Kungliga Vetenskapsakademien(KVA) har beslutat att utdela Söderbergska priset 2007 på 1 miljon kronor till professor Per Krusell Princeton University och verksam som gästprofessor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet ”för hans bidrag till makroekonomisk forskning om ekonomisk tillväxt, inkomstfördelning och ekonomisk-politiska beslut”.
Söderbergska priset i ekonomi delas ut av KVA vart fjärde år och har fem gånger av sex tillfallit en forskare vid Institutet för internationell ekonomi. (Den sjätte gången gick priset till Jörgen Weibull, bland annat för forskning som utförts när han var anställd vid Institutet för internationell ekonomi.)
Priset delas ut vid en ceremoni på KVA i maj
Kontaktinformation
Kontakt: Per Krusell, email: pkrusell@princeton.edu telefon: +1 (609) 258-4003
Hennes intervjuer visar att unga kvinnor och män i Sverige inte ser på sex som något riskabelt, utan som ett ”görande” i det dagliga livet utan koppling till könssjukdomar. Unga oroar sig därför inte i någon större utsträckning för att få sjukdomar som klamydia eller HIV, trots att klamydiainfektionerna ökar. Ökad testning av män och större fokus på unga mäns ansvar för den sexuella hälsan samt stöd till sårbara ungdomar av båda könen kan minska riskerna för spridning av könssjukdomar.
Avhandlingen visar att bakom det sexuella risktagandet ligger drivkraften att vilja få ett förhållande. Lust och tillit styrde sedan om det skulle bli sex. När det gällde sex första kvällen förväntades de unga kvinnorna vara mindre försigkomna än de unga männen. De senare förväntade sig att kvinnorna skulle vara ”kondombefrämjande”. Bland dem som fått klamydia kände kvinnorna skuld och rädsla för att ha smittat andra, medan männen istället kände sig nöjda med att få snabb behandling och att de trodde sig veta vem ”smittkällan” var.
Bland de HIV-positiva unga kvinnorna och männen bidrog bristande stöd från föräldrar, naivitet, kärlek, alkohol, droger, machoideal och tysta kulturer till att förblinda de unga för riskerna. Deras berättelser om sexuella möten visade på olika grader av maktrelationer där de unga hade varierad förmåga att handla i dessa specifika sexuella situationer. Smittskyddslagen innebar både ett stöd och en belastning för de HIV-positiva ungdomarna, men med betoning på belastningen. De kände ett tungt ansvar och för att kunna hantera informationsplikten i lagen använde de olika strategier. Några ”stängde av lusten”, andra ”stängde av sjukdomen” och ytterligare några balanserade mellan lust och laglydnad.
De unga kvinnorna och männen som lät HIV-testa sig såg HIV som ett avlägset hot och oroade sig inte för att drabbas. De hade personliga skäl för HIV-testet, exempelvis många partner, en önskan om att vara ”ren” när man startade en ny relation, otrohet, sex utomlands, oskyddat sex, att de testat droger eller hypokondri. Barer och diskotek beskrevs som miljöer som underlättade sexuella kontakter som ofta förväntades utmynna i tillfälliga sexuella kontakter. Ansvaret för testning beskrevs som ”naturligt” för kvinnor, medan män gärna flydde och kände motstånd mot att testa sig. Genom att få”grönt kort”, dvs. ett negativt HIV-testbesked, fick de unga en bekräftelse på att de var friska och de kände sig lättade och ”rena”. Nu kunde de starta med nya ambitioner, som för de allra flesta innebar att de tänkte mer på att skydda sig medan några också beskrev nya ”onda cirklar” av sexuellt risktagande.
Sammanlagt intervjuades 42 unga kvinnor och män i åldern 17-24 år intervjuade, både enskilt och i grupp. Många hade egna erfarenheter av könssjukdomar som klamydia och HIV.
Monica Christianson är barnmorska och doktorand vid enheten för allmänmedicin, tel. 090 – 785 35 53, mobil 070-226 77 63, e-post monica.christianson@fammed.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 26 januari vid. Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln What’s behind sexual risk taking? Exploring the experiences of Chlamydia-positive, HIV-positive and HIV-tested young women and men in Sweden. Svensk titel: Vad ligger bakom sexuellt risktagande? Erfarenheter av sexuellt risktagande bland klamydia-positiva, HIV-positiva och HIV-testade unga kvinnor och män i Sverige.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, By. 6 M, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Tanja Tydén, Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap Uppsala universitet.
När vi skaffar oss en ny försäkring väljer vi själva hur vi vill betala denna, antingen i klumpsumma eller på avbetalning. Detsamma gäller för hur vi får ut pengar från försäkringen. Ersättningen kan både ges i en klumpsumma och i flera mindre summor. Det kassaflöde som uppstår parterna emellan är slumpmässigt. Varken jag som försäkringstagare eller försäkringsbolaget kan säga hur det sammanlagda kassaflödet kommer att se ut om tio år.
Tidigare har forskare endast beräknat det förväntade kassaflödet mellan parterna. I en ny avhandling av Fredrik Stenberg, Mälardalens högskola, utvecklas en metod för beräkning av även andra egenskaper för kassaflödet. Stenberg tar till exempel i beaktande den eventuella förändringen av försäkringstagarens hälsotillstånd, en fråga av stor vikt för försäkringsområdet.
Modellen som används i avhandlingen är inte bara applicerbar på försäkringsområdet. Fredrik Stenberg planerar bland annat att i framtiden använda samma grundläggande modell för att beräkna risken hos statsgarantier som ges ut till företag.
Fredrik Stenberg forskar även kring värdesättning av optioner i sin avhandling ”Semi-Markov Models for Insurance and Option Rewards”, med vilken han disputerar med den 26 januari klockan 13.15 i sal Gamma, Mälardalens högskola i Västerås.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Fredrik Stenberg, institutionen för matematik och fysik
Telefon: 021-101660
E-post: fredrik.stenberg@mdh.se eller fredsten@kth.se
– Ett problem med konstgjorda material är att de inte kan ersätta alla de funktioner som den naturliga vävnaden har. Dessutom är det svårt att förutse hur länge de håller och fungerar, berättar Basse Asplund.
Så kallad vävnadsregenerering, att man låter kroppen själv bilda ny vävnad, är därför ett attraktivt alternativ. Klätterställningarna prepareras för att cellerna ska stimuleras att växa på dem, och eftersom de tillverkas av bionedbrytbara material försvinner klätterställningarna med tiden. Målet är att patienten i slutändan endast ska ha naturlig och funktionell vävnad kvar i kroppen.
Det är viktigt att klätterställningarna har de mekaniska egenskaper som den naturliga vävnaden har – de måste hålla, och får inte orsaka skador på omkringliggande vävnader eller störa kroppens biologiska system. Klätterställningarna byggs av kedjelika molekyler, så kallade polymerer. Polymerer återfinns i bland annat plaster och gummin, men det finns också naturliga polymerer som proteiner och polysackarider. I sin avhandling beskriver Asplund hur man på ett nytt och enkelt sätt kan konstruera bionedbrytbara polymerer, och hur man dessutom kan skräddarsy deras mekaniska egenskaper och nedbrytningstid.
Tack vare Asplunds nya metod behövs färre komponenter för att tillverka polymerer, och till skillnad från tidigare sker tillverkningen dessutom i ett enda steg.
– De nya materialen har enastående egenskaper, de kan till exempel töjas till nästan 50 gånger sin egen längd. Dessutom kan man anpassa styvheten. Till skillnad från ett vanligt gummiband kan de omformas genom smältning eller lösas upp, vilket underlättar eventuell framtida processning, berättar Basse Asplund.
Hans forskning visar också att materialen bryts ner genom reaktion med vatten, och att tiden för nedbrytning går att anpassa relativt väl. En cellstudie och en djurstudie har visat att materialen inte är giftiga, och att kroppen reagerar normalt på dem.
– Även om det är en bit kvar till målet så har dessa material goda förutsättningar att kunna fungera som klätterställning för vävnadsregenerering, säger Asplund.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Basse Asplund, 018-471 38 40, 073-381 13 33, e-post: basse.asplund@polymer.uu.se
Malin Ivarsson studerar vid Handelshögskolans finansinriktning och ska inom ramen för projektet genomföra en djupare studie av möjligheter för svenska entreprenörer att etablera verksamhet i Kina. Malin kommer att undersöka skillnader mellan att etablera och bedriva verksamhet i Kina och Sverige, med fokus på relationsmarknadsföring och tillgång till riskkapital. Målsättningen är att underlätta för svenska entreprenörer att ta del av den kinesiska tillväxten och mäta sig med den inhemska och internationella konkurrensen i Kina.
− Det är en mycket stor ära att bli tilldelad årets GELS-stipendium, säger Malin. Min förhoppning är att projektets resultat blir ett stöd för svenska entreprenörer vid uppstart i Kina. För att lyckas i Kina är goda affärsrelationer och sociala nätverk minst lika betydelsefullt som att erbjuda en attraktiv produkt eller tjänst. Jag vill vägleda svenska entreprenörer i konsten att utveckla denna typ av affärsrelationer, och även titta på marknaden för riskkapital. Kinas finansiella marknader fungerar i dagsläget mycket annorlunda jämfört med västerländska, vilket komplicerar för företag i behov av extern finansiering.
Enligt Lars Bergman, Handelshögskolans rektor, ger stipendiet en unik möjlighet till personlig utveckling eftersom stipendiaten på egen hand utformar och genomför ett praktiskt orienterat projekt som bygger på de teoretiska kunskaper som förvärvats på Handelshögskolan.
– Malin Ivarsson har ett brinnande intresse för Kina och är en ambitiös och framgångsrik student. Hennes projekt är intressant och har goda förutsättningar att vara till nytta för svenska företag som vill ta sig in på den kinesiska marknaden, säger Lars Bergman.
Malin har tidigare gjort en inledande studie om entreprenörskap i Kina och arbetat i landet under en kort period. Hennes mål efter avslutade studier vid HHS är att arbeta med att hjälpa svenska företag etablera sig på den kinesiska marknaden.
− Stipendiet gör det möjligt för mig att fördjupa mina kunskaper om den kinesiska entreprenörskapskulturen, etablera kontakter inför framtiden och bli en del av GELS unika alumninätverk. Att ha tidigare stipendiater som stöd kommer att bli en ovärderlig tillgång under projektets genomförande, avslutar Malin.
Kontaktinformation
Malin Ivarsson, GELS-stipendiat och student vid HHS
Tel: 0709-61 97 55
E-post: 19937@student.hhs.se alt. ivarsson.malin@gmail.com
Lars Berman, professor och rektor vid HHS
Tel: 08-736 9012
E-post: lars.bergman@hhs.se
Studien visar att den totala samhällskostnaden för depression har fördubblats mellan 1997 och 2005, från 16,1 miljarder kronor per år till 32,9 miljarder kronor per år. Beräkningarna tar hänsyn till både direkta vårdkostnader och indirekta kostnader i form av förlorat produktionsvärde som en följd av sjukskrivningar.
– Vår studie visar på det höga priset för depression i Sverige, samt indikerar behovet av att göra kraftinsatser för att dämpa de skenande samhällskostnaderna för sjukdomen, säger Patrik Sobocki, en av forskarna bakom studien.
Resultaten publiceras i ett kommande nummer av den vetenskapliga tidskriften European Psychiatry, men finns redan nu i en förhandsversion på Internet.
Publikation:
The economic burden of depression in Sweden from 1997 to 2005
Patrik Sobocki, Ingrid Lekander, Fredrik Borgström, Oskar Ström, Bo Runeson
European Psychiatry 2007, e-pub ahead of print.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Med dr Patrik Sobocki
Tel: 08-54528548
Mobil: 070-439 67 73
E-post: patrik.sobocki@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Funktionsmorfologi handlar om sambandet mellan form och funktion hos en organism och dess olika delar. I studien används både fossilt och nutida material. Valet av snäckor och musslor har sin förklaring i att dessa är vanligt förekommande djur i många miljöer. De är vitt spridda över hela jordklotet, de bevaras som fossil tack vare det kalkrika skalet och det finns många studier gjorda som gett upphov till nya frågor.
Skalet hos snäckor och musslor består till största delen av kalk. Det är uppbyggt av en komplicerad struktur av kristaller som är mycket hårt. Den viktigaste funktionen som skalet har är att skydda de ömtåliga mjukdelarna av djuret mot rovdjur och den omgivande miljön. Skalstyrkan är därför mycket viktig för djurets överlevnad. För att förstärka skalet kan snäckor och musslor bygga olika skulpturer på utsidan av skalet, t.ex. bucklor, taggar eller ribbor. Ofta förekommer dessa som kontinuerliga mönster över hela skalet och fungerar enligt samma fysikaliska principer som för korrugerad plåt eller wellpapp, där det ökade avståndet mellan två ytor bidrar till en högre styvhet. Utstående skulpturer skapar också en större omkrets av skalet vilket gör det svårare för rovdjur att hantera. Långa taggar i sidled samt en förstorad skalvinge bidrar till stabilitet av skalet när det vilar på underlaget. Djur som gräver kan ha speciella grävskulpturer som gör grävningen mer effektiv och förhindrar energiförlust.
I en av avhandlingens tre studier jämför Jenny Sälgeback en fossil mussla, Budmania, med den nu levande musslan Cardium. De har en liknande skalform bestående av bl.a. starkt utvecklade ”keels” (stora kölar) på skalribborna. Dessa tolkas som förankringsskulpturer i sedimentet. Hos Cardium förstärker de även skalet. I den andra studien har en omfattande jämförelse av ”cerithiforma” snäckor genomförts. De har avlånga skal som de släpar efter sig och Jenny Sälgeback visar att väldigt många olika skulpturer finns representerade hos den undersökta gruppen. Samma strukturer finns dock hos andra, obesläktade snäckor.
– Detta tyder på att det finns ett begränsat antal lösningar på ett problem. Man brukar kalla det för konvergens, säger Jenny Sälgeback.
I den tredje studien har hon testat om det är någon skillnad i skalstyrka hos skal som har reparationer och oskadade skal. Det visade sig inte vara någon skillnad men när hon testade skal med skador så bröts de ofta längs med den gamla ärrbildningen. Detta kan vara av betydelse för överlevnaden av snäckan.
Bildtext. Skalribbor med ”keels” hos musslorna Cardium costatum (A) och Budmania semseyi (B). ”Keels” fungerar som förankring i sedimentet. Skalstrecken motsvarar 20mm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jenny Sälgeback, tel: 018-471 27 40, 070-676 65 96, e-post: Jenny.Salgeback@geo.uu.se
Barbro Hagberg-Persson undersöker i sin avhandling språkfärdigheter hos barn mellan 6 och 8 år, både ur ett muntligt och skriftspråkligt perspektiv. Undersökningen är utförd i en skola, där ungefär hälften av eleverna har annat modersmål än svenska. Majoriteten av studiens tvåspråkiga barn har redan tidigt i förskolan inlett sin svenska språkutveckling tillsammans med enspråkiga, svensktalande barn.
Resultatet visar att majoriteten av barnen behärskar svenska språket på en nivå som är adekvat för åldern och den pedagogiska verksamhet de deltar i. Däremot konstaterar Barbro Hagberg-Persson att de tvåspråkiga barnen inte har utvecklat språkfärdigheterna i sina modersmål till samma nivå.
En viktig observation i detta sammanhang är att de tvåspåspråkiga barnen alltid talar svenska under skoldagarna, med undantag för enstaka situationer under rasterna eller i samband med den modersmålsundervisning som ges någon timme i veckan. En slutsats är att studiens tvåspråkiga barn riskerar att förlora kunskaper i sina modersmål om inte samhället i stort bejakar och framhäver vikten av språklig mångfald i vårt land.
– Ytterligare en slutsats är att genomtänkta smågruppsaktiviteter i heterogent sammansatta grupper med väl definierade ansvarsroller gör att barn i de tidigaste skolåren med framgång kan lösa uppgifter där de språkligt stödjer och drar fördel av varandras olika kompetenser, säger Barbro Hagberg-Persson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Barbro Hagberg-Persson, 018-471 24 21, e-post Barbro.Hagberg@did.uu.se
I sin avhandling undersöker bibelvetaren Lina Sjöberg hur fragmentariska referenser till bibeln fungerar i modern skönlitteratur, exemplifierat av Sara Lidmans Jernbaneepos (Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen och Järnkronan). Hon visar att hjälten Didriks existentiella löfte om järnvägen laddas av såväl Abrahamberättelserna i Första Mosebok, som av evangeliernas frälsningshistoria och Paulus texter om Löftet till dem som tror. Men den kristna traditionens glädjebudskap skapar en kontrastverkan i Jernbaneeposets textvärld, där Didriks järnväg inte leder till något himmelrike på jorden. Lina Sjöberg diskuterar tre olika livshållningar i eposet som går att associera till bibliska föreställningar och finner att eposet på vissa sätt tar stöd av den bibliska traditionen, men minst lika ofta och mer genomgående problematiserar bibliska dikotomier som gott och ont, gammalt och nytt.
Hon följer också Jernbaneeposets bibelreferenser i en andra riktning som leder in i bibelberättelsen om Abraham, Sara och Hagar (Första Mosebok 16 och 21). Lina Sjöberg ställer frågan om den moderna skönlitteraturen kan vara till någon hjälp i en bibelvetenskaplig tolkning. För att svara på frågan undersöker hon bibelberättelsen och vetenskapliga tolkningar av den, och kommer fram till att forskningen om texten inte tagit relationsdramats emotionella och existentiella aspekter på allvar.
– I Lidmans Nabots sten och Den underbare mannen, där berättelsen om Abraham, Sara och Hagar är starkt närvarande, är det däremot just dessa aspekter av berättelsen som betonas, säger Lina Sjöberg.
Hon föreslår därför att bibelvetare istället för att enbart arbeta med en sparsmakad text och sina egna erfarenheter av relationer, använder den kvalitativa skönlitteraturen som redskap för att kunna diskutera emotionella aspekter i bibelns relationsberättelser. På så sätt blir tolkningen bli mer tillgänglig för en kritisk läsare, och därför mer vetenskapligt stringent. I sin läsning av Abraham, Sara och Hagar-berättelsen kommer Lina Sjöberg, med hjälp av Sara Lidmans Jernbaneepos, fram till den något kontroversiella slutsatsen att den hebreiska texten blir begriplig först om man förstår särskilt Sara men också Abraham som emotionellt engagerade i Hagar.
Avhandlingens huvudresultat är, förutom tolkningarna av Jernbaneeposet och bibelberättelsen, ett system för hantering av fragmentarisk intertextualitet mellan bibel och skönlitteratur och en metod för att kunna låta skönlitteraturen komma bibelvetenskapen till godo.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lina Sjöberg, tel: 073-935 85 28, 018-471 26 87, e-post: Lina.Sjoberg@teol.uu.se
Uppfinningen som fått namnet Emergency Lane Assist (ELA) är ett steg på vägen mot helt autonoma system som tar över ratten när en kollision är nära – oftast på grund av att föraren varit ouppmärksam.
Sedan tidigare finns så kallade lane keeping systems som varnar föraren när bilen skär en filmarkering eller en sidolinje. Till skillnad från dessa aktiveras ELA bara när det är fara å färde. En kamera monterad i vindrutans överkant håller reda på den egna bilens position på vägen, och en radar övervakar övrig trafik. Med den informationen som bakgrund beräknar ett avancerat dataprogram om det finns risk för kollision.
-Det gör att man slipper de falska varningar som ofta ges av de existerande systemen. Med ELA i bilen händer ingenting så länge förarens manöver bedöms som säker, säger Andreas Eidehall, som presenterar systemet i sin doktorsavhandling i reglerteknik.
Beslutet att gripa in eller inte fattas av en algoritm lagrad i en liten dator i bilen. När inkommande data indikerar att en viss förprogrammerad hotnivå överskrids, läggs ett vridmoment i ratten som antingen varnar föraren eller, om denne inte reagerar, styr tillbaka bilen.
ELA-systemet är utvärderat på verkliga data och trafiksituationer. Det har testats i en Volvo V70, dels på avlyst bana tillsammans med en uppblåsbar bilattrapp, dels i riktig trafik under 200 mils körning. De flesta av förarna upplevde att systemet ingrep mjukt och odramatiskt och gav en trygghetskänsla.
-En förare beskrev det som en övningskörning där pappas hand försiktigt vred ratten i kritiska lägen, säger Andreas Eidehall.
Avhandlingen Tracking and threat assessment for automotive collision avoidance läggs fram vid disputation fredag 26 januari kl 10.15 vid Campus Valla, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Andreas Eidehall 013-286697 (Linköpings universitet), 031-315966 (mobilanknytning Volvo Cars), aeidehal@volvocars.com
Bakterien heter Yersinia pseudotuberculosis och är en nära släkting till pestbakterien, Yersinia pestis. Den här varianten kan orsaka maginfektioner och angriper kroppen genom att binda sig till en värdcell via ett ytprotein, invasin. Den klarar detta utan att förstöras genom att snabbt hinna injicera ämnen i värdcellen. Dessa ämnen oskadliggör fagocyterna, de immunförsvarsceller som ”äter upp” bakterier.
De injicerade ämnena är ett slags proteiner som kallas Yop-effektorer, ”Yoppar”. En är YopH, som blockerar signalsystemet i värdcellen genom att plocka bort fosfatgrupper från (defosforylera) vissa av proteinerna, bl.a. FAK, Cas och Fyb och förstöra s.k. fokalkomplex – en samling signalproteiner. Därigenom hindrar bakterien signalproteinerna att signalera så att den klarar sig från angrepp.
Avhandlingen studerar några av de proteiner som YopH angriper, framför Cas och Fyb. Det sistnämnda har haft en i stora drag okänd roll. Avhandlingen visar i detalj hur det binds till och samverkar med andra proteiner i den här mekanismen. Resultaten har betydelse för att utveckla nya metoder att förhindra bakterieangrepp, inte minst mot bakgrund av den ökande antibiotikaresistensen hos bakterier.
Ming Yuan är läkare och doktorand vid Inst. för mikrobiologi,
tel. 090-785 67 40, 67 41(lab),
e-post ming.yuan@molbiol.umu.se
Avhandlingen läggs fram torsdag den 1 februari vid Inst. för molekylärbiologi och har titeln Antiphagocytosis by Yersinia pseudotuberculosis – role of the YopH target proteins.
Disputation äger rum kl. 09.00 i Major Groove, by. 6L, Inst. för molekylärbiologi.
Fakultetsopponent är prof. Tommy Nilsson, Inst. för biomedicin, Göteborgs Universitet.
Flera forskare vid Stockholms universitet har på olika sätt medverkat i framtagningen av rapporten. Den 2/2, i anslutning till offentliggörandet av innehållet, har du möjlighet att höra några av dem berätta om sin forskning och kommentera den nya rapporten – bland andra professor Erland Källén, som kommer att vara med oss direkt från presentationen i Paris. Möjlighet finns till individuella intervjuer.
Datum och tid: Fredagen den 2/2, kl 10.00 – 11.30
Plats: Bergsmannen, Aula Magna, Frescati.
Moderator: Fredrik Moberg, systemekolog och verksamhetschef Albaeco.
Medverkande:
Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi, Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet och medlem i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor.
Bert Bolin, professor emeritus, Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet, och ordförande i IPCC 1988-1997.
Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi, Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet och medlem i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor.
Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeterologi, Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet.
Johan Kleman, professor i naturgeografi och fjärranalys, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi, Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet.
Anders Moberg, docent i meteorologi och universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Lättare förtäring serveras.
Kontaktinformation
För anmälan och ytterligare information:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Marlene Lingard, informatör, Naturvetenskapliga fakultetskansliet, tfn 08-16 35 95, e-post marlene.lingard@natkan.su.se
Uganda är ett land som de senaste cirka 20 åren varit föremål för en omfattande biståndsverksamhet. Liksom många andra afrikanska länder är landets ekonomi dominerat av jordbruksnäringen. Denna jordbrukssektor har under stark pådrivning från biståndsgivarna genomgått en omfattande liberalisering. Denna utveckling bidrog bland annat till att landets jordbrukskooperativ förlorade fotfästet och många av dem försvann från marknaden. Mot denna bakgrund undersöker den här avhandlingen hur samma politiker som monterade ner den ”kooperativa strukturen” nu argumenterar för återupplivandet av den kooperativa rörelsen i Uganda. Ett resultat av studien är att man hoppas att kooperativen (det vill säga medborgarna själva) ska kunna axla delar av det ansvar som staten med sina små resurser inte förmår klara av.
– Det är också tydligt att biståndsgivare och politiker insett att de rena marknadslösningar som man hoppats på inte löser alla problem som det ugandiska jordbruket lider av, säger Sara Flygare.
Att öka produktiviteten i det ugandiska jordbruket är den i dag främsta strategin för att bekämpa fattigdomen. Här är den officiella ugandiska förhoppningen att kooperativ ska komma in och lösa vissa marknadsproblem som till exempel avsaknaden av krediter till jordbrukare. Sara Flygare har också studerat om den offentliga retoriken kring vad kooperativen ska åstadkomma stämmer överrens med hur jordbrukare själva ser på nyttan av medlemskap i ett kooperativ. Detta har gjorts genom att djupstudera ett ugandiskt mjölkkooperativ och dess medlemmar. Hon visar att det faktiskt finns en sådan överensstämmelse mellan böndernas synsätt och den offentliga retoriken, men också att bönderna resonerar mycket pragmatiskt om medlemskap i kooperativ.
– För att vara intressant måste ett medlemskap innebära klara ekonomiska fördelar för den enskilda individen, säger Sara Flygare.
För att få Ugandas bönder att organisera sig i ekonomiska föreningar såsom kooperativ, vilket är den ugandiska regeringens uttalade önskan, måste följaktligen fördelarna med att vara med och nackdelarna med att stå utanför tydliggöras för potentiella medlemmar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Flygare, 018-471 12 18, e-post: Sara.Flygare@ekhist.uu.se
Större forsknings- och nationalbibliotek har i flera sekel samlat in bildmaterial, inklusive tryckta bilder. Samlingarna är mångsidiga, och omfattar förutom handteckningar och mer unika tryck även vykort, affischer, kalendrar och fotografier. Här samsas gamla kungar med läsketiketter.
Katalogiseringen av bilderna har dock varit mycket bristfällig, vilket har gjort att samlingarna idag är svårtillgängliga.
– Oftast är materialet bara grovt sorterat på hyllor i magasinen. En orsak är att det saknas verktyg och rutiner för katalogiseringen, berättar Ulrika Kjellman.
I sin avhandling diskuterar hon hur bildmaterial kan katalogiseras och klassificeras, ett område som det tidigare har forskats litet i. Med Kungliga biblioteket i Stockholm som exempel visar Kjellman även på vilka omfattande och rika bildsamlingar som finns på våra nationalbibliotek, och hur forskare kan dra nytta av detta material om det bara ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
– Det här materialet utgör en viktig del av vårt kulturarv. Om det inte förvaltas och görs tillgängligt riskerar en del av vår historia att gå förlorad, säger Kjellman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Kjellman, 070-598 48 12, e-post: Ulrika.Kjellman@abm.uu.se
De flesta som råkar ut för en hjärnskakning besväras efteråt av huvudvärk, yrsel, dimsyn, minnes- och koncentrationsproblem, ökad stresskänslighet eller andra närbesläktade symtom. Vanligast är att symtomen klingar av inom några månader efter olyckan, men för somliga dröjer sig symtomen kvar och blir kroniska – ett tillstånd som kallas postcommotionellt syndrom (PCS).
Bland forskare finns olika uppfattningar om vad PCS beror på och hur tillståndet bör behandlas. Vissa betonar vikten av den fysiska skadan medan andra menar att psykologiska och sociala faktorer är avgörande.
Anders Lundin, neurolog och psykiater vid psykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus, har följt 122 personer med hjärnskakning och undersökt utvecklingen av PCS. Resultaten, som presenteras i hans doktorsavhandling, bygger på hjärnundersökningar med datortomografi och magnetröntgen, analyser av biokemiska markörer för hjärnskada samt kognitiva tester och intervjuer.
Analysen visar att det inte finns någon direkt koppling mellan själva hjärnskadans svårighetsgrad och risken att drabbas av kroniska besvär. PCS utvecklas snarare genom ett samspel av psykologisk sårbarhet innan olyckan, skallskadesymtom och stressymtom strax efter olyckan samt psykosociala påfrestningar under läkningsperioden.
Anders Lundin drar slutsatsen att utredning och behandling av PCS bör präglas av en helhetssyn. Lika stor vikt bör läggas vid utredning av den psykologiska sårbarhet och de psykosociala stressfaktorer som förstärker och vidmakthåller PCS, som vid den skallskada som utlöst besvären.
Kontaktinformation
Avhandling:
“Mild traumatic brain injury – clinical course and prognostic factors for postconcussional disorder”, Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet vid Danderyds sjukhus (KI DS).
För mer information, kontakta:
Med dr, överläkare Anders Lundin
Tel: 08-655 58 52
E-post: anders.lundin@ds.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel : 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post : katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Revision handlar om både ”samhällsaffärer” och ”affärer i samhället”. Det gör att verksamheten till sin natur är lika viktig som problematisk. Peter Öhman har intervjuat revisorer och intressenter för att kartlägga hur dessa ser på revisionen utifrån sina olika utgångspunkter. Resultaten visar att revisorerna främst reviderar det som går att granska med god precision. Samtidigt visar det sig att revisorerna inte anser att detta går helt i linje med vad som är väsentligt för intressenterna att få granskat. Trots skillnaden vill de inte gärna ändra sig, vilket hänger samman med den utsatta position som de upplever att de befinner sig i. Framför allt är motståndet mot att lämna utökade uttalanden till intressenterna stort. Även intressenterna uppfattar att det finns en bristande överensstämmelse mellan vad revisorerna gör och vilken information som är viktig för intressenterna att få kvalitetssäkrad av revisorerna. Intressenterna visar även ett behov av att få ta del av utökade uttalanden om revisionens utfall.
– Resultaten visar att revisionens utförarintressen och användarintressen inte går hand i hand, vilket i sin tur skapar en rad så kallade förväntningsgap mellan revisorer och intressenter, säger Peter Öhman.
Med hänsyn tagen till olika parternas intressen föreslår han att revisionen anpassas så att en lagstadgad basrevision kompletteras med en marknadsstyrd tilläggsrevision. Vidare är det viktigt att intressenterna ges utökad information om revisionens utfall och inriktning, samtidigt som revisorernas position på revisionsarenan görs mindre utsatt.
Peter Öhman är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet. Avhandlingens titel är Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman. Han har påbörjat en ny studie för att kartlägga hur ledande representanter vid redovisningsskyldiga företag uppfattar revisionen.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Peter Öhman, 060-14 86 77 eller 0730-36 79 48, Peter.Ohman@miun.se
