– I min avhandling har jag utvärderat processer som ligger bakom upptaget av dessa peptider, peptidernas funktioner och deras användning i dirigeringen av genuttrycket, säger Pontus Lundberg.
Peptider som tas upp av celler utan att använda receptorer kallas cell-penetrerande peptider (CPP), och de kan bära med sig en last av till exempel oligonukleotider som kan användas för att dirigera cellulära processer genom att minska eller modifiera uttrycket av en gen. För några år sedan ansågs dessa peptider kunna genomtränga cellmembranet direkt, men senare forskning har visat att upptaget genom cellmembranet sker genom en cellulär process som kallas ”endocytos”.
Endocytos är ett skeende där celler tar upp material från utsidan av cellen och omsluter dem i små runda blåsor fyllda med vätska. Dessa blåsor kallas endocytotiska vesiklar. Beroende av innehållet i blåsorna, kan dessa CPP ha olika bestämmelseorter i cellens olika delar. Vetskapen att dessa peptider tas upp genom endocytos gör att forskarna måste hitta vägar att öka slagkraften med vilken dessa peptider kan rymma ut ur blåsorna som omsluter dem.
Pontus Lundberg demonstrerar att det finns en sådan peptid i prionproteinet, vilket teoretiskt skulle göra att prionsjukdomar såsom galna kosjukan skulle kunna vara smittsamma. Han har dessutom utvärderat hur redan existerande CPP användas i dirigeringen av genuttrycket och hur olika förändringar ökar effektiviteten för de peptider som levererar molekyler för denna dirigering.
– Dessa oligonukleotider har väckt stort uppmärksamhet i läkemedelsbranschen, men det finns vissa svårigheter på vägen mot hur de kan användas. Utan leveranshjälp är det svårt att få oligonukleotider att tas upp av celler. Ett problem är också targeting, det vill säga om man vill nå ett viss specifik organ eller en särskild vävnad, säger Pontus Lundberg.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Pontus Lundberg, Institutionen för neurokemi, tfn 08-16 42 66, mobil 0707-892919, E-post: pontus@neurochem.su.se
Följande journalister har tilldelats stipendium:
Katarina Andersch, Göteborg, frilansjournalist, ska följa forskningen vid Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen, om hur människor får arbetsliv och familjeliv att gå ihop – om möjligheten att minska tidspressen.
Anna-Karin Sandström, Stockholm, frilansjournalist, vill fördjupa sin kunskap på Ersta Sköndal högskola om problematiken med hemlöshet. Hon är intresserad av att studera forskningen på området och jämföra den med mediabilden.
Ingalil Söderberg, Stockholm, frilansjournalist, har valt att dela sin stipendietid mellan FORUM (Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa) på Karolinska institutet och Maria Ungdom vid S:t Görans sjukhus. Hennes intresseområde är ungdom med psykosociala problem kopplat till riskfylld alkoholkonsumtion. Ingalil Söderberg vill studera hur forskningsresultaten tillämpas på Maria ungdom.
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Syftet är att främja högklassig forskning inom området rättsvetenskap genom att inrätta en tjänst för en högt begåvad forskare. Tjänsten är garanterad i fem år, med möjlighet att arbeta vid utländskt lärosäte 1-2 år.
Mauro Zamboni är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen. 2004 disputerade han på avhandlingen ”The Policy of Law. A Legal-Theoretical Framework”.
– Det projekt jag nu arbetar med heter ”From Economic Values to Law: A Legal Policy Model for the Transnational Business Law-making Processes” och handlar om att skapa en rättsteoretisk modell för att förklara rättsskapande processer genom vilka man skapar ”transnational business law”. Detta är en fantastisk chans för mig att fokusera 100% på forskningen och jag kommer troligtvis att arbeta i England och USA under två år, säger han.
.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mauro Zamboni, tel. 08-16 32 88, mauro.zamboni@juridicum.su.se eller Suzanna Nilson, informatör, tel 08-1612 82, 070-422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se. Läs mer på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
.
I genomsnitt påverkades inte stockholmselevernas studieprestationer av införandet av betygsprincipen för antagning till Stockholms gymnasieskolor. Elever med höga grundskolebetyg, som borde ha gynnats av reformen, påverkades till och med negativt. Deras studieresultat sjönk med ungefär 2 procentenheter på grund av reformen. Det kan inte förklaras med att lärarna är ”snåla” med betygen till duktiga elever som går i bra klasser.
Elever gör inte optimala skolval?
Den rimligaste tolkningen av resultaten är att eleverna inte gör optimala skolval. De väljer med andra ord inte den skola som producerar det bästa resultatet givet elevens förutsättningar. Problemet för eleverna är att det är svårt att observera undervisningskvalité. Ett observerat bra betygsgenomsnitt eller goda provresultat kan ju både avspegla en bra utbildning och att det går duktiga elever på skolan. En annan förklaring är att eleverna vid valet låter sig påverkas av en skolas status snarare än kvalité.
Från närhetsprincip till betygsprincip för antagning
Hösten 2000 ändrade Stockholms kommun antagningsförfarandet till de kommunala gymnasieskolorna. Tidigare hade eleverna förtur till den skola de bodde närmast; efter reformen är grundskolebetyget enda urvalskriterium. Införandet av betygsprincipen innebar att alla elever i Stockholm fick möjlighet att söka till alla skolor. Avsikten med reformen var att bryta segregeringen i skolan. Tidigare studier har dock visat att segregationen ökade både avseende betyg och familjebakgrund.
Jämförelse mellan eleverna i Stockholm och i övriga länet
Rapporten bygger på registeruppgifter för alla elever som påbörjade en gymnasieutbildning i Stockholms län 1995-2000. Övriga kommuner i Stockholms län är jämförelsegrupp. Genom att jämföra betygen i Stockholm före och efter reformen och ställa denna förändring mot motsvarande förändring i jämförelsegruppen kan man identifiera effekten av reformen. Analysen tar enbart hänsyn till kortsiktiga effekter då endast en årskull efter reformen analyseras.
Författare
Rapport 2006:15 ”Betygsintagning och elevers studieframgång i Stockholms gymnasieskolor” är skriven av Martin Söderström, Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working Paper 2006:16.
Kontaktinformation
Martin Söderström, telefon: 018-471 15 91, e-post: martin.soderstrom@nek.uu.se
Forskarna fann ingen skillnad i kroppsvikten bland ogifta medelålders människor när man jämförde länder med hög och låg skilsmässofrekvens. Däremot var det skillnad bland dem som var gifta. Grekland visade sig t ex ha en låg skilsmässofrekvens och en hög kroppsvikt bland gifta personer, medan Danmark hade det omvända mönstret: många skilsmässor och lägre kroppsvikt bland de gifta.
– Förklaringen kan vara att i länder med många skilsmässor vet alla att risken är stor för att äktenskapet kraschar. Då känner man ett medvetet eller omedvetet behov av att hålla sig i trim för en eventuell återgång till äktenskapsmarknaden, säger professor Björn Lindgren.
– Utbildning och ekonomisk status, som också spelar roll på äktenskapsmarknaden, kan den som hunnit upp i medelåldern inte göra så mycket åt. Men fysiken kan man ju ta hand om genom att tänka på kost och motion.
En annan tänkbar tolkning är att de gifta personerna i ”skilsmässoländerna” håller sig i form för att se till att förbli attraktiva för sin partner och på så sätt undvika skilsmässa. En tredje möjlighet är att de vill vara attraktiva för andra – att de alltså fortsätter att tävla på äktenskapsmarknaden trots att de är gifta, vilket så småningom får deras eget äktenskap att gå sönder.
Vilken förklaring som är den riktiga kan forskarna inte säga utifrån sin studie, men de har tydligt visat att sambandet finns och att det är oberoende av kön, utbildning och socioekonomisk status.
Björn Lindgren och hans forskargrupp studerar på olika sätt sambanden mellan hälsa, sociala trygghetssystem och ekonomi. Man är bl a med i ett stort europeiskt projekt kallat SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe), där en mängd data samlas in. Det är material från SHARE som använts till studien om skilsmässofrekvens och kroppsvikt, som publicerats i Journal of Biosocial Science.
Mer information Björn Lindgren, tel 046-222 0658, bjorn.lindgren@med.lu.se.
– Som tur är befinner sig de flesta inte i tunnelbanan under någon längre tid, men samtidigt är halterna av partiklar ofta väldigt höga. Mina resultat visar att det absolut finns anledning att påskynda arbetet för renare tunnelbaneluft, säger forskaren Hanna Karlsson.
Varje år dör runt 5 300 svenskar i förtid på grund av osynliga partiklar av kol, asfalt, järn och andra material som virvlar omkring i stadens luft. Luftföroreningarna, som bildas vid till exempel ofullständig förbränning och vid slitage av vägbanor, skulle kunna minskas om rätt satsningar gjordes. Men ett hinder för effektiva åtgärder är att det saknas kunskap om vilka partikelkällor som står för det största hotet mot människors hälsa.
För att få en uppfattning om vilka partiklar som är skadligast har Hanna Karlsson jämfört hur partiklar från en rad olika källor påverkar odlade lungceller. Resultaten, som presenteras i doktorsavhandlingen Particularly harmful particles visar att partiklar från tunnelbanan i Stockholm ger upphov till mycket mer skador på cellens DNA än de andra partikeltyperna som testades, exempelvis partiklar från vedförbränning och vägtrafik.
Partiklarna i tunnelbanans luft består främst av järn och bildas när tåghjulen slits mot rälsen. Den skadliga effekten uppstår när partiklarna kommer in i kroppen och bildar så kallade fria radikaler i kroppens celler. Fria radikaler är mycket reaktiva molekyler som kan orsaka skada på exempelvis cellernas arvsmassa, det vill säga på DNA. Skador på DNA kan oftast repareras av cellen, men ibland förblir DNA-skador oreparerade vilket ökar risken för cancer.
En annan typ av partiklar som utmärkte sig i analyserna var de som uppstår i slitaget mellan däck och vägbana. Det visade sig att dessa partiklar ger upphov till en stark inflammatorisk effekt, det vill säga en allmän försvarsreaktion hos kroppen. Särskilt under våren när vägbanorna torkar och bilarna fortfarande har dubbdäck är nivåerna av dessa partiklar mycket höga.
– Det är ett allvarligt problem eftersom dessa partiklar finns i stora mängder i miljöer där människor vistas länge, säger Hanna Karlsson.
Förutom partiklar från tunnelbanan och vägtrafiken testades partiklar från förbränning av trä, pellets och diesel. Ingen av de olika typerna av partiklar som testades var utan skadliga effekter. Moderna pannor för ved- och pelletsförbränning gav mycket mindre utsläpp än omoderna, men de partiklar som väl bildades var inte mindre skadliga än de från en omodern panna.
Avhandling:
”Particularly harmful particles? – A study of airborne particles with a focus on genotoxicity and oxidative stress” av Hanna Karlsson, Institutionen för biovetenskaper och näringslära.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med Dr Hanna Karlsson
Tel: 08-608 92 33
Mobil: 073-628 72 64
E-post: Hanna.karlsson@biosci.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Cerebral pares (CP) är ett samlingsnamn för neurologiska symptom efter en tidig hjärnskada hos barn. Hjärnskadan kan uppstå under fostertiden, i samband med förlossningen eller under barnets två första levnadsår. Symptomen kan variera från knappt märkbara ofrivilliga rörelser till fullständigt handikappande spastisk förlamning.
Avhandlingen visar att det under 1990-talet skedde en kraftig minskning av den CP som är typisk för de för tidigt födda barnen.
– Minskningen beror med stor sannolikhet på att man blivit bättre på att ta hand om mamman under graviditeten. Neontalvården har också utvecklats mycket, säger barnneurologen Kate Himmelmann.
Den skada som för tidigt födda barn oftast utvecklar kallas bilateral spastisk CP och innebär att barnen blir spastiskt förlamade i benen och i varierande grad i armarna.
Samtidigt har den typ av CP-skada som kan uppstå efter komplikationer vid förlossningen inte minskat. Denna form av cerebral pares kallas dyskinetisk CP och karakteriseras av växlande muskelspänningar och ofrivilliga rörelser. Enligt kartläggningen har denna form av cerebral pares snarare ökat något.
– Det är svårare att påverka uppkomsten av dessa hjärnskador hos det nyfödda barnet eftersom de ofta uppstår oväntat. Dyskinetisk CP har ökat och minskat i olika omgångar de senaste årtiondena, säger Kate Himmelmann.
Närmare undersökningar av barn med CP-skada visade att många av de barn som fått sin hjärnskada i samband med förlossningen var underviktiga trots att de varit normalviktiga vid födseln. Av barnen med bilateral spastisk CP var en fjärdedel underviktiga.
Forskare vid Sahlgrenska akademin presenterar nya rapporter om utvecklingen av CP i Västsverige vart fjärde år.
– Rapporterna avspeglar i viss mån hur mödravården och vården av nyfödda fungerar. Våra studier ökar också förutsättningarna för att barnen ska få en bra habilitering och tillräckliga sjukvårdsresurser för att få hjälp med sina problem, säger Kate Himmelmann.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Cerebral palsy – Epidemiology and function
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kate Himmelmann, leg. specialistläkare, telefon: 031-50 26 23, 070-222 55 89, e-post: kate.himmelmann@vgregion.se
Handledare:
Adjungerad professor Paul Uvebrant, telefon: 031- 343 47 31, e-post: paul.uvebrant@vgregion.se
Atrofisk gastrit är mycket vanligt bland äldre. Tillståndet innebär att magslemhinnan successivt förtvinar. Efter en tid minskar upptaget av vitamin B12.
– Symptomen är mycket individuella och ofta diffusa. Brist på vitamin B12 kan bland annat leda till trötthet, nedsatt kognitiv funktion och gångsvårigheter. Blodvärdena kan också försämras, säger specialistläkaren Catharina Lewerin.
I studien ingår 209 äldre göteborgare med en medelålder på 76 år. Blodprov visade att 14 % av dem hade atrofisk gastrit. 7 % visade tecken på försämrade nivåer av vitamin B12.
– Detta är helt friska hemmaboende pensionärer och det är anmärkningsvärt att så många av dem hade försämrade värden, säger Catharina Lewerin.
B-vitaminbrist mäts indirekt. Om blodprovet visar förhöjda värden av homocystein och metylmalonsyra har patienten med stor sannolikhet brist på vitamin B. Dessa ämnen kan också stiga vid andra tillstånd, till exempel om njurarna inte fungerar som de ska.
Försökspersonerna i studien fick genomgå olika kognitiva tester och ett rörelsetest som mäter hur snabbt och smidigt de kunde utföra vissa övningar. Detta rörelsetest används främst för patienter med Parkinsons sjukdom. Resultaten pekar på ett tydligt samband mellan försämrad rörelseförmåga och höga värden av homocystein och metylmalonsyra.
– Brist på vitamin B12 leder till höga nivåer av dessa ämnen och de tycks sedan på olika sätt påverka hjärnan. Exakt hur sambandet ser ut kan vi egentligen bara spekulera om, säger Catharina Lewerin.
Efter fyra månaders behandling med olika B-vitaminer ökade nivåerna av homocystein och metylmalonsyra hos de äldre i studien, men försökspersonernas kognitiva förmåga och rörelseförmåga förbättrades inte av B-vitamintillskottet.
– Jag tror att vi genomförde vår behandling under för kort tid för att se neurologiska förändringar. Om vi kunde diagnostisera äldre med atrofisk gastrit tidigare skulle kanske symptom på B-vitaminbrist kunna förebyggas, säger Catharina Lewerin.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Vitamin B12 and folate depletion in the elderly
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Catharina Lewerin, leg. läkare, telefon: 073-981 42 36, e-post: catharina.lewerin@vgregion.se
Handledare:
Docent Herman Nilsson-Ehle, telefon: 031- 342 10 00, e-post: herman.n-ehle@vgregion.se
Mellan 14 och 25 procent av befolkningen i Sverige och mellan 25 och 50 procent av jordens befolkning bär på en kronisk vilande infektion med parasiten Toxoplasma. Det gör parasiten till den kanske vanligaste i världen. Parasiten finns i vår naturliga miljö och överförs till människa via mat, nedsmittat vatten eller kontakt med kattdjur.
För en fullt frisk person kan parasiten vid ett smittotillfälle ge influensaliknande symtom, därefter leder infektionen till ett livslångt bärarskap som inte behöver göra sig påmint. För en person med försvagat immunförsvar, som exempelvis en hiv/aids-, organtransplanterad- eller cancerpatient, kan däremot infektionen bli livshotande. Infektion hos gravida kvinnor kan också ha allvarliga konsekvenser för fostret.
Forskarna har funnit att parasiter som finns i miljön eller hos kroniskt infekterade individer antigen bär på en ”snäll” (icke-virulent) variant av den identifierade genen eller en ”elak” (virulent) variant av genen. De undersökningar som har gjorts vid Smittskyddsinstitutets laboratorier visar att, när den virulenta varianten av genen överförs till en ”snäll” parasit, leder detta till en hundraprocentig dödlig infektion hos möss, det vill säga en tidigare ”snäll” parasit blir högvirulent.
Forskarna tror att fyndet kommer ha avgörande betydelse för utvecklingen av vaccin, diagnostik och behandling av svår toxoplasmainfektion.
Artikeln publiceras ”back to back” med en vetenskaplig artikel från Stanford University. En grupp forskare där har kommit fram till exakt samma resultat som Barragans grupp, helt oberoende av varandra, något som är väldigt ovanligt i forskarvärlden.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Antonio Barragan, forskare vid SMI och KI, sektionschef vid SMI
Tel: 08-457 25 24, 070-379 25 24
E-post: antonio.barragan@smi.ki.se
Presskontakt:
Aase Sten, pressekreterare SMI
Tel: 08-457 23 32, 070-338 23 32
E-post: aase.sten@smi.ki.se
Katarina Sternudd, pressekreteare KI
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95,
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Smittskyddsinstitutet (SMI) är en expertmyndighet och ett forskningsinstitut med ett omfattande ansvar för det svenska smittskyddsarbetet. SMI ansvarar för att bevaka infektionssjukdomar och utveckla ett förbättrat skydd mot dem. För mer information besök hemsidan: www.smittskyddsinstitutet.se
I den nyutkomna boken När långt borta blir nära: Om rörlighet och lokalsamhällets framtid (Gidlunds förlag) diskuterar kulturgeografen Erik Westholm och etnologen Helena Kåks de påfrestningar som lokalsamhället utsätts för, men också möjligheter att påverka utvecklingen.
Boken har en ovanlig uppläggning. Den utgår från några tunga trender som står sig över sekler och dagar. Det är befolkningens åldrande och flyttningar och det är teknisk utveckling som ökar de långväga kontakterna, både via Internet och genom faktiskt resande. Sedan diskuteras hur dessa trender inverkar på relationerna människor mellan. Människors kontakter med andra tenderar att spridas ut och var och en får mer sin egen personliga sfär av relationer. Samtidigt förmedlas kultur och värderingar alltmer via media; film, Internet osv. Vad betyder allt detta för livet i lokalsamhället? Minskar de direkta kontakterna mellan människor?
Kåks och Westholm visar att det starka lokalsamhället är ett som är öppet för impulser från omvärlden men som samtidigt klarar att bevara sin egen identitet. De senaste decennierna har framför allt det internationella utbytet ökat. Fler och fler får erfarenheter av andra kulturer. Men de nya sociala relationerna ersätter inte de tidigare utan växer ur dem och formar om dem. Lokalsamhället får kraft av invånare som både har direkta vardagsrelationer och som lever i ett utbyte med omvärlden. Den enskilda platsen får sin roll i ett mer öppet samspel med omgivningen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Professor Erik Westholm, Institutet för Framtidsstudier
Tel 08- 402 12 00
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Between 14 and 25 per cent of the population of Sweden, and between 25 and 50 per cent of the global population, are bearers of a chronic, dormant infection from the Toxoplasma parasite. This makes the parasite possibly the most common in the world. It exists in our natural environment and is transferred into people through food, dirty water or contact with cats.
A healthy person who becomes infected with the parasite can develop influenza-like symptoms; it can then become dormant, making these people life-long carriers. However, for a person with weakened immune defence, such as someone with HIV/AIDS, an organ recipient or a cancer patient, the infection can prove life-threatening. An infection during pregnancy can also have serious consequences for the foetus.
The scientists have found that parasites that exist in the environment or in chronically infected individuals carry either a ”benign” (non-virulent) or a malignant (virulent) variant of the identified gene. The studies carried out in the SMIs laboratories show that when the virulent variant of the gene is transferred to a benign parasite it leads to a 100% lethal infection in mice; in other words, the formerly benign parasite becomes highly virulent.
The group believes that their findings will be of decisive importance for vaccine development and the diagnosis and treatment of serious Toxoplasma infection.
The article is published back to back” with a scientific article from Stanford University, where a group of scientists have arrived independently at exactly the same results, something that is very rare in the world of research.
Publication:
A Secreted Serine-Threonine; Kinase Determines Virulence in the
Eukaryotic Pathogen Toxoplasma gondii
S. Taylor, A. Barragan, C. Su, B. Fux, S. J. Fentress, K. Tang, W. L. Beatty,
H. El Hajj, M. Jerome, M. S. Behnke, M. White, J. C. Wootton, L. D. Sibley
Science, 15 December 2006, Vol. 314.
Kontaktinformation
For further information, please contact:
Antonio Barragan, research scientist at the SMI and KI, section manager at the SMI
Tel: +46 (0)8-457 25 24 or +46 (0)70-379 25 24 (mobile)
E-post: antonio.barragan@smi.ki.se
Press contact:
Aase Sten, press officer at the SMI
Tel: +46 (0)8-457 23 32 or +46 (0)70-338 23 32 (mobile)
Email: aase.sten@smi.ki.se
Katarina Sternudd, KI Press Officer
Tel: +46 (0)8-524 838 95 or +46 (0)70-224 38 95 (mobile)
Email: katarina.sternudd@ki.se
The Swedish Institute for Infectious Disease Control (SMI) is a government expert authority and research institute with overall responsibility for Swedish infectious disease control and prevention. Its mission is to monitor the epidemiology of infectious diseases and develop better protection against them. For more information, visit: www.smittskyddsinstitutet.se
Karolinska Institutet is one of the leading medical universities in Europe. Through research, education and information, Karolinska Institutet contributes to improving human health. Each year, the Nobel Assembly at Karolinska Institutet awards the Nobel Prize in Physiology or Medicine. For more information, visit ki.se
I studien, som publiceras i den öppna vetenskapliga Internetpublikationen BMC Medicine, använde forskarna Martin Camitz and Fredrik Liljeros data om alla resor mellan kommuner som gjordes av cirka 17000 svenskar under två individuellt tilldelade månader. Alla enkla, mellankommunala resor, oavsett mål, ärende eller färdmedel inkluderades. Forskarna testade olika scenarion där smittan utgick från Stockholm och där reseförbud mellan städer och orter successivt infördes för att stoppa spridning.
Resultaten av de simulerade epidemierna visar att förbud mot resor längre än fem mil kan minska antalet människor som smittas av en allvarlig sjukdom som SARS med 50 procent. Antalet drabbade kommuner minskar med över 80 procent. Ett förbud mot resor längre än två mil skulle minska risken för smittspridning ännu mer. Effekten av reseförbudet var signifikant även om åtlydnaden var så låg som 70 procent.
– Den modell vi använt för våra beräkningar och de resultat vi fick fram är så pass tillförlitliga att man utan tvekan kan applicera dem på vilket land eller region som helst, säger Martin Camitz.
Martin Camitz är doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, KI, och verksam vid SMI. Fredrik Liljeros är lektor på Sociologiska institutionen, Stockholms Universitet, men har tidigare varit knuten till SMI.
Publikation:
The effect of travel restrictions on the spread of a moderately contagious disease
Martin Camitz och Fredrik Liljeros
BMC Medicine, online 14 December 2006
Ladda ner artikel: http://www.biomedcentral.com/bmcmed/
Länk till BioMed Central: www.biomedcentral.com
Länk till Stockholm Group of Epidemic Modeling: www.s-gem.se
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Martin Camitz
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08 457 23 94 eller 0702-213749
E-post: martin.camitz@smi.ki.se
Presskontakt:
Aase Sten, pressekreterare, SMI
Tel: 08-457 23 32 eller 070-338 23 32
E-post: aase.sten@smi.ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare, KI
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: Katarina.Sternudd@ki.se
Forskaren Fredrik Åström har studerat forskningsfältet biblioteks- och informationsvetenskaps sociala och intellektuella utveckling. Han menar att på samma gång som ämnet biblioteks- och informationsvetenskap inte har en stark position i den akademiska världen; och utsätts för konkurrens ifråga om att forska om informationsrelaterade företeelser; ökar också samarbetet med andra ämnen.
Och samtidigt som ämnet är splittrat mellan ett stort antal forskningsinriktningar från humanistiskt inriktad bibliotekshistoria till teknikvetenskaplig utveckling av system för informationshantering, pågår också en samordning och centrering kring ett antal viktiga forskningsområden inom biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, BIV.
Denna utveckling är på många sätt parallell med utvecklingen av informationssamhället, där sammanslagningar av till exempel olika typer av kommunikationskanaler, företag o s v är ett tydligt drag i samhällsutvecklingen, samtidigt som det också finns tydliga drag av fragmentering av traditionella strukturer.
En anledning till denna utveckling är att BIV å ena sidan ställs inför krav att tillföra något till de yrkespraktiker som sysslar med informationshantering, till exempel bibliotekarier; både ifråga om att skapa en teoretisk bakgrund till praktiken och att utbilda praktikerna.
Å andra sidan ställs också krav för acceptans i den akademiska världen: på att forskningen är tillräckligt generaliserbar, att teoribildningar och metoder är tillräckligt robusta och att det finns en specialiserad kompetens som man är ensam om inom ett visst ämne. På samma gång finns det också drag i utvecklingen av vetenskaplig forskning i allmänhet som drar emot ett mer tvärvetenskapligt synsätt och en ökning i tillämpbarhet av forskningsresultat.
Avhandlingen är den första doktorsavhandlingen i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet; och också den första i ämnet författad utanför Högskolan i Borås och Göteborgs universitet.
Studien har belyst olika drag i utvecklingen av BIV i fyra artiklar, vilka sedan mynnat ut i en mer allmän diskussion av ämnet och dess utveckling. Inte minst genom ämnets stora spridning både ifråga om vad man forskar om, hur man forskar; och hur arbetet organiseras på olika platser; har olika metoder använts, både kvalitativa och kvantitativa, för att studera olika aspekter av BIV.
Fredrik Åström är född och uppvuxen i Gävle, har studerat och arbetat vid Umeå universitet de senaste femton åren, men är nu verksam vid Lunds universitet.
Fredagen den 15 december försvarar Fredrik Åström, institutionen för sociologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The social and intellectual development of library and information science. Svensk titel: Den sociala och intellektuella utvecklingen av biblioteks- och informationsvetenskap. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Pertti Vakkari, Department of Information Studies, University of Tampere.
Kontaktinformation
Avhandlingen finns tillgänglig online på:
För mer information, kontakta gärna: Fredrik Åström, e-post: fredrik.astrom@soc.umu.se / fredrik.astrom@kult.lu.se samt mobil: 070-494 33 46.
Svensk rymdforskning är högaktuell och Luleå tekniska universitet bidrar till utvecklingen på flera sätt. Fram till årsskiftet har Luleå tekniska universitet tillsammans med Umeå universitet gemensamt drivit verksamheten vid Institutionen för rymdvetenskap i Kiruna. Från och med den 1 januari 2007 tar LTU över det totala nationella ansvaret för grundutbildning och forskning i rymdteknik i Kiruna.
Luleå tekniska universitet anställde i höstas en professor/ämnesföreträdare i rymdteknik, Stefan Bühler, som är i full färd med att rekrytera två forskarassistenter.
LTU:s bidrag till svensk och internationell rymdforskning tar sig också andra uttryck, bland annat genom att vi koordinerar den nationella forskarskolan i rymdteknik liksom det så kallades Erasmus Mundusprogrammet Spacemaster som rekryterar studenter från hela världen. Som enda svenska lärosäte utbildar vi även civilingenjörer i rymdteknik.
– Att vi tar över ansvaret för ämnet innebär en nationell kraftsamling av forskning och utbildning i rymdteknik till Kiruna, en miljö som har unika förutsättningar inte minst på grund av närvaron av starka samarbetspartners som IRF (Institutet för rymdfysik) och Esrange. Till hösten startar vi också en ny, internationell utbildning vid institutionen, säger rektor Pia Sandvik Wiklund.
Luleå tekniska universitet är i dag världsledande inom bland annat materialforskning, forskning som bland annat handlar om keramer – material som tål hetta extra bra och därför lämpar sig för tillverkning av de komponenter som krävs i exempelvis raketmotorer och borrskär.
Upplysningar: Lektor Hans Weber (nationella forskarskolan), tel. 0920-49 20 88, 0980-791 91, hans.weber@ltu.se, professor Stefan Bühler, tel. 0980-791 77, stefan.buhler@ltu.se, lektor Marta-Leena Antti, tel. 0920-49 20 93. marta-lena.antti@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I dag används så kallade metalldopade kolskikt på speciellt utsatta kontakter, såsom insprutningsmekanismer till dieselmotorer. För att få bättre bränsleekonomi använder man ett allt högre insprutningstryck för att finfördela bränslet bättre. Detta belastar komponenterna så att oljesmörjningen blir sämre. Det är just vid sådan dålig smörjning, s.k. gränskiktssmörjning, som metalldopade skikt visat sig fungera bra både genom att sänka friktionen och även reducera nötningen.
Det finns i dagens smörjmedel en mängd olika reaktiva tillsatser som är designade att fungera bra med kontakter stål mot stål. Dessa tillsatser bildar olika former av solida tunna skikt av reaktionsprodukter ovanpå stålytorna för att förhindra skärning eller nötning. När man tillför sådana tillsatser till en metalldopad kontakt kan nya kemiska reaktioner uppstå. Nils Stavlid har undersökt hur svavelhaltiga tillsatser samverkar med olika metalldopade skikt i glidande kontakter mot stål.
Han visar att man genom att legera ett kolskikt med exempelvis wolfram eller molybden kan skapa en film som innehåller wolframdisulfid alternativt molybdendisulfid i kontakt med stål och svavelhaltigt smörjmedel.
– Dessa tribofilmer är väldigt intressanta eftersom de ger extremt låg friktion. Vid jämförelse mot en vanlig gränskiktssmord stål-stål kontakt så kan man halvera friktionen och därmed friktionsförlusterna, säger Nils Stavlid.
Resultatet av Nils Stavlids forskning visar att man kan göra betydande vinster, ”friktion-arbete-energi”, genom att kontrollera tribofilmens sammansättning. Forskningen innefattar också teoretiska beräkningar som bland annat gett intressanta resultat om vilka typer av metalldopade material som bör vara opåverkade av de aktuella svaveltillsatserna.
Nils Stavlid har också nyligen vunnit första deltävlingen i Venture Cup för en idé han utvecklat vid sidan om forskningen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils Stavlid, tel: 018-471 30 77, 070-543 95 38, e-post: Nils.Stavlid@Angstrom.uu.se
Instrumenter, palatser, problemer och porträtter var mycket vanliga former i äldre svenska. På 1700- och 1800-talen fick sådana substantiv – främmande neutrer (ett-ord) som slutar på konsonant och betonas på sista stavelsen – oftast -er som flertalsändelse.
I modern svenska böjs de som vanliga inhemska neutrer: det heter många palats likaväl som många hus. Er-pluralerna avskaffades av allt att döma genom medveten språkpåverkan. Avvecklingen tog fart omkring 1870 och var i stort sett genomförd i början av 1900-talet. Att språkbrukarna förmåddes att böja flera hundra substantiv på ett annat sätt än tidigare är en närmast unik framgång för svensk språkvård, men er-bruket hade också anhängare och flera framstående språkvetare betraktade förändringen som ett irrationellt och olyckligt påfund. Modern svenska har behållit er-böjning av neutrer på konsonant i främst två fall, för ord på ium och eum (akvarier, museer) och för s k sortpluraler (gifter, viner).
Er-böjning av främmande neutrer var etablerad i kanslispråk cirka 1530, då äldre latinska böjningar delvis ersattes av försvenskade former. Denna försvenskning följde egentligen tyska mönster, men i svenskan (liksom danskan) användes er där tyskan vanligen har en. Den nya böjningen blev under 1600-talet det normala för nyinlånade neutrer och spreds gradvis till äldre lånord.
Men vilka ideal låg bakom er-avvecklingen och vilka inomspråkliga och utomspråkliga faktorer möjliggjorde ett så stort avsiktligt ingrepp i svenskans grammatik? Enligt Tage Palm var purism ett sådant ideal: er-böjning av neutrer betraktades som ett importerat, osvenskt språkdrag. Purismen samverkade med en språklig historism, som innebar att forntida och samtida svenska borde följa samma grundprinciper. Er-avskaffandet var ett sent steg i svenskans standardisering – man önskade ett enhetligare språk med färre valmöjligheter än tidigare — men de nationella argumenten tycks ha avgjort utgången. Om det puristiska motarbetandet av er hade misslyckats, skulle det i modern svenska sannolikt fortfarande heta problemer, programmer osv. Viktiga förutsättningar för förändringen var också att former utan er redan var det normala hos inhemska neutrer på konsonant, att den grammatiska strukturen inte komplicerades och att de flesta berörda ord hade en något exklusiv karaktär.
– Att på liknande sätt styra böjningen av ett stort antal vardagliga och talspråkliga ord verkar omöjligt, säger Tage Palm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tage Palm, 018-471 12 95, 018-14 58 05, e-post Tage.Palm@nordiska.uu.se
