Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke. Stroke kallas också slaganfall och beror på hjärninfarkt eller blödning i hjärnan. Patienterna får ofta rörelsehinder och svårigheter att tala, men den neurologiska skadan kan i ett senare skede också förändra känsloliv och intellekt.
– Många förknippar stroke med de fysiska konsekvenserna och inser inte att patienten också påverkas mycket av den intellektuella förändringen. Den kan faktiskt betyda mer för patienten än den motoriska förlusten, säger läkaren Thomas Lindén.

Av de 149 strokepatienter som undersöktes ett och ett halvt år efter sin stroke hade omkring två tredjedelar nedsatta intellektuella funktioner. Bland annat påverkades minnet, den språkliga förmågan och det abstrakta tänkandet.
– Det handlade om saker som att plötsligt inte längre kunna knäppa en skjorta, inte känna igen ansikten eller att tolka bildliga uttryck bokstavligt. Det är många förmågor som kan påverkas och som betyder mycket för hur väl vi kan klara oss själva, säger Thomas Lindén.

Patienterna löper också större risk att utveckla depression ett och ett halvt år efter stroke. 745 friska personer i samma ålder undersöktes på samma sätt som strokepatienterna, och jämfört med den friska gruppen var depression mer än tre gånger så vanligt i gruppen som hade haft stroke.
– Det är ytterst viktigt att personalen är medveten om att depression är så vanligt bland dessa patienter. Om patienten är deprimerad måste han eller hon få behandling, annars får rehabiliteringen ingen effekt, säger Thomas Lindén.

I studien hade en tredjedel av patienterna depression och en dryg fjärdedel hade till och med demens.

Avhandlingen visar också att strokepatienter med nedsatta intellektuella förmågor har större vårdkostnad än de övriga. Redan under det första året är kostnaden för dessa patienters vård och stödinsatser tre gånger så stor än för de övriga patienterna.
– Patienter med nedsatt intellektuell förmåga har sannolikt svårare att klara sitt dagliga liv på egen hand och behöver därför mer av de insatser som samhället kan ställa upp med. Vård och omsorg måste kunna identifiera, bemöta och behandla intellektuella och känslomässiga störningar för att kunna nå goda resultat, säger Thomas Lindén.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Late neuropsychiatric consequences of stroke in the elderly

Avhandlingen försvaras fredagen den 24 november, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Thomas Lindén, leg. läkare, telefon: 031-342 29 39, 070-574 46 48, 031-338 18 06, e-post: tlinden@neuro.gu.se

Handledare:
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031- 342 10 00, e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
Professor Ingmar Skoog, telefon: 031-342 12 89, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Genom kristnandet och statsbildningen under medeltiden omvandlades samhällena i norr. De drogs in i en större kristen kulturkrets och idévärlden liksom statsadministration och ekonomi förändrades i en process som kan kallas en medeltida europeisering. Arkeologen Leif Grundberg belyser förloppet i sin doktorsavhandling om den norrländska medeltiden. Han studerar också historieskrivningen om medeltida platser och följer den fram till medeltidens betydelse för människor i dag. Avhandlingen ger en helhetsbild av kulturmiljöns och forskningens samhällsroll, och visar att historieintresse och lokalt engagemang kan få betydelse för den regionala utvecklingen.

Undersökningen visar att medeltiden innebar minst lika genomgripande förändringar för regionen som industrialiseringen. Den medeltida europeiseringen i dess olika former fick betydelse för de flesta aspekter av människornas liv i mellersta Norrland. Det gäller såväl den religiösa och administrativa som den ekonomiska och sociala sfären. Studien belyser alltifrån religionsskifte och sockenbildning och förändringar i hushållskulturen, till hantverkets specialisering. Centralplatserna har intagit en viktig roll i denna utveckling.

Genom en undersökning av historieskrivningen kring de medeltida platserna framgår att såväl det muntliga historieberättande som författarskap och hembygdsforskning har haft stor betydelse för den bild och kunskap vi i dag har om Norrlands medeltid. Särskilt viktiga för historieskrivningen var den vetenskapliga hembygdsforskning som i början av 1900-talet bedrevs av folkskollärare, folkhögskolelärare och präster.

Medeltidsspel, medeltidsföreningar och skyltning av historiska platser är några av de fenomen som visar att intresset och engagemanget för historien och hembygden är mycket stort, både hos allmänheten och offentliga aktörer. Leif Grundberg har studerat dagens verksamheter kring de medeltida kulturmiljöerna och lyfter fram en rad exempel på hur vetenskaplig forskning och folkbildningsverksamhet, lokalhistoriskt engagemang och regional utveckling kan stärka varandra.

Ännu i slutet av 1980-talet var kunskapen om norrländsk medeltid så bristfällig att det till och med var svårt att formulera relevanta frågor. Orsaken var brist på skriftliga källor och arkeologiska undersökningar. Genom forskningsprojekt i Ångermanland och Medelpad har vi sedan dess fått en ny och fylligare bild av regionens medeltid. Leif Grundberg tar sin utgångspunkt i arkeologiska undersökningar av sex kulturmiljöer som fungerat som centralplatser i regionen under medeltiden. Två av dem (Kvissle kapell i Njurunda och ”Skelettåkern” i Torsåker) har fungerat som enskilda kristna kyrk- eller begravningsplatser, två har varit betydelsefulla hamnplatser (Sankt Olofshamn i Selånger och Kyrkesviken i Grundsunda) och två har fungerat som militära borgar eller befästningar (Styresholm/”Pukeborg” i Torsåker samt Bjärtrå fäste). Dessutom har fyra medeltida sockenkyrkor av sten undersökts, Alnö gamla kyrka i Medelpad samt Torsåkers, Boteå och Grundsunda kyrkor i Ångermanland.

Författaren Leif Grundberg är född i Huddinge men har sina rötter i norra Ångermanland och har arbetat bland annat på Örnsköldsviks museum, Länsmuseet Västernorrland, Länsstyrelsen i Västernorrland och Riksantikvarieämbetet. Han tjänstgör för närvarande vid Statens maritima museer.

Lördagen den 25 november försvarar Leif Grundberg, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Medeltid i centrum. Europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer”. Disputationen äger rum kl. 12.15 i Lilla hörsalen, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Johan Rönnby, Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Leif Grundberg på tel. 0708-83 89 00 eller e-post leif.grundberg@maritima.se

Stora mängder minor och odetonerad ammunition har runt om i världen lämnats kvar efter inbördeskrig och internationella konflikter. Minorna dödar och lemlästar tusentals människor varje år.

Med en laserradar (lidar) monterad på ett flygplan kan man ta fram tredimensionella bilder över markytan med hög upplösning. Men för att finna och identifiera objekt på marken krävs speciella signalbehandlingsmetoder. Christina Grönwall, doktorand i reglerteknik, beskriver sådana metoder i sin avhandling Ground object recognition using laser radar data, som lades fram i fredags.

De markmål som behandlas är fordon och minor. Objekten är placerade i terrängen eller i stadsmiljöer, och målet är att kunna detektera och typbestämma dem i eller nära realtid.

Varje pixel i en lasergenererad bild ger förutom positionen också ett avstånd till objektet. För avancerade mätsystem är upplösningen ofta så hög att man kan urskilja även detaljer.

Upptäckande och igenkänning av fordon är ett vanligt problem i militära sammanhang. Det finns också tillämpningar inom säkerhetsområdet, till exempel bevakning och trafikövervakning. Laserradardata kan också användas för att skapa kartor med hög upplösning.

Kontaktinformation
Christina Grönwall 013-378000, christina.gronwall@foi.se

De projekt som får pengar av FAS omfattar allt från miljömedicinska effekter på människan till arbetsmarknadens förändrade villkor.

– Projektfloran är mångskiftande. Det finns flera nya projekt om riskfaktorer för hälsa, exempelvis hur mat och motionsvanor påverkar barns hälsa liksom sambandet mellan kostkvalitet och dödlighet hos kvinnor. Arbetsmarknadsstudier som fått bidrag omfattar till exempel organisation & ledarskap, segregation och arbetsmarknadsreglering, säger
Kenneth Abrahamsson, FAS programchef.

Ytterligare projekt som fått pengar tittar på om det går att skapa en uthållig jämställdhet. I ett annat studerar man arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder.

På www.fas.se/nyabidrag finns en lista över samtliga projekt som fått bidrag.

För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
______________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
Org.nr: 202100-5240

Fenomentet har studerats sedan försökspersonerna hade vibrerats på en särskild ”rörelseplattform” som återskapar de rörelser som förekommer i entreprenadfordon, t.ex. skogsmaskiner. Efter ca 40 minuters exponering för helkroppsvibrationer har deltagarna fått utföra en uppgift som mäter uppmärksamheten och prestationen har varit sämre när de varit vibrerade före mätningen jämfört med att suttit stilla. För att förhindra eventuella olyckor eller att arbetsprestationen försämras som en följd av nedsatt uppmärksamhet rekommenderas förarna därför att ta en paus efter arbetspassen i fordonet.

I avhandlingen studeras också hur upplevd bullerkänslighet hos människor påverkar deras prestationer i mentala arbetsuppgifter medan de utsätts för buller och helkroppsvibrationer från fordon, men något samband har dock inte kunnat påvisas. Det innebär att om människor upplever buller och helkroppsvibrationer som obehagliga, eller svåra att utföra uppgifter i, behöver det inte betyda att det går att se på prestationen i arbetet. Studierna har emellertid genomförts i laboratoriemiljö där försökspersonerna varit utsatta för buller och helkroppsvibrationer endast korta stunder. Ett samband mellan vad man upplever och en faktisk nedsättning av prestationen kan därför vara möjligt i mer realistiska miljöer och med längre exponeringstider.

Jessica växte upp i fjällbyn Funäsdalen i västra Härjedalen. Efter 10 år i Örnsköldsvik flyttade hon vidare till Umeå och psykologiska institutionen vid Umeå universitet innan hon blev doktorand vid Arbetslivsinstitutet i Umeå. Hon kan nås där på tel. 090-17 60 28, mobil: 070 – 342 86 73, e-post: jessica.ljungberg@arbetslivsinstitutet.se

Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/

Avhandlingen läggs fram fredagen den 24 november vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, och har titeln Psychological responses to noise and vibration. Svensk titel: Psykologiska effekter av buller och vibrationer.
Disputationen äger rum kl 9:00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet i Umeå.
Fakultetsopponent är doc. Kerstin Persson Waye, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

De flesta strokepatienter blir bättre av sig själva, men kvarstående men är ändå vanliga. Följderna av stroke orsakar både lidande för patienterna och kostnader för samhället, som i båda fallen väntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Idag finns ingen riktigt effektiv behandling av stroke.
Det nya EU-projektet StemStroke syftar till att få igång nya nervceller efter en stroke, antingen genom att nya stamceller transplanteras in i hjärnan eller att hjärnan själv förmås att nybilda celler. Även i en vuxen hjärna kan nämligen nya nervceller bildas, vilket visats i djurförsök bl a i Lund. Sådan nyproduktion av celler sker inte bara hos unga individer, utan lika mycket hos äldre.
Kanske bidrar denna nybildning till de förbättringar man kan se hos patienter efter en stroke. Men hur kan den i så fall stimuleras för att bli så effektiv som möjligt? Var kan det löna sig att transplantera stamceller, och vilken typ av stamceller har den bästa förmågan att överleva och fungera som önskat? Hur kan man i djurförsök med bildtekniker och beteendetest undersöka resultatet av transplantationer respektive stimulering av hjärnans egna återhämtning?
StemStroke har som deltagare forskargrupper från Lund, Cambridge, Max-Planck-institutet i Köln, det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL, Cardiffs universitet samt företaget NeuroNova i Stockholm. Projektet leds från Lund av docent Zaal Kokaia, vars forskargrupp tillsammans med Olle Lindvalls forskargrupp har fått 600 000 euro (ca 5.5 miljoner kr) dvs nästan en fjärdedel av det totala anslaget.

Mer information Zaal Kokaia, 046-2220276 eller 0705365917, Zaal.Kokaia@med.lu.se

Typ 1 diabetes är en sjukdom som drabbar allt fler barn och ungdomar i västvärlden. Orsakerna till sjukdomen är till stora delar ännu okänd. Det är dock idag allmänt accepterat att de insulinproducerande cellerna förstörs av kroppens T-celler genom en autoimmun reaktion, där ett visst genetisk samband finns. Trots detta är det bara cirka 30 procent av enäggstvillingar som utvecklar sjukdomen, vilket starkt indikerar att en yttre faktor har stor betydelse för att sätta igång sjukdomsprocessen. En sådan tänkbar yttre faktor är virusinfektioner, bland annat har man påvisat att nyinsjuknade typ 1-diabetiker ofta haft en infektion innan insjuknandet.

I denna studie har forskarna för första gången haft den unika möjligheten att direkt studera effekten av sådana virusinfektioner i odlade insulinproducerande celler från människa. De virusstammar som använts har isolerats från diabetespatienter vid insjuknandet. I sin avhandling visar Asma Elshebani att dessa virus förökade sig och att infektionen ledde till nedsatt insulinsekretion när cellerna utsattes för hög glukoskoncentration.

Forskningsgruppen har tidigare visat att dessa infektioner leder till sekretion av ämnet chemokin, IP-10, som drar till sig T-celler. Detsamma gäller även för en annan chemokin, RANTES. Men Asma Elshebani visar att när de insulinproducerande cellerna infekterades ledde det tvärtom till att utsöndringen av RANTES minskade. Med tillsats av vitamin B3-analogen Nicotinamid ökade däremot utsöndringen av RANTES – oavsett om cellerna var infekterade eller inte. Samma substans visade sig också skydda cellerna från celldöd.

Sammantaget visar avhandlingen att virus från Typ 1 diabetespatienter kan infektera insulinproducerande celler från människa och att detta även påverkar insulinsekretionen. Infektionen reducerar dessutom utsöndring av det virushämmande ämnet RANTES, men med tillsats av en vitamin B3 analog motverkas denna effekt.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Asma Elshebani (engelska), tel: 018-611 90 17, 0704-30 57 85, e-post: Asma.Elshebani@kbh.uu.se eller handledaren Gun Frisk, 018-611 59 21

Bibliometri används för att beskriva och bedöma forskningens kvalitet, ge en bild av en forskargrupps eller ett universitets inflytande inom ett område. I takt med att forskningen blir mer internationell och konkurrensen mellan forskarna hårdnar ställs allt högre krav på de system som används för att bedöma forskningens kvalitet.

– Jag brukar säga att jag forskar om forskning. Det finns en rad bibliometriska metoder, där den enklaste går ut på att mäta hur ofta en forskare är publicerad och citerad i vetenskapliga tidskrifter, säger Jonas Lundberg vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).

I sin avhandling pekar han på bristerna med dagens metoder, och hur bibliometrin kan användas mer träffsäkert och effektivt än i dag. Han har också vidareutvecklat den metod som i dag anses bäst.

– Det finns två dominerande åsikter om bibliometri. En del har en övertro och tillmäter enkel bibliometri allt för stor betydelse. Det finns många fallgropar med dagens mätmetoder. De som inte tror på bibliometri tenderar i stället att avfärda den helt, när den i själva verket är mycket användbar. Det gäller bara att använda den rätt och att vidareutveckla metoderna, säger Jonas Lundberg.

En av de vanligaste metodbristerna är att man gör bedömningar baserat på den genomsnittliga kvaliteten på tidskrifter i stället för att granska varje enskild vetenskaplig artikel. Vidare publicerar många forskare sina artiklar i allmänvetenskapliga tidskrifter och inte i specialtidskrifterna, något som vanliga bibliometriska metoder inte tar hänsyn till.

– Vi vet till exempel att 70 procent av cancerforskningen publiceras i andra tidskrifter en specialtidskrifter om onkologi, säger Jonas Lundberg.

Avhandling: Bibliometrics as a research assessment tool: impact beyond the impact factor. ISBN: 91-7140-965-3.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Med dr Jonas Lundberg
Tel: 08-524 866 89
E-post: jonas.lundberg@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Resultatet bygger på en populationsbaserad fallkontrollstudie av förstagångshjärtinfarkt i Stockholms län landsting 1992-1994, Stockholm Heart Epidemiology Program (SHEEP). Totalt ingår 1 709 fall av förstagångshjärtinfarkt och 2 315 kontroller. Personer som deltagit i studien har fått klassificera sin socioekonomiska position – om man varit arbetare eller tjänsteman – för varje år från födelsen genom hela yrkeslivet fram till studiens genomförande. För barndomsåren har i första hand faderns socioekonomiska position använts. Information om ett stort antal potentiella riskfaktorer finns tillgänglig från enkätsvar, hälsoundersökning samt blodprovstagning.

Resultatet av studien visar att den som varit arbetare i hela livet har drygt två gånger så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt än en person som varit tjänstemän hela livet. En gradvis ökning av risken för hjärtinfarkt ses med ökad tid i arbetaryrken. Skillnader i livsstilsbeteende såsom hög alkoholkonsumtion, rökning och fysisk inaktivitet förklarar en del av den ökade risken. Även skillnader i den sociala och psykosociala situationen är en bidragande orsak. Skillnader i arbetsmiljön mellan arbetar- och tjänstemannayrken kan ha viss betydelse.

Ett mer oväntat fynd var att risken för hjärtinfarkt ökar tydligt efter bara några få år i arbetaryrken. Det verkar också ha betydelse för när i livet man varit arbetare och hur man har rört sig mellan arbetar- och tjänstemannayrken. Den troligen största förklaringen ligger i skillnader i den sociala processen som gör att människor hamnar i olika socioekonomiska positioner och dess relation till hur man ansamlar beteende-, sociala, psykosociala, och biologiska riskfaktorer över livet.

Publikation:
”Accumulation of adverse socioeconomic position over the entire life course and the risk of myocardial infarction among men and women: Results from the Stockholm Heart Epidemiology Program (SHEEP) “, Rickard Ljung och Johan Hallqvist, Journal of Epidemiology and Community Health 2006;60:1080-1084

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Leg. läkare och doktorand Rickard Ljung
Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 08-737 38 62, 070-580 97 47
E-post: Rickard.ljung@sll.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95.
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Vid tandförluster minskar benvävnaden i käken, vilket kan försämra möjligheterna att operera in ett implantat att fästa en tandbrygga på. Bentransplantation från den egna höften förbättrar möjligheterna för senare implantatbehandling. I avhandlingen studeras närmare hur implantat av titan läker fast i ben som tagit från patientens eget höftben och transplanterats till överkäken.

Det transplanterade höftbenet har fått läka in 6 månader varefter de studerade patienterna har fått 6-8 titanimplantat inopererade som stöd för tandbryggan. Det framgår att en dryg tredjedel av bentransplantatets volym försvinner under de första 6 månaderna av inläkning. Närstudier av ytskiktet mellan titanimplantatet och det uppbyggda käkbenet visar att det är bättre att först låta höftbenet läka in och byggas upp innan titanimplantaten sätts in. Bentransplantationen kan utföras med olika tekniker men ger ungefär lika resultat, dvs. att titanimplantat i uppbyggt käkben når samma stabilitet som titanimplantat satta i käkben som inte krävt bentransplantation. Dock innebär en låg stabilitet i samband med insättandet av implantaten ökad risk för förlust av implantaten.

Någon genomgående förklaring till förluster av titanimplantat kunde inte påvisas. Förlust av enstaka implantat behöver dock inte betyda att den fastsittande tandbryggan helt går förlorad. Hos åtta av tio patienter som förlorade implantat lossnade högst två. En uppföljningsstudie visar att 90 % av de insatta titanimplantaten var stabila efter tre år och att alla patienter hade en fastskruvad tandbrygga.

Mats Sjöström är född i Vilhelmina, har bott i Hörnefors och examinerades som tandläkare vid Umeå universitet 1986. Fram till 1992 arbetade han med folktandvård och specialisttandvård i Jämtland och från 1993 har han tjänstgjort vid tandläkarutbildningen i Umeå, där han idag är övertandläkare och specialist i käkkirurgi. Han kan nås på tel. 090-785 61 20, e-post: Mats.sjostrom@odont.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 24 november vid Inst. för odontologi, avdelningen för käkkirurgi, och har titeln On healing of titanium implants in iliac crest bone grafts. Svensk titel: Inläkning av titan implantat i höftbenstransplantat.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, by 1 D, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Christian Lindqvist, Helsingfors universitet, Finland.

Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/

Resultaten har publicerats i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS. Där visar Veronica Åberg och hennes kollegor att små specialdesignade molekyler kan blockera den sjukdomsalstrande förmågan hos bakterien E. coli som orsakar urinvägsinfektion. På bakteriens yta bildas normalt ett stort antal griparmsliknande utskott som kallas för pili, men forskarna har nu framställt molekyler som gör att pili överhuvudtaget inte kan bildas. Molekylerna förhindrar på så sätt bakterierna från att samspela med kroppens celler och därmed förlorar de också sin infektionsförmåga.
– Vi har hittat ett helt nytt sätt att angripa infektionssjukdomar på. Med traditionell antibiotikabehandling dödar man bakterierna eller stoppar deras tillväxt, vi avväpnar dem i stället. Förhoppningsvis kan det här leda till att bakterier inte blir motståndskraftiga mot den här typen av antibakteriella substanser lika snabbt, berättar Veronica Åberg.

I de lägre delarna av urinvägarna kan E. coli undgå kroppens immunförsvar och vissa typer av antibiotika genom att kapsla in sig. Som tur är verkar pili vara en förutsättning för inkapslingen och pili kan som sagt den nya avväpningsstrategin råda bot på. I förlängningen skulle därför de specialdesignade molekylerna med fördel kunna användas ensamma eller i kombination med dagens behandlingsformer. Det skulle minska risken för återkommande urinvägsinfektioner.

Veronica Åberg har studerat molekylernas effekt och funktion med flera olika analysmetoder och stammar av E. coli.
– Det finns också andra typer av bakterier som infekterar oss människor på samma sätt som E. coli. I och med att vi i detalj kan förstå hur molekylerna stör bildandet av pili har vi också lagt grunden för att studera och eventuellt utveckla nya behandlingsmetoder mot andra infektionssjukdomar som till exempel vissa typer av hjärnhinneinflammation och magåkommor, säger Veronica Åberg.

Fredagen den 24 november försvarar Veronica Åberg, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Peptidomimetics based on ring-fused 2-pyridones – Probing pilicide function in uropathogenic E. coli and identification of Aß-peptide aggregation inhibitors”. Disputationen äger rum kl. 10:00 i KBC-huset, KB3B1, Fakultetsopponent är Morten Grötli, universitetslektor i läkemedelskemi vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Veronica Åberg, kemiska institutionen
Telefon: 090-7869329
E-post:veronica.aberg@chem.umu.se

Fredrik Almqvist, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 69 25
E-post: fredrik.almqvist@chem.umu.se

Efter föreläsningen, klockan 14.30, hålls en presskonferens i Universitetsklubben, en trappa ovanför Aula Nordica. I samband med föreläsningen kommer också Umeå universitets luciafirande att äga rum.

Roger D. Kornberg, professor vid Stanford University i Kalifornien, USA, är hedersdoktor vid Umeå universitet. Hans föreläsning blir den första i en rad planerade KBC-seminarier vid Umeå universitet. KBC står för Kemiskt, Biologiskt Centrum.

Kornberg utsågs till hedersdoktor vid medicinska fakulteten 2003 för sitt ingående samarbete med forskare inom vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik Umeå universitet.

Kornberg får Nobelpriset i kemi för sina studier av ”den molekylära grunden för eukaryot transkription”. Det är också vad han kommer att prata om i sin föreläsning.

Kornberg har i sin forskning förklarat hur de aktiva delar av arvsmassan som kallas gener görs om till RNA hos människor, växter och svampar. För att kunna använda den information som finns i arvsmassans gener måste cellerna först ”översätta” den från DNA till RNA. Processen kallas transkription och Kornberg var först med att detaljerat avbilda den på atomnivå.

Transkriptionen har betydelse för, och finns inblandad i, flera sjukdomar, exempelvis cancer, hjärtsjukdomar och olika inflammationer. Processen har också betydelse inom stamcellsforskningen.

Stefan Björklund, professor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, är en av Umeåforskarna som Kornberg samarbetat med. Björklund arbetade i två år som post doc i Kornbergs forskargrupp. Nobelpristagaren har också samarbetat med bland andra Erik Johansson vid samma institution. Under 2000-talet har Kornberg varit involverad i flera projekt vid institutionen.

Bild på Kronberg finns på:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Kontaktpersoner:
Professor Stefan Björklund, institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Tel: 090-786 67 88
Mobil: 090-216 28 90
stefan.bjorklund@medchem.umu.se

1:e forskningsingenjör Erik Johansson
Tel: 090-786 66 38
Mobil 073-620 50 61
erik.johansson@medchem.umu.se

Läs mer om deras forskning på Plussidan:

Björklund:
http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=7

Johansson:
http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=2

Varje år får ett tiotal nya patienter i Västra Götalandsregionen diagnosen akalasi. Det är ett mycket obehagligt tillstånd som innebär att magmunnen inte vill öppna sig.
– Magmunnen är väldigt spänd hos dessa patienter och de har mycket svårt att svälja. Patienterna går ofta ner i vikt och sjukdomen får också stora sociala konsekvenser. Många undviker att äta mat med andra, säger kirurgen Srdjan Kostic.

Srdjan Kostic har jämfört de två behandlingsmetoder som används vid akalasi. Av de 51 patienter som ingår i studien behandlades hälften med ballongvidgning och resten med titthållskirurgi. Vid ballongvidgning tvingas den förstorade muskulaturen vid magmunnen tillbaka genom en ballong som fylls med luft under 60 sekunder. Vid titthållskirurgi lägger kirurgen ett sex centimeter långt snitt i muskeln över magmunnen.
– Båda dessa behandlingsmetoder är mycket bra om man ser till patienternas livskvalitet. Före behandlingarna var deras livskvalitet betydligt sämre än befolkningen i övrigt, men efteråt låg deras genomsnittliga livskvalitet på normal nivå, säger Srdjan Kostic.

Studien visar att det kirurgiska ingreppet ger ett mer långvarigt resultat. Sex av de 26 patienter som behandlades med ballongvidgning behövde ny behandling inom 12 månader. Fem av dem fick då istället titthålskirurgi.
– Även om det kirurgiska ingreppet är uppemot fem gånger dyrare än ballongdilatationen kan ballongvidgning i det långa loppet kanske bli lika dyrt. Om ytterligare sex patienter om året måste omopereras under det andra och det tredje året efter ballongdilatation sparar vården inga pengar i förlängningen, säger Srdjan Kostic.

Srdjan Kostic ska fortsätta följa patienterna i studien i ytterligare två år.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gastroforskning
Avhandlingens titel: Aspects on the Diagnosis and Treatment of Patients with Achalsia

Avhandlingen försvaras fredagen den 8 december, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Srdjan Kostic, specialiserad kirurg, telefon: 031-16 80 33, 033-616 10 55, e-post: srdjan.kostic@vgregion.se

Handledare:
Docent Hans Lönroth, telefon: 031- 342 83 42, e-post: hans.lonroth@vgregion.se

Den senaste tiden har företrädare för industrin vänt sig till regeringen med krav på en sänkning av elpriserna. Men det vore fel väg att gå, säger Louise Trygg, forskare i energisystem vid Linköpings universitet.

– I stället gäller det att se om sitt hus, att förbereda sig på förändringar. Sverige har skrivit på EU-direktivet om en avreglerad elmarknad, så vi måste finna oss i att priset ökar.

Louise Trygg lade nyligen fram sin doktorsavhandling som fokuserar på industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer. En detaljerad studie på ett 30-tal små och medelstora företag visar att de kan sänka sin elförbrukning med hälften.

Sveriges historia av låga elpriser har lett till en internationellt sett hög konsumtion per capita – två och en halv gånger högre än exempelvis Storbritannien (2002). I juli 2005 var det svenska elpriset ganska precis hälften av det tyska och danska. Men efter sommaren 2006 noterades höga pristoppar, till och med högre än i Tyskland. Det vi ser är effekterna av den europeiska avregleringen, som automatiskt leder till en utjämning av prisnivån över hela det sammankopplade området.

– Vi sitter inte längre i en glasbubbla, svensk elanvändning är inte längre detsamma som svensk elproduktion. Vi får anpassa oss till högre priser som kommer att variera över dygnet – inte mellan sommar och vinter, säger Louise Trygg.

Men med rätt åtgärder – varav många är gratis – kommer de förändrade villkoren inte att drabba industrin utan i stället stärka dess konkurrenskraft. Förändrad energianvändning i riktning mot mindre elberoende, samarbete mellan industriföretag och lokala energileverantörer, investering i kraftvärmeproduktion är åtgärder som kan sänka energikostnaderna till hälften. Sverige kan bli en nettoexportör av el i stället som idag en nettoimportör. Detta leder till ett minskat behov av el från kolkondenskraftverk – som är den dyraste kraftkällan – och därmed mindre globala utsläpp av växthusgasen koldioxid.


Avhandlingen heter Swedish industrial and energy supply measures in a European system perspective (Linköping Studies in Science and Technology, Diss. nr 1049).

Kontaktinformation
Louise Trygg 013-284491, 0733-645616, loutr@ikp.liu.se

Studien visar att det finns framgångsrika metoder – men de är inte okomplicerade och de ställer krav på både fastighetsorganisationer, skolpersonal, elever, pedagogik och verklig skoldemokrati.

Den 17 november presenterar Alan Schürer sin avhandling Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i ett småskaligt arbete, vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den empiriska basen för avhandlingen är ett utvecklingsprojekt i form av ett samarbete mellan tre skolor i Göteborg och en fastighetsorganisation med ansvar för skolornas lokaler.

Totalt genererade projektet 67 olika delprojekt som har fungerat olika väl. Avhandlingen analyserar och beskriver tre av dem närmare, men dess slutsatser bygger på samtliga 67.

– Förändringsarbetet fungerar bäst när det kopplas till skolans kärnverksamhet, säger Alan Schürer. Det får inte upplevas som ytterligare en arbetsuppgift vid sidan av lärandet, utan ska vara en del av det kontinuerliga arbetet. Därför är det enklare att lyckas på skolor där man arbetar med lärande genom görande, inte enbart med teoretiska kunskaper.

Eleverna lär sig projekt- och förändringsarbete och avhandlingen visar att det är viktigt att koppla miljöarbetet till demokratiarbetet. Eleverna får vara med och fatta, genomföra och ta hand om besluten. Det senare t ex genom att fortsätta städa bort klotter på den korridorvägg de själva målat. En annan slutsats är vikten av småskalighet för att åstadkomma mening med och förståelse för arbetet. I ekonomiska termer kostar ett sådant delprojekt mellan 45 000 och 150 000 kronor.

– Det är bättre att arbeta med två toaletter än att arbeta med hela skolmiljön samtidigt.

Det är inte bara skolorna i projektet som ställts inför utmaningar. Fastighetsorganisationen, i detta fall kommunala LFF (Lokalförsörjningsförvaltningen), måste hitta nya vägar bland annat för att kunna hantera småskaligheten och anpassningen till varje skolas specifika förutsättningar och behov. I gengäld kommer de betydligt närmare sina brukare.

Avhandlingen hjälper praktiker att utveckla skolmiljön och bidrar med nya teoretiska kunskaper av intresse för fortsatt forskning. Dessutom lyfter den fram skolan som forskningsområde för företagsekonomin.

Tid för disputation: fredag 17 november kl 13.00
Plats: Volvosalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg

Avhandlingens titel: Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i ett småskaligt arbete

Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Alan Schürer, Företagsekonomiska institutionen, tel: 031-3650191, 070-365 09 11

Informatör Maria Norrström, 031-773 12 47, 0709-22 66 89, maria.norrstrom@handels.gu.se

Partierna har ett tydligt syfte med sina valmanifest: Rösta på oss! Det handlar om att behandla de ”rätta” frågorna och att övertyga väljarna. De politiska och ideologiska spörsmålen varierar från en tid till en annan. Thorwald Lorentzon analyserar i sin avhandling förändringar i moderaternas och vänsterpartiets valmanifest mellan 1948-2002.

Avhandlingsförfattaren har följt de två partiernas utveckling under femtio år och jämfört de båda. Undersökningen tar sin början vid det första andrakammarvalet efter krigsslutet 1948 och sträcker sig ända fram till riksdagsvalet 2002. Valmanifesten riktar sig primärt till väljarna och ett första villkor för att ett parti skall kunna övertyga väljarkåren om den egna förträffligheten är att dess manifest – i komprimerad form – behandlar politiska och ideologiska spörsmål. Dessa varierar dock från en tid till en annan med förhållanden och förändringar i omvärlden och inom partiet. Men oavsett vilka sakfrågor som det enskilda manifestet lyfter fram förekommer dessa i kontexter med mer eller mindre tydliga retoriska särdrag.

Thorwald Lorentzon beskriver i denna studie förhållandet mellan lexikal retorik och politik/ideologi i valmanifest från moderaterna och vänsterpartiet med utgångspunkt i de tre frågorna när?, vad? och hur?.

Avhandlingens titel: Mellan frihet och jämlikhet. Jämförande studier av lexikala förändringar i moderaternas och vänsterpartiets valmanifest 1948-2002.
Disputationen äger rum lördagen den 25 november 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Thorwald Lorentzon, tel. 0346-123 20 (hem), mobiltel. 0702-85 50 57, e-post info@akademi-komkap.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se