I boken analyseras Japans egen politik och landets betydelse i samordningen med Sydkorea, USA, Kina, Ryssland och EU. Pyongyangs bild av sina grannar tas också upp.

Välkommen att delta på det seminarium där boken presenteras av redaktörerna Marie Söderberg, forskare vid Japaninstitutet, och Linus Hagström, forskare vid Utrikespolitiska Institutet.

Datum: Fredag 27 oktober, kl. 10.00-11.00
Plats: Ohlinrummet, Handelshögskolan, Sveavägen 65, i Stockholm
Anmälan till: programverksamhet@ui.se

Arrangörer: Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm och Utrikespolitiska Institutet

Kontaktinformation
Marie Söderberg, docent vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9368
E-post: Marie.Soderberg@hhs.se

I den årliga Executive MBA-rankingen som presenteras i dag i Financial Times befäster Handelshögskolan i Stockholm sin förstaplats i Norden och placerar sig som världens 38:e bästa Executive Master of Business Administration (EMBA) – 24 platser före närmaste nordiska konkurrent.

Handelshögskolan i Stockholm deltar med EMBA-programmen i Sverige och Ryssland för sjätte året i rad i denna utvärdering och klättrar från 71:a till 38:e plats i världen, samt från 25:e till 13:e plats i Europa. Ingen annan nordisk aktör finns med bland de 60 främsta på världsrankingen och ingen annan rysk aktör kvalar in på rankinglistan.

Handelshögskolans Executive MBA ger högre lön och blir mer internationell

– Vår satsning i Ryssland och vår mer internationella ansats ger glädjande resultat. Vi är också en av världens främsta vad gäller akademisk nivå, säger Peter Hägglund, akademiskt ansvarig för Executive MBA och VD för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm som ger Handelshögskolans Executive MBA.

Deltagarnas genomsnittliga löneökning mätt från året de påbörjar sin Executive MBA till tre år efter examen uppgår till 74 procent för Handelshögskolans Executive MBA-deltagare.

– Det är också tydligt att en så gedigen och avancerad utbildning som Executive MBA äntligen börjar värderas i näringslivet runt Östersjön, och inte bara är en amerikansk måttstock för ambitiösa, drivna och kompetenta chefer, tillägger Karin Wiström som ansvarar för Handelshögskolans Executive MBA i Sverige.

Handelshögskolan i Stockholm deltar i Financial Times ranking med programmen inom executive education (IFL vid HHS), Executive MBA och Master of Science (civilekonomprogrammet). Tidigare i år klättrade IFL vid Handelshögskolan i Stockholm på executive education-rankingen från 39:e till 34:e plats i världen och på Master of Science Europa-ranking från 15:e till 8:e plats.

Financial Times genomför årligen en ranking av världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av examens-, management- och ledarutvecklingsprogram.

Dessa utvärderas utifrån ett antal kriterier och genom undersökningar, omfattande intervjuer bland deltagare samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Rankingarna innehåller delar som karriärframsteg, upplevelser i nyttotermer såsom måluppfyllelse, användbarhet, innovationshöjd, pedagogik och ny kunskap men även andra dimensioner som inslag av internationell fakultet och internationella deltagare, könsfördelningen bland deltagarna samt undervisningsmaterialets kvalitet.

Kontaktinformation
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se

Peter Hägglund, Akademiskt ansvarig, VD och koncernchef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Tel: 070-860 28 88 / 08-586 175 01, e-mail: peter.hagglund@hhs.se

Karin Wiström, Direktör Executive MBA IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-651 21 43 / 08-586 175 50, e-mail: karin.wistrom@ifl.se

Anne von Bergen, senior rådgivare, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10, e-mail: anne.von.bergen@hhs.se

I dagsläget innebär den rättsliga prövningen om ett tvångsomhänder-tagande att den enskilde individen granskas istället för myndigheternas bedömningar.

– Det kan upplevas som kränkande. Den rättsliga prövningen är en möjlighet för den som
står för ett hot om frihetsberövande att ifrågasätta ett eventuellt tvångsomhändertagande.

Maritha Jacobsson har studerat hur socialsekreterare, psykiatrer och jurister kommunicerar i domstolen. Hon har analyserat 43 muntliga länsrättsförhandlingar och 31 intervjuer med dessa aktörer och enskilda individer.

Socialsekreterare och psykiatrer har skyldighet att utreda och anmäla ett eventuellt tvångsvårdsomhändertagande av klienter eller patienter som mår dåligt men som inte själva inser att de behöver vård. Samma sak gäller vid tvångsvård av barn och ungdomar.

– Socialsekreterare och psykiatrer utgår från sina terapeutiska bedömningar och kopplar dem inte till de lagliga omständigheterna som ska vara uppfyllda när de argumenterar om ett tvångsomhändertagande. Det gör att deras argument kan vara svåra att granska och ifrågasätta, säger Maritha Jacobsson.

Att medborgarnas advokater inte ställer granskande frågor försvårar också granskningen.

– Advokaterna ställer få eller inga frågor angående den utredning som ligger till grund för tvångsomhändertagandet. Frågor ställs i stället till den enskilde vilket innebär medborgaren ytteligare granskas.

Maritha Jacobsson tycker att villkoren för den som kan komma att tvångsomhändertas måste förbättras.

– Socialsekreterare och psykiatrer borde i högre grad koppla sina argument till lagens kriterier och advokaterna måste ges ökade resurser för att granska bedömningarna, säger hon.

Fakta om tvångsvårdsmål:
Enligt Domstolsverkets avgjordes 16 824 tvångsvårdsmål i länsrätterna 2005. Av dessa avgjordes 3751 mål med hjälp av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, samt lagen om vård av missbrukare, LVM. 13 073 av målen avgjordes inom lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Enligt Socialstyrelsens statistik för år 2005 beviljades 95% av alla ansökningar om LVM-vård.

Fredagen den 27 oktober 2006 försvarar Maritha Jacobsson, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Terapeuten som motpart – terapeutisk och rättslig logik i domstolsförhandlingar. Disputationen äger rum kl 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Lars-Christer Hydén, tema kommunikation, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information
Maritha Jacobsson, tel. 090-786 9876
maritha.jacobsson@socw.umu.se

Det är ännu inte beslutat om hur stort stödet till Lars Nyberg blir men maxbeloppet är sex miljoner kronor under en sexårsperiod.

-Det känns väldigt kul och hedrande, säger han.

Lars Nyberg, som är professor i neurovetenskap vid institutionen för Strålningsvetenskaper, studerar hur hjärnan fungerar genom hjärnavbildningsstudier.

– Det är ett oerhört fascinerande studieområde. Det finns dessutom många sjukdomar, exempelvis demenssjukdomar och parkinson, som drabbar hjärnan och därför är det ett viktigt forskningsområde.

Nedan följer en lista över övriga forskningsprojekt som fått medel. Mer information om projekten finns i Vetenskapsrådets projektdatabas [http://vrproj.vr.se] och kontaktuppgifter till forskarna finns i universitetets personalkatalog [http://wixi.umu.se]. Bidragsbesluten om utbildningsvetenskap, medicin, teknik och naturvetenskap har ännu inte fattats.

Arbete och åldrande: en jämförande studie av attityder till arbete i livets olika skeden.
Carl Hult, fil dr i sociologi, får sammanlagt 1 164 000 kronor i bidrag under två år för projektet.

Meningsfulla föremål: materiell kultur och kontext i norra Norrland 4500-3500 f. Kr.
Anders Olofsson, fil dr i arkeologi, får sammanlagt 1 731 000 kronor under tre år för projektet.

Exekutiva funktioner och hjärnavbildning: Karakterisering av specifika komponenter och träningseffekter hos yngre och äldre individer.
Jonas Persson, doktor i psykologi, Umeå universitet/University of Michigan, får sammanlagt 900 000 kronor i bidrag under tre år för projektet.
Kontaktinformation: perssonj@umich.edu

Inter-kommunal välfärdstjänsteuniformitet och rollen av decentralisering i de skandinaviska och andra västeuropeiska länderna
Dietmar Rauch, fil dr i sociologi, får sammanlagt 1 746 000 kronor under tre år för projektet.

Nyttan av närhet
Kerstin Westin, docent i kulturgeografi, får sammanlagt 1,8 miljoner kronor under tre år för projektet.

Metodutveckling för analys och utvärdering av datorbaserade kunskapsprov
Marie Wiberg, fil dr i statistik, får sammanlagt 1,2 miljoner kronor i bidrag under tre år för projektet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid institutionen för Strålningsvetenskaper.
Tel. 090-785 3364

Margaretha Uttjek har gjort intervjuer och en enkätundersökning bland personer med psoriasis i Västerbottens län. Hon har även intervjuat politiker, vårdgivare och tjänstemän i länet. Syftet med studien är att den ska bidra till en förbättrad psoriasisvård länet.

Resultaten visar att män har högre sammanlagd vårdkonsumtion och besöker hudspecialist oftare än kvinnor. Kvinnor å andra sidan besöker distriktsläkare oftare och behandlar sig själva i hemmet i större utsträckning än män. Förutom patientens kön påverkar även andra faktorer hur mycket vård patienten konsumerar, exempelvis patientens ålder, inkomst, ledbesvär och hälsorelaterad livskvalitet.

Avståndet till närmaste vårdinrättning har också betydelse. De som bor nära söker oftare vård än de som bor längre ifrån. De som har längre än 30 kilometer besöker sin vårdinrättning betydligt mer sällan.

Margaretha Uttjeks intervjuer med beslutsfattare visar på olika dilemman i ett gap mellan intentioner och praktik när det gäller psoriasisvården. Ett exempel är remisskravets för- och nackdelar. För att få söka vård för psoriasis krävs en remiss. En del av beslutsfattarna ser remisskravet som ett bra sätt att öka vårdens tillgänglighet och ett effektivt sätt att använda resurser, medan andra ser remisskravet som ett onödigt moment som ökar patienternas kostnader och tid i samband med behandling.

Ett annat exempel på ett dilemma är var gränsen går i ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän/vårdgivare i vissa prioriteringsfrågor.

Intervjuerna med personer med psoriasis visar att båda könen tycker att det värsta med att leva med psoriasis är sjukdomens synlighet och att de kan bli nedvärderade och diskriminerade på grund av den. De tyckte att den värsta tiden var under ungdomsåren. De flesta av dem som blev intervjuade hanterade med tiden dessa svårigheter på olika sätt och skapade sig därmed en acceptabel personlig livskvalitet. Trots det kunde de inte se något positivt med att ha psoriasis.

Margaretha Uttjek drar slutsatsen att det är viktigt utjämna eventuella könsskillnader inom specialiserad hudsjukvård och inom distriktsvård. Hon tycker att det är viktigt att se till att vården är tillgänglig för alla, och att beslutsfattare och personal inom vården beaktar att personer med psoriasis kan vara utsatta för nedvärdering och diskriminering.

Margaretha Uttjek, som är yrkesverksam i Umeå, är född och uppvuxen i Sorsele.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Margaretha Uttjek, institutionen för socialt arbete och institutionen för folkhälsa och klinisk medicin dermatologi och venereologi, Umeå universitet
tel 070-589 07 18 eller e-post margaretha.uttjek@socw.umu.se

Sannolikheten att någon börjar plugga på universitet eller högskola ökar när tillgängligheten till högre utbildning förbättras. De senaste decenniernas utbyggnad och geografiska decentralisering av högskolan har lett till att även de som tidigare bott långt från ett lärosäte numera väljer att plugga vidare. Den ökade tillgängligheten har även bidragit till att den geografiska och sociala snedfördelningen bland högskolestudenterna har jämnats ut.

Betydelsen av närheten till högskolan skiljer sig åt mellan olika grupper av potentiella studenter. Det spelar störst roll för personer vars föräldrar har kort utbildning eller låga inkomster och för personer som inte läst något av de längre teoretiska gymnasieprogrammen.

Kent Eliasson har också analyserat vilken lön studenter, som examinerats från landets universitet och högskolor, har sju år efter examen. Han har tagit hänsyn till exempelvis skillnader i studieförmåga och föräldrabakgrund samt skillnader i utbildningens inriktning och längd när han har analyserat materialet.

– Valet av lärosäte påverkar inte lönen, säger Kent Eliasson.
Vid första anblicken verkar det visserligen som om studenter från gruppen ”äldre universitet” tjänar mer per år jämfört med studenter som examinerats från gruppen ”övriga mindre högskolor.

– Men det beror på att sammansättningen av studenter skiljer sig åt mellan de olika universiteten och högskolorna. Om man tar hänsyn till typ av utbildning och de egenskaper studenterna har med sig in i utbildningen, ger studier vid de olika lärosätena samma effekt på inkomsten efter examen, säger Kent Eliasson.

Kent Eliasson är uppvuxen i Östersund och arbetar för närvarande som forskare på Arbetslivsinstitutet i Östersund.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Kent Eliasson, Arbetslivsinstitutet, Östersund
tel 063-55 13 33 eller e-post kent.eliasson@arbetslivsinstitutet.se

– Det beror inte på att fattiga bor i segregerade områden eller att fattiga har annan livsstil än andra. Istället verkar det vara fattigdomen i sig själv som är problemet, säger sociologen Daniel Larsson.

Han har i sin avhandling undersökt fattigdom relaterat till andra sociala problem, som arbetslöshet, oro och hälsa, och fokuserat på utsatthet för brott. Avhandlingen visar att det har stor betydelse hur man mäter fattigdom, och att det vanligaste sättet att mäta fattigdom, utifrån hushållsinkomst, bär på en del problem.

– Låg inkomst behöver inte innebära att man har en låg levnadsstandard, säger Daniel Larsson.

Dagens låginkomsttagare kan ha haft högre inkomst tidigare, de kan få ekonomisk hjälp av släkt och vänner eller få in pengar vid sidan av det svenska skattesystemet. Resultaten i avhandlingen pekar också på att inkomstfattigdom hänger samman med andra välfärdsproblem i ganska liten utsträckning. I avhandlingen mäts fattigdom som avsaknad av möjligheter att konsumera socialt nödvändiga varor och tjänster.

Daniel Larsson jämför fattigdomsproblematiken i Sverige med hur det ser ut i Finland och Storbritannien.
– Fattigdomen är lika utbredd i Sverige som i Storbritannien, men mer utbredd i Finland. Detta är ett viktigt och intressant resultat eftersom det går stick i stäv med tidigare forskning där man mätt fattigdom utifrån hushållsinkomst, säger Daniel Larsson och berättar att den tidigare forskningen visat att fattigdomen är mer utbredd i Storbritannien, medan situationen i Sverige och Finland är likartad.

Dessutom verkar utsatthet för brott vara mer av ett fattigdomsproblem i Sverige än i Storbritannien.
– I Sverige är fattiga är mer utsatta för alla brott, medan fattiga britter enbart är mer utsatta för egendomsbrott relaterat till hemmet.
De fattiga britternas rädsla att bli utsatta för brott kan i stor utsträckning förklaras med deras utsatta situation på arbetsmarknaden och deras ekonomiska sårbarhet, vilket i sin tur generar oro. I Sverige verkar det istället vara fattigdomen i sig själv som skapar oro och rädsla för brott.

Daniel Larsson är uppvuxen i Sveg.

Kontaktinformation
Daniel Larsson, sociologiska institutionen
tel 090-786 5197 eller e-post daniel.larsson@soc.umu.se

Malin Rönnblom och hennes forskarkollegor inom forskningsprogrammet Quality in Gender and Equality Policies, QUING, ska analysera jämställdhetspolitiken i samtliga stater inom EU. De ska kartlägga och analysera politiken samt utveckla metoder och teorier som kan hjälpa politiker och tjänstemän att förstå hur jämställdhetspolitiken fungerar.

– Vi kommer också att titta på hur genus kombineras med exempelvis ras/etnicitet och sexuell läggning när jämställdhetspolitik skapas, säger Malin Rönnblom, filosofie doktor i statsvetenskap och anställd vid Kvinnovetenskapligt forum vid Umeå universitet.

Den del av forskningsprogrammet som ska bedrivas vid Umeå universitet gäller framför allt kartläggningen av jämställdhetspolitiken i de nordiska länderna Danmark, Finland och Sverige. Men Malin Rönnblom kommer också att medverka i programmets teoriutvecklande del.

Malin Rönnblom har tidigare arbetat med forskning om jämställdhets- och regionalpolitik, framför allt i Sverige men även i Finland och Norge.

Forskningsprogrammet QUING har en sammanlagd budget på drygt 44 miljoner kronor, varav 3 850 000 kronor är avdelade till Umeå universitet. Projektet ska pågå under fyra år. Forskningsprogrammet ingår i EU:s 6e ramprogram och leds av professor Mieke Verloo vid Institute for Human Sciences i Wien. Förutom Umeå universitet deltar exempelvis Humbold Univeristy, Lancaster University och Universidad Complutense de Madrid i programmet.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Malin Rönnblom, Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet
Telefon: 090-786 96 74
E-post: malin.ronnblom@cws.umu.se

Tack vare att börserna runt om i världen blivit allt mer datoriserade och att lagringskapaciteten i datorer har utvecklats finns i dag stora databaser med utförlig information om hur börsaktörer köper och säljer aktier. Ola Simonsen har i detalj studerat vad som händer under börsens öppettider och tittat på faktorer som kan jämföras med de dagsnoteringar som redovisas i dagstidningar såsom aktiepris, volym, köp- och säljkurs.

Han har kommit fram till att när nyheter som rör ett specifikt företag, dess bransch eller makroekonomi i allmänhet blir allmänt känd gör det att fler väljer att köpa och sälja sina aktier. I Sverige och många andra länder finns lagar som säger att all prisdrivande information måste offentliggöras och det har gjort det möjligt för Ola Simonsen att genomföra sina studier.

Börshandlarna påverkas också av hur mycket som köps och säjs inom en viss bransch. Om det exempelvis köps och säljs mycket aktier i Nordea gäller detsamma även för Föreningssparbanken, SEB och Handelsbanken.

Ola Simonsen har även studerat hur framtida prisförändringar påverkas av hur handlare väljer att köpa och sälja aktier. Avhandlingen visar bland annat att om det är en övervikt med aktier till försäljning, relativt de aktier som finns att köpa, är detta information som tyder på att aktiepriset på kort sikt går ned.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ola Simonsen, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, tel: 090-786 60 85, e-post: ola.simonsen@econ.umu.se

– I takt med att andelen äldre i befolkningen ökar kommer frågan om hur vi tar hand om våra gamla att bli allt mer aktuell. Vi vill på det här sättet understryka hur viktigt det är att gamla människor möts med respekt och kompetens inom vården, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.

Priskommitténs motivering är att Gunilla Nordenram under hela sitt yrkesverksamma liv har arbetat för att höja den etiska medvetenheten och kunskapen runt äldres tandhälsa. Hon värnar om att hålla en hög tvärprofessionell nivå på sitt budskap såväl inom grundutbildningen som inom olika efterutbildningar. I sin verksamhet har Gunilla Nordenram fokuserat på helheten hos en individ, sett i ett livslångt perspektiv. ”Ömsesidig respekt” är nyckelord i hennes forskning, kliniska verksamhet och undervisning.

– Förutom att vara mycket kunnig i etiska frågor är Gunilla Nordenram också en inkännande och omtänksam person. Hon är med andra ord en mycket värdig mottagare av detta första etikpris, säger Stefan Einhorn, ordförande i Karolinska Institutets etikråd.

Gunilla Nordenram har landets enda lektorat i gerodonti, äldretandvård, och har medverkat i ett stort antal vetenskapliga artiklar och böcker i ämnet. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare inom sitt område.

Det nyinstiftade priset består av en staty samt ett diplom och delas ut i samband med Karolinska Institutets årliga professorsinstallation i Berwaldhallen den 2 november.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Professor Stefan Einhorn
Tfn: 08- 517 745 69 eller 070-713 14 18
E-post: stefan.einhorn@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

“As the proportion of old people in the population increases, the issue of how we take care of our elderly will be more and more current”, says Harriet Wallberg-Henriksson, president of Karolinska Institutet. “This prize is our way of showing how important it is that old people is regarded with respect and competence within the health care system.”

In their citation, the awards committee praised Gunilla Nordenram’s unfailing professional commitment to raising ethical awareness and knowledge of geriatric dental health and to maintaining a high degree of cross-professionalism in her message at undergraduate level and beyond. In her work, Dr Nordenram has preferred to focus on the whole person, seen from a live-long perspective. “Mutual respect” is the keyword of her research, clinical practice and teaching.

“Besides being very knowledgeable in ethical issues, Gunilla Nordenram is also an empathetic and considerate person,” says Stefan Einhorn, chairman of Karolinska Institutet’s ethical council. “In other words, she’s a very deserving recipient of this first ethics prize.”

Dr Nordenram holds the country’s only lectureship in gerodontics (dental health care for the elderly) and has co-authored a large number of scientific articles and books on the subject. She is also a highly sought-after lecturer in her field.

The newly inaugurated prize comprises a statuette and a diploma, and is to be awarded at Karolinska Institutet’s annual installation ceremony for professors in the Berwald Hall in Stockholm on 2 November.

Kontaktinformation
Please direct any queries to:

Professor Stefan Einhorn
Phone: +46-8-517 745 69 or +46-70-713 14 18
E-mail: stefan.einhorn@ki.se

KI Press Officer Katarina Sternudd
Phone: +46-8-524 838 95 or +46-70-224 38 95
E-mail: katarina.sternudd@ki.se