Tre befintliga institutioner slås samman till en ny ”superinstitution” med 400 anställda varav 45 professorer, närmare 3000 studenter och en omslutning på ca 300 miljoner kronor.
– Den nya enheten får en kompetensprofil som ingen annan svensk universitetsinstitution och få i Europa kan matcha, säger rektor Mille Millnert i en kommentar.
Institutionen kommer med sitt breda kunnande – inom ett område som spänner från ekonomi och juridik till management, marknadsföring, logistik, informationssystem, miljö-, produktions- och tillverkningsteknik – att vara väl skickad att framgångsrikt ta sig an många av svenskt näringslivs viktigaste framtidsfrågor.
– Linköpings universitet har alltid haft en av sina starkaste profiler i skärningspunkten mellan teknik och ekonomi, det var till exempel här vi en gång skapade civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi. Nu går vi vidare och drar fördel av att vi är ett brett universitet med en stor teknisk högskola. Vi skapar förutsättningar för ett närmare och fakultetsövergripande samarbete inom både utbildning och forskning och med ett tydligt fokus på näringslivets behov, säger Millnert.
Den nya institutionen skapas genom att institutionerna för ekonomi, konstruktions- och produktionsteknik respektive produktionsekonomi går samman. Till den nya enheten förs också avdelningen för informationssystem och management från institutionen för datavetenskap. Vid den nya enheten återfinns civilingenjörsutbildningarna i industriell ekonomi och maskinteknik samt ekonomprogrammet, internationella ekonomprogrammet och utbildningen av affärsjurister.
Den 20 oktober fattar universitetsstyrelsen beslut om den nya institutionen, som ännu inte har något namn.
Kontaktinformation
Rektor Mille Millnert 013-281001, 0709-281001, rektor@liu.se
De nya siffrorna, som kan översättas till 250 euro per invånare och år eller 1 procent av Europas sammantagna nationalinkomster, presenteras i Patrik Sobockis doktorsavhandling ”Health economics of depression” och visar att depression är ett av Europas största hälsoekonomiska problem.
Enbart i Sverige landar notan på nästan 25 miljarder kronor om året. Majoriteten av depressionspatienter blir behandlade i primärvården, och avhandlingen visar att genomsnittskostnaden för att behandla en depressionsepisod uppgår till 51 000 kronor. Resultaten bygger på en unik observationsstudie genomförd vid ett 60-tal primärvårdscentraler i Sverige som syftat till att kartlägga kostnader och livskvalitet hos depressionspatienter som behandlas för sin depression.
I avhandlingen analyseras också sjukdomens betydelse för patienternas livskvalitet. Resultaten visar att livskvaliteten halveras vid en depression, vilket är i samma nivå som efter en stroke, och att många patienter slutar att fungera socialt och förlorar förmågan att fortsätta arbeta. Detta återspeglas i det faktum att två tredjedelar av samhällets kostnader för depression är till följd av sjukskrivningar, inte av direkta vårdinsatser.
Avhandlingen visar även att dagens behandlingsmetoder mot depression förbättrar patienternas livskvalitet och minskar kostnader. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar i vården. Patrik Sobocki har kommit fram till att endast hälften av depressionspatienterna i svensk primärvård blir fria från sin depression under en behandlingsperiod på ett halvår.
– Det är viktigt att behandla patienter så att de snabbt blir helt fria från sina symptom vid en depressionsepisod, då uppnås både förbättrad livskvalitet och ökad arbetsförhet vilket är förknippat med stora kostnadsbesparingar, förklarar han.
Resultaten från avhandlingen är viktiga grundstenar för att bättre kunna effektivisera användningen av sjukvårdens resurser enligt Patrik Sobocki. Det råder fortfarande en stor brist på hälsoekonomiska utvärderingar av depressionsbehandlingar, vilka är viktiga för att möjliggöra rationellt beslutsfattande av resursfördelningen inom sjukvården och för att öka kostnadseffektiviteten. Dessutom visar avhandlingen att det finns ett behov av en mer rutinmässig uppföljning av vården av depressionspatienter för att kunna förbättra kvaliteten och effektiviteten.
Avhandling: ”Health economics of depression”. Disputation sker den 13 oktober på Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Patrik Sobocki
Tel: 08-545 285 48, 070-439 67 73
E-post: patrik.sobocki@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: +46-8-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Proteingruppen består av sex olika proteiner och kallas för elongatorkomplexet. Komplexet är väl bevarat från jäst till människa och det tyder på att dess funktion är betydelsefull. Om komplexet skadas påverkas nervsystemet i människa och flera olika symptom kan uppstå, t.ex. oförmåga att producera tårar och okänslighet för smärta. Exakt vad proteingruppen är till för har varit svårare att lista ut, sedan slutet av 1990-talet har forskare runt om i världen sökt svaret på frågan. Nu kan en forskargrupp vid Umeå universitet för första gången visa vilken funktion elongatorkomplexet har. Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Cell.
Forskare har tidigare föreslagit att elongatorkomplexet deltar i tre vitt skilda förlopp i en cell: när information i arvsanlagen kopieras, när cellens byggmaterial transporteras och när transfer-RNA (tRNA) mognar, d.v.s. den molekyl som transporterar aminosyror till den växande proteinkedjan.
Umeåforskarna ställde sig frågan om det verkligen är så att elongatorkomplexet deltar i alla de här tre processerna, eller om det har en funktion som påverkar de andra två processerna. De har nu kunnat visa att elongatorkomplexet har en enda funktion, det är viktigt för mognad av tRNA. Om tRNA inte får mogna färdigt störs kroppens proteintillverkning.
– Det här leder till en dominoeffekt. Problemen sprider sig och påverkar också kopieringen av arvsanlag och transporten av cellens byggmaterial. Detta visar hur viktigt det är med optimal tillverkning av nya proteiner, säger Anders Byström, professor vid institutionen för molekylärbiologi.
Resultaten har betydelse för vår förståelse av hur proteiner tillverkas och hur det påverkar andra processer i cellen.
Artikeln har titeln ”Elevated Levels of Two tRNA Species Bypass the Requirement for Elongator Complex in Transcription and Exocytosis” och publiceras i Molecular Cell Vol 24, 139-148, den 6 oktober. Artikelförfattare är Anders Esberg, Bo Huang, Marcus Johansson, och Anders Byström, vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Anders Byström, Institutionen för molekylärbiologi
Telefon: 090-785 67 64
E-post: anders.bystrom@molbiol.umu.se
Många av dagens serverdatorer innehåller flera processorer (datorns ”hjärna”) och stöd för så kallat delat minne. Det delade minnet gör dessa multiprocessorer enkla för en programmerare att använda, men det medför hög komplexitet vid själva designen av datorn. För att uppnås snabbhet kompletteras en dators processor och minne med mindre ”cacheminnen” som innehåller det viktigaste datamaterialet. Det kan liknas vid en egen telefonbok som får komplettera telefonkatalogen.
Med delade minnen och flera processorer uppstår dock problemet att varje processors cacheminne måste fås att ”prata med varandra” för att de ska ha samma information när exempelvis ett nummer i ”telefonboken” ändras. Superdatorer med delat minne byggs idag till en stor del med specialkonstruerad hårdvara. Den stora nackdelen med detta är långa konstruktionstider och ett högt pris. Ett annat sätt att konstruera superdatorer är att bygga det delade minnet med ett lager av mjukvara. Detta medför en enklare och billigare hårdvara, men har förhållandevis låg kapacitet och dålig binärkompatibilitet, det vill säga det har inte gått att köra alla program med den lösningen. Denna väg har därför sedan 90-talet betraktats som oframkomlig.
Håkan Zeffer presenterar nu ett slags mellanting mellan dessa båda sätt och en lösning på ett mer än 20 år gammalt problem inom datorindustrin. Idén är att behovet av ”samordning” (koherens) mellan minnena detekteras i hårdvaran, medan själva samordningen genomförs i mjukvaran. Hårdvaran blir då inte bara enkel, utan dessutom liten vilket gör det möjligt att använda den i många olika typer av processorer. Detta system blir både billigare och mer flexibelt. Eftersom delar av systemet är baserat på mjukvara kan både programmen och själva datorn optimeras.
– Det här är ett nytt sätt att bygga billiga superdatorer på. Komplexiteten är bara en bråkdel av en traditionell lösning och kapaciteten inte bara jämförbar med de traditionella systemen, utan ofta bättre, säger Håkan Zeffer.
Idén är patenterad och industrin har visat intresse för den nya lösningen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Zeffer, tel: 018-471 31 59, mobil: 070-929 0666, e-post: Hakan.Zeffer@it.uu.se
Strålbehandling har sedan en längre tid varit ett alternativ vid behandling av kärlmissbildningar samt dottersvulster (metastaser) av tumörer i hjärnan. Flera olika metoder för strålbehandling har utvecklats. Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå har en form använts sedan mitten av 1980-talet. Denna behandling, s. k. stereotaktisk hypofraktionerad radioterapi, är unik så tillvida att strålningen endast levereras till det område i hjärnan där förändringen finns, samt att behandlingen vanligtvis delas upp i 5 dostillfällen. Metoden kan vara mer lämpad än andra för att behandla större förändringar utan att risken för komplikationer ökar.
Peter Lindvall utvärderar i sin avhandling behandlingsresultat för kärlmissbildningar i hjärnan samt metastaser. Han har även studerat med vilken precision rätt stråldos levereras till de områden som behandlas. Resultaten vid behandling av kärlmissbildningar visar att 83 % av dessa försvinner efter mer än 2 års uppföljning. Detta resultat är jämförbart med en annan vanlig metod för strålbehandling, s. k. gammakniv, även om storleken på de kärlmissbildningar som behandlats i Umeå är större än vad som vanligtvis rapporterats.
Resultaten för en grupp patienter med kärlmissbildningar som behandlats med s. k. embolisering (klistring av kärl i missbildningen) samt hypofraktionerad strålbehandling har även utvärderats och funnits vara likvärdiga med gammakniv. En ny metod har föreslagits för att med hjälp av bildanalys av kärlröntgenbilder bedöma kärlreduktion i missbildningen. Vid jämförelse av två grupper av patienter med hjärnmetastaser hade den grupp som behandlats med enbart stereotaktisk hypofraktionerad radioterapi resultat som var jämförbara med den grupp som även behandlats med ett tillägg av s. k. helhjärnsbestrålning vad gäller kontroll av tumörer och överlevnad. Risken för uppkomst av nya hjärnmetastaser var dock större efter behandling med enbart stereotaktisk hypofraktionerad radioterapi.
Vid hypofraktionerad radioterapi måste man använda en speciell utrustning som fästs på patientens huvud vid varje behandlingstillfälle för att kunna begränsa strålningen till rätt område, en s k stereotaktisk ram. Med hjälp av röntgenbilder har noggrannheten vid användning av denna utrustning samt positionering av patienten vid flera tillfällen utvärderats och funnits vara hög. Experimentellt har även distributionen av levererad stråldos hos olika mål i hjärnan uppmätts i en s k fantom och jämförts med en beräknad dosplan. Denna undersökning visar att man korrekt kan beräkna levererad stråldos i slumpmässigt formade mål i hjärnan.
Fredagen den 13 oktober försvarar Peter Lindvall, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap samt Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Hypofractionated conformal stereotactic radiotherapy in the treatment of AVMs and cerebral metastases.
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal B, plan 9, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är Docent Hans Bolander, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Peter Lindvall är specialistläkare i neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Han nås på e-post peter_lindvall_nkk@hotmail.com eller mobiltelefon 070-207 41 39.
– I avhandlingen har jag sammanställt de sociodemografiska faktorer; till exempel utbildningsnivå och inkomst, personlighetsegenskaper; som grad av optimism och emotionell stabilitet, respektive barndomsfaktorer; till exempel skoltrivsel och optimistisk inställning till framtiden, som bidrar till kvinnors självskattade välmående vid 43 års ålder, säger Daiva Daukantaitė, doktorand vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Resultaten visar att sociodemografiska faktorer bara i begränsad utsträckning påverkar graden av tillfredsställelse med livet. Personlighetsdrag är avsevärt viktigare.
Vissa sociodemografiska faktorer har dock betydelse även efter att effekterna av personlighetsdrag räknats bort. Gifta eller sammanboende kvinnor som hade åtminstone ett barn var mycket lyckligare än ensamstående kvinnor utan barn. Men de kvinnor som var gifta och hade barn, men dåliga relationer till sin partner rapporterade låg tillfredsställelse med livet.
– När vi jämförde svenska och litauiska kvinnor såg vi att svenska kvinnor överlag var mer nöjda med livet och hade mer positiva känslor än kvinnor i Litauen. Värt att notera är att familjefaktorer, som att ha livspartner och barn, hade stor inverkan på de svenska kvinnornas välmående, medan utbildningsnivå och inkomst hade större betydelse för de litauiska kvinnorna, säger hon.
– En annan intressant iakttagelse är att flickor som hade en trasslig uppväxt, det vill säga växte upp med en förälder som hade upprepade partnerskiften eller liknande och inte trivdes så bra i skolan vid 13 års ålder, rapporterade lika hög tillfredsställelse med livet vid 43 års ålder som de flickor som hade en mer traditionell uppväxt, det vill säga växte upp med båda sina föräldrar, säger Daiva Daukantaitė.
Resultaten visar att optimism var den enda variabeln från barndomen som hade ständiga kopplingar till välmående i vuxenålder. Bara flickorna som vid 13 års ålder hade mer positiva inställningar till deras framtid var mer lyckliga vid 43 års ålder.
Avhandlingens titel: Subjective Well-Being in Swedish Women
Daiva Daukantaitė disputerar måndag den 16 oktober klockan 10.00. Disputationen äger rum i David Magnussonsalen, Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 8.
För ytterligare information kontakta:
Daiva Daukantaitė, doktorand Psykologiska institutionen, tfn 08-16 35 62, mobil 073-9974562, e-post dde@psychology.su.se
För bilder kontakta:
Maria Sandqvist, presskontakt, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, mobil 070-664 22 64, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Nervskyddande egenskaper hos människokroppens eget cannabis, endocannabinoider, är kända men mekanismerna bakom är oklara. Cannabinoider – substanser som kemiskt liknar och aktiverar samma mottagarmolekyler som marijuana och hasch – är aktiva i ett stort antal biologiska processer. Cannabinoidsystemet hos däggdjur utgörs av två typer av mottagarmolekyler, receptorer samt ett antal olika kroppsegna molekyler som aktiverar dessa receptorer. Detta relativt nyupptäckta system har på senare tid visats ha potential att kunna utnyttjas vid olika sjukdomstillstånd, bl a smärta, inflammation, fetma och stroke. Tidigare forskning har visat att vid experimentell stroke har substanser som aktiverar cannabinoidreceptorer en skyddande effekt på nervceller. Halterna av kroppsegna cannabinoider ökar i samband med skador på centrala nervsystemet, vilket kan tolkas som ett försök av kroppen att motverka skadan. Mekanismerna som ligger bakom de skyddande effekterna av cannabinoidmolekylerna är dock oklara.
Olov Nilsson har i sin avhandling bland annat undersökt effekten av cannabinoider på förmågan hos neutrofiler (en typ av vita blodkroppar) att förflytta sig över blodkärlsceller, då inflöde av vita blodkroppar från blodbanan in i hjärnan tros vara en bidragande orsak till att nervceller dör i samband med stroke. Resultaten visar att en cannabinoidmolekyl, WIN 55,212-2, hämmar neutrofilers förmåga att förflytta sig över blodkärlsceller i cellodlingssystem. Mekanismen bakom detta är att WIN 55,212-2 minskar frisättningen av ämnen från blodkärlscellerna som stimulerar vita blodkroppar att förflytta sig. Fyndet att denna effekt inte förmedlas via de vanliga cannabinoidreceptorerna kan vara intressant eftersom det öppnar för ett nytt behandlingsätt som inte är behäftat med cannabisliknande bieffekter.
Fredagen den 13 oktober försvarar Olov Nilsson, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap sin avhandling med titeln: Cannabinoids as neuroprotective agents. A mechanistic study. Svensk titel: Cannabinoider som nervskyddande ämnen. En mekanistisk studie.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal D, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Prof. Edward Högestätt, Inst. för laboratoriemedicin, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Olov Nilsson är född och uppvuxen i Umeå och för närvarande doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi. Han nås på telefon 090-785 15 90 eller e-post olov.nilsson@pharm.umu.se.
Leena Peltonen är en internationellt känd molekylärgenetiker och den första kvinna som ensam fått Fernströmstiftelsens stora nordiska pris. Prismotiveringen nämner ”hennes klarläggande av molekylära, genetiska och funktionella orsaker till svåra ärftliga sjukdomar”.
Leena Peltonen är verksam vid Helsingfors universitet och finska Folkhälsoinstitutet. Hennes nuvarande forskning är inriktad på att hitta de genetiska varianter som bidrar till folksjukdomar som multipel skleros, schizofreni, bipolär sjukdom och förhöjda blodfettshalter. Vissa av dessa sjukdomar förekommer särskilt ofta i vissa delar av Finland.
Tidigare studerade Leena Peltonen bland annat de speciella ärftliga sjukdomar som finns i Finland, vars befolkning på grund av många århundradens relativa isolering är ovanligt homogen. Så sent som på 1100-talet anses bara ungefär 50 000 personer ha bott i landet, och den glesa befolkningen ledde på många håll till ingiften. Därför är det inte mindre än 35 ärftliga sjukdomar som förekommer oftare i Finland än någon annanstans, och det finns t o m en särskild webbplats för finska genetiska sjukdomar (Finnish Disease Heritage). Leena Peltonen och hennes medarbetare har i drygt hälften av fallen lyckats identifiera den genvariant som ligger bakom sjukdomarna och utvecklat ett sätt att ställa DNA-diagnos på dem. Forskningen om den molekylära bakgrunden till dessa ovanliga sjukdomar har också gett ny kunskap om kroppens komplicerade ämnesomsättnings-nätverk.
Leena Peltonen har fått en lång rad internationella utmärkelser. Hon är också bl.a. president för den internationella HUGO-organisationens (The Human Genome Organisation), styrelseledamot i European Research Council och medlem i både den finska och den europeiska vetenskapsakademin. Hon leder ett Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics som stöds av Nordiska ministerrådet, och även ett stort EU-program kallat GenomEUtwin. Det senare syftar till att kombinera tvillingstudier med forskning i epidemiologi och molekylär genetik för att få ökad kunskap om kombinationen av arv och miljö bakom olika viktiga sjukdomar.
Eric K. Fernströms stiftelse delar årligen ut dels det ”stora nordiska priset” till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser till yngre forskare från varje medicinsk fakultet i Sverige. Priserna delas ut i samband med det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens dag i Lund, som i år har temat Cancer och äger rum den 1 november.
Bilder på pristagaren finns att ladda ner från kl 13 på adressen www.med.lu.se/genvaegar_foer_media/fernstroem
Mer information:
Leena Peltonens hemsidor – www.leenapeltonen.eu och www.helsinki.fi/biocentrum/palotie.html
Finnish Disease Heritage – www.findis.org
Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics – www.ncoedg.org
GenomEUtwin – www.genomeutwin.org/
Artikel i Discover Magazine från våren 2005 – www.discover.com/issues/apr-05/features/finlands-fascinating-genes
Konferensen ”The Design of Prosperity” ska sätta Borås på världskartan – målsättningen är att göra Borås till ett nytt Davos. Den ekonomiske rådgivaren Jeremy Rifkin, fotografen Oliviero Toscani, kulturprofilen Joe Friggieri, konstnären och designern Lucy Orta, är bara några av de världskända föreläsarna inom sina områden som kommer till Borås. Egentligen är det helt unikt att så många välkända profiler från så vitt skilda områden samlas under en dag.
– Det är mycket på grund av att toppmötet hålls i Borås som föreläsarna blivit nyfikna och tackat ja, berättar professor Simonetta Carbonaro som står bakom konferensen. Hon har valt samtliga föreläsarna med stor omsorg.
– Jag är en ”insider outsider” i Sverige och det här toppmötet är mitt bidrag till Textilhögskolan och Sverige. Efter begreppen ”value for money” och ”value for time” kommer nu ”value for sence”, vilket är en utmaning för design och marknaden.
Exklusiva intervjuer
Endagarskonferensen beräknas locka över 500 deltagare. Det första året är deltagandet i konferensen kostnadsfritt. Flera av landets toppchefer och europeiska företagsledare har redan tackat ja till inbjudan. Det som lockat flera av dem är att i en mindre workshop, dagen efter konferensen, fortsätta diskussionerna med föreläsarna. Konferensen genomförs på Åhaga. Konferensen är gratis, men lunch och fika bekostas av deltagarna. Under konferensen finns möjlighet för press och media att göra exklusiva intervjuer med föreläsarna.
Föreläsarna:
“…while the fossil-fuel era is entering its sunset century, and a new energy regime
is being born, Europe has become a giant laboratory for rethinking humanity’s future…”
Jeremy Rifkin är amerikansk professor och VD för Foundation on Economic Trends. Han är en välkänd debattör och författare, men också rådgivare åt amerikanska regeringen och politiska ledare i Europa. Han kommer att tala om: Rethinking humanity’s future. The end of the American Dream and the beginning of a New Energy Era
—
“..Creativity demands a state of non-control,
of boundless courage and that is why conformism is creativity’s worst enemy..”
Oliviero Toscani är italiensk fotograf och kommunikatör känd för sina provokativa bilder som bl.a. använts i modekedjan Benettons kampanjer. Han kommer att tala om: Creativity is the risk and opportunity of the real present
—
“…What is the ‘why’ of innovation? What is the ‘how’ of design?…”
John Thackara direktör för Netherlands Design Institute som länge varit en frontfigur inom design. I sin senaste bok ”In the Bubble” visar han hur vi via design kan förlita oss mindre på prylar och mer på människor. Hans fokus ligger på kopplingen mellan design, informationsteknologi och ekologi. Han kommer att tala om: Power Laws of Innovation
—
“…People need to believe that things can improve, that their life can take a turn for the better. Can we design such hope and keep it alive?..”
Joe Friggieri är professor i filosofi och prefekt vid Filosofi institutionen på University of Malta. Han är poet, pjäsförfattare, teaterdirektör och hängiven bidragsgivare av kulturprogram på teve och radio. Hans noveller, publicerade på originalspråket maltesiska, har blivit översatta till engelska, franska och tyska. I Borås kommer han att tala under rubriken ” The design of prosperity: beauty, happiness and hope”.
—
“…ethical and ecological products don’t need to look boring, nor ugly…”
Safia Minney är grundaren till ”Fair Trade Company” och ”People Tree”, två företag som specialiserat sig på ekologiskt och rättvist mode. Hennes företag arbetar i samarbete med producenter i Asien, Afrika och Latinamerika. Ett koncept som förbättrar situationen för världens allra fattigaste via rättvis marknad. I Borås talar hon om: ”People Tree, Fair Trade and Fashion Design: the Aesthetics of Ethics”.
“…my sole ambition is to predict the present: new rules are playing into the economy of networks …”
Derrick de Kerckhove chef för McLuhan programmet i kultur & teknologi och professor vid Franska institutionen på University of Toronto. Han kommer att tala om: ”Connecting intelligence to design and implement prosperity”.
“…evoking the need for change, poetically prefiguring reality and suggesting alternative lifestyles…“
Lucy Orta aktuell brittisk konstnär och designer med ovanligt arbetssätt med fokus på relationer och samhälle. Hon arbetar med allt från skulpturer och mode till performance. Hon kommer att tala om: Design with Soul and Social Link.
“…Marketing has not yet quite grasped how to properly deal with “sense” as a new customer need and continues to hold with nearly messianic conviction to the dogma of customer orientation…”
Christian Votava expert inom strategi och marknadsföring. Han är doktor i kemi och har en Master of Business Administration. Han har arbetat som ledande marknadskonsult både i Europa och USA. Idag är han delägare i marknadsföretaget Realise.
“…not Happiness nor Wealth, but Joy and Beauty are two of the major people’s demands…”
Det är budskapet som Raimon Panikkar kommer att fokusera kring. Han är vice VD vid ”The Parliament of the World´s Religions”. Han har varit professor vid universitet i Madrid, Rom, Karlifornien samt universitetet i Harvard. Han har en gedigen bokutgivning på över 40 böcker bakom sig. (OBS! Videointervju)
“..after the time of Design comes the time of Art ..” talar Nathalie du Pasquier om. Hon är designern som blev konstnär. Hon grundade designgruppen Memphis Group, men sedan 1987 arbetar hon enbart som konstnär.
Fakta Davos:
År 1971 sjösattes de senaste decenniernas omfattande nyliberala offensiv – i praktiken mot de framsteg som gjorts av världens befolkningar sedan andra världskriget. Det första World Economic Forum i schweiziska Davos var både symboliskt och konkret projektets jungfrutur. Davos skulle bli den globala mötesplatsen för världens mäktiga: de stora företagens och bankernas chefer, de politiska ledarna och mediavärldens nyckelpersoner. I Davos skulle de kunna rådslå med varandra, utforma passande retorik och samordna sina strategier.
Fakta Borås:
År 2006 sjösattes ”Design of Prosperity” som en ny mötesplats för världens industriledare, forskare, designers, beslutsfattare att diskutera kring de drivande krafterna bakom vår samhällsutveckling. Här kan de utbyta tankar och inspireras av varandra.
.
Kontaktinformation
Simonetta Carbonaro, professor på Textilhögskolan, tfn: 033-435 40 40
e-post: simonetta.carbonaro@hb.se
Agneta Nordlund-Andersson, projektledare på Textilhögskolan,
tfn: 033-435 41 64, mobil: 0705-73 96 68,
e-post: agneta.nordlund-andersson@hb.se
– Måns Lönnroth går nu i pension och styrelsen vill tacka honom för hans goda insats och starka engagemang och samtidigt hälsa Ola hjärtligt välkommen, säger Anneli Hulthén, ordförande i Mistras styrelse.
Ola Engelmark tillträder befattningen vid årsskiftet.
– Det här är förmodligen ett av de mest spännande arbetena inom miljöområdet just nu, säger han.
Ola Engelmark anser att Mistra redan idag har ett vinnande koncept – även om det går att förbättra.
– Det är en organisation som är mycket framgångsrik, men allt går naturligtvis att utveckla.
Han ser bland annat två områden där verksamheten går att utveckla.
– Dels hoppas jag på ett ökat samarbete med näringslivet där miljöfrågor kan bli utvecklingsmöjligheter som inte bara gynnar företagsvärlden – utan hela landet. Dels hoppas jag på att ytterligare utveckla hur samhällsvetenskap och humaniora kan bidra till miljöfrågorna.
Hans arbete vid Hållbarhetsrådet har omfattat regeringens särskilda uppdrag att samordna att landets forskare, företag, kommuner och regioner till att ställa om samhällsutveckling, produktion och konsumtion i hållbar riktning. Strategiska ledare och nyckelpersoner har varit de primära målgrupperna.
Dessförinnan, åren 1999-2004, var han utsedd av regeringen som myndighetschef för Institutet för ekologisk hållbarhet, IEH. Hans uppdrag var att bygga upp IEH som en ny statlig myndighet under Miljödepartementet med uppgift att bygga broar mellan forskare och praktiker för att integrera nya forskningsresultat i en hållbar samhällsutveckling. Det uppdraget fullgjordes inom regeringens satsning på de lokala investeringsprogrammen som sedan övergick till klimatinvesteringsprogrammen.
Ola Engelmark har under åren skaffat sig god överblick av miljöstrategiska forskningsbehov i Sverige. Han har omfattande nätverk i sektorn miljö och hållbar utveckling inom näringsliv, forskning, myndigheter och bland politiker på olika nivåer, främst i Sverige men också internationellt. Han medverkar regelbundet i konferenser i miljö och hållbar utveckling i Sverige, EU och i FN-länder.
Ola Engelmark som är 50 år är biolog, ekolog och har en bakgrund som skogsekologisk forskare – bland annat vid Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Université du Québec à Montréal i Kanada – med fokus på naturlig och antropogen dynamik i skogsekosystem.
Kontaktinformation
Anneli Hultén, Mistras styrelseordförande, Kommunstyrelsen Göteborg, 031-61 25 37
Ola Engelmark, tillträdande vd Mistra, 070-643 33 66
Måns Lönnroth, avgående vd Mistra, 08-791 10 24, 070-592 01 01
– CTI-tekniken är stabil och har låga reparationskostnader. Vi anser att tekniken är mogen att introduceras i stor skala i svenskt skogsbruk, säger Magnus Thor på Skogforsk.
Slutsatsen bygger på erfarenheter från 12 testfordon som har kört fem miljoner kilometer med CTI, från Blekinge i söder till Västerbotten i norr. Rapporten visar att man förutom kraftigt ökad framkomlighet på mjuka vägar förbättrar förarens arbetsmiljö samtidigt som däckslitage och bränsleförbrukning minskar.
– Svenskt skogsbruk har länge varit intresserat av CTI-tekniken, men det har funnits frågetecken. Håller grejerna? Vad kostar det? Nu vet vi att tekniken håller och att CTI är bra för skogsbruket, säger Magnus Thor.
Nya regler
Som en följd av projektet kommer Vägverket att erbjuda nya villkor för fordon med CTI. Det kan bli aktuellt att tillåta 60 tons bruttovikt på vägar som annars är begränsade till 52 eller 38 ton. Vägverket kan även tillåta CTI-fordon med 60 tons bruttovikt på vägar som hittills varit avstängda under tjällossningen.
– Det är grönt ljus för CTI nu, men det handlar inte om att omedelbart utrusta alla Sveriges 1600 virkesfordon med tekniken. I första hand är det lämpligt att åkarna ”spetsar” sina fordonsflottor med någon eller några CTI-bilar som kan ta de besvärliga körningarna. Sedan växer säkert behovet i takt med erfarenheterna, säger Magnus Thor.
Fakta om CTI
Med CTI, Central Tyre Inflation, kan föraren av ett virkesfordon under färd variera däcktrycket. Detta ökar kontaktytan mellan däck och väg och minskar marktrycket ända ned till 200 mm djup, vilket gör att fordonet kan ta sig fram även på mjuka vägar. Tekniken används i dag i praktisk drift, framför allt i Nordamerika där CTI finns på ca 2500 fordon. Att utrusta ett fordon med CTI kostade i projektet 180 000-280 000 kr.
Läs mer i Resultat nr 10, 2006 som kan beställas på www.skogforsk.se eller på tel: 018-18 85 00.
Kontaktinformation
Magnus Thor, Skogforsk. Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
Många arter av vildbin har gått tillbaka på grund av odlingslandskapets förändringar. I arbetet med att rädda, vårda och bevara ekosystem i Europa spelar nödvändiga resurser för vildbin en viktig roll. Magnus Larsson har studerat denna insektsgrupp och hur deras pollination skiljer sig från andra insekters. I samband med det har han även utvecklat en metod där pollen används för att uppskatta vildbiets populationsstorlek.
Han mätte hur mycket pollen som fördes bort från blommornas ståndare och hur mycket som tillfördes blommornas pistiller och kunde visa att humlor och håriga tvåvingar var mest effektiva. Väddsandbiet, en art av vildbi som är specialiserad på att besöka väddväxter, förde bort stora mängder pollen, men besökte sedan inte honblommorna.
– Det innebär att detta bi kan ha negativ effekt på växtens pollinationsframgång, säger Magnus Larsson.
Metoden för att förutspå vildbins populationsstorlekar utgörs av ett slags pollenbudget där binas pollenbehov (som bestäms genom att mäta mängden pollen i boet) relateras till den totala pollenproduktionen (som bestäms genom att mäta mängden pollen i populationer av värdväxten). Han visar också att utnyttjandegraden (den del av den totala pollenproduktionen som samlas och används som larvföda i vildbinas bon) varierar mellan olika populationer.
Magnus Larsson föreslår också hur den idag vanligaste metoden för att uppskatta populationsstorlek för vildbin – ”märk-återfångst” – kan förenklas. Enkla observationer visade sig nämligen under studiens gång ge en bra uppskattning av populationsstorleken. Den mer tids- och kompetenskrävande proceduren med märkning och återfångst blir därmed ett överflödigt tillvägagångssätt när det handlar om att i stor skala uppskatta populationsstorlekar hos vildbin.
– Resultaten tyder på att båda dessa metoder har potential att bli nyttiga verktyg inom naturvården, säger han.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Magnus Larsson, tel: 018-471 28 70, mobil: 070- 975 89 67 eller via e-post: Magnus.Larsson@ebc.uu.se
Idag är ekonomijournalistik ett dagligt och utbrett inslag i svenska mediers nyhetsutbud. Ekonominyheterna har antagit en populariserad ton som påminner om kvällstidningarnas. Personfixeringen är utbredd och i mediedramat spelar vanligtvis börsbolagens vd:ar huvudrollerna. Samtidigt har medieaktiviteter blivit en självklar del av företagens verksamhet. Men knappt femtio år tillbaka i tiden fanns varken begreppet ekonomijournalistik eller yrkesgruppen ekonomijournalister i Sverige. Då var det också långt ifrån självklart vad ekonominyheter skulle innehålla och hur de skulle presenteras.
I syfte att hitta en förklaring till ekonomijournalistikens uppkomst har Maria Grafström undersökt tidsperioden när dagens affärstidningar grundades – 1960- och 1970-talen. Hon visar att den grundades före börsens expansion och det privata aktieägandets utbredning. Dessa faktorer brukar annars ofta lyftas fram som självklara förklaringar till det ökade utbudet av ekonominyheter.
Till stor del formades den tidiga utvecklingen på fem redaktioner: Veckans Affärer, Affärsvärlden, Dagens industri, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det fanns två olika grupper som definierade den tidiga ekonomijournalistiken: journalister som intresserade sig för att göra journalistik av ett nytt område – det svenska näringslivet – och civilekonomer som intresserade sig för företagsanalys och utvärdering och ville sprida information och kunskap om företag och företagande.
– Under denna tid fanns ingen gemensam och etablerad idé om vem som skulle producera ekonominyheter och vad dessa skulle innehålla. De två grupperna producerade helt olika typer av ekonominyheter. Journalister producerade mer populariserade och personorienterade nyheter med ett stort inslag av bilder, medan ekonomer gjorde företagsanalyser nästan helt utan bilder, säger Maria Grafström.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att framväxten av ekonomijournalistiken inte enbart kan förklaras med en ökad efterfrågan på ekonomisk information från allmänheten, utan att journalister, ekonomer och medieföretag hade egna ambitioner att utveckla och producera ekonominyheter långt innan börsens expansion.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Grafström, tel: 018-471 13 66, 070-741 46 50 eller via e-post: Maria:Grafstrom@fek.uu.se
De första mottagarna av anslag är reproduktionepidemiologerna Bengt och Karin Källén. Reproduktionsepidemiologi innebär studier på stora befolkningsunderlag inom områdena graviditet, förlossning och barnhälsa.
Lundaforskarna har bl a byggt upp en stor databas över sambanden mellan mammans användning av läkemedel och fostrets utveckling. Databasen är sökbar via nätet, men läkare och barnmorskor från hela landet ringer också direkt till Lund för att få råd om olika mediciner.
Hur det går med överlevnad, hälsa och utveckling hos för tidigt födda barn, om provrörsbefruktningar ger oönskade följder för mamman och fostret, och om illamående under graviditeten är ett bra eller dåligt tecken – det är andra frågor som kan besvaras utifrån det stora datamaterial som Bengt och Karin Källén (svärfar och svärdotter) har samlat in.
Sveriges första metadonprogram startade i Uppsala 1966, på initiativ av professor Lars Gunne som också medverkar vid konferensen. Behandlingsmetoden upptäcktes 1965 av de amerikanska forskarna Mary Jeanne Kreek, Marie Nyswander och Vincent Dole och har visat sig vara en av de mest verkningsfulla medicinska metoderna mot heroinmissbruk. Idag behandlas cirka 1 200 personer i programmet.
– Men vi har också utvecklat vårt program för en ny och växande grupp patienter, som fått ett opioidberoende framkallat av behandling för långvarig smärta. Vår långa erfarenhet och vårt goda samarbete med smärtkliniken gör att vi idag har verklig spetskompetens på detta område, säger Leif Grönbladh, verksamhetsansvarig.
Metadonbehandlingen har inte varit okontroversiell. Det har funnits en skepsis mot att en drog ska ersättas med en annan, och metadon betraktas fortfarande som ett narkotiskt preparat av många. Men det har vänt i takt med att den samlade evidensen ökat. Idag är metoden väl utvärderad och etablerad i ett 30-tal länder.
– Metadon passar in i hjärnans endorfinsystem, men till skillnad från narkotiska droger uppstår ingen toleransutveckling. Det krävs alltså inte ständigt ökande doser, utan ger istället balans i systemet, säger Leif Grönbladh.
– Heroin skapar däremot en obalans som vi kunnat visa aldrig normaliseras. Den förefaller vara livslång, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under första konferensdagen.
Konferensens syfte är att presentera programmets utveckling och forskningsresultat. Även nya rön, bland annat kring opioiders betydelse för beroendeutveckling och behandling av drogsug och abstinens, presenteras. Några av världens mest ansedda forskare på området, bland andra Mary Jeanne Kreek från Rockefeller University, New York, kommer att medverka.
Konferensen invigs av landshövding Anders Björck och rektor Anders Hallberg i närvaro av HM drottningen. Dag två inleds av sjukhusdirektör Erik Hemmingsson och vicerektor Ulf Pettersson.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Leif Grönbladh, forskare vid institutionen för neurovetenskap och föreståndare för metadonenheten, tel: 018-611 21 52, 070-325 23 91, via e-post: Leif.Gronbladh@neuro.uu.se
Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under konferensen, tel: 018-471 41 66, 070-817 41 66, e-post: Fred.Nyberg@farmbio.uu.se
