Katalysatorerna påverkas dock negativt av processerna och måste regelbundet bytas ut. En katalysators livslängd kan variera från sekunder till flera år och byten är vanligen förenade med stora kostnader. Detta kan i förlängningen leda till att kraven på rening av utsläpp sänks eller att tillverkningskostnader för kemikalier blir onödigt höga. Det är därför viktigt att förstå hur katalysatorer påverkas i de aktuella processerna, hur länge de kan användas och vad som kan göras för att öka deras livslängd.
I en ny avhandling från Växjö universitet har kemiingenjören Ann-Charlotte Larsson studerat förgiftning av tre olika katalysatorer och främst då inverkan av submikrometerstora partiklar. I arbetet har hon utvecklat en helt ny metod för att skapa beläggning av partiklar och på så sätt återskapa industriella processförhållanden i laboratorieförsök. Metoden är baserad på generering och karakterisering av nanopartiklar och deras inverkan på katalysatordeaktivering – ett forskningsfält där Växjö universitet är bland de ledande i världen.
För att visa att den nyutvecklade metoden kan återskapa verkliga förhållanden har katalysatorerna jämförts med sådana som använts i fullskaleanläggningar för biobränsleeldning. Resultaten visar att den nyutvecklade metoden efter 10 timmars exponering ger samma typ av förgiftningfenomen avseende kemisk reaktivitet, ökning av mängd förgiftande ämne och penetration i katalysatorerna som kommersiellt exponerade katalysatorer uppvisar efter 6 500 timmar, vilket motsvarar upp till ett års användning.
I avhandlingen har Ann-Charlotte Larsson också studerat förgiftningsmetoder för gas- och vätskeformiga ämnen, metoder som använts för tidigare publicerade livslängdsstudier och de har jämförts både inbördes och med avseende på hur de återskapar industriell påverkan.
Totalt har tre olika katalysatorer och industriella processer undersökts för att förstå vilken inverkan gaser och partiklar haft på katalysatorernas livslängd. De två första processerna handlar om minskning av kväveoxidutsläpp från förbränning av biomassa och minskning av lösningsmedelsutsläpp från tryckeriprocesser. Den tredje processen gäller katalysatorer för framställning av väte och koloxid från biomassaförgasning. Denna del av avhandlingen är en del av det EU-finansierade CHRISGAS projektet med syfte utveckla tekniken för att ur förgasad biomassa få fram de mest miljövänliga och förnybara nya drivmedlen.
Ann-Charlotte Larsson arbetar sedan 1985 på ALSTOM Power Sweden AB i Växjö som processgruppchef. Sedan 2003 har hon varit industridoktorand vid avdelningen för bioenergiteknik vid Växjö universitet med finansiering från Vetenskapsrådet.
Avhandlingen ”Study of Catalyst Deactivation in Three Different Industrial Processes” försvaras den 2 februari 2007, kl. 13.00. Disputationen äger rum på Växjö universitet, sal M1083, Södra-salen. Opponent är professor Ferruccio Trifiro från Bologna University i Italien.
Kontaktinformation
Kontakta: Ann-Charlotte Larsson, telefon: 0470- 76 21 62 eller e-post ann-charlotte.larsson@vxu.se
Beställ boken från : Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller
e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Praktiska upplysningar : Karin Knobloch, forskningssekreterare vid Institutionen för teknik och design, telefon: 0470-70 89 39.
Många studenter vid Handelshögskolan värderar flexibla arbetstider och en flexibel arbetsplats högt, samtidigt tycker de flesta att det är viktigt med en fast anställning. När det gäller intresset för olika branscher finns det stora skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters val. Den mest populära branschen bland samtliga studenter, framför allt bland manliga studenter, är uppdragsverksamhet/ konsultverksamhet. Den näst populäraste branschen bland kvinnliga studenter är mediebranschen, medan manliga studenter intresserar sig för finansbranschen.
Nytt för i år är att intresset för Trainee program och Talent Management program undersökts. Resultaten visar att dessa program är eftertraktade som första jobb direkt efter examen, framför allt bland kvinnor. Detta kan vara värt att ta fasta på för företag som önskar rekrytera fler kvinnor och önskar bidra till ökat kvinnligt ledarskap på sikt.
De tio mest populära arbetsgivarna hos studenter vid HHS är i följande ordning: McKinsey & Company, The Boston Consulting Group, Goldman Sachs, Statsförvaltningen, FN, H&M, Bain & Company, Morgan Stanley, IKEA och Procter & Gamble. McKinsey & Company har innehaft förstaplatsen sedan 1999 och har dessutom ökat i popularitet de senaste åren. De tre populäraste arbetsgivarna är alla aktiva i Handelshögskolans Partnerprogram, vilket visar vikten av att engagera sig i HHS för att attrahera studenter från civilekonomprogrammet.
Handelshögskolans Imagebarometer är en undersökning som genomförts årligen sedan 1990. Professor Richard Wahlund vid Handelshögskolan i Stockholm har tagit fram undersökningsmetoden och genomför undersökningen på uppdrag av Handelshögskolans Corporate and Donor Relations.
Vid publicering av information som rör Imagebarometern ska Handelshögskolans Corporate and Donor Relations anges som källa.
Kontaktinformation
Richard Wahlund
Professor, Familjen Bonniers professur i företagsekonomi med inriktning på media
Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 070-653 56 87
E-post: richard.wahlund@hhs.se
Marie Rundqvist
Project Manager, Corporate and Donor Relations
Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 08-736 90 92
E-post: marie.rundqvist@hhs.se
Blodkärl nybildas genom att ”skott” skjuts ut från redan existerande kärl. Dessa kärlskott förlängs, förgrenas och kontaktar andra kärl under bildandet av kommunicerande rörnätverk. Processen kallas ”angiogenes” och är viktig vid fosterutveckling och normal vävnadsnybildning, till exempel i samband med sårläkning och menstruationscykeln. Men den är också viktig för sjuklig vävnadsbildning, till exempel vid cancer och kroniska inflammatoriska sjukdomar.
Hämning av sjuklig angiogenes utgör därför en mycket attraktiv terapimöjlighet vid flera olika sjukdomstillstånd. Tumörer kan till exempel inte bli större än 1-2 mm utan att nya blodkärl bildas och de är beroende av blodkärlen för sin spridning. Hittills har anti-angiogen behandling visat sig ha positiva effekter vid bland annat tjocktarmscancer och den vanliga ögonsjukdomen AMD (age-dependent macula degeneration).
Alla terapier har hittills haft tillväxtfaktorn VEGF (vascular endothelial growth factor) som mål. VEGF styr flera viktiga funktioner under bildandet av blodkärl genom att signalera via receptorer på endotelcellernas yta, det vill säga den inre rörbildande celltypen i blodkärl.
Svenska forskare vid Karolinska Institutet och biotech-företaget Angiogentics AB har nu visat att en annan faktor, Dll4 (delta-like 4), har en lika grundläggande roll vid blodkärlsbildning som VEGF. Resultaten publiceras i Nature 28 januari 2007 och kan innebära att Dll4 är ett lika viktigt mål för anti-angiogen terapi som VEGF.
– Nu kan vi utveckla sätt att förstärka effekten av redan existerande anti-angiogena terapier, och kanske kan vi också börja behandla tumörtyper som i dag inte svarar alls på anti-angiogen behandling, säger Mats Hellström, en av forskarna bakom studien.
Forskarna har funnit att signalering med Dll4 avgör hur många skott som skjuts ut från det redan existerande kärlet. Denna princip är av största vikt för hur många förgreningar och kopplingar till andra kärl som bildas och därmed för att den totala blodkärlstätheten blir korrekt. För mycket blodkärl är lika förödande för en vävnad som för lite.
Publikation:
”Dll4 signalling through Notch1 regulates formation of
tip cells during angiogenesis”
Nature, 28 januari 2007, DOI; 10.1038/nature05571.
Ladda ner abstract: http://dx.doi.org
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mats Hellström
Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik
Tel: 08-524 879 55
Mob: 070-871 70 01
E-post: mats.hellstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
De 21 barnen i studien hade alla visat tecken på språkförsening vid undersökningen på barnavårdcentralen när de var två och ett halvt år gamla. Några år senare, när barnen var mellan sex och åtta år, följdes de upp. Tester av logoped, neuropsykolog och barnläkare visade då att 13 av barnen hade minst en neuropsykiatrisk diagnos.
– Det är anmärkningsvärt att kopplingen mellan språkstörning och neuropsykiatriska problem var så stark. Språkstörning kan alltså fungera som en riskmarkör för neuropsykiatriska funktionshinder. Vi måste stötta dessa barn tidigt, säger logopeden Carmela Miniscalco.
Nästan alla svenska barn språktestas på barnavårdcentralen när de är två och ett halvt år gamla. Omkring 6 % av barnen har då språkliga svårigheter. Bland annat kan de ha svårt att sätta ihop två ord till korta meningar.
I studien ingick från början 25 barn som visat tecken på språkförsening vid screeningen på BVC när de var två och ett halvt år gamla. De jämfördes med 80 andra barn som då inte var försenade i sin språkutveckling.
Avhandlingen visar också att språkproblemen finns kvar flera år efter testet på barnavårdscentralen. Vid uppföljningen fyra år efter screeningen var skillnaden fortfarande stor mellan grupperna vad gäller uttal, ordförråd och grammatisk förmåga. Vid sju till åtta års ålder hade de tidigt identifierade språksena barnen svårigheter med berättarförmåga, vilket bland annat anses viktigt för läs- och skrivinlärningen.
– Slutsatsen av studien blir därför att barn som tidigt visat tecken på språkstörning behöver följas noggrant under hela förskoleåldern och under tidig skolålder, både vad gäller språklig och övrig utveckling, säger Carmela Miniscalco.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för logopedi
Avhandlingens titel: Language problems at 2½ years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropsychiatric disorders
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Carmela Miniscalco, leg. logoped, telefon: 031-786 68 85, e-post: carmela.miniscalco@vgregion.se
Handledare:
Docent Anette Lohmander, telefon: 031- 786 68 88, 070-292 18 09, e-post: anette.lohmander@logopedi.gu.se
Björn Kadesjö, barnneuropsykiatriker, telefon: 031-343 52 63, 070-343 42 55, e-post: bjorn.kadesjo@vgregion.se
Docent Monica Westerlund, telefon: 018-611 59 72, e-post: monica.westerlund@akademiska.se
Tunntarmscarcinoid är en cancertumör som producerar hormoner. Det är hormonerna som orsakar symptomen, till exempel diarré, ansiktsrodnad, klaffel i hjärtat och astma. Den här typen av tumörer växer långsamt och är ovanliga, vilket gör det svårt att undersöka dem genom stora studier av slumpmässigt utvalda personer.
Staffan Welin har bland annat studerat patienter som genomgått en så kallad radikal operation, det vill säga där hela tumören och en viss mängd frisk vävnad kring den har tagits bort, samt uppföljningen av de här patienterna. 62 procent fick återfall under den tid studien pågick, och den effektivaste metoden för att tidigt upptäcka återfallen visade sig vara en mätning som görs med ett enkelt blodprov. Det här innebär att uppföljningsrutinerna i framtiden kan komma att förenklas, och att man till exempel kan minska antalet röntgenundersökningar.
Patienterna lever längre än tidigare, visar en studie av dem som remitterats till rikscentrat för neuroendokrina tumörer i Uppsala under en femtonårsperiod. Fem år efter remitteringen beräknades 77 procent av dem leva.
– Kombinationen av nya mediciner och operationstekniker ökar överlevnaden, även om inga studier av enskilda metoder har kunnat visa detta, berättar Welin.
Han har också utvärderat hur svårt sjuka patienter svarade på en mycket hög dos av en ny variant av läkemedlet somatostatin analog, och hur medicinen påverkade tumörcellen. I 75 procent av fallen slutade tumören att växa, och hos de flesta patienterna lindrades även symptomen utan några allvarliga biverkningar. Den här metoden kan alltså vara ytterligare ett behandlingsalternativ.
Slutligen har Staffan Welin undersökt en sorts receptorer i tumörcellerna, för att se ifall de nya cancermediciner som hämmar dessa receptorer skulle vara lämpliga att använda på patienter med spridd tunntarmscarcinoid.
– Här finns det skäl att gå vidare och göra behandlingsstudier med de nya medicinerna säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Staffan Welin, 018-611 02 16, 070-662 80 81, e-post: staffan.welin@medsci.uu.se
Cirka tusen personer i Sverige har sjukdomen myasthenia gravis (MG), som medför en onormal muskeltrötthet. Sjukdomen är autoimmun och beror alltså på fel i immunsystemet som gör att det angriper kroppens egna vävnader, i det här fallet musklerna. Tröttheten hos MG-patienter orsakas av en störning i signalen mellan nerv och muskel, som oftast beror på att antikroppar blockerar muskeltrådarnas mottagare (receptorer). I den nya varianten av MG är antikropparna av en annan sort, så kallade MuSK-antikroppar.
MG behandlas vanligen med läkemedlet Mestinon, som hämmar nedbrytningen av den signalsubstans som förmedlar nervimpulser till musklerna. Men på patienter med den nya varianten av MG har läkemedlet liten eller ingen inverkan. Dessa patienter drabbas också oftare än andra av muskelförtvining. Rostedt Punga har i sin avhandling jämfört de två varianterna av MG för att ta reda på dels vad muskelsvagheten hos patienter med den nyare varianten beror på, dels hur patienterna bör behandlas. Rostedt Punga har undersökt neurofysiologiska och muskelpatologiska aspekter samt patienternas livskvalitet.
– De neurofysiologiska undersökningarna visar att det finns en störning i signalen mellan nerv och muskel i båda varianterna av MG, vilket sannolikt är huvudorsaken till patienternas svaghet. Hos patienter med den nya varianten av MG har även själva musklerna påverkats, och det finns störningar i muskulaturens energiomsättning, berättar Anna Rostedt Punga.
För att studera livskvaliteten har hon använt sig av ett italienskt formulär som hon har anpassat till svenska förhållanden. På det här sättet kan även svenska patienter nu delta i internationella kliniska studier. Rostedt Pungas undersökning visar att det generella välbefinnandet är lägre hos patienter med den nya varianten av MG. De har framför allt svagare muskler i ansikte och svalg, och utvecklar oftare överdoseringssymptom redan efter en måttlig dos medicin.
– Den vanliga behandlingen ledde inte till någon klinisk förbättring hos patienter med den nya varianten av MG. I stället för de vanliga medicinerna bör de behandlas enbart med immunosuppressiva mediciner, som förhindrar att immunförsvaret angriper musklerna, säger Rostedt Punga.
Hennes resultat har lett till ytterligare studier, som man hoppas ska öka kunskapen om den nya varianten av MG och i förlängningen leda till att patienterna får bättre behandling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Rostedt Punga, 018-611 37 32, 073-774 98 07, e-post: anna.rostedt.punga@akademiska.se
I en magisteruppsats undersöks sju olika s k omvärldsbevakningssystem. Systemen kommer från Aitellu, Affärsdata, Agent25, Findagent, Infopaq, Observer och Retriever. Undersökningen är gjord av Daniel Nyhlén och Thomas Sand – två studenter i data- och systemvetenskap på Campus IT-universitetet i Kista. Uppsatsen försvaras på Institutionen för data- och systemvetenskap, KTH/Stockholms universitet den 30 januari.
Jämförelser mellan bevakningssystem
Nyhlén och Sand gjorde intervjuer med företagsrepresentanter och tester av själva omvärldsbevakningsverktygen. Sökresultat för tre olika nyheter jämfördes. Testerna bestod av både manuella sökningar med omvärldsbevakningsverktygen i arkiven och nyhetsbevakningar.
Analysen visar på att det finns ganska stora skillnader mellan de olika omvärldsbevakningsverktygen. Det finns skillnader både i den tekniska funktionaliteten i verktygen och i träffsäkerheten hos agenterna när det gäller att hitta artiklar. Undersökningen presenterar skillnaderna mellan systemen, och det lämnas öppet för läsaren att bilda sig en egen uppfattning om de olika verktygen.
Omvärldsbevakningstjänster
Alltmer information publiceras idag elektroniskt på webben. Detta har öppnat för en marknad av verktyg som använder sig av så kallade intelligenta agenter som söker av källor på Internet och levererar sökresultaten direkt till användarens dator. Idag finns det över 15 företag i Sverige med olika omvärldsbevakningssystem eller Business Intelligence-system.
Omvärldsbevakningssystemen kan beskriva som nyhetssökmotorer som till skillnad från de globala sökmotorerna är specialiserade på nyheter, avsökningen kan ske med mycket hög frekvens, ibland med upp till var femte minut.
Systemen bevakar digital information i dagstidningar, radio och TV, pressreleaser från företag och myndigheter, fackpress och populärvetenskaplig information i Sverige. Många system bevakar också information i andra länder och på andra språk. Det kan handla om upp till flera tusen olika källor, även kanske just denna pressrelease som precis har släppts. När en insamling är gjord, sparas länkarna till nyheterna och indexeras. Därefter är länkarna sökbara i ett arkiv, som kan sträcka sig flera år tillbaka i tiden.
En användare av omvärldsbevakningssystem kan sätta upp s k nyhetsagenter som bevakar vissa söktermer, och när dessa dyker upp i en nyhet får användaren information via ett SMS eller e-postmeddelande.
De här verktygen kan vara kraftfulla instrument för att hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden – i den egna verksamheten, hos konkurrenter, kunder och den egna branschen. Man har också möjlighet att följa trender i samhället m m.
Tid och plats
tisdagen den 30 januari 2007 Kl 13-15
Sal 502, Forum, DSV, Kista.
http://www.dsv.su.se/om_dsv/hittahit.html
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Daniel Nyhlén, e-post danie-ny@fc.dsv.su.se,
Thomas Sand, e-post sand.thomas@gmail.com,
Handledare Docent Hercules Dalianis, e-post hercules@dsv.su.se, mobil 070-568 13 59
Aktuell genusforskning utgår ofta från att sociala och kulturella faktorer avgör vilka könsmönster som framträder och meningen ”man föds inte till kvinna, man blir det” har varit bärande för ett socialt perspektiv. I denna studie är utgångspunkten ”man föds till kvinna (eller man) och man blir det”. Detta innebär en integration mellan ett biologiskt och ett socialt/kulturellt perspektiv. De flesta föds med kvinnligt eller manligt kön och behåller det genom livet, men de fysiska och sociala uttryckssätt och livsvillkor som kopplas till respektive kön är däremot socialt konstruerade.
Studiens utgångspunkt är att genus är en föreställning, en icke-materiell form som bör skiljas från den fysiska kroppen som är materiell. Detta innebär att den fysiska kroppen är både utgångspunkt för och åtskild från ”genus”. I denna begreppsram beskrivs hur elever i hem- och konsumentkunskap skapar och navigerar föreställningen genus för att forma sitt agerande relaterat till kön. Resultat visar att både flickor och pojkar agerar enligt ett spektrum av handlingsmönster och variationer finns på individnivå.
Undervisningsmiljön i hem- och konsumentkunskap är traditionellt kvinnlig och detta har olika mening för flickor och pojkar. Lektioner i den ordinarie, kvinnligt kodade kontexten, präglas av vissa normer. Flickor tar ansvar och är ordningsamma, medan pojkar inte får ”dukta sig” dvs. vara duktiga eller agera ”omanligt”. Denna kontext är ”säker mark” för flickor, men ”minerad” för pojkar. När lektionskontexten utgör en kocktävling som pedagogisk metod, omvandlas normer och regler i det rum där hem- och konsumentkunskap utspelar sig i. Som följd av detta förändras även elevernas agerande. Marken blir ”säker” även för pojkar som tillåts att vara duktiga och utföra det som i den ordinarie kontexten anses ”omanligt”. Undersökningen visar att det är utförandeformen för handlingar som skiljer sig och här är kontextens ”könskodning” avgörande. Ytterligare ett resultat är att det som ytligt verkar vara jämställt t.ex. att flickor och pojkar samarbetar och utför gemensamma arbetsuppgifter, följer traditionella könsmönster när en närmare granskning görs.
De teoretiska modellerna som utvecklats har betydelse för framtida forskning, eftersom de gör det möjligt att analysera människors agerande på ett mer nyanserat sätt. Modellerna kan också tillämpas på andra kontexter och dimensioner, t.ex. klass eller etnicitet och på annat ämnesinnehåll.
Avhandlingens titel: Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv.
Disputation: Fredagen den 16 februari 2007, kl. 13.00 i Margareta Huitfeldts Auditorium, Institutionen för mat, hälsa och miljö, (MHM), Pedagogen, Hus C.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Monica Petersson monica.petersson@ped.gu.se 031/786 4223
Andnöd är en komplex upplevelse för patienter med lungcancer, särskilt när den botande behandlingen är avslutad och patienterna får palliativ vård.
– Hur patienten upplever sin andnöd beror på hur intensiv den är, hur ofta man har andnöd, hur obehagligt man upplever den och hur ansträngande och oroande det är att ha andnöd. Andnöden innefattar både fysiska och psykologiska dimensioner, säger sjuksköterskan Ingela Henoch.
Ju värre andnöd patienterna upplevde desto mer oro, nedstämdhet, trötthet och hosta hade de. Svårare andnöd innebär även minskade möjligheter för patienten att klara sig själv, vilket begränsar det vardagliga livet och medför ökat beroende av andra.
– Andra långsiktiga konsekvenser var existentiella reflektioner som handlade om olika grader av hopp, från att man hoppas, blir osäker, blir alltmer resignerad, och till slut tänker på döden. Patienterna använde flera kroppsliga, psykologiska och medicinska strategier för att hantera sin andnöd, säger Ingela Henoch.
Med tiden försämrades också patienternas livskvalitet.
– Försämringen i livskvalitet berodde mer på nedstämdhet än på andnöd. Nedstämdheten härrör troligen från sjukdomen och dess allvarliga natur och då kan andnöden bli en påminnelse om detta, säger Ingela Henoch.
Avhandlingen visar att en känsla av sammanhang (copingkapacitet) är en viktig resurs för patienterna för att klara av svårigheter. Patienter som upplevde att svårigheterna var begripliga och hanterbara och som sökte en mening i det som hände dem upplevde lägre nivåer av andnöd.
– När vi nu vet att copingkapaciteten betyder så mycket både för patienternas andnöd och deras livskvalitet skulle vi kunna utnyttja kunskapen för att hitta de mest sårbara inom palliativ vård, säger Ingela Henoch.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Dyspnea experience and quality of life among persons with lungcancer in palliative care
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 februari, klockan 13.00, hörsal 2118, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Arvid Wallgrens backe, hus 2, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingela Henoch, leg. sjuksköterska, telefon: 031-20 19 82, e-post: ihh_gbg@hotmail.com
Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon: 031- 786 60 32, e-post: ella.danielson@fhs.gu.se
Det mesta i en cell sköts av proteiner: ämnesomsättning, celldelning, kommunikation med omgivningen. I cellväggen – cellmembranet – sitter proteiner som ser till att cellen tar upp näringsämnen och gör sig av med avfallsprodukter och giftiga molekyler av olika slag. En särskild sorts proteiner i cellmembranet kan till exempel göra bakterier resistenta mot antibiotika genom att pumpa ut antibiotikamolekylerna så snart de tagit sig in i cellen.
Mikaela Rapp, doktorand vid Institutionen för biokemi och biofysik, och hennes medarbetare har studerat ett sånt resistensprotein från tarmbakterien Escherichia coli.
Proteinet består av två likadana halvor, men de två halvorna sitter insatta i cellmembranet med olika orientering: den ena halvan är upp-och-nervänd jämfört med den andra. Samma fenomen har man tidigare sett i andra membranproteiner, men utan att kunna förklara hur såna proteiner har kunnat utvecklas under evolutionen.
Forskarna har nu visat hur man kan skapa upp-och-nervända proteiner genom att göra små förändingar i proteinkedjorna. Samma slags förändringar kan man se i naturliga upp-och-nervända proteiner. Fynden har inte bara klarlagt en viktig princip för proteinevolution utan öppnar också nya möjligheter att skräddarsy” nya membranproteiner för tillämpningar inom både grundforskning och bioteknik.
Forskningen stöds av Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Centrum för Biomembranforskning är ett strategiskt forskningscentrum stött av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Verksamheten startades under våren 2006. Vid CBR bedrivs multidisciplinär forskning inriktad mot membranproteiner. Se www.sbc.su.se för ytterligare information.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mikaela Rapp, doktorand, Institutionen för biokemi och biofysik, tfn 08-674 76 56 / 08-16 4276, mobil 070´-289 2228, e-post mikaela@dbb.su.se
Gunnar von Heijne, professor Stockholm Bioinformatics Center, Stockholm Center for Biomembrane Research (CBR), tfn 08-16 25 90, mobil 070-394 1107, e-post gunnar@dbb.su.se
Boken ”Ett rum för dagen” presenterar två norrländska kvinnors dagboksskrivande under 1930- och 1940-talet. Trots liten skrivvana för övrigt skriver Julia Englund och Linnéa Johansson regelbundet dagbok, i stort sett varje dag. Anteckningarna är vanligen kortfattat dokumenterande, men ibland finns inslag av mer reflekterande karaktär. Ann-Catrine Edlund, lärare och forskare i nordiska språk, diskuterar i sin nya bok drivkrafterna bakom kvinnornas skrivhandling. Hon ställer dessutom frågor om sambandet mellan dagboksskrivande, identitet och handlingsutrymme.
Dagboksanteckningarna ger samtidigt en unik inblick i två självförsörjande kvinnors vardag i Övre Norrland under mellankrigstiden. Julia försörjer sig genom att väva mattor och fiska, medan Linnéa arbetar som piga. Boken är rikt illustrerad med både äldre fotografier och nytagna fotografier, där skribenternas livsmiljöer dokumenterats.
I sin dagboksforskning har Ann-Catrine Edlund också samarbetat med bildkonstnären Maria Sundström i projektet Mobila tidsrum. Gemensamt har de utforskat sex norrländska dagböcker där de studerat relationen mellan skribenternas levda rum och de skrivna rum som dagböckerna kan sägas utgöra. Projektet redovisas i en konstutställning som öppnar på Västerbottens museum den 28 januari och i tidskriften Västerbotten 01/07.
Ann-Catrine Edlund är universitetslektor i nordiska språk vid Umeå universitet. Hon disputerade år 2000 på avhandlingen avhandlingen ”Sälen och Jägaren”. Den nu aktuella forskningen har utförts dels inom en forskarassistenttjänst vid humanistiska fakultetens profilprogram Genus, offentlighet och förändring (http://www.umu.se/humfak/forskning/genus.html), dels inom det riksbanksfinansierade projektet Kulturgräns norr (http://www.umu.se/littnord/KGN/).
”Ett rum för dagen. En studie av två norrländska kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö” är utgiven inom skriftserien Kulturens frontlinjer 53. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns norr. Recensionsexemplar kan beställas via e-post: humfak@adm.umu.se
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Ann-Catrine Edlund på tel 090-786 52 45, 0730-48 69 19 eller e-post ann-catrine.edlund@nord.umu.se
Nätverket Translational Research in Europe – Assessment and Treatment of Neuromuscular Diseases (TREAT-NMD) samlar 21 partnerorganisationer i 11 europeiska länder. EU bidrar med 10 miljoner Euro under fem år, men satsningen är tänkt att pågå under längre tid. I nätverket ingår inte bara flera ledande europeiska universitet utan även patientorganisationer, så som European Organisation for Rare Diseases (EURORDIS) och Association Francaise contre les Myopathies samt läkemedelsindustrin.
– Genom multiprofessionellt samarbete kan mycket göras för att förbättra vården av svårt muskelsjuka. I Norden har vi redan utarbetat gemensamma riktlinjer för vården, men jag ska nu ansvara för ett liknande arbete inom det europeiska nätverket, säger docent Thomas Sejersen vid Karolinska Institutet.
– Det här är en grupp svårt sjuka patienter som tyvärr inte har fått så mycket uppmärksamhet. 20 år har gått sedan den genetiska orsaken till DMD identifierades, men ännu finns ingen specifik behandling att tillgå, fortsätter han.
I Sverige lider ungefär 8 000 patienter av svåra muskelsjukdomar som drabbar muskelvävnaden eller de nerver som styr dem. DMD drabbar nästan uteslutande pojkar i tidiga barnaåren och leder i värsta fall till att musklerna i kroppen – även hjärt- och andningsmuskulatur – förtvinar. Men även lindrigare former av både DMD och SMA kan innebära kroniska rörelsehinder och andningssvikt.
Eric Jernryd är pappa till en pojke med DMD och sitter i styrelsen för Stiftelsen för muskeldystrofiforskning. Så här beskriver han sjukdomen:
– Duchennes Muskel Dystrofi är en progredierande sjukdom. Musklerna hos barn med DMD förtvinar samtidigt som de stärks hos jämnåriga. Unga pojkar med DMD dör tidigt, ofta i slutet av tonåren eller blir sittande i rullstol utan möjlighet att röra sig utan hjälp. Familjen måste hantera de vardagliga bestyren allteftersom sjukdomen fortskrider. Hoppet för dessa familjer ligger i behandlingar som kan bromsa eller stoppa utvecklingen av DMD.
För samordningen av TREAT-NMD står Kate Bushby och Volker Straub, båda professorer i muskelsjukdomsgenetik vid universitetet i Newcastle, Storbritannien. Utprovning av nya behandlingsformer kommer att ske vid ett specialiserat center i Freiburg, Tyskland, där nätverkets medlemmar dessutom kommer att få högt specialiserad fortbildning. Karolinska Institutet ansvarar för samordningen av ett av nätverkets huvudprogram, ”Golden standards of diagnosis and care”. Övriga länder som ingår i nätverket är: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spanien och Ungern.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Docent Thomas Sejersen
Team for Neuromuscular disorders, Karolinska Institutet
Tel: 0709-402537
Mobil: 0709-402537
E-post: Thomas.Sejersen@ki.se
Eric Jernryd, Stiftelsen för muskeldystrofiforskning
Tel: 046-2117540
E-post: eric.jernryd@jernryd.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I studien ingår nästan 200 friska fyraåringar i Göteborg. Både barnens matvanor och livsstil undersöktes. 20 % av barnen var överviktiga enligt skalan BMI (body mass index). 2 % av barnen var feta.
– De allra flesta av barnen i vår studie kom från goda socioekonomiska förhållanden. Om studien hade avspeglat alla fyraåringar i Sverige hade fler barn antagligen varit överviktiga, säger dietisten Malin Haglund Garemo.
Mätningar av barnens kroppssammansättning visade att viktökningen berodde på att kroppen lagrat mer fett, men det var inte de som åt mest fett som vägde mest. Barn som åt mindre fett hade istället högre BMI.
– Vart tredje barn i studien åt alldeles för lite omättat fett, framförallt fick de i sig för lite Omega-3. Dessa barn hade signifikant högre kroppsvikt. Det stödjer andra studier som visat att feta barn har brist på Omega-3, säger Malin Haglund Garemo.
Omega-3 finns bland annat i fet fisk och grönsaker. Även barn som tittade på TV mer än en timme varje dag hade i studien högre BMI.
Barnens matvanor skiljde sig på flera andra punkter från de allmänna rekommendationerna för barn. Barnen åt i genomsnitt bara 140 gram frukt och grönsaker om dagen, trots att Livsmedelsverket anser att de bör äta 400 gram. 70 % av barnen fick i sig för lite järn. 20 % av barnen hade för lågt kalkintag. En fjärdedel av barnens totala energiintag kom från godis, glass, kakor och söta drycker.
Avhandlingen visar också att de barn som hade högst insulinvärden hade ökat mest i vikt sedan födseln. Mest uttalade var resultaten hos flickor. Insulin produktionen var mindre förhöjd hos flickor som åt mer fett.
-Vi planerar nu att gå vidare med fler studier för att se om den tidiga ökningen av insulin driver fram fetma. Sådana resultat skulle gå emot den vanliga inställningen att fetma orsakar ökad insulinproduktion på grund av insulinresistens, säger Malin Haglund Garemo.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Nutrition and health in 4-year-olds in a Swedish well-educated urban community
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Malin Haglund Garemo, leg. dietist, telefon: 0045-39 96 94 80, e-post: malingaremo@hotmail.com
Handledare:
Professor Birgitta Strandvik, telefon: 0046-31 34 34 723, 0046-705-486348, e-post: birgitta.strandvik@pediat.gu.se
Skelettet är en levande vävnad som ständigt omsätts genom att det fortlöpande bryts ned och ersätts med nytt ben. Detta är viktigt för att förnya benet, men även för att anpassa benets struktur till förändrad belastning. Hos en frisk vuxen människa omsätts ungefär 10 procent av skelettets benvävnad per år. Vid vissa sjukdomstillstånd kan ombyggnadsprocessen påverkas så att nedbrytningen ökar och nybildningen av ben inte räcker till för att ersätta allt det förlorade benet. Detta kan leda till minskad benmassa, antingen generellt i skelettet som vid benskörhet, eller lokalt i benvävnaden hos patienter där inflammation ses i anslutning till skelettet.
I avhandlingen visar Anna Bernhold Brechter att både celler som bildar ben, osteoblaster, och celler som bildar tandkött, fibroblaster, kan stimuleras av inflammatoriska signalsubstanser, till exempel vissa inflammationsdrivande cytokiner och kininer. Dessa signalsubstanser kan stimulera bennedbrytande celler, osteoklaster, till bennedbrytning vid inflammation.
Avhandlingens viktigaste fynd är att om de benbildande eller tandköttsbildande cellerna samtidigt utsätts för stimulans av inflammationsdrivande cytokiner och kininer samverkar signalsubstanserna synergistiskt. Det innebär att den sammanlagda effekten är avsevärt mycket större än summan av de enskilda effekterna. Denna samverkan kan även hämmas av andra så kallade inflammationshämmande cytokiner.
Resultaten visar att cellernas förmåga att reagera på stimuli från inflammation beror på samverkan mellan olika stimulerande och hämmande signalsystem. Denna kunskap har stor betydelse för förståelsen av hur lokala celler i benvävnaden och i tandköttet påverkas av inflammation. Processen leder till exempel till att tandens stödjevävnader bryts ned vid tandlossningssjukdom och att leder förstörs hos patienter med ledgångsreumatism.
Vidare visar Anna Bernhold Brechter att benbildande osteoblaster och fibroblaster i tandköttet kan påverkas av inflammationsdrivande kininer genom att båda celltyperna har två olika mottagar-enheter (receptorer) för kininer. I avhandlingen studeras de molekylära mekanismer genom vilka olika cytokiner påverkar kininreceptorernas gener.
När de studerade celltyperna samtidigt stimuleras med kininer och de inflammationsdrivande IL-1 eller TNF-? leder detta även till en synergistisk bildning av en annan typ av inflammationsdrivande molekyler, prostaglandiner, och dessa kan i sig också ge upphov till bennedbrytning. Hur detta sker på molekylär nivå visas också i avhandlingen.
Resultaten är viktiga för att öka förståelsen för hur inflammationsprocesser kan leda till bennedbrytning vid bland annat tandlossningssjukdom, ledgångsreumatism och lossnande ledproteser.
Anna Bernhold Brechter föddes i Umeå 1971 och bodde i Sörmjöle, Umeå de första åren av sitt liv. Därefter har hon i tur och ordning bott i Lycksele, Ödåkra utanför Helsingborg, Umeå, Kiruna och nu Umeå igen. Hon tog tandläkarexamen i december 1994. Forskarstudierna på avdelningen för oral cellbiologi påbörjades 1995, men hon har hela tiden kombinerat forskarutbildningen med klinisk verksamhet – i Vindeln, Umedalen, Teg, Kiruna och på tandregleringsavdelningen på Tandläkarhögskolan i Umeå.
Fredagen den 2 februari 2007 försvarar Anna Bernhold Bernhold, Inst. för odontologi, oral cellbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kinins: Important Regulators in Inflammation Induced Bone Resorption. Svensk titel: Kininer – viktiga reglermolekyler vid bennedbrytning orsakad av inflammation.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Hans-Erik Claesson, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, Stockholm. Huvudhandledare är professor Ulf Lerner, Inst för odontologi, oral cellbiologi, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Bernhold Brechter på e-post anna.brechter@odont.umu.se, telefon 090-785 60 97, 090-13 01 71 (hem) eller mobiltelefon 070-268 52 95.
Avhandlingen visar att en penningpolitisk regim av det slag som Riksbanken upprätthåller påverkar löner och sysselsättning när lönerna bestäms i avtal mellan stora fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.
– Stora fackföreningar tar hänsyn till den prisuppdrivande effekt deras lönekrav har. Om de skapar ett inflationstryck som Riksbanken reagerar på med räntehöjningar kommer de att vara mer försiktiga i sina lönekrav. På längre sikt är det dock troligt att arbetskraften i låglönesektorer flyttar till sektorer där lönerna är högre, vilket gör att den penningpolitiska regimen spelar mindre roll på lång än på kort sikt, säger Anna Larsson vid Institutet för internationell ekonomi.
Avhandlingen innehåller även en uppsats om hur aktivistisk finanspolitik påverkar arbetsmarknadsutfallet under olika penningpolitiska regimer. Resultaten visar att om regeringen med en expansiv finanspolitik försöker ”ackommodera” löneökningar som hotar sysselsättningen, så kommer fackföreningarna att driva upp lönerna ytterligare, vilket i sin tur driver upp arbetslösheten.
– En aktivistisk finanspolitik som syftar till att stimulera sysselsättningen kan få en negativ inverkan på arbetsmarknaden om fackföreningarna har förväntningar om en sådan politik, säger Anna Larsson.
En mindre aktivistisk finanspolitik kan därför paradoxalt nog vara till fördel för sysselsättningen menar Anna Larsson. Även om regeringen för en aktivistisk finanspolitik kan dock ett inflationsmål skapa incitament för moderata lönekrav.
– Resultaten tyder på att ett inflationsmål har starkare positiva effekter på sysselsättningen, ju mer aktivistisk finanspolitiken är, säger Anna Larsson.
I en annan uppsats i avhandlingen analyseras hur den reala växelkursen (det vill säga vår prisnivå i förhållande till utlandet uttryckt i samma valuta) påverkas av olika växelkursregimer. Ett viktigt resultat är att efter en störning, som till exempel en oljeprischock eller en efterfrågechock, återvänder den reala växelkursen snabbare till sin jämviktsbana under en flytande kurs än om växelkursen är fast.
– Detta tyder på att en rörlig växelkurs är jämviktsskapande och inte någon störningskälla, säger Anna Larsson.
Avhandlingens resultat har betydelse för analysen av konsekvenserna av ett EMU-medlemskap. Med ett inflationsmål kan sysselsättningen bli högre. Anpassningen till störningar kan också ske snabbare utanför EMU.
Avhandlingens titel: Real Effects of Monetary Regimes
Mer information:
Anna Larsson, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, nås på tfn 070-757 83 99, 08-16 35 64, e-post anna.larsson@iies.su.se
För bild på Anna Larsson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
Stamcellsprojektet bygger på forskningens nyvunna kunskap om att det i flera tumörformer finns små inslag av cancerstamceller. Nya rön tyder på att det är just dessa celler som orsakar tumörernas tillväxt och spridning, och att all effektiv cancerbehandling måste ha som mål att utrota denna lilla grupp cancerstamceller.
Det nya EU-projektet ska inriktas på sjukdomarna akut myeloisk leukemi, akut lymfatisk barnleukemi samt bröstcancer. Lundagruppen, ledd av professor Sten Eirik Jacobsen på Stamcellscentrum, ska bl a försöka karaktärisera cancerstamcellerna hos dessa tumörformer.
Sju institutioner, bland dem universiteten i Oxford och Köpenhamn, deltar i projektet. Det koordineras av professor Claus Nerlov från Europeiska Molekylärbiologiska Laboratoriet i Italien. Både han och en annan forskningsgruppsledare i projektet, professor Tariq Enver från Oxford, är f n gästprofessorer vid Lunds universitet på deltid.
Epilepsi drabbar 1-1.5 procent av befolkningen. Inom Europa är det ca 6 miljoner personer som lider av sjukdomen, vars ekonomiska följder beräknas till över 150 miljarder kr per år. Både genetiska faktorer och utvecklingsfaktorer anses ligga bakom sjukdomen, men dess bakgrund är inte känd i detalj, och inte heller hur olika gener kan försvåra eller förbättra behandlingen av epilepsi.
Den svenska forskargruppen leds av lektor Merab Kokaia från Wallenberg Neurocenter vid Lunds universitet. Gruppen kommer att studera de nervceller som har förmågan att bromsa epileptiska anfall (s k inhibitoriska interneuroner), och hur deras aktivitet kan styras. Målet på lång sikt är att utveckla nya sätt att bota sjukdomen med hjälp av genterapi.
Hela 28 forskningsenheter deltar i projektet, som fått namnet EPICURE. Italien, Frankrike och Tyskland har flest deltagande grupper, men det finns även deltagare från bl a Ungern, Finland och Spanien. Lunds universitet är den enda svenska deltagaren i EU-projektet, vars totala budget är ca 90 miljoner kr per år under en fyraårsperiod.
För mer info om stamcellsprojektet Targeting Cancer Stem Cells for Therapy, kontakta Christina Parknäs, tel 046-222485, e-adress Christina.Parknas@med.lu.se.
För mer info om epilepsiprojektet EPICURE, kontakta Merab Kokaia, 046-2220547 och Merab.Kokaia@med.lu.se.
