Per-Anders Hillgrens avhandling ”Ready-made-media-actions” handlar om lokal
produktion och användning av audiovisuella medier inom hälso- och sjukvården.
Han utforskar hur design och ny teknik kan användas för kunskapsspridning och
hur man kan få nya användare intresserade av tekniken.
Avhandlingen bygger på två praktikbaserade forskningsprojekt som Per-Anders
Hillgren varit med om att starta inom sjukvården. KLIV-projektet (Kontinuerligt
lärande inom vården) introducerades först vid intensivvårdsavdelningen på
Universitetssjukhuset i Malmö men har idag flera efterföljare runt om i landet.
I KLIV fick personalen lära sig att filma varandra när de till exempel använde
en svårhanterad maskin. Genom handdatorer kunde de sedan titta på filmerna och
lära sig olika praktiska moment. Resultatet blev en kunskapsöverföring som
annars är svår att åstadkomma.
– Personalen blev själv förvånad över hur bra de egenproducerade filmerna var.
Det var också tydligt att filmskapandet i sig hade en stor betydelse för
lärandet genom att det samlade olika kompetenser – sjuksköterskor,
undersköterskor och läkare – och ledde till viktiga diskussioner, säger
Per-Anders Hillgren.
Det andra projektet, Vardagslärande, handlar om hur man kan förbättra
kommunikationen mellan personal och patient. Projektet genomfördes tillsammans
med handkirurgiska kliniken i Malmö. Genom att till exempel filma ett läkarbesök
och samtalet mellan läkaren och patienten kunde patienten få med en cd-romskiva
hem. Dessutom gjordes ett experiment där läkare ritade och förklarade
röntgenbilder, en slags animation.
– Enligt personalen har många patienter svårt att komma ihåg det som sägs vid
ett läkarbesök. Genom våra enkla experiment och forskningsprojekt fick vi
otroligt positiv respons av patienterna. Filmerna användes på ett sätt som vi
inte förutsett, exempelvis visade patienterna dem för sina anhöriga. De använde
dem också för att jämföra hur väl de rehabiliterat sin skada, säger Per-Anders
Hillgren.
Han menar att Vardagslärande har stor utvecklingspotential, även om det på grund
av resursbrist inte kommit längre än till försöksstadiet. Erfarenheterna från
båda projekten kan dessutom vara intressanta även för organisationer och
verksamheter utanför sjukvården, säger Per-Anders Hillgren.
– Det finns idag en tro på att den nya tekniken ska leda till att kunskap och
erfarenheter kan standardiseras, paketeras och spridas mellan skilda sammanhang
över hela världen. De här projekten utgår från det motsatta – att det ibland är
det specifika, personliga och lokala som ska stå i förgrunden för att resultatet
ska bli det bästa. Kvaliteten här kommer från närheten mellan avsändaren och
mottagaren.
Per-Anders Hillgren försvarar sin avhandling klockan 13.00 fredagen den 24
november. Platsen är Hörsalen, Konst, kultur och kommunikation (K3),
Beijerskajen 8, Malmö.
Läs mer om avhandlingen och se exempel på filmer från projekten via länken nedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per-Anders Hillgren på
telefon 0736 – 89 12 08 eller per-anders.hillgren@k3.mah.se
Att hantera sin verksamhet i projektform blir allt vanligare i flertalet företag. Riskhantering existerar idag i flertalet former och är ofta använt för att hantera osäkerhet i projekt. Dock finns en gemensam syn bland både akademiker och praktiker att dagens riskhantering inte lever upp till ställda förväntningar.
Det övergripande målet med Rolf Olssons (institutionen för innovation, design och produktutveckling)forskning är att förbättra hanteringen av risk och möjlighet inom en projektorganisation. Forskningen startar i det enskilda projektet, via projektportföljhantering och den strategiska länken till affärsverksamheten. Slutligen fokuserar denna forskning på möjligheter och ett projekts förmåga att realisera dessa.
Genom framtagande av fyra metoder, baserade på ett industriellt behov,
framkommer olika aspekter på hur effektiviteten i projektriskhantering
kan förbättras. Samtliga medlemmar bidrar och påverkar riskexponeringen samtidigt som hanteringen inte ses som en administrativ aktivitet. Projektledaren har en betydande roll för effektiviteten att hantera osäkerhet. Utifrån de utvecklade metoderna har Rolf nått fram till en kunskap i och
erfarenhet av hur projektriskhantering kan öka ett projekts förmåga att uppnå
satta mål och krav.
”Genom ett konsekvent användande av en riskhanteringsprocess kan en organisationskultur utvecklas som är mer förebyggande och proaktiv än tidigare”, menar Rolf Olsson vars disputation äger rum den 24 november, kl 13.00 i Filen, Eskilstuna.
Kontaktinformation
Rolf Olsson, institutionen för innovation, design och produktutveckling
Telefon: 021-317446 eller 070-6638775
E-post: rolf.olsson@mdh.se
− Jag har i mina studier funnit att styrmedlet privat-offentlig samverkan sprids med hjälp av olika argument till olika grupper, säger Adam Sandebring. De som förespråkar modellen använder gärna argument om en ökad styrförmåga när de adresserar statliga intressenter. När målgruppen är näringslivet använder de istället argumentet om ökat medbestämmande.
När de olika grupperingarna träffas har de därför mycket skilda förväntningar på vad samverkan ska resultera i. Detta medför att det är svårt att överhuvudtaget hålla ihop de arenor som skapats för ändamålet. För att nå resultat måste deltagarna fastställa vilka frågor som ska beröras, vilka deltagare som får besluta över verksamheten och hur resurser ska tillföras arenan osv.
Kontaktinformation
Adam Sandebring, institutionen för företagande och ledning
Tel: 08-668 61 01 / 070-747 34 30
E-post: adam.sandebring@hhs.se
Ett av de viktigaste målen för utlysningen är ökad internationalisering av forskningen. Grupperna som utses ska kunna fungera som ett nav i europeisk genusforskning. Det är Vetenskapsrådet hittills största satsning inom området genusforskning. Totalt fördelas 60 miljoner till dessa Centers of Gender Excellence.
Tio ansökningar från sex universitet inkom. Dessa ansökningar har granskats av några av de internationellt mest välrenommerade forskarna inom området.
Måndagen den 27 november fattas beslut om vilka grupper som får stöd. Direkt efter mötet presenterar några forskare ur den internationella bedömmargruppen vilka miljöer som får stöd vid en presskonferens på Vetenskapsrådet. Deltar gör gruppens ordförande, Professor Marian Simms, Political Studies Department, University of Otago, New Zealand och de två ledamöterna Professor Sara Arber, University of Surrey, Dept of Sociology, England och Professor Susan P Phillips, Queen’s University, Dept of Family Medicine, Canada.
Tid: 14.00, 27 november, 2006
Plats: Föreläsningssal Linné, Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm
Obs!
Anmälan till pressansvarig Annakarin Svenningsson, aks@vr.se, senast fredag 24 november
Mer information:
Frågor besvaras av: Vera Novakova, Forskningssekreterare, tfn: 08-546 44 147,
e-post: vera.novakova@vr.se
De sökande miljöerna är:
Gunilla Bjerén, Centre of gender excellence, Stockholms universitet
Maud Eduards, Politics and gender – at the national, European and global level, Stockholms universitet
Margaretha Fahlgren, Uppsala Centre for Gender Research: Nature/Culture Boundaries and Transgressive Encounters, Uppsala universitet
Ulla M Holm, Platform for contesting coceptualisation of ”doing gender and”… in Gender studies, Göteborgs universitet
Lisbeth Larsson, Renegotiating gender, archive lives, Göteborgs universitet
Britta Lundgren, Challenging gender – a research programme at Umeå advanced gender studies, Umeå universitet
Nina Lykke, Gendering EXcellence – GEXcel: towards a European Centre of Excellence in transnational and transdisciplinary studies of changing gender relations intersectionalities and embodiment Linköpings universitet
Ulf Mellström, Gender, science and technology. The development of a Centre for Gender Excellence in Science and Technology, Linköpings universitet
Karin Schenck-Gustafsson, Center of excellence in Gender Medicine, Karolinska Institutet
Tytti Soila, Women’s creative agency and public arenas in the cinema century, Stockholms universitet
Kontaktinformation
Anmälan till pressansvarig Annakarin Svenningsson, aks@vr.se, senast fredag 24 november
Mer information:
Frågor besvaras av: Vera Novakova, Forskningssekreterare, tfn: 08-546 44 147,
e-post: vera.novakova@vr.se
Människan har i alla tider försökt härma naturen. Ett fenomen som fascinerar är att levande organismer med stor noggrannhet kan känna igen molekyler, t.ex. när immunsystemets antikroppar ska skydda kroppen mot främmande ämnen. Att kunna tillverka syntetiska material som kan välja ut och binda till enbart en viss typ av molekyler är intressant – inte minst inom de medicinska vetenskaperna. Där kan sådana material användas vid kliniska analyser eller för att separera och rena biologiskt material.
Redan på fyrtiotalet framlades hypotesen att material med specifik igenkänningsförmåga borde kunna tillverkas på konstgjord väg. Sedan dess har man försökt syntetisera och förfina “molekylärt avtryckta polymerer” (MIP:s) med sådana egenskaper. Principen är enkel och går i korthet ut på att man tillverkar en tvärbunden polymer (härdplast), i närvaro av den förening som ska kännas igen. Föreningen fungerar som en “mall” och skapar ett hålrum, ett exakt tredimensionellt avtryck, i polymeren. Mallen tvättas bort och kvar i hålrummet finns en specifik bindningsförmåga. Svårigheten ligger i att hitta rätt förutsättningar för detta och att få materialen att fungera väl i lösningar som även innehåller vatten.
Julien Courtois har i sin avhandling arbetat inom EU-konsortiet “AquaMIP”. Syftet har varit att skapa bättre inbindningsegenskaper för MIP:s i vattenlösningar. Han har arbetat med att göra avtryck av flera läkemedelsmolekyler och har tillverkat sina MIP:s i mikroskala i kvartskapillärer – rör vars inre diameter motsvarar ett hårstrå. Processen består av tre steg; först har han ändrat kapillärens insida så att det porösa materialet kan fästa på dess yta. Därefter har han tillverkat en porös bärare och i ett sista steg har han täckt bäraren med ett tunt polymerlager med optimerade, specifika bindningsegenskaper. Han har sedan kartlagt materialen efter deras förmåga att binda in “mallmolekylerna”, samt med avseende på deras grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper. Materialen har sedan använts för att fånga in för analys i vätskebaserade separationssystem bland annat medel som används för lokalbedövning.
Julien Courtois är född 1979 i Besançon i Frankrike och påbörjade sina doktorandstudier vid Umeå universitet i februari 2003. Innan forskarstudierna har han hunnit med en civilingenjörsexamen i kemi vid École Nationale Supérieure de Chimie de Lille (ENSCL) i Lille (Nord), Frankrike, där ett diplomarbete i organisk kemi vid Universität Tübingen, Tyskland ingick.
Fredagen den 1:e december 2006 försvarar Julien Courtois, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Monolithic Separation Media Synthesized in Capillaries and their Applications for Molecularly Imprinted Networks. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Prof. Ruth Freitag, Process Biotechnology, Universität Bayreuth, Tyskland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Julien Courtois
Telefon: 090-786 54 85
E-post: julien.courtois@chem.umu.se
När det demokratiska genombrottet skedde i Sverige för knappt 100 år sedan etablerades också vårt moderna partisystem.
Länge hade man betraktat politiska partier med ganska stor misstänksamhet, de ansågs som kotterier vilka istället för samhällsintresset befrämjade politisk splittring och mer eller mindre obskyra särintressen.
– Omständigheten kan tyckas paradoxal och är därmed vetenskapligt intressant eftersom det, undantaget socialdemokratin, finns väldigt lite av aktuell, historisk forskning kring framväxten av våra moderna politiska partier.
Det säger Martin Åberg, docent i historia vid Karlstads universitet.
I synnerhet gäller detta de olika liberala organisationer som växte fram under 1800-talet och frågan om hur dessa processer gestaltade sig på lokal och regional nivå.
Projektet kommer att undersöka de liberala partiorganisationernas rötter och framväxt med tyngdpunkt på utvecklingen i Värmland och Närke.
Detta är regioner som erbjuder rika möjligheter till intressanta jämförelser. Där finns både de av Selma Lagerlöf skarpt tecknade bruksmiljöerna med sin patriarkala herrgårdskultur, men också de socialt sett öppnare miljöer som skapades i samband med industrialismens genombrott i och omkring Örebro, som Hjalmar Bergmans Wadköping.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Åberg, docent i historia, tel 0707 383 342, martin.aberg@kau.se
– I förskolan arbetar man utifrån en helhetssyn och genom att skapa ett sammanhang för barnen. På så sätt undervisar man inte ett ämne i taget, utan kommunicerar till exempel naturvetenskap, matematik, omvårdnad och svenska språket på samma gång, förklarar Susanne Thulin, universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan.
1998 fick förskolan sin första läroplan, som innebar att förskollärarna numera även ska arbeta med olika innehållsaspekter som naturvetenskap, matematik, språkutveckling osv.
– Jag ville veta vad man gör av detta i förskolan och valde därför att studera hur man arbetar med naturvetenskap i förskolan, berättar Susanne om sin studie Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen.
I videodokumentationer över samtal mellan lärare och barn har Susanne studerat vad de talar om och hur de pratar. Att studera innehållet i undervisningen för så små barn är ovanligt och Susannes resultat är därför unika.
Studien visar på ett rikt och nyanserat innehåll, men resultatet visar också att det innehåll som kommuniceras riskerar att anpassas till en lek-, omsorgs- och lärandekultur som kan bidra till att själva naturvetenskapen skyms.
– I förskolan arbetar man inte med uppdelad ämnesundervisning, som man gör i grundskolan. I förskolan har också barns personlighetsutveckling fått företräde framför barns kunskapsutveckling. Kanske kan man tala om att förskola och skola har olika bildningsideal, där förskolans handlar om ”Vem man ska bli”, medan man i grundskolan fokuserar på ”Vad man ska veta?”, säger Susanne.
Studien väcker frågor om hur lärare och barn i förskolan kan arbeta med ett innehåll utifrån rådande bildningsideal.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Thulin, adjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, tel 044-203069, susanne.thulin@bet.hkr.se
Det finns en matematisk modell som kallas ”Latent semantic indexing” (LSI) och som används i en del söksystem. Principen är att man utifrån en stor dokumentsamling tar fram en metod att omvandla ord och dokument till vektorer. Dessa vektorer kan med enkel matematik jämföras så att man kan se vilka ord som är betydelsemässigt relaterade och även vilka dokument som handlar om liknande saker. Vid en typisk sökning så kan modellen användas direkt genom att omvandla sökfrågan till en vektor och därefter ta fram listan på dokument vars vektor ligger närmast sökfrågevektorn. Denna metod har visat sig förbättra kvaliteten på träffarna vid dokumentsökning.
Leif Grönqvists avhandling är en utredning om i vilken utsträckning LSI kan omformuleras till att även hantera flerordsuttryck. För att avgöra hur LSI påverkas av att lägga till flerordsuttryck, vilket är långt ifrån oproblematiskt, har Grönqvist gjort en stor mängd experiment med modeller anpassade på olika sätt. Under hela arbetet har han strävat efter att hålla så mycket som möjligt av systemet språkoberoende för att i framtiden möjliggöra sökning av dokument på alla tillgängliga språk.
Resultaten vad gäller förbättrad kvalitet på sökningar varierar men är övervägande bättre för modeller som även innehåller flerordsuttryck. Grönqvists undersökningar väcker också nya forskningsfrågor om hur man skall ta tillvara på informationen från flerordsuttryck i sökfrågor och dokument för att få bästa möjliga resultat. Arbetet har också lett fram till generella resurser användbara vid liknande utvärderingar, i form av en utvärderingsdatabas för svensk synonymtest, och nya utvärderingsmått för dokumentsökning.
Leif Grönqvist arbetar idag på ett företag i Göteborg som utvecklar en produkt för datavisualisering. Innan doktorandstudierna i Växjö 2001-2006 var han verksam vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen ”Exploring Latent Semantic Vector Models Enriched With N-grams” försvaras den 29 november 2006, kl. 13:15 i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Helena Ahonen-Myka från Department of Computer Science, University of Helsinki.
Kontaktinformation
Ytterligare information
För mer information kontakta Leif Grönqvist, e-post: leif.gronqvist@gmail.com.
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: vup@vxu.se
Måndag den 27 november kommer näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson i egenskap som centerpartiets partiledare att överlämna donationen till Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Överlämnandet sker vid en presskonferens i Universitetsklubben klockan 12.30.
Universitetsklubben ligger i Universum, en trappa ovanför Aula Nordica, Umeå universitets campus. Media hälsas varmt välkomna!
Medverkande vid presskonferensen:
Näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson, Umeå universitets rektor Göran Sandberg, professor Stig Wall, föreståndare för Umeå International School of Public Health.
Syftet med donationen är att förbättra förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan forskningsinstitutioner och lärosäten i Sverige och i utvecklingsländer.
Donationen ska användas för forskningsstipendier till doktorander eller mastersstudenter från utvecklingsländer. Varje år disponerar UISPH en tiondel av summan, dvs. en miljon kr, för doktorand- och mastersstipendier samt handledningskostnader med mera.
Umeå International School of Public Health är den enda fullt utbyggda internationella utbildningen av sitt slag i landet och har sedan 1991 bedrivit masterutbildning i internationell hälsa.
Efter år 2000 har 11 doktorsavhandlingar försvarats av internationella studenter knutna till detta område, samtidigt som 21 nya internationella doktorandstudenter rekryterats.
Donationspengarna kommer från försäljning av ett antal centermärkta tidningar och donationen till UISPH är den första i en planerad serie. ?
Läs mer om Umeå International School of Public Health: http://www.umu.se/phmed/epidemi/
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Göran Sandberg, rektor Umeå universitet, 0703-18 12 75
Presskontakt, Centerpartiet lokalt, Eric Bergner 070-6757330
Pressekreterare hos Maud Olofsson, Frank Nilsson 070-6902433
Själva installationshögtiden äger rum på eftermiddagen fredagen den 24 november. Dessförinnan bjuder de nya professorerna på sitt vetande i varsin kort föreläsning med start eftermiddagen den 23 november.
– Det är viktigt att vi fortsätter att ge generationer av studenter utbildning av hög kvalitet. Det kräver att vi bedriver god forskning. Forskningen berikar oss och samhället runt oss med viktig kunskap, säger Agneta Stark, rektor för Högskolan Dalarna.
– Jag är stolt över att Högskolan Dalarna kan visa upp forskning om viktiga områden, och forskare som hävdar sig väl nationellt och internationellt inom våra starka områden. Våra forskare bidrar också till att nya forskningsområden utvecklas och stärks, vilket är avgörande för framtiden, tillägger Agneta Stark.
Utöver de 6 nya professorerna firar Högskolan 11 nya docenter och 14 nya doktorer.
Föreläsningsprogrammet är öppet för den breda allmänheten och spänner över vitt skilda områden:
Gengas och syngas – kan skogen sätta parentestecken kring oljeåldern?
Rolf Björheden, professor i energi och miljöteknik med inriktning mot skogsteknik
Ett dynamiskt samspel – formning av stål
Göran Engberg, professor i materialvetenskap med inriktning mot bearbetningsteknik
Nya religiösa rörelser, New Age och nyandlinghet
Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap
Breven till Margitas – en historiker köper en mikrohistyoria
Anna Götlind, professor i historia
Vad är det viktigaste du lärt dig i livet?
Hannu Salmi, professor i vetenskapskommunikation
Reglera och övervaka med grå modeller
Björn Sohlberg, professor i elektroteknik med inriktning mot reglerteknik
Kontaktinformation
Ytterligare information
Annette Skogsjö, 070-510 81 60
Anna Hägglund, 070-514 85 13
Avhandlingen behandlar Tove Janssons muminverk, de sexton olika muminböckerna från Småtrollen och den stora översvämningen 1945 till Sent i november 1970, och framför allt om muminsviten, den åtta böcker långa familjeroman som Tove Jansson gav ut 1968-1970.
I den slutliga sviten har Tove Jansson inte bara finslipat sina litterära kompositioner. Hon har också förvandlat de ursprungliga historierna om lustiga figurer på vådliga äventyr i märkliga miljöer till en romansvit om frihetens möjlighet och omöjlighet, familjelyckans pris och konstnärskapets villkor. Dessutom har hon psykoanalyserat sin muminfamilj och delat med sig till läsarna av resultatet.
I avhandlingen visar avhandlingsförfattaren hur Tove Janssons återskapande av sin egen lyckliga barndom i muminböckerna förändras i mötet med den litterära idylltraditionen och efterhand blir alltmer dubbeltydigt. Vi får också följa hur den soliga sommardalens ständiga metamorfoser till slut utmynnar i en gråtrist vardag, där den lyckliga muminfamiljen bara är en vemodig godnattsaga för en liten homsa, ensam i världen.
Avhandlingens titel: Den lömska barnboksförfattaren – Tove Jansson och mumin-världens metamorfoser.
Disputationen äger rum lördagen den 2 december 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Agneta Rehal-Johansson, tel. 08-608 46 18 (arb.), 08-658 38 10 (hem), mobiltel. 0705-94 58 36,
e-post agneta.rehal@sh.se
Varje år får omkring 250 patienter i Sverige sin urinblåsa bortopererad på grund av cancer. Ytterligare cirka 100 patienter får urinavledning av andra orsaker, som till exempel missbildning, ryggmärgskada eller ryggmärgsbråck. I många fall får patienterna sedan en påse på magen, men hälften av patienterna får istället en ny urinblåsa tillverkad av en bit från sin egen tarm. De konstgjorda blåsorna kan tömmas genom en ventil på magen eller den mer naturliga vägen genom urinröret.
– Patienterna är överlag nöjda med sin konstgjorda blåsa oavsett vilken typ av urinblåsa de fått men våra studier visar att det ändå finns tydliga skillnader mellan blåsorna beroende på hur de töms, säger läkaren David Pazooki.
I studien ingår 27 patienter som fått sin nya urinblåsa kopplad till bukväggen via en ventil eller till urinröret. Resultaten visar att den blåsa som töms via en ventil på magen ger mindre problem med läckage än den blåsa som töms genom urinröret.
– Blåsan med ventilen på magen upplevs som särskilt positiv för kvinnor med ryggmärgskada. För dem är det betydligt lättare att tömma blåsan genom ett hål bredvid naveln jämfört med alternativet att tömma sin blåsa via urinröret med hjälp av kateter. Vi anser att fler rullstolsburna patienter borde erbjudas sådan så kallad Kockreservoar, säger David Pazooki.
Tidigare studier har visat att patienter som fått en konstgjord urinblåsa löper större risk att utveckla benskörhet om deras njurar inte fungerar som de ska. Eftersom den konstgjorda urinblåsan är tillverkad av en bit tarm tar den upp ammoniumklorid i urinen och om njurarna inte klarar av att ta hand om ämnet börjar skelettet ta upp de sura jonerna och avge kalkjoner.
– Om detta pågår under flera år kan patienten utveckla osteoporos, men våra studier visar att urkalkningen kan förebyggas om patienterna får kalk och vitamin D, säger David Pazooki.
Metoden att tillverka en urinblåsa av patientens egen tarm som kan tömmas genom en ventil genom bukväggen utvecklades under 1970-talet av professor Nils Kock vid Göteborgs universitet. Hans konstgjorda urinblåsa är världsberömd i urologkretsar och kallas Kockreservoaren eller kontinent kutan urostomi.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Urinary Diversion by the Kock Ileal Reservoir – Studies on Bone Demineralisation, NO Production, Functional Results and Impact on Quality of Life
Avhandlingen försvaras freden den 24 november, klockan 09.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
David Pazooki, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, 070-781 77 22, e-post: david.pazooki@vgregion.se
Handledare:
Professor Olof Jonsson, telefon: 031- 342 12 91, 070-553 78 22, e-post: olof.jonsson@vgregion.se
Av totalt fyra forskningsområden inom ARC återfinns Andreas Fredriksson inom det största, det som bär namnet ”mineralpartiklarnas ytegenskaper och kemisk modellering”.
Ytegenskaper hos partiklar är intressant inom många tekniska applikationer, exempelvis flotation. Flotation är en industriell teknik för att separera olika fasta faser från varandra med hjälp av kemisk modifiering av de fasta faserna. Andreas Fredriksson har i sitt arbete studerat reaktionskinetik kring dessa flotationsystem, det vill säga hur snabbt reaktioner sker i de kemiska miljöer som figurerar kring en process som flotation.
– Men visst, mitt arbete har en väldigt grundläggande ansats och att implementera mina rön i den verkliga flotationsprocessen är inte direkt möjligt. Jag ser mitt arbete mer som ett litet steg mot mer kunskap och mer kunskap kan i fortsättningen leda till bättre utveckling, säger Andreas Fredriksson.
Andreas Fredriksson tog sin civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet år 2000 och har efter en kortare sejour hos SSAB Tunnplåt i Luleå jobbat med grundläggande forskning inom ARC i några år. Han beskriver forskningsarbetet som mycket intressant, och det har blivit ännu intressantare med tanke på gruvnäringens stora satsningar på forskning vid LTU, inte minst inom det nybildade Hjalmar Lundbohm research centre.
– Det är också väldigt roligt att närma sig disputationen och inse att intresset för att anställa kvalificerad personal inom gruvnäringen är stort. Jag har för några dagar sedan påbörjat min nya anställning på LKAB:s enhet ”Technology and business development”, ett bevis för att utbildning lönar sig. Jag hoppas att andra som är på väg att göra ett avgörande studieval inser nyttan av både djupare studier och forskning. LTU har varit en optimal studieplats och gett mig en bra bakgrund för vidare forskning och utveckling. Att jag kommer från övre Norrland har haft mindre betydelse i mitt val av studieort. Det är den höga nivån på utbildning och forskning som styrt mitt val, säger Andreas Fredriksson.
Andreas Fredriksson disputerar den 1 december med avhandlingen Kinetics of collector in-situ adsorption on metal sulphide surfaces studied by ATR-FTIR spectroscopy.
För mer information om ARC, se www.kg.ltu.se/agricola
Upplysningar: Andreas Fredriksson, tel. 070-528 15 09, andreas.fredriksson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I Anders Björnfots avhandling An exploration of Lean thinking for multi-storey timber housing construction – med vilken han disputerar den 5 december – beskrivs och analyseras ett flertal produktionsmetoder för flervåningshus i trä – massivträelement, volymbyggnad i trä och kombinationen av dessa. Resultaten från studierna indikerar att det för närvarande pågår en uveckling mot produktionsfilosofin Lean construction i det svenska träbyggandet, där fler och fler producenter specialiserar sig och erbjuder sina kunder specifika produkterbjudanden, ett komplett byggsystem (exempelvis ett hus) som är direkt utformat för kundens önskemål.
– Det innebär att produkterbjudandet även inkluderar service i form av montage, kvalitetskontroll och andra förmåner som till exempel lån och avbetalningsplaner, det handlar om en helhetslösning. Dessa produkterbjudanden är en indikation på att Lean construction redan har etablerat sig på den svenska byggmarknaden och specificerar man kundvärdet kan producenten lägga mer resurser på att kontrollera sina produktionssystem – något som har potential att ytterligare höja såväl kvalitet och effektivitet som lönsamhet, säger Anders Björnfot.
Utvecklingen pekar på att produktionen av trähus har närmat sig tillverkningsindustrin i sin syn på värdeskapande. Att producera på liknande sätt som inom tillverkningsindustrin är i dagsläget en i allra högsta grad angelägen fråga för den svenska byggbranschen i stort, men även internationellt. Utvecklingen kan ses som ett resultat av Lean-filosofins intåg som kontinuerligt påverkar aktörer i byggbranschen. Därför konkluderar Anders Björnfots forskning att Lean construction inte ska likställas med specifika metoder eller verktyg.
– För att få ut så mycket som möjligt av Lean-filosofin ska den förbli just en filosofi – ett sätt att tänka för att tillfredsställa kundens behov, säger Anders Björnfot.
Upplysningar: Anders Björnfot, tel. 0920-49 20 67, anders.bjornfot@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Att säkra produktionens resultat innebär rutiner som upprepas. Utveckling däremot innehåller mer av det icke-kontrollerbara och okända. I praktiken kan chefer inte bortse från det icke-kontrollerbara, okända och rutiner samt ett fenomen som kallas för självorganisering. Tillsammans innebär dessa fenomen att varje grupp bör ses som unik, oavsett om det är frågan om en ledningsgrupp eller en produktionsgrupp.
– Sättet att se på organisationer som organiserad komplexitet får vidare konsekvenser för hur relationen mellan utbildning och arbete uppfattas, säger Sören Augustinsson som den 28 november disputerar med avhandlingen Om organiserad komplexitet – Integration av organisering, lärande och kunnande.
– Vanligtvis ses relationen mellan utbildning och kunnande som något oproblematiskt, men i avhandlingen visar jag att det är betydligt mer problematiskt än vad som hittills diskuterats.
När chefer försöker få utbildningsinsatser av olika slag till konkret handlande måste å ena sidan kontroll och det kända och å den andra icke-kontroll och det okända tillsammans med den ständiga strävan till rutiner beaktas. De verktyg och de nya sätt att se på organisationer som presenteras i Sören Augustinssons doktorsavhandling är att chefer, för att få till stånd utveckling, bättre bör lära sig att hantera paradoxen mellan kontroll och icke-kontroll samt förstå fenomenet självorganisering- alltså ett synsätt som i mycket går tvärtemot rådande praxis i modern organisationsteori.
Sören Augustinsson (född 1957) är verksam vid Högskolan i Kristianstad där han arbetar med utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället, framför allt med fokus på organisations- och verksamhetsutveckling. Han är också fristående konsult och föreläsare inom området organisering, lärande och ledarskap såväl inom privat som offentlig sektor.
Upplysningar: Sören Augustinsson, tel. 0708-48 34 62, soren.augustinsson@bet.hkr.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Bättre och billigare elmotorer i allt från DVD-spelare till bilar och tåg ingår i framtidsplanerna. Likaså att åstadkomma mer energieffektiv kraftelektronik och mer energi- och utrymmessnåla tillverkningsmetoder.
Centrumbildningen möjliggörs genom en donation av Björn Savén, grundare och vd till Industri Kapital, ett europeiskt ”private equity-bolag” med nordiska rötter. LTHs rektor Gunilla Jönson har förmedlat kontakten mellan Björn Savén och LTH-forskarna, som också har en del medel från Vinnova.
På måndag 27 november kl 13-15 i Fakultetsklubben i LTHs Kårhus presenteras planerna närmare av rektor Gunilla Jönson, forskarna Mats Alaküla och Tord Cedell samt donator Björn Savén. Även andra industrirepresentanter deltar och svarar på frågor.
Kontaktinformation
Mats.Nygren@kansli.lth.se
0708-220187
