De små delarna inne i cellen kallas organeller. Biologen Elisabeth Feuk-Lagerstedt har studerat ytskiktet på en särskild sorts organeller i vita blodkroppar som kallas granuler. Studierna visar att även granuler har lipidflottar på sin yta.
– Det är spännande grundforskning som ger bättre kunskap om den mänskliga cellen, men än så länge är det svårt att avgöra om upptäckten har en konkret medicinsk betydelse, säger Elisabeth Feuk-Lagerstedt.
Granulerna spelar en viktig roll när kroppen försvarar sig mot bakterier och sjukdomsframkallande mikroorganismer.
När vårt immunförsvar aktiveras inleds ett samarbete mellan olika typer av celler och proteiner. Den vita blodkropp som först kommer till platsen för att bekämpa inkräktare kallas neutrofil.
– Neutrofilerna patrullerar i blodbanan och när de ser en aktivering i det cellager som tapetserar insidan av blodkärlet, som resultat av en vävnadsskada, lockas de ut i vävnaden för att ta hand om skadan, säger Elisabeth Feuk-Lagerstedt.
Neutrofilen äter upp angriparna så att de hamnar i en membranblåsa inne i den vita blodkroppen. För att skada inkräktaren tömmer neutrofilen bakteriedödande ämnen och nedbrytande enzymer i membranblåsan. Dessa ämnen finns lagrade i granulerna.
– Cellmembranet och membranet runt granulerna ska smälta samman med varandra när den vita blodkroppen äter upp inkräktaren. Den molekylära organisationen av cellmembranet och membranet runt granuler spelar därför en viktig reglerande roll i avdödningsprocessen, säger Elisabeth Feuk-Lagerstedt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Membrane proteins in human neutrophils. Identification and characterization of lipid rafts in subcellular organelles
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Feuk-Lagerstedt, biolog, telefon: 031-342 44 71, e-post: elisabeth.feuk@microbio.gu.se
Handledare:
Professor Anna Karlsson, telefon: 031- 342 46 79, e-post: anna.karlsson@rheuma.gu.se
Bensofenon-3 ger effektivt skydd mot både UVA- och UVB-strålning. Ämnet har funnits sedan 1980-talet.
– Bensofenon-3 har varit omdebatterat och är därför ovanligt som aktiv substans i svenska solskyddskrämer. Det är synd, eftersom det finns så få ämnen som skyddar bra mot UVA-strålning, säger hudläkaren Helena Gonzalez.
Det är känt att bensofenon-3 kan orsaka kontakteksem men kunskapen om andra biverkningar är begränsad.
I studien fick 26 personer smörja in hela kroppen morgon och kväll i fem dagar med solkräm som innehöll 4 % bensofenon-3. Varje dag lämnade försökspersonerna också urinprov.
– Vi ville att användningen skulle påminna om det som är normalt när man är på en vanlig solsemester, säger Helena Gonzalez.
Urinproven fortsatte efter det att försökspersonerna slutat använda solkrämen. Efter fem dagar innehöll urinen fortfarande bensofenon-3. Resultaten tyder på att ämnet lagras i kroppen. Den totala mängden utsöndrat bensofenon-3 var i genomsnitt 3,7 %.
– Vi vet inte hur länge det lagras eller vilken betydelse det har, men för säkerhets skull tycker jag att föräldrar med små barn bör undvika att smörja in sina barn med solkräm som innehåller bensofenon-3, säger Helena Gonzalez.
Barn under två år har inte till fullo utvecklat de enzymer som tros bryta ner bensofenon-3. Teorin är att små barn därför har svårare att göra sig av med ämnet.
Avhandlingen visar också att flera vanliga solkrämer bryts ner av solljus. I testet ingick sju solkrämer som finns att köpa i vanliga butiker. Solkrämernas fotostabilitet mättes efter 30, 90 och 120 minuter. För tre av de sju solkrämerna försämrades skyddet mot UVA-strålning med mer än 20 %. En av krämerna försämrades så mycket efter bara 30 minuter.
– I första hand ska man använda kläder och skugga för att skydda sig mot solens skadliga effekter. Solkrämer bör bara användas som ett komplement, säger Helena Gonzalez.
Några av de kommersiella solkrämerna har förändrat sitt innehåll sedan testet utfördes, men det är okänt om krämernas fotostabilitet blivit bättre av förändringarna.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för dermatologi och venereologi
Avhandlingens titel: Studies of Sunscreens: Percutaneous Absorption of Benzophenone-3 and Photostability
Avhandlingen försvaras fredagen den 10 november, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Helena Gonzalez, leg. läkare, telefon: 031-342 18 63, e-post: helena.gonzalez@vgregion.se
Handledare:
Docent Ann-Marie Wennberg, telefon: 031- 342 10 00, e-post: ann-marie.wennberg@vgregion.se
Professor Olle Larkö, telefon: 031-342 10 00, e-post: olle.larko@derm.gu.se
Hot från radioaktiva ämnen genom ett ökande antal kärnkraftsverk, olösta kärnavfallsfrågor, kärnvapenprovsprängningar och ”smutsiga bomber” kräver ett gediget strålskydd. Hittills har detta strålskydd varit fokuserat på skydd av människor, men nu finns en ökad efterfrågan efter att även inkludera ett speciellt skydd av djur och växter i systemet.
Karolina Stark vid Systemekologiska institutionen och medförfattare har studerat ansamlingen av radioaktivt cesium i en alsumpskog utanför Gävle och mätt och beräknat stråldoser till grodor som lever i denna våtmark.
– Vi har sett att en stor del av de radioaktiva partiklarna hamnar i våtmarker vid översvämningar under en vårflod så som i denna alsumpskog, säger Karolina Stark.
Avhandlingen visar att nivåerna av radioaktivt cesium i alsumpskogen är sju gånger högre än i granskogen runt omkring som fick en stor del av nedfallet i Sverige efter Tjernobylolyckan 1986. I dagsläget finns ingen internationellt etablerad metod för hur stråldoser till djur ska beräknas och uppskattas. Karolina Stark och hennes medförfattare har använt några av de föreslagna dosmodellerna som finns och även konstruerat grodfantom för att kunna mäta stråldoserna till grodor direkt i våtmarken.
-Våra resultat visar bland annat att den externa dosen från marken är högre än den interna dosen hos grodor och grodfantomerna visade att den högsta externa dosen går in i grodornas tunna hud, säger Karolina Stark.
Troligtvis utsätts inte grodorna för stråldoser som kan hota populationen, men i jämförelse med stråldoser som tillåts för människor så får grodorna en hög exponering menar Karolina Stark.
Avhandlingen innehåller även en essä om effekter på grodor och paddor efter låg-dosrat strålning från cesium-137.
Avhandlingens titel: Risk from radionuclides: a frogs perspective.
Ytterligare information:
Karolina Stark, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0736-233 915, 08-16 42 77, e-post: karolina@ecology.su.se
För bild på Karolina Stark eller grodor, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
– Vid årets informationsdag presenterar några av Mittuniversitetets forskarstuderande sin forskning och sina resultat för andra forskare i branschen och allmänheten, säger professor Myat Htun och fortsätter. De bedriver forskning som knyter an till profilområdet Skogen som resurs.
Forskning om Skogen som resurs berör skogsråvarans nyttjande i flera led, men även områden som ekologi och biologisk mångfald. Studierna omfattar produktion av fiber- och träbaserade produkter till dess användning som till exempel papper, konstruktionsmaterial och biobränsle. Även skogsekosystemets funktioner studeras för att uppnå ett uthålligt skogsbruk.
– Skogen har varit och är av stor betydelse för människans hälsa och utveckling. Även i framtiden kommer skogens skötsel, förvaltning och utnyttjandet ha stor betydelse för oss människor, säger Myat Htun. Dagens program berör direkt eller indirekt detta tema.
Idealbilden för forskningsprofilen Skogen som resurs är att skapa en kunskapsplattform för forskning om hur skogsresurserna kan användas uthålligt, miljömässigt och kostnadseffektivt.
Vid årets informationsdag medverkar även företrädare för näringslivet som Jan Åström, VD, SCA och Kaj Rosén, SkogForsk.
Mer information och program finns på www.miun.se/aktuellt
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Myat Htun, professor Mekanisk massateknik, telefon 070-637 46 82
Ulla Lundström, professor Analytisk kemi, telefon 070-209 03 25
Den svenska gruppen landar först på den ryska stationen Novolazarevskaja och flyger därifrån vidare i mindre plan till Wasa. Gruppen består av expeditionsledare, tekniker och för första gången ett värdpar som ska sköta stationen under hela säsongen och ansvara för mat, drift och säkerhet. I januari flygs två forskare samt ytterligare tekniker ner till Wasa. Deltagarna kommer från Kiruna, Mora, Skellefteå och Stockholm.
Två forskningsprojekt är aktuella på Wasa:
– På Wasa ska en rörlig atmosfärisk radar monteras och den kommer att tas i bruk nästa säsong. Syftet med projektet är att öka förståelsen för aerosolprocesser i den mellersta polaratmosfären och att jämföra aerosoler i troposfären i det ”rena” Antarktis med det ”förorenade” Arktis. Forskningen kan också öka kunskapen om meteorologiska störningar kring Wasa och andra forskningsstationer i området. Projektledare är Sheila Kirkwood, Institutet för rymdfysik i Kiruna.
– En tekniker från Nederländerna deltar i expeditionen för att underhålla de automatiska väderstationerna som är installerade i Wasas och Sveas närhet sedan säsongen 1997/98. Vid Wasas väderstation kommer det också att utföras experiment med vatten och snö. Projektledare för detta är Michiel van den Broeke, Utrecht University, Nederländerna.
En stor del av arbetet på de svenska stationerna Wasa och Svea kommer denna säsong att bestå av förberedelser inför en svensk-japansk glaciologisk travers nästa år: underhåll av fordon på stationen, genomgång av utrustning, påfyllning av bränsle och förbrukningsvaror och arbete med elförsörjning till automatiska forskningsstationer.
Polarforskningssekretariatets tekniker ska hämta hem data från ett GPS/geodesi-projekt vid Svea som startades under säsongen 2004/05, och vid Svea kommer man att montera upp en mindre seismografisk station inom ett samarbete med tyska Alfred Wegener Institute. Samarbete sker också med det finska Antarktisprogrammet, FINNARP, som håller till på Aboa, Wasas grannstation. FINNARP/Finska Havsforskningsinstitutet sköter båttransport från Norden och SWEDARP/Polarforskningssekretariatet hanterar landtransporter för båda ländernas räkning, och man delar läkare.
Övriga delar av det svenska Antarktisforskningsprogrammet SWEDARP 2006/07:
Den svenska isbrytaren Oden går för första gången till Antarktis. USA:s National Science Foundation chartrar Oden av Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket för att bryta is i Rosshavet vid den amerikanska stationen McMurdo. Oden lämnar Göteborg på söndag 5 november. Svenska, amerikanska och chilenska forskare går ombord i Buenos Aires och kommer att samarbeta i ett marint forskningsprojekt som påbörjas efter avresan därifrån 11 december.
Radovan Krejci, MISU, Stockholms universitet kommer att arbeta på den tyska stationen Neumayer i Dronning Maud Land i ANTSYO-projektet, där man bl.a. använder flygplan för meteorologiska mätningar av aerosoler.
På Sydpolen, vid Amundsen-Ross-stationen, fortsätter det internationella partikelfysikprojektet IceCube, där det i år kommer att arbeta både svenska forskare och borrare. Man monterar ljusdetektorer i den klara isen för att fånga upp ljuset som ibland uppstår när neutrinos från rymden går igenom isen. En svensk medborgare ska övervintra på stationen, men är anställd inom den amerikanska delen av projektet. Svensk projektledare är Per Olof Hulth, Fysikum, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Läs mer på webbplatsen www.polar.se/swedarp2006_07 där också rapporter och bilder från expeditionen kommer att publiceras.
Ytterligare information ges av informationssekreterare Eva Grönlund, e-post eva.gronlund@polar.se, tel. 08-673 97 30, eller Sofia Rickberg e-post sofia.rickberg@polar.se, tel. 08-673 97 25.
Syftet med ”Mat för Livet” var att i ett globalt framtidsperspektiv presentera olika forskares framtidsbilder. En tvärvetenskaplig grupp av yngre forskare bildades. De presenterade sina visioner för äldre forskare och näringslivet. Forskarna fick sedan tillfälle att bearbeta sina visioner ytterligare och så småningom växte forskarrapp-orten ”Mat för Livet – om framtidens livsmedel” fram. I rapporten går man på djupet kring frågor om bl.a. maten som medicin, kopplingarna mellan maten, miljön och folkhälsan och kraven på framtidens livsmedelsproduktion.
Vetenskapsjournalisten Peter Sylwan fick dessutom i uppdrag att skriva en mer personlig bok utifrån sina reflektioner om framtiden med utgångspunkt från forsk-arnas visioner. Boken ”Mat för livet 2025” är en spännande framtidssyn där det globala vävs ihop med det lokala, och där tilliten mellan människor blir en grundbult.
Nu är det alltså dags att möta en bredare publik. I ett kunskapssamhälle är detta mycket viktigt. Konsumenterna förväntas göra kloka och medvetna val med betydelse både för sin egen och andras hälsa. Konsumenten har säkert mycket att lära av forskarna, men lika säkert är att det omvända förhållandet också gäller. Forskarna har mycket att lära av hur konsumenterna uppfattar deras budskap. Därför blir dessa möten givande för båda parter.
Universiteten och högskolorna bjuder på många av sina bästa och mest intressanta forskare, av vilka några också medverkade i ”Mat för livet”. I Kalmar medverkar Alejandra Vásquez och pratar om probiotika och i Kristianstad Annika Olsson som pratar om maten som livsmedel, dödsmedel eller friskmedel. I Göteborg sätts fokus på skolans roll för ungdomarnas hälsa och där medverkar bl.a. universitetsadjunkt Henriette Philipson. Från Umeå universitet medverkar universitetslektor Christel Larsson och kopplar ihop barns matvanor med den framtida hälsan. Turnén börjar i Umeå den 17 november och slutar för i år, den 12 december i Kristianstad.
Forskarrapporten kan hämtas digitalt via nedanstående hemsidor. Rapporten kan också beställas i tryckt form hos Formas, liksom Peter Sylwans bok.
Kontaktinformation
För mer information:
Kjell Lindqvist, kjell.lindqvist@formas.se
08-775 40 04 www.formas.se
Ingela Hallberg, LivsmedelsSverige
018-67 24 56, ingela.hallberg@lmv.slu.se
www.livsmedelssverige.se
Projektet heter CHRISGAS och samordnas av Växjö universitet. Ett antal universitet och energiföretag i Europa deltar i projektet, som till stor del finansieras av EU och av Statens Energimyndighet. Eons tidigare forskningsanläggning i Värnamo har köpts in för ändamålet och heter nu Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre, VVBGC.
Centrets 18 MW pilotförgasare ska modifieras och kompletteras för att bli en demonstrationsanläggning för syntesgas och överföra kunskap och dela med sig av tekniska lösningar till deltagarna i projektet. Målet är lösningarna ska kunna användas hos en lång rad samarbetspartners runtom i Europa, vid tillverkning i full skala av fordonsbränsle ur biomassa.
Den första praktiska/tekniska fasen i CHRISGAS-projektet i Värnamo har nu blivit klar, efter en första ombyggnad och modernisering av verket. Kostnad cirka 15 miljoner kronor.
– Jag är mycket nöjd med att anläggningen så framgångsrikt och utan problem kunnat återstartas efter sju års i malpåse, säger rektor Johan Sterte vid Växjö universitet.
De svenska företag som deltar i satsningen är AGA, TPS, SEP, Perstorp AB, Södra och Ducente. För den fortsatta ombyggnaden av anläggningen från elproduktion till fordons bränsle produktion krävs nu att Statens energimyndighet beslutar om ytterligare resurser.
CHRISGAS-projektet anses ha en strategisk betydelse för att de högt satta målen i klimatprogrammet ska nås och för att för transportsektorns oljeberoende ska minska.
Detta markeras bland annat av att EU klassat projektet som ett av sina ”flaggskeppsprojekt” och satsat nära 90 miljoner kronor i verksamheten. Energimyndigheten i Sverige har parallellt gått in med 75 miljoner hittills och förväntas kommande vecka ta beslut om ytterligare anslag för ombyggnad och drift av Värnamoanläggningen under CHRISGAS-projektet.
VVBGC AB ägs av Växjö och Värnamo kommuners respektive energibolag och bildades för att kunna överta Värnamoverket. Avsikten är att VVBGC ska överföras till Växjö universitets holdingbolag så snart staten gett sitt tillstånd.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Sune Bengtsson, koordinator för CHRISGAS, telefon 0470-70 88 23, mobil 070-668 88 23, e-post: sune.bengtsson@vxu.se eller Jerker Persson, pressansvarig, telefon 070-572 26 56, e-post: jerker.persson@vxu.se Se också www.vvbgc.com och www.chrisgas.com
Avhandlingens syfte är att belysa mäns erfarenheter av att leva med lokaliserad (lokal), ej spridd prostatacancer. Den omfattar fyra delstudier som gjorts mellan 1997 och 2005. Datainsamling har gjorts genom bandade berättande intervjuer i männens hem. De män (27 stycken, 60-69 år) som deltagit i delstudierna hade vid diagnostillfället ett PSA-värde ?10 ng/ml, så kallad lågrisk prostatacancer. Sju av männen valde efter diagnos att ”vänta och se” hur sjukdomen utvecklades. Tjugo män valde behandling som syftar till att bota. Tio valde extern strålbehandling, tio valde att operera bort hela prostata. Intervjutexterna har analyserats med hjälp av en fenomenologisk-hermeneutisk metod inspirerad av Paul Ricoeurs filosofi och kvalitativ innehållsanalys.
Att leva med lokaliserad prostatacancer innebär att leva med en sjukdom som upplevs som livshotande, oförutsägbar och utan tidiga symtom. Detta skapar en känsla av osäkerhet, oro, ångest, förtvivlan och en rädsla för att dö i sjukdomen. Sjukdomsupplevelsen och behandlingen delar man framförallt med hustrun och övriga närstående, men även med män i samma situation. Man undviker att berätta om sin situation och beskriver att man bär de innersta tankarna om sjukdomen, prognosen och framtiden inom sig. Valet att sparsamt dela sina tankar och känslor motiverar männen bland annat med hänsyn till närstående samt att med diagnosen följer en upplevelse av stigmatisering.
Extern strålbehandling och radikaloperation ger negativa sidoeffekter som försämrad erektionsförmåga, urininkontinens och läckage från tarmen. Dessa biverkningar leder till social isolering då till exempel urinläckage kan göra att man upplever att man luktar illa, samt att man behöver byta blöja. Män med erektionsproblem beskriver sig som stympade och att de har ett sexualliv som är förändrat eller förlorat. Självkänslan och identiteten som man förändras, och man längtar efter det liv som fanns före diagnos då man hade kontroll över kroppens funktioner. Några män beskriver en känsla av att vara bildligt och bokstavligt blottade, i samband med undersökningar och behandlingar eller vid samtal om erektionsproblemen med kvinnliga läkare och sjuksköterskor. Denna upplevelse beskrivs inte på samma sätt vid kontakt med manlig personal.
I den nya livssituationen efter behandling finns en strävan efter att uppleva kontroll över sjukdomen och behandlingens effekter i det dagliga livet. En känsla av kontroll över sjukdomen uppnås genom regelbundna PSA-test. De regelbundna PSA-testen kan tolkas som en säkerhetslina i en otrygg livssituation mot bakgrund av att man vid sjukdomens diagnostiserande var symptomfri och enbart hade en PSA-höjning. PSA-värdet är viktigt i denna kontroll och inför varje PSA-test finns en spänd väntan. PSA-värdet beskrivs som ett säkert uttryck för sjukdomstillståndet. Männen litar inte på att den egna upplevelsen av att känna sig frisk betyder att sjukdomen är under kontroll. Låga och stabila PSA-värden under lång tid ger en känsla av trygghet, säkerhet och kontroll av situationen. Om PSA-värdena stiger beskrivs en känsla av att trots allt vara i tid för ytterligare behandling. Samtal med andra män med prostatacancer beskrivs också som ett sätt att ha kontroll över sin situation.
Männens strävan efter att förlika sig med den nya livssituationen kan beskrivas som en process där olika strategier finns för att glömma cancerperspektivet och uppleva trygghet och säkerhet. Att förlika sig med en ny livssituation kan ses som en nyorientering efter det trauma som cancerdiagnosen skapat.
Resultaten visar att män i studien är återhållsamma med att förmedla sina behov till andra och kan tolkas ha större behov av stöd och information än vad de ger signaler om. Den egna bilden av hur en man skall vara kan vara ett hinder för att visa dessa behov.
Fredag 10 november försvarar Oliver Hedestig, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Att leva med lokaliserad prostatacancer – oss män emellen ”
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är Ass. prof. Carina Berterö, Inst. för medicin och vård, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Oliver Hedestig på e-post
oliver.hedestig@nurs.umu.se eller telefon 090-786 92 48. En porträttbild på Oliver Hedestig finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Under perioden 2001-2004 har man i Norge genomfört en rad åtgärder för att få ner tobakskonsumtionen. Det har varit massiva informationskampanjer och debatter både i medier och fackliga tidsskrifter. Man har bland annat infört förordningar som påverkar tillgängligheten på tobak, rökförbud på gymnasieskolor, även givit mer betalt till de läkare som tar upp rökvanor med patienterna som har rökrelaterandesymtom och sjukdomar. Dessutom infördes allmänt rökförbud på restauranger 2004.
Anne Kari Thomassen som är rådgivare på Fylkemannen/Länsstyrelsen i Aust-Agder fylke/län har i en studie tittat närmare på resultaten i Vest- och Aust-Agder.
– Positiva effekter på enskilda aktioner går inte att avläsa, men det verkar vara de sammanlagda aktiviteterna som tillslut givit distriktsläkarna motivation att ta sig tid till samtal om rökningens påverkan på hälsan med sina patienter, säger Anne Kari Thomassen.
Att hälsovinsterna är stora vet de flesta men uppsatsen visar också att det fortfarande förkommer läkare som är osäkra på om rökning verkligen är så hälsofarligt. Även om antalet är få är det en viktig information att välutbildad medicinsk personal inte tar riskerna på allvar. Hon tror att en förklaring kan vara att dessa bagatelliserar problemen för att de själva röker eller har rökt.
– Men trots denna positiva tendens menar fortfarande en tredjedel av fylkenes/länens läkare att de inte har tid att prata om rökvanor. Detta borde vara en sporre för hälso- och sjukvårdsmyndigheterna, att bidra till att läkarna uppmanas prioritera dessa samtal och dessutom får bättre med tid till att hantera denna viktiga fråga med sina patienter, säger Anne Kari Thomassen.
Hennes uppsats visar också att det är signifikant fler läkare som själva tar sig tid till att hjälpa sina patienter till ett rökstopp istället för att slussa dem vidare till specialkliniker. Hon menar att detta kan vara ett tecken på att de har börjat inse att de själva har en god kompetens och viktig uppgift i denna komplicerade livsstilsförändring. Distriktsläkaren är dessutom ofta den som träffar patienten i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet på rökrelaterade sjukdomar.
Studien är ekonomiskt stöttad av ”Sosial- og helsedirektoratet” i Norge.
Master of Public Health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap NHV i Göteborg
MPH 2006:20 länk till uppsatsen på vår hemsida
Uppsatsens titel: Primærlegen og den røykende pasient
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anne Kari Thomassen Rådgivare Fylkesmannen Aust-Agder i Arendal,
Telefon: 00 47 370 17644 mobil 00 47 402 48502 e-mail: akt@fmaa.no
Handledare:
Kommunelege Tore Ytterdahl, Lillesand kommune, telefon: 00 47 372 61500, e-mail: tore.ytterdal@lillesand.kommune.no
Overlege Frode Gallefoss, Sørlandets sykehus HF, telefon: 00 47 380 73000, e-mail: frode.gallefoss@sshf.no
Det totala antalet sökande till programutbildningar vid Stockholms universitet har ökat med nästan 57 procent.
– Att vi ökar så pass kraftigt för våra utbildningslinjer beror sannolikt till stor del på den exponering som vi får när anmälan sker via studera.nu. Det har blivit enklare att anmäla sig, säger Mattias Wickberg, Studentbyrån, Stockholms universitet.
Antalet förstahandssökande till programutbildningarna minskar dock vilket, enligt Mattias Wickberg, också kan ha sin förklaring i studera.nu. De sökande måste nu välja redan vid ansökningstillfället vilket program de önskar söka i första hand. Tidigare så kunde de även lämna in en separat ansökan till Stockholms universitet. En sådan sökande kunde därför bli ”dubbelbokad” som förstahandssökande både till Stockholms universitet och till ett annat lärosäte via Verket för högskoleservice (VHS). Detta är inte längre aktuellt eftersom samtliga utbildningsprogram nu söks via Studera.nu och bara ett förstahandsalternativ kan registreras.
Intresset för att läsa vid Stockholms universitet fortsätter att öka bland de yngsta sökande. Antalet sökande i ålderkategorin under 20 år är 37 procent högre än vårterminen 2006 och deras andel bland det totala antalet sökande har ökat till 9 procent. Kvinnorna fortsätter att dominera bland de sökande. I likhet med föregående år är två av tre sökande kvinnor.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ingrid Sundberg, avdelningsdirektör, tfn 08-16 22 48, e-post ingrid.sundberg@sb.su.se
Mattias Wickberg, byrådirektör, tfn 08-16 34 40, e-post mattias.wickberg@sb.su.se
Metaller som medvetet eller omedvetet släpps ut i naturen är ofta skadliga för levande organismer. I en avhandling från Göteborgs universitet presenterar Anna Johnsson resultat som visar att metaller som sönderfaller radioaktivt, binds till molekyler som produceras av underjordiska bakterier. Bakterierna har hämtats från Äspölaboratoriet, där Sverige bedriver forskning kring slutförvar av uttjänt kärnbränsle, samt från Tranebärssjön, en sjö som bildats i en gammal urangruva.
Anna Johnsson har undersökt tre olika arter av bakterier och dess förmåga att påverka metallers rörlighet genom produktion av så kallade ligander. Ligander är molekyler som kan bilda stabila vattenlösliga komplex med metaller. Resultaten visade att samtliga arter växer när de har tillgång till syre och producerar molekyler som binder till järn. Dessa så kallade sideroforer utsöndras när bakterierna lider brist på järn, men binder även andra metaller på ett effektivt sätt.
Sideroforen som utsöndrades från den undersökta bakterien Pseudomonas fluorescens, lakade till exempel ur uran från uranmalm. Sideroforen kunde även öka mängderna av metallerna americium och thorium i vatten, jämfört med en kontrollösning som inte innehåll sideroforen. En unik studie visade dessutom att sideroforen av den undersökta bakterien påverkade uttjänt kärnbränsle genom att behålla högre koncentrationer av plutonium och neptunium än vad syntetiskt grundvatten kunde. Vilket i sin tur antyder att sideroforen har förmåga att binda till sig dessa ämnen.
Studier visade även att bakterierna producerade ligander av ett ännu okänt slag, när de växte utan tillgång till syre. Dessa ligander hade också en effekt på aktiniders rörlighet, och ökade bland annat koncentrationen av americium i vatten. Skulle dessa underjordiska bakterier komma i kontakt med aktinider finns det med andra ord risk att radioaktiva ämnen sprids vidare i grundvattnet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anna Johnsson
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 2565, mobil: 0731-502715
E-post: Anna.Johnsson@gmm.gu.se
Handledare: Professor Karsten Pedersen
tel 031-773 25 78, mobiltfn: 0705-53 25 78
E-post: karsten.pedersen@gmm.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”The Role of Bioligands in Microbe-Metal Interactions: Emphasis on Subsurface Bacteria and Actinides”
Disputationen äger rum: Fredagen den 3 november kl 10.00 i sal Ivan Ivarsson, Medicinaregatan 3, Göteborg
Docent Torkel Klingberg, Karolinska Institutet, leder ett samarbete med Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm samt Göteborgs universitet som erhåller 16 miljoner kronor för sin forskning om hjärnans och minnets utveckling hos barn. Utvecklingen av olika typer av minne, perception, kognition och lärande studeras hos barn och unga vuxna och kopplas till biologiska och omgivningsfaktorer. Olika sätt att förstärka utvecklingen av exempelvis arbetsminnet studeras också.
Professor Juha Keres forskningsgrupp vid Karolinska Institutet erhåller 12 miljoner kronor för sin forskning om dyslexins biologiska orsaker. Keres forskargrupp har hittills beskrivit de två första generna som kan kopplas till dyslexi och söker nu efter ytterligare gener. Resultaten kan bland annat användas för att utveckla metoder för bättre diagnostik av dyslexi.
Forskningsanslagen delas ut inom ramen för satsningen ”Lärande och minne hos barn och unga” som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Anslagen avser 3 års forskning med möjlighet till 2 års förlängning efter vetenskaplig utvärdering. Se: http://www.learningandmemory.se/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Torkel Klingberg, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet,
tel 08-517 761 18, torkel.klingberg@ki.se
Professor Juha Kere, institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet,
tel 08-608 91 58, 0734 213 550, juha.kere@biosci.ki.se
Karolinska Institutets presstjänst, tel 08-524 86077, ulla.bredberg@ki.se
Zeoliter* är viktiga industriella material med komplicerade strukturer som ofta används i tvättmedel, i katalysatorer för att rensa avgaser från bilar och även i oljeraffinaderier för att tillverka bensin. Små variationer i strukturen kan ha stor effekt på dessa ämnens egenskaper och därför är det viktigt att kunna förstå strukturen i detalj. Hittills har detta varit svårt eftersom industriella zeoliter består av polykristallina material och där kan man inte använda konventionella enkristallmetoder. Däremot kan transmissionelektronmikroskopi (TEM) vara till stor hjälp för dessa material.
– Nyligen har vi löst strukturen för två nya zeolitstrukturer med hjälp av bara TEM. Det är dock bara relativt enkla zeolitstrukturer som kan lösas med TEM, säger Osamu Terasaki, professor i strukturkemi och en av författarna till artikeln i Nature.
Olika sätt för att lösa de komplicerade strukturerna har utvecklats men inget har fungerat på den komplicerade zeoliten. Forskare vid Stockholms universitet, ETH (Die Eidgenössische Technische Hochschule Zürich) i Zürich, St Andrews i Storbritannien och Hanbat Univ i Korea har flyttat gränserna genom att använda en mjukvara som utvecklats av en grupp vid ETH. Metoderna och resultaten presenteras i en artikel i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature.
Elektronmikroskopi (EM) har använts och utvecklats vid Institutionen för fysikalisk, oorganisk och strukturkemi sedan 1974.
– Vi håller på att bygga upp ett aktivt EM-centrum genom att uppgradera olika elektronmikroskop tack vare en generös donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Vi kommer att fortsätta utvecklingen av kristallografiska metoder för att kunna karaktärisera komplicerade material på atomnivå. Med det hoppas vi kunna öka kunskapen om material och genom det kunna ta fram bättre material för samhället, berättar Osamu Terasaki.
Artikeln ”Complex zeolite structure solved by combining powder diffraction and electron microscopy” har publicerats i Nature den 2 november.
För ytterligare information:
Osamu Terasaki, professor i strukturkemi, tfn 08-16 23 79, e-post terasaki@struc.su.se.
Mer information om EM-centret finns på http://www.fos.su.se:80/em/
För bild på Osamu Terasaki, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
* från två grekiska ord, zeos” och lithos” som betyder kokande” och sten”. Den svenske mineralogen A.F. Cronsted upptäckte det första zeolitmineralet Stilbit 1756.
Vid denna högtid presenteras Karolinska Institutets 32 nya professorer varav 11 är adjungerade och två är gästprofessorer. De avgående professorerna avtackas och akademiska priser delas ut, bland annat Lennart Nilsson Award.
Här nedan är förteckningen över nya professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer och avgående professorer samt pristagare.
NYA PROFESSORER
Jan Albert
Smittskydd, ssk klinisk virologi
Kyllike Christensson
Reproduktiv omvårdnad och perinatal omvårdnad
Johan Ericson
Utvecklingsbiologi med särskild inriktning mot det centrala nervsystemet
Maria Feychting
Epidemiologi
Gilberto Fisone
Neurovetenskap
Anders Franco-Cereceda
Thoraxkirurgi
Johan Hallqvist
Socialmedicin, ssk socialepidemiologi och hälsopolitik
Christina Helging Opava
Sjukgymnastik
Jan-Inge Henter
Klinisk barnonkologi
Bjarne Jansson
Socialmedicin
Jesper Lagergren
Kirurgi med inriktning mot klinisk epidemiologi
Paul Lichtenstein
Genetisk epidemiologi
Jan van der Linden
Thoraxanestesiologi och intensivvård
Marianne Schultzberg
Klinisk neurovetenskap
Åke Sjöholm
Experimentell endokrinologi
Carl-Magnus Stolt
Medicinsk humaniora
Carol Tishelman
Omvårdnad
Marie Wahren-Herlenius
Experimentell reumatologi
Arne Östman
Molekylär onkologi med inriktning mot experimentell cancerterapi
ADJUNGERADE PROFESSORER
Maria Albertsson
Onkologi
Ratan Bhat
Neurodegenerativa sjukdomar
Johan Giesecke
Infektionsepidemiologi
Gunilla Hedlin
Barn- och ungdomsallergologi
Bernt Lindelöf
Dermatologi
Claes Mercke
Radioterapi
Björn Petrini
Klinisk mikrobiologi
Leif Ryd
Ortopedi
Karin Schenck-Gustafsson
Kardiologi
Nils Gunnar Wahlgren
Neurologi
Charlotta Zetterström
Oftalmiatrik
GÄSTPROFESSORER
Lars-Owe Dahlgren
Medicinsk pedagogik
Håkan Hult
Medicinsk pedagogik
EMERITI (professorer som går i pension)
Birgit Angmar-Månsson
Bengt Björkstén
Tomas Hökfelt
Giorgio Innocenti
Andris Kreicbergs
Folke Lagerlöf
Britt-Marie Landgren
Hans Ringertz
Lars Rydén
Kjell Rådegran
Torgny Svenberg
Töres Theorell
Birger Winbladh
Bengt Wretlind
PRISTAGARE
MED DR AXEL HIRSCHS PRIS
Roland S Johansson, professor vid Umeå universitet
ERIC K. FERNSTRÖMS PRIS
Lars Holmgren, docent vid institutionen för onkologi-patologi
YNGVE ERICSSONS PRIS
Adrian Lussi, professor vid universitetet i Bern, Schweiz
Jorma Tenovuo, professor vid Åbo universitet, Finland
TORE ANDERSSONS PRIS FÖR EPIDEMIOLOGISK FORSKNING
Hans-Olov Adami, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
ÅNGPANNEFÖRENINGENS PRIS FÖR KUNSKAPSSPRIDNING
Hans Rosling, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap
LENNART NILSSON AWARD 2005
Satoshi Kuribayashi, fotograf från Japan
KAROLINSKA INSTITUTETS PEDAGOGISKA PRIS
Lene Martin, universitetslektor, institutionen för klinisk neurovetenskap
Aino Fianu Jonasson, universitetslektor, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
KAROLINSKA INSTITUTETS ETIKPRIS
Gunilla Nordenram, universitetslektor vid institutionen för odontologi
KAROLINSKA INSTITUTETS PRIS FÖR FORSKNING I MEDICINSK PEDAGOGIK
Ronald M Harden,
professor och Director of Education, International Virtual Medical School, Dundee, Skottland
Kontaktinformation
För ytterligare information om evenemanget kontakta:
Ceremonimästaren Agneta von Bahr, telefon 070-688 65 82.
Karolinska Institutets pressjour, telefon 08-524 86077, e-post: ulla.bredberg@ki.se
Med laboratorieexperiment och bearbetning av observationsdata har Martin Lundqvist visat hur halterna av vissa kritiska grundämnen kan bestämmas mer noggrant. Han har koncentrerat sig på två spektakulära stjärnor. Den ena är spektakulär därför att den dominerar höstens och vinterns stjärnhimmel: Betelgeuse, den starkaste stjärnan i Orion. Den andra är spektakulär i ett annat avseende. Den är inte synlig för blotta ögat men kallas för Uranstjärnan därför att den visat sig innehålla oväntat höga halter av uran.
– Grundämnen upp till järn bildas genom fusionsprocesser i stjärnorna när lättare atomkärnor slås ihop, säger Martin Lundqvist. Men tyngre atomkärnor kan inte uppstå genom fusion. I stället frigörs vid fusionsprocessen neutroner som fastnar i järnkärnorna och ger upphov till tyngre atomkärnor. För att de allra tyngsta grundämnen ska uppstår krävs de extrema förhållandena i en supernova när enorma mängder av neutroner frigörs.
Uranstjärnan ligger utanför spiralarmarna i vår galax i den så kallade halon. Där finns mycket gamla stjärnor som är fattiga på metaller. Att just Uranstjärnan innehåller så mycket av uran, det tyngsta naturligt förekommande grundämnet, kan bero på att det bildats av resterna av minst en supernova. Många av de halter som bestämts stämmer med denna teori men tre tunga grundämnen förekommer i halter som är svåra att förklara, nämligen hafnium, osmium och iridium. Genom noggrann spektralanalys har Martin Lundqvist kunnat förbättra de tidigare bestämningarna och de nya värdena ligger faktiskt nära vad man hade förväntat sig enligt teorin.
Betelgeuse är en superjätte som är tjugo gånger tyngre än vår sol och som troligen kommer att få ett våldsamt slut genom att förvandlas till supernova. Här har Martin Lundqvist visat att man kan bestämma halten av vissa tunga grundämnen, framför allt strontium, och därigenom se att detta ämne har blivit producerat inne i stjärnan genom en viss typ av neutroninfångningsprocess. Detta är i sin tur intressant därför att man med dessa bestämningar kan kartlägga stjärnans tidigare utveckling.
Kontaktinformation
Martin Lundqvist nås på tel 070-3077303. Hans doktorsavhandling heter Spectral Analysis of Neutron Capture Elements in the Laboratory and Stars.
En ganska vanlig föreställning om diskriminering är att människor som söker arbete väcker föreställningar till liv hos dem som ska fatta beslut om anställningen.
– Det stämmer ibland när man till exempel talar om direkt diskriminering men mer avgörande och otillgängligt för förändringar är de föreställningar som finns bland organisationers medarbetare och som är oberoende av de sökande. De sökande bedöms utifrån outtalade metoder och besluten fattas utifrån hur väl de sökande stämmer med den bild som redan finns, säger Angela Nilsson som den 2 november lägger fram sin avhandling vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet.
En lyckad ansökan handlar ofta om konsten att uttrycka sig på ett sätt som människorna i organisationen premierar. Det innebär i sin tur att sökande behöver en förförståelse eller inblick i yrkesgruppen ifråga. Av detta kan vi dra slutsatsen att personer med utländska utbildningar, med svenska som andraspråk och med andra än förväntade yrkesutbildningar har svårare att göra sig gällande menar Angela Nilsson.
– Det får konsekvenser för hur diskriminering i arbetslivet angrips eftersom mycket av det antidiskrimineringsarbete som bedrivs fokuserar på att ändra attityder som medarbetare anses ha om människor som skiljer sig från dem själva, säger Angela Nilsson.
Vidare säger hon, att det är väl känt att diskriminering förekommer i rekryteringssammanhang, vilket innebär att somliga sökande aldrig får arbete trots att de söker många utlysta tjänster. Stora ansträngningar har gjorts för att förändra situationen på arbetsmarknaden men resultaten tycks lysa med sin frånvaro.
– Min avsikt var därför att pröva en annan tanke, nämligen om det kan vara så att det finns någonting i själva rekryteringsprocessen som gör att vissa hamnar utanför – all god vilja till trots, säger Angela Nilsson.
I en analys av hur urvalet vid rekryteringar i sex kommuner gått till visar hon att personal och ansvariga i organisationer har en ganska klar uppfattning om vilka människor de vill rekrytera utifrån kvalifikationer och erfarenheter. Det får dock ett specifikt värde först när de vägts samman med den informella kompetens som sökande uttrycker. Det kan till exempel handla om att sökande formulerar sig på ett sätt som får rekryterarna att uppfatta denne som trevlig eller nämner rätt kodord som indirekt uttrycker ett särskilt intresse för tjänsten i fråga och om den informella kompetensen som kommer till uttryck stämmer med rekryterarnas värderingar eller inte påverkar hur bra en utbildning uppfattas vara.
– Det är problematiskt när man ska försöka förändra dessa normer, regleringar och rutiner därför att de ofta är oreflekterade och upplevs som naturliga och självklara av dem som utför handlingarna. De ingår i de tankestilar som utvecklas i organisationer och som medarbetare är en del av. Tankestilarna fungerar som gränsvakter i urvalet av sökande och avgör vem som uppfattas som lämplig eller mindre lämplig, oavsett deras kvalifikationer, säger Angela Nilsson.
Avhandlingens titel: Gränsvakter. Tankestilar och sortering vid rekrytering av personal i sex kommuner.
För ytterligare information
Angela Nilsson, etnolog och verksam vid CEIFO (Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer vid Stockholms universitet), tfn 070-558 14 34, e-post angela.nilsson@ceifo.su.se
För bild på Angela Nilsson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
