Dino Viscovis avhandling analyserar hur ekonomin gestaltas i nyheterna. Han är doktorand vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommu­nikation, Göteborgs universitet. Viscovi arbetar också som lärare i medie- och kommunikations­vetenskap vid Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö univer­sitet.

Under 90-talet gjorde en ny gestalt entré i nyhetsrapporteringen: ”marknaden” eller som det ofta fick heta, ”den så kallade marknaden”. När statsminister Göran Persson i januari 1997 aviserade att tio extra miljarder budgeterats för välfärdsreformer, meddelade SVT:s Rapport att: ”Finansmarknaden reagerade omedelbart med misstro på Perssons utspel. Räntorna steg och kronan föll.” Det är inte första gången marknaden får stå för analys och utvärdering av politiken i nyheterna – och dessutom göra ”tummen ner för den ekonomiska politiken”, slår Viscovi fast i sin avhandling.

Regering och riksdag liksom riksbank tycks stå handfallna inför marknadsgestalten. Journalistiskt skildras den ofta som mäktig, men också ”girig och omättlig”. ”Ett politiskt beslut som inte passar marknaden”, berättar Rapport ”får telefonerna … att omedelbart börja ringa, pengar flyttas ut ur Sverige och rän­torna chockhöjs.” Ibland är marknaden dessutom närmast neurotisk, den är ”nervös” och grips av ”skrämselhicka”.

Men på samma gång bejakas marknadslösningar. När ekonomiska experter förordar ett större marknadsinslag i samhället – en ”effektivare” offentlig sektor som inte ”slukar re­surser”, ett lägre ”skattetryck” och en större ”flexibilitet” – betraktas detta i rapporteringen som i huvudsak riktiga och rationella åtgärder, föreslagna av självklara kunskapsauktoriteter.

Marknaden är alltså på en och samma gång både skrämmande och förebildlig, både monster och mönster. Hur detta kan komma sig – liksom andra frågor som berör ny­hetsmediernas betydelseproduktion – diskuteras och analyseras i denna avhandling.

Avhandlingens titel: Marknaden som mönster och monster: Ekonomiska experter och nyheter om ekonomi i Rapport 1978-1998.

Tid och plats för disputation: Den 24 november 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25 Göteborg
Avhandlingen kan beställas via: order@jmg.gu.se för 200 kronor exklusive moms och porto.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Dino Viscovi, tel 0470-70 85 57
e-post:dino.viscovi@vxu.se

Forskarna är Lars-Erik Wolvén, Gunnar Augustsson och Gunilla Olofsdotter som samarbetar från campusorterna Östersund respektive Sundsvall.
– Det nu beviljade projektet utgör en fortsättning och fördjupning av den forskning som bedrivits i sociologi under flera år vid Mittuniversitetet, säger professor Lars-Erik Wolvén.

Forskarna får nu möjlighet att studera och analysera hur arbetsvillkor, attityder och sociala interaktioner bland ordinarie anställda, inhyrd personal, ledare och fackligt förtroendevalda påverkas när företag väljer att hyra in personal. Vad händer inom ett företag som hyr in personal? Hur reagerar den ordinarie personalen inom en industri när de helt plötsligt får 75 nya inhyrda arbetskamrater, som nästa vecka är 100 till antalet och efter någon månad enbart består av 20 inhyrda? Hur är det att arbeta under sådana villkor? Hur fungerar det på arbetsplatsen?

Forskargruppen har redan tidigare fått 1,2 miljoner från FAS för forskning om personaluthyrning. En sammanfattning av resultaten från det tidigare projektet kommer att presenteras i form av en doktorsavhandling under 2007.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Gunilla Olofsdotter, telefon 060-14 86 44 eller 070-699 3043, e-post gunilla.olofsdotter@miun.se
Gunnar Augustsson, telefon 070-251 3380.
Lars-Erik Wolvén, telefon 063-16 54 86.

Per Strömberg examinerades från Handelshögskolan 1991 och doktorerade sedan vid Carnegie Mellon University i USA. Han publicerade huvuddelen av sin avhandling i den välrenommerade finanstidskriften, Journal of Finance, och har hållit samma exceptionellt höga nivå på sin forskning sedan dess. Han är bland världens tio mest citerade forskare på sitt område och hans bästa arbeten används inte bara i undervisningen − de används som obligatorisk läsning i kurser vid toppskolor som MIT, Chicago, Harvard, Wharton och Handelshögskolan. Per Strömberg är nu knuten till institutionen för finansiell ekonomi, vid Handelshögskolan och Swedish Institute for Financial Research.

Bland många betydande forskarinsatser märks framförallt Pers sätt att med enkelhet och elegans beskriva komplexa kontrakt mellan entreprenörer och riskkapitalister. Denna forskning utgör nu en solid grund för hans nya, spännande projekt som handlar om hur nystartade företag utvecklas under de första åren.

− Jag är otroligt stolt och tacksam för utmärkelsen, inte minst med tanke på alla andra begåvade och kreativa forskare som verkar vid Handelshögskolan. Det är också särskilt roligt att priset kommer från Handelshögskolans Partnerföretag. De goda relationerna med näringslivet är en otrolig styrka för HHS och helt avgörande för att kunna bedriva näringslivsforskning på elitnivå, säger Per Strömberg.

Foto på Per Strömberg kommer senare att läggas ut på HHS:s hemsida: www.hhs.se/Press/Pressreleases/sv_PressReleases05.htm

Om Partnerprogrammets forskarpris
För att ytterligare främja forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm instiftade högskolan och dess Partnerföretag år 2003 ett forskarpris. Priset tilldelas för ett arbete som har bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin och som håller så hög vetenskaplig klass att det är publicerbart i internationella vetenskapliga publikationer. Det är en fördel om arbetet i fråga har presenterats i utbildnings- och tillämpningssammanhang.

Om Partnerprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolans i Stockholm Partnerprogram grundades 1994 och består av ett exklusivt nätverk av ledande företag som årligen bidrar med cirka 32 MSEK för att stödja utvecklingen av Handelshögskolans forskning. Under 2006 har 13 nya företag tillkommit, vilket innebär att Handelshögskolan idag stöds av 113 företag. Sedan starten 1994 har Partnerföretagen sammanlagt bidragit med 277 181 MSEK till Handelshögskolan. Företagens generösa bidrag utgör en allt större del av Handelshögskolans totala årliga finansiering och är ett mycket viktigt tillskott till högskolan. Partnerföretagen är idag Handelshögskolans tredje största finansiär.

Kontaktinformation
Per Strömberg, docent
Tel: 08-728 51 28
E-post: per.stromberg@sifr.org

Lars Bergman, rektor, professor
Tel: 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se

Tine Frivik, Executive Director, Corporate and Alumni Relations
Tel: 08-736 90 72
E-post: tine.frivik@hhs.se

Boken ”Hon, han och hemmet – genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer” bygger på ett forskningsprojekt där kvinnor och män, som lever tillsammans och har barn, intervjuas. Paren bor i Danmark, Finland och Sverige och tillhör den första generationen som själva vuxit upp med jämställdhet som politiskt mål.

Eva Magnusson ger oss en inblick i hur paren fördelar hemarbete, föräldraledighet, ansvar och yrkesarbete samt hur de har diskuterat sig fram till sin fördelning. Samtidigt får vi också ta del av hur de ser på sig själva och varandra som kvinnor, män, föräldrar och yrkesarbetande, och hur detta påverkar deras val.

Berättelserna tydliggör hur traditionella värderingar fortfarande inverkar i skapandet av den ”moderna barnfamiljen”. Nutidens barnfamiljer omges av starka kulturella föreställningar om vad god kvinnlighet och manlighet ska vara, och om vilka krav man kan ställa på varandra i ett heterosexuellt förhållande.

För många par är föreställningarna så självklara att de varken ifrågasätter eller funderar över dem särskilt mycket. Andra vill förändra dem, både hos sig själv och andra. I den här boken möter vi både par som strävar med att förändra de traditionella värderingarna och par som berättar att ”för mycket jämställdhet” vore onödigt eller kanske till och med riskabelt.

De tre nordiska länder som är representerade i boken har en aning olika historia när det gäller jämställdhet, och det framgår tydligt i parens berättelser. Alla skillnader mellan länderna går dock inte i den riktning som vi svenskar gärna tror, när vi ser oss som världens mest jämställda.

”Hon, han och hemmet” vänder sig till studerande på högskola och universitet, men också till kvinnor och män som reflekterar över sin vardag och är intresserade av förändring. Boken är utgiven av Natur & Kultur.

Eva Magnusson är genusforskare och föreståndare för Kvinnovetenskapligt forum vid Umeå universitet. Hon är fil.dr., docent och leg.psykolog. Hon har tidigare forskat om kvinnors villkor i arbetslivet och balanserandet mellan arbete och familj, samt om den moderna psykologins olika sätt att ge psykologisk betydelse åt människors könstillhörighet. Det kan man läsa om i boken ”Psykologi och kön: från könsskillnader till genusperspektiv” (Natur & Kultur, 2003).

Kontaktinformation
Eva Magnusson, tel. 090-786 92 19, epost: eva.magnusson@cws.umu.se

Studenterna på den treåriga utbildningen Digital medieproduktion vid institutionen för informatik är bland de första i Sverige som får arbeta med Avid Symphony Nitris. Det är ett system speciellt framtaget för film- och TV-produktioner som kräver avancerad och högkvalitativ bildbearbetning.

Utbildningen får därmed en unik möjlighet att finnas med bland de främsta inom medieproduktion. Förutom institutionen för informatik är det endast några större filmproduktionsbolag samt Sveriges Television i Norrköping, Malmö och SVT Fiktion som köpt systemet.

? Den nya utrustningen innebär att våra studenter får tillgång till en mycket avancerad miljö för medieproduktion. Med detta världsledande system kan vi erbjuda en utbildning som ligger i toppklass både nationellt och internationellt, säger en nöjd Ulf Hedestig, prefekt vid institutionen för informatik.

Programmet Digital medieproduktion startade hösten 2005. Söktrycket till de 30 studieplatser som erbjuds varje år har sedan starten varit mycket stort. Utbildningens kärna utgörs av det som brukar kallas postproduktion, d.v.s. efterbearbetning av olika typer av medieproduktioner. Det kan vara nyhetsinslag, reklamfilm, lång- och kortfilm, datorspels- eller webbproduktioner.

Utbildningen innehåller även kurser som behandlar digitala mediers roll i dagens samhälle, analys av digitala medier, kvalitetsbedömningar och jämförelser av digitala medier, webbproduktion samt ekonomiska aspekter av medieproduktion.

? Den satsning vi nu gör tillsammans med Baltic Gruppen Utveckling AB är en viktig del i vår långsiktiga utveckling av vår studiemiljö. I förlängningen kommer det att komma hela branschen till godo, säger Ulf Hedestig.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Charlotte Wiberg, docent
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 090-786 68 20, 070-201 15 40
e-post: cwiberg@informatik.umu.se

Forskaren Karin Franzén har undersökt hur manliga och kvinnliga chefer i skolan, även kallade skolledare, upplever sitt ledarskap. Hon har också bett lärare att beskriva sina skolledare.

Både manliga och kvinnliga skolledare tycker att det är viktigt att kunna fatta beslut i chefsrollen och att vara lyhörd inför lärarnas och elevernas behov.

När det gäller rollen som pedagogisk ledare talar männen om att styra verksamheten mot pedagogiska mål medan kvinnliga skolledare istället lyfter fram vikten av att reflektera över sitt agerande som ledare.

De lärare som Karin Franzén pratat med tycker att en bra skolledare lyssnar på dem och intresserar sig för deras situation. Men när lärarna ska beskriva sin egen chef verkar det ha betydelse om chefen är man eller kvinna.

– En kvinnlig skolledare, som stöttar sina lärare, uppfattas som den ultimata skolledaren. Däremot uppfattas en manlig skolledare, som talar mycket om vikten av att vara lyhörd och ödmjuk, som obekväm. Det verkar svårare för en manlig skolledare att ”trampa” över könsbarriärerna än för en kvinnlig, säger hon.

Både skolledare och lärare tycker att det är viktigt att skolledaren fungerar som supporter och chef. Däremot har de olika syn på skolledarens pedagogiska roll.

– Skolledarna ser sig själva som skolans pedagogiska ledare och menar att de har tydliga pedagogiska mål med verksamheten. Lärarna däremot ser inte skolledaren som pedagogisk ledare utan mer som en pedagogisk inspiratör.

Karin Franzén har sina rötter i Kopparberg men är uppvuxen i värmländska Kil. Sin grundutbildning till förskollärare och senare vidareutbildning inom ämnet pedagogik har hon huvudsakligen fått vid Karlstad universitet, men hon har också studerat vid Högskolan Dalarna. År 2000 antogs hon till forskarutbildning vid Umeå universitet och hade fram till december 2005 en doktorandtjänst finansierad av Mittuniversitetet. Karin Franzén är sedan årsskiftet anställd som lektor vid universitetet i Örebro.

Fredagen den 17 november försvarade Karin Franzén, pedagogiska institutionen, vid Umeå universitet sin avhandling med titeln ” Is i magen och ett varmt hjärta”. Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv. Fakultetsopponent var professor Solveig Hägglund, Karlstads universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karin Franzén,
Pedagogiska institutionen,
Umeå universitet.
Nås på tel: 019-301161
e-post karin.franzen@pi.oru.se

Webbannonseringens effektivitet påverkas av webbsidans komplexitet, hur sidan används och hur webbsurfaren beter sig. Det är lättare att få den oplanerade surfarens uppmärksamhet än att nå den som är målinriktad och söker efter specifik information.

Forskaren Patrik Nilsson har också undersökt hur effektiva icke-animerade, animerade och pop-up-annonser är.

– Resultaten visar inte helt oväntat att pop-up-annonser är mest effektiva, säger han.

Men det är inte själva upp-poppandet eller den abrupta presentationen som gör dem effektiva utan snarare den negativa betydelse pop-up-annonser har för webbsurfare.

– Det är ramen runt pop-up-annonserna som drar till sig uppmärksamheten först och främst. Som en indirekt effekt distribueras sedan en del av denna uppmärksamhet till annonsen som finns inom ramen.

I ett av experimenten togs den karaktäristiska ramen bort och webbsurfarna fick se en upp-poppande annons utan ram. Då sjönk uppmärksamheten dramatiskt. Skillnaden i effekt mellan de båda typerna av annonser är cirka 6 mot 1 till den traditionella pop-up annonsens fördel.

Patrik Nilsson har genomfört en av världens mest omfattande experimentstudier inom reklam och utfört mer än 700 individuella experiment.

– Genom att förstå hur man uppmärksammar reklam på webben kan man göra mer effektiva lösningar. Mina resultat kan vara till nytta för de som visar reklam på sina webbsidor, för webbdesigners och reklambyråer, säger han.

Patrik Nilsson är född och uppvuxen i Umeå och arbetar som föreläsare och forskare vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Han bedriver även forskning inom området marknadskommunikation vid reklam- och marknadsföringsbyrån Honeymoon i Stockholm.

Fredagen den 10:e november försvarade Patrik Nilsson, Handelshögskolan i Umeå, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Attention to Advertising”. Svensk titel ”Uppmärksamhet för reklam”. Fakultetsopponent var Dr. G.M. Naidu, Professor i marknadsföring vid University of Wisconsin – Whitewater.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Patrik Nilsson, tel. 090-786 50 00
e-post: patrik.nilsson@usbe.umu.se

Hittills har akustiksimulering krävt ett ganska stort mått av manuellt arbete. För att ändra förutsättningarna har man varit tvungen att manuellt göra ändringar av till exempel form och material inför varje ny simulering.

Det nya verktyget tar automatiskt bort detaljer som inte påverkar ljudmiljön och förenklar komplexa delar automatiskt. Man kan också kontinuerligt förändra miljön under en pågående simulering. Hemligheten bakom dessa funktioner är avancerade algoritmer och förenklingar i simuleringsprocessen.

– För första gången kan man nu vandra runt i en relativt komplex byggnad och samtidigt lyssna på akustiken, säger Gert Svensson, forskare på KTH och projektledare för Uni-Verse.

Det nya programmet, UVAS – Uni-Verse Acoustic Simulator, har tagits fram inom EU-projektet Uni-Verse där man arbetar med ett nytt protokoll för 3D-tillämpningar som i likhet med operativsystemet Linux bygger på öppen källkod. Ljuddelen av projektet har till större delen gjorts vid Interactive Institute och Tekniska Högskolan i Helsingfors.

Ett direkt användningsområde för det nya verktyget, som presenteras vid en stor europeisk IT-mässa i Helsingfors i dag, är i arbetet med ljudmiljöer vid byggprojekt. En arkitekt kan nu enkelt samarbeta med en akustikkonsult och tillsammans lätt flytta en vägg eller ändra ett material och direkt höra resultatet.

Liksom övriga verktyg som utvecklas inom Uni-Verse kan det nya akustiksimuleringsprogrammet använda en 3D-modell från ett vanligt CAD-program. Det är också kompatibelt med många av de system för Virtual Reality som används inom spelindustrin.

– UVAS kan användas för 3D-ljud och för akustisk simulering i många av de VR-program och spelmotorer som används i dag. Dagens program har mycket enkelt ljud och ingen akustiksimulering säger Peter Lundén forskare vid Interactive Institute.

Partners i Uni-Verse: KTH, Interactive Institute, Stockholm, Fraunhofer-institutet, Tyskland, Blender Foundation, Holland, Tekniska Högskolan i Helsingfors, Minusplus, arkitektfirma i Ungern samt Paregos Mediadesign, Stockholm

Kontaktinformation
Kontakt:
Koordinatorer:
Gert Svensson, KTH, +46 8 790 7884, gert@pdc.kth.se
Peter Becker, Interactive Institute, peter.becker@tii.se, +46 70 710 4453

Ljudspeciallister:
Lauri Savioja, Tekniska Högskolan I Helsingfors, Lauri.Savioja@tkk.fi, +358 50 590 5209
Peter Lundén, Interactive Institute, plu@tii.se, +46 70 733 94 13

Studien bygger på ett empiriskt material insamlat med hjälp av fokusgrupper, diskussionsgrupper, en enkät och individuella intervjuer. Deltagarna i studien är i olika åldrar. Den yngsta är fyra och de äldsta över 30 år.

Att växa upp i familjehem innebär både möjligheter och begränsningar och de unga delar med sig av vitt skilda upplevelser. Genom sin relation till ett barn som har farit illa har de fått kännedom om missförhållanden som barn i allmän inte får ta del av. De har tillägnat sig kunskap som bidragit till att de reflekterar över andra människors situation i högre grad än vad de gjorde tidigare. Förståelsen för och hänsynstagandet till fostersyskonens behov framträder som en väsentlig del av den vedertagna handlingsrepertoaren för många av de unga medan andra betonar att deras familj är som vilken familj som helst och beskriver fostersyskonen som vanliga syskon.

Centralt för analysen är de ungas upplevelser av sin delaktighet i relationsskapandet, d.v.s. på vilka sätt de är inblandade i och medskapare i livet i familjen och familjekulturen. Avhandlingen visar hur många av de unga som engagerar sig i sina fostersyskons välbefinnande. De oroar sig och känner in sina fostersyskons situation och behov. En del av de unga tar på sig ett eget ansvar för sina fostersyskon både i hemmet och på arenor där föräldrarna inte är med eller har tillträde, såsom i skolan och bland vänner. De ungas beskrivningar är könsspecifika. Flickorna/kvinnorna beskriver i högre grad en orientering mot hemmet och relationsskapandet medan de individuella projekten är mer framträdande i pojkarna/männens beskrivningar.

För en del påverkas relationerna i familjen radikalt av socialtjänstens beslut att placera ett barn i familjen. Några av de unga bär idag på känslor av förlust och vissa är kritiska till sina erfarenheter. Somliga upplever att de har fått mindre tid och uppmärksamhet av sina föräldrar sedan familjen blev familjehem. Det stora flertalet av de unga beskriver dock sina upplevelser i neutrala eller positiva termer. Några anser att familjemedlemmarna har kommit närmare varandra tack vare att de har vuxit upp med fostersyskon.

Flera av de unga förmedlar att reflektionen kring hur de ska tänka och handla är en ständigt pågående process i vilken de engagerar sig på fullaste allvar. Resultaten av hur de unga agerar skiftar men inga tillvägagångssätt, hur de än ser ut, sker per automatik. Att växa upp med fostersyskon innebär att delta i familjelivet, ge och få omsorg och ständigt reflektera över uttalade eller outtalade moraliska värden – ett reflexivt syskonskap.

Avhandlingens titel:
Ett reflexivt syskonskap – En studie om att växa upp tillsammans med fostersyskon.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 1 december 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören,
Pilgatan 19A, Göteborg. Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.franzon@socwork.gu.se

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Monica Nordenfors
0322-51364 (bost.), 070-3380106 (arb.)
e-post:monica.nordenfors@telia.com

Valda ledamöter:

Björn Malbert*, professor i uthålligt samhällsbyggande, Chalmers

Anders Lindroth**, professor i naturgeografi, Lund universitet

Barbara Ekbom**, professor i entomologi, SLU/Uppsala

Lars Tranvik, professor i limnologi, Uppsala universitet

Kerstin Svennersten Sjaunja, professor i husdjursvetenskap, SLU/Uppsala

Agnetha Ståhl, professor i trafikplanering, Lunds tekniska högskola

Gun Lidestav, docent i skogshushållning, SLU/Umeå

Valda personliga ersättare, enl ovanstående ordning:

Alf Hornborg*, professor i humanekologi, Lunds universitet

Marie-Charlotte Nilsson, professor i skoglig
vegetationsekologi, SLU/Umeå

Henrik Smith, professor i zooekologi, Lunds universitet

Katarina Abrahamsson, professor i analytisk kemi, Chalmers

Per Jensen, professor i etologi, Linköpings universitet

Lars Stehn, professor i träbyggnad, Lunds tekniska universitet

Eva Sundberg, professor i växtfysiologi, SLU/Uppsala

(* = omval, ** = tidigare ersättare)

Kontaktinformation
www.formas.se

Tidigare forskning pekar mot att pojkar som agerar enligt våra normer, som ”riktiga pojkar”, ofta får problem i skolan. De normer som råder för pojkar uppmuntras och befästs i en mängd sammanhang både i skolan och på barnens fritid. Men detta är samtidigt ett problem för pojkar i skolan, eftersom det distanserar dem från läsämnen och högre utbildning. För att belysa detta har Vetenskapsrådet tilldelat Marie Nordberg, forskare vid Karlstads universitet, 3,2 miljoner kronor fördelat på fyra år till projektet ”Maskulinitet på schemat”. Marie Nordberg ska följa pojkar i olika åldrar. Studien omfattar elever i grundskolans lägre stadier, barn- och fritidsprogrammet samt gymnasieskolans mansdominerade yrkesutbildningar. Eleverna kommer att följas i undervisningssituationer, på raster och på fritiden. Projektet förväntas bidra med viktiga kunskaper om hur maskulinitet lärs in i skolan och hur det tenderar att distansera pojkar både från skolarbete och högre studier. Resultaten kommer att vara viktiga, inte minst för politiker och för lärarutbildningen. Kunskapen kan användas för att förändra dagens skola. Projektetets namn är ”Maskulinitet på schemat: En studie av pojkar, maskulinitetsformeringar och pojkars distansering från skolarbete i olika skolformer” och är en utvecklig av det pågående projektet ”Att göras till riktig pojke”. Marie Nordberg är fil dr i pedagogik vid Karlstads universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Nordberg 054-700 24 89, 070-713 77 92 eller marie.nordberg@kau.se

Moderator: Carl Tham, Styrelseordförande Institutet för Framtidsstudier

PROGRAM:

13.30 – 14.45

•Utgångspunkter för reformarbetet med nya tvångsmedel
Dan Eliasson, jurist och f.d.statssekreterare

•Hur långt ut på det sluttande planet?
Ola Larsmo, journalist och författare

•Övervakningssamhället – baserat på tro eller vetande?
Janne Flyghed, professor i kriminologi

•”Övervakningssamhället” ur ett åklagarperspektiv
Tomas Lindstrand, chef åklagarkammaren för säkerhetsmål

•Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet i ett advokatperspektiv
Anne Ramberg, generalsekreterare advokatsamfundet

Kaffepaus 14.45 – 15.00

15.00 – 16.00
•Diskussion
Moderator: Carl Tham
Panel: Beatrice Ask, Justitieminister, Thomas Bodström, Ordf. justitieutskottet , Dan Eliasson, Janne Flyghed, Ola Larsmo, Tomas Lindstrand, Anne Ramberg

Tid: Onsdagen den 6 december 2006 kl. 13.30 – 16.00
Plats: Kulturhuset Studio 3, Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44

senast torsdag 30 november. Se även vår hemsida: www.framtidsstudier.se

Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.

MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR I PROGRAMMET,
SE VÅR HEMSIDA www.framtidsstudier.se

Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198