Många av hennes historier utspelar sig helt eller delvis vid vatten och regnet eller havets ljud fungerar som ledmotiv i specifika romaner. Vattnet kan ses som en konstant i Marguerite Duras produktion och det kan skönjas redan i titlarna, alltifrån Un barrage contre le Pacifique (1950) till den postuma texten La mer écrite (1996). Avhandlingsförfattaren visar att vattnet används både metonymiskt och metaforiskt i Duras texter och att det ibland antar både mänskliga eller djuriska skepnader. Mattias Aronsson knyter användningen av vattentematiken till ett antal övergripande teman. Bland annat visar han att motivet är länkat till sådana i huvudsak positiva begrepp som skapande, moderlighet, frihet och sexualitet, men att det även illustrerar negativt laddade teman som ödeläggelse och död.
En närläsning av tre romaner (La vie tranquille (1944), L’après-midi de Monsieur Andesmas (1962) och La maladie de la mort (1982) visar att realismen från det tidiga författarskapet byts ut mot en vagare och mer svårtolkad användning av motivet i de senare texterna. Förmodligen kan man här se ett exempel på att författaren, medvetet eller omedvetet, låtit sig inspireras av den Nya Franska Romanens stilideal.
Aronsson redogör för vilken roll vattnet kommit att spela för vissa psykoanalytiskt inriktade forskare och kopplar Marguerite Duras vattentematik till Jungs teori om modersarketypen. Slutligen visar han hur vattnet kan illustrera ett österländskt (buddhistiskt eller taoistiskt) inflytande hos vissa av de återkommande romanfigurerna i Duras verk, t.ex. Lol V. Stein och Anne-Marie Stretter.
Förhoppningsvis kan avhandlingen bidraga till en ökad förståelse för den roll som vattentematiken spelar i detta ständigt aktuella och fascinerande författarskap.
Avhandlingens titel: La thématique de l’eau dans l’œuvre de Marguerite Duras.
Disputationen äger rum lördagen den 25 november 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Mattias Aronsson, tel. 031-773 18 12 (arb.),
031-42 16 69 (hem), e-post mattias.aronsson@rom.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Dan Brundin har ingående studerat de tre sena verken Ballong till månen (1958), Sommargästerna (1960) och Översten (1961). Han visar hur verken till en början bjuder in läsaren till en enkel läsning, via den raka, direkta stilen och de allmängiltigt och realistiskt skildrade miljöerna. Men väl inne i verken stöter läsaren på något som tidigare forskning inte fäst någon större uppmärksamhet vid. Verken liksom förvrids och ändrar skepnad: oräkneliga litterära referenser från många olika kulturella sfärer dyker upp, logiskt motsägelsefulla saker sker, karaktärer vandrar obehindrat mellan olika verklighetsnivåer och författaren Rådström förefaller lika obehindrat träda in i verkens verkligheter. Därigenom destabiliseras verkens allmängiltigt, realistiskt hållna verklighet och det enkla visar sig endast vara ett sken. Inget i verken har längre någon fast position att förankras i, allting flyter. Och som vännen Lars Forssell en gång uttryckte det: ”Det finns i allt han skrev – flera iakttagare har påpekat det – något ’undvikande’. Jag skulle vilja tillägga: något programmatiskt undvikande”. Det avvikande, eller undflyende, illustreras också av att Rådströms berättande ständigt viker av i olika riktningar, eller omvägar, och vägrar att följa en handlingens röda tråd.
Att sedan ingen aldrig egentligen gjort något av dessa iakttagelser, förefaller märkligt, och har gjort att uppfattningen om Rådström och hans verk har stelnat till en grånad schablon, en förutfattad mening utan förankring i hans verk. Med sin avhandling vill Dan Brundin revidera denna stelnade schablon, och visa att Rådström var en avsevärt mer komplicerad, seriöst syftande och litterärt kompetent författare än vad som tidigare har ansetts.
Avhandlingens titel: Omvägens estetik. Lättillgänglihet och komplexitet i Pär Rådströms sena verk.
Disputationen äger rum fredagen den 24 november 2006 kl. 13.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Dan Brundin, 0701-50 02 12 (mobiltel.),
e-post danbrundin@chello.se
Avhandlingen kan beställas via: Artos & Norma, Box 6302, 113 81 Stockholm, tel. 08-673 55 30, fax 08-674 07 91, www.artos.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Jordbruksprodukter och slaktdjur körs på energikrävande sätt till kvarnar, slakterier och andra uppsamlingsställen. Färdigproducerade livsmedel körs från industrier till butikslager och enskilda försäljningsställen. Tillsammans utgör dessa livsmedelstransporter en stor belastning för miljön.
David Ljungberg vid SLU har undersökt hur man skulle kunna effektivisera de vanligaste flödena och transporterna. Han fann att de transporter som kör råvaror lastas till 95 procent, medan de som distribuerar färdiga livsmedel går tätt och i små bilar med en lastningsgrad på 50 procent. Samtidigt går en stor del av transporterna tomma i andra riktningen. Vidare medför köer vid butiker och utanför slakterier fördröjningar i systemet och lidande för slaktdjuren.
David Ljungberg föreslår bland annat att spannmålshämtning samordnas med leverans av gödselmedel och andra förnödenheter, och att slaktdjurs- och mjölkuppsamling optimeras. Om leveransen till städernas butiker samkörs kan antalet turer minskas med 40 procent och tidsbesparingen kan bli avsevärd om transportrutterna ses över. Genom att torka och lagra säden på gården skulle man exempelvis kunna sprida ut transportbehovet under året och därmed minska behovet av bilar. Ändå visar beräkningar att det ekonomiskt bästa för jordbrukaren är att leverera säden otorkad.
Kontaktinformation
David.Ljungberg@bt.slu.se, 018-67 18 10
Avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001245/
Ju mer solljus som vanlig gul lök (Allium cepa L.) får i slutet av sin mognadsfas, desto nyttigare blir den. Det är mängden av antioxidanten quercetin som ökar under sensommaren, både när löken växer och när den fälttorkas. Lök är en av de viktigaste källorna till quercetin i vår föda.
Svenska lökar brukar lossas från marken i augusti-september, varefter de får ligga och torka på fältet under ett par veckor. Tidig lossning har tidigare visat sig ge lökarna mindre benägenhet att gro när de tas ut i rumstemperatur efter långtidslagring i kyla. Lars Mogren har i sitt doktorsarbete vid SLU nu visat att tidig lossning inte påverkade halterna av quercetin i de lagrade lökarna. Dessutom var halterna mycket stabila under kyllagringen.
Lars Mogren menar att lökodling kan ske med minimerad mängd kvävegödsel, utan att mängden nyttiga antioxidanter minskar. Han rekommenderar också att man lossar lökar avsedda för långtidslagring tidigt, vilket minskar skörden men ökar lagringsdugligheten. Quercetinhalterna var nämligen lika höga som i senare lossade lökar efter långtidslagring vid konstant låg temperatur.
Kontaktinformation
Lars.Mogren@vv.slu.se, 040-41 53 63
Avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001246/
Raffinerad linolja kan användas för att tryckimpregnera granvirke industriellt utan negativ påverkan på miljön. Processen går ut på att fylla hålrummen i veden med den vattenavstötande oljan. Gran har tidigare inte gått att impregnera, men nu har Thomas Ulvcrona vid SLU i Umeå/Vindeln visat att tekniken fungerar även för detta träslag . Han har undersökt hur processen fungerar på alla typer av granvirke som finns i en trädstam och efter olika förbehandlingar, dvs. olika torknings- och vattenbehandlingsscheman.
Splintved (trädets yttre ved) har ett stort ursprungligt vatteninnehåll och är lättare att impregnera än kärnved (trädets inre ved). Splintveden påverkas också mindre av själva impregneringsprocessen. Effekten av impregneringen på virkets formbeständighet testades också. Det visade sig att mogen ved höll formen bäst, även när virket torkades före impregneringen. Linoljebehandlingen påverkade formbeständigheten positivt hos alla typer av virke och förbehandlingar, och tog också bort mycket av de naturligt förekommande variationerna rörande krympning och svällning mellan vedtyperna.
Det finns sedan tidigare flera olika sätt att impregnera virke, men de är inte miljövänliga. Linoljeimpregneringen kan på sikt ge nya produkter, exempelvis rötbeständiga granpaneler till trähus, tror Thomas Ulvcrona. Han fortsätter att forska kring miljövänligt träskydd, främst om hur man bäst ska kunna styra träråvaran genom den industriella produktionskedjan fram till önskad nivå av träskydd.
Kontaktinformation
Thomas.Ulvcrona@esf.slu.se, 0933-615 73
Avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001214/
Svenskt griskött kommer oftast från grisar med inslag av Hampshireras som har en speciell gen, den så kallade RN-genen. Vid institutionen för livsmedelsvetenskap har man gjort flera studier för att undersöka hur RN-genen verkar. RN-bärande grisar växer fort och ger saftigt och mört kött, som dock har sämre vattenhållande förmåga än kött från grisar som inte bär genen.
I andra länder som har Hampshirerasen i sin slaktsvinsproduktion, till exempel Frankrike och Danmark, har man valt att avla bort RN-genen. I Sverige har branschen kommit fram till att det är mer positivt att denna gen finns kvar i våra grisar. Även fortsättningsvis kommer vi därför att ha saftigt och mört kött från grisar som vuxit snabbt och haft högt köttinnehåll i slaktkroppen. De större förlusterna vid lagring och tillagning kan förhoppningsvis vägas upp av den godare slutprodukten.
Kontaktinformation
Lotta.Enfalt@lmv.slu.se, 018-67 16 41
Odlad lax och regnbågslax får i dagsläget ett fiskbaserat foder. På grund av den minskande tillgången på foderfisk i haven letar man nu efter ersättningsfoder, t.ex. mikroalger, svampar, bakterier och växtoljor.
Om odlade fiskar ges ett foder där fiskolja har ersatts med rapsolja, har den visat sig växa lika bra. Eva Brännäs vid institutionen för vattenbruk, SLU, har givit regnbåge en valsituation mellan foder med olika andel rapsolja. Fisken visade sig då visserligen föredra foder med fiskolja framför foder med rapsolja, men inte fullt ut. För fiskens välbefinnande verkar det gå bra med foder som innehåller mycket rapsolja.
Jana Pickova vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, undersöker nu fiskens fettsyresammansättning med den nya dieten. De marina omega 3-fettsyrorna har visat sig minska i fisken och ersättas med den kortare omega 3-fettsyran linolensyra från rapsoljan. Dessutom innehåller fiskköttet en del bioaktiva ämnen som kommer från växtoljan. Vad detta innebär för fiskens och konsumentens hälsa vet man ännu inte.
Kontaktinformation
Eva.Brannas@vabr.slu.se, 090-786 82 95
Jana.Pickova@lmv.slu.se, 018-67 20 11
– Mitt i glädjen över att kunna finansiera många vetenskapligt excellenta förslag är det tråkigt att beviljningsgraden fortsätter att vara så låg med en beviljningsgrad på bara 17 procent. Det innebär att vi tvingas tacka nej till ett stort antal förslag av hög kvalitet, säger Hans-Örjan Nohrstedt, t f huvudsekreterare. Det är dock extra roligt att notera att andelen sökande kvinnor hos Formas stadigt ökar. I år var andelen nästan 60 procent högre än när Formas bildades 2001.
– Klimatfrågorna har idag en mycket hög aktualitet och därför är det tillfredsställande att den gemensamma klimatsatsningen med Vetenskapsrådet, VINNOVA och Rymdstyrelsen nu resulterar i viktig forskning. För Formas del finansieras nu forskning om flöden av växthusgaser mellan atmosfär och biosfär, klimatförändringarnas effekter på ekosystem, människa och infrastruktur samt behovet av anpassning till klimatförändringar inom miljö- och naturvård,
areella näringar, byggande och samhällsplanering.
I maj hade Formas fem utlysningar och det kom in drygt 1300 ansökningar. Alla har granskats i en omfattande process och cirka 230 beviljas medel. Av de 420 miljonerna går 333 miljoner till forskningsprojekt inom den stora årliga utlysningen, 37 till klimatrelaterade projekt, 39 till ämnesövergripande projekt, 7 till postdoktorala stipendier samt 5 miljoner till informationsprojekt.
På Formas webbplats www.formas.se finns länkar till de som beviljats medel.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Tf huvudsekreterare Hans-Örjan Norhstedt, hans-orjan.nohrstedt@formas.se, 08-775 40 69
Presschef Emilie von Essen, eve@formas.se, 08-775 40 38, 0733 50 31 61
Mardrömmar, ätproblem och ängslighet förekommer ofta inom de närmaste veckorna efter sjukhusvistelsen. Barn under 5 år är speciellt utsatta. En riskfaktor är om det kvarstår smärta i hemmet efter operationen, andra är illamående på sjukhuset samt om barnet visar rädsla eller oro strax innan sövningen eller vid uppvaknandet. Barn med flera tidigare sjukhusvistelser samt barn till ensamstående föräldrar löper också större risk.
Bättre information till föräldrar kring smärta och stressreaktionen kan minska de negativa konsekvenserna. Ett sätt är att ge föräldrarna tillgång till bra smärtstillande medel och information om hur de skall användas samt kunskap om hur man upptäcker smärta hos ett litet barn. Alla åtgärder inom sjukvården i samband med barn bör utformas så att de blir så litet stressfyllda som möjligt, det gäller också med tanke på framtida sjukvårdskontakter. Tidigare dåliga erfarenheter tenderar att förvärra barnens reaktioner både på sjukhuset och under tiden därefter.
Trots given behandling upplever vart fjärde barn på sjukhus i Sverige måttlig till svår smärta efter operationer, något som dock verkar inte påverka barnet psykiskt under den närmaste tiden efter sjukhusvistelsen. Orsaken till att barn inte smärtbehandlas tillräckligt är huvudsakligen att finna i organisationen, t.ex. att sjuksköterskor inte har fått ordinationer på smärtstillande läkemedel. En annan orsak är att smärtan inte upptäcks av sjukhuspersonalen eftersom regelbunden kontroll av smärta ofta inte görs.
Avhandlingen bygger delvis på en enkät till svenska vårdavdelningar i Sverige där barn kan tänkas vara patienter. Dessutom har en grupp på 340 barn följts från veckorna före, under samt i två veckor efter en sjukhusvistelse. Föräldrarna har fått ange hur barnets beteende var före och efter sjukhusvistelsen samt om detta ändrats i något avseende. De studerade barnen har huvudsakligen vårdats på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och genomgått rutinmässiga ingrepp som borttagande av halsmandlar, bråckoperationer, skelningsoperationer m.m. Framför allt det förstnämnda är förknippat med intensiv och långvarig smärta.
Mats Karling är doktorand vid enheten för anestesiologi och intensivvård,
tel. 090-785 20 82,
e-post: Mats.Karling@vll.se
Avhandlingen läggs fram lördagen den 25 november vid Inst. för kirurgi och perioperativ vetenskap och Inst. för klinisk vetenskap, barn och ungdomspsykiatri, och har titeln Child behaviour and Pain after Hospitalization, surgery and anaesthesia
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9 tr. Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Per Gustafsson, Linköpings universitet.
Matilda Wiklund är forskare och lärare i pedagogik vid Örebro universitet. Hon har undersökt hur Dagens Nyheter (DN) i debatt- och ledarartiklar skapar en bild av skolan och skolpoliti-ken i Sverige mellan åren 1991-99. Bilden som framställs är en skola i kris där likriktning och kunskapsfientlighet är dominerande inslag. Ansvaret för denna utveckling läggs på den soci-aldemokratiska politiken som förts ända sedan 1960-talet. DN ser dock ett undantag från dålig skolpolitik, nämligen den lokala skolpolitik som fördes i Stockholm under den undersökta perioden, där dagens skolminister Jan Björklund var en av de främsta företrädarna.
Inte heller forskning kring skola och utbildning ges någon större tilltro hos DN. Den enda part i skolväsendet som har verklig legitimitet är lärarkåren.
– Genom sin specialist- och ämneskunskap är lärarna också de som vet vad de talar om, säger Matilda Wiklund. Pedagogikforskning är flummigt och politikerna är fjärmade från verksamheten medan lärarna legitimeras eftersom de är på plats i verksamheten. Jag går inte in på om DN har rätt eller fel i den här beskrivningen, men det förvånar mig att beskrivningen är så ensidig. Någon debatt kan man egentligen inte tala om.
Avsaknaden av debatt är värd att uppmärksamma om man betänker hur DN i många avseenden är en viktig dagordningssättare i svensk samhällsdebatt. Inför valet 2006 var frågor inom utbildningsområde det område där den vinnande alliansen kanske hade lättast att enas. Matilda Wiklunds undersökning visar att åtskilliga formuleringar som kännetecknar alliansens utbildningspolitiska linje återfinns nästan ordagrant i det material hon analyserat.
– Även om jag valt att fokusera mina analyser på 1990-talet har jag givetvis fortsatt att följa den utbildningspolitiska debatten i DN, säger Matilda Wiklund. Någon förändring av debatten tycks inte ha skett, möjligen har den ytterligare spetsats till. Det är intressant att fun-dera över den gemensamma konstruktionen alliansen och DN driver om en skola i kris där lärarna är i behov av stöd. För den politiska linje som förespråkar krav, högre kunskaper och så vidare behövs ett problem till de lösningar man har att erbjuda. Här passar konstruktionen om problemet med skolan i kris och den goda läraren bra. I min avhandling prövar jag inte sanningshalten i konstruktionen men konstaterar att den är stark. Jag hoppas kunna fortsätta att forska om hur olika verklighetskonstruktioner inom utbildningsområdet kan produceras i olika typer av medier.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Matilda Wiklund, telefon 019-30 31 25.
Klimatförändringen har blivit en allt mer debatterad fråga och intresset för att omställa svensk energipolitik från ett fossilt energiberoende till andra mer miljövänliga energislag, som vind- och solenergi och biobränsle har ökat. Biobränslen innefattar brännbara organiska avfall, energigrödor och så kallade träbränslen, vilket bland annat innefattar hyggesrester i form av trädgrenar och trädtoppar som har kvarlämnats efter en avverkning.
Kunskaperna om hur den biologiska mångfalden i våra skogar påverkas av dessa storskaliga biobränsleuttag är dock mycket bristfälliga. Likaså vet man fortfarande alltför lite om effekterna på just de organismer som utnyttjar hyggesrester under sin livscykel. Karolina Nittérus har studerat effekterna av biobränsleuttagen på olika skogslevande leddjur, i ett projekt initierat av Statens energimyndighet, STEM.
Hon visar i sin avhandling att hyggesresterna utgör en mycket viktig levnadsmiljö och födoresurs för dessa djur. Ett år efter biobränsleuttaget hade antalet individer och arter av de marklevande skalbaggarna minskat. Men när man tillförde hyggesrester på marken, visade sig det ha en positiv inverkan på antalet individer av skalbaggsfamiljen jordlöpare. Liknande försök med att manipulera hyggesrester på laboratoriet visade sig även påverka skalbaggarnas val av levnadsmiljö.
Under en fem- till sjuårsperiod påverkades jordlöparnas artrikedom och diversitet positivt av biobränsleuttag. Orsaken tros vara att artsammansättningen bland skalbaggarna drastiskt förändrades genom att antalet specialiserade skogsarter minskade, samtidigt som antalet generalistarter, det vill säga arter som återfinns i många olika miljöer, ökade markant. Ett år efter att hyggesresterna hade tagits ut som biobränsle så tycks antalet skalbaggsindivider av familjen jordlöpare ha minskat medan antalet jordlöpararter ökade. För skalbaggar av familjen långhorningar så ökade däremot antalet individer i jämförelser med den omgivande, opåverkade skogen inom ett år efter biobränsleuttag.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karolina Nittérus
Institutionen för växt- och miljövetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 37 75, E-post: karolina.nitterus@dpes.gu.se
Handledare: Docent Bengt Gunnarsson, Tel: 031-773 38 67, E-post: bengt.gunnarsson@dpes.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Biodiversity & Biofuel – Harvest of Logging Residue Affects Forest Arthropods”
Disputationen äger rum: den 17 november kl. 10.00 på Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Stora föreläsningssalen, Carl Skottbergs gata 22, Göteborg.
– ”Buenos Aires 1977 – Chronicle of an escape” bygger på min bok, ”Pase libre – Crónica de una fuga”, som kom ut under våren 2002. Filmen ligger väldigt nära min ursprungliga berättelse och skildrar en människa under stark emotionell press, i fångenskap och på flykt, säger Claudio Tamburrini.
Filmen, som är gjord av den uruguayanske filmmakaren Israel Adrián Caetano, utspelar sig i Buenos Aires 1977 – 78. En styrka av det argentinska flygvapnet under militärregimen kidnappar den 23-årige Claudio Tamburrini, målvakt i fotboll, Division 1, och för honom till ett hemligt fångläger som går under benämningen ”Mansión Seré”. Under 120 dagar torteras han och utsätts för förhör, svår misshandel och förödmjukande behandling innan han tillsammans med tre andra fångar lyckas fly genom att helt naken hoppa ut genom ett fönster. När flykten upptäcks skickar militären ut helikoptrar för att leta efter den skadade Claudio som springer för livet, men tack vare oväder och regn misslyckas helikoptrarna att lokalisera honom och efter ha hållit sig gömd i några månader lyckas han fly till Sverige.
Idag arbetar han som forskare vid Stockholms universitet, men han åker varje år till sin hemstad Buenos Aires där han, där liksom här, flitigt deltar i samhällsdebatten. Under våren 2007 kommer Tamburrini ut med en bok där han lägger fram en modell för att beivra brott mot de mänskliga rättigheterna där kravet på bestraffning är underställt samhällets behov av att få veta vad som hänt med offren.
– Jag har en förhoppning om att filmen kanske kan bidra till att de statliga kidnappningar och mord som skedde under den argentinska militärdiktaturen 1976-1983 inte faller i glömska och att offrens slutgiltiga öden blir klarlagda, säger han.
Nedan följer visningsprogrammet vid Stockholms filmfestival för ”Buenos Aires 1977 – Chronicle of an escape”. Efter premiärvisningen deltar Claudio Tamburrini i möte med publiken.
17/11, kl. 18.30 (Sture Salong 1)
18/11, kl. 15.00 (Saga Salong 1)
20/11, kl. 10.30 (Skandia)
25/11, kl. 14.00 (Sture Salong 2)
Kontaktinformation
För bilder eller ytterligare information kontakta:
Claudio Tamburrini, FD Stockholms universitet, tfn 08-16 21 07 mobil 073-787 52 50, e-post claudio.tamburrini@philosophy.su.se
Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Författaren Agneta Klingspors attityd till författarrollen och skrivandet kan liknas vid en byrackas vägran att bli hemtam. Som byracka befinner hon sig i utkanten av det litterära fältet utan att vare sig vilja eller kunna bli insläppt. Som byracka nosar hon upp fula och groteska motiv som hon gör till sina. Som byracka skäller hon tillbaka istället för att låta sig hunsas. Den 25 november disputerar Maria Jönsson vid Umeå universitet på avhandlingen Som en byracka. Självbiografi, estetik och politik i Agneta Klingspors författarskap.
Agneta Klingspor debuterade 1977 med dagboken Inte skära bara rispa. Boken skrevs inom den så kallade kvinnliga bekännelsegenren och väckte stor indignation, framförallt över det förmodat privata innehållet och den sexuella frispråkigheten. Sedan dess har Agneta Klingspor fortsatt skriva böcker med självbiografisk prägel. Den senaste romanen Går det åt helvete är jag ändå född kom ut i bokhandeln så sent som i höstas.
I sin avhandling undersöker Maria Jönsson en kamp för att ta ordet som pågår inom Klingspors författarskap från 1970-talet och fram till idag. Kampen handlar om den egna livsberättelsen och vem som har rätt att berätta den – författaren eller fadern? Kampen handlar också om skrivandet som sådant och vem som har rätt att fatta pennan, gestalta sina erfarenheter och göra sin röst hörd. Agneta Klingspors strategi i denna genuspräglade kamp om ordet är att inta byrackans position såväl i den egna livsberättelsen som på det litterära fältet.
Lördagen den 25 november försvarar Maria Jönsson, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Som en byracka. Självbiografi, estetik och politik i Agneta Klingspors författarskap. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är fil.dr. Annika Olsson, Centrum för genusstudier, Stockholms universitet.
För mer information eller intervju, kontakta gärna Maria Jönsson på
e-post: maria.jonsson@littvet.umu.se eller tel 070-5145733.
Avhandlingen har utgivits på förlaget H:ström – Text och kultur (http://www.hstrom.nu). För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget, Patrik Tornéus (mailto:patrik@hstrom.nu).
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Maria Jönsson på
e-post: maria.jonsson@littvet.umu.se eller tel 070-5145733.
Avhandlingen har utgivits på förlaget H:ström – Text och kultur (http://www.hstrom.nu). För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget, Patrik Tornéus (mailto:patrik@hstrom.nu).
– Om du inte mäter rätt så ska du inte mäta alls, framhåller professor Lars-Olof Nilsson, en av författarna till boken. Mätresultaten används som underlag för beslut om åtgärder, beslut om ansvar etc. Om mätresultaten är felaktiga, är beslutsunderlaget felaktigt och beslutet blir då fel. Om man inte har något underlag alls, är risken mindre att man fattar felaktiga beslut eftersom man då är försiktigare.
Boken inleds med en utförlig genomgång av de vanligaste skälen till fukt, och olika teorier till varför fukt uppstår presenteras. Följande kapitel analyserar mätmetoder för fuktinnehåll och fukttillstånd. Därpå illustreras ingående metoder för mätning av temperatur samt mätning av fukt i luften. Boken avslutas med en heltäckande redogörelse av fel och mätosäkerhet.
Tidigare skrifter från FuktCentrum och dess föregångare Fuktgruppen tar upp fukt i allmänhet, materialegenskaper och fukt, fukt i olika byggnadsdelar, fuktdimensionering och tar endast översiktligt upp fuktmätningar. Boken Fuktmätning i byggnader bidrar med konkreta exempel och fyller därmed ett tomrum och behov för att ännu mer minska problemen med fukt i byggandet. Innehållet bygger på tjugo års forskningsresultat och författarnas egna erfarenheter såväl i byggnader som i laboratorieundersökningar. Boken riktar sig yrkesverksamma inom byggbranschen.
Boken kostar 212 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550,
e-post: formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Britt Olofsdotter, britt.olofsdotter@formas.se, 08-775 40 07, 070 495 60 77
Emilie von Essen, eve@formas.se, 08-775 40 08, 0733-50 31 61
Studien är genomförd i samarbete med ett amerikanskt forskarlag. Resultaten presenteras idag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.
Astrocyter är en typ av icke-neuronala celler som finns i alla delar av det centrala nervsystemet. De bildar ett komplext nätverk i hjärnan där deras utskott ständigt har kontakt med andra astrocyter.
– Fyndet är ett viktigt steg mot större förståelse av förloppet vid hjärnskada, stroke eller demens. Astrocyterna kontrollerar många neurologiska funktioner, bland annat hjärnans förmåga att reparera sig själv, säger professor Milos Pekny.
Hittills har forskare antagit att astrocyternas utskott blir längre och kraftigare vid olika sjukdomstillstånd och att detta skulle medföra att cellernas utskott korsar varandra i hjärnan. Denna teori motbevisas nu i studien, som ger en annan bild av hur astrocyterna påverkas vid sjukdom.
– Hos de reaktiva astrocyterna är utskotten visserligen tjockare men cellerna får inte större räckvidd. Totalt sett når cellerna lika stor volym hjärnvävnad som tidigare och de tränger sig inte in i närliggande astrocyters territorium, säger forskaren Ulrika Wilhelmsson.
Vid en hjärnskada eller stroke hjälper astrocyterna till att begränsa skadan, men astrocyterna orsakar senare också en negativ ärrbildning som försvårar reparationen av hjärnan.
Tidigare studier har visat att astrocyterna i samband med hjärnskada förändrar sin produktion och utsöndring av molekyler.
– Astrocyterna kommunicerar med varandra genom att utbyta joner och olika molekyler via kontakter mellan närliggande astrocyters utskott. Om nätverket är intakt, vid till exempel en stroke, kan man tänka sig att också astrocyternas nätverkskommunikation är ganska stabil, säger Ulrika Wilhelmsson.
Trots att astrocyterna är den vanligaste celltypen i människans hjärna har de hittills varit svåra att studera. I studien användes en ny strategi för att visualisera de reaktiva cellernas utskott. Ett färgämne injicerades i astrocyter som gränsade till varandra så att forskarna kunde se hur mycket cellernas territorier överlappade.
Resultaten baseras på studier av hjärnvävnad från hippocampus och hjärnbarken hos mus.
Tidskrift:
Proceedings of the National Academy of Sciences
Artikelns titel:
Redefining the concept of reactive astrocytes as cells that remain within their unique domains upon reaction to injury
Författare:
Ulrika Wilhelmsson, Eric A. Bushong, Diana L. Price, Benjamin L. Smarr, Van Phung, Masako Terada, Mark H. Ellisman, Milos Pekny
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Milos Pekny, telefon: 031-773 32 69, 070-913 48 65, e-post: milos.pekny@medkem.gu.se
Medicine doktor Ulrika Wilhelmsson, telefon: 031-773 34 65, e-post: ulrika.wilhelmsson@neuro.gu.se
Få vänner på och utanför arbetet kan innebära att man blir mer sårbar för stressande situationer, vilket i sin tur kan leda till störd sömn. Att ha få vänner kan dessutom i sig upplevas som stressande. Avhandlingen bygger på fyra studier av detta fenomen via tre databaser, främst i arbetande befolkning i norra Sverige.
Bl.a. depression, ångest, utmattningssyndrom och hjärt-kärlsjukdom är kopplade till sömnstörningar. Förhållandet mellan sömnstörningar och få vänner samt ett lågt känslomässigt stöd skiljer sig något mellan könen. Fler kvinnor än män som sover dåligt rapporterar att de har få vänner runt omkring sig samt ett lågt känslomässigt stöd. Dessutom är de negativa effekterna av att ha få vänner högre hos kvinnor än hos män.
Hos män trefaldigas risken för sömnstörningar om de upplever en pressad arbetssituation och samtidigt uppger att de har haft få vänner att tillgå under en längre tid eller att det känslomässiga, dvs. det bekräftande och uppskattande, stödet på arbetet har blivit sämre.
Människor använder olika strategier för att hantera upplevd stress. En ”dold strategi”, dvs. att gå undan och inte säga ifrån, vid en konflikt med arbetskamraterna verkar kunna minska risken för sömnstörningar hos kvinnor. Men kvinnor som använder sig denna strategi samtidigt som de har få vänner runt omkring sig, löper en nästan fyra gånger ökad risk för störd sömn. Därför verkar det vara bra att ha många vänner att tillgå om man använder den typen av stresshantering, förmodligen för att kunna prata ut och kunna få hjälp i stresshanteringen. Samma mönster syns hos män i konflikt med arbetskamrater och chefer, även om effekten inte är lika stor.
Kvinnor som har få vänner men samtidigt tillämpar en ”öppen stresshanteringsstrategi”, dvs. säger ifrån och resonerar direkt med dem som de är i konflikt med, skyddas av den strategin mot de negativa effekter som det låga nätverksstödet kan ge på sömnen. Störd sömn kan också komma att förmedla de negativa effekterna av att ha få vänner i så allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt. Det har observerats hos kvinnor som rapporterar att de har få vänner och som drabbats av hjärtinfarkt
Maria Nordin är uppvuxen i Stockholm men Umeåbo sedan 10 år. Hon är doktorand vid enheten för yrkes- och miljömedicin,
tel. 090-785 17 03,
mobil 070-764 4335
e-post: maria.nordin@envmed.umu.se
Avhandlingen läggs fram torsdagen den 23 november vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin samt Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, och har titeln Low social support and disturbed sleep: Epidemiological and psychological perspectives. Svensk titel: Lågt socialt stöd och störd sömn: Epidemiologiska och psykologiska perspektiv.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 260, byggnad 3A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Steven Linton, Örebro Universitet.
