Fernströmstiftelsen, bildad av skeppsredaren Eric K. Fernström från Karlshamn, har sin bas vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Stiftelsen delar årligen ut dels ett stort nordiskt pris på en miljon kr (som i år gick till molekylärgenetikern Leena Peltonen från Helsingfors), dels lokala priser på 100 000 kr var till lovande yngre forskare vid varje medicinsk fakultet i landet.
Bill Agace forskar om hur en viss typ av vita blodkroppar, T-cellerna, förflyttar sig ut i vävnaderna. Dit ska de bege sig när någon del av kroppen blir angripen av t ex bakterier eller virus. Men ibland går försvaret överstyr, så att T-cellerna samlas i alltför stora mängder. Det händer bl a vid de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerlös kolit och Crohns sjukdom samt vid autoimmuna sjukdomar som MS och psoriasis.
T-celler bildas i benmärgen, men det är först när de kommit vidare till lymfkörtlarna som de får sin ”soldatutbildning”. Det är där de aktiveras så att de får förmågan att ta sig in i olika vävnader och bemöta olika angripare. Bill Agace och hans forskargrupp har kunnat visa att denna specialiserade förmåga styrs av vilken lymfkörtel en T-cell aktiverats i.
– Genom att lära oss att påverka den rätta lymfkörteln kanske vi skulle kunna styra just de T-celler som riktar sig till en viss vävnad, t ex tarmen. I somliga fall kan man vilja minska T-cellernas aktivitet, som vid inflammatoriska tarmsjukdomar, och i andra fall vill man öka den, som vid en vaccination, säger Bill Agace.

Bill Agace nås på tel 046-2220416, e-post William.Agace@med.lu.se.

Arbetet är kopplat till sjunde ramprogrammet och den överenskommelse som gjordes i samband med EU-toppmötet i Lissabon 2000, där medlemsländernas regeringar pekade ut forskning och högre utbildning som en viktig väg till en god socioekonomisk utveckling. Expertgruppen fungerar som ett fristående rådgivande organ till EU-kommissionären Janez Potočnik.

– Det här är ett oerhört viktigt uppdrag som ger mig en chans att på allvar påverka utvecklingen i de frågor jag brinner för. Jag tror också att jag med min position som rektor för ett världsledande universitet kan bidra med användbar kunskap i expertgruppens arbete, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Expertgruppen har som uppgift att fokusera på följande:
• Effektiva sätt att motivera unga människor att engagera sig i frågor som rör forskning och vetenskaplig utveckling.
• Vägar för att sprida och anpassa ny kunskap till lokala förhållanden i medlemsländerna så att forskningen kommer Europas befolkning till nytta på bästa sätt.
• Underlätta samverkan mellan formell och informell kompetens inom det vetenskapliga området.
• Se över karriärvägarna för unga forskare.

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Kontaktinformation
Ytterligare frågor, kontakta:
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

“This is an incredibly important appointment that will allow me to influence the development of issues that I am passionate about,” says Professor Wallberg-Henriksson. “I also believe that my position as president of a world-leading university will enable me to contribute with valuable knowledge to the Expert Group’s work.”

The Expert Group will focus on the following:

• Effective ways of inspiring young people to become interested in issues relating to research and scientific development.
• Methods of disseminating the latest scientific findings and adapting them to local conditions in the member states, so that the people of Europe can benefit in the best possible way from research.
• Ways of facilitating the merging of formal and informal competencies in the scientific field.
• Reviewing career paths for young scientists.

Kontaktinformation
Address all other queries to:
Press Officer Katarina Sternudd, Karolinska Institutet
Phone: 08-524 838 95 or 070-224 38 95 (mobile)
Email: katarina.sternudd@ki.se

I en ny avhandling vid Linköpings universitet granskas hur medicintekniska innovationer uppstår, sprids och används – från en första produktidé via uppfinning, utveckling, och försäljning till en slutlig användning i rutinmässig vård.

Doktoranden Kerstin Roback vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) konstaterar att teknisk utrustning och produkter inte alltid används optimalt i den svenska sjukvården. Samtidigt som vissa teknologier införs på bristfälliga grunder förekommer det att andra, bevisat fördelaktiga, inte används i den utsträckning som är befogat.

Sjukvårdens införanderutiner kan förbättras och utbildningsresurserna ökas för att beslutade förändringar verkligen ska bli genomförda. Det är också viktigt att nya teknologier inte införs i snabbare takt än att sjukvårdssystem och personal hinner anpassa sina rutiner till förändringarna, så att man har möjlighet att integrera det nya i vårdarbetet.

Ett stort antal nya medicintekniska produkter marknadsförs årligen. Somliga sprids snabbt, medan andra har svårt att få acceptans inom sjukvården. Spridningstakten bestäms inte enbart av medicinska fördelar, utan ett stort antal faktorer samverkar – till exempel rådande kompetens och medicinsk praxis, konkurrens, sociala kontakter, prestige, normer och värderingar. Marknadsföringen liksom kommunikationen mellan tillverkare, säljare och sjukvård har också stor betydelse.

Syftet med forskningen är att med hjälp av en teoretisk modell kunna studera och påverka innovationernas väg in i hälso- och sjukvården och att verka för en balanserad introduktion av nya teknologier med långsiktiga behandlingsfördelar, samtidigt som samhällsekonomin gynnas.

Avhandlingen Medical device innovation – the integrated processes of invention, diffusion and deployment läggs fram torsdag 2 november kl 9.00 i aulan, Hälsans hus, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Stuart S. Blume, Amsterdam.

Kontaktinformation
Kerstin Roback 013-224997, 073-6487335, kerstin.roback@ihs.liu.se

Petri Gudmundsson har i sin avhandling jämfört en ny metod inom ekokardiografin (ultraljudsundersökning av hjärtat) med andra beprövade belastningstester på patienter med känd eller misstänkt kranskärlssjukdom, en av de största dödsorsakerna i västvärlden. Studierna visar att den nya metoden kan bli ett bra alternativ.

Syrebrist (ischemi) i hjärtmuskeln uppkommer genom att inte tillräckligt med syreförande blod når ett eller flera områden av hjärtmuskeln, vanligen på grund av förträngningar i hjärtats kranskärl. Utvärdering av ischemi i hjärtmuskeln genom olika typer av belastningstester rekommenderas för optimal behandling av patienter med misstänkt sjukdom i hjärtats kranskärl. De tester som används mest idag är arbets-EKG, isotopundersökning (SPECT) och stress-ekokardiografi. Genom testerna jämförs genomblödningen (perfusionen) i hjärtmuskeln vid maximal belastning och vila och hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig (kontraktionsförmåga) i arbete och vila.

En kombination av ny ultraljudsteknik och kontrastmedel, RTP-ASE, som introducerats inom ekokardiografin, har gjort det möjligt att samtidigt bedöma genomblödningen i hjärtmuskeln och dess kontraktionsförmåga. RTP står för realtids perfusion och ASE för adenosin-stress-ekokardiografi.
– Resultaten i min avhandling visar att bedömning av syrebrist i hjärtmuskeln genom visuell tolkning av RTP-bilder är lika tillförlitlig som den redan erkända SPECT-undersökningen.
– RTP-ASE-metoden har många fördelar. Radioaktiv strålning används inte, som vid SPECT. Den är snabbare och mindre obehaglig för patienten än ”vanlig” stress-ekokardiografi. Och den är mer noggrann än arbets-EKG, säger Petri Gudmundsson.

En bedömning genom kvantitativ analys av RTP-bilderna visade inte lika god överensstämmelse och kan därför inte rekommenderas för kliniskt bruk idag.
– Men genom den tekniska utvecklingen kan dessa problem säkert snart lösas, säger Petri Gudmundsson.

Apparaturen som används vid ultraljudsundersökningar är förhållandevis billig och finns på de flesta sjukhus. Därför finns det enligt Petri Gudmundsson goda möjligheter att sprida RTP-ASE-metoden.
– Det skulle göra det enklare att både diagnostisera ischemi och friskriva patienter med bröstsmärtor. Metoden ger ett bra alternativ till de metoder som används idag. Men det behövs utbildning av personal (biomedicinska analytiker och läkare) och jag hoppas att mina kolleger och jag kan hjälpa till med detta, säger han.

Petri Gudmundsson disputerar på sin avhandling lördag 21 oktober kl 10 i aulan på fakulteten Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Opponent är professor Kenneth Caidahl, Karolinska Institutet, Stockholm. Avhandlingens titel är ”Detection of myocardial ischemia using real-time myocardial contrast echocardiography” (Diagnostisering av syrebrist i hjärtmuskeln med hjälp av kontrastförstärkt ultraljudsundersökning av hjärtmuskelns genomblödning).

Petri Gudmundsson är den förste som disputerar i biomedicinsk laboratorievetenskap vid Hälsa och samhälle. Han är också verksam som biomedicinsk analytiker vid kardiologiska klinikens eko-laboratorium vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Petri Gudmundsson, petri.gudmundsson@skane.se eller tel 0736-49 07 45.

Konferensen vänder sig till beslutsfattare inom sjukvården, politiker, media, forskare och allmänheten. Syftet är att informera och belysa den genetiska bakgrunden till åldrande och hur genteknik kan användas för att diagnosticera och dämpa åldersrelaterade sjukdomar med mera. Konferensen är fullbokad, men föreläsarnas referat går att få via e-post.

Några rubriker i programmet:

• Teorier om åldrandets mekanismer

• Varför åldras vi så olika – arv och miljö

• Åldersrelaterade sjukdomars genetik

• Stamceller – vår tids jungfrukälla

För fullständigt program: www.genteknik.se

Gentekniknämnden som inrättades den 1 juli 1994 är en statlig myndighet med uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen.

Kontaktinformation
Referat och ytterligare frågor:

Birgit Postol
Samordnare, Gentekniknämnden
Tfn: 08-508846 32
E-post: birgit.postol@genteknik.se

Katarina Sternudd
Pressekreterare, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Med termen epigenetik avses nedärvbara egenskaper utan att detta direkt involverar arvsmassans DNA-sekvens. Epigenetiska tillstånd styr normalt med stor precision när, var och hur arvsanlagen aktiveras eller inaktiveras. Systemet utgör därmed ett slags cellulärt minne som talar om för cellen varifrån den kommer och hur den ska svara på en viss omgivning under sin utveckling.

– Rubbade epigenetiska tillstånd är dessutom gemensamt för många, om inte de flesta, sjukdomar hos människan, säger Rolf Ohlsson, professor vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, och medlem i en internationell forskargrupp som nu får ett EU-anslag på cirka 17 miljoner kronor för tre år.

Anslaget, varav en stor del hamnar i Uppsala, kommer att användas för att vidareutveckla en idé från Rolf Ohlsson och Piero Mariano, som nyligen disputerade med Rolf Ohlsson som handledare. Grunden för anslagsansökan var en patentansökan i ett samarbete mellan Forskarpatient och Piero Mariano/Rolf Ohlsson. Projektet inkluderar två andra forskargrupper (i Holland och Belgien) som ska studera vissa applikationer av den nya tekniken. Dessutom ingår två företag som ska ombesörja att tekniken kommer att kunna kommersialiseras så snart som möjligt.

Den nya ChILL-metoden (Chromatin Immuno-Linked Ligation) gör det möjligt att studera arvsmassans interaktioner med regulatoriska proteiner med minst 1000 gånger ökad känslighet i jämförelse med den konventionella metoden, ChIP (Chromatin ImmunoPrecipitation). Detta kan dramatiskt öka tillämpningarna inom både preklinisk och klinisk medicin.

– Den nya metoden underlättar utvecklingen av snabbare och mera precisa diagnoser av sjukdomar hos människan när man misstänker epigenetiska rubbningar. Eftersom epigenetiska förändringar kan ske långt innan förändringar i hur arvsanlagen uttrycks kan analyser av mycket små prover med ChILL tidigarelägga diagnoser.

Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel: 018-471 26 60, 070-425 02 31 eller via e-post: Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se

De allra äldsta är den snabbast växande åldersgruppen i världen just nu. Kraven på sjukvård och service för äldre kommer att bli större i framtiden och därför är det viktigt att öka kunskapen om denna grupp. Avhandlingen ingår i en befolkningsstudie, ”Umeå 85+-studien”, som genomfördes i Umeå kommun 2000-2001. Där deltog 253 personer som var 85 år, 90 år samt 95 år eller äldre, boende både på institution och hemma.

Sammanfattningsvis är högt blodtryck, depression och höftfraktur vanligare bland de allra äldsta i norr och de använder fler olika läkemedel än i befolkningar längre söderut. Det råder dock stora variationer inom och mellan åldersgrupper och kön. Kvinnors, men inte mäns, fysiska förmåga försämras med åldern och män hade totalt sett bättre fysisk förmåga än kvinnor. I allmänhet har äldre deltagare och kvinnor sämre hälsa än något yngre och män. Däremot framkom inga ålders- eller könsskillnader i hur man upplever sin hälsa och sitt välbefinnande: Båda skattades som goda av en stor andel bland de tillfrågade. De viktigaste faktorerna för högt välbefinnande är frånvaro av depressiva symtom, att bo hemma, att tidigare haft en stroke och kunnat återvända hem, att inte känna sig ensam och att uppleva få symtom.

Fallolyckor är emellertid ett stort problem i den här åldersgruppen. Under ett halvårs uppföljning föll hälften av dem studerade som bodde på institution och en tredjedel av de hemmaboende personerna. I genomsnitt skulle var sjunde deltagare, och var tredje person som föll, få en höftfraktur under det närmaste året.

Petra von Heideken Wågert är född och uppvuxen på Frösön, Jämtland, och examinerades som sjukgymnast vid Umeå universitet. Efter flera år som doktorand i Umeå bor hon nu i Eskilstuna och har det senaste året varit gästdoktorand vid Mälardalens Högskola, där hon även efter disputationen har anställning vid Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap. Hon kan nås på tel. 016-15 51 02, e-post Petra.Heideken.Wagert@germed.umu.se.

Avhandlingen läggs fram lördagen den 28 oktober vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheterna för geriatrik och sjukgymnastik, och har titeln Health, physical ability, falls and morale in very old people: the Umeå 85+ Study. Svensk titel: Hälsa, fysisk förmåga, fall och välbefinnande bland de allra äldsta: Umeå 85+ studien.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Birgitta Lindmark, Institutionen för neurovetenskap, enheten för sjukgymnastik, Uppsala Universitet.