år ställer till det, så att avvikelserna kan bli avsevärda, säger Ola Langvall vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Tussilago. Bild: Gert Olsson/Scandinav
Tidig tussilago och snabba blåsippor
I år har det varit väldigt tydligt hur skiftande vårväder kan påverka olika arter.
Tidiga arter som tussilago, blåsippa, vitsippa och sälg kom tidigt i blom tack vare en mild början på våren, medan björkens lövsprickning och häggblomningen inte hann få tillräckligt med värme för att hinna slå ut innan den kyliga perioden i april inleddes, och hela processen med lövsprickning respektive blomning stannade av.
Tidiga arter blommar fortfarande i stora delar av landet. Det är också tydligt att exempelvis tussilagons och sälgens blomning i år har begränsats av att det fortfarande ligger mycket snö i Norrlands inland.
Vårkartor för olika arter
Kartbilderna visar analyser av årets rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när olika arter i medeltal började blomma enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873–1920. De grå nyanserna i bakgrunden på kartan visar hur observationerna såg ut i medeltal under de senaste sju åren.
För dem som inte hann med att rapportera till Vårkollen, eller om man är intresserad av att rapportera blomningen hos arter som blommar lite senare, görs i år uppföljningen Försommarkollen. Eftersom syftet med kollarna är att se hur växterna påverkas av klimatförändringar, är det angeläget att även se hur blomningen hos liljekonvalj, prästkrage, rönn, hägg och syrén har förändrats under 100 år vid tidpunkten för Världsmiljödagen den 5 juni. Intressant är också var Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, blommar i samband med Nationaldagen den 6 juni.
Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket, ola.langvall@slu.se
– Icke-invasiv teknologi är snabbare, billigare och kräver inte att en läkare utför testerna. Det finns en stor potential när det kommer till förebyggande sjukvård i framtiden, att kunna göra regelbundna hälsotester innan man blir sjuk, säger Sergey Shleev, professor i biomedicinsk teknik, Malmö universitet.
Forskarna har tagit fram en flyttbar testbädd där de använt en kombination av flera olika icke-invasiva* apparater. I testbädden ingår utrustning som tar blodtryck, hjärtfrekvens, mäter kroppskomposition och analyserar blodet – utan att behöva ta ett blodprov på patienten.
* Fotnot: Att något är icke-invasivt innebär att inga ingrepp görs på patienten, som till exempel stick eller kirurgi.
Kräver ingen kroppskontakt
Alla resultat loggas in automatiskt i en dator. Tekniken kräver heller ingen kroppskontakt mellan läkare och patient. Därför kan den bland annat användas i situationer där kultur, bakgrund eller religion gör det svårt att genomföra hälsotester.
– Det kan handla om att kunna ta blodtrycket på handleden i stället för överarmen eller att läkaren inte behöver röra vid patienten för att ta mått av kroppen, säger Sergey Shleev och fortsätter:
– Den nya tekniken gör också det möjligt att hämta in mer data och i förlängningen få en mer fullständig analys jämfört med konventionella metoder. Med den snabba teknikutvecklingen kommer vi också få mer precisa mätverktyg över tid, säger Sergey Shleev.
Undersökte deltagarnas hälsa
Förutom att utveckla den nya testbädden syftade också studien till att undersöka deltagarnas hälsa och sambandet mellan biomedicinska parametrar och upplevd hälsa. Mätningarna visade att deltagarnas hälsa över lag var jämförbar med det svenska genomsnittet, bortsett från ett högre antal personer med fetma i testgruppen. Forskarna kunde också observera ett samband mellan biomedicinska testresultat och upplevd hälsa.
Mer utbrett med egenvård i framtiden
Studien är resultatet av ett samarbete mellan forskare inom bland annat biomedicin, vårdvetenskap och folkhälsa. Testerna har gjorts i Lindängen i Malmö. Deltagarna i studien medverkar även i ett större deltagarbaserat forskningsprogram om jämlik hälsa i stadsdelen. Just enklare hälsotester var något som befolkningen i Lindängen efterfrågade, till exempel för att själva kunna mäta och se effekten av träning.
– Egenvård kommer att vara mer utbrett i framtiden, vilket ökar behovet för människor att själva kunna följa och mäta sin hälsa. Genom att koppla den här typen av mätningar till de andra hälsofrämjande aktiviteterna som finns i Lindängen, kan hälsan stärkas i befolkningsgrupper som ligger på gränsen till att insjukna i kroniska sjukdomar, säger Margareta Rämgård som leder forskningsprogrammet i Lindängen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
