Hur lär jag hästen att göra galoppombyten? Vad gör man när hästen har fått eksem? Kan växten i hagen vara giftig? Lovisa Broms, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, har frågat ryttare mellan 15 och 80 år var de hittar kunskap om hästar och ridning.
Sociala medier är viktiga
Tidigare forskning visar att just sociala medier är viktiga för ryttare och att ridsporten synts förhållandevis lite i traditionella medier, med tanke på hur stor sporten är. Men forskningen visar också att sociala medier kan vara problematiska, för vad är det egentligen för kunskap som sprids och utbyts där?
– Ryttarna verkar generellt sett vara väl medvetna om att de bör tänka kritiskt. Samtidigt som de är ganska medvetna om att det kan vara problematiskt att lita på information som sprids på nätet finns också ytterligare budskap i det de säger: jag kan hantera detta, jag tänker kritiskt och har tillräckligt med erfarenhet för att bedöma information i sociala medier. Men hur är det med andra ryttare?, säger Lovisa Broms.
Litar på erfarna hästmänniskor
Enligt Lovisa Broms uttrycker ryttarna att de som skiljer sig från dem själva, exempelvis gällande ålder och erfarenhet, inte kan bedöma informationen som cirkulerar på sociala medier lika bra. Samtidigt används sociala medier av ryttare i alla åldrar, och inom olika grenar och grupperingar inom sporten.
– Ryttarna i vår studie säger att de litar allra mest på erfarna hästmänniskor i den närmsta kretsen: tränare och veterinärer, men också andra ryttare på ridskolan eller i stallet, säger Lovisa Broms.
Behov av tillförlitlig kunskap
I studien har de intervjuade ryttarna fått frågan vart de helst vänder sig för information och kunskap om hästar och ridning. En viktig poäng, enligt Lovisa Broms, är att ryttarna efterfrågar mer lättåtkomlig, men tillförlitlig, kunskap på nätet.
– En person uttryckte exempelvis att ”vi vill ha en 1177 för hästar” och en annan sa att det behövs en ”häst-Wikipedia”. Ryttarna vill ha lättillgänglig, vetenskapligt baserad kunskap där de också ser källorna, säger hon.
Tips och tricks efterfrågas
Information som ryttare söker handlar exempelvis om hästens välbefinnande, om träning och sjukdomar.
– Det handlar också mycket om tips och tricks – hur löser jag det här just nu, säger Lovisa Broms och fortsätter:
– Den röda tråden i jakten på kunskap är alltid kärleken och omtanken till hästen. Hästens välmående är det viktigaste för ryttarna och en avgörande faktor som gör ridsporten så speciell och svår att jämföra med andra idrotter. Sedan finns det många traditioner och olika sätt att måna om hästen, och det gör kunskapsutbytet komplext.
Så gick studien till
Studien utfördes i Sverige och Norge, 1655 personer svarade på en enkät och 28 fokusgruppintervjuer genomfördes. Cirka 90 procent av utövarna inom ridsporten i Sverige är kvinnor, och detta avspeglar sig också i vilka som svarade på frågorna.
Lovisa Broms, doktorand i idrottsvetenskap, Malmö universitet, lovisa.broms@mau.se
I en ny studie har faktorer bakom trötthet i samband med videomöten undersökts. Fenomenet som kanske mer är känt som Zoomtrötthet har upplevts av många under pandemin, men där förhållandevis lite evidens (vetenskapliga belägg) finns.
En grupp forskare vid Blekinge tekniska högskola har identifierat flera olika faktorer som bidrar till tröttheten.
– Det vi har hittat direkt evidens för är att både ålder, kön och personlighet påverkar. Exempelvis påverkas unga introverta kvinnor mer än andra grupper. Men Zoomtröttheten beror på många faktorer, allt från personliga förutsättningar via mötets organisation och teknik, till miljön i vilken videokonferensen äger rum, säger Markus Fiedler som är forskare i medieteknik.
Störningar och miljö spelar roll
Forskarna har även hittat ett flertal faktorer som de tror bidrar till Zoomtröttheten.
– Vi förmodar att längden på, och mängden möten spelar roll, samt ifall man tar pauser eller inte mellan mötena. Sedan påverkar det om det blir fördröjningar och störningar i bild och tal, så att man kanske pratar i munnen på varandra, eller ifall man måste anstränga sig för att följa med i samtalet, förklarar Markus Fiedler.
– Vi har även sett att miljön spelar roll. Man kanske sitter hemma och skäms över att visa upp sin stökiga miljö, fortsätter han.
Forskarnas tips för att minska tröttheten
Lägg inte möten direkt efter varandra
Använd enkel teknik
Använd handuppräckning under mötena
Slå av mikrofonen och kameran då den inte behövs
Forskarna konstaterar att mer forskning och evidens behövs kring de bidragande faktorerna bakom Zoomtrötthet, men även forskning om andra sätt att kommunicera, till exempel genom immersiva (uppslukande) upplevelser och teknik.
Studien är ett samarbete mellan forskare inom medieteknik, mediedesign, mediepsykologi och mediesociologi vid Blekinge tekniska högskola.
– Lite grovt kan man säga att en ritual måste vara en tradition, medan en tradition inte måste vara en ritual. Men båda handlar om något som återkommer, vilket är viktigt, säger Barbro Blehr, professor i etnologi vid Stockholms universitet.
Vad är en ritual?
– Det beror mycket på vem du frågar. Men i den etnologiska skolan jag kommer ifrån är det en repetitiv handlingssekvens som du känner igen. Den är formaliserad, vilket betyder att du gör saker på bestämda sätt. Motsatsen är att du improviserar och att det inte spelar någon roll hur du pratar eller rör dig.
Vad är då en tradition?
– Grundbetydelsen av en tradition är att något förs över, traderas, från generation till generation. Men idag används ordet ofta för att beskriva något vi brukar göra och sätter värde på att göra, och då kan det handla om traditioner som har en mycket kort historia, kanske något vi har gjort bara en gång tidigare men gärna vill upprepa vid en viss tidpunkt, kanske med ett visst tema, och tycker att ”detta måste vi göra till en tradition”. I dag skulle de flesta etnologer säga att vi skapar traditioner hela tiden. Det kan ske i små eller större sociala grupper – i familjer, vänkretsar, eller på arbetsplatser.
Vad har ritualer, som till exempel valborg, för betydelse för oss idag?
– Valborg är en kalenderrit. Man skiljer mellan livscykelriter, som markerar viktiga övergångar i livet, och kalenderriter, som strukturerar årets gång. Hur viktig valborg är som rit beror på vem du frågar. För någon är elden väldigt viktig, för en annan är det att träffa vänner, för en tredje är inte valborg viktigt alls. Valborg är en del av en traditionsrepertoar som vi kan välja om vi vill vara med på eller ej – till skillnad från till exempel jul eller midsommar, som kan framstå som mer tvingande att förhålla sig till.
Varför är detaljerna viktiga för helheten i en ritual?
– Det är så vi bygger ritualer. Repetitionen bärs av igenkännande, det gäller både det som sägs och görs och de materiella saker som används. Typ julpynt, för somliga människor är det viktigt att det har en historia och kanske också att sakerna har en koppling till människor som är viktiga för gemenskapen.
När skapas nya ritualer? Och varför släpps de in?
– Det är svårt att på konstgjord väg introducera en ritual och få uppslutning. När det gäller saker som folk väljer att göra självmant kan det däremot gå väldigt snabbt att det blir en ritual. När Olof Palme blev skjuten ledde det till ett berg av rosor på mordplatsen. Då var det något nytt. Nu blir det ofta snabbt ett altare av blommor och kramdjur på plats om det sker något dramatiskt. Det är en ritual vi snabbt har lärt oss.
– Den svenska nationaldagen däremot är en ritual som påbjudits uppifrån, på politisk väg. Svenska flaggans dag blev nationaldag redan 1983, men en helgdag blev den först 2005. En viktig drivkraft hos dem som ville att dagen skulle bli helgdag var att de trodde att man då skulle få en större uppslutning kring nationaldagen på ett sätt som skulle motverka främlingsfientlighet och nationalism. Om det blev så eller ej kan få vara en öppen fråga.
Valborgsmässoafton har firats i Sverige och Finland sedan åtminstone medeltiden och kommer ursprungligen från det katolska firandet av helgonet Walpurgis i Tyskland. Eldarna var antagligen ett sätt att jaga bort rovdjur, häxor och övernaturliga väsen innan djuren släpptes ut på bete. Idag är valborgsmässans brasor framförallt ett sätt att hälsa den efterlängtade våren välkommen.
Vem är Valborg?
– Valborg, eller Walpurgis, var enligt legenderna ett helgon i Tyskland. När Sverige och Norden kristnades följde den tyska katolska kyrkans dagar med. I den kalendern vimlade det av helgondagar och alla firades inte utanför kyrkan. En av dem var valborg.
Hur länge har vi firat valborgsmässoafton?
– Valborg som helgondag fanns i den kristna kalendern åtminstone sedan medeltiden. I samband med reformationen under 1500-talet ville den nya kyrkan rensa bort helgondagarna, vilket inte lyckades så jättebra. Firandet av valborg övergick efterhand till att bli en folklig festdag. Ett skäl är att valborgmäss ligger så nära första maj, en festdag i bondesamhället. För den urbaniserade arbetarklassen i slutet av 1800-talet blev valborgsmäss en supdag.
– Parallellt med det folkliga firandet fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna*. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.
*En stiftstad är en stad som har en biskop och en domkyrka. Svenska kyrkan är indelad i 13 stift.
Handlar högtiden om att välkomna våren?
– Både ja och nej. Idag, definitivt! Även i bondesamhället markerade denna tid en växling i jordbruket med det som vi idag kallar vårbruk. Men i det samhället fanns flera tidpunkter som markerade vårbruk.
Varför eld och majbrasa?
– Eld är en av de mest framträdande symboliska verktygen i ritualer! I Norden har vi tänt eldar vid påsk, valborg och Sankt Hans dag, som i Sverige är detsamma som midsommar. Just valborgsbrasor kan ha att göra med att betesdjuren släpptes ut vid denna tidpunkt och skyddades mot övernaturliga väsen – och rovdjur – med hjälp av eld.
– En tolkning har att göra med revolterande unga, som enligt vissa källor tycks ha tänt eldar för att reta upp kyrkan, som ville förbjuda valborgsmässofirande. Idag handlar valborgsmässans brasor mest om att hälsa våren välkommen.
Hur firas valborgsmässoafton i Norden?
– I Finland kallas valborgsmässan för Vappen på finlandsvenska efter finskans Vappu. Vappen är en parallell till de svenska studentfesterna. Folk i alla åldrar samlas kvällen före första maj för en karnevallik gatufest med eldar, festligheter, studentmössor, struvor och mjöd. I Norge och Danmark är valborgsmäss och eldar inte lika vanligt, tror jag, säger Jonas Engman.
Forskare vid Karolinska Institutet står bakom en ny metod som gjort det möjligt att finna fyra nya målmolekyler för den autoimmuna sjukdomen MS. Förhoppningen är att den ska kunna leda till en mer individanpassad behandling i framtiden.
MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som oftast startar hos personer i åldern 20–40 år. Sjukdomen drivs av immunceller som felaktigt attackerar vävnaden som omger nervceller i hjärnan och ryggmärgen. MS leder till neurologiska symtom, som till exempel känselrubbningar, svårigheter att gå och hålla balansen och besvär med synen. I dag finns inga botande behandlingar utan främst behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen.
Risk för komplikationer med dagens behandlingar
– Befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge, doktorand i Hans Grönlunds forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Grönlunds forskargrupp har i samverkan med professor Tomas Olssons forskargrupp vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera de T-celler, vita blodkroppar, som reagerar på vissa målmolekyler, så kallade autoantigener. (Autoantigen kallas de kroppsegna proteiner som immunsystemet reagerar mot vid autoimmuna sjukdomar). I den aktuella studien redovisas fyra nya autoantigener som kan adderas till den handfull tidigare funna vid MS och som kan få betydelse för diagnostik och behandling.
I hjärnan och ryggmärgen finns nervtrådar som överför nervimpulser mellan hjärnan och kroppens olika delar. Det behövs en isolering runt nervtråden för att impulsen ska gå fram. Nervtrådens isolering i centrala nervsystemet är ett fettämne som heter myelin. Vid MS angriper immunförsvarets vita blodkroppar myelinet som omger nervcellerna. Det uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Då kan nervimpulserna inte ledas på rätt sätt.
Identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller
– Vår metod gör det möjligt att presentera de aktuella autoantigenerna på ett sätt som gör att T-cellerna som reagerar mot dem kan identifieras för att därefter kunna stängas av, säger Hans Grönlund, docent i immunologi.
Då personer med MS kan reagera mot olika autoantigener, så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller. Detta sätt att skapa individanpassade behandlingar går under namnet precisionsmedicin.
– Genom att identifiera en patients individuella autoantigenprofil kan en behandling anpassas för just den individen. De flesta autoimmuna sjukdomar drivs av T-celler och kan vi hitta ett sätt att tysta dem vid en sjukdom som MS så kan det bereda vägen för att på ett mer precist sätt behandla även andra autoimmuna sjukdomar. Ett långvarigt samarbete mellan professor Roland Martin vid Zürichs universitet och våra forskargrupper har lett till att vår metod kommer att ingå i en kommande klinisk fas 2-studie för att stänga av MS-aggressiva T-celler, säger Hans Grönlund.
Om studien:
I den aktuella studien undersöktes 63 olika proteiner i blodprover från MS-patienter och friska kontrollpersoner varav fyra proteiner, FABP7, PROK2, RTN3, och SNAP91, visade autoimmun reaktivitet vid MS.
Proteinerna som testades valdes ut i ett samarbete med Human Protein Atlas och professor Torbjörn Gräslund, KTH. Studien har gjorts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.
Resultaten har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.
Hans Grönlund, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, hans.gronlund@ki.se
Tidigare forskning visar att självmord kan kopplas till obetalda skulder. Det finns dock liten kunskap om risken för självmordsförsök minskar ifall människor lyckas ta sig ur skuldfällan.
I en studie från Södertörns högskola undersöks innebörden av att återbetala en skuld som registrerats hos Kronofogden. Forskaren Yerko Rojas har tittat på i vilken utsträckning att inte längre ha en aktiv skuld hos myndigheten kan kopplas till en minskad risk för självmord.
Dubbelt så hög risk med skulder
Resultatet visar att risken för självmordsförsök är ungefär dubbelt så hög för de som efter en tvåårsperiod fortfarande finns i Kronofogdens register jämfört med dem som betalat sina skulder och inte längre är aktiva i registret.
Detta oberoende av flera kända riskfaktorer för icke dödligt självmordsförsök, såsom arbetslöshet, socialbidrag, kriminell belastning, depression och psykisk ohälsa*.
* som uppmätts mellan 2014 och 2015, dvs under två kalenderår före registreringen hos Kronofogden.
Bryta kopplingen mellan skulder och självmord
Två viktiga slutsatser dras från studien. Först, skuldproblem behöver erkännas som en riskfaktor för självmordsbeteende. Insatser både för att förhindra att överskuldsättning uppstår och insatser riktade mot att hjälpa människor att återhämta sig från en situation där man hamnat hos Kronofogden för en obetald skuld, kan vara viktiga för att bryta kopplingen mellan ekonomiska svårigheter och självmordsförsök.
Skuldrådgivning och andra program riktade mot att lösa skuldrelaterade problem lyfts för närvarande fram som nödvändiga för att mildra de ogynnsamma effekterna av överskuldsättning på hälsa generellt. Detta torde också gälla för självmordsbeteende specifikt.
Identifiera personer som överväger självmord
För det andra, professionella och andra som interagerar med personer som har skuldproblem kan komma att vara viktiga i arbetet med att identifiera personer som överväger självmord. Inte minst då skuldproblem anses vara så pass betungande att det hindrar individen från att fokusera på det egna psykiska måendet. I Sverige ska kommuner enligt lag ge skuldsatta personer ekonomisk rådgivning.
Så gjordes forskningen:
I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Crisis: The Journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention, följde Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, personer i åldrarna 20 till 64 som år 2016 registrerades i Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas för en obetald skuld samt registrerats i kronofogdens register den 11 januari 2018 som aktiv respektive inaktiv för en skuld och/eller skuldsaneringsbeslut.
Studien visar att risken för icke dödliga självmordsförsök varierar med den skuldsattes registreringsstatus hos Kronofogden.
Personer som 2018 fortfarande var aktiva i Kronofogdens register hade drygt dubbelt så stor risk att begå ett icke dödligt självmordsförsök än personer som också registrerats hos Kronofogden 2016 men inte längre var aktiva i registret 2018.
Totalt begick 257 av de 57 039 registrerade gäldenärerna som ingick i studien ett icke dödligt självmordsförsök. Självmordsförsöken uppmättes år 2018 och 2019.
Kontakt:
Yerko Rojas, lektor i socialt arbete, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, yerko.rojas@sh.se.
Det är sex gånger högre risk för barn med funktionsnedsättningar och psykosomatiska symptom att utsättas för mobbning. Och mobbning har blivit vanligare i Sverige.
Det är några av slutsatserna i det tvååriga forskningsprojektet ”Mobbning och relationen till psykisk hälsa för skolbarn; med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar”.
– Studien visar också tydligt att mobbning minskar med åldern. Den är högre i högstadiet än den är i gymnasiet. Att mobbning går ner i gymnasiet har även visats i andra studier, säger Lilly Augustine, docent vid Hälsohögskolan, Jönköping University, som gjort studierna tillsammans med Ylva Bjereld, postdoktor vid Linköpings universitet.
Mobbning vanligare bland flickor
Forskarna undersökte förekomsten av mobbning genom att titta på andra studier inom området. Historiskt sett har Sverige haft låga förekomster av mobbning i internationella jämförelser. Nu visade det sig att Sverige första gången har högst mobbningsförekomst i Norden. Mobbningen har ökat sedan 2010, och andelen barn utsatta för mobbning har ökat från ca 5 procent 2010 till 7,6 procent i den senaste mätningen, som är från 2017/18.
Det har också skett förändringar i mobbning utifrån elevernas kön. Tidigare var pojkar generellt mer utsatta, men skillnaderna har minskat. På mellanstadiet är till exempel mobbning, enligt senare mätningar, vanligare bland flickor än bland pojkar. Allra mest utsatta är 11-åriga flickor, där 10 procent uppger att de blivit mobbade flera gånger de senaste månaderna.
Forskarna påpekar dock att det finns en del brister i det undersökta materialet och att mer forskning behövs.
– Vi kom fram till var att det finns gott om studier för högstadiet och även mellanstadiet men att studier om mobbning i lågstadiet saknas.
Det saknas också forskning om hur mobbning skiljer sig mellan pojkar och flickor på gymnasiet, enligt Lilly Augustine.
Starkt samband mellan psykosomatiska besvär och mobbning
Forskarna undersökte också om vissa barn har större risk att bli utsatta för mobbning än andra. Och hade särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar, eftersom de löper en högre risk att bli mobbade än andra jämnåriga.
– Att veta vilka faktorer som har ett samband med mobbning är värdefullt för att förstå vilka barn som har större risk för att bli mobbade och för att uppmärksamma de negativa konsekvenser som kan följa med mobbningen. Det är dock rimligt att sambandet mellan mobbning och relaterade faktorer till viss del varierar över tid, i takt med att samhället och samhälleliga normer förändras, säger Lilly Augustine.
Den här undersökningen omfattade mobbning bland barn i Sverige med och utan funktionsnedsättning under 1993-2018.
Resultatet visade att psykosomatiska besvär (till exempel huvudvärk, oro, magont och yrsel) var den faktor som hade starkast samband med att vara utsatt för mobbning – för både pojkar och flickor och under samtliga år.
Särskilt starkt var sambandet mellan mobbning och psykosomatiska besvär om barnet även har en långvarig funktionsnedsättning. Den gruppen har sex gånger högre risk att utsättas för mobbning än barn som inte har psykosomatiska besvär eller ”bara” har en funktionsnedsättning.
Tre andra faktorer som hade ett samband med mobbning:
Svaga ekonomiska faktorer i familjen
Att sällan träna eller aldrig träna
Övervikt eller undervikt
Men sambandet varierade över tid och gällde endast under vissa mätperioder.
– Mobbade barn upplevde också i högre utsträckning än andra barn att de hade lågt stöd från familj och lärare och hade oftare svårt att prata med föräldrar om saker som bekymrade dem, säger Lilly Augustine.
Dubbel sårbarhet för barn med funktionsnedsättning
Forskarna gick igenom tidigare studier för att utröna om det finns en ökad risk för psykisk ohälsa om man har en funktionsnedsättning och blir mobbad. Både mobbning och funktionsnedsättningar ökar risken för psykisk ohälsa – men funktionsnedsättningarna ökar även risken för mobbning. Det innebär att gruppen individer med funktionsnedsättning har en dubbel sårbarhet.
– I den här rapporten undersöker vi om barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som har blivit mobbade har en högre risk att utveckla psykisk ohälsa i jämförelse med barn som bara har en riskfaktor, det vill säga bara mobbas eller bara har en funktionsnedsättning, säger Lilly Augustine.
Mobbning, särskilt när det gäller yngre barn, påverkar utsattheten för senare så kallade internaliserade problem, som till exempel ångest och depression. Resultatet visade att relationen mellan initial funktionsnedsättning och psykisk ohälsa förstärktes av mobbning.
Det var tydligt att mobbning är en av utvecklingsvägarna från tidiga beteende- och emotionsproblem till senare depressiva symptom. Även för tonåringar var relationen från neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till senare depressiva symptom tydliga.
Psykosomatiska besvär vanligare vid funktionsnedsättning
Den fjärde studien fokuserar på att undersöka sambanden mellan psykiskt mående, mobbning och funktionsnedsättning i ungdomen och hur det påverkar en sund psykosocial utveckling. Få tidigare studier har undersökt samspelet rörande psykiskt mående och mobbning och dess utveckling över tid.
En större andel av ungdomar med funktionsnedsättning hade fler psykosomatiska besvär eller emotionella svårigheter. De var mer utsatta för mobbning, hade lägre självkänsla och lägre prosocialt beteende. När detta undersöktes över tid så försvann däremot flera av sambanden.
– Dessa förklarades ofta av tidigare svårigheter eller låg självkänsla. Detta tar dock inte bort utsattheten som denna grupp upplever, men tydliggör behovet av att anpassa omgivningen för att stödja ungdomars självkänsla, säger Lilly Augustine.
Känslomässiga problem ökar – mobbningen minskar
Forskarna undersökte även sambandet under ungdomsåren mellan emotionella svårigheter, mobbning och funktionshinder utifrån en kombination av den individuella utvecklingen och grupputvecklingen. Generellt för alla barn ökade känslomässiga svårigheter under ungdomsåren – medan mobbningen minskade.
Barn och unga med funktionshinder hade högre nivåer av känslomässiga svårigheter och var mer utsatta för mobbning under hela studieperioden. Skillnaden i nivåer av mobbning försvann dock när de blev äldre. Vid 17 års ålder hade ungdomar med funktionsnedsättning fortfarande en högre risk för emotionella svårigheter, men inte för att bli mobbade.
– Sammanfattningsvis ser vi att ungdomar med funktionsnedsättning är en utsatt grupp, däremot går det inte tydligt att alltid koppla ökad psykisk ohälsa till funktionsnedsättningen, det finns andra förklaringsfaktorer. Dock finns en relation till psykosomatiska besvär och emotionella problem, samt normbrytande beteende.
Ungdomar som både är mobbade och som har en funktionsnedsättning riskerar sämre psykiska hälsoutfall under tonåren. Ungdomar med funktionsnedsättning har också högre risk att både mobbas och ha emotionella svårigheter. Forskarna hoppas att dessa resultat kan användas för att utveckla bättre och snabbare svar för att förbättra barnens liv.
Det tvååriga Forskningsprojektet ”Mobbning och relationen till psykisk hälsa för skolbarn; med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar” presenterades på ett seminarium på Folkhälsomyndigheten 28 april.
I en varmkompost omvandlas matrester och trädgårdsavfall till näringsrik jord med hög mullhalt. Att kompostera beskrivs ofta som en win-win: utmärkt odlingsjord alldeles gratis samtidigt som man tar hand om sitt avfall på ett miljövänligt sätt.
Men är det så miljövänligt att kompostera?
Nja. Forskning visar att komposten släpper ifrån sig växthusgaser, i synnerhet om den inte sköts på rätt sätt. Och att sköta den rätt är inte helt enkelt.
Evgheni Ermolaev, som har forskat i kretsloppsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), berättar:
– En studie som vi gjorde visade att en varmkompost har potential att släppa ut växthusgaser, bland annat metan, när avfallet bryts ner. Hur mycket beror på hur komposten sköts. Till exempel gjorde höga temperaturer, för mycket avfall på kort tid och att kontinuerligt röra om i komposten att utsläppen ökade. Den största påverkan berodde dock på hur mycket vatten avfallet innehöll – ju blötare matavfall, desto högre metanutsläpp.
Kan man kalla komposten för en klimatbov?
– Nej, kompost är en klimathjälte, men kanske inte i Sverige, där man kan utnyttja matavfallet bättre. Om man jämför utsläppspotentialen med deponi, vilket är en av de vanligaste metoderna för avfallshantering globalt, kan kompostering minska utsläppen 16 gånger. Om man hade komposterat istället för att deponera skulle man alltså minska sina utsläpp från cirka 50 kilo till 3 kilo koldioxidekvivalenter* per person och år, förutsatt att man producerar 97 kg matavfall per år. Storskaliga komposter skiljer också från hemkomposter och kan ha mindre utsläpp.
*Koldioxidekvivalent
Växthusgaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och därmed påverka klimatet. En koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra hur de enskilda gaserna påverkar växthuseffekten.
– Om man har tillgång till en centralinsamling i kommunen där biogas produceras ser jag inte någon fördel för klimatet med hemkompostering. Vid biogasproduktionen tar man tillvara på den energi som produceras vid nedbrytningen, men som går förlorad vid kompostering. Möjligen finns det en poäng med att hemkompostera för att använda jorden till att producera grödor som man själv äter.
Möjligen finns en sådan poäng säger du, men det är inte helt säkert; hur tycker du att man ska tänka som hobbyodlare?
– Jag tycker att det är jättesvårt. Naturvårdsverket skriver i en redovisning av EU:s avfallspaket att ”hemkompostering även i fortsättningen ska vara tillåten”, men ”har valt att inte fokusera på ökad hemkompostering ” eftersom man i en kompost bara återanvänder näringsämnena i avfallet och inte tar tillvara biogasen. Jag håller med om det, men när man pratar om effekter måste man titta på hela systemet. Vad händer om vi tar bort hemkomposterna och människor istället åker och köper jord som är baserad på torv, som enligt Naturvårdsverket i de flesta sammanhang räknas som ett fossilt bränsle*? Då blir effekten negativ. Men om man istället köper kommersiellt tillverkad kompostjord, då kanske effekten blir annorlunda, det är det ingen som har undersökt.
Kan man göra något för att komposten ska släppa ut så lite växthusgaser som möjligt?
– Ja, det är viktigt att komposten inte blir för blöt och att den har lagom processhastighet, det vill säga att den inte blir väldigt aktiv, och därmed för varm. Komposten producerar en del metan hela tiden, men det är mindre vid låga temperaturer och lägre fukthalt. Om temperaturen stiger över 40 grader är det större risk att metanet släpps ut.
Hur tar man hand om sin kompost rätt?
– Om man har mycket matavfall, till exempel om man är många personer i hushållet, är det bättre att ha flera komposter. När man fördelar matavfallet i flera behållare blir komposten inte lika aktiv och därmed inte lika varm. Vi såg i våra studier att en vanlig kompostbehållare på cirka 400 liter räcker för ett hushåll på upp till tre personer. Det är också viktigt att inte blanda komposten för ofta, varannan eller var tredje vecka räcker, och ha lagom fukthalt. En blöt kompost kan inte luftas ordentligt och då blir den syrefattig och producerar mer metan.
Hur vet man att komposten inte är för blöt?
– Man kan ta upp lite kompostmaterial och krama det till en boll med handen. Det ska inte komma ut någon vätska när man kramar, om det gör det är komposten för blöt. När man öppnar handen ska bollen hålla ihop. Om den faller isär när man petar på den är komposten för torr.
Finns det något annat sätt att ta hand om sitt matavfall?
– Det finns en typ av kompost som kallas bokashi, som innebär att matavfallet fermenteras innan nedbrytningen fortsätter under jord. Det finns inte många studier gjorda på ämnet, men en visade att bokashi har förmågan att binda mer kol i det nedbrutna materialet, men att effekten är kortvarig. En annan studie undersökte utsläppen av växthusgaser medan fermenteringen pågår i bokashihinken.
Vad är bokashi?
Bokashi är en japansk metod för att fermentera sitt organiska avfall. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas matavfall till jordförbättring som kan användas i rabatten och kökslandet.
Proceduren innebär att man varvar organiskt hushållsavfall med en blandning av jästar och bakterier i form av eget ymp, bokashiströ eller kli i en lufttät hink.
När hinken är fylld låter man den stå och fermentera i rumstemperatur i två–tre veckor. Under tiden tappar man ur vätska ur hinkens botten då och då, vätska som kan användas som gödningsmedel till krukväxter eller i trädgården.
När de två–tre veckorna har gått blandar man det fermenterade avfallet med jord och gräver ner det i ett trädgårdsland, en pallkrage och täcker med ett lager jord.
Efter ytterligare några veckor har det jästa materialet blivit näringsrik jord.
Släpper bokashi ut mindre växthusgaser?
– Ja, enligt mina beräkningar ger en vanlig hemkompost ifrån sig tre kilo koldioxidekvivalenter per person och år och bokashi, baserat på studier gjorda vid SLU, släpper bara ifrån sig 86 gram. Komposteringsprocessen i varmkomposten sker under mycket längre tid och därför är det större risk för utsläpp. Bokashiprocessen är ganska tidsbegränsad och snabb. Vi vet visserligen inte vad som händer med utsläppen när man gräver ner bokashin i marken, men jag kan inte tänka mig att det kan komma så mycket mer metan från det. Däremot finns det andra problem med bokashi.
Vad är det för problem?
– Eftersom det kan vara svårt att ta hand om bokashin på vintern, när det inte går att gräva ner den i jorden, låter man ofta hinkarna stå i väntan på våren. Det kan hända att det kommer utsläpp då, det vet vi inte, det behövs mer studier.
– Ja, om man odlar rekommenderar jag bokashi under vår, sommar och höst. På vintern kan man, om kommunen har central hämtning av matavfall, lämna sitt avfall dit. Om man däremot slänger allt i samma soppåse, som det är i många kommuner, är det bättre att använda varmkomposten på vintern. Den når inte så höga temperaturer när det är kallt ute och släpper därför ifrån sig mindre växthusgaser.
Så ditt råd till odlare är att använda sig av bokashi hellre än kompost?
– Ja, min hypotes är att det ger mindre utsläpp. Jag har varit ganska skeptisk till bokashi förut men när jag gjorde själva beräkningarna såg jag att utsläppen är väldigt små. Det är också mycket mer som kan gå fel med hemkompostering, och då får man större utsläpp.
Vad tycker du skulle vara intressant att forska mer om inom det här området?
– Det hade varit intressant att undersöka hur många människor i Sverige som faktiskt hemkomposterar och hur stor del av matavfallet som hamnar i komposten. Den senaste analysen gjordes 2011 så det är på tiden att det görs en ny. Jag hade också velat undersöka kvaliteten på matavfallet från hemkomposter med det centralt insamlade matavfallet för att jämföra hur det är sorterat och sedan undersöka vilken metod som innebär en förbättrad jordkvalitet. Jag hade också velat undersöka hur stora utsläpp bokashi ger upphov till när den grävs ner.
Varmkompost och kallkompost
Det finns generellt två typer av komposter: varmkompost och kallkompost, även kallad trädgårdskompost. Varmkompost är till skillnad från en kallkompost isolerad mot kyla och skadedjur vilket gör att man kan kompostera året runt. Varmkomposten behåller således värmen bättre och kan därför hålla igång nedbrytningsprocessen även när det är kallt ute.
Beroende på typ av behållare tar komposteringsprocessen olika lång tid. En isolerad behållare kan mogna på sex månader medan det kan ta upp till ett år för samma material att mogna i en oisolerad behållare.
Varmkompostering av hushållsavfall måste ske i en sluten behållare som dock ej ska vara lufttät. God syretillförsel är a och o för att nedbrytningen ska fungera.
*Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. Den äldre mossan hamnar allt djupare, bryts delvis ner, och blir till torv. I torven finns stora mängder kol inlagrat. Enligt Naturvårdsverket räknas torv i de flesta sammanhang som ett fossilt bränsle även om det nybildas mycket snabbare än kol, olja och naturgas. FN:s klimatpanel IPCC skriver i sina riktlinjer: ”Notera att torv behandlas som ett fossilt kol i dessa riktlinjer eftersom det tar så lång tid att ersätta skördad torv.”
Text: Izabella Rosengren/Sara Tuncel på uppdrag av forskning.se
Evgheni Ermolaev är teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall, och har under många år forskat inom kretsloppsteknik vid SLU.
Den tredje polen är det unika höghöjdsområdet runt den tibetanska platån. Namnet kommer sig av att området hyser cirka 100 000 kvadratkilometer glaciärer, vilket är tredje mest efter polartrakterna. Men den tredje polen har på senare tid upplevt stigande temperaturer som kan leda till allvarliga konsekvenser i ännu större områden.
En ny rapport från FN:s miljöprogram visar på effekten av uppvärmningen : vattennivåerna i sjöarna har stigit med 1,4 decimeter per år, vegetationen grönskar en längre del av året och permafrosten har minskat.
Rapporten visar hur sårbar den tibetanska platån är för klimatförändringar och vilken betydelse platån har för bland annat två miljarder människor.
– Risken för katastrofer ökar. Även om vattentillgången i allmänhet ökar på grund av glaciärsmältning och mer nederbörd, ser vi att vissa floder redan har passerat sitt maximala flöde. Andra floder kommer att göra det under de kommande årtiondena. På lång sikt finns det en oro för vattenbrist, säger Deliang Chen, professor vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till rapporten.
Risken för katastrofer ökar
– Det är mycket tydligt att det är mänskligt orsakad global uppvärmning som skapat uppvärmningen på den tibetanska platån, säger Deliang Chen.
Uppvärmningen och den ökade nederbörden i den tredje polen leder till ökade variationer i klimatet. Detta innebär att årstiderna är mindre tillförlitliga och att extrema händelser som översvämningar, torka och katastrofer som kollapsande is kommer ske allt oftare.
Jordbruket drabbas av torka och översvämningar
Större delen av den tredje polens befolkning är beroende av jordbruk för sitt uppehälle. Kraftigare väderomsvängningar, ökade översvämningar, torka och ökade temperaturer gör att deras försörjning hotas.
I rapporten betonas också de risker som mänskligt drivna klimatförändringar kan ha för det unika, regionala djurlivet. Tredje polen är hemmet för över 169 djur på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista över hotade arter. Det utgör över 9 procent av alla djur som finns i regionen.
Av dessa djur på IUCN:s rödlista är 16 kritiskt hotade, 66 utrotningshotade och 87 markerade som sårbara. Dessa inkluderar snöleoparden, jättepandan, den tibetanska antilopen och den svarthalsade tranan.
– Det här är en unik region, den måste skyddas, säger Deliang Chen.
Den tredje polen ligger runt den tibetanska platån och har cirka 100 000 kvadratkilometer glaciärer. Den kallas den tredje polen eftersom det är det största lagret av fruset vatten efter nord- och sydpolerna. Den tredje polen täcker över fem miljoner kvadratkilometer och sträcker sig från Afghanistan i väst till Kina i öster. Det inkluderar bergskedjorna Pamir-Hindu Kush, Himalaya, Hengduan, Tienshan och Qilian. Det är det högst belägna ekosystemet i världen, med de högsta bergstopparna och matar över 12 000 sjöar och mer än 10 flodsystem. Det är också känt som ”Asiatiska vattentornet” eftersom det ger vatten till över två miljarder människor i Asien, 30 procent av världens befolkning.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Så kallade hyrlärare eller stafettlärare är, till skillnad från hyrd personal inom vården, en outforskad företeelse. Hyrlärare används inte alls i samma omfattning men det blev vanligare runt 2015.
Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, och särskilt intresserad av skolhistoria, undersöker fenomenet i en ny studie. Han tycker att avsaknaden av en debatt om hyrlärare i skolan är märklig.
– Det verkar finns inte något jätteintresse från någon part att diskutera frågan. Det är ett stort problem i vissa kommuner att man inte kan lösa vikariebehovet och då har hyrlärarna ändå blivit en lösning, säger Thom Axelsson.
Hyrlärare blev ett fenomen på 2000-talet
Att skolan är i kris är en stående beskrivning. I samband med kommunaliseringen av skolan och skolreformen för friare skolval har företag fått ökad möjlighet att sälja sina tjänster till skolsektorn.
Skolans misslyckande är ett argument som ofta används för att anlita hjälp utifrån och bemanningsföretagen är ett exempel på privata aktörer som gått in i skolan. Detta startade i början av 2000-talet, och från 2015 och ett par-tre år framåt diskuterades hyrläraren en hel del bland annat i media.
Kritik mot den externa bemanningen har främst kommit från fackligt håll. Anlitandet av hyrlärare har beskrivits som ett tecken på systemfel i kommunerna som blivit till en ”guldgruva” för bemanningsföretagen.
Farhågor har också handlat om sämre kvalitet i undervisningen och att skolan ska gå samma väg som vården med ökade kostnader som dränerar den befintliga verksamheten. Bemanningsföretagen själva har hävdat att de har bättre förutsättningar och organisation än kommunerna för att lösa behovet av vikarier.
Lärarbristen gör hyrlärare vanligare
Och det behövs vikarier i skolan, så mycket är säkert. Det kommer att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, enligt Skolverkets prognos. Lärarbristen skulle på sikt kunna göra att hyrlärare blir vanligare och att skolan förlorar personal till bemanningsföretagen, enligt Thom Axelsson.
– Det är ofta samma typ av vikarier som kommuner och företag jagar. De som kommer via bemanningsföretagen är inte bättre utbildade, utan den stora gruppen som rekryteras både av skolorna och bemanningsföretagen är ungdomar och lärarstudenter, säger han och fortsätter:
– I framtiden kan det bli så att exempelvis personer som närmar sig pension kan föredra att vara hyrlärare. De kan arbeta lite i perioder, slipper dokumentationskrav och att vara rastvakt och får i stället ägna sig enbart åt själva undervisningen. Personer med lärarlegitimation, helst med särskild inriktning, exempelvis mot specialpedagogik, kan dessutom få högre lön som hyrlärare.
Fler hyrlärare i framtiden
Såväl fackförbunden som bemanningsföretagen tror att fenomenet med hyrlärare kommer att öka. I dag rör det sig endast om en bråkdel av skolans totala budget.
– Framför allt de legitimerade lärarna har lite framtiden för sig i branschen eftersom de kan sätta betyg och på så vis är mer efterfrågade, säger Thom Axelsson.
– Det vore intressant att vidare studera de som jobbar som hyrlärare och varför de väljer den typen av anställning. Jag skulle också gärna gå vidare med varför vissa kommuner på ett bra sätt klarar att skaffa vikarier själva, och andra inte.
Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, thom.axelsson@mau.se
Glioblastom är den vanligaste och mest aggressiva primära hjärncancern med drygt 300 fall per år i Sverige. Trots intensiv behandling med kirurgi, strålning och cytostatika avlider de flesta patienter inom ett år från diagnos på grund av återfall.
Det finns mycket information om genetiken bakom glioblastom, men den har hittills inte lett till några behandlingsgenombrott och endast ett fåtal markörer som kan användas för att ge en sjukdomsprognos.
Epigenetisk analys
Tre forskargrupper har nu analyserat glioblastomceller från 58 patienter. De har använt en sekvenseringsteknologi som ger information om cancercellernas epigenetik, det vill säga förändringar i arvmassan som inte orsakas av direkta mutationer.
– Arbetet bygger på våra tidigare studier där vi visat att olika urspungsceller för glioblastom har stor påverkan på tumörutveckling och viktiga egenskaper hos cancercellerna. Eftersom epigenetisk analys är en mycket känslig metod för att skilja normala celltyper hoppades vi att den även skulle ge ny kunskap om utvecklingsbiologiska mekanismer i glioblastom, säger forskaren Lene Uhrbom.
Unik biobank med celler
Forskarna använde den unika, lokala biobanken HGCC (Human Glioblastoma Cell Culture), som består av glioblastomceller från patienter, och analyserade prover från biobanken med en nyare sekvenseringsteknologi som kallas ATAC-seq.
Genom att dela in patienterna utifrån den epigenetiska informationen hos deras glioblastomceller kunde de identifiera tre grupper som skiljer sig år. Centrala egenskaper hos cancercellerna som celldelning, invasivitet och behandlingsresistens, visade sig vara tydliga.
Stor skillnad på överlevnad
Enligt studien är det även stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Det är något som tidigare molekylära analyser inte har lyckats visa eftersom de två grupperna är mycket lika varandra och har tillhört samma genetiska undergrupp.
– För att förstå bakgrunden till de epigenetiska grupperna av glioblastom jämförde vi patientdata med samma typ av epigenetisk analys av glioblastomceller från musmodeller där tumörerna hade startat i tre olika normala celltyper i hjärnan. Vi fann en koppling mellan de olika ursprungscellerna hos mus och de tre patientgrupperna av glioblastom. Det stärker relationen mellan utvecklingsbiologiskt ursprung och tumörcellernas egenskaper, säger forskaren Xingqi Chen.
Fynden kan leda till förfinade prognostiska verktyg. Resultaten kan även användas för att utveckla mer precisa behandlingsformer för patienter i de olika undergrupperna av glioblastom.
Lene Uhrbom, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, lene.uhrbom@igp.uu.se
Xingqi Chen, biträdande universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, xingqi.chen@igp.uu.se
Hösten 2019 introducerades bussar med eldrift på busslinje 60 i Göteborg. Det skedde med koppling till projektet ElectriCity som arbetar för hållbart resande i stadsmiljö, med aktörer från industri, forskning och samhälle.
Sträckningen för den aktuella busslinjen är bitvis rejält kuperad. Bullernivåerna från tidigare busstrafik har upplevts som påtagliga, särskilt vid uppförsbackar. Tidigare ljudnivåmätningar har tytt på att störning från lågfrekvent buller förekom i inomhusmiljöer i området.
I vilken mån elektrifierad busstrafik skulle påverka bullernivåerna var oklart, och även hur människors hälsa skulle påverkas. Särskilt viktigt var just det lågfrekventa bullret som har stor störningspotential och är svårt att reducera med fasadisolering eller bullerskärmar.
Minskat buller
– Vi kan störas av olika ljud men bekymret med lågfrekvent buller är att det dämpas i mindre omfattning än höga frekvenser och tränger därför lättare in i bostäderna, även små nivåhöjningar uppfattas som mycket påtagliga, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för den aktuella forskningen.
Studien omfattade enkäter till slumpvis utvalda boende i två faser, före och efter övergången till eldrivna bussar. Hälften bodde längs busslinjen, i stadsdelarna Masthugget eller Lunden. Den andra halvan, som bodde en bit ifrån, utgjorde referensgrupp.
Parallellt gjordes ljudmätningar i ett flertal bostäder, även inomhus, vilket annars inte är standard. Mätningarna krävde specialriggning med tio-tolv mikrofoner i en och samma lägenhet för att ge säkra nivåer av det lågfrekventa bullret.
Förändringarna mellan fas ett och två var tydliga och statistiskt säkerställda. Det gällde både faktiska bullernivåer och vad de boende själva noterade. Exempelvis sjönk andelen som märkte av buller från bussar från 75 till 39 procent. Andelen som stördes av buller i mycket hög grad sänktes från 26 till 5 procent.
Tydlig hälsoförbättring
De upplevda hälsoeffekterna var också tydliga. Andelen som kände sig uttröttade en-två gånger i veckan sjönk från 49 till 39 procent, ner till samma nivå som i referensgruppen. Andelen nedstämda gick från 22 till 17 procent. Betydligt färre sa sig också vara mycket sömniga dagtid.
– Det blev en förbättring, folk mådde signifikant bättre. Även om vi inte med säkerhet kan säga att förändringarna omfattar hela populationen eller består över tid, tror vi att resultaten kan vara generaliserbara i boendemiljöer där busstrafiken utgör en stor del av exponeringen. Givet att också annan trafik i stadsmiljön blir tystare så kan detta påverka folkhälsan, konstaterar Kerstin Persson Waye.
Antalet svarande i studien var 1 326 personer i fas ett, juni-september 2019 (svarsfrekvens 34 procent), och 1 191 i fas två året därpå (svarsfrekvens 36 procent). Svarsfrekvensen var den förväntade.
För att undersöka eventuella skillnader mellan svarande och icke svarande gjordes en uppföljande studie med ett förenklat frågeformulär i gruppen icke svarande. Resultaten visade inga större skillnader i hur bullersituationen uppfattades, däremot var utbildningsnivån och andelen som ägde sin bostad lägre i gruppen som hade valt att inte delta i den stora undersökningen.
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kerstin.persson.waye@amm.gu.se
– Svenskfödda personer med mödrar från icke-västliga länder hade lägre födelsevikt jämfört med de vars mödrar var födda i Sverige, och det här gapet ökar när vi tittar på deras barn. Tidigare studier visar att låg födelsevikt kan innebära stora följder för hälsa och socioekonomisk status senare i livet, säger Siddartha Aradhya, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet.
Forskarna fann även en ökad risk för låg födelsevikt (under 2500 gram) när de jämförde personer med rötter från icke-västliga länder med de med svensk bakgrund. Däremot kunde de inte hitta samma skillnader mellan grupper med annan utländsk bakgrund och svensk.
Andra studier i länder med en lång historia av invandring, till exempel i USA, Storbritannien och Brasilien har kommit fram till liknande resultat, men det är första gången det analyseras i en kontext där invandring är ett senare fenomen.
– Resultaten är förvånande med tanke på den svenska kontexten där alla medborgare har tillgång till universell hälsovård och utbildning och särskilt med tanke på att de här människorna ofta flytt från länder i konflikt. De har ju generellt fått det bättre i Sverige när det gäller säkerhet och kanske ekonomiska resurser, säger Sol Juárez, universitetslektor och docent på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.
Diskriminering kan vara en av förklaringarna
Forskarna använde befolkningsstatistik för att analysera födelsevikten hos två generationer kvinnor födda i Sverige (mödrar och döttrar) med antingen svenskfödda eller utlandsfödda mormödrar. Forskarna undersökte skillnader i födelsevikt i medeltal samt risken för låg födelsevikt (under 2500 gram). Den tredje generationen med rötter från icke-västliga länder hade en cirka 147 gram lägre födelsevikt jämfört med de med svensk bakgrund. Även efter att forskarna kontrollerat för andra faktorer som moderns BMI, födelsevikt, längd, graviditetens längd, ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning samt inkomst kvarstod markanta oförklarade skillnader på 80 gram mellan de med svensk respektive icke-västlig bakgrund.
– Det betyder inte att deras födelsevikt har minskat över tid, utan att de har halkat efter. För alla de andra grupperna ökade födelsevikten över generationerna, vilket följer samhällsutvecklingen i stort. Om dessa klyftor fortsätter att öka kan vi verkligen börja tala om de nivåer av ojämlikhet vi ser i till exempel USA och Storbritannien, säger Siddartha Aradhya.
– Skillnaderna i födelsevikt är inte obetydliga med tanke på att måttlig rökning under graviditeten är kopplat till lägre födelsevikt på cirka 200 gram, säger Siddhartha Aradhya.
Enligt studien har gapet i födelsevikt mellan dessa grupper vuxit fram i Sverige.
– Den andra generationens invandrare är födda och uppväxta i Sverige, och har fått barn i Sverige. Tidigare studier visar att diskriminering kan påverka människors hälsa negativt, vilket skulle kunna vara en förklaring. Även upplevelsen av att ses som ”en annan” i samhället, och hur det påverkar ens hälsa, säger Sol Juárez.
Forskarna menar att några av de ojämlikheter vi kan se längre fram i livet startar redan vid födseln:
– Om vi ser att tredje generationens invandrare från icke-västliga länder får dåliga skolresultat, måste vi också tänka på att vi föds ojämlika. Och eftersom det bara gäller den här gruppen, där majoriteten kan ses som icke-vita, så kan vi tala om en rasojämlikhet. Om vi ignorerar dessa tecken nu kommer detta bli ett problem i framtiden, säger Sol Juárez.
Siddartha Aradhya, forskare, Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen. siddartha.aradhya@sociology.su.se
Sol Juárez, docent, institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. sol.juarez@su.se
Mer om studien:
I studien ingick 314 415 döttrar födda i Sverige 1989-2012, samt 262 642 mödrar födda i Sverige 1973-1996. Dessa kopplades samman med sina mormödrar som var antingen svenskfödda eller utlandsfödda. Statistiken kommer från Medicinska födelseregistret, Register över totalbefolkningen, Inkomstregistret, Utbildningsregistret och Multi-Generation registret. En av anledningarna till att forskarna inte tog med statistik över fäder och söner var att kopplingen mellan fäders och deras barns födelsevikt inte är lika stark.
Den har kommit att kallas småstensteorin. Den radikala idén om att Tellus, jorden, gick från att vara en bebisplanet av sten och is till att få sin nuvarande storlek och form tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp.
Den kontroversiella teorin, som motsäger den gängse uppfattningen om att jorden bildades genom multipla kollisioner av gigantiska asteroider fick snabbt gehör i astronomikretsar.
Småsten och damm från supernovaexplosioner
I en ny studie kan ett forskarlag från Sverige, Danmark och Kina avslöja ytterligare detaljer kring jordens dramatiska tillblivelse för 4 550 miljoner år sedan.
– Genom avancerade datorsimuleringar kan vi slå fast att jorden bildats av en kombination av småsten och damm från supernovaexplosioner i yttre solsystemet, samt damm från inre solsystemet som innehöll mycket mindre stoft från supernovor, säger Anders Johansen, astronomiprofessor vid Lunds universitet.
Det har tidigare varit känt att meteoriter från yttre delen av solsystemet, så kallade kolhaltiga kondriter, innehåller mer damm från supernovor (exploderande stjärnor) än meteoriter från inre delen av solsystemet. Detta har traditionellt förklarats med att planeten Jupiter bryskt stoppade supernovarika dammpartiklar från att leta sig in i de centrala delarna av solsystemet.
Jupiters dammsugande roll tonas ned
Men den nya studien tyder på att Jupiters roll som planetär dammsugare är överdriven.
– Vår studie visar att Jupiter inte spelade så stor roll för solsystemets bildning som man tidigare trott. Trots sin storlek kan inte bjässeplaneten ha blockerat alla dammpartiklar från yttre solsystemet. En ansenlig mängd har tagit sig vidare och bidragit till jordens bildande, säger Michiel Lambrechts, astronomiforskare vid Lunds universitet.
De migrerande dammpartiklar från yttre solsystemet som ändå blockerades av Jupiter kan förklara varför jorden inte växte sig större. Utan Jupiters hjälp hade jorden med största sannolikhet utvecklats till en så kallad superjord med betydligt större massa och en livsfientlig atmosfär av väte och helium. Forskarna kommer nu att arbeta vidare med småstensteorin för att förstå fler aspekter av hur det gick till när vår jord bildades.
– Genom att lära oss mer om de här komplexa processerna får vi en ökad förståelse för hur det går till när beboeliga planeter bildas även kring andra stjärnor i universum, platser som potentiellt kan bära på liv, säger Anders Johansen.
Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, anders@astro.lu.se
Michiel Lambrechts, forskare vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, michiel.lambrechts@astro.lu.se
Det ökande antalet äldre som lever med långvariga hälsoproblem och den ökade digitaliseringen av samhället ställer nya krav på dagens – och framtidens – vård och omsorg.
Tidigare forskning visar att många äldre personer känner sig ensamma, övergivna och lämnas utan stöd i att hantera sin livssituation och sitt mående. En metod som erbjuder samtalsstöd till äldre har nu studerats vid högskolan i Skövde.
Metoden kallas Reflekterande KRAFT-Givande Samtal, och innehåller även en digital applikation.
Regelbundna samtal
I projektet har äldre personer fått regelbundna samtal i hemmet med legitimerad vårdpersonal som är utbildad i samtalsmetoden. Samtalen syftar till att ge dem stöd för att klara av sin livssituation och styra livet mot det som ger glädje och mening.
Det här står KRAFT för:
K – Konstatera den faktiska situationen, R – Reflektera över möjligheter och val, A – Ansvarstagande från ”man” till ”jag”, F – Få inre styrka och mod att bemästra sin situation och genomföra små och stora livsprojekt som ger glädje och mening i livet, T – Taktfull och utmanande hållning utifrån ett holistiskt perspektiv.
Källa: Högskolan i Skövde
Äldre mådde bättre
Resultatet visar att samtalen har positiva effekter i form av en upplevd minskad inverkan av hälsoproblem i dagligt liv. De äldre personerna kände ett ökat välbefinnande efter varje enskilt samtal, men också efter interventionen som helhet. Samtalen beskrivs som ett startskott som ger en skjuts i rätt riktning mot det som ger glädje och mening i livet.
Tanken är också att en digital app, egenKRAFT, ska stödja de äldres motivation och reflektion. Men viljan att använda appen, hälsoproblemens inverkan och vårdpersonalens förmåga att ge stöd vid användandet visade sig utgöra hinder.
Ger stöd som behövs
Forskning visar att samtalsmetoden är en möjlighet att utifrån ett personcentrerat arbetssätt ge det stöd som äldre personer efterfrågar och behöver i sin livssituation. Samtalen främjar också ett hälsosamt åldrande.
– Förhoppningen är att min forskning ska bidra till att öka kunskapen om betydelsen av samtal på livsvärldsteoretisk grund för äldre personers hälsa och välbefinnande. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra med kunskaper vid implementering av välfärdsteknik och förutsättningarna för äldres delaktighet i det digitaliserade samhället, säger Cecilia Åberg som skrivit en avhandling om samtalsmetoden.
Avhandlingen:
”Att sträva efter mening i en krympande värld – Äldre personers erfarenheter av Reflekterande KRAFT-givande samtal inklusive ett digitalt verktyg”, Högskolan i Skövde.
Kontakt:
Cecilia Åberg, adjunkt i omvårdnad, institutionen för hälsovetenskapervid Högskolan i Skövde, cecilia.aberg@his.se
Totalt diagnostiseras cirka 20 000 personer i Sverige varje år i någon form av demenssjukdom. Runt 1 000 av dessa lider av frontotemporaltypen. De som drabbas av denna variant insjuknar i regel tidigt, ofta medan de fortfarande är i arbetsför ålder. Dessutom är sjukdomsförloppet snabbt och den genomsnittliga överlevnaden efter diagnos är åtta år.
Inga botemedel eller behandling
– Det finns inga botemedel eller bromsande behandling. Därför är all ny kunskap om sjukdomen värdefull, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet.
Forskarna undersökte patienternas hjärnor med magnetkamera. De upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens.
– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt tre år senare än övriga, berättar Luke Harper, ST-läkare i neurologi och doktorand vid Lunds universitet.
Hjärnan känslig i fosterstadiet
Forskarna bakom studien menar att fynden bidrar till att öka förståelsen för sjukdomen dramatiskt. Redan innan var det känt att genetiken har betydelse för huruvida man drabbas av demens, men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet är inte gjord tidigare.
Under denna period är hjärnan extra känslig, i synnerhet för miljöfaktorer. Tidigare har man inte kunnat göra kopplingar mellan fosterutveckling och sjukdomar som drabbar hjärnan 60–70 år efter födseln. Vi tror därför att fynden kan ha betydelse även för andra hjärnsjukdomar, förklarar Alexander Santillo.
Högra hjärnan påverkad
Varför denna anatomiska variation verkar spela roll i höger, men inte vänster, hjärnhalva är inte helt klart, men de som lider av frontotemporaldemens får beteendeförändringar som involverar den högra sidan av hjärnan. Och det är sedan tidigare känt att den främre delen av gyrus cinguli i hjärnbarken påverkas vid just denna typ av demens.
– Man vet att en del av personerna som drabbas av frontotemporal kognitiv sjukdom gör det på grund av en genetisk mutation, men för de allra flesta är orsaken okänd, liksom faktorer som kan påverka förloppet. Våra fynd tyder också på att man behöver ta hänsyn till variationer i hjärnans veckningar när man utvecklar nya behandlingar. Men först behöver våra upptäckter bekräftas i andra studier, säger Alexander Santillo.
Luke Harper har påbörjat arbetet med att bekräfta upptäckterna i samarbete med amerikanska och holländska forskargrupper. Tanken är även att undersöka om veckningen i detta hjärnområde påverkar hur snabbt sjukdomen fortskrider och hur länge patienterna överlever efter det att de fått sina diagnoser.
Så gjordes forskningen:
Forskarna har undersökt patienternas hjärnor med magnetkamera.
I studien ingick 307 deltagare som var mellan 27 och 87 år gamla.
92 led av Alzheimers sjukdom, 105 av frontotemporal demens (även kallat frontallobsdemens och pannlobsdemens) och 110 personer var kontrollgrupp.
Forskarna upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens.
Hos de som led av Alzheimers sjukdom verkade detta inte spela någon roll för insjuknandet.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, Karolinska institutet och University College London och fynden publiceras i den vetenskapliga tidskiften Cerebral Cortex.
Vetenskaplig artikel:
Prenatal Gyrification Pattern Affects Age at Onset in Frontotemporal Dementia.
Kontakt:
Alexander Santillo, docent i psykiatri och forskargruppsledare vid det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet, samt överläkare vid psykoskliniken/Psykiatri Skåne och Minneskliniken/Skånes universitetssjukhus, alexander.frizell_santillo@med.lu.se och Luke Harper, doktorand vid Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet och ST-läkare i neurologi på Skånes universitetssjukhus, luke_karl.harper@med.lu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
