– Strategin syftar till att svenska forskare ska bli mer aktiva inom detta viktiga internationella forskningsfält och delta mer i konferenser och forskningsprojekt, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Dessutom behöver landsbygdsforskningen etablera sig tydligare inom universitet, högskolor och forskningsinstitut. De som sysslar specifikt med landsbygden har ofta levt som isolerade öar inom sina ämnen. Landsbygdsforskningen måste kunna hantera både närheten till disciplinerna och skapa relationer över disciplingränserna.
Landsbygdsstrategin är ett försök att skapa en plattform för en långsiktig kapacitetsuppbyggnad av forskning om landsbygdens kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden. Under den senaste tioårsperioden har det gjorts flera försök att stärka svensk landsbygdsforskning genom state-of-the-art-konferenser och forskningsöversikter. Slutsatserna från dessa har varit att landsbygdsforskningen upplevs som en tunn och splittrad genre och att forskningsfältet inte riktigt funnit sina former. Målet med strategin är att svenska forskare ska ta en mer aktiv plats i detta internationellt sett viktiga forskningsfält med ett större deltagande i konferenser, forskningsprojekt och tidskriftspublicering.
Förslagen i strategin är indelade i fem delar:
1.Tematisk satsning som spänner över flera discipliner. Såväl projekt av grundforskningskaraktär som utvecklingsprojekt kan rymmas. Projekten bör ha internationell och gärna nordisk anknytning. Några av de teman som föreslås är Den fysiska miljön, Lokal utveckling och Den nya ruraliteten.
2.EU:s strukturfonder Forskare bör mer systematiskt än tidigare utnyttja EUs strukturfonder.
3.Infrastrukturella åtgärder för uppbyggnad av forskningsfältet
För att bygga upp och konsolidera landsbygdsutveckling som forskningsfält i Sverige, ta vara på den forskning som redan finns och stödja relationerna till det omgivande samhället behövs särskilda åtgärder som skapande av nationella nätverk, deltagande i state-of-the-art-konferenser, bättre kommunikation av forskningsresultat, årlig konferens med fokus på nordliga och europeiska aspekter.
4.Internationalisering
För att stärka det internationella utbytet behövs medel för finansiering av post doktorala tjänster, dels för att unga forskare från andra länder ska kunna forska i Sverige, dels för att de som doktorerat i Sverige ska kunna forska utomlands. Möjligheten att knyta utländska forskare till svenska forskningsmiljöer är också viktig för att stödja utbytet med ledande internationella forskarmiljöer. Sådana möjligheter finns redan inom ramen för Formas ordinarie utlysningar.
5.Projektstöd
Det är viktigt att både satsa på breda och tvärvetenskapliga program och på enstaka forskare som arbetar mer eller mindre ensamma. Projektstöd till landsbygdsforskning kan hantera frågor som uppstår under den strategiska satsningens gång och enstaka forskares initiativ. Detta hanteras inom ramen för Formas årliga stora utlysning.
Strategin finns att ladda ned på www.formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bengt H Olsson, biträdande programchef, 08-775 40 23
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, 0733 50 31 61
Inom modern läkemedelsutveckling är tillgången till snabba kemiska syntesreaktioner av största betydelse. Dagens metoder för att undersöka om en substans kan fungera som läkemedel kräver ofta ytterst små mängder substans. Därför är tidsåtgången för att framställa substanserna ofta viktigare än om man får stort svinn i framställningen av ämnena. Ju fler substanser som kan syntetiseras och utvärderas desto större är chansen att finna en substans som lämpar sig som läkemedel. I en serie av tre delprojekt har Andreas Svennebring visat hur ett stort antal för läkemedelsområdet intresanta substanser på mycket kort tid kan framställas
I de tre delprojekten har Andreas Svennebring använt Heck-reaktionen som upptäcktes av Richard Heck för 40 år sedan. Det är en kraftfull metod för att länka ihop två kolatomer. Atomerna kan sitta sitter på olika molekyler – då får man en större molekyl – eller samma molekyl – då får molekylen en ringstruktur. Eftersom just skapandet av nya kol- till kolatom bindingar ofta är svåra att åstadkomma i syntesen av de komplicerade molekyler som läkemedel oftast byggs upp av, är Heck-reaktionen central för Andreas Svennebrings arbete.
Många läkemedel liknar varandra till sin kemiska struktur. En urtyp, så kallad privilegierad struktur, kan identifieras och dessa används ofta som mall i sökandet efter nya verksamma substanser. I det första delprojektet har Andreas Svennebring framställt substanser med klassiska privilegierade strukturer med hjälp av Heck-reaktionen. Processerna tar normalt 10-20 minuter. Tack vare metoden har substanser som liknar befintliga läkemedel mot bland annat allergier, inkontinens, depressioner, epilepsi och sömnbesvär, samt Parkinsons sjukdom framställts.
Karboxylsyror är en vanlig typ av ämnen i kroppen. Eftersom kroppen känner igen dem och påverkas av dem används ofta syntetiska karboxylsyror som förslag till läkemedel. Men tyvärr är de ofta dåligt lämpade som läkemedel. Det beror på att kroppen hindrar upptaget av karboxylsyror från tarmarna, och bryter ner och utsöndrar karboxylsyror som tagits upp för snabbt för att de ska vara lämpliga som läkemedel. Andreas Svennebring har i delprojekt två framställt en modifierad karboxylsyretyp, en så kallad karboxylsyraisoster, vilken uppfattas som en karboxylsyra av kroppen men ändå kan tas upp lätt och inte utsöndras i urinen så hastigt som karboxylsyror ofta gör.
I ett tredje delprojekt har en typ av ämnen som kallas för spiroföreningar framställts. Det finns spiroföreningar som har fungerat bra som läkemedel men eftersom många spiroföreningar är svårt att framställa har de inte undersökts så mycket som framtida läkemedel. Den utvecklade syntesen kan därför förenkla framställningen av spiroföreningar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Svennebring på tel: 018-471 48 81, e-post: Andreas.Svennebring@orgfarm.uu.se
Boken som har titeln Inkast, är ett resultat av en i allra högsta grad flervetenskaplig satsning med ett tiotal forskare ifrån så skilda discipliner som företagsekonomi, pedagogik och historia. I boken finns allt från slutförda studier till beskrivningar av pågående forskningsprojekt samt diskussioner om hur akademin och praktisk idrottsverksamhet kan berika varandra.
– Det är oerhört glädjande att se denna mångfald, säger Per Gerrevall, docent i pedagogik och en av författarna i boken. Boken är ytterligare ett tecken på en allt starkare idrottsvetenskaplig miljö vid Växjö universitet. Förutom en rad olika kurser och program, till exempel Coaching och Sport Management, och en mycket aktiv samverkan med det omgivande samhället kan vi nu också presentera aktuell forskning.
– Trots att boken spänner över många olika områden och är skriven utifrån olika ämnestraditioner går det att identifiera likheter och nära kopplingar mellan flera av bidragen, säger Magnus Forslund, en av redaktörerna. Sammantaget visar antologin att det finns klara poänger med att studera idrott utifrån fler- och tvärvetenskapliga ansatser.
Idrotten är en viktig kraft i samhället med hundratusentals utövare på alla nivåer och den ekonomiska betydelsen blir allt större. Det finns därför all anledning att öka den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen inom fältet. Författarna hoppas att deras ”inkast” i området bidrar till att så blir fallet.
Kontaktinformation
För beställning av boken kontakta Växjö University Press, Kerstin Brodén, 0470-70 82 67 eller vup@vxu.se.
För mer information om boken, kontakta redaktörerna:
PG Fahlström, 0470-70 80 55
Magnus Forslund, 070- 818 34 42
Tobias Stark, 0470-70 83 93
För mer information om idrottsvetenskap vid Växjö universitet, besök www.vxu.se/idrott eller kontakta Thomas Svensson 0470-70 80 93.
Professuren finansieras genom en donation från Södras forskningsstiftelse. En donation som från Södras sida också är en symbolisk gåva till Södras ordförande Lars-Eric Åström som fyllde 60 år i augusti.
Erik Serrano är född 1968 och doktorerade vid Lunds tekniska högskola (LTH) 2001 på en avhandling om limförband i träkonstruktioner. Han har vikarierat som lektor vid LTH på deltid samtidigt som han arbetar för SP Trätek och är också verksamhetsansvarig vid uppbyggnaden av CBBT. Han kommer att installeras som professor vid universitetets årshögtid i januari, samtidigt som Växjö är värd för den nationella invigningen av Linnéjubiléet 2007.
Centrum för byggande och boende med trä (CBBT) samfinansieras av SÖDRA och Växjö universitet. Totalt satsas ca 20 miljoner kronor under en 10-årsperiod. Träbyggnadsområdet Välle broar i Växjö blir den naturliga arenan för praktisk implementering av de projekt som CBBT utvecklar. Växjö kommuns långsiktiga engagemang i denna verksamhet är därför av central betydelse och SP Trätek bidrar med den kompetens inom träbyggområdet som redan etablerats på campus i Växjö.
– Det är en unik möjlighet som nu öppnat sig i Växjö. Långsiktig finansiering, engagemang från näringslivet för att aktivt ta del av forskning och utveckling vid universitetet och SP Trätek, och en kommunal satsning som ger en praktisk förankring. Sammantaget kommer detta ge helt nya möjligheter att föra träbyggnadstekniken framåt, säger Johan Sterte, rektor för Växjö universitet.
– Min och styrelsens målsättning är att CBBT skall vara den ledande aktören vad gäller tillämpad forskning och utveckling inom träbyggområdet, utlovar den nyutnämnda professor Erik Serrano. Inom en femårsperiod räknar vi med att omsätta i storleksordningen 20 miljoner kronor per år i projektvolym. För min egen personliga del ser jag som den största utmaningen att få kunskap inom nya ämnesområden. CBBT:s verksamhet kommer nämligen att bedrivas i kortare projekt inom alltifrån traditionella ingenjörsområden till områden som ekonomi och affärssystem och gestaltning.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Erik Serrano, 070-315 52 63, Per Braconier, informationsdirektör, Södra,
070-534 51 66, Jerker Persson, pressansvarig, Växjö universitet 070-572 26 56
Den kommunikativa pedagogiken har sitt ursprung i Danmark och dess upphovsman är läraren Lars Rokkjaer. En grundtanke i den kommunikativa pedagogiken är att läraren är sitt eget pedagogiska verktyg och att han eller hon måste förstå hur det redskapet fungerar i relationer till andra människor.
– Som jag tolkar den kommunikativa pedagogiken handlar den om självinsikt, reflektion och om ett empatiskt kommunikationsmönster, säger Elisabeth Cederwald.
I skolenheten hon har studerat implementerades processen med den kommunikativa pedagogiken 1996.
– Det är ett pionjärprojekt. Den kommunikativa pedagogiken var alldeles ny då och ingen visste vad den skulle leda till. I efterhand kan man konstatera att en del är nöjda med den utveckling processen har medverkat till, andra är det inte, säger Elisabeth Cederwald.
För pedagogerna innebär den kommunikativa pedagogiken bland annat att de har schemalagda reflektionssamtal. I dem deltar samtliga lärare, som sedan i sin tur har reflektionssamtal med sina elever.
Elisabeth Cederwald säger att hon är både positiv och negativ till den kommunikativa pedagogiken. Att lärare ges möjlighet att utveckla sin självinsikt i de schemalagda reflektionssamtalen tycker hon är viktigt.
– Det ger ett mer utvecklande sätt att möta elever och kollegor. Om jag förstår de egna förhållningssätten och handlingsmönsterna är det lättare att förstå andras. Det blir ett sätt att förstå olikheter, och det kan utnyttjas i arbetslagen och i mötet med elever, säger hon.
Däremot är hon kritisk till hur reflektionssamtalen går till.
– Samtalen är styrda utifrån en rondellmetod som kan vara pressande för en del människor. Tanken är att den som i samtalen för upp en fråga eller ett problem till reflektion själv ska finna svaret, med kollegornas hjälp. Kollegorna bör inte ge goda råd utan bara ställa öppna och utvecklande frågor, säger hon.
Syftet med avhandlingen är att utforska hur pedagogerna upplever den kommunikativa pedagogiken. Studien bygger på 19 djupintervjuer och en enkätundersökning. Elisabeth Cederwald kommer fram till att den kommunikativa pedagogiken har medverkat till en utveckling av såväl pedagogerna som arbetslagen och verksamheten. Men hon betonar att det finns pedagoger som är avvaktande till den kommunikativa pedagogiken och att det inte fungerar lika bra i alla arbetslagen. Hon säger också att införandet av ett annat kommunikationsmönster har ställt stora krav på pedagogerna. Det kan vara mer eller mindre svårt att lära sig att kommunicera på ett nytt sätt.
I grunden är Elisabeth Cederwald sociolog och vuxenpedagog. Sedan början av 1990-talet arbetar hon som konsult med inriktning på kompetensutveckling i både offentliga och privata verksamheter.
Elisabeth Cederwald lägger fram sin avhandling Reflektion och självinsikt i den kommunikativa pedagogiken den 15 december, klockan 10.15, vid Lärarutbildningen på Malmö högskola.
Kontaktinformation
Elisabeth Cederwald , 0415-603 22 och e-post cederwald@telia.com
Det senaste numret av Svensk Papperstidning (medlemstidning för den svenska pappers och cellulosaföreningen och den största branschtidningen i Sverige) är ett specialnummer med fokus på automation. För de nyaste forskningsrönen och expertkompetens inom området vänder sig tidningen till Mälardalens högskola. Även STFI-Packforsk AB, ett av världens ledande företag för forskning, utveckling och uppdrag inom massa- och pappersindustrin, förpackningsindustrin och den grafiska branschen, lyfter fram MDH som ledande inom automationsområdet.
Erik Dahlquist, professor i energiteknik vid institutionen för samhällsteknik, beskriver i Svensk Papperstidning svagheterna som idag finns inom industrin:
– Det har visat sig att den svaga länken ofta är en givare som inte fungerar som den ska eller inte är rätt kalibrerad – och då blir det så gott som omöjligt att få en korrekt bild av processtillståndet. Det är typiskt för industrin idag!
Vid Mälardalens högskola arbetar man mycket med att hitta förbättrande åtgärder kring just detta. Det man eftersträvar inom automationsforskningen på MDH är en bättre diagnostik som skulle skapa en säkerhet i hela kedjan.
Kontaktinformation
Erik Dahquist, professor i energiteknik
021-151768
erik.dahlquist@mdh.se
Frank Lüders, doktorand på institutionen för datavetenskap och elektronik på Mälardalens högskola, har i sin forskning kring programvarukomponenter i inbyggda realtidssystem, hittat en väg som kan bidra till att förkorta utvecklingstiden och därmed kostnaderna för programvara i inbyggda realtidssystem.
– Min forskning kan göra att utvecklingstiden blir lättare att förutsäga och att det blir mindre problem med kostsamma och störande förseningar, förklarar Frank som disputerar måndagen den 18 december.
Kostnaderna för utveckling av programvara för olika typer av inbyggda realtidssystem uppskattas i dag att vara $15-20 per kodrad för konsumentprodukter, $100 för militära system och så mycket som $1000 för kritiska system som rymdfärjors styrsystem.
Frank Lüders disputerar den 18 december med avhandlingen “An Evolutionary Approach to Software Components in Embedded Real-Time Systems”.
Kontaktinformation
Frank Lüders, institutionen för datavetenskap och elektronik,
Telefon: 021-151728
E-post: frank.luders@mdh.se
Hållbar utveckling är ett aktuellt fenomen som är komplext att definiera och förstå och just därför intressant att utveckla kunskap om. Förenta Nationerna och UNESCO har proklamerat att utbildning för hållbar utveckling ska ha högsta prioritet från år 2005 till 2014. Satsningen går under benämningen Dekaden och innefattar all utbildning från förskola till folkbildning tvärsöver ämnesgränser, discipliner och kontinenter.
Ända sedan 1980-talet har miljöundervisning haft ett tämligen säkert fäste i skolan. Det har i huvudsak varit lärare i naturvetenskapliga ämnen som tagit ansvar för denna undervisning. När nu perspektiv på undervisning för hållbar utveckling vidgas från ett ekologiskt perspektiv till att omfatta även sociala och ekonomiska infallsvinklar behöver alla skolämnen inkluderas och frågorna berör alla som arbetar i skolan.
Det som är nytt i denna studie är att den utgår från lärare i förskola och grundskola och deras berättelser om undervisning för hållbar utveckling. Lärare menar att elever behöver förstå att världen är en enda och allt hänger ihop, de bör lära sig inlevelse och förståelse och de behöver utveckla empati. Vidare talar lärare om att elever ska kunna tänka kritiskt och självständigt i ett hållbart samhälle. Studien visar att undervisning för hållbar utveckling kan ses som etiskt projekt där syftet är att utveckla elevers känsla för ansvar, som ett kulturbygge där elevers förståelse för helheter och sammanhang står i fokus och som individens hållbara utveckling där självkänsla står i centrum.
I denna studie bland lärare har hållbar utveckling som ett innehåll i undervisningen skrivits fram. Tillsammans med andra studier utgör den ett underlag i en fortgående diskussion om undervisning, där frågor om hållbar utveckling ständigt måste ställas och hållas levande.
Avhandlingens titel: Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning.
Disputation: Fredag den 19 januari 2007, kl. 13.00 i Kjell Härnqvistsalen
Pedagogen A. Västra Hamngatan 25.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: inger.bjorneloo@ped.gu.se
– Det här är en grupp som lätt tystnar och anpassar sina svar efter vårdpersonal och andra i omgivningen. Jag ville lyfta upp deras egna tankegångar om sin situation. Något som också har saknats i tidigare vetenskapliga studier, säger Anette Erdner.
Avhandlingen består av fyra delstudier, gjorda mellan åren 2000 och 2006. Bakgrunden är den så kallade psykiatrireformen 1995 som syftade till att slussa ut människor med tunga psykiatriska diagnoser till eget boende istället för tidigare institutionsvård. I studien genomfördes djupintervjuer med ett 20-tal patienter med schizofreni eller återkommande psykoser. Samliga deltagare hade vid genomförande stadig kontakt med socialtjänsten och psykiatrin och ingick i Stockholms stads aktivitetsprogram för personer med psykiska funktionshinder.
– Det framkom att de här personerna har många kontakter med olika yrkeskategorier inom vården, som var och en utgår från sitt eget personalperspektiv. Men de har nästan inga vänner och ofta dålig kontakt med anhöriga också. Många psykiskt funktionshindrade känner sig ensamma, utsatta och marginaliserade, säger Anette Erdner.
Ett nytt grepp som hon använde i arbetet med avhandlingen var att ge några av intervjupersonerna engångskameror, så att de själva kunde välja ut och fotografera viktiga föremål, miljöer och personer i sin vardag. På det sättet fick de lättare att ta ledningen över samtalet istället för att styras av utfrågaren. Anette Erdner tycker att metoden kan användas av vårdpersonal som arbetar dagligen med psykiskt funktionshindrade:
– Det handlar om att lära sig att lyssna. Det blir väldigt lätt så att personal av ren vänlighet talar om hur saker ska gå till, men det bemötandet gör att de här människorna blir ännu mer passiviserade.
Anette Erdner är legitimerad sjuksköterska, specialiserad inom psykiatriområdet. Hon undervisar även på sjuksköterskeutbildningen vid Ersta Sköndal Högskola. Man uppskattar det idag finns över 43 000 personer som kan räknas till gruppen psykiskt funktionshindrade.
Avhandling: ”Berättelser om ensamhetens vardag hos människor med psykiska funktionshinder”, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
ISBN: 91-7357-023-0
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Anette Erdner
Tel: 08-555 050 27 eller 073 955 33 74
E-post: anette.erdner@comhem.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Orsaker till hjärntumörer är ett relativt outforskat område, i synnerhet om familjebanden kan påverka risken att drabbas. De få studier som har gjorts har i vissa fall gett motstridiga resultat och urvalen har varit för små. Därför ville vi ha mer kunskap, säger Andrea Altieri, forskare vid CeFAM.
Studien är den hittills största om antalet syskon och deras inbördes födelseordning kan påverka risken att utveckla hjärntumör. Den visar att barn och ungdomar under 15 år, som har tre eller fler yngre syskon löper två till fyra gånger så hög risk att utveckla vissa typer av hjärntumörer, jämfört med barn i samma ålder utan syskon. Däremot framkom inte någon påtagligt ökad risk för personer över 15 år med många syskon. Andrea Altieri vill dock understryka att hjärntumörer och cancer i nervsystemet är ovanliga.
– Omkring 80 svenska barn och 1 200 vuxna drabbas varje år. Utifrån en befolkning på nio miljoner är det inte mycket, säger han.
Forskningen bygger på analyser mellan år 1958-2002 av drygt 13 600 fall av hjärntumörer. Informationen har hämtats från olika register med uppgifter om samtliga svenskar födda 1932 och framåt samt deras föräldrar. Forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, kön, yrkesbakgrund, geografiskt område och om någon i familjen drabbats av cancer. Andrea Alteri är försiktig med att dra några slutsatser om orsaken till att antalet syskon kan påverka risken att utveckla hjärntumör. Det är få fall, men han tror att resultatet kan ge en fingervisning om att miljön spelar en roll:
– En förklaring skulle kunna vara att det är kopplat till infektioner. Barn med många syskon kommer troligen i kontakt med många andra barn utanför familjen och utsätts i högre utsträckning för olika former av infektioner än barn som inte har många syskon, säger han.
För att få fram mer fakta är det enligt Andrea Altieri angeläget att den här sortens registerstudier kompletteras med annan typ av forskning, exempelvis laboratoriestudier där sambanden mellan misstänkta virus och tumörer studeras mer ingående. Forskningsledare för studien är foreign adjunct professor Kari Hemminki vid Karolinska Institutet.
Studien är publicerad i den amerikanska tidskriften Neurology.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Andrea Altieri, CeFAM
Tel: +46 (0)73-57 89 945 eller +46 (0)8-524 88 670
E-post: Andrea.Altieri@ki.se
Daphne Macris, Informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet och bland de största i Europa. Över 170 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, mag-tarmsjukdomar och hälsa och livskvalitet i olika bostadsområden. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Studien är genomförd i samarbete med forskare vid universitetet i Kobe och presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften The Journal of Biological Chemistry.
Virus använder ofta sockerstrukturer på cellytan som inbindningsmolekyler eller receptorer. De vanligaste sockermolekylerna som fungerar som virusreceptorer är sialinsyra och heparansulfat. Den nya upptäckten innebär att ytterligare ett socker kan läggas till listan: kondroitinsulfat.
– Eftersom en viss variant av kondroitinsulfat bland annat finns på nervcellernas yta tror vi att herpesviruset använder denna receptor när det infekterar hjärnan. Det är en spännande upptäckt som på längre sikt kan leda till nya antivirala läkemedel, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin.
Mer än hälften av alla svenskar bär på viruset herpes simplex. Viruset ligger vilande i kroppen men blommar ibland ut och orsakar då blåsor och sår runt munnen. I sällsynta fall kan viruset gå upp i hjärnan och orsaka hjärninflammation, ansiktsförlamning eller hjärnhinneinflammation.
– Det finns redan effektiva läkemedel mot herpes simplex men den nya kunskapen kan användas för att framställa läkemedel mot andra virus som binder till samma sockerstruktur, säger Tomas Bergström.
Ett sådant virus kan vara dengue. Det är ett myggburet blödarvirus som blir allt vanligare i varma klimat och som kan infektera samma person flera gångar.
– Vi letar nu efter en molekyl som liknar sockerstrukturen på cellen och som kan lura viruset att binda till molekylen istället. Om virusets vidhäftningstentakel redan är upptagen kan den inte binda till cellens receptor och då blir cellen heller inte infekterad, säger Tomas Bergström.
Den nyupptäckta sockermolekylen är en högsulfaterad variant som kallas kondroitinsulfat E. Molekylen binder till herpes simplex med hög specificitet. I artikeln visar forskarna vilket enzym som ansvarar för att sockerstrukturen bildas på cellens yta.
Tidskrift: The Journal of Biological Chemistry
Artikelns titel: Chondroitin 4-O-sulfotransferase-1 regulates “E” disaccharide expression of chondroitin sulfate requires for herpes simplex virus infectivity
Författare: Toru Uyama, Miho Ishida, Tomomi Izumikawa, Edward Trybala, Frank Tufaro, Tomas Bergström, Kazuyuki Sugahara och Hiroshi Kitagawa.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Tomas Bergström, telefon: 031-342 47 35, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se
New Marine Paint startade för fyra år sedan och har som mål att utveckla effektiva och miljövänliga färger som håller påväxt borta från fartygsskrov. Marin påväxt, eller fouling som det även kallas, är ett stort problem såväl för miljön som för båtägare. På ett obehandlat fartygsskrov fastnar det snabbt alger och olika djurarter som till exempel havstulpaner, musslor och sjöpungar. Påväxten ökar dramatiskt friktionen, och ett obehandlat skrov kan efter ett halvår till sjöss ge så mycket som 40 procents ökning av bränsleförbrukningen. En kostsam bränsleökning som ger ökade utsläpp av föroreningar till atmosfären. Ur miljösynpunkt är det också viktigt att de färger som ska hålla påväxten borta inte bidrar till ytterligare föroreningar i havet.
Forskningsprogrammet New Marine Paint är ett tvärvetenskapligt program med forskare från ämnesområdena biologi och kemi, som byggt upp en stor kunskapsbas kring marin påväxt och hur den kan kontrolleras. Inom programmet har man bland annat utvecklat en substans som när den tillsätts i mycket små mängder i en färg, kan hålla en yta helt fri från havstulpaner. Arbetet går nu vidare för att utveckla ett färgsystem för substansen samt för att utveckla medel mot all typ av påväxt på skrov.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Programchef Björn Dahlbäck, Göteborgs universitet, tel: 031-773 3740
Magnus Nydén, Chalmers, tel: 031-772 2973
Anna-Karin Engvall, Kommunikationsansvarig på Mistra, tel: 08-791 1027
Det finns olika grunder att basera sina beslut på när man handlar med valuta på den internationella valutamarknaden. Ett sätt är att använda så kallad teknisk analys, vilket innebär att växelkursens historiska data används för att förutse trender och trendbrott i framtida växelkurser. Syftet är att försöka förutsäga den framtida växelkursen. Teknisk analys är en väl utbredd handelsteknik på den internationella valutamarknaden och handlare som använder sig av teknisk analys kallas chartister.
Carina Selander har undersökt hur resultaten i olika teoretiska modeller, för hur växelkursen bestäms i ekonomin, påverkas om man inkluderar det faktum att handlare på valutamarknaden använder sig av teknisk analys. Hon har tittat på några olika typer av växelkursmodeller, en modell för valutapolitik i form av centralbankens agerande på valutamarknaden och en modell för hur räntepolitiken bedrivs av centralbanken. Hon analyserar också en monetär växelkursmodell* med trögrörliga priser samt en modell för ett valutasamarbete med fasta växelkurser**.
Resultaten i växelkursmodellerna förändras när chartister inkluderas i modellerna. I den monetära växelkursmodellen, med trögrörliga priser, gör chartisthandel att växelkursen driver ännu längre ifrån sin jämviktsnivå än i modellen utan chartisthandel. I modellen för valutasamarbetet med fasta växelkurser får valutasamarbetet inte längre samma stabiliserande effekt på växelkursen.
I modellen för valutapolitik kan inkluderandet göra att växelkursen påverkas effektivt, om centralbanken köper/säljer inhemsk valuta på den internationella valutamarknaden, samtidigt som den säljer/köper inhemsk valuta på den inhemska penningmarknaden. På så sätt lämnas penningmängden oförändrad. Slutligen, i modellen för räntepolitik medför inkluderandet av chartister att centralbanken bör beakta hur växelkursen förändras och inte bara se till hur inflationen och produktionen förändras (som i grundmodellen) när de bestämmer räntan i ekonomin.
Förklaringar: teoretiska modeller
*Monetär växelkursmodell med trögrörliga priser: En modell som är baserad på jämvikt på penning- och valutamarknaden samt trögrörliga priser. Modellen den tar inte hänsyn till reala förändringar som exempelvis förändringar i ekonomins produktion av varor och tjänster. Analysen i modellen visar hur växelkursen överreagerar och driver iväg från sin jämviktsnivå efter en penningmängdsförändring.
**Växelkursmodell för ett valutasamarbete med fasta växelkurser: Växelkurserna är fast knutna till en annan valuta/valutakorg enligt en centralkurs. Modellen tillåter dock växelkurserna att fluktuera runt en centralkurs inom ett bestämt intervall.
Fredagen den 15 december försvarar Carina Selander, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Chartist Trading in Exchange Rate Theory (Svensk titel: Chartisthandel inom växelkursteori). Disputationen äger rum 13.15 i sal S 205h, Samhällsvetarhuset, fakultetsopponent är docent Anders Vredin, chef chef för penningpolitiska avdelningen på Riksbanken.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna: Carina Selander, institutionen för nationalekonomi, telefon 090-786 69 10, e-post carina.selander@econ.umu.se
Marknaden för ytbeläggningar är konstant växande och antalet tillämpningsområden bara ökar och innefattar i dag bland annat så vitt skilda områden som hårda och nötningsbeständiga ytor, halvledarmaterial, artificiella implantat och rena kosmetiska tillämpningar – exempelvis snygga och attraktiva ytor. Ett av de senaste exemplen på det sistnämnda – och ett som ligger rätt långt från de vanligaste tillämpningarna – är titannitrid-belagda potatisskalare.
– Nyttan med dem kan man ju alltid diskutera, man måste ju skala en väldig massa potatis innan man nöter ut en vanlig potatisskalare. Men de belagda är definitivt sntggare med sin guldfärgade yta
! säger Hans Söderberg.
– I stället för att tillverka homogena beläggningar har jag i min forskning varvat titannitrid och kiselnitrid om vartannat, vilket leder till en lagrad struktur. De individuella lagertjocklekarna kan kontrolleras med stor noggrannhet och extremt tunna lager kan tillverkas. Den totala ytbeläggningens tjocklek är kring en mikrometer (miljondels meter).
Själva beläggningsprocessen kan väldigt schematiskt liknas vid en sprängning i biljard – en partikel kolliderar med ett material och många partiklar slås ut. Processen upprepas ett stort antal gånger varje sekund, och de utslagna partiklarna kondenserar sedan på den tänkta produkten och bildar på så sätt en växande ytbeläggning.
Luleå tekniska universitets research trainee-program ger studenter möjlighet att samtidigt som de slutför sitt examensarbete få en årslång inblick i hur doktorandstudier bedrivs och vad de innebär, en sorts ”inskolning” i forskarvärlden om man så vill.
Hans Söderberg (f. 1978) tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik 2003 och disputerar den 15 december med avhandlingen Growth and characterization of TiN/SiN multilayer thin films.
Bild för fri publicering finns att hämta hem via www.ltu.se/press
Upplysningar: Hans Söderberg, tel. 0920-49 12 34, hans.soderberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ett problem med datormiljöer i tre dimensioner är att det är lätt att tappa kontrollen över var man är och vart man är på väg. Niklas Elmqvist presenterar nya metoder som hjälper användaren att obehindrat tolka och röra sig genom komplicerade 3D-miljöer.
”Guidade turer” bygger på att utnyttja de visuella kännetecken som vi människor normalt använder oss av för att tolka omgivningen, som till exempel storlek, form och rörelse.
– Det kan vara användbart för exempelvis poliser som snabbt behöver kunna orientera sig i en ny stad. Finns den uppbyggd som en virtuell tredimensionell miljö, kopplar du in ”guiden” som tar dig i handen och visar runt, säger Niklas Elmqvist.
Han har också utvecklat en 3D-lösning för stålmannenblicken, där en av finesserna är att användaren kan välja hur stor del av ytan eller kontexten som ska finnas kvar.
– På så sätt blir det också lättare att orientera sig. Om man bara ser det bakomliggande eller innanmätet i saker är det annars svårt att behålla sammanhanget och djupseendet. Med vårt sätt kan användaren själva anpassa nivån på hur genomskinligt man vill ha det. Tidigare ”röntgenblickar” är ofta alltför grova, det är antingen med eller utan tak på husen till exempel. säger Niklas Elmqvist.
Tredimensionella datormiljöer har stor potential. De används för underhållning och undervisning samt simulering av aktiviteter eller miljöer som antingen är för svåra eller för dyra att efterlikna i verkligheten. Industriella och militära tillämpningar kan vara i fordons- och flygsimulatorer. Inom forskningen används 3D i allt från molekylmodeller till medicinska bilder.
Niklas Elmqvist lanserar dessutom ytterligare metoder för den virtuella världen. En går ut på att användaren utrustas med ett speciellt kraftfält för att stöta bort föremål som skymmer sikten.
I avhandlingen presenteras också metoder för att grafiskt åskådliggöra händelseförlopp. Dessa kan användas för att spåra komplicerade kedjor av orsak och verkan för stora datornätverk, som exempelvis Internet, biologiska processer eller avancerade matematiska problem. Metoderna har hittills tillämpats på visualisering av vetenskapliga artiklar för att möjliggöra studier av hur idéer bildas och utvecklas.
Samtliga metoder som beskrivs i avhandlingen är avsedda för att användas i realtid och fungerar med den nya generationen 3D-grafikkort för vanliga datorer.
Avhandlingen, ”3D Occlusion Management and Causality Visualization”, försvaras tisdagen den 19 december vid en offentlig disputation.
Tid: 10.15
Plats: Sal EC, Hörsalsvägen 11, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Mer information:
Niklas Elmqvist, Data- och informationsteknik, Distribuerade system, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 10 24, 0705-18 68 51
elm@cs.chalmers.se
Handledare: Philippas Tsigas, Data- och informationsteknik, Distribuerade system, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 54 09
tsigas@cs.chalmers.se
EU finansierar med cirka 30 miljoner kronor ett stort konsortium av europeiska forskare som är inriktade på att klarlägga hur systemiska amyloidsjukdomar uppkommer och hur de diagnostiseras. Avsikten är också att utveckla nya behandlingsmetoder av dessa oftast livshotande tillstånd. Projektet, som benämnts EURAMY (systemic amyloidoses in Europé) koordineras av professor Per Westermark, institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet.
De systemiska amyloidoserna är en grupp inlagringssjukdomar, där felveckade proteiner inlagras, ibland i mycket stor mängd, i olika organ i kroppen. Systemisk amyloidos finns i flertal olika former och kan t.ex. drabba i samband med tumörsjukdomen myelom eller individer med långvarig inflammatorisk sjukdom. Också Skellefteå-sjukan är en form av systemisk amyloidos. Beroende på vilka organ som drabbas kan mycket olika symptom uppträda varför sjukdomarna är svårdiagnostiserade.
– Eftersom de dessutom är relativt ovanliga tar det ofta lång tid innan rätt diagnos ställs. Detta är olyckligt eftersom en tidig diagnos är viktig för behandlingen, säger Per Westermark.
Det europeiska forskarlaget består av grupper från Sverige, Tyskland, England, Holland, Frankrike, Italien och Portugal. Här finns expertis med mycket stor spännvidd, från molekyl till patient. Avsikten med konsortiets arbete är inte endast att bedriva forskning utan också att sprida kunskap om sjukdomarna till både läkare och allmänhet.
Projektet pågår i tre år.
Tid och plats: Rudbecklaboratoriet, kl 13.30-16.30
Kontaktinformation
Ytterligare information: Professor Per Westermark, tel. 018-611 38 49 eller via e-post: Per.Westermark@genpat.uu.se
