Mitt i det skånska inlandet, några kilometer från Hörby, ligger Östra Sallerups kyrka. Det är en stor vitputsad stenbyggnad som på sin tid var ett riktigt praktbygge med kopplingar till ärkebiskopen Absalon i Lund.
– Absalon testamenterade bort kyrkan vid sin död 1201. Det är första gången kyrkan nämns. Men om det är han som låtit bygga den eller om han förvärvat den på något annat sätt vet vi inte, säger Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet.
Inristad versrad på latin
Hon forskar bland annat om latinets ankomst till Norden och medeltida latinska inskrifter. I samband med ett större restaureringsarbete i kyrkan under vintern har hon undersökt en så kallad graffito, en inskrift inristad i väggen, som hittats i kyrkan och som visat sig vara skriven på latin. Samtidigt har konservatorer jobbat med målningar som man också tror hör till kyrkans äldsta fas.
– Det är ett spännande projekt där man dels bevarar kulturarvet samtidigt som man kan få veta mer historiskt om byggnaden, säger Anna Blennow.
Modern teknik hjälper forskarna
Nu hoppas forskarna få svar på kyrkans äldsta datering och även hur gammal inskriften är. Prover har bland annat tagits på putsen där den latinska texten står – tre fragmentariska rader som är placerade på väggen i kyrkans kor.
– Troligen har man ristat in texten i puts som då inte hunnit torka än. Den är väldigt svårläst, nya lager puts har tillkommit när väggen lagats och det finns många sprickor, säger Anna Blennow.
För att kunna tyda skriften används en fototeknik som kallas RTI, Reflectance Transformation Imaging, som finns på Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet. I ett datorprogram kan ytan detaljstuderas i ljus från olika vinklar.
– Det är intressant hur humanistisk forskning kan vara så teknisk, fysisk och materiell och allt det samspelar i det här projektet. Det visar hur viktigt det är att humanister har tillgång till den bästa tekniken, säger Anna Blennow.
Första raden avslöjad
Tack vare att några nyckelord identifierats har forskarna nu kunnat knäcka den första raden. Där står ”Celestem dominum terrestrem dic fore dompnum”, som kan översättas till ”Kalla den himmelske härskaren för dominus och den jordiske härskaren för domnus”.
Det syftar på att man under medeltiden utvecklade två ord för ”härskare” där bara Gud fick kallas dominus, medan mäktiga personer fick nöja sig med den förkortade varianten domnus.
Inskriften i Sallerup
Textens tre rader ryms på ett område av ca 40×10 centimeter och bokstäverna är omkring 0,5-1 centimeter höga.
Den är skriven i minuskelskrift som motsvarar våra moderna ”små” bokstäver (gemener).
Termen graffito är italienska och betyder ristning. Graffiti är pluralformen och används i dag även för vår tids klotter.
Minnesverser av den här typen, på hexameter, blev mycket vanliga i grammatiska verk runt år 1200. Eftersom tillgången till böcker var begränsad behövdes lite hjälp på traven för att minnas det man lärde sig på latin.
– Det är ingen text som vem som helst har ristat in. Det är någon som är utbildad och en väldigt van skrivare. Bokstäverna motsvarar de man kan hitta i handskrifter från tiden.
Tillhörde Danmark
Nu letar Anna Blennow och hennes projektkollega Elisabet Göransson från Lunds universitet i latinska handskrifter och medeltida böcker för att hitta mer information om versraden.
Ytterligare kunskap om inskriften kan också ge en förståelse för samhället på den specifika platsen vid den tiden. Klart är att den här delen av Skåne hörde till dåvarande Danmark och att latinet några hundra år tidigare hade börjat sitt intåg i Norden med kristendomen.
Kanske var Östra Sallerup, idag en liten kyrkby mitt ute på den skånska landsbygden, ett dynamiskt kulturområde på 1200-talet?
– Det häftiga med graffiti är att texten finns kvar på platsen där den kom till. Incitamenten till att texten skapades kan finnas kvar. Det gäller för oss att spåra upp dem.
Svar väntas inom kort
Under våren väntas svar på dateringsanalyserna som förhoppningsvis kan säga mer om när inskriften gjordes. Enligt Anna Blennow pekar det mesta mot att det rör sig om den första halvan av 1200-talet.
– Bara det skulle vara en viktig pusselbit för att förstå mer om hur den latinska skriftkulturen såg ut här vid den här tiden. De flesta graffiti man hittills har hittat i medeltida svenska kyrkor är skrivna med runor.
Tonårstiden är en känslig period. Det är då grunden läggs för att utveckla god hälsa och välbefinnande i vuxen ålder.
Fysisk aktivitet föreslås ofta för att förbättra välbefinnandet hos unga, men även om de fysiska och psykiska fördelarna med fysisk aktivitet är väletablerade, minskar den under tonåren. Ett stort antal ungdomar blir i stället fysiskt inaktiva eller stillasittande, vilket kan leda till sämre psykiskt välbefinnande.
Två nya studier visar att en positiv body image, det vill säga synen på kroppens utseende och funktion, tillsammans med höga nivåer av fysisk aktivitet är tydligt kopplade till välbefinnande hos ungdomar.
Så gick studierna till
Tonåringar i 14- och 16-årsåldern skattade sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå, hur de såg på kroppens utseende respektive funktion och familjeekonomi.
I den första studien besvarade ungdomarna en enkät i samband med hälsosamtalet i årskurs 8 hos skolsköterskan. I den andra studien besvarade ungdomar i gymnasiets årskurs 1 en webbenkät under lektionstid. I båda studierna fann forskarna ett samband mellan god självskattad hälsa och positiv body image (såväl utseende som funktion), hög fysisk aktivitetsnivå, och att man upplevde familjens ekonomiska situation som god.
Killarna på högstadiet skattade sin hälsa som god i högre grad än tjejerna, men bland gymnasieeleverna var det tvärtom – där mådde tjejerna bättre. Forskarna kunde också se att killarna på högstadiet var mer fysiskt aktiva än tjejerna. Omvänt var tjejer på gymnasiet mer fysiskt aktiva jämfört med killarna.
Ungefär en tredjedel av ungdomarna bedömde inte sitt välbefinnande som bra.
Att förstå hur sambandet ser ut och påverkar välbefinnandet och synen på den egna kroppen kan vara viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.
– Att förstå sambandet kan hjälpa föräldrar, politiker och skolledare att uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet, både i skolan och på fritiden, säger Pernilla Garmy, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad.
Fysisk förmåga påverkar självförtroende
Uppfattningen om egen fysiska förmåga visar sig ha stor betydelse för självförtroende och motivation till att vara fysiskt aktiv.
– Den fysiska aktiviteten påverkar i sin tur den fysiska förmågan, så det är alltså en ömsesidig relation. Skolans undervisning i idrott och hälsa, tillsammans med skolhälsovårdens insatser för att främja ökad fysisk aktivitet i vardagen och positiv body image hos dagens tonåringar, kan ses som en viktig investering för framtida vuxnas hälsa och välbefinnande, säger Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad.
Det som skiljer forskarnas resultat från tidigare studier är att unga kvinnor rapporterade positivt välbefinnande, positiv body image och aktivitetsnivåer lika med, och ibland något högre än, tonårspojkar. Forskarna menar att detta är ett bra exempel på ospecifikt könsbeteende som kan tjäna som en modell för förbättrat välbefinnande bland kvinnor.
Body image
Body image omfattar uppfattning om både kroppens utseende och dess funktion. Den innehåller också en attitydkomponent som återspeglar i vilken grad individer är nöjda med kroppens utseende och funktion, och involverar hur man ser sig själv. Kroppsbilden kan delas upp i tre komponenter:
Kroppens objektiva egenskaper, som till exempel vikt, storlek och kroppsform
Hur kroppens utseende upplevs, det vill säga om man är nöjd eller missnöjd
Kognitiv funktion, sinnestillstånd och självkänsla påverkas av fysisk aktivitet.
Ungdomar rekommenderas att delta i måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) i minst 60 minuter varje dag; men 81 procent av världens ungdomar lyckas inte nå detta mål enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
Liknande resultat ses i Sverige, där 87 procent av killarna och 91 procent av tjejerna inte når upp till WHO:s rekommendationer enligt Folkhälsomyndigheten. Under de senaste decennierna har ungdomars nivåer av fysisk aktivitet minskat och stillasittande har ökat. Vid 15 års ålder är en stor andel inaktiva eller stillasittande cirka 75 procent av den vakna tiden, enligt Folkhälsomyndigheten.
Studien Skolbarns hälsovanor (HBSC) som genomfördes senast 2017–2018 av Folkhälsomyndigheten visade att 66 procent av tjejerna och 85 procent av killarna i 15-årsåldern skattade sitt välbefinnande som högt eller mycket högt.
Många svenskar är positivt inställda till att donera sina organ. Men få känner till att de också kan donera hela sin kropp för att bidra till bättre medicinsk utbildning, forskning och sjukvård.
Vid kroppsdonation ingår man ett avtal med ett lärosäte om att det ska få använda kroppen när man avlidit, för undervisning av läkarstudenter och färdighetsträning för kirurger.
Stort behov av kroppar
– Under senare år har donationerna av kroppar ökat, vilket vi är mycket tacksamma för, men vi har fortsatt ett enormt behov av kroppar. Vi hade gärna sett att dubbelt så många ingick avtal om kroppsdonation med oss. Det skulle ge oss möjlighet att erbjuda färdighetsträning för betydligt fler kirurger, säger Magnus Braide, professor i anatomi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och föreståndare för Kirurgisk anatomiskt träningscentrum, KAT, som drivs genom ett samarbete mellan universitetet och sjukvården.
Vid Göteborgs universitet använder man främst kropparna för att ge studenter på läkarprogrammet en fördjupad förståelse för anatomiska strukturer. När det gäller färdighetsträning för kirurger är de som är verksamma på Sahlgrenska Universitetssjukhuset prioriterade, som också står som arrangör för en stor del av dessa kurser.
Svårt att bibehålla skicklighet
Om det är möjligt används kroppar också i kurser som ges av medicintekniska företag. Där kan kirurger få möjlighet att lära sig arbeta med moderna operationstekniker, bland annat med stöd av robotar och datortomografi.
Ett område där tillgången på donerade kroppar i dag inte räcker till är traumakirurgi.
– Det är en kirurgisk specialitet som hanterar konsekvenserna av yttre våld, som fallskador, trafikolyckor, knivskador och skjutningar. Skadorna är mycket varierande, och patienterna förhållandevis få. Det innebär att det kan vara svårt för traumakirurger att upprätthålla sin skicklighet, säger Magnus Braide.
– Resultaten visar att förebyggande insatser mot fetmarelaterad cancer bör starta redan tidigt i barndomen. Om beslutsfattare med ansvar för folkhälsan på populationsnivå menar allvar med att alla barn har rätt till en hälsosam start i livet, då behöver man öka insatserna i tidiga år, säger Jimmy Celindforskare vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancersorter, varav många ökar i befolkningen. Sjukdomar som ingår är bland andra cancer i munhåla, lever, galla, bukspottskörtel, tjocktarm, ändtarm och sköldkörtel, malignt melanom och blodcancer.
Kopplingen mellan högt vuxen-BMI och förhöjd risk för fetmarelaterad cancer är känd sedan tidigare. Däremot har det varit oklart hur stor motsvarande risk är efter övervikt eller fetma i unga år.
Ökad risk för cancer 40 år efter övervikt
Forskarna utgick från deltagarnas BMI vid 8 respektive 20 års ålder, samt cancerdiagnoser under de efterföljande cirka 40 åren. Den långa uppföljningstiden var avgörande. Flertalet fall av fetmarelaterad cancer uppkommer i övre medelåldern.
– Alarmerande nog kvarstod en nästan 40-procentigt ökad risk även för den grupp av pojkar som hade övervikt vid 8 års ålder men normalvikt vid 20 års ålder, säger Jimmy Celind.
Studien visar att gruppen pojkar med övervikt vid 8 års ålder hade ökad risk för fetmarelaterad cancer i vuxen ålder, i synnerhet för den grupp där övervikten kvarstod vid 20 års ålder. Den förhöjda risken fanns dock kvar även vid normaliserat BMI vid 20 års ålder.
– Övervikt i barndomen, som normaliserades till vuxen ålder, gav alltså en kvarstående ökad risk för fetmarelaterad cancer i sen vuxen ålder, vilket den här studien är den första att visa.
Författarna bakom studien betonar att resultaten inte säger något om individuella risker. De vetenskapliga slutsatserna på befolkningsnivå manar dock till ökad aktivitet och tidiga insatser, menar forskarna.
Numret på den döda sillgrisslans ringmärkning rapporterades till ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet. Det tidigare åldersrekordet var 47 år och tio månader och gällde även det en sillgrissla.
På tredje plats i Europa
Den nu hittade fågeln är den tredje äldsta från ringmärkningen i Europa, där två mindre liror uppnått åldrar på nästan 51 respektive 52 år. Den äldsta kända ringmärkta fågeln i världen är en laysanalbatross, kallad Wisdom, som var minst 70 år när den 2021 observerades levande på atollen Midway nära Hawaii.
Ringmärkning har bedrivits i Sverige sedan 1911. Ringmärkningen ger inte bara information om hur gamla fåglar kan bli utan också annan värdefull information om vart de flyttar, hur olika arter varierar i antal och vad fåglar råkar ut för i naturen. Huvuddelen av arbetet med att märka fåglar utförs ideellt av engagerade ringmärkare som en form av medborgarforskning (Citizen science) som leds av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Det handlar om att mäta halten av ett speciellt ämne i blodet så kallat neurofilament, där nivåerna av ämnet dels kan påvisa om patienten har ALS men också vilken variant av ALS patienten drabbats av.
– Det är idag svårt att ställa en säker ALS-diagnos tidigt i sjukdomsförloppet med risk för förväxling med andra sjukdomar, trots lång utredningstid. Mycket skulle vara vunnet om vi kunde ställa en korrekt diagnos tidigare. Dessa resultat är mycket lovande, säger Arvin Behzadi, doktorand vid Umeå universitet och delad förste författare till studien.
myotrofisk lateralskleros, ALS, är ett neurodegenerativt syndrom som medför förlust av nervceller i både hjärna och ryggmärg, vilket leder till muskelsvaghet och muskelförtvining. Majoriteten av patienterna avlider inom två till fyra år från symtomen debuterat, men ungefär en av tio överlever mer än tio år efter symtomdebut.
Flera genetiska mutationer har associerats till ALS och det finns för närvarande ingen botande behandling mot ALS. Däremot finns bromsmediciner som för vissa patienter kan sakta ned sjukdomsförloppet om de sätts in i tid.
Det ämne det handlar om heter neurofilament. Det är proteiner med en speciell roll i nervceller och nervtrådar. Vid skada på nervsystemet läcker neurofilament ut i ryggmärgsvätskan och blodet. I en studie har forskare vid Umeå universitet, Norrlands universitetssjukhus, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg visat på skillnader i nivåerna av neurofilament både i ryggmärgsvätska och i blod mellan patienter med ALS och patienter med andra sjukdomar som kan likna tidig ALS.
Högre halter av neurofilament hos patienter med ALS
Det är i tidigare studier visat högre halter av neurofilament i ryggmärgsvätska vid ALS jämfört med flera andra neurologiska sjukdomar. Däremot har det varit svårt att mäta mängden neurofilament i blodet, eftersom halterna där är mycket lägre än i ryggmärgsvätskan. Nya och känsligare analysmetoder har på senare år öppnat dock nya möjligheter här.
Den nu aktuella studien visar ett starkt samband mellan mängden neurofilament i blodet och i ryggmärgsvätskan hos patienter med ALS. Studien är gjord på data från blod- och ryggmärgsvätskeprover från 287 personer som remitterats till Neurologiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus för utredning av misstänkt ALS. Hos 234 av dessa kunde man efter omfattande utredning ställa diagnosen ALS. Dessa hade signifikant högre halter av neurofilament i både ryggmärgsvätskan och blodet än de som inte fick diagnosen ALS.
Möjligt att avgöra vilken typ av ALS det rör sig om
Det gick även att se skillnader mellan olika typer av ALS. Patienter där sjukdomssymtomen debuterade i huvud- och halsregionen hade högre halter neurofilament i blodet och sämre överlevnad än patienter där sjukdomen debuterade i en arm eller ett ben. Studien har också kunnat kartlägga skillnader av mängden neurofilament i blodet samt överlevnad vid de två vanligaste typer av ärftlig ALS.
– Att hitta misstänkta fall av ALS genom ett enkelt blodprov öppnar helt nya möjligheter både för screening och för att enklare mäta behandlingseffekt hos patienter som deltar i läkemedelsprövningar. Det kan även göra det möjligt att sätta in bromsmediciner tidigare i sjukdomsförloppet innan musklerna förtvinat, säger Arvin Behzadi.
Arvin Behzadi, Doktorand, institutionen för klinisk vetenskap, neurovetenskaper vid Umeå universitet, arvin.behzadi@umu.se
Alexandra Söderman har följt tre slutna Facebookgrupper för studenter under ett års tid: en grupp för ett förskollärarprogram, en för ett kandidatprogram i statsvetenskap och en samlingsgrupp för studenter på konst- och designutbildningar. I hennes avhandling framträder en bild av hur Facebookgrupper återspeglar studenternas sociala bakgrund och innebär en kulturell och social inlåsningseffekt inom högre utbildning.
”Vi mot dem” i förskollärargruppen
Gruppen för blivande förskollärare benämner Alexandra Söderman som ”mobiliseringsarena för akademiska underdogs”.
– Förskollärarstudenterna använde gruppen på ett sätt som för tankarna till facklig organisering. På Facebook kunde de kollektivt mobilisera emot lärosätet och exempelvis protestera mot nya seminariegruppsindelningar. I Facebookgruppen fanns en tydlig uppdelning mellan ”vi” och ”dem” där man ifrågasatte hur ”de”, alltså lärosätet, kan göra ”så här mot oss”.
Akademiskt ”hemmastadda” statsvetare
I statsvetarnas grupp inkluderades i stället alla i en påtagligt konsensusdriven studentgemenskap. Alexandra Söderman beskriver därför gruppen som en ”nätverksplats för akademiskt hemmastadda”.
– Gruppen för studenter på konst- och designutbildningar liknar mer en ”anslagstavla för akademiskt distanserande”. Här är det varken studierna eller studentlivet som är i fokus. Snarare är Facebook en mötesplats för ”individuella gallerister”, säger Alexandra Söderman.
– På så vis anas utbildningens rötter i den konstnärliga, snarare än vetenskapliga utbildningstraditionen.
Social och kulturell inlåsning
Den studentkultur som skapas i grupperna kan ses som en spegling av studenternas sociala bakgrund och av olika utbildningstraditioner. De som läser på förskollärarprogrammet är ofta de första i sin familj som pluggar på högskolan, medan statsvetarna oftast kommer från medelklassen och har föräldrar med akademisk utbildning. Studenterna på konst- och designutbildningar kommer också från medelklass eller övre medelklass, men har i relation till statsvetarna ofta med sig mer kulturellt än ekonomiskt kapital.
– Resultaten står i skarp kontrast till tidigare utopiska idéer om internet som ett frigörelseprojekt där var och en formar sin egen identitet oberoende av bakgrund, säger Alexandra Söderman.
Studier som klassresa
Studien väcker också frågor om genomslaget för akademiseringen av olika utbildningstraditioner under paraplyet ”högre utbildning”. Enligt Alexandra Söderman präglas dessa grupper av social och kulturell inlåsning på ett sätt som går emot de värden om social utjämning som var ett argument som låg till grund för högskolereformen 1977.
– Det är därför mycket möjligt att det blir svårare att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning när Facebook blir som ett socialt och kulturellt ankare, både för enskilda studenter och för olika utbildningsinriktningar, säger Alexandra Söderman.
Så gjordes forskningen:
Avhandlingen bygger på ett års deltagande observation i tre slutna Facebookgrupper för högskolestudenter, samt intervjuer med gruppernas administratörer och en enkät till samtliga medlemmar i grupperna.
Alexandra Söderman, e-post: alexandra.soderman@gu.se
Utsläppen från flyget påverkar klimatet på flera sätt. Därför räcker det inte att byta ut fossilt bränsle mot biodrivmedel. Man måste även kompensera för höghöjdseffekten, som innebär att flygbränsle som förbränns på hög höjd bidrar till molnbildning, vilket har en negativ påverkan på värmebalansen i atmosfären.
Forskning från Chalmers visar att det helt går att eliminera klimatpåverkan från flyget om produktionen av bioflygbränsle kombineras med infångning och lagring av koldioxid.
Fånga in koldioxidutsläpp ett måste
I produktionsprocesser för bioflygbränslen är kolutbytet ofta lågt och mycket av råvarans kol släpps ut som koldioxid. Framöver behöver klimatnyttan per avverkat träd bli betydligt större för att räcka till fler behov.
Produktion av biodrivmedel bör därför kombineras med CCU, infångning och nyttiggörande av koldioxid, som kan ge mångdubbel mängd biodrivmedel av samma råvara, eller med CCS, infångning och lagring av koldioxid, som ger en nettokylande effekt.
Sju olika sätt att producera bioflygbränsle
Forskargruppen har utvärderat sju olika produktionsalternativ för bioflygbränslen baserade på restströmmar från skogen, kombinerade med CCS respektive CCU.
Resultatet visar att kombinationen med CCS är en intressant metod för produktion av biodrivmedel för flyget. Genom att kolet fångas in och lagras ger metoden en nettokylande effekt som kompenserar flygets höghöjdseffekt.
Nödvändiga flygresor blir gröna
– Vi har för första gången kunnat visa att bioflygbränslen helt kan eliminera klimatpåverkan från flyget, säger Erik Furusjö, projektledare och forskare vid RISE.
– Men det betyder inte att vi kan fortsätta flyga som vi gör, eftersom efterfrågan på flygbränsle är för hög för att kunna mötas med hållbara alternativ. Vi måste flyga när vi verkligen behöver, och vid nödvändiga långväga resor kan vi använda den här typen av klimatpositiva biodrivmedel. För kortare flygresor kan det finnas andra hållbara alternativ på sikt, såsom elflyg.
Behandlade skogsrester och CCS
Två teknikalternativ är särskilt intressanta när den totala kostnaden för växthusgasreduktionen vägs in. Dessa är förgasning respektive vätebehandling av restprodukter från skogsindustrin, i kombination med CCS. Båda processerna har relativt låga produktionskostnader och en positiv klimatpåverkan.
Forskningsresultaten visar också att kombinationen med CCU, att fånga in och använda kolet, inte kan eliminera flygets negativa klimatpåverkan, även om en stor klimatnytta fortfarande uppstår jämfört med fossila bränslen. Metoden ger även mångdubbelt mer biodrivmedel av samma mängd råvara och skapar därför stor klimatnytta.
Minska slöseriet med biogent kol
Kombinationen av tekniker ger flera positiva effekter. Slöseriet med biogent kol minskar, den begränsade biomassaresursen räcker till fler behov och mer fossilt drivmedel kan därmed trängas bort från marknaden.
– Det är vetenskapligt vettigt att göra som vi föreslår, nu gäller det att hitta ett sätt som också kan göra det ekonomiskt gångbart. Med en kompensation för negativa utsläpp i storleksordningen 100 EUR per ton koldioxid skulle de bästa biodrivmedelsspåren kunna bli kostnadsmässigt konkurrenskraftiga, konstaterar Erik Furusjö.
Det är sedan tidigare känt att PFAS påverkar immunförsvaret negativt och forskare har hittat samband mellan PFAS-halten i blodet och minskat antikroppssvar hos småbarn som vaccineras i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det finns också forskning som tyder på att det kanske även finns en koppling till ökad infektionskänslighet.
– I ljuset av pandemin, är det särskilt angeläget att ta reda på om PFAS påverkar risken att insjukna i covid-19, säger Christel Nielsen, docent i epidemiologi, Arbets-och miljömedicin vid Lunds universitet.
Miljökatastrofen i Kallinge
Försvarsmakten i Kallinge (Ronneby kommun) använde brandskum som innehöll PFAS, vilket fick till följd att marken och grundvattnet förorenades. Ämnena är mycket svårnedbrytbara och kommer att finnas kvar under lång tid i jorden. Sedan 2013 är vattnet inte längre kontaminerat.
PFAS
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en stor grupp av syntetiska ämnen som bland annat fanns i brandskum för petroleumbränder.
Källa: Christel Nielsen
Forskarna har använt information från Folkhälsomyndigheten om samtliga positiva testsvar mellan mars 2020 och mars 2021, innan vaccinationerna mot covid-19 drog igång, och jämfört situationen i Ronneby med den i grannkommunen Karlshamn. Resultaten visar att det var 19 procent fler fall än av covid-19 i Ronneby.
Skillnad men inget orsakssamband
– 19 procents skillnad är mycket, när vi även har tagit höjd för ålder och kön. Samtidigt är det viktigt att understryka att studien inte visar att det är PFAS som ligger bakom olikheterna mellan kommunerna, bara att det fanns en skillnad, säger Christel Nielsen.
Forskarna vet vilka fastigheter som utsattes för det förorenade vattnet och hur länge exponeringen varade. Nästa steg är att ta reda på om de kan se ett samband mellan vilket vatten man haft i kranen och vilka individer som insjuknat i covid-19.
– Vi saknar erfarenhet av de exponeringsnivåer som invånare i Ronneby blivit utsatta för, men påverkan på immunförsvaret är en aspekt där bevisstyrkan är som allra starkast. Därför måste vi forskare ta reda på hur det egentligen ligger till, avslutar Christel Nielsen.
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Christel Nielsens forskning handlar bland annat om ”Hälsoeffekter av exponering för miljöföroreningen PFAS (perfluorerade alkylsyror)”. Forskningen kartlägger hur befolkningen i Ronneby påverkats av att ha druckit PFAS-förorenat vatten under många år (sedan 2013 är vattnet inte längre kontaminerat). Exempelvis tittar forskarna på påverkan på immunförsvaret, graviditetshälsa samt barns hälsa och generella utveckling. Christel Nielsen är ansvarig forskare för Ronneby mor-barnkohort där forskarna följer 250 mammor och barn, från tidig graviditet och genom uppväxten, genom blodprovstagningar och frågeformulär.
Sverige har drygt 100 000 personer diagnosen Alzheimers sjukdom. Kognitiva symtom i kombination med förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau utgör grunden vid diagnostisering av sjukdomen. Men under det senaste decenniet har en teori om att förändringar i humör och beteende skulle kunna utgöra mycket tidiga tecken på sjukdom, symtom som vetenskapligt inte fått så mycket uppmärksamhet som de kognitiva.
Nu har forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm tillsammans undersökt de komplicerade sambanden mellan psykiska symtom, alzheimerproteiner och kognitiva sympom. Detta gjordes inom ramen för den internationellt välkända Biofinder-studien, under ledning av professor Oskar Hansson.
I studien undersöktes 356 personer över 65 år, vilka inte hade några kognitiva besvär vid studiens början. Förutom att analysera amyloid-beta och fosforylerat tau i ryggvätska, undersöktes även deltagarnas nivåer av ångest och apati samt den kognitiva funktionen vartannat år. Studiedeltagarna följdes sammantaget under åtta års tid.
Psykiska symtom – en konsekvens av förändringar i hjärnan
När data analyserades fann forskarna en koppling mellan förhöjda nivåer av amyloid-beta vid studiens början och framtida utveckling av ångest och apati.
Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet, läkare vid enheten för kognitiv medicin i Ängelholms sjukhus och huvudförfattare till studien, förklarar:
– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symtom, precis som de kognitiva besvären, är en konsekvens av förändringar i hjärnan till följd av inlagring av amyloid-beta.
Forskarna visade också att amyloid-beta driver utvecklingen av apati genom företrädesvis direkta effekter, och att apati endast i begränsad omfattning orsakas av kognitiv försämring. När det gäller ångest sågs inga samband med kognitiva förändringar.
– Fynden talar alltså emot att dessa tidiga förändringar i känsloliv och beteende vid Alzheimers sjukdom främst skulle utgöra psykologiska reaktioner på en sviktande kognitiv förmåga. Istället talar resultaten för att åtminstone apati och ångest uppstår på grund av en sjuklig ansamling av vissa Alzheimer relaterade proteiner, förtydligar Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Psykiska symtom som alternativa utfallsmått
– Resultaten innebär även att psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till en mer effektiv studiedesign, fortsätter han.
En tidigare studie inom BioFINDER talar för att förekomst av ångest eller apati hos fortsatt icke-dementa äldre kan flagga för en ökad risk att i framtiden försämras i sin kognition.
– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symtom kan bidra till den etablerade kliniska diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och då i vissa fall möjligen redan innan kognitionen blivit påverkad.
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Växtplankton står för nästan hälften av världens totala primärproduktion och utgör föda för bland annat hoppkräftor.
Växtplanktonen må vara mikroskopiskt små encelliga varelser, men deras olika försvar mot rovdjuren är sinnrikt. Vissa arter av växtplankton skrämmer bort hoppkräftorna genom att lysa starkt vid beröring, något som kallas för mareld.
Andra planktonarter producerar gift eller delar upp sig från långa strängar av celler till mindre enheter, som är svårare att hitta för hoppkräftan.
Lukten triggar försvaret hos planktonen
Hoppkräftorna skickar även ut kemiska substanser som en lukt i vattenmassan. Växtplanktonen registrerar lukten och startar då sina försvarsmekanismer.
– I tester har jag sett att mängden kemiska signalsubstanser som utsöndras av hoppkräftorna avgör hur växtplanktonen bygger upp sitt försvar, säger doktoranden Kristie Rigby vid Göteborgs universitet.
Hon kunde i en avhandling isolera de kemiska substanserna, så kallade copepodamider, från hoppkräftorna och använda dem i labbförsök.
Genom att utföra experiment med flera och enstaka planktonarter kunde hon utforska effekterna på artsammansättningen, bioluminescens (mareld), produktionen av gift och förändringar i kolonistorlek för olika växtplankton när de utsätts för lukten.
Följdeffekter i näringskedjan
Studierna visade att planktonarterna påverkas på olika sätt beroende på förekomsten av hoppkräftor och de kemiska signalsubstanserna de utsöndrar. Vissa arter kan gynnas på bekostnad av andra när hoppkräftan skickar ut sin lukt i havet.
Balansen i havets ekosystem hänger ihop med hur mycket växtplankton som finns tillgängligt som föda för zooplankton, som till exempel hoppkräftor. Det kan i sin tur leda till följdeffekter längre upp i näringskedjan för de arter som äter hoppkräftorna.
– Skrämseleffekten av hoppkräftans lukt har betydelse för näringsväven. Vi har sett att artsammansättningen förändras beroende på hur mycket kemiska substanser som finns i vattnet. Det spelar en lika stor roll, om inte större, som själva betningen av hoppkräftorna, vilket är viktigt för att förstå, säger Kristie Rigby.
Avhandling är en pusselbit för att kunna kartlägga näringsväven i havet som är en av jordens viktigaste kolfällor.
Avhandlingen: Signals in the Sea: predatory induced defences in marine phytoplankton.
Kontakt: Kristie Rigby, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, kristie.rigby@gu.se
Det finns inga objektiva mått för psykiatriska diagnoser. Men forskning pågår om en rad olika metoder. De som ligger närmast är blodprov för utmattningssyndrom och psykologtester som möjliggör skräddarsydd behandling.
Idag bygger en psykiatrisk diagnos på det patienten berättar om sina besvär. En deprimerad patient kan till exempel säga: ”jag har ingen matlust, jag sover uselt, har mycket ångest och känner att allt känns meningslöst”.
Läkaren observerar också patientens kroppsspråk, exempelvis att hen går och talar långsamt och har utslätad ansiktsmimik. Ibland används också skattningsskalor då patienten får ange med en siffra hur starkt ett symtom är, för att läkarens ska kunna bedöma sjukdomens svårighetsgrad. Även information från anhöriga kan vara till hjälp i bedömningen.
Psykiatrisk diagnostisering bygger på bedömning av beteende. Patientens egen, anhörigas och psykiatrikerns. Bild: Nicolas Lobos, Unsplash
Men det finns inga lab- eller röntgenundersökningar som kan hjälpa till att ställa en diagnos, som högt blodsocker vid diabetes eller avvikande slätröntgen vid benbrott.
– De psykiatriska diagnoser vi har baseras på internationell konsensus om vad vi kallar depression, schizofreni och så vidare, en diskussion som pågått i 100 år, säger Lars Farde, som är professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.
I svensk sjukvård används idag diagnosklassifikationen ICD-10 parallellt med DSM-5, se faktaruta.
Schizofreni kan vara flera olika sjukdomar
– I arbetet med patienter skulle mätbara biologiska markörer vara till stor hjälp, både för att sätta rätt diagnos och för att avgränsa olika psykiska sjukdomar ifrån varandra. Det är till exempel fullt möjligt att det vi idag kallar schizofreni kan visa sig vara en rad sjukdomar med likartade symptom men med olika orsak. På så sätt skulle biomarkörerna i sig kunna ge avgörande ledtrådar för att äntligen identifiera sjukdomarnas orsaker, säger Lars Farde.
Han har i 40 år använt positronemissionstomografi, PET, för att bland annat försöka ta reda på den biologiska grunden för schizofreni. I dagsläget bygger diagnosen, som andra psykiatriska diagnoser, på att patienten har tillräckligt många av de symtom som man kommit överens om ska gälla för diagnosen.
Tvärsnittsbilder av hjärnan från MR.
PET-kamera visar hjärnan i 3D
I blodet injiceras ett ämne som är märkt med kortlivad radioaktivitet och som letar sig in
i hjärnan och binder till olika receptorer för signalsubstanser. Med PET-kameran registreras radioaktiviteten, så att man får en tredimensionell bild av hur receptorerna är fördelade i hjärnan och kan följa förändringar över tid.
Magnetkamera visar hjärnans nätverk
I magnetresonanstomografi, MR, används en magnetkamera för att skapa tvärsnittsbilder av hjärnan. Funktionell MR mäter förändringar i syrehalten i hjärnans olika delar, då hjärnan aktiveras genom att personen utför olika test.
I studier där grupper av patienter med schizofreni jämförts med grupper av friska kontrollpersoner har man sett en större frisättning av signalsubstansen dopamin hos patienter än friska. Patienterna har också en ökad kapacitet att omvandla förstadiet L-dopa till dopamin. Men nivåerna växlar stort i båda grupperna och det finns en överlappning mellan sjuka och friska. PET går därför inte att använda i klinisk diagnostik än.
– Sannolikt beror det på att schizofreni är en grupp av sjukdomar som har likartade symtom, men olika orsak. Några patienter har ett överaktivt dopaminsystem, andra inte. Så vi kan inte förvänta oss att hitta en diagnostisk markör som är användbar för alla.
Mindre serotonin hos deprimerade
Man har också på gruppnivå sett att en av receptorerna för signalsubstansen serotonin finns i mindre mängd hos deprimerade personer än friska, men problemet är detsamma här: överlappningen med friska gör att testet inte kan användas i diagnostik.
– Den nyaste PET-forskningen utforskar kopplingar, synapser, mellan nervceller i olika
delar av hjärnan. Två inledande studier talar för sänkt synapstäthet vid schizofreni. Flera studier pågår världen över, säger Lars Farde.
Predrag Petrovic är psykiater och forskare vid Karolinska Institutet. Han samarbetar nu med forskare i Oxford i studier av hur hjärnans olika delar kommunicerar med varandra, så kallad konnektivitet. Det finns en hierarki: alla delar kommunicerar inte med alla och man ser skillnader mellan friska och sjuka.
Ett exempel är att ju högre risk för bipolär sjukdom, desto mindre är ett område långt fram i hjärnan som är en viktig sambandscentral, så patienten får en sämre konnektivitet med resten av hjärnan. Området är dessutom viktigt för upplevelsen av jaget.
– Hypotesen är att sämre funktion i detta område gör att hjärnan inte signalerar att man beter sig avvikande från sitt normala beteende. Men som med PET-forskningen är problemet överlappningen med friska. Men på sikt kommer vi att kunna se individuella mönster i hur delarna kommunicerar med varandra och alltså hur personen fungerar.
Bild: Cassidy Dickens, Unsplash
AI lär sig känna igen schizofreni
Ett annat hett forskningsfält är maskininlärning, det vill säga en typ av artificiell intelligens. När man matar in hjärndata kan datorn lära sig hur en schizofren persons hjärna ser ut och sedan leta efter samma mönster hos nya patienter. Den kan då med stor sannolikhet förutsäga om personen har schizofreni.
– Men det används inte kliniskt än. Träffsäkerheten är för dålig och våra diagnoser är för inexakta. Och sjukdomar är inte heller antingen eller, utan en glidande skala från få symtom till fullskalig sjukdom. Men maskininlärning kommer att komma även inom kliniskt arbete.
Kognitiv test kan visa på problem
Men något som redan finns är psykologiska test för att beskriva den kognitiva profilen, vilket innebär en kartläggning av hur bra du är på olika mentala förmågor som till exempel att lösa problem, anpassa dig dynamiskt och reglera känslor. Du kan vara jättebra på en del sådana förmågor, medelbra på en del och dålig på andra.
– Alla människor har olika kognitiva profiler. Testerna finns redan, men används alldeles för lite kliniskt. Till exempel vid adhd kan testen visa om individen främst har problem med regleringen av uppmärksamhet eller känslor, så att vi kan hjälpa hen mer precist.
Hörseltest vid adhd- och autismutredning
Barnpsykiatern Emma Claesdotter-Knutsson tycker att barnpsykiatrins utredningar ibland är alltför subjektiva, vilket medför både över- och underdiagnostik av autism och adhd. Hon har därför utforskat metoden hjärnstamsaudiometri, ABR, som skulle kunna användas som komplement i utredningarna.
Unga som söker sig till BUP fick genomgå både hjärnstamsaudiometri och sedvanlig BUP-utredning med neuropsykologiska test. Alla barn med adhd hade tre ABR-avvikelser jämfört med kontrollgruppen. Patienterna med autismspektrumdiagnos hade en avvikelse.
– Studien visar att ABR skiljer ut adhd- respektive autismgruppen från normala kontroller. Då vi har tittat på skillnader på gruppnivå, kan vi inte dra slutsatser om den enskilda individen. Det behövs mer forskning, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
En vidareutveckling av hörseltest för nyfödda kan vara till hjälp vid utredningar om adhd och autism.
Hjärnstamsaudiometri
Används bland annat för att testa nyföddas hörsel. Med elektroder på pannan och bakom öronen mäter man hjärnstammens automatiska respons på klickljud, då ljudimpulsen färdas från trumhinnan mot hjärnbarkens hörselcentrum. En avvikelse jämfört med standardkurvan visar var förändringen i hjärnstammens reaktion finns. I forskningen om adhd och autism har en vidareutveckling av metoden använts.
Utmattningssyndrom syns i blodprov
Marie Åsberg är professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har visat att patienter med utmattningssyndrom har fragment i blodet av astrocyter, en typ av stödceller som finns bara i hjärnan. De har också förhöjda nivåer av proteinet aquaporin4 som är kopplat till hjärnan.
– Det är väldigt intressant, för det talar för hjärnpåverkan. De här två biomarkörerna skiljer tydligt ut utmattade från deprimerade och friska. De skulle kunna användas kliniskt, men kostar pengar och man måste känna till dem och tycka att de är bättre än en klinisk bedömning.
Gruppens nyaste studie visar att det neuropsykologiska testet MapCog, som mäter förmågan att vidmakthålla och snabbt skifta uppmärksamheten, också skiljer väldigt tydligt mellan utmattningssyndrom och friska kontrollpersoner. Testet görs på en surfplatta och skulle kunna utföras av en undersköterska på vårdcentralen.
Ökad självmordsrisk syns i ryggmärgsvätska
Det finns också studier av djupt deprimerade patienter som visat att låga nivåer i ryggmärgsvätska av 5-HIAA, en nedbrytningsprodukt av serotonin, är förknippat med förhöjd självmordsrisk. Men testet används inte kliniskt för att det kräver att patienten är medicinfri. Antidepressiv medicin sänker 5-HIAA-nivåerna.
Vad skulle objektiva mått betyda för patienterna?
– Jag tror att det vore viktigt för många. De skulle bland annat respekteras mer av
omgivningen, i stället för att få höra ”det där är bara psykiskt” och andra förnedrande, svepande omdömen, säger Lars Farde.
Marie Åsberg håller med.
– Många patienter har funderingar som ”vad är det för fel på mig, är jag en dålig människa?”. Det okända fasar vi för. En diagnos är en förklaringsmodell som reducerar ångest. Så länge vi inte har det försöker hjärnan förstå, säger hon.
ICD-10 och DSM
ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems , har utvecklats av WHO och listar alla sjukdomsdiagnoser. Det finns drygt 100 psykiatriska diagnoser, indelade i tio huvudgrupper, såsom schizofreni och andra psykoser, förstämningssyndrom (till exempel depression och bipolär sjukdom) och beteendestörningar (exempelvis hyperaktivitetsstörningar). ICD-systemet används brett inom svensk sjukvård och varje diagnos har en kod som matas in i olika sammanhang.
DSM-klassifikationen, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder s, utvecklades av det amerikanska psykiaterförbundet och var inledningsvis i huvudsak avsett för forskning. Tanken var att om man i USA publicerar en studie om schizofreni ska kriterierna vara desamma som i Sverige eller Japan, vilket inte var fallet på 1960- och 70-talet. DSM har uppdaterats efterhand och idag används den femte versionen, DSM-5.
De båda systemen är överlappande och det har funnits en interaktion genom åren.
I DSM beskrivs de olika symtom en sjukdom kan ge. Patienten behöver ha ett visst antal av dem för att få diagnosen. Till exempel för depression anges nio olika symtom och patienten behöver ha fem av dem för att uppfylla kriterierna för depression.
Många svenska psykiatrer sätter diagnos enligt DSM och ”översätter” sedan till ICD för att det ska passa in i sjukvårdens administrativa system. Källa: Lars Farde
Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se
Barn med migrantbakgrund (flyktingar, andra utrikesfödda och barn med minst en förälder född utomlands) hade lägre sannolikhet att diagnostiseras med bland annat depression, ångest och neuropsykiatriska diagnoser, jämfört med svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar Sannolikheten för att få dessa diagnoser var ungefär 40 procent lägre för barnen med utländsk bakgrund.
Om barnen fick någon av de studerade diagnoserna hade barn med utländsk bakgrund lägre sannolikhet att få vissa rekommenderade behandlingar, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar med samma diagnos.
Barn med utländsk bakgrund hade ungefär 30 procent lägre chans att få psykoterapi vid depression eller ångestdiagnos, och ungefär hälften så stor chans att få adhd-läkemedel vid adhd-diagnos som svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar.
Ojämlik psykiatrisk vård
– Våra fynd pekar på att det finns en ojämlikhet i både tillgång och kvalitet vad gäller psykiatrisk vård för barn och unga med migrantbakgrund, jämfört med inrikes födda med svenskfödda föräldrar. Vi vet sedan tidigare att barn med migrantbakgrund har större risk för psykisk ohälsa och dessutom riskerar att inte nå den psykiatriska vården i samma utsträckning som svenskfödda. Våra resultat bekräftar den bilden och tyder på att de barn med migrantbakgrund som väl når vården riskerar att inte få den rekommenderade behandling som finns tillgänglig, säger Ester Gubi, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.
Ska studera orsakerna
Eftersom studien baseras på registerdata har forskarna ingen information om deltagarnas upplevda behov av vård, eller om behandlingar som har erbjudits men avböjts. Studien kan inte säga vad de noterade skillnaderna beror på, vilket forskarna nu undersöker vidare.
– I vår nästa studie försöker vi förstå mer om orsakerna till skillnader i psykiatrisk vårdkonsumtion mellan barn med och utan migrantbakgrund, bland annat genom att titta på bostadsområdets betydelse. Det är också viktigt att försöka förstå vad skillnaderna i de behandlingar som ges beror på, säger Ester Gubi.
Så gjordes forskningen
Forskarna undersökte skillnader mellan barn med utländsk bakgrund – flyktingar, andra utrikesfödda och barn med minst en förälder född utomlands – och svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar, gällande sannolikheten att få vissa psykiatriska diagnoser och de behandlingar barnen ges när en diagnos har satts.
Studien utgår från alla barn mellan 6 och 17 år boende i Stockholm mellan åren 2006 och 2015. Vissa grupper uteslöts ur analysen, däribland barn som hade en psykiatrisk diagnos innan studiens start, barn födda utomlands med två svenskfödda föräldrar och adopterade barn.
Studiepopulationen var drygt 444 000 individer: drygt 60 procent var svenskfödda med svenskfödda föräldrar, drygt 31 procent var svenskfödda med minst en förälder född utomlands och drygt 8 procent var utrikesfödda, varav 1 procent flyktingar.
Uppgifterna hämtades ur forskargruppens registerdatabas innehållande demografiska uppgifter och vårddata. Forskarna fokuserade på ett antal psykiatriska diagnoser och vilka behandlingar som givits inom tre månader efter diagnosen satts. Resultaten justerades för ålder, kön och föräldrarnas inkomst.
Idag tillbringar vi upp till 87 procent av livet inomhus, enligt en amerikansk studie. Inomhusmiljön har därför blivit en allt viktigare faktor för hälsa och välmående. Temperatur, koldioxidnivåer och luftfuktighet är välkända parametrar i innemiljön, men på senare tid har alltmer fokus riktats mot hur ljuden i vår omgivning påverkar oss.
Framför allt är det ventilationsaggregat som orsakar konstant brus. Människoörat irriteras av ett så kallat tonalljud som uppstår när fläktarnas blad rör sig.
– Källan till tonalljudet har aldrig tidigare identifierats på den här typen av fläktar. När man minskar den här tonen blir fläktarna extremt tysta och på det sättet också världsunika. Det är första gången någon lyckas lösa det här problemet, säger Martin Ottersten, industridoktorand i strömningslära vid Chalmers, och forsknings- och innovationsingenjör på Swegon.
Studien visar att en människa som exponeras för fläktarnas ljud under lång tid löper högre risk att drabbas av högt blodtryck, hjärtstillestånd, tinnitus, hörselskador, sömnsvårigheter och stress. Även barns kognitiva utveckling kan enligt rapporter påverkas negativt av de ljudnivåer som exempelvis skolors ventilationssystem orsakar.
Att hitta orsaken till tonalljudet för att eliminera det har därför varit högintressant för forskare och fläkttillverkare under många års tid.
– Jag är själv känslig för ljud och kan ha svårt att koncentrera mig och sova med störande ljud. När jag tog del av WHO:s rapporter om hur tonalt ljud kan leda till sjukdomar som högt blodtryck och till och med hjärtstillestånd så fick projektet en helt ny dimension, säger Martin Ottersten, som har ägnat fyra år åt att försöka göra fläktar tystare.
Med hjälp av veckolånga datorberäkningar har han studerat hur luften flödar genom fläkten vid rotation och därigenom sett var turbulens uppstår.
Beräkningarna gav också ljuddata för fläkten, som han använde för att lokalisera källan till det störande ljudet. Efter flera modifieringar lyckades Martin Ottersten skapa en helt tyst fläkt som nu banar väg för hälsosammare inomhusmiljöer.
– Genom att modifiera fläktar och mäta ljudnivåerna med hjälp av väldigt stora beräkningar på hundratals datorer under flera veckors tid kunde jag se exakt var i fläktens konstruktion som tonalljudet uppstår och hur det kan elimineras. Ytterligare en positiv effekt vi har kunnat se, är att verkningsgraden på fläkten har ökat när tonalljudet har minskat, säger Martin Ottersten som ser möjligheter att få ut de supertysta fläktarna på marknaden.
– Vi håller just nu på att patentera lösningen och att implementera den i våra fläktar. Därefter ska vi få ut dem på marknaden och bidra till att göra våra inomhusmiljöer mer hälsosamma att vistas i. Och dessutom dra ner på energikonsumtion och koldioxidutsläpp.
Martin Ottersten, industridoktorand, avdelningen för strömningslära, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, martin.ottersten@chalmers.se
Föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars. Därför väckte pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta närmare genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt pcr-test för coronaviruset hos unga vuxna i Stockholm.
Föroreningar från trafik
Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för ett positivt test.
– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.
Över 400 unga deltagare följdes i studien
Studien utgår från det populationsbaserade BAMSE-projektet som har följt drygt 4 000 deltagare i Stockholm med upprepade undersökningar från födseln.
Genom att koppla dessa data till smittskyddsregistret SmiNet identifierade forskarna 425 deltagare som hade testat positivt på pcr-test för sars-cov-2 mellan maj 2020 och slutet av mars 2021. Deltagarna var i genomsnitt 26 år och 54 procent var kvinnor.
Dagliga utomhuskoncentrationer av olika luftföroreningar vid deltagarnas hemadresser beräknades med spridningsmodeller.
Föroreningarna var partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) respektive 2,5 mikrometer (PM2.5), sotpartiklar och kväveoxider.
Forskarna undersökte sambanden mellan infektion och exponering för luftföroreningar dagarna innan positivt pcr-test, på dagen för testet och på senare kontrolldagar. Varje deltagare fungerade som sin egen kontroll vid de olika tidpunkterna.
Samband mellan exponering och infektion
Resultaten visar kopplingar mellan risk för infektion och exponering för föroreningar mindre än 10 mikrometer och 2,5 mikrometer i diameter två dagar innan positivt test, och exponering för sotpartiklar dagen innan.
Forskarna såg ingen koppling mellan risken för infektion och kväveoxider.
Risk ökar med sju procent
Riskökningen var ungefär sju procent per partikelhaltökning motsvarande kvartilavståndet, det vill säga skillnaden mellan den första kvartilen (25 procent) och den tredje kvartilen (75 procent) av de beräknade partikelkoncentrationerna.
– Sju procent låter kanske inte så mycket, men eftersom alla mer eller mindre exponeras för luftföroreningar kan sambanden ha stor betydelse för folkhälsan, säger Erik Melén, projektledare för BAMSE och medförfattare till studien.
Effekten påverkades inte av kön, rökning, övervikt eller astma.
Koppling till långtidscovid studeras
Forskarna noterar att resultatet påverkas av testbenägenhet, det vill säga att lämna PCR-prov, och att många unga vuxna var asymtomatiska eller hade milda symtom efter infektion.
Forskarna undersöker nu kopplingen mellan luftföroreningar och långvariga effekter av covid-19 hos unga vuxna.
Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, olena.gruzieva@ki.se
Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska institutet, erik.melen@ki.se
Viktoria Wallin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, har i sin avhandling studerat måltider i palliativ vård ur patienters, närståendes och sjuksköterskors perspektiv.
Vi äter för att vi är hungriga och för att orka med skola, jobb och fritid, men mat ger oss även ett tillfälle att träffas, umgås och prata. För personer med obotliga sjukdomar i livets slutskede, kan måltider däremot bli stressande, då de inte kan delta på samma sätt som tidigare i livet när ork och aptit minskar. Glädje kring måltider minskar då. Mat och måltider upplevs vara kopplat till välbefinnande och tillskrivs förmåga att bevara hälsa och bromsa döende processen.
Patienter äter för att göra nära och kära glada
– Jag trodde att mat och måltider var viktiga även i livets slutskede, men att det tillskrevs en så stor potential, det var mer än jag trott. Jag har i min forskning intervjuat patienter i livets slut och även närstående för att ta del av deras upplevelse av mat. Det finns väldigt mycket kärlek och omsorg kring mat. Närstående vill gärna se att den som är sjuk äter. Ätandet är förknippat med hopp och att man kämpar, det kan bli som ett bevis på att man vill leva. Att tappa aptiten blir en markör för sjukdomen, och att döden närmar sig. Det förekommer att patienter kämpar för att äta bara för att göra sina nära och kära glada, säger Viktoria Wallin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola.
Viktorias övergripande syfte med avhandlingen har varit att utforska mat och måltider inom palliativ vård ur både patienters, partners och sjuksköterskors perspektiv. Resultaten från de fem delstudierna visar att patienterna kämpade med mat och måltider, och upplevde stress. De ätsvårigheter patienter kunde känna inverkade på det sociala livet, och samvaron med andra blev därmed förändrat. Ätandet blev många gånger ett problem.
– Att äta är något som tas för givet, men mat och hunger får inte samma innebörd i livets slutskede. Svårigheter att äta är också vanligt när man lever med obotlig sjukdom i livets slut. Sjuksköterskor är väl förbereda för att möta fysiska besvär och ge praktisk assistans, och råd, men är mindre förberedda för existentiella, psykologiska och sociala frågor i relation till de ätsvårigheter som upplevdes. Här finns en kunskapslucka som måste fyllas, säger Viktoria Wallin.
Fråga vad och hur patienterna vill äta
För patienter i palliativ vård och deras familjer symboliserar ätande liv. Partner till en döende person försökte bidra och ge stöd genom att sträva efter att upprätthålla det vardagliga och välbekanta kring mat och måltider, samt hitta nya sätt att stödja ätandet.
– Det jag har sett i studierna är att många patienter vill att man frågar vad de vill äta och hur de vill ha maten. I slutet av livet kanske man inte vill äta på samma sätt som tidigare. Kanske vill en patient som alltid ätit nyttigt istället unna sig att äta vad som helst, medan andra vill ha mat som är lätt att tugga eller som är mindre kryddig. Att ställa öppna frågor och prata om det är något jag sett är oerhört viktigt, säger Viktoria Wallin.
Viktoria kan se att det finns behov av studier med fokus på olika perspektiv på mat och måltider för att bredda och fördjupa kunskapen och för att förbättra klinisk praxis. Ett område som skulle kunna vidareutvecklas är hur man kan stödja sjuksköterskor i att kommunicera om mat och måltider inom palliativ vård för att främja patienters, partners och familjers välbefinnande i slutet av patienters liv.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
