I sina studier av samband mellan stress och smärta visar Marina Heiden att människor som varit sjukskrivna under lång tid på grund av stressrelaterade besvär också har tydliga symtom på värk och smärta i muskler. Det kan vara en bidragande orsak till att det är svårt att rehabilitera de här människorna så att de återigen kan bli aktiva i arbetslivet, menar hon. När två typer av behandling mot stressrelaterade besvär – kognitiv beteendeträning och fysisk aktivitet – utvärderades fann hon att deltagarnas rapporterade smärta och smärtkänslighet inte nämnvärt förbättrades efter behandlingen. Ingen förändring sågs heller i deltagarnas återgång till arbete under studien.
Trots frånvaron av behandlingseffekter på smärta och arbetsåtergång fann man en förbättring av markörer för stress och utbrändhet under den tolv månader långa uppföljningstiden. Antalet deltagare som skattade lika god hälsa som friska individer ökade stadigt, och det uppskattades att ta ungefär tre år tills deltagarna uppnådde dessa nivåer av upplevd hälsa. Effekten av behandlingarna skulle alltså kunna uppträda först på längre sikt.
Deltagarna i studien hade varit sjukskrivna minst 50% från sitt arbete under minst en månad och högst två år. Orsaken till deras sjukskrivning var stressrelaterade besvär och utmattningssyndrom.
Marina Heiden är verksam i Umeå vid Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, och kan nås på tel. 090-10 60 67 eller e-post marina.heiden@hig.se.
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten flör yrkesmedicin, Umeå universitet, och har titeln Psychophysiological reactions to experimental stress – relations to pain sensitivity, position sense and stress perception (Svensk titel: Psykofysiologiska reaktioner på experimentell stress, och deras samband med smärtkänslighet, positionssinne och stressupplevelse).
Disputationen äger rum den 19 oktober kl. 10.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Ulf Lundberg, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Jiang Jingxiong har genomfört en serie undersökningar i Beijing, Kina, där övervikt hos barn idag är ett lika stort problem, som i många rika länder i västvärlden. En viktig orsak till övervikten är att det enda barn föräldrarna har ofta blir för väl omhändertaget av föräldrar eller morföräldrar. De senare har i många familjer ett stort inflytande när det gäller val av mat och hur barnen belönas.
Hennes undersökningar, som i vissa fall sträcker sig över flera år, visar att det går att få ned vikten hos barn som blivit överviktiga, men att det krävs relativt stora insatser. Det fungerar dock både genom att arbeta med barnen individuellt eller genom att undervisa alla barn i skolan. Med undervisning i skolan minskade också andelen barn som blev överviktiga under försöksperioden. Några negativa konsekvenser av insatserna kunde inte observeras.
Men för att lyckas med förebyggande arbete krävs att man tidigt kan påverka föräldrarnas och morföräldrarnas kunskaper och attityder. Särskilt gäller det hur man uppfattar hur kraftig en ”frisk och stark” pojke skall se ut. Sådana förebyggande insatser kan bli mycket kostnadseffektiva och hjälpa till att förebygga framtida besvär hos dessa barn. De löper annars en större risk att utveckla bland annat hjärtkärlsjukdomar, belastningssjukdomar och diabetes eftersom barnen för med sig sin tendens att vara överviktiga in i vuxen ålder.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jiang Jingxiong (OBS engelska), tel: 018-611 35 75, 073-736 87 80, e-post: Jiang.Jiangxiong@pubcare.uu.se, eller handledaren professor Urban Rosenqvist, tel: 018-611 35 67, 070-593 53 53, e-post: Urban.Rosenqvist@pubcare.uu.se
– Vi har framgångsrikt testat flygburen laserskanning på mindre skogsfastigheter i södra Sverige, men nu går vi över och gör ett storskaligt försök på landskapsnivå, säger Jörgen Wallerman vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Han är forskare och leder delprogrammet om datainsamling i forskningsprogrammet Heureka. Heureka är ett nytt datorbaserat hjälpmedel till stöd för skoglig analys och planering. Jörgen Wallerman är mycket intresserad av att använda det nya materialet som ett studieområde för modellutveckling och systemutprovning.
Nyligen skannades 6 800 hektar i Krycklan-området utanför Vindeln. I överlappande stråk över området flög ett flygplan utrustat med Optechs laserinstrument ALTM som skickar ut 100 000 pulser i sekunden. Genom att mäta den tid det tar för laserljuset att reflekteras, kan positioner för objekt på marken beräknas med en noggrannhet på 5-15 cm i höjdled. Vissa laserpulser reflekteras från marken och andra från trädkronorna. Därmed får man samtidigt en bild av både marken och träden i området.
Skanningen finansieras i huvudsak av forskningsprojektet ”the Krycklan Catchment Study” som leds av Hjalmar Laudon vid Umeå universitet i samarbete med SLU och flera andra universitet. Forskargruppen studerar vattenkvalitet, hydrologi, biodiversitet och klimateffekter här.
Det stora omfånget av data kommer att göra ”the Krycklan Catchment Study” unikt i hydrologiska forskningssammanhang. Laserdatat ska främst användas för att göra en detaljerad modell för markytan, med större precision än Lantmäteriets terrängdatabas. Målet är att bättre kunna modellera hur vattnet rinner i landskapet.
Forskarna inom Heureka vill skatta hur skogen ser ut i termer av till exempel virkesförråd, medelhöjd, täthet och skiktning. Syftet är att göra en sammanhängande skattning i ett stort skogsområde och prova till exempel Heurekas habitatmodeller för biodiversitet på landskapsnivå.
Med ungefär en markträff per kvadratmeter får man en rumsligt heltäckande bild av marknivå och krontakets höjd, men för att urskilja enskilda träd behövs en tätare skanning. Därför har man speciellt för Heureka-programmet flugit tio extra stråk på låg höjd med så hög punkttäthet som systemet tillåter.
Både i hela området och i de tätare stråken planeras dessutom en kompletterande fältinventering. Den ska användas för att göra modeller för skogliga data, givet laserdata av olika tätheter.
Vid SLU har man forskat om flygburen laserskanning sedan början av 90-talet. Tekniken är alltså inte ny, men först på senare år har skogsbruket fått upp ögonen för metoden i takt med att den blir allt billigare att utföra. Jörgen Wallerman tror att laserskanning kommer att bli en viktig metod i framtiden för att skatta skogen.
– Min vision är att laserskanning kommer att användas av skogsbolag och andra för att få mycket bra data till modellerna i Heureka-systemet.
För mer information:
Dr Jörgen Wallerman, 090-786 85 70
E-post: Jorgen.Wallerman@resgeom.slu.se
http://heureka.slu.se
DSVs historia i korthet
När datasystemen började komma på 1960-talet uppstod också behovet av kvalificerad akademisk utbildning inom området. I början var systemen kopplade till själva datamaskinerna. Men de blev alltmer generella redskap,
som kunde användas inom en rad tillämpningsområden. Den nya akademiska utbildningen avspeglade detta.
Någon gång i mitten av 60-talet ser vi ett nytt akademiskt ämne födas. En statlig utredning 1964 föreslår att ämnet ”administrativ databehandling” skulle inrättas på tre platser i landet. Ämnet kom att heta Informationsbehandling, särskilt den administrativa databehandlingens metodik. Den första undervisningen skedde inom KTH under 1965 för både
ingenjörsstudenter och studenter vid Stockholms universitet. Och året därpå bildades en institution med organisatorisk hemvist både på Stockholms universitet och på Kungliga Tekniska Högskolan med Börje Langefors som första
professor. Fr o m 1987 heter den Institutionen för data- och
systemvetenskap, DSV.
Från och med 90-talet börjar man allmänt att tala om IT (informationsteknik) istället för den tidigare förkortningen ADB. Numera håller vi på att glida över i ett språkbruk med ICT.
Ända sedan starten har dubbla organisationstillhörigheten funnits genom att DSV varit en institution inom både KTH och Stockholms universitet. Institutionen har funnits på tre olika Campus – först på KTHs Campus Valhallavägen, sedan Frescati och sedan 1990 i Kista.
Utvecklingen har sedan dess varit enastående – i grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Antalet studenter har 25-faldigats – det första året tog institutionen in 70 studenter – numera har man ca 1600 helårsstudenter och tar in ca 750 nya studenter varje höst! Det ökande
samhällsinflytande som följt av verksamheten under alla dessa år lägger en grund för det jubileum som firas 19 oktober 2006 med temat ”IT för människor”.
Program för Jubileumskonferens 19 oktober
http://www.it-univ.se/visa.html?artikelid=1249
Ytterligare bakgrundsfakta
Ordet dator är en nybildning för att efterlikna andra ord i svenska som motor och traktor. Dator kan härledas till det latinska ordet ”dare” som betyder ”giva”. Ordet är en svensk nybildning, som inte finns i grannspråken eller i latinet. Även om det nya ordet lanserades under senare halvan av
60-talet, kom det att dröja ända till 80-talet innan det slog igenom på bredare front.
Definition ur Nationalencyklopedin
dator, automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars operationer styrs av ett i dess minne lagrat program. Den första svenska benämningen var matematikmaskin – populärt även “elektronhjärna”. Under 1950-talet tillkom beteckningen siffermaskin, och i början av 1960-talet lanserades data som förkortning av datamaskin. Alla dessa termer har nu i huvudsak ersatts med det av Börje Langefors föreslagna ordet dator, som är svensk standard.
Dator på andra språk
danska datamat
norska datamaskin
finska tietokone
isländska talva
tyska Rechner
ryska kompjuter
franska ordinateur, calculateur
spanska computadora, ordenador
italienska calculatore elettronico
Under den kommande tiden kommer en historisk webbsite växa fram. Här kommer text, foto, filmer från de 40 åren att finnas. Den kommer att nås via institutionens hemsida www.dsv.su.se
IBMs historik
Läs mer på http://www-03.ibm.com/ibm/history/
Kontaktinformation
Ytterligare information
Prefekt Anita Kollerbaur, 08-16 16 19
Impregnerat virke är en av de vanligaste källorna till förorening i träavfall från byggsektorn, föroreningar som leder till ökade utsläpp till miljön och begränsade möjligheter till återvinning, visar doktoranden Joakim Krook vid Avdelningen för industriell miljöteknik. I sitt avhandlingsarbete har han granskat de svenska strategierna för hantering av detta avfall. Resultaten visar bland annat att vi misslyckats med att skapa effektiva system för att sortera ut rena avfallsfraktioner.
Det träavfall som uppstår främst vid bygg- och rivningsarbeten används som biobränsle vid produktion av fjärrvärme. Men bränslet är förorenat på grund av att material som plaster, metaller och impregnerat trä ingår i avfallet. Om dessa föroreningar i stället sorterades ut skulle möjligheterna att begränsa utsläpp av tungmetaller till miljön öka, samtidigt som vi bättre skulle kunna nyttiggöra det uttjänta virket.
Detaljerade studier av avfallet från impregnerat trä visar att endast en tiondel sorteras ut – trots att det enligt lag ska hanteras som farligt avfall. Huvuddelen sprids i stället i flera typer av avfall, vilket gör det svårt att kontrollera utflödena av farliga ämnen. En betydande del verkar inte alls hamna i avfallshanteringssystemet, utan återfinns i kvarglömda konstruktioner eller hanteras av användarna själva.
De aktörer i energisektorn som förädlar och använder avfall för att producera fjärrvärme har små möjligheter att få bort förorenat material. Separeringen bygger i stället på källsortering, men aktörerna i avfalls- och byggsektorn saknar ofta incitament för sådana åtgärder – trots såväl lagstiftning som kundkrav. En orsak till detta är bristande uppföljning, konstateras i avhandlingen.
Avhandlingen Concentrate or dilute contaminants? Strategies for Swedish wood waste läggs fram vid disputation fredag 20 oktober kl 10.30 i sal A2, A-huset, Campus Valla, Linköping. Opponent är docent Stefan Anderberg, Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
Joakim Krook 013-288903, 073-3213699, joakr@ikp.liu.se
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar även unga kvinnor. I vissa släkter finns en stark ärftlighet för sjukdomen, vilket ibland leder till att bröst opereras bort i preventivt syfte. Ett förlorat bröst innebär för många att man dagligen påminns om sin cancer. Det kan bli svårt att glömma och gå vidare i livet.
Vid Uppsala universitets institution för kirurgiska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, har man sedan några år kunnat ge kvinnor nya bröst genom att forma dem av hud och underhudsfett från kvinnans buk. Resultaten har varit goda – brösten blir fina och kvinnorna nöjda. Men kollegor på andra håll i landet har varit återhållsamma, och ansett att operationen är för komplicerad. Den har nämligen tagit 6-7 timmar, ibland ännu längre, mot 1 ½ timmar för ett implantat (ofta siliconimplantat).
Men genom ett samarbetsprojekt mellan plastikkirurger och radiologer har nu metoden utvecklats och operationstiden halverats, samtidigt som säkerheten ökat.
– Det har gått mycket snabbt från idé till verklighet, säger Anders Liss, forskare och överläkare vid plastikkirurgen.
Det moment som tidigare varit tidskrävande och krångligt – att hitta lämpliga kärl i bukhuden – förbereds nu istället av radiologerna med hjälp av avancerad teknik. För att det nya bröstet ska fungera måste det få blodtillförsel och det gäller därför att hitta det bästa bland de mycket, mycket tunna kärlen. Patienten får genomgå en okomplicerad undersökning i en datortomograf, som synliggör kärlsystemet med kontrastmedel. Bilderna tolkas sedan av radiologerna i ett tredimensionellt koordinatorsystem placerat på en bild av kvinnans buk. Inför varje operation går radiologerna och kirurger tillsammans igenom patienterna. Ett bra kärl ska helst finnas nära bukens mitt och nedanför naveln.
– Vi visar var kärlen finns och då kan kirurgerna designa operationen efter det, säger Anders Magnusson, professor i diagnostisk radiologi, som tillsammans med röntgenläkaren Alina Dimopoulou ingår i projektteamet.
– Ja, när man vet vilka kärl som finns och exakt position är det lätt att göra den bästa dissektionen. Det kan inte bli bättre, konstaterar Rafael Acosta, den andre kirurgen i teamet och den som initierade samarbetet med radiologen.
Resultatet blir alltså en snabbare och säkrare operation. Man vet att man använt det bästa kärlet och ingreppet tar kortare tid, vilket minskar risken för propp och andra komplikationer. Hittills har man opererat 27 patienter och erfarenheterna är bara positiva. Teamet tror att det finns många ute i landet som kunde ha glädje av detta, som idag inte får möjligheten. I princip skulle själva datortomografiundersökningen kunna göras var som helst i landet, enligt ett körschema, men bearbetning och tolkning av bilderna kräver vana – och tid. Fördelen med ett universitetssjukhus är att det hittills har funnits tid för utvecklingsprojekt. I det här fallet har det snabbt inneburit stora besparingar i form av förkortad operationstid.
– Och vinsterna för kvinnorna är så stor så möjligheten borde komma fler till del, säger Rafael Acosta.
Bild 1 och 2 finns att ladda hem på (sök på ”cancer” bland bilderna): http://info.uu.se/fakta.nsf/sidor/pressbilder.id72.html
Bild 3 bifogas pressmeddelandet, via länk nedan.
Bildtexter:
Fig 1: 3D-rekonstruktion av en datortomografisk undersökning av bukens kärl. De båda markerade kärlen försörjer bukens muskulatur, fett och hud med blod.
Fig 2: 3D-rekonstruktion som visar två kärl som kommer ut genom bukmuskeln. Kärlen försörjer den tänkta lambån av vilken bröstet ska skapas.
Fig 3: Före och efter bröstrekonstruktion med vävnad tagen från buken. Den högra bilden är tagen 8 månader efter operation. Ärren kommer med tiden att blekna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Magnusson, professor i radiologi, mobil: 076-864 58 51, e-post: Anders.Magnusson@radiol.uu.se eller överläkare Rafael Acosta, tel: 018-611 37 57 eller Rafael.Acosta.Rojas@akademiska.se
Molekyler består av atomer som är uppbyggda av kärnor och elektroner. Kärnorna består i sin tur av protoner och neutroner. Ett mysterium med protonen är att den ”väger” för mycket. Förenklat är en proton uppbyggd av tre kvarkar som hålls samman av gluoner, som helt saknar massa. En vetenskaplig utmaning är dock att förstå varför de enskilda kvarkarna bara kan förklara cirka fem procent av protonens totala massa – så varifrån kommer resten?
– Det är som att köpa tre apelsiner i en påse med total vikt på ett kilo. Hemma tar man ut dem ur påsen och väger – fast nu blir resultatet sammanlagt 50 gram, säger Örjan Nordhage.
Med tanke på den ofantliga mängd existerande protoner i atomer, molekyler, världen och universum är det angeläget att studera detta problem. Detta är en av uppgifterna för det framtida experimentet PANDA i Darmstadt, Tyskland, med start 2012. Här ska en accelererad stråle av antiprotoner kollidera med protoner på ett mål som strålen riktas mot. Slutprodukten från kollisionen, ett sorts splitter av nya partiklar, ger utslag i en specialdesignad detektor. Beroende på vad som detekteras, och var, kan sedan kollisionsprocessen återskapas. Inför detta experiment undersöks flera alternativa mål som strålen ska riktas mot, så kallade strålmål.
Vid The Svedberglaboratoriet har ett speciellt strålmål med ”vätepellets”, frysta minikulor av väte, utvecklats och redan placerat Uppsala universitet på den internationella kartan när det gäller accelerator- och strålmålsteknik. De har använts i experiment i den egna anläggningen i Uppsala mellan 1999 och 2005 och Örjan Nordhage har undersökt möjligheterna att använda pellets även i PANDA-experimentet.
I sin avhandling presenterar han data som innebär att kraven på acceleratorn och strålens storlek kan definieras redan nu. Han visar också att användandet av pellets innebär att kortlivade partiklar kan detekteras mer än 30 gånger så effektivt jämfört med andra typer av strålmål. Ett led i arbetet har varit att bygga ett testsystem för att möjliggöra vissa unika försök. Eftersom väte normalt fryser vid 259 minusgrader krävs stor nedkylningskapacitet och Örjan Nordhage har med hjälp av testsystemet kunnat visa att prestandan höjs automatiskt om man gör nedkylningen vibrationslös.
– Om pellets används i PANDA-experimentet förstärks Uppsala universitets redan starka position för en lång tid framöver. Resultaten och de i denna avhandling föreslagna förbättringarna har ökat chansen för att så verkligen blir fallet, säger Örjan Nordhage.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Örjan Nordhage, tel: 018-471 32 52, 070-236 90 28 eller via e-post: orjan.nordhage@tsl.uu.se
På 2000-talet aktualiserades frågan igen, och den här gången blev anläggningen av. Den kritiska miljöopinion som försökte stoppa den var för svag. Dioxinerna betraktades inte längre som ett problem och andra invändningar mot anläggningen fick aldrig någon tyngd i debatten.
Robert Hrelja disputerar inom forskarskolan Energisystem, vid tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Han har analyserat de två skilda politiska processerna i Skövde, på 1980- respektive 2000-talen, som fick två så motsatta resultat.
I sin avhandling visar han hur förespråkare för anläggningen i den senare omgången lyckades föra bort frågan om dioxiner, och även andra miljöhot, från dagordningen. Hela diskussionen kom att handla om procedurer, närmare bestämt om ifall kommunen följde föreskrifterna i miljöbalken.
Motståndarnas större oro och tankar om behovet av ett kretsloppssamhälle rymdes inte i den aktuella politiska dagordningen. Miljöbalkens föreskrifter gjorde att diskussioner om anläggningens själva existens framstod som egendomliga och irrelevanta.
Robert Hrelja visar hur politiska motståndare kan utmanövreras genom att en fråga görs till en icke-fråga. Han belyser också alliansen mellan vetenskap och politik. Utsläpp av dioxiner anses idag kunna hanteras på ett säkert sätt, men fullständig visshet om detta finns inte och kan kanske aldrig nås. Politiska beslut måste alltid tas med ett mått av osäkerhet.
”Det föreligger överlag stor samstämmighet inom politik och naturvetenskaplig forskning om att det går att förena vetenskap och politik utan att politiken påverkar vetenskapens bedömningar. Avhandlingen har dock visat att vetenskapen är politiserad och påverkad av intressen och förhandlingar”, skriver Robert Hrelja.
I en annan aktuell avhandling vid LiU studeras miljöproblem som orsakas vid förbränning av impregnerat träavfall. Avhandlingen, med titeln Concentrate or dilute contaminants, läggs fram den 20 oktober vid Avdelningen för industriell miljöteknik, av Joakim Krook. Se även http://www.liu.se/liu-nytt/pressmed/pressmed?newsitem=5941
Kontaktinformation
Avhandlingen heter I hettan från ångpannan. Robert Hrelja disputerar den 13 oktober. Han nås på telefon 016-5442311 eller 0706-107744. E-post: robert.hrelja@energimyndigheten.se
Vi har nu har gränsvärden i EU som fastställer hur höga halterna av luftburna partiklar får vara i våra utomhusmiljöer. Gränsvärdena omvärderas ständigt i takt med att nya forskningsrön tillkommer.
För att diskutera dessa frågor samlas det svenska Partikelnätverket på LTH den 16 och 17 oktober. Detta nätverk bildades 2001 och arrangerar årliga symposier för att ge forskare, utvecklingsingenjörer, forskningsadministratörer och olika myndigheter möjlighet att mötas och utbyta erfarenheter rörande energi- och transportsektorernas hälso- och miljöpåverkan. Huvudvikten ligger på partiklar och deras hälsopåverkan.
Här sammanfattas kunskapsläget inom problemområden som emissioner, mätteknik, halter i olika miljöer, spridnings- och exponeringsmodeller och hälsoeffekter. Presentationerna vid mötet och samspelet mellan mötesdeltagarna identifierar kunskapsluckor, och avser att samordna forskningen inom befintliga eller framtida program. Mötet belyser olika svenska aktörers roll i arbetet med att förbättra luftkvaliteten och minska hälsoeffekterna orsakade av energi- och transportsektorerna.
Lokala arrangörer vid Lunds Tekniska Högskola är:
● Consortium for Aerosol Science and Technology at Lund University, CAST
● Avd. för Kärnfysik, Fysiska institutionen
● Avd. för Ergonomi och aerosolteknologi, Institutionen för Designvetenskaper
● Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS
●Energiportalen LTH
Symposiet äger rum i Stora Hörsalen, Ingvar Kamprads Designcentrum, Sölvegatan 26, Lund. Se detaljerat program i länken nedan.
http://www.fysik.lu.se/eriksw/natverket2006/lund-natverket2006.htm
http://www.itm.su.se/natverket/index.html
Program: http://www.fysik.lu.se/eriksw/natverket2006/program.htm
Närmare information ges av:
Prof. Erik Swietlicki, avd för Kärnfysik, LTH
tel: 046-2229680
e-post: Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se
eller:
Prof. Mats Bohgard, avd för Ergonomi och aerosolteknologi, LTH
tel: 046-2228016
e-post: Mats.Bohgard@design.lth.se
Kontaktinformation
Närmare information ges av:
Prof. Erik Swietlicki, avd för Kärnfysik, LTH
tel: 046-2229680
e-post: Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se
eller:
Prof. Mats Bohgard, avd för Ergonomi och aerosolteknologi, LTH
tel: 046-2228016
e-post: Mats.Bohgard@design.lth.se
Juryns motivering lyder: ”Satoshi Kuribayashi får priset för att han med egenhändigt utvecklad fototeknik öppnar insekternas värld för människornas ögon. Med humor, medkänsla, skönhet och oöverträffad skärpa skildrar han både insekterna själva och den omgivning de lever i. Hans bilder ger ett nytt perspektiv på jordens ekosystem – där människor och insekter visar sig ha oväntat mycket gemensamt.”
Satoshi Kuribayashi är 67 år gammal och har arbetat som frilansfotograf sedan 1960-talet. Han har hittills gett ut ett fyrtiotal böcker och filmer. De handlar framför allt om insekternas ekologi. Hans unika teknik bygger till stor del på hans skicklighet att tillverka optik och annan fotoutrustning. Bland annat har han själv gjort om ett medicinskt instrument till en lins med bara tre millimeters diameter. Till hans senare verk hör boken In Front of the Ant och filmen Universe Among the Grass.
Lennart Nilsson Award har delats ut sedan 1998 för att hedra den legendariske svenske fotografen. Priset ska enligt stadgarna gå till någon som har arbetat i Lennart Nilssons anda, det vill säga som utvecklat det vetenskapliga fotografiet och visat det tidigare okända. Prissumman är på 100 000 SEK, eller cirka 13 500 USD. Överlämningen sker i Berwaldhallen i Stockholm den 2 november, på Karolinska institutets installationsceremoni, i närvaro av Lennart Nilsson själv.
För bilder, videosekvenser och mer information om priset: http://www.lennartnilssonaward.se
Kontaktinformation
Ytterligare frågor, kontakta:
Catharina Nilsson, styrelseledamot, Lennart Nilsson Award
Tfn: 08-10 32 15
E-post: catharina@lennartnilssonphoto.com
Staffan Larsson, sekreterare, Lennart Nilsson Award
Tfn: 070-319 3353
E-post: staffan.larsson@biosci.ki.se
Presskontakt Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Hennes studie handlar om en grupp äldre finska invandrare i Eskilstuna. De flyttade på 1950-, 1960- och 1970-talen från Haapajärvi i Österbotten till Sverige. De fortsätter, decennium efter decennium, att upprätthålla sociala relationer med den gamla hemtrakten. Med tiden tunnas dock dessa relationer ut och den nya hemorten, Eskilstuna, blir liksom den gamla förknippad med minnen och känslor.
Men det handlar inte om att ersätta en hemort med en annan, betonar Mirjaliisa Lukkarinen kvist, snarare om att lägga ytterligare en tillhörighet till sin identitet.
– Framtiden finns i Sverige, säger hon. De har fött sina barn här och de ska åldras här. Ändå släpper de inte banden med Haapajärvi. De läser fortfarande lokaltidningen och håller telefonkontakt.
Med åren handlar dock dessa kontakter mer och mer om att läsa dödsrunor och besöka kyrkogården.
Man måste inte välja identitet och tillhörighet, säger Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, man kan ha flera.
– Vi formas av alla de platser vi bott på och alla de människor vi mött. Vi kan ha flera tillhörigheter, det är en rikedom.
Kontaktinformation
Mirjaliisa Lukkarinen Kvist disputerade den 29 september. Avhandlingen heter Tiden har haft sin gång. Telefon till Mirjaliisa Lukkarinen Kvist 0708-39 70 39 E-post: mirkv@isv.liu.se
– Svaret är att de försök till reglering jag studerat tar bort för mycket av det tillåtna och positiva. Regleringen går för långt. För att ta bort någonting vi inte tycker om, dödar vi också det vi måste ha. Det som återstår är att vi får lämna in deklarationen elektroniskt och läsa onlinetexter som regleraren skapat. Det är inte demokrati, så sluta hyckla! säger Klang.
”Disruptive Technology” handlar om de demokratiska effekterna av försöken att reglera teknologi. Och det handlar inte bara om reglering genom lagar och förordningar.
– Reglering kan vara vad som helst. Att ställa stolar på en viss plats uppmuntrar människor att sätta sig där. Det är reglering. Att IT-universitetet har dörrar med passerkort är också reglering. Det finns reglering i lagar, kulturella normer, arkitektur, datorprogram och ekonomi, säger Mathias Klang.
Han kommer också in på den aktuella fildelningsdebatten, och menar att fokus felaktigt ligger på att försöka förbjuda fildelningsprogrammen.
– Det är ingen lösning. Dessutom används huvuddelen av programmen till legal fildelning. Men vi vill gärna säga att ”det är hemskt med fildelning”. Vi ser ett problem som vi försöker reglera – och i regleringsförsöken förhindras en stor del av det positiva med teknologin. För att komma åt ett litet problem tar vi död på allt annat, säger Mathias Klang.
Han menar att det är som att bespruta ett fält för att utrota en skadeinsekt, även om det innebär att alla insekter försvinner.
– Jag säger i avhandlingen att man måste vara mer tolerant och tillåtande. Det är en uppmaning till dem som reglerar: om de vill att människor ska vara kreativa och använda teknologi på ickestandardmässiga sätt, måste de tillåta att även mindre bra saker händer.
Mathias Klang är verksam som forskare och lärare på IT-universitetet, som drivs gemensamt av Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Mathias Klang
031-773 55 63
0705-43 22 13
klang@ituniv.se
Michael Nystås
Informatör
031 772 2510
0730 79 43 27
www.ituniv.se
I stadsmiljöer är metallhalterna i marken ofta förhöjda, och det gäller även lekplatser där barn lätt får i sig jord när de stoppar smutsiga fingrar och leksaker i munnen. Detta är en större hälsorisk för barn än för vuxna av flera skäl, dels för att barn har känsligare nervsystem, dels för att metaller lättare tas upp i kroppen hos barn.
Karin Ljung har i sitt doktorsarbete undersökt halterna av hälsofarliga metaller i jord från tjugofem lekplatser i Uppsala. I ett antal fall innehöll jorden högre halter av bly, kadmium, arsenik, koppar, kvicksilver och nickel än vad som är rekommenderat i de generella riktlinjerna för metaller i jord. Men trots att halterna är för höga utgör de inte nödvändigtvis en hälsorisk för de lekande barnen.
– De generella riktvärdena bygger på antagandet att hundra procent av de metaller som finns i jorden kan tas upp i kroppen, det vill säga är biotillgängligt, och kan utgöra en risk för barns hälsa. Men ofta är det en betydligt mindre del av jordens metallinnehåll som är biotillgängligt, säger Karin Ljung.
Biotillgängligheten undersöktes med en holländsk metod som simulerar hur jordbundna metaller löses upp i mag-tarmkanalen. När jorden från lekplatserna i Uppsala testades visade det sig att bara ca 5 procent av jordens krom och nickel var biotillgängligt. När det gäller bly och kadmium rörde det sig om runt 10 respektive strax under 30 procent. Skälet till att en del av metallerna inte tas upp i kroppen är det förhållandevis höga pH-värdet i tarmarna. När jorden når den sura magsäcken löses metaller upp och frigörs, men i det betydligt mer neutrala tarmsystemet, där huvuddelen av metallupptagningen sker, återbinds metallerna till jordpartiklarna. Därmed passerar de tarmsystemet utan att tas upp.
– Eftersom en så stor del av metallerna i jorden inte tas upp i kroppen behöver överskridna riktvärden inte nödvändigtvis betyda att halterna är skadliga, säger Karin Ljung.
Samtidigt visade tester att jordens minsta partiklar, de som lätt fastnar på huden och som barn oftast får i sig, kan ha upp till dubbelt så höga metallhalter som jorden i sin helhet. Därför är en av avhandlingens slutsatser att de generella riktvärdena är osäkra och kan bidra till att riskerna med att barn får i sig jord både överskattas och underskattas.
– Det är riskabelt att plocka ut en tabell med siffror ur sitt sammanhang. För att riktvärdena ska kunna användas korrekt måste man förstå bakgrunden till hur de är satta. säger Karin Ljung. De generella riktvärdena var inte tänkta som absoluta gränsvärden, men de har ofta felaktigt används som sådana.
De tjugofem provtagna lekplatserna är fördelade mellan Uppsalas industriområden, centrum, gamla industritomter, skogsmark och trafiknära områden. Avhandlingen visar att den historiska markanvändingen inte har haft så stor inverkan på jordens metallhalt. Markens lerhalt (små lerpartiklar binder metaller effektivt) samt hur länge jorden funnits på samma plats och kunnat anrika metaller har haft större betydelse.
MSc Karin Ljung, institutionen för markvetenskap, SLU, försvarar torsdagen den 12 oktober 2006 kl. 9:15 sin avhandling ”Metals in Urban Playground Soils – Distribution and Bioaccessibility”. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Dr. Howard Mielke, College of Pharmacy, Xavier University of Louisiana, New Orleans, USA.
Pressbilder: (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Foto på Karin Ljung (fotograf Tobias Björklund)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/ljung/karin_ljung.jpg
Foto på barn med jordig mun (fotograf Karin Ljung)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/ljung/barn.jpg
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001193/
Kontaktinformation
Karin Ljung, 018-67 12 20
Karin.Ljung@mv.slu.se
Universitetslektor i psykologi, Jakob Håkansson Eklund, Mälardalens högskola, presenterar i en artikel i Scandinavian Journal of Psychology en ny metod för att mäta när vi ser på andra som objekt eller subjekt. Undersökningen kopplar också detta till empati och visar att se den andra som subjekt snarare än objekt är en förutsättning för empati. Det går inte att objektifiera en annan person och samtidigt känna empati.
Oavsett vilken situation hon befinner sig i kan en annan person objektifieras eller ses som ett subjekt. Resultaten av undersökningen visar dock att det är vanligast att empati väcks när en människa i svårigheter ses som ett subjekt. Empati väcks till exempel då en svårt sjuk människas situation upplevs som verklig.
Scandinavian Journal of Psychology publicerar originalarbeten från Skandinavien och övriga världen. Tidskriften täcker hela psykologiområdet och har ett speciellt fokus på experimentell psykologi. Tidskriften läses globalt av praktiserande psykologer, forskare och studenter.
Jakob Håkansson Eklund författade artikeln under sin doktorandperiod vid Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information:
Jakob Håkansson Eklund
Telefon: 016-153266
E-post: jakob.hakansson@mdh.se
Extrakt från totalt fem jordgubbssorter, ekologiskt respektive konventionellt odlade, hämmade ändtarmscancercellers tillväxt (sammantaget 53 procent) mer än bröstcancercellers (43 procent). Ekologiskt odlade jordgubbar innehöll mer antioxidanter, och hämmade också cancercellers tillväxt bättre i provrör, än extrakt från konventionellt odlade jordgubbar. En möjlig förklaring skulle kunna vara att mindre kvävegödsling ofta ger högre c-vitaminhalt i bären. Det var också viss skillnad på den cancerhämmande effekten i olika jordgubbssorter. De sorter som testades var Pavana, Cavendish, Dania, Korona och Honeoye.
Hur det kommer sig att jordgubbarna har denna effekt på cancercellerna är inte klarlagt, men man misstänker att det är bärens antioxidativa effekt som bland annat skyddar cellernas dna från att oxideras. Jordgubbar innehåller stora mängder ellagsyra, men också c-vitamin, antocyaner, flavonoider och andra antioxidanter. Cancerhämningen verkar vara en synergieffekt av flera av dessa komponenter i bären. Enbart c-vitamin hade inte denna effekt i provrör.
BILDTEXT (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/jordgubbar.jpg)
Extrakt från ekologiskt odlade jordgubbar hämmar cancercellers tillväxt bättre än extrakt från konventionellt odlade bär. Foto: Birgitta Svensson, SLU Rånna
Kontaktinformation
mailto:Marie.Olsson@vv.slu.se, 040-41 53 51, Journal of Agricultural and Food Chemistry 2006, 54