Det är viktigt att studera hur hälsan i befolkningen påverkas av att många personer är arbetslösa, eller utanför arbetskraften (i arbetslöshetsåtgärder, i studier). Hälso- och sjukvården bör spela en roll för att förbättra hälsan hos personer som inte är förankrade på arbetsmarknaden för att öka chansen till återgång i arbete. Därför är det också angeläget att undersöka om arbetslösa får vård som är i linje med deras vårdbehov.
Annika Åhs har i sin avhandling undersökt självskattad hälsa och mortalitet bland personer med och utan arbete, under en period med hög respektive låg arbetslöshet. Hon har också studerat vårdutnyttjande och upplevda vårdbehov i relation till om man arbetade eller inte. Syftet var att undersöka vilka hälsoproblem som leder till att man söker eller avstår från att söka vård, liksom vilka andra faktorer som kan underlätta eller försvåra kontakter med vården.
Resultaten visar att arbetslösa oftare skattade sin hälsa som dålig, eller som sämre än hälsan hos andra i samma ålder. De hade en högre risk för depression och mental och fysisk utmattning, samt en högre risk att dö inom 8 år efter mättillfället. Fler grupper av de arbetslösa rapporterade ohälsa när arbetslöshen var hög, än när den var låg.
– Resultaten tyder på att ohälsa bland arbetslösa definitivt är ett folkhälsoproblem när arbetslösheten är hög, säger Annika Åhs.
Avhandlingen visar också att många som inte arbetade hade kontaktat vården, samtidigt som de i högre utsträckning hade avstått från att kontakta en läkare trots att de upplevde ett behov av vård. Framför allt gällde detta vid psykiska symptom. De arbetslösa rapporterade också att lägre kostnader för vården skulle underlätta kontakterna med vården.
– Det är viktigt att utveckla hälso- och sjukvårdens beredskap att hantera psykiska och psykosociala behov hos arbetslösa. En strategi kan vara att öka antalet anställda med kompetens på detta område, en annan att förbättra samarbetet mellan institutioner som är i kontakt med personer som inte är förankrade på arbetsmarknaden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annika Åhs på tel:018-611 22 91, 070-340 08 02, e-post: Annika.Ahs@pubcare.uu.se
Alla organismer kan amplifiera (”förstärka”) delar av sitt DNA under vissa betingelser och de varianter som har en ökad mängd av en speciell gen kan få en överlevnadsfördel när de utsätts för olika typer av yttre betingelser, till exempel stress i form av antibiotika (bakterier), cytostatika (människa) eller insekticider (insekter).
I den aktuella studien har forskarna visat att bakterien Salmonella typhimurium genom flera olika mekanismer kan öka antalet kopior av en gen som hjälper cellen att använda sockret laktos som näringskälla.
– När bakteriens gen för laktosutnyttjande är ineffektiv, det vill säga bakterien har ett ineffektivt enzym för att bryta ner laktos, gynnas istället mutantbakterier med en upp till 100-faldig ökning av antalet kopior av genen, säger professor Dan Andersson, delansvarig för studien.
Detta får två konsekvenser: dels klarar bakterien att växa på laktos på grund av att mängden av det ineffektiva enzymet ökar, dels ökar chansen att bakterien får en mutation i en av dessa 100 identiska gener som leder till att enzymets funktion förbättras. Forskarna visar också att amplifieringen sker stegvis, först dupliceras en stor region och därefter amplifieras mindre regioner inom denna region till höga kopieantal. Enligt Dan Andersson är detta sannolikt mycket vanligare än man tidigare trott, vilket är mycket spännande.
– Och de är viktiga eftersom det innebär att evolutionära förändringar kan ske med en betydligt högre hastighet. En anledning till att man underskattat omfattningen är deras inneboende instabilitet, som gör dem svåra att studera i laboratorieexperiment.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Dan Andersson, tel: 018-471 41 75, eller via e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se
Att det förekommer skador inom fotbollen är inget nytt, men att det även finns andra faktorer som påverkar skadefrekvensen än idrotten i sig är frågor som doktorandern Inger Jacobson vid Luleå tekniska universitet ger svar på i sin doktorsavhandling Injuries among female football players, med vilken hon disputerar den 3 november.
Målet med forskningsarbetet har varit att ge svar på om det finns några skillnader i frekvens av skador regionalt och mellan nivåerna, hur rörligheten i leder och muskler i början av säsongen eventuellt påverkar kommande skador, samt om och i så fall hur det faktum att kvinnor menstruerar och i vissa fall äter p-piller påverkar fotbollsspelandet och skaderiskerna.
– Min forskning visar att skadefrekvensen kan associeras med regionala faktorer och spelnivå samt att skadefrekvensen ökar i samband med menstrationen. Däremot finns det inget som tyder på att p-piller ökar risken att skadas, säger Inger Jacobson.
Inger Jacobsons studier baseras på en undersökning som gjorts på 30 damfotbollslag i division II och Allsvenskan. Totalt 446 skador granskades under en och samma fotbollssäsong.
Inger Jacobson är född och uppvuxen i Stockholms innerstad, utbildade sig till sjukgymnast i Lund och har därefter arbetat i yrket i Piteå, Östersund, Umeå, Boden och Luleå. Hon är för närvarande verksam vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Inger Jacobson, tel. 0920-49 38 78, 070-375 12 36, inger.jacobson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Vi läser idag om fågelinfluensan och om ett globalt hot i form av virus H5N1. Det nationella säkerhetstänkandet omformas och nya forsknings- och övervakningsprojekt mobiliseras. Virus H5N1 är en mikroorganism som har blivit en ”internationell aktör”, åtminstone i media.
På ett liknande sätt kom en kemisk förening, svaveldioxid, att spela en viktig roll under sjuttiotalets kalla krig. Begreppet ”gränsöverskridande luftföroreningar” uppstod och kom, tillsammans med meteorologin och luftkemin, att få en viss betydelse för att minska spänningen mellan öst och väst och för att påbörja den europeiska integrationen. Den nationella säkerheten var tidigare en militär och ekonomisk fråga. Nu blev nationell säkerhet även en fråga om att värna miljön och skydda den från främmande element.
1979 skapades en internationell överenskommelse om att begränsa gränsöverskridande luftföroreningar. Avhandlingens första fallstudie illustrerar hur luftvårdsfrågan redan under sjuttiotalet byggde på en innovativ förening mellan vetenskaplig kunskap och politiska intressen. Gränsen mellan vetenskap och politik formas i en social process.
De övriga fallstudierna i avhandlingen analyserar experternas egen syn på relationen mellan vetenskap och politik. För att samhället ska kunna hantera miljöproblemen på ett framgångsrikt sätt krävs även idag innovativa föreningar mellan vetenskap och politik. De gemensamma direktiven för att begränsa luftföroreningar inom EU är ett exempel. Det lokala arbetet i Göteborg för att uppfylla riksdagens miljömål är ett annat.
Samtidigt uppstår problem då både forskare och politiker vill utnyttja vetenskapens aura av neutralitet och objektivitet för att öka miljömålens och styrningsmedlens trovärdighet och legitimitet.
Avhandlingen är en kvalitativ studie av experternas egna gränsdragningar mellan vetenskap och politik. Miljöexperterna befinner sig i en situation där gränsen mellan vetenskap och politik inte är på förhand given. Gränsen är snarare diffus, den utformas i en social process, och den är till och med förhandlingsbar.
Martin Letell är verksam som forskare vid Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier,
Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Governable Air: Studies on the Science and Politics of Air Pollution in Europe.
Fakultetsopponentens namn: Dr Andrew Barry, University of Oxford
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 november 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Spränkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Martin Letell, tel 031-145682 (bost.), 031-7734924 (arb.)
e-post: martin.letell@sts.gu.se
Avhandlingen kan beställas via martin.letell@sts.gu.se
Vad utmärker egenregiproduktion och nyttjandet av externa leverantörer och i vilka fall är det ena att föredra framför det andra? Har valet av organiseringssätt någon betydelse för de kommunala verksamheternas kostnader?
För att söka svar på frågorna används förklaringar som blivit vanliga vid studiet av företags strategier med vilken verksamhet som skall bedrivas inom den egna organisationen och vilka verksamheter som skall läggas ut på underleverantörer.
Det har visat sig att det är verksamhetens komplexitet som avgör gränsdragningen mellan marknad och den egna organisationen. Komplex verksamhet bör inordnas inom den egna organisationen medan mindre komplex verksamhet bör handlas upp på marknader om målet är att minimera kostnaderna.
Av detta följer att verksamhet som är komplex, men som handlas upp på marknader förväntas leda till ökade kostnader jämfört med alternativet att sköta verksamheten i egenregi.
Undersökningen av de svenska kommunernas agerande, som grundar sig på statistiskt material över Sveriges alla kommuner, visar att den kommunala praxisen avseende nyttjandet av underleverantörer skiljer sig åt stort inom kommunsektorn.
Det är fortfarande den traditionella förvaltningsorganisationen med egenregiproduktion som dominerar, men vissa kommuner använder sig i väldigt stor utsträckning av externa underleverantörer för att leverera service och välfärdstjänster till brukare och invånare.
Undersökningen visar främst att den kommunala praxisen i viss mån följer de mönster som identifierats på företagsmarknader och att det har betydelse hur kommunerna väljer att producera den service och de tjänster som de är ålagda att leverera.
De kommuner som väljer att nyttja underleverantörer i mindre utsträckning än vad teoretiska modeller visar att de bör göra uppvisar något högre kostnader. Även de kommuner som har ett stort överutnyttjande av underleverantörer uppvisar något högre kostnader.
Mycket annat påverkar också i vilken mån kommuner väljer använda sig av underleverantörer. Främst belägenhet i storstadsområde och vänstermajoritet i fullmäktige har tydliga effekter, där vänsterstyre tenderar att leda till ett mindre nyttjande av underleverantörer medan belägenhet i ett storstadsområde tenderar att leda till ett mer omfattande användande av underleverantörer.
Avhandlingens titel: Förvaltningens gräns mot marknaden. Om mekanismer bakom och effekter av kommunernas marknadsutnyttjande.
Fakultetsopponentens namn: professor Sven Haugland, Handelshögskolan i Bergen.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3:e november 2006, kl. 10.15, Hörsal Dragonen,
Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos Förvaltningshögskolan www.spa.gu.se för 200 kronor exkl. moms.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Tobias Johansson tel 031-773 1277 (arb). Tobias.johansson@spa.gu.se
Styrlogiken utgick ifrån att det som inte beställdes inte heller skulle utföras. Trots omfattande kritik har flera svenska landsting valt att behålla beställarstyrningen. I avhandlingen ”Beställarstyrning av hälso- och sjukvård” har därför Johan Berlin undersökt hur och varför beställarstyrning utövas. Studiens resultat visar bland annat att beställarstyrning tillämpas genom att förtroende och kontroll kombineras, vilket gör det möjligt för beställarna att styra hälso- och sjukvården – på marginalen.
I avhandlingen får läsaren en unik inblick i hur beställningsprocessen mot två sjukhus successivt växer fram. Här visas bland annat på förekomsten av ett ”tyst kontrakt” mellan beställar- och utförartjänstemän i förhandlingsprocessen. Genom det tysta kontraktet kan beställarna ge sjukhusledningen mindre detaljerad uppföljning (ökad frihet) och i utbyte få dem att gå med på en snävare ekonomisk uppräkning av kommande års ersättning (sparande).
I avhandlingen förklaras den fortsatta användningen av beställarstyrning med att den utgår från en ekonomisk logik. Det innebär att en kalkylerande relation lättare kan utövas mellan parterna. På så sätt kan den sista miljonen och det senaste byggnationsförslaget ifrågasättas. För de beställande tjänstemännen handlar det ytterst om att försöka hitta en acceptabel ekonomisk nivå och undvika problem snarare än att hitta den allra bästa lösningen. Den andra förklaringsfaktorn handlar om att det byggs upp ett administrativt mellanled (filter) mellan politik och profession. På så sätt kan vissa frågor ”lagras” i tjänstemännens organisation i avvaktan på lämplig tid för genomförande.
Sammantaget menar Johan Berlin att avhandlingen är viktig för den som är verksam inom sjukvården, särskilt de som arbetar med verksamhetens styrning, ledning och organisering.
Avhandlingens titel: Beställarstyrning av hälso- och sjukvård. – Om människor, marginaler och miljoner. (s. 382)
Beställning: Avhandlingen kan beställas via: anne-marie.olsson@spa.gu.se (Pris: 200:- exkl moms och porto)
Fakultetsopponent: Professor Anders Söderholm, Handelshögskolan, Umeå universitet.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 november 2006, kl 10.15,
Hörsalen Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Johan Berlin, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
E-post: johan.berlin@spa.gu.se
Hela arvsmassan hos människan är packad i 46 kromosomer uppdelade på 23 par. Sedan cellkärnan först beskrevs har dess struktur och dess betydelse för hur arvsanlagen regleras varit föremål för spekulationer. Enligt Rolf Ohlsson överträffar verkligheten ändå fantasin. Deras forskning på musstamceller visar nämligen att små sekvenser inom en kromosom i musens arvsmassa interagerar med alla andra kromosomer – och dessutom att dessa interaktioner kan omprogrammeras så att arvsanlag på andra kromosomer kan aktiveras eller inaktiveras. I de tre artiklarna diskuteras därför helt nya principer för hur genuttryck regleras
– Dessa upptäckter kan innebära att relationen mellan cellkärnans arkitektur och arvsmassans funktion omvärderas helt, säger Rolf Ohlsson, professor vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi och huvudansvarig för studierna.
– Det var oväntat att en pytteliten sekvens kan reglera interaktioner med alla kromosomer, eftersom dessa är utspridda över hela cellkärnan i olika områden. Tidigare har man trott att det inte funnits några interaktioner mellan kromosomerna, men våra data visar på motsatsen: att kromosomerna kan vara mycket rörliga i de flesta celler och ofta ”går över gränsen”. Att dessa interaktioner dessutom regleras epigenetiskt var grädden på moset.
Med termen epigenetik menas nedärvbara egenskaper som inte direkt involverar arvsmassans DNA-sekvens. Epigenetiska tillstånd styr normalt med stor precision när, var och hur arvsanlagen aktiveras eller inaktiveras. Systemet utgör därmed ett slags cellulärt minne som talar om för cellen varifrån den kommer och hur den ska svara på en viss omgivning under sin utveckling.
– Våra fynd är sannolikt toppen på ett isberg och kan komma att betyda att man måste förstå epigenetisk reglering av genuttryck i ett 3-dimensionellt sammanhang där många funktioner regleras kollektivt av kromosomala interaktioner.
Rubbade epigenetiska tillstånd är enligt Rolf Ohlsson gemensamt för många, om inte de flesta, sjukdomar hos människan. Insikten att arvsanlagen från en kromosom kan reglera funktionen hos ett anlag på en annan kromosom kom när deras egna data inte kunde förklaras utan detta perspektiv. De epigenetiska rubbningar som föreslagits ligga bakom i princip all cancer hos människan, kan nu förklaras med helt nya utgångspunkter.
– Eftersom vi också visar i våra arbeten att mönstret av kromosomala interaktioner kan omprogrammeras i stamceller, är det också möjligt att det kan rubbas hos människan och ge upphov till olika sjukdomar.
De nya rönen kan också ge nya perspektiv på hur fenomenet ”genomisk prägling” utvecklats hos däggdjur; att ett hundratal arvsanlag är aktiva från bara den ena förälderns arvsmassa. Detta arrangemang har sannolikt varit avgörande för däggdjurens evolution och anses också vara den huvudsakliga anledningen till att jungfrufödsel (dvs att en pappa saknas) inte förekommer hos däggdjur. Och när möss med två mammor skapats har det krävts att den region i arvsmassan som Rolf Ohlssons forskargrupp fokuserat på tagits bort. Det är därför sannolikt att epigenetiskt reglerade interaktioner mellan kromosomer även styr fosterutvecklingen.
– Vårt nästa fokus är att studera om rubbade interaktioner mellan kromosomer är viktiga för sjukdomsprocesser hos människan, säger Rolf Ohlsson. Kanske kan våra data omsättas i nya metoder att förstå och diagnostisera människans sjukdomar, främst cancer.
Läs artiklarna:
http://www.nature.com/ng/journal/v38/n11/abs/ng1106-1229.html
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?db=pubmed&cmd=Retrieve&dopt=AbstractPlus&list_uids=16815976&query_hl=1&itool=pubmed_docsum
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?db=pubmed&cmd=Retrieve&dopt=AbstractPlus&list_uids=17033624&query_hl=4&itool=pubmed_docsum
Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel: 018-471 26 60, 070-425 02 31 eller via e-post: Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se
Spermadonation är inte tillåten till ensamstående kvinnor, varken i Sverige och Danmark. Däremot får ensamstående kvinnor adoptera barn. Vad lagstiftarna anser vara en naturligt är inte alltid helt lätt att genomskåda. Spermadonation är exempelvis tillåten också för lesbiska par, i Danmark först efter årsskiftet.
Stine Adrian har följt arbetet och intervjuat anställda på två fertilitetskliniker, i Sverige och Danmark. Hennes avhandling vid Tema genus, Linköpings universitet, handlar just om de dilemman som uppstår kring begreppet ”naturligt” när man arbetar med modern reproduktionsteknik. Numera är inte bara provrörsbefuktningar tillåtna, utan också såväl sperma- som äggdonationer. De biologiska gränserna för föräldraskap suddas ut. Ett barns biologiska mamma kan vara en helt annan person än den som föder barnet, och den biologiska pappan kan vara en anonym spermadonator, om de blivande föräldrarna är två kvinnor.
De som arbetar på fertilitetskliniker ställs inte sällan inför svåra val och frågor som är omöjliga att besvara. Ett sätt för dem att legitimera sin verksamhet är just att hänvisa till vad som är ”naturligt”. Men detta omförhandlas ständigt, gränserna förflyttas. Hur ser en naturlig familj ut? Vad är naturlig sexualitet? Är det naturligt att kunna få barn?
– Det blir problematiskt för alla inblandade, säger Stine Adrian.
Hon analyserar också hur kvinnors kroppsuppfattning kan förändras under den ofta långa process som en assisterad befruktning innebär. Kroppen är en opålitlig bundsförvant. Den reagerar inte alltid som planerat. Ungefär en tredjedel av de barnlösa par som söker hjälp får så småningom lämna kliniken utan ett väntande barn.
– Ofta är det långa och psykiskt påfrestande processer som de här paren går igenom, säger Stine Adrian. Samtidigt som de vill skapa sig en ”naturlig” familj, blir det smärtsamt tydligt att vi inte kan kontrollera naturen fullt ut.
För personalen blir frågan när det är dags att bryta.
– När ska man säga: nu räcker det? Nu får ni försöka leva med att ni inte kommer att få ett biologiskt barn.
Och för den barnlösa kvinnan, vars kropp sviker henne, kan processen leda till svåra frågor om vad kvinnlighet egentligen innebär, när hon förnekas det som av många uppfattas som det mest kvinnliga av allt: att föda barn.
Kontaktinformation
Stine Adrian disputerade den 27 oktober. Hon nås på telefon +4527269307 (före den 5 november), eller e-post: stine_adrian@yahoo.com
Ett vanligt antagande vid derivatprissättning är att de underliggande tillgångarnas avkastning är normalfördelad. Verkligheten är vanligtvis mer komplex och många tillgångar kan i verkligheten ha så kraftiga prisstegringar och prissänkningar att avkastningen inte kan modelleras korrekt med normalfördelningen.
− I min avhandling föreslås en modell i kontinuerlig tid som tillåter att prisprocesserna i ekonomin även kan göra diskreta hopp, förklarar Mia Hinnerich. Trots att man alltså tillåter prisprocesserna att ha en mer komplicerad fördelning kan man fortfarande prissätta ett flertal derivat med explicita analytiska uttryck. Det innebär en utvidgning av tidigare forskningsresultat vad gäller prissättningar av såväl swappar och swaptioner.
En swap är ett bytesavtal mellan två parter om att byta framtida kassaflöden med varandra, där avtalet specificerar kassaflödena och när i tiden dessa skall utbytas. En aktieswap är ett avtal som till exempel kan vara ett avtal om att byta en på förhand känd fast ränta på ett nominellt belopp mot en på förhand okänd årsavkastning på en specificerad aktie. Man byter i så fall ett fast kassaflöde mot ett rörligt. En swaption är en option på att ingå en swap vid ett förutbestämt framtida datum till en förutbestämd swapränta.
Mia Hinnerich försvarade sin licentiatavhandling ”On the Pricing of Swaps and Swapations” i oktober, vid Handelshögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
Mia Hinnrich, institutionen för finansiell ekonomi
Tel: 08-736 9161
E-post: mia.hinnerich@hhs.se
Interferon-alfa (IFN-alfa) produceras i kroppen vid virusinfektioner och skyddar cellerna mot virusangreppet. Dessutom har IFN-alfa förmågan att aktivera immunförsvaret så att det effektivt kan motverka virusets förökning. Under senare år har man börjat förstå betydelsen av den immunstimulerande förmågan hos IFN-alfa vid reumatisk sjukdom. Den forskargrupp som Tanja Lövgren ingår i har t.ex. visat att IFN-alfa behandling av patienter med tumörsjukdom kan orsaka reumatiska biverkningar. Vidare har gruppen visat att många patienter med reumatisk sjukdom har en kronisk överproduktion av IFN-alfa.
Tanja Lövgren har i sitt avhandlingarbete studerat hur det kommer sig att IFN-alfa är överproducerat vid många reumatiska sjukdomar. Hon har framför allt studerat den inflammatoriska bindvävssjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) som kan ge upphov till inflammation i kroppens alla organ. Dessutom har hon undersökt den vanliga sjukdomen Sjögren’s syndrom som ger upphov till en uttalad torrhet i ögon och mun men dessutom ofta feber och trötthet.
Tanja Lövgren visar att orsaken till IFN-alfa överproduktion hos dessa patienter är de har antikroppar som binder till nukleinsyrorna DNA och RNA eller associerade proteiner från kroppens egna celler. Immunförsvaret känner igen DNA eller RNA som är bundet till antikroppar på liknande sätt som när det känner igen ett virus, och producerar därför IFN-alfa. Detta IFN-alfa kan upprätthålla den reumatiska sjukdomen genom alla sina effekter på immunförsvaret. Patienternas tillstånd kan med andra ord liknas vid en kronisk virusinfektion, dock utan att ett virus behöver vara närvarande.
– Detta arbete är viktigt för att förstå mekanismerna bakom dessa sjukdomar och för att kunna utveckla nya mediciner för sjukdomar som SLE och Sjögren’s syndrom, säger Tanja Lövgren.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tanja Lövgren på tel: 018-611 28 41, 070-232 1978, e-post: Tanja.Lovgren@medsci.uu.se
I Sverige är prostatacancer den allra vanligaste cancerformen medan den är mindre vanlig i länder som Kina och Japan. Varför risken att drabbas varierar beroende på var man bor är svårt att veta säkert, men en del av förklaringen ligger troligen i skillnader i kosten. Ämnen som ofta har pekats ut som viktiga i sammanhanget är EPA och DHA, två omega-3-fettsyror som det finns gott om i fet fisk som lax, sill och makrill. I cellförsök har forskare sett att omega-3-fettsyror kan hindra canceruppkomst men betydelsen av en omega-3-rik kost är fortfarande en öppen fråga.
För att ta reda på om omega-3-fettsyror i mat påverkar cancerrisken har forskarna frågat 1500 svenska män med diagnostiserad prostatacancer om deras matvanor och jämfört svaren med friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten ger starkt stöd för hypotesen om omega-3-fettsyrornas nyttighet. Män som äter lax mer än en gång i veckan löper 43 procent mindre risk att drabbas av prostatacancer jämfört med dem som aldrig äter lax.
Männen lämnade också blodprov som forskarna har analyserat i jakt efter genetiska faktorer bakom prostatacancer. Resultaten visar att endast de män som bär på en särskild variant av genen COX-2 fick ett skydd av den feta fisken. Den grupp män som både bar på genvarianten och ofta åt lax hade 72 procent mindre risk jämfört med dem som aldrig åt fet fisk.
Forskarnas förklaring är att genen styr utfallet när omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror, som finns i vegetabiliska oljor, konkurrerar om att ingå i hormonliknande ämnen, prostaglandiner, i kroppen. Prostaglandiner som är uppbyggda av omega-3-fettsyror är inflammationshämmande och kan troligen motverka canceruppkomst. Om prostaglandiner med omega-6-fettsyror dominerar dämpar dessa den ”goda” effekten av omega-3-fettsyrorna.
Maria Hedelin som har arbetat med studien tycker att det finns goda skäl att äta fet fisk trots att 40 procent av männen faktiskt saknar den ”skyddande” varianten av genen.
– Den här studien visar att det finns en interaktion mellan kostfaktorer och våra gener, men det är alltid svårt att säga säkert vilken roll generna spelar. För den som inte bär på den här genvarianten kan omega-3-fettsyror dessutom ändå vara bra på helt andra sätt, säger hon.
Publikation:
The association of frequent consumption of fatty fish with prostate cancer risk is modified by COX-2 polymorphism
Maria Hedelin, Ellen T. Chang, Fredrik Wiklund, Rino Bellocco, Åsa Klint, Jan Adolfsson, Katarina Shahedi, Jianfeng Xu, Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Katarina Augustsson Bälter.
International Journal of Cancer Online October 25 2006, DOI 10.1002/ijc.22319
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Forskare
Maria Hedelin
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Tel: 08-524 861 53
Mobil: 070-740 18 58
E-post: Maria.Hedelin@ki.se
Karolinska Institutets pressjour
Tel: 08-524 860 99
E-post: Ulla.Bredberg@ki.se
Mer än 30 % av de vuxna invånarna i USA har fetma och problemet ökar. I Sverige är motsvarande andel ca 10 % (2003) och antalet drabbade har fördubblats mellan 1988 och 2002. Övervikt har välkända medicinska följder med bl.a. högre förtida dödlighet, ökad risk för en rad kroniska sjukdomar, rörelsehinder och social isolering. Hälsoriskerna är emellertid inte bara knutna till fetma utan också till relativt små viktökningar. Världshälsoorgansationen WHO har rekommenderat förebyggande insatser mot viktökning, men den offentliga vården riktar sig i huvudsak till dem som redan har ökat i vikt eller lider av fetmans följder. Fokus ligger snarare på att förebygga specifika kroniska sjukdomar än att förebygga viktökning.
Avhandlingen, som grundar sig på studier i både norra Sverige och övre delen av delstaten New York, visar förändringarna av kroppsvikter och BMI-värden (body mass index, dvs. vikten i kg dividerad med kvadraten på kroppslängden i m) i befolkningen. Vid mätningar 1989 noterades fetma (definierat som BMI över 30) hos 9,6 % i Sverige och 21,3 % i USA. Tio år senare var motsvarande värden uppe i 18,4 % resp. 32,3 %. Genomsnittet ökade i båda områdena, men ökningen var starkast i den amerikanska befolkningen.
Mönstret i BMI-utvecklingen liknar varandra i Sverige och USA. Högre ålder (55-64 år), kvinnlig kön, högre BMI-värde och en diagnos på typ 2-diabetes (”åldersdiabetes”) var knutna till större möjligheter att undvika viktökning medan lägre ålder, manligt kön, gift civilstånd och snusanvändning ökade risken för att lägga på sig kilon. Personer med fetma uppgav upp till 7 gånger oftare att de hade dålig hälsa och detta hade starkt samband med låg utbildningsnivå, särskilt i USA.
Medan en majoritet av den vuxna befolkningen totalt sett – både män och kvinnor, både med och utan riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar – långsamt ökar i vikt finns det undergrupper, t.ex. personer med nyligen upptäckt diabetes, som har undvikit viktökning. Andelen med viktökning hos vuxna som har påvisade hälsoriskfaktorer är mindre än andelen bland dem som inte har några identifierade riskfaktorer.
Att försöka säkerställa att personer med normalt BMI-värde (18,5-25) behåller vikten är ett försummat mål för det förebyggande hälsoarbetet, skriver Anne Nafziger. Prevention mot fetma bör riktas lika mycket till det som vanligen betraktas som lågriskgrupper (unga utan hjärt-kärlriskfaktorer och med normala BMI-värden) som till överviktiga. Oftast betraktas frågan om att behålla vikten som viktig bara bland dem som har viktproblem och/eller en fetmarelaterad sjukdom eller riskfaktor, men de flesta av viktökarna i alla åldersgrupper börjar från ett normalt BMI-värde.
Avhandlingen läggs fram torsdag 2 november vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln A population perspective on obesity prevention: Lessons learned from Sweden and the US.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 135, enheten för allmänmedicin, By. 9A, NUS.
Fakultetsopponent är Prof. Russel Luepker, University of Minnesota, USA.
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Kontaktinformation
Anne Nafziger, Albany, NY, är doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap och finns på tel. 090-785 33 48, mobiltelefon 070-564 46 52, e-post ANafziger@ordwayresearch.org
Allt fler människor använder Internet för att ta reda på fakta om sjukdomar och läkemedel. På vissa sajter kan man testa sig själv och se vilken risk man löper för att få en viss typ av cancer. Alexandra Ekman undersökte sådana sajter 2001, 2002 och 2005 och resultatet visade att ingen av dem uppfyllde samtliga av EU:s kvalitetskriterier.
– De flesta sajter är amerikanska men internationellt tillgängliga. Informationen vi fann höll inte särskilt hög nivå enligt de kvalitetskriterier vi använde. Det saknas dessutom en konsensus om vilka kvalitetskriterier som sajterna borde följa, säger Alexandra Ekman.
Men Alexandra Ekman understryker att det även finns fungerande sajter för riskbedömning av sjukdomar. Hennes avhandlingsarbete började som en kartläggning i samband med att Karolinska Institutet byggde upp sajten ”Testa din cancerrisk”. Förlagan till den svenska sajten har tagits fram av Harvard Center for Cancer Prevetion och håller enligt Alexandra Ekman hög kvalitet.
I sin doktorsavhandling visar hon också på Internets möjligheter inom det nya forskningsfältet e-epidemiologi. Informationsinsamling kring sjukdomar har traditionellt sett skett med pappersenkäter, men mycket talar för att webbenkäter via Internet ger ett lika bra resultat.
– Sverige passar ypperligt för den här typen av forskning eftersom vi har populationsbaserade register av olika slag, och att användandet av Internet är så stort. I vissa åldersgrupper är det nästan hundra procent, säger hon.
pidemiologi är läran om hur sjukdomar sprids I populationer, samt hur risk- och friskfaktorer samverkar med dessa. I en epidemiologisk studie följer man ofta en stor grupp människor över tid, för att till exempel titta på hur deras levnadssätt påverkar risken för en viss sjukdom.
Avhandling: ”The Use of World Wide Web in Epidemiology Research” av Alexandra Ekman vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. ISBN: 91-7140-948-3. Ladda ner på http://diss.kib.ki.se/index_se.cfm#thesis
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Alexandra Ekman
Tfn: 08-524 878 15 eller 070-492 10 24
E-post alexandra.ekman@ki.se
KIs pressjour
Tfn: 08-524 860 77
E-post: ulla.bredberg@ki.se
– Våra professorer är oerhört viktiga för högskolans kvalitativa och vetenskapliga utveckling. Det är med deras hjälp vi ska utveckla högskolan till en erkänd akademi vad gäller såväl forskning och utbildning som samverkan med det omgivande samhället, säger rektor Lars Ekedahl.
Presentation av de nya professorerna
Stefan Christiernin – 35-åring med intresse för simuleringsteknik
Stefan Christiernins forskarkarriär har gått fort. Blott 35 år gammal har han nått akademins högsta titel – professor.
– Det beror nog både på att jag är tävlingsmänniska och tidsstrateg. Jag har alltid flera saker på gång som jag försöker hitta samordningsvinster emellan och jag satsar hårt när jag bestämt mig för något, säger han.
Han doktorerade i fysik vid Göteborgs universitet 1999 och började först arbeta med simuleringar inom elektronikmaterial vid Chalmers tekniska högskola. När han kom till Högskolan Väst 2000 fick han ett tydligare fokus på programvaruutveckling, kvalitetssäkring och hårdvaruplattformar för simuleringar. För närvarande arbetar han med att effektivisera de programvaror som används vid datorsimuleringar.
Stefan Christiernin hoppas kunna spela en mer aktiv roll i högskolans SMART-centrum, där man arbetar med att utveckla metoder för att utforma och styra industriella tillverkningsprocesser.
– Stefan är initiativrik och har en stor arbetskapacitet som gör att han redan tillför mycket. Med den status en professor har tror jag att han kommer att stärka vår ställning ytterligare, säger Dag Kihlman, avdelningsledare för datavetenskap.
Soly Erlandsson -första heltidsanställda kvinnliga professorn
Soly Erlandsson, nybliven professor i psykologi, är Högskolan Västs första heltidsanställda, kvinnliga professor.
– Förutom att jag uppnått något som varit viktigt för mig personligen är jag glad över att kunna visa att det finns kvinnor som tar chansen att bli professor, säger hon.
Soly Erlandsson är utbildad vid Göteborgs universitet – disputerad 1990. Hon kom till Högskolan Väst 1998. Större delen av forskningen har hon ägnat åt hörsel och hörselproblem. Fokus har framför allt legat på psykologiska faktorer och behandling/omhändertagande av patienter av tinnitus. Hon har arbetat tvärvetenskapligt med hörselrelaterade problem utifrån ett psykosomatiskt perspektiv. Den senaste forskningen har handlat om ungdomar och hörselproblem.
– Soly har alltid varit oerhört drivande i forskningsfrågor. Med sin tvärvetenskapliga inriktning betyder hon mycket för den fortsatta utvecklingen av psykologiämnet på högskolan, säger Jan Theliander, prefekt för Institutionen för individ och samhälle.
Stefan Lagrosen – kopplar ihop ekonomi och hälsa
Stefan Lagrosen är i grunden marknadsförare, men han ägnar sig helst åt tvärvetenskaplig forskning. Han disputerade i företagsekonomi 1997 vid Stockholms universitet och kom till Högskolan Väst 2004. Tidigare forskning har främst handlat om kvalitetsstyrning och kvalitetsutveckling, huvudsakligen inom offentlig sektor. På senare tid har han alltmer kommit att intressera sig för kopplingen mellan hälsa och ekonomiska aspekter. Just nu studerar han friskfaktorers betydelse för en organisations framgång.
– I klartext handlar det exempelvis om hur ett företag kan fungera bättre därför att de anställda mår bra, säger han.
– Företagsekonomi är ett så stort, centralt och viktigt ämne och även om vi har många disputerade behövde vi verkligen en professor. Med Stefan får vi en professor med ett engagemang som har betydelse för vår vetenskapliga kvalitet, säger avdelningsledare Elisabeth Jansson.
Fotnot
Totalt finns nu 22 professorer på högskolan. Hälften av dem är så kallade fullprofessorer, det vill säga att de har sin huvudsakliga anställning vid Högskolan Väst.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Stefan Christiernin: Tel: 0520 – 22 32 06, Mobil: 0733 – 97 51 22, stefan.christiernin@hv.se
Soly Erlandsson: Tel: 0520 – 22 37 59, soly.erlandsson@hv.se
Stefan Lagrosen: Tel: 0520 – 22 36 37, stefan.lagrosen@hv.se
I samband med operationer kan det bli nödvändigt att ersätta förlorade blodplättar genom transfusion. Blodplättarna är en färskvara som måste användas inom en vecka. Till skillnad från alla andra blodprodukter är det inte möjligt att förvara blodplättar i kylskåp.
– Det har länge varit en gåta varför kylskåpsförvarade blodplättar inte går att använda, men andra forskare har nyligen upptäckt att blodplättarnas yta förändras när de kyls ner, säger Emma Josefsson.
Blodplättar är en celltyp i blodet som stoppar blödning genom att koagulera. När ett blodkärl skadats stimuleras blodplättarna av bland annat ett protein som kallas von Willebrand faktorn. Blodplättarna klumpar då ihop sig för att stoppa flödet. På blodplättarnas yta sitter en mängd receptorer som känner igen faktorn. När blodplättarna kyls samlas dessa receptorer i grupper på cellernas yta.
– På receptorerna sitter en sockerart som kallas GlcNAc. När receptorerna klumpar ihop sig på blodplättens yta känner vita blodkroppar igen sockret. Blodplätten identifieras som icke önskvärd och äts upp av den vita blodkroppen, säger Emma Josefsson.
Avhandlingen beskriver hur ett annat socker, galaktos, kan lägga sig över GlcNAc så att de vita blodkropparna inte känner igen blodplättar som kylts en kort tid.
– Vi kylde isolerade blodplättar under två timmar och tillförde sedan galaktos. När vi lät blodplättarna cirkulera i möss överlevde betydligt fler av dem som var behandlade med galaktos. Man kan säga att de vita blodkropparna förlorade sin aptit, säger Emma Josefsson.
Efter ett dygn levde fortfarande ca 80 % av blodplättarna med galaktos. Då hade mer än hälften av de kylda blodplättar som inte behandlats med galaktos dött.
Vid en längre tids nedkylning av musblodplättar i plasma hjälpte det inte att blockera med galaktos.
– Förlängd nedkylning leder till fler förändringar på blodplättsytan. Det tyder på att ytterligare mekanismer kan vara involverade vid bortförandet av nedkylda blodplättar från cirkulationen, säger Emma Josefsson.
Forskarna undersöker nu om ytterligare en sockerart skulle kunna lura de vita blodkropparna att tillåta blodplättar som kylts längre.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Role of GPIba Clustering and N-linked Carbohydrates in the Clearance of Refrigerated Platelets
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emma Josefsson, farmaceutisk biovetare, telefon: 073-374 70 21, e-post: ejosefsson@rics.bwh.harvard.edu
Handledare:
Professor Claes Dahlgren, telefon: 031- 342 46 83, e-post: claes.dahlgren@microbio.gu.se
Professor Karin Hoffmeister, e-post: khoffmeister@rics.bwh.harvard.edu
Ett viktigt beslutsunderlag för väginvesteringar är en samhällsekonomisk cost-benefit-analys, där alla kostnader och nyttor av den planerade vägen ska inkluderas och uttryckas i pengar. I dessa analyser saknas dock en värdering av kostnaden för det intrång som vägen kommer att göra i den existerande miljön.
I de miljökonsekvensbeskrivningar som krävs vid bl.a. vägbyggen beskrivs den tänkta vägens effekter på såväl den omgivande miljön, som människor, djur, växtlighet, luft och vatten. Dessa beskrivningar värderar dock inte miljöintrången i ekonomiska termer.
Pernilla Ivehammar, nationalekonom vid Linköpings universitet, föreslår i sin avhandling två metoder för att kostnadsberäkna miljöintrång i samband med vägbyggen. Den första metoden går ut på att identifiera ett antal typfall, där kostnaderna för intrånget av redan byggda vägar uppskattas. Utifrån detta utformas en beräkningsmodell som kan användas för nybyggen. Ett typfall som Pernilla Ivehammar har studerat är när en väg utgör en barriär mellan ett bostadsområde och ett vattendrag.
Den andra metoden är en kombinerad resvane- och opinionsundersökning med ett urval av de människor som på något sätt berörs av vägen. De får svara på frågor om resmönster, var deras bostad finns, mm. samt om de vill ha vägen eller inte. Intrånget kan sedan uttryckas i sparad restid, vilket i sin tur kan översättas till reda pengar.
– Den här metoden fungerar bättre om många människor, inte bara i närområdet, berörs på olika sätt av den tänkta vägen, säger Pernilla Ivehammar.
Båda metoderna behöver dock utvecklas betydligt för att kunna användas i praktiken.
Fotnot: Pernilla Ivehammar lyfter fram ett klassiskt exempel på när en cost-benefit-analys slog fel. Den planerade Vallaleden i Linköping, genom ett populärt rekreationsområde, skulle enligt cost-benefit-analysen bli samhällsekonomiskt mycket lönsam: nyttan av den beräknades till 20 miljoner kronor per år mot endast 2 miljoner i kostnader. Det var framförallt den sparade restiden som bidrog till den stora nyttan. Trots detta sade en stor majoritet av linköpingsborna nej till trafikleden i en lokal folkomröstning 1989. För dem vägde det intrång som vägen skulle komma att göra tyngre än den restid de skulle spara.
Kontaktinformation
Pernilla Ivehammar disputerade den 27 oktober. Hon nås på telefon 013-281559, 0709-350267 eller e-post: periv@eki.liu.se
