– I knappa tider tenderar vi att konsumera det som inte gräver det djupaste hålet i plånboken men som ändå kan förändra vårt utseende. Vi köper en liten produkt med stor potential att förändra som läppstift som ger vackra rödmålade läppar, säger Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper på Campus Helsingborg, Lunds universitet.
Intresset för mode upphör inte i kristider
Internationellt brukar detta beskrivas som läppstiftseffekten, en enkel summering av hur konsumtionen ändrades under lågkonjunkturen på 1930-talet.
– År 1929-1933 ökade sminkkonsumtionen medan shopping av andra modevaror minskade, därav begreppet, säger Emma Severinsson.
Emma Severinssons forskning har främst kretsat kring hur mode används för att debattera och diskutera samhällsförändringar. Hennes forskning har bland annat fokuserat på 1930-talet till 1940-talet, epoker som präglades av social och ekonomisk nöd efter den amerikanska börskraschen 1929 och under andra världskriget. Genom att studera artiklar, modereportage och rådgivning undersöker hon hur mode diskuteras i kristider.
– Trots knappa förhållanden och brinnande världskrig upphörde inte intresset för mode och modemagasin. Artiklarna i dåtidens vecko- och modetidningar handlade dock inte enbart om konsumtion av nya kläder utan också handfasta tips på återanvändning. Att sy om befintliga kläder, brodera dem eller hänga en sjal på ett nytt sätt är några exempel på ämnen som avhandlades i svenska modetidningar under 30-talets depression och de efterföljande krigsåren, säger Emma Severinsson.
Hållbarhet och återanvändning i kristider
Finns det likheter med hur mode diskuterades och hanterades under 1930- och 1940-talets kriser och senare finanskriser, exempelvis 2008 då *Lehman Brothers-krisen skedde?
– Ja, det kan man nog säga. I kristider konsumerar vi mindre men återanvänder mer. I och med lågkonjunkturen som följde Lehman Brothers-kraschen steg exempelvis intresset för återbruk och second hand, säger Emma Severinsson.
*Den 15 september 2008 gick den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Det blev starten på den akuta fasen av finanskrisen som fick börser att rasa, arbetslösheten att stiga och finansmarknaderna att frysa till is. Krisen skapades i USA och orsakades i grunden av en dåligt fungerande amerikansk marknad för bolån.
Hon nämner de modebloggare som vid tiden för kraschen var i stort fokus, som ett exempel på hur man kunde se hur det allmänna estetiska uttrycket på internet ändrades i och med finanskrisen. Modebloggarna, även kallade fashionistas, var runt 2007 ett nytt fenomen.
Den amerikanska TV-serien Sex And The City, som visades 1998–2004, hade haft stor påverkan på bloggarnas estetik och konsumtionsmönster. Blogginläggen utgjordes av olika varianter på Dagens outfit, snabb konsumtion och förnyelse var a och o. Men efter finanskrisen 2008 ändrades tematiken.
– Det stack helt enkelt i ögonen att visa lyxiga produkter när många kämpade med ekonomin. Istället för att lägga upp bilder på nya Manolo Blahnik-skor valde en del bloggare att lägga upp mer ekonomiskt vänliga second-handpräglade outfits, säger Emma Severinsson.
Det nya epitetet recessionista myntades i USA, en sammanslagning av fashionista och recessinista och som enkelt kan beskrivas som en person som klär sig moderiktigt trots ekonomiska begränsningar.
– Recessionistan återanvände i högre utsträckning och konsumerade också mer hållbart. Inte helt olikt hur vi gjorde på 1930-talet alltså, säger Emma Severinsson.
Korta kjolar vid lågkonjunktur en myt
Det brukar sägas att vi bär korta kjolar när det är lågkonjunktur och längre vid högkonjunktur. Stämmer det?
– Nej. Det är en myt som bygger på idéen om att med ekonomiska kriser blir kjolarna kortare på grund av materialbrist. Men så har det inte varit historiskt sett, på 1930-talet var kjolarna till exempel längre än på 1920-talet. Däremot kan kriser ha inverkan på det material kläder produceras av eftersom det finns en minskad textilproduktion. I tider av krig behövs dessutom textilier i arméerna, säger Emma Severinsson.
Den 20 september höjde Riksbanken styrräntan höjs med 1 procentenhet till 1,75 procent – den största räntehöjningen sedan styrräntan infördes 1994. Vad kommer då ske i Sverige härnäst?
Emma Severinsson säger att det som forskare är svårt att sia om hur modet kommer att påverkas av högre energipriser, inflation och stigande räntor. Vad som blev tydligt under pandemin var att konsumtion av kläder minskade.
– Vi hade ju inga fester att gå på eller något arbetsmöte att klä oss fina inför. När samhället öppnade upp igen vill vi klä upp oss igen men med mindre pengar i plånboken, som nu, är det inte självklart att vi har råd att handla hållbart. Hållbart mode är i regel dyrare. Fast fashion-industrin, alltså kläder från modekedjor med låga priser, konstanta nyheter och hög omsättningshastighet, blir ett billigt alternativ för den som är modeintresserad och samtidigt har ont om pengar. En mer hållbar trend är second hand-shopping som expanderat mycket de senaste tio åren och som kan bli än mer aktuellt med en annalkande kris, säger Emma Severinsson.
Vilken funktion har mode i tider i kris?
– Mode kan ses som en verklighetsflykt. Lite glitter eller en ny brosch kan skänka glimtar av glädje, så beskrevs det i modetidningarna under andra världskriget. Färger ansågs muntra upp både omgivning och en själv. Modet erbjöd drömmar om en ljus framtid när verkligheten är mörk, säger Emma Severinsson.
Kontakt:
Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper på Campus Helsingborg, Lunds universitet, emma.severinsson@kultur.lu.se
Om Emma Severinsson
Emma Severinsson arbetar på programmet för modevetenskap och undervisar främst om genusteori, modehistoria och populärkultur. Hennes nuvarande forskning handlar om folkhemmets mode och hur modet användes för att konstruera respektabla svenskar. Hon disputerade 2018 disputerade i historia med avhandlingen ”Moderna kvinnor: modernitet, femininitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-1933”.
På fredagseftermiddagen den 7 april 2017 mejar en terrorist i en stulen lastbil ner människor som går på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer dör och tio skadas. Gärningsmannen, kommer det senare att visa sig, har svurit trohet till IS, Islamiska staten.
Samma dag, strax efter dådet, har sociologen Sara Johansson kontakt med en av sina uppgiftslämnare. Hon beskriver det som en surrealistisk situation. I var sitt land får de tillgång till olika versioner av vad som hänt. Hon sitter i Sverige, han är en svensk medborgare som rest till Syrien och som därifrån försvarar terrorattentatet.
– Det var en overklighetskänsla, säger Sara Johansson.
Försvarade terrorattentatet
Även om IS aldrig officiellt tagit på sig skulden för dådet, skriver Syrienresenären Daniel så här samma dag:
”Det vi vill ska komma fram är att vi tror inte på ‘örfila mig så ger jag dig andra kinden’, utan örfilar du mig så örfilar jag dig. Många länder är samlade och dödar oskyldiga dagligen och Sverige är bland dem, så det borde komma ut att man får skylla sig själv om något skulle hända i Sverige. Och att Svea borde inte lägga sig i saker som de inte har med att göra…Bli inte förvånad om du klättrar in i buren hos ett lejon och biter honom i ansiktet om han då biter tillbaka.”
– Han såg sig som att han representerade det goda, den sanna tolkningen av islam, och att det var väst som var våldsbejakande, säger Sara Johansson.
Arbetade i fält nio månader
Till sin doktorsavhandling vid Örebro universitet har hon gjort intervjuer med 44 personer som på olika sätt har påverkats av resorna till konflikten i Syrien. Det handlar om offentliga aktörer, boende i områden med många Syrienresenärer – och tre personer som rest för att ansluta sig till IS och en som rest till kurdiska milisen YPG.
Kontakterna har hon fått genom att under nio månader arbeta i fält. Hon bosatte sig i områden där det har varit vanligt att personer har anslutit sig till någon av de stridande parterna. De personer hon intervjuat har sedan lett fram till nya kontakter. Ibland har de funnits i området, ibland i andra delar av landet eller inne i konfliktzonen.
Olika förklaringar bakom IS-resorna
Det visade sig att det finns olika sätt att förklara resorna i de olika grupperna.
De offentliga aktörerna (som skolanställda, socialarbetare, polis med flera) har några återkommande förklaringar. Det handlar om förortens utsatthet och dåliga ekonomiska villkor, att vissa av resenärerna har ett kriminellt förflutet, att det framförallt är unga män eller att de är sociala avvikare.
För de som bor i området finns förklaringar ofta på individnivå utifrån hur personerna har uppfattats av andra. Det kan handla om att de har varit våldsamma och velat döda, att de har varit självmordsbenägna, men inte kunnat ta sitt liv av religiösa skäl – eller att de har varit goda människor som har blivit ”hjärntvättade”.
IS-resenärer betonade moral som skäl till att resa
Men de som själva har rest i väg betonar istället det moraliska ställningstagandet.
– Man kan se att deras beslut bygger på en moral, som vi kan se som snedvriden, men som för dem ändå står för det rätta och det goda. Det är något man får tänka på om man jobbar med de här frågorna och vill förebygga att individer dras till besluten att resa och strida, säger Sara Johansson.
Intervjuerna gjordes 2016 och 2017. Då hade resorna pågått sedan 2012, men fortfarande var bilden oklar om vad samhället kunde sätta in för åtgärder.
– Jag mötte åtskilliga personer som hade de här frågorna specifikt på sitt bord och som uttryckligen sa att de inte visste vad deras uppdrag bestod i. De visste inte vad det innebar och vad de skulle göra.
Sociala medier spelade viktig roll
En sak är alla grupper i undersökningen eniga om: internet och sociala medier har haft en viktig roll för resorna till Syrien.
– Det är något som alla är rörande överens om. Oavsett om jag pratar med socialarbetare eller någon som har varit med i IS. Alla har känt den här starka emotionella påverkan av att titta på filmklippen. De spelar mycket på känslor.
”Propagandan, du vet, den är…kommer du över den och sitter och kollar på video efter video…du är fast”, berättar en annan av Syrienresenärerna.
Propagandamakarna har också varit skickliga på att använda de som redan har rest i väg för att locka fler anhängare.
– Det är inte ovanligt att det i sociala medier förekommer personer som man redan har personliga band till. En gammal kompis som har rest ner och syns i filmklippen, eller som ringer hem på någon digital kanal och berättar hur bra det är, säger Sara Johansson.
Livet påverkades även här hemma
För många av de som bor i förortsområdena påverkades även det egna livet ofrivilligt av resorna.
”Många åker ner för att de ska kriga för sunni. Och du vet, det kommer ju tillbaka hit också. Helt plötsligt har du en granne som är shia, och så gillar du inte den för att nånting händer i Syrien mellan shia och sunni. (…) Jag känner allt från folk som har velat åka ner, men föräldrar hittar biljetten dagen innan och river den, till de som har dött där nere, till de som har åkt ner och krigat emot (IS)”, berättar fritidsledaren Anas.
Flera av de intervjuade har kunnat berätta hur de sett bekanta och vänner resa iväg.
– I vissa fall kunde de räkna upp mellan sju och femton barndomskompisar som hade rest, säger Sara Johansson.
Hon kommer nu att börja arbeta för organisationen ”Agera Värmland”, där hon kommer att hantera frågor om våldsbejakande extremism.
– Jag kommer att få väldigt god nytta av den forskning jag har gjort.
Rysslands invasion av Ukraina har lett till att utbudet av energi kraftigt har minskat samtidigt som priserna har ökat. Tidigare kom 40 procent av all naturgasimport till Europa från Ryssland, nu är andelen rysk gas bara cirka 10 procent, enligt beräkningar gjorda av Jesper Roine, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han skissar i en artikel på vad som skulle kunna göras för att hjälpa hårt pressade konsumenter. Det handlar om den situation som har uppstått där konsumenter får chockhöjda räkningar och måste dra ned konsumtionen. Men alla har inte lika stor möjlighet att spara el och alla har inte ekonomiska marginaler, varför läget för vissa är förtvivlat.
Pristak är en dålig idé
Så vad skulle man kunna göra för att hjälpa människor − och på kuppen också hjälpa Ukraina? Ja, ett sätt är att hitta alternativ till den ryska naturgasen och på så sätt öka energiutbudet. Men det låter sig inte göras så lätt, och framför allt inte fort, skriver Jesper Roine.
Han gör också tummen ned för ett pristak på el, eftersom den typen av politik minskar drivkrafterna för konsumenterna att dra ner på elkonsumtionen.
Beskatta energibolag som tjänar multum
Dock borde staten, på något sätt, kompensera konsumenter som far illa av de höga priserna, menar Jesper Roine. Det kan göras om staten är tydlig med att ett sådant stöd ges under en begränsad tid och under en väldefinierad typ av situation.
Frågan blir då var man skulle ta pengarna från. Rysslands invasion av Ukraina har lett högre vinster även för energiproducenter som inte är beroende av gas. En del energibolag gör just nu vinster som de aldrig kunnat drömma om. Det vore kontroversiellt men inte orimligt att staten får pengar genom att tillfälligt beskatta övervinster i energisektorn, hävdar Jesper Roine.
Spara el är också viktigt
Ett annat sätt att få priset att gå ned är att använda mindre av den dyra varan. Om vi bara lyckas spara ganska små mängder och speciellt undvika att använda mycket el vissa tidpunkter på dygnet kan priset hållas nere ganska mycket, skriver Jesper Roine.
Eftersom vi ändå är tvungna att bli mer energieffektiva framstår detta alternativ som det överlägset bästa, menar han. EU har också föreslagit sådana åtgärder.
Ge konsumenter hjälp att spara
En väg dit är att via politiska insatser uppmuntra till beteendeförändringar. Det finns troligen mycket som kan göras genom att upplysa konsumenter om hur relativt enkla vissa åtgärder är och hur mycket priser kan variera över dygnet, skriver Jesper Roine. Men att förändra beteenden tar tid.
Ju mer vi sparar el desto bättre för Ukraina
Jesper Roine konstaterar avslutningsvis att ”ju bättre vi hanterar energikrisen, desto mer hjälper vi Ukraina”. För tillfället har Ukraina framgångar militärt, men kriget riskerar att bli mycket utdraget och den kommande vintern blir en utmaning för alla. I Europa kommer röster i vissa politiska läger höjas för att det blir ”för dyrt” att hålla fast vid sanktioner och stöd till Ukraina.
Men det är viktigt att inte låta denna argumentation att ta över utan hela tiden påminna sig om det som ytterst står på spel, nämligen Ukrainas och därmed Europas demokrati och säkerhet, menar Jesper Roine. Han skriver: ”Ju bättre vi hanterar energikrisen och ju mer vi kan sänka vår elkonsumtion, desto lättare kommer det att bli.”.
Sexuella rättigheter ingår i de mänskliga rättigheterna och innebär att människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet – oavsett ålder.
För äldre människor kan det ibland vara svårt att tillvarata de egna sexuella rättigheterna, till exempel vid sjukdom eller som boende på någon form av äldreboende. Vård- och omsorgspersonal har sällan kunskap om hur sexualitet kan te sig för gamla människor och om hur exempelvis demenssjukdomar kan påverka.
Det säger forskare som i en bok har sammanställt forskning och kunskap kring äldre människors sexualitet och sexuella hälsa. De tar bland annat upp hur kroppens åldrande påverkar sexualiteten, hur det är att leva som äldre hbtq-person, vad som behövs för att främja äldre transpersoners sexuella hälsa och hur en demenssjukdom påverkar sexualiteten. I boken finns också information om sexhjälpmedel.
Kunskapen finns inte
Personal inom vård och omsorg har överlag en mycket liten kunskap i ämnet, enligt forskarna.
− Personal vi intervjuar lyfter fram att sexualitet och sexuell hälsa inte är något som diskuteras under utbildningen. De saknar också riktlinjer för hur de ska bemöta de äldre, säger Linn Sandberg, docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola.
− När det diskuteras inom arbetsgruppen är det oftast utifrån att det uppstått ett problem. Den positiva njutningen får inget utrymme, det handlar mer om hur man ska hantera sexuella trakasserier eller oönskade närmanden.
Uppfattas som ej relevant
Gamla människors sexualitet uppfattas inte som relevant, konstaterar forskarna. Personal i vård och omsorg vill inte genera någon och ställer därför inte frågor om sexualitet när det kanske hade varit på sin plats.
− Att äldre inte ses som sexuella kan få stor negativ inverkan på deras hälsa och mående i stort. Även äldre måste kunna söka information, få hjälp, inleda relationer och njuta på egen hand eller tillsammans med andra utan att mötas av negativa attityder eller osynliggöras. Det måste gälla oavsett vem du är, säger Linn Sandberg.
Personal behöver utbildning
Utbildning och fortbildning behövs, menar forskarna.
− Frågorna måste in på grundutbildningarna och äldres sexuella hälsa måste ses som en del av folkhälsan. Men det behövs också bättre arbetsvillkor inom äldrevård och omsorg, personalen behöver få tid och möjlighet att ta upp frågor om sex i sitt arbete. Det behövs också tid att bygga relationer och tillit för att kunna prata om dom här frågorna med patienter och omsorgstagare, säger Linn Sandberg.
Linn Sandberg, docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola linn.sandberg@sh.se
Diabetes beror på insulinbrist eller minskad insulinkänslighet. Hormonet insulin reglerar glukos (socker) och därmed energi till kroppens celler. Hos personer med typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och vid typ-2-diabetes har cellerna blivit mindre känsliga för insulin, vilket bidrar till höga glukosnivåer i blodet.
Diabetes är en folksjukdom som påverkar hälsan på flera sätt. Bland annat försämras det medfödda immunförsvaret. Återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes, till exempel urinvägsinfektioner orsakade av E. coli-bakterier. Hos personer med diabetes finns en förhöjd risk att urinvägsinfektionerna leder till allmän blodförgiftning, sepsis, som utgår från urinvägarna.
Ett kroppseget antibiotikum
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan psoriasin, ett kroppseget antibiotikum som ingår i det medfödda immunförsvaret, och glukosnivåerna i blodet hos personer med diabetes (typ 1, typ 2 eller prediabetes).
I urin, urinblåseceller och blod (serum) från patienter, analyserade forskarna psoriasin och andra peptider som är viktiga för att slemhinnan i urinblåsan ska bevaras intakt och skydda mot infektion. Fynden verifierades sedan i möss och urinblåseceller, med och utan infektion.
– Vi fann att höga glukosnivåer sänker nivåerna av den antimikrobiella peptiden psoriasin, däremot har insulin ingen påverkan, säger Annelie Brauner, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, som lett studien.
– De lägre nivåerna av psoriasin som vi ser hos diabetespatienter medför bland annat att man får en försämrad funktion av de celler som normalt skyddar urinblåsan från bakterieangrepp, vilket ökar risken för infektion i urinblåsan.
Bilden visar stora klumpar av E. coli (i rött) som infekterar urinblåsan hos en mus med diabetes. Foto: Soumitra Mohanty
Östrogenbehandling minskade bakteriemängden
Annelie Brauners forskargrupp har tidigare kunnat visa att behandling med östrogen återställer urinblåsecellernas skyddande funktion hos människor och möss, och därmed kan hjälpa till att reglera immunsvaret vid urinvägsinfektion.
Forskarna testade därför hur östrogenbehandling påverkar infekterade celler som exponerats för höga glukosnivåer och kunde då visa att behandlingen ökade psoriasinnivåerna och minskade bakteriemängden, vilket indikerar att östrogen kan ha effekt även hos patienter med diabetes.
– Närmast planerar vi att ytterligare fördjupa våra studier av underliggande mekanismer för infektioner hos individer med diabetes. Det långsiktiga målet är att minska infektionsrisken hos denna stora och växande patientgrupp, säger studiens försteförfattare Soumitra Mohanty, som är forskare vid samma institution.
Annelie Brauner, professor, överläkare, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, Annelie.Brauner@ki.se
Soumitra Mohanty, forskare, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, soumitra.mohanty@ki.se
Det finns en rad saker som kan göra att naturliga kolsänkor, som skogar, åkrar eller delar av haven, börjar släppa ut koldioxid istället för att binda den, skriver forskare i det europeiska klimatnätverket ICOS i en sammanställning.
Kolsänkor håller kvar koldioxid
Kolsänkor är sådant som skogar och vegetation, kärr och hav. Det handlar om reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären. Till exempel plankton och träd använder koldioxid för att växa och binder det på så sätt.
Det som kan påverka kolsänkor är bland annat förändringar i vädret, enligt forskarna: regn- och torrperioder, höga och låga temperaturer samt mer extrema väderfenomen som torka, skogsbränder och översvämningar. Alla dessa förväntas bli vanligare i framtiden till följd av den globala uppvärmningen.
Mänskliga aktiviteter har också en direkt påverkan på kolsänkor. Gallring eller kalavverkning av skogar och förändrade jordbruksmetoder påverkar ekosystemets möjlighet att sänka koldioxidhalten i flera år framöver.
Kolsänkorna är inte ”stabila allierade”
– Vi brukar se naturliga sänkor som stabila allierade när det gäller att absorbera fossila utsläpp. Det är de tyvärr inte. Naturliga kolsänkor förändras från år till år, och de blir alltmer sårbara, säger Werner Kutsch, generaldirektör för ICOS.
De minskande kolsänkorna har en direkt och viktig inverkan på nationella och europeiska klimatstrategier som utgår från att naturliga sänkor binder en konstant mängd koldioxid.
Beräkningar stämmer inte med verkligheten
– Eftersom de rådande strategierna för koldioxidneutralitet inte tar hänsyn till kolsänkornas föränderlighet och tenderar att underskatta de risker detta innebär, överensstämmer de aktuella beräkningarna helt enkelt inte med verkligheten. Detta utgör ett direkt hot mot arbetet med att nå 1,5-gradersmålet, säger Werner Kutsch.
Det finns bara en lösning för att uppnå målet i det så kallade Parisavtalet, enligt forskarna: att drastiskt minska de fossila utsläppen.
– Hur svårt det än kan verka måste vi ta oss igenom den rådande energikrisen med drastiska sänkningar av våra utsläpp av fossila bränslen, säger Werner Kutsch.
Vetenskaplig artikel:
Are Carbon Sinks at Risk? (Kutsch, W., Ciais, P., Becker, M., Cantoni, C., Cristofanelli, P., Delmotte, M., Denier van der Gon, H., Droste, A., Gerosa, G., Gkritzalis, T., Gielen, B., Holst, J., Kubistin, D., Luchetta, A., Ramonet, M., Rehder, G., Rutgersson, A., Steinbacher, M. och Super, I.), Fluxes, The European Greenhouse Gas Bulletin.
I tunntarmens slemhinna finns små invaginationer (kryptor eller håligheter) – där så kallade bägarceller och andra specialiserade tarmceller samarbetar för att spola ut bakterier så de inte får fäste och invaderar celler.
Forskarna har filmat hur hålor fyllda med mukus i tarmens slemhinna trycker ut sitt innehåll för att spola bort bakterier.
– Vår studie visar att dessa kryptor rensas från bakterier genom samarbete av olika celltyper. På ett koordinerat sätt bildas en slempropp genom utsöndring av mukus från bägarceller och tillförsel av vätska från angränsande celler. När proppen trycks ut spolas bakterier ut ur kryptorna, säger Brendan Dolan, postdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som kunnat filma hur mukus (det slem som skyddar tarmar och luftvägar från infektion) släpps ut på cellnivå i tunntarmens slemhinna.
Forskarna kan visa en tidigare okänd mekanism, där mukus som bildats inuti celler expanderar där inne innan det släpps ut. Det går till som så att slemmet lagras i små blåsor inuti bägarcellerna, sedan brister blåsorna inuti cellen och fyller ut hela cellen, innan den kraftfullt och snabbt tömmer ut sitt innehåll.
I över 30 år har forskare vid Göteborgs universitet studerat mukus, det slem som skyddar tarmar och luftvägar från infektion. Hittills har forskningen haft stort fokus på tjocktarmen, men den här studien visar för första gången hur slemmet normalt skyddar tunntarmen.
Kan lindra obotlig tarmsjukdom
Fynden kan betyda mycket för personer med den kroniska magtarmsjukdomen Crohns sjukdom, eftersom inflammationen vid denna sjukdom framför allt drabbar tunntarmen. Uppemot 30 000 svenskar lever med Crohns sjukdom.
– Det är en kronisk sjukdom som idag inte går att bota. Vi vet sedan tidigare att sjukdomen börjar med att bakterier tar sig ner i kryptorna och invaderar cellerna i kryptan. Om vi kan förstå mekanismerna för hur bakterier normalt sköljs bort får vi möjlighet att utveckla nya behandlingar som kan förebygga nya skov, säger Gunnar C Hansson, som är korresponderande författare till studien.
Studien är genomförd i vävnadsprover från mus och i odlade celler. Den kartlägger flera molekylära mekanismer och cellulära processer som är betydelsefulla för att skydda kryptorna i tunntarmen.
Gunnar C Hansson, senior professor vid avdelningen medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs universitet, gunnar.hansson@medkem.gu.se
En huvudidé för att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier är att begränsa användningen av antibiotika, se faktaruta.
Sjukvården försöker att vara strikt med att skriva ut antibiotika. Samtidigt finns sätt för människor att få tag i antibiotika utan recept, som vid utlandsresor, via utländska kontakter eller genom online-apotek som kringgår nationella regler.
Antibiotikaresistens – när medicinen slutar funka
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Det används även i samband med exempelvis vård av för tidigt födda barn och cancerpatienter.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika så att läkemedlet inte fungerar som det ska längre. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem. Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling.
Källa: Folkhälsomyndigheten och Wikipedia
Så många struntar i recept
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur många i Sverige som har köpt antibiotika utan recept – och hur många som kan tänka sig att göra det.
– Först gjorde vi en mindre pilotstudie där 18 procent av de svarande angav att de skaffat och 16 procent kunde tänka sig att skaffa antibiotika utan recept, vilket var mycket illavarslande. Motiveringen var ofta att de var missnöjda med eller inte kände förtroende för vården, säger Christian Munthe vid Göteborgs universitet.
I en större enkät som sedan gjordes var siffrorna lägre: Drygt två procent uppgav att de har skaffat antibiotika utan recept. Fem procent sa att de kan tänka sig att göra det i framtiden.
Förtroendet för vården är nyckeln
Återigen var det förtroendet för vården som stack ut – eller bristen på förtroende. Lågt förtroende slog ut alla andra potentiella förklaringsfaktorer i enkäten, som utbildningsnivå och oro för den egna hälsan.
Det här är viktig information för sjukvården, menar forskarna.
– Det är också viktigt att tänka på behovet att vårda och stärka förtroendet för vården när man utformar strategier för att begränsa antibiotikaanvändningen, säger Christian Munthe.
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Göteborgs universitete christian.munthe@gu.se
*Intravenös behandling med omega-3-fettsyror hos äldre patienter med sjukhuskrävande vård av covid-19 verkar kunna ha positiva effekter på immunsvarets förmåga att hantera viruset, och skulle kunna bli ett kostnadseffektivt komplement till befintlig behandling, enligt en studie vid Karolinska institutet.
*Intravenös behandling innebär att patienten får en verksam substans direkt in i blodet, i en blodåder.
Inflammation kan ge livshotande komplikationer
Hos patienter med covid-19 till följd av infektion med sars-cov-2-virus överaktiveras immunförsvaret och kroppens aktivering av vita blodkroppar. Det kan leda till en så kallad systemisk inflammatorisk storm, som förvärrar sjukdomstillståndet och kan orsaka komplikationer som sepsis och hjärtsvikt.
Den aktuella studien visar att omega-3-fettsyror kan stimulera en aktiv utläkning av inflammation, utan att hämma immunsvaret. Genom att påskynda inflammationens utläkning utan att kompromettera kroppens immunförsvar skulle det kunna vara möjligt att motverka de allvarligaste komplikationerna av covid-19, tror forskarna.
Studien genomfördes under 2020, i ett tidigt skede av pandemin när det inte fanns färdiga vaccin. Den omfattar 22 äldre sjuhusvårdade covid-19-patienter, där hälften lottades till intravenös behandling med omega-3-fettsyror i fem dagar och hälften till intravenös tillförsel av motsvarande volymer koksalt.
– Först visade vi att fettsyremetabolismen till inflammationsläkande molekyler stimulerades hos patienterna som behandlades med omega-3-fettsyror. Genom att isolera immunceller före, under, och efter behandlingen kunde vi visa att immunfunktionen förbättrades, säger Magnus Bäck, överläkare i kardiologi och professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Det behövs större studier med omega-3
De biokemiska analyserna gjordes i samarbete med Craig Wheelocks forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Nu planerar forskarna för större kliniska studier, som kommer behövas för att visa om sjukdomsförloppet vid svår covid-19 förbättras av behandlingen med omega-3-fettsyror.
– Det är viktigt att även våra svagaste och sköra patienter har möjlighet att delta i studier när fienderna, i det här fallet covid-19, anfaller och att de kan kämpa mot sjukdomen med hjälp av medicinen, säger Dorota Religa, överläkare och professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
– Att stimulera inflammationens utläkning med omega-3-fettsyror har potential att leda till en ny, kostnadseffektiv lågriskbehandling mot covid-19, som komplement till befintlig behandling, säger Magnus Bäck.
Vi människor är sociala varelser. Ljuden av andra människors röster är viktiga för oss och vår hörsel är inriktad på att uppfatta och urskilja röster och mänskligt tal. När ljud träffar ytterörat förs det via trumhinnan till det spiralformade innerörat, som också kallas snäckan. I spiralen finns hörselns sinnesceller: yttre och inre hårceller. När ljudvågorna får ”håren” på de inre hårcellerna att böjas, uppstår en signal som skickas via nerver upp till hjärnan som tolkar ljuden vi hör.
Trumhinnan rör sig när den nås av ljud. De tre hörselbenen skickar vågrörelsen vidare till snäckan. Hårcellerna i snäckan skickar nervsignaler till hörselcentrum i hjärnan. Bild: Kari Toverud, certifierad medicinsk illustratör. Källa: 1177.
De senaste hundra åren har man trott att varje enskild sinnescell har en ”bästa frekvens”, alltså ljudvågor per sekund, som cellen reagerar allra mest på. Enligt denna uppfattning skulle en sinnescell som har sin ”bästa frekvens” vid 1000 Hz svara mycket mindre på ljud som har en frekvens som är lite lägre eller högre än det. Man har också antagit att alla delar av snäckan fungerar på samma sätt. Men nu har ett forskarteam upptäckt att detta inte stämmer när det gäller sinnesceller som bearbetar ljud under 1000 Hz, vilket räknas som lågfrekventa ljud. Hit hör vokalljud i mänskligt tal.
Sinnesceller reagerar även på lågfrekventa ljud
– Vår studie visar att en stor mängd sinnesceller i innerörat reagerar samtidigt på lågfrekventa ljud. Vi tror att det gör det lättare att uppfatta lågfrekventa ljud än vad det annars skulle vara, eftersom hjärnan får information från så många sinnesceller på samma gång, säger Anders Fridberger, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
Att hörselsystemet är uppbyggt på detta sätt innebär att det blir mer robust, menar forskarna. Om några av sinnescellerna skadas finns det fortfarande många andra sinnesceller kvar som kan skicka impulser till hjärnan.
Förutom vokalljuden i mänskligt tal ingår även många av ljuden i musik i det lågfrekventa området. Exempelvis har mitten-C på ett piano en frekvens på 262 Hz.
Forskarnas upptäckt kan på sikt få betydelse för personer med svår hörselnedsättning. Den mest framgångsrika behandlingen i dag vid grav hörselnedsättning innebär att elektroder placeras inne i hörselsnäckan (cochlean), ett så kallat *cochleaimplantat.
*För att ett cochleaimplantatet ska fungera behövs två delar, en yttre ljudprocessor och en inopererad del, själva implantatet. Den yttre delen påminner om en vanlig hörapparat men är förutom mikrofon försedd med en sändarspole som för över signalerna till implantatet. Den inre delen innehåller en elektrodrad som läggs i hörselsnäckan (cochlean) samt elektronik för att ta emot signalerna från den yttre delen och ge stimulering av hörselnerven. Bild: CC BY-SA 3.0. Källa: Wikipedia
– Dagens cochleaimplantat är konstruerade utifrån antagandet att varje elektrod bara ska stimulera vid vissa frekvenser, så man försöker efterlikna det som man trodde var sant för hörselorganets funktion. Vi tror att om man ändrar stimuleringsmetoden vid låga frekvenser kommer det att efterlikna den naturliga stimuleringen bättre och användaren borde kunna få ännu bättre tal- och musikuppfattning, säger Anders Fridberger.
Nu går forskarna vidare med att titta på praktisk tillämpning av de nya kunskaperna. Bland annat undersöker de nya metoder för att stimulera de lågfrekventa delarna av snäckan i örat.
Fynden är gjorda i snäcka från marsvin, vars hörsel i det lågfrekventa området liknar människans.
Anders Fridberger, professor, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, anders.fridberger@liu.se
Fotnot:
Studien har gjorts med finansiellt stöd av National Institutes of Health i USA och Vetenskapsrådet.
Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resultatet är tydligt:
I naturliga skogar som ligger i en stadskärna förekommer i genomsnitt en fjärdedel färre arter skogsfåglar jämfört med i skogar utanför staden. När det gäller hotade arter förekom omkring hälften så många arter i stadsskogar jämfört med i lantliga skogar.
Hur påverkas naturområden i städer?
Resultaten fördjupar kunskapen om städers påverkan på den biologiska mångfalden, menar William Sidemo Holm, en av forskarna bakom studien. Sedan tidigare är det välkänt att urbanisering är en av de främsta drivkrafterna bakom förlust av biologisk mångfald, då städerna brer ut sig på mark som tidigare utgjort natur. Det som däremot inte är lika känt är hur städer påverkar bevarade naturområden i en stad.
– Vår studie visar att man inte kan omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är, utan den kommer att påverkas negativt, säger William Sidemo Holm, som arbetade med studien under sin tid som doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Miljön runtomkring påverkar
För att vara säkra på resultatet har forskarna varit noggranna med att jämföra liknande skogsområden, så kallade habitat. Det är alltså inte en stadspark i en stad som har jämförts med en skog på landsbygden, betonar William Sidemo Holm, och säger att studien är en av de första där man jämfört mångfalden i liknande habitat längs med en så kallad urban gradient.
– Därmed vet vi att resultaten inte drivs av skillnader i de undersökta habitaten, som här var naturlig skog. Istället var det den omkringliggande miljön som gav upphov till skillnaderna.
Tillgång till insekter tros spela roll
Att stadsmiljö har så tydlig negativ påverkan på skogars fågelmångfald, om skogen ligger i staden, kan ha med tillgång på föda att göra, tror forskarna. Många fåglar är beroende av födoresurser inte bara i sitt absoluta närområde utan också i omgivningarna, och i städer finns det exempelvis färre insekter. Dessutom är vissa arter känsliga för artificiella störningar som ljud och ljus, som förekommer mer i städer.
– Våra resultat belyser vikten av att ta hänsyn till omgivande natur vid stadsplanering, och inte bygga in den. Det är framförallt viktigt att undvika utbyggnad av städer intill skyddsvärd natur där det till exempel finns hotade arter – vi fann att dessa är särskilt känsliga för urbana omgivningar, säger William Sidemo Holm.
Även stadsskogar har betydelse
Studien visade också att stadsskogar har betydelse för fågelmångfalden. Även om en majoritet av fågelarterna var vanligare utanför städerna fanns det arter som oftare påträffades i städer, som till exempel arten stenknäck. Orsaken kan vara att städerna har fler fruktträd som kan förse stenknäcken med föda.
– Vår slutsats är att det är viktigt att bevara naturliga skogar både i städerna och utanför dem för att upprätthålla den lokala mångfalden, säger William Sidemo Holm.
För att bättre kunna bevara städers biologiska mångfald behövs mer kunskap om hur man kan minska den negativa påverkan på naturområden från omgivande stadsmiljö, menar forskarna.
– I framtiden vore det särskilt intressant att undersöka om sammanhängande grön infrastruktur i städerna, eller mellan stad och landsbygd, kan öka möjligheterna för fågelarter i staden att finna nödvändiga resurser.
William Sidemo Holm, forskare och utredare på Agrifood/SLU. Studien gjordes under hans tid som doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, William.sidemo_holm@cec.lu.se, Johan Ekroos, biträdande professor vid Helsingfors universitet, medverkade som forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, johan.ekroos@helsinki.fi, Marcus Hedblom, professor i landskapsförvaltning vid Institutionen för stad och land, SLU, marcus.hedblom@slu.se
Under tisdagen kom larmrapporter om att naturgas läckte ut genom flera stora hål på naturgasledningarna Nordstream 1 och 2 i Östersjön, nära Bornholm.
Mycket allvarligt
Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, säger att gasutsläppet är mycket allvarligt för havslivet nära de platser där gasen läcker ut.
– Vi vet att naturgas i höga koncentrationer är giftigt för fiskar. I det här området är det Östersjötorsken som jag tänker är i riskzonen, men troligen påverkar det fler arter, säger Thomas Dahlgren.
Redan känsligt ekosystem
Studier har gjorts på vad som händer vid stora utsläpp i havet i samband med gas- och oljeutvinning.
– Det som är studerat är påverkan på fisk. Bolagen är väldigt snabba på att stänga av ledningar som springer läck för att täta och denna typ av stora läckor är mycket ovanliga och effekterna är därför svåra att förutsäga. Det här utsläppet är antagligen dåliga nyheter för Östersjön som är ett känsligt ekosystem, säger Thomas Dahlgren.
Bornholm. Bild: Mads Sonne, Unsplash
Farligt för klimatet också
Metangasen som läcker ut löser sig i vattnet. Det blir farligt för havslivet om koncentrationerna är höga, fortsätter Thomas Dahlgren.
– Mindre metanläckor förekommer naturligt och är inte farligt. Om det är ett stort utsläpp under högt tryck stiger mycket av gasen som bubblor till vattenytan.
Gasen kommer sedan ut i atmosfären, vilket inte heller är bra.
– Metan är en av de värsta växthusgaserna som finns. Det bidrar till klimatförändringarna. Men gasen bryts ner efter några år, till skillnad från koldioxid, säger Thomas Dahlgren.
Vad ska man göra nu?
– Få stopp på utsläppet så fort det går. Men det verkar vara en stor läcka och då är det farligt att vara i närheten. Det finns en brand- och explosionsrisk.
I en kartläggning från KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, samt Göteborgs universitet sammanfattas den kunskap som finns om hur hbtq-personer upplever sin arbetsmiljö.
Slutsatsen: Inte alla har en dålig arbetsmiljö, men många är med om diskriminering, trakasserier och mikroaggressioner. Det senare är subtila och ibland omedvetna aggressiva handlingar i form av kommentarer, skämt eller frågor.
Värst drabbade är transpersoner och bisexuella, enligt forskningen.
Kränkande kroppskommentarer
– Det kan handla om att ordet bög används som ett skällsord, eller att som transperson få privata och integritetskränkande kommentarer om sin kropp, till exempel om sina könsorgan, säger Andrea Eriksson vid KTH.
Heteronormativ – ”alla är straighta”
Heteronormativitet är ett antagande om att andra är heterosexuella och att heterosexualitet är det normala. Män förväntas åtrå kvinnor sexuellt och tvärtom.
Med heteronormativ utgångspunkt ser man också kön som binärt, alltså som två separata och distinkta. Detta inkluderar en förväntan om att kvinnor och män ska bete sig på ett visst sätt.
Ett par exempel på heteronormativitet: Man antar att en ny person på jobbet är heterosexuell – fastän man inte har någon relevant information som faktiskt indikerar det. Man frågar ett barn ”Vad heter din mamma och pappa?” för att man som utgångsläge antar att barnet lever med föräldrar av skilda kön.
Källa: Wikipedia samt KTH
Heteronormativt arbetsklimat innebär risker
Kartläggningen visar att ett heteronormativt klimat har negativ påverkan på hbtq-personers arbetsmiljö. Heteronormativitet, se faktaruta, innebär att heterosexualitet tas för given och andra sexuella läggningar, exempelvis homo- och bisexualitet, ses som avvikande.
En arbetsplats med ett heteronormativt klimat utgör en riskfaktor eftersom det osynliggör hbtq-frågor och skapar en osäkerhet bland anställda om andras uppfattningar om dem.
Blir mindre öppna om sig själva
Det, i sin tur, kan bidra till att människor är mindre öppna om sin sexuella läggning eller könsidentitet utifrån rädsla för hur andra ska reagera.
Att inte vara öppen kan leda till att man inte känner så mycket gemenskap med kollegorna. Det kan också göra att jobbet känns tråkigare, att känslan av engagemang saknas och att man mår sämre än man annars hade gjort.
Chefen är mycket viktig
– En bra utgångspunkt är att alltid agera som att alla könsidentiteter eller sexuella läggningar kan finnas representerade i ett rum, säger Andrea Eriksson.
– Det innebär att det är viktigt både som chef och kollega att alltid agera och säga ifrån vid förekomst till homofoba skämt eller att aldrig utgå ifrån att en kollegas partner är av motsatt kön. Det ger stöd och kan skapa en trygghet även för dem som inte är öppna.
Det är särskilt viktigt att chefer, som del i sitt arbetsmiljöansvar, visar synligt stöd för hbtq-personer och verkar för en inkluderande arbetsmiljö, säger Andrea Eriksson. Passivitet från chefer ger spelrum för mikroaggressioner, diskriminering och trakasserier, enligt forskningen.
Riktlinjerna för hur ambulanssjuksköterskor ska hantera patienter med akut bröstsmärta har funnits i Skåne sedan tidigt 2000-tal. De anger bland annat vilken behandling som är lämplig och hur snabbt personen ska få sjukhusvård.
– Ambulanspersonal har många riktlinjer att följa, för alltifrån blodförgiftning, stroke och höftfrakturer. Men riktlinjerna kring misstänkt hjärtinfarkt är de som har allra lägst följsamhet bland ambulanssjuksköterskor. Vi ville veta varför det ser ut så, säger Michael Ulrich Hansen, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet.
Riktlinjer inte alltid tillräckliga
I den nya studien har 22 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom ambulansvården i Skåne fått frågor om hur de använder riktlinjerna i sitt arbete. De flesta som intervjuades hade goda kunskaper om själva riktlinjerna. Men de upplevde att de inte alltid räckte för att tolka olika symtom och bedöma vilken behandling som skulle sättas in.
– De hade svårare att använda riktlinjerna för att tolka ospecifika och diffusa symtom. De upplevde att riktlinjerna var lite upp till tolkning, att kollegan kunde tolka dem annorlunda än de själva.
Saknade återkoppling från kardiolog
I intervjuerna framkom det att bristande samarbete och kommunikation spädde på osäkerheten. När ambulanssjuksköterskor hanterar en person med bröstsmärta så tar de sjukdomshistorik och EKG av patienten. Detta skickas sedan till kardiologen som ska återkomma med sin bedömning.
– Men det var inte alltid att de fick respons kring vad de ska göra. De upplevde speciellt att de inte fick återkoppling när de hade patienter med just de här diffusa symtomen, som ryggsmärta, svårt att andas, yrsel. Det var då de kände en brist på samarbete med andra vårdinstanser.
Sjuksköterskorna behöver återkoppling
Intervjustudien ingår i Michael Ulrich Hansens avhandlingsarbete som pågår till 2026. Data från denna studie ska användas för att ta fram ett instrument för att mäta vad som kan påverka ambulanspersonalens följsamhet till riktlinjerna.
– En viktig slutsats från intervjuerna är att det behövs bättre uppföljning till ambulanssjuksköterskorna från andra instanser. Om de inte får veta hur det gått för patienten så kan de heller inte veta om de gjort rätt eller fel, avslutar Michael Ulrich Hansen.
Genom att suga upp stora mängder vatten till bladen och transpirera genom vidöppna porer kan vissa trädarter hantera en stigande värme i tropikerna. Det handlar främst om snabbväxande träd, som etablerar sig tidigt när en regnskog växer upp. Värre är det för de träd som bildar regnskogarnas lövtak i gammal skog. De växer långsammare, blir större och har tjockare stammar. Deras blad har sämre förmåga att kyla ner sig genom transpiration.
Vatten driver bladens luftkonditionering
– Tropikerna har inte upplevt istider och har därmed haft relativt stabilt klimat historiskt sett, likaså även sett över säsongerna. I och med klimatförändringarna har det börjat bli varmare och då har vi sett att vissa trädarter har en ökad dödlighet, men vi har inte riktigt vetat varför, säger Maria Wittemann, doktorand på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Hon har studerat flera trädarter som grovt kan delas in i två grupper:
Pionjärarter, som etablerar sig tidigt i en begynnande regnskog
Klimaxarter, som växer långsammare men blir avsevärt större och därmed är en större långsiktig kolsänka.
En tydlig skillnad är hur träden i de två grupperna hanterar värme. Pionjärarterna öppnar sina porer i bladen mer och kan därför transpirera mycket vatten för att hålla nere temperaturen i bladen, likt en luftkonditioneringsanläggning. Klimaxarterna öppnar inte sina porer lika mycket och har därför svårare att kyla ner sig.
Känsligare för torka
– Vi mätte upp stora temperaturskillnader i bladen. Det kunde skilja 10 grader mellan klimaxarter och pionjärarter som växte på samma ställe. Klimaxarterna hade svårare att klara av onormalt höga temperaturer. De träden hade en större dödlighet, säger Maria Wittemann.
Men pionjärarternas ymniga svettning via bladen kräver mycket vatten. När det blev en period med torka märkte forskarna att pionjärarterna var mer sårbara för värmen och fällde sina blad. De vattensnålare klimaxarterna hade bättre motståndskraft mot torka.
– Våra resultat visar att fotosyntesen i träden blir nedsatt när temperaturen stiger i bladen, främst hos klimaxarterna. Proteiner och membran slutar att fungera och till slut dör träden för att de inte kan ta upp tillräckligt med koldioxid ur luften. Det påverkar hela ekosystemet. Vi vet till exempel att en del djur äter frukterna från klimaxarterna, säger Maria Wittemann.
Samarbete med lokalt universitet
Tidigare forskning visar att läget är värst i Amazonas. Där bedöms kolsänkan förvandlas till en kolkälla redan år 2035. I de afrikanska regnskogarna har klimatförändringarna inte gått lika långt.
Forskningen på Göteborgs universitet bedrivs i höglänta skogar i Rwanda i samarbete med University of Rwanda. Träd har studerats på plats, men frön har även planterats i klimatkammare i Göteborg för att studera utvecklingen vid olika temperaturer.
– Vi jobbar tillsammans med olika intressenter i Rwanda. Det finns inte så mycket regnskog kvar i landet och när de ska plantera nya träd vill de veta vilka inhemska arter som kan överleva i ett varmare klimat, säger Maria Wittemann.
Så gjordes forskningen:
Trädens klimatkänslighet studerades genom att trädarter anpassade för ett svalare klimat i Rwandas höglänta tropiska skogar planterades i tre områden med olika klimat och höjd över havet. Fältexperimentet heter Rwanda TREE ( Tropical Elevation Experiment ) och består av 20 arter och 5 400 träd.
Maria Wittemann, doktorand på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, maria.wittemann@bioenv.gu.se
Glidmedlet härstammar från mucin, en huvudkomponent i det slem som produceras av människokroppen – se faktaruta.
Mucin, ett slemämne i kroppen
Mucin är ett slags protein i kroppen. Mucinerna tillverkar olika sekret som saliv, sekret i mag- och tarmkanalen eller den gelliknande substans som märks vid sexuell upphetsning, lubrikation. I mag- och tarmkanalen är mucinerna speciellt viktiga för att bilda en slembarriär mot surt maginnehåll som annars skulle kunna fräta sönder väggarna i tarmen och magsäcken.
Även i luftvägarna finns muciner som fångar upp mindre luftföroreningar. Via flimmerhår förs slem plus luftföroreningar uppåt i luftrören för att till sist nå svalget, där slemmet sväljs ned.
Källa: Wikipedia
Drar nytta av kroppens läkande funktion
I vår kropp kan mucinmolekyler binda till och fånga in viruspartiklar som sedan rensas bort av kroppen. Det vill säga, viruspartiklar kapslas in och fraktas ut.
I glidmedlet drar man nytta av denna läkande funktion, enligt forskarna, som har använt mucin som ursprungligen kommer från kor.
Tycks skydda mot hiv och herpes
Glidmedlet, eller gelén, ger enligt forskarna ett skydd mot hiv och herpes. Skyddet mot överföring av hiv är 70-procentigt och skyddet mot herpes 80-procentigt, enligt labbtester som har gjorts på flera olika celltyper.
– Mucinmolekylernas naturliga komplexitet är anledningen till att den syntetiska gelén är så effektiv för att stoppa hiv och herpes, säger Hongji Yan, biomaterialforskare vid KTH.
Skulle kunna användas vid sex
Hongji Yan säger att virusskyddet i glidmedlet inte ger biverkningar eller risk för resistens. Och han hoppas på en användning utanför labbet.
– Gelén kan hjälpa fler människor att ta större kontroll över sin sexuella hälsa. Det kan ge skydd när kondom inte är ett tillgängligt alternativ, eller som reservskydd om kondomen går sönder eller brukas felaktigt. Gelen skulle kunna användas både när en kvinna och en man har sex, eller när två män har det.
Påverkar immunceller
Mucinerna i den syntetiska gelén hjälper också till att dämpa aktiveringen av immunceller, enligt forskarna. Det har betydelse eftersom aktiverade immunceller får hiv-viruset att föröka sig.
