Anna Ovanfors har i sin studie tittat närmre på samspelet mellan patienter, läkare och läkemedelsföretag inom astmaområdet. En tydlig tendens hon ser i sitt material är att de patienter som får bra och uppdaterad information om läkemedlet från sin läkare också får bättre kontroll över sitt sjukdomsförlopp. De uppsöker inte läkare och sjuksköterskor i samma utsträckning, de är inte inlagda på sjukhus lika ofta och de har lägre sjukfrånvaro jämfört med den grupp patienter som känner sig sämre informerade om det läkemedel de använder.
− Min studie visar att samhället skulle tjäna på ökade möjligheter för läkemedelsbolagen att nå ut till läkarkåren, säger Anna Ovanfors. Patienterna måste få bättre bemötande och bättre utbildning av läkarna i samma takt som läkemedlen förbättras. Annars riskerar man att läkemedlens möjlighet till samhällsvinster, i form av färre sjukskrivningar och färre sjukvårdsbesök, uteblir.
Idag är det dock inte lätt för läkare att hålla sig välinformerade om nya läkemedel. Antalet utbildningsdagar för läkare har skurits ned och kontakten mellan läkare och läkemedelsföretagen är hårt reglerad. Anna menar att en ”neutral” myndighet som filtrerar information mellan läkemedelsföretagen och läkarna skulle kunna vara en lösning på problemet.
Studien omfattar nära 600 personer i Sverige och har utförts på både astmacentra och vårdcentraler.
Anna Ovanfors avhandling spänner över två delområden, hälsoekonomi, inkluderat den studie som omskrivs ovan, samt icke-linjär tidsserieanalys. Avhandlingens titel är ”Essays on Nonlinear Time series Analysis and Health Economics” och kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
Anna Ovanfors, ekonomie doktor
Tel: 08-470 67 01 / 070-220 71 73
E-post: ovanfoa@wyeth.com
PROFESSOR ADRIAN LUSSI är verksam vid universitetet i Bern, Schweiz. Med sin forskning har han framförallt ökat våra kunskaper om kariessjukdomen och vad som blivit ett allt ökande problem, nämligen dental erosion. Adrian Lussi har på ett systematiskt och konsekvent sätt analyserat mekanismerna bakom dentala erosionsprocesser, deras uppkomst och förebyggande, vilket resulterat i kliniskt tillämpbara profylaktiska metoder. Han har dessutom medverkat vid utveckling och utprovning av ny metodik för tidig kariesdetektion och kvantifiering samt bedrivit olika studier inom kariesprofylaktik. Som redaktör och författare till den första internationella läroboken inom området dental erosion har han bidragit till ytterligare spridning av kunskap.
PROFESSOR JORMA TENOVUO är verksam vid universitetet i Åbo i Finland. Genom sin forskning om munhålans olika försvarssystem har han bidragit till en ökad och användbar kunskap, såväl basvetenskapligt som kliniskt, om tand- och munsjukdomarna. Jorma Tenovuo har genom systematiska och nydanande studier av salivens olika försvarsmekanismer mot patogena mikroorganismer bidragit till väsentligt ökade kunskaper om den orala ekologin. Detta har i sin tur omsatts i ett flertal profylaktiska tillämpningar för förebyggande av tand- och munsjukdomar. Han har därutöver bedrivit ett flertal kliniska studier beträffande kariesprofylaktik. Genom sin medverkan i flera uppskattade läroböcker har han bidragit till att ytterligare sprida kunskap.
Yngve Ericssons pris, tidigare kallat Patentmedelsfondens pris för odontologisk profylaxforskning, delas ut vart tredje år av Stiftelsen Patentmedelsfonden för Odontologisk Profylaxforskning och Karolinska Institutet gemensamt. Syftet är att belöna framstående insatser för att förebygga tandsjukdomar. Patentmedelsfonden instiftades 1963 på basis av intäkter från patent (främst patent på fluortillsats till tandkrämer i syfte att motverka karies). Fonden delar varje år ut cirka 1,5 miljon kronor som bidrag till forskning med syfte att förebygga tandsjukdomar.
Prisutdelningen äger rum den 2 november i Berwaldhallen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Birgit Angmar-Månsson, professor vid Karolinska Institutet och stiftelsens sekreterare
Tel: 08 – 524 882 61
E-post: Birgit Angmar-Mansson@ki.se
Anders Linde, professor vid Sahlgrenska Akademin och stiftelsens ordförande
Tel: 031 – 773 33 86.
E-post: linde@odontologi.gu.se
Katarina Sternudd, pressekreterare Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Målsökande antikroppar är en metod som nu är i snabb utveckling. Tekniken går ut på att binda radioaktivt laddade molekyler till antikroppar som via blodbanan söker upp och fäster vid cellyteproteiner på just den tumörtyp man är ute efter. Därmed får strålbehandlingen en bättre och mer riktad effekt.
Syftet med avhandlingen är att öka kunskaperna om hur nya rekombinanta antikroppar (producerade med molekylärbiologiska, genmodifierande metoder) kan skräddarsys för att söka sig till tumörceller. Genom manipulation av den monoklonala antikroppen H7 skapades fyra olika konstruktioner som jämfördes i termer av löslighet, stabilitet, attraktionskraft och tillverkningsmöjligheter. Samtliga visade sig kunna söka upp experimentellt framkallade tumörer på möss, men med klara skillnader i bl.a. den tid de fäste vid tumörcellerna. Möjligheterna att behandla cancer med de konstruerade antikropparna studerades både med och utan kompletterande, vanlig strålbehandling. Den kombinerade behandlingen visade sig kunna ge en signifikant tillväxtminskning hos tumören och dramatiska utseendeförändringar samt celldöd. Resultaten stöder antagandet att målsökande antikroppar har möjlighet att bli viktiga verktyg i klinisk cancerbehandling.
Ali Sheikholvaezin är doktorand vid enheten för immunologi, tel. 090-785 26 66, epost ali.sheikholvaezin@climi.umu.se
Avhandlingen, som läggs fram fredagen den 13 oktober vid Inst. för klinisk mikrobiologi och Inst. för strålningsvetenskaper, har titeln Recombinant antibodies and tumour targeting.
Disputationen äger rum i Sal A103 (Astrid Fagraeussalen), by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Gregory P Adams, Fox Chase Cancer Center, Philadelphia, USA.
I studien fick 95 sjuksköterskor i Fyrbodalområdet ange vilka områden de ansåg borde prioriteras inom patientnära forskning.
– Sjuksköterskorna önskade mer forskning om hur man etablerar en vårdrelation som bevarar den enskilda människans integritet och värdighet, och får patienterna att känna sig respekterade och lyssnade till, säger Siv Bäck-Petterson.
Forskning kring betydelsen av beröring, näring, tröst, hopp, sömn och stimulans fanns alla med på sjuksköterskornas prioriteringslista. De ville också se forskning om vilken betydelse samverkan mellan olika vårdgivare har för patientens välbefinnande.
Avhandlingen pekar på att mänsklig omsorg är betydelsefullt för att främja patienternas aktiva medverkan i läkeprocessen och för att minska missnöjet med vårdkontakterna. Sjuksköterskornas professionella utveckling påverkas också positivt.
– De sjuksköterskor som blir berörda av sina patienter och möter patienten som en kompetent medmänniska lär sig att lättare hantera etiskt svåra situationer. Sjuksköterskan utvecklar då också ett förhållningssätt som präglas av närhet, förståelse och engagemang, säger Siv Bäck-Pettersson.
Siv Bäck-Petterson har också analyserat journaler för alla de patienter över 65 år som amputerades vid Uddevalla sjukhus under ett år. Hennes slutsats är att den mänskliga omsorgen inte skrivs in i journalerna. Det innebär att den sjukvårdspersonal som ger medmänskligt engagemang till sina patienter inte kan uppmärksammas för det arbete de utför.
– Det gör det också betydligt svårare att utvärdera vilken effekt omtanke, uppmärksamhet och hänsynstagande har för patientens tillfrisknande. Om journalerna också redogjorde för hur patienterna subjektivt upplever vården skulle det bli lättare att bedriva vetenskaplig forskning om omsorgens betydelse för vårdens resultat, säger Siv Bäck-Pettersson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Caring in research and practice- some nursing aspects
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Siv Bäck-Pettersson, leg. sjuksköterska, telefon: 0522-26 10 09, 070-646 51 92, e-post: siv.back-pettersson@vgregion.se
Handledare:
Professor Cecilia Björkelund, telefon: 031- 773 68 32, e-post: cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se
Universitetslektor Evelyn Hermansson, telefon: 031- 773 60 95, e-post: evelyn.hermansson@fhs.gu.se
Resultaten i avhandlingen visar på den potential som finns när äldre är engagerade i aktiviteter. Resultaten kan därför skapa grund för både preventiva och rehabiliterande insatser för äldres hälsa. Engagemang i fritidsaktiviteter visar sig bidra till hälsan i minst lika stor grad som de så kallade ADL-aktiviteterna, d v s att ta hand om sig själv och sitt hem. Detta är särskilt intressant då dessa typer av aktiviteter traditionellt sett ägnas liten uppmärksamhet inom dagens vård och rehabilitering.
Avhandlingen bygger dels på kvalitativa intervjuer med äldre i samband med deltagande i ett gruppaktivitetsprogram och dels på datainsamling i samband med hembesök hos en grupp av personer i en tvärsnittsstudie av de allra äldsta, studien Umeå 85+.
I avhandlingen presenteras en utvärdering av ett instrument omfattande fritidsaktiviteter. Utvärderingen visar att instrumentet är trovärdigt, dvs mäter det som det är menat att mäta, men att instrumentet har lägre grad av känslighet dvs kan avspegla förändringar i nivå av fritidsengagemang hos de allra äldsta. Engagemang i aktiviteter beskrivs av äldre både utifrån handling, vilket innebär att känna en kreativ kraft och att vara i ett lärande sammanhang, men också en känsla av omvandling med nya erfarenheter och personlig syntes. Tillsammans skapar erfarenheterna av engagemang möjligheter och kraft för utveckling. Repertoaren av engagemang i fritidsaktiviteter visar sig främst innehålla sociala och kulturella aktiviteter, medan bollsporter och anläggningsidrott är mest sällsynt.
Att understödja och bibehålla god hälsa hos äldre är angeläget både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Ökade kunskaper om äldres engagemang i aktiviteter är angeläget då äldre är den grupp i samhället som ökar snabbast i antal och då engagemang i aktiviteter beskrivs i litteraturen vara kopplade till hälsofaktorer.
Fredag 13 oktober försvarar Ingeborg Nilsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Occupational engagment among older people – Evaluation, Repertoire and Relation to life satisfaction.
Disputationen äger rum fredagen den 13 oktober kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå Universitet. Fakultetsopponent är docent Ulla Sonn, Institutionen för arbetsterapi och fysioterapi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Ingeborg Nilsson är uppvuxen i byn Bäsksjö utanför Vilhelmina. Som arbetsterapeut har hon arbetat i Östersund med rehabilitering av personer med hand- och armskador innan hon 1996 flyttade till Umeå för arbete inom kommunens äldreomsorg. Hon är verksam vid enheten för arbetsterapi och nås på telefon 070-560 4560 eller via e-post Ingeborg.Nilsson@occupther.umu.se.
Skämtpress upplevde sin storhetstid decennierna kring sekelskiftet 1900. Då fanns i Sverige ett 60-tal tidningar. I skämtpressen kommenterades med olika grad av humor dagsaktuella händelser samt kulturpersonligheter och politiker, kulturliv och världshändelser i form av kåserier, artiklar och skämthistorier, oftast illustrerade. Tidningarna anlitade ett flertal tecknare, många mer eller mindre bortglömda idag.
– Att bläddra igenom ett antal årgångar svenska skämttidningar är som att kliva in i sekelskiftets Sverige, det är som att befinna sig på gatan bland hästdroskor och skramlande spårvagnar eller i en salong med doft av te och ljud av porslin och frasande krinoliner, det är som att höra skrik och måsar och svordomar från hamnarna och skål och bubblande champagne från de fina salongerna, berättar Anne Banér och fortsätter:
– I detta myller finns också barnen, här konfronteras de med vuxna och med varandra i möten på stadens gator, de ses leva sina liv i borgerligt inredda salonger eller i mörka kyffen mot stinkande bakgårdar med utedass på rad. Barnen i skämtpressens värld har tillskrivits ett antal roller som dels på ett humoristiskt sätt bidrar till att belysa det omgivande samhället med dess sociala strukturer och moraliska värderingar dels till att rent allmänt i komikens form roa den vuxne läsaren.
Teckningar och anekdoter med barn i de två skämttidningarna Söndags-Nisse och Strix under åren 1894-1924 utgör materialet i avhandlingen. Huvudsyftet har varit att studera hur barn gestaltas och vilka roller de tillskrivits i de två tidningarna. Ett delsyfte har belyst relationen mellan text och bild och i samband med det har tecknarnas bidrag i skämtpressen analyserats. Ett tredje syfte har varit att sätta in skämten i ett humorteoretiskt perspektiv för att få svar på frågan om vilken typ av skämt som förekommer i tidningarna.
Materialet har analyserats i sju grupper utifrån de egenskaper barnen tillskrivits: Det avslöjande barnet, Det sanningssägande barnet, Det uppkäftiga barnet, Det smarta och fyndiga barnet, Det busiga barnet, Det elaka barnet och Det naiva barnet. I de fyra första grupperna träder ett starkt och upproriskt barn fram på tidningssidorna, ett barn som vågar gå emot vuxenvärlden och stå upp för sig själv. Dessa barn röjer mycket om den samtid de var en del av.
Det barn som mejslas fram i de andra grupperna utmärks inte av sådana starka karaktärer. Här skämtas det om barns elakhet, dumhet och naivitet, mer allmängiltiga begrepp. Dessa anekdoter och bilder har därför inte i lika hög grad kunnat ställas i relation till samtiden.
– Anekdoterna bygger på en dialog oftast mellan en vuxen och ett barn. Genomgående är det vuxna som frågar något och barnet som svarar. Det tolkas som ett uttryck för makt från de vuxnas sida gentemot barnen, säger Anne Banér.
De sju grupperna representerar två typer av skämt: satiriska och underhållande skämt. Undersökningen visar att i de satiriska skämten är barnens roll i första hand att i skämtets form informera om samtida förhållanden medan den i de underhållande skämten huvudsakligen är att roa den vuxne läsekretsen.
Avhandlingens titel: Uppkäftiga ungar och oförargliga barn: Barn i svensk skämtpress 1894-1924
Ytterligare information
Anne Banér, doktorand Konstvetenskapliga institutionen, tfn 0739-40 12 12, e-post anne.baner@barnkultur.su.se. Anne Banér är även författare till boken ”Bilden av barnet”.
För bild på Anne Banér, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
Faktum är att inget av allt detta krävs för att två människor ska kunna gifta sig. Det formella krav som finns för en lagligt genomförd vigsel är att paret genomgått hindersprövning, att akten utförs av en auktoriserad vigselförrättare och att den övervakas av två vittnen. Ändå är det allt det där andra som förknippas med bröllop. En vigsel kräver få föremål medan bröllop kopplas samman med en mängd föremål, människor och föreställningar.
Eva Knuts har studerat bröllop som ett event och planeringen inför bröllop samt olika betydelser av och förståelser för alla de föremål som hör ett ”riktigt” bröllop till. Valet av inriktningen på studien hänger samman med hennes intresse för dels föremål, dels konsumtion. Hon har djupintervjuat par under planeringstiden om hur de skapar sina bröllop. Några aktörer i bröllopsfältet – såsom frisörer, de som möter kunderna i bröllopsbutiker, präster, guldsmeder och fotografer – har också intervjuats.
Avhandlingen är unik såtillvida att i den kombinerar klassiska intresseområden inom etnologi, såsom bröllop och föremålsforskning, med det med dagsaktuella fenomen som ”upplevelseekonomi” och konsumtion.
Avhandlingens titel: Något gammalt, något nytt – skapandet av bröllopsföreställningar.
Opponent: Fil. dr Cecilia Fredriksson, Lund
Disputationen äger rum lördagen den 14 oktober 2006 kl. 13.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Se ett inslag om detta från Vetenskapslandet 10/5 2006.
Gå in på:
https://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89232
Skrolla ner lite så hittar du ”Hur blir ett bröllop till?”
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Eva Knuts, 031-773 56 14,
eva.knuts@cfk.gu.se, http://www.evaknuts.se
Avhandlingen kan beställas via http://www.maraforlag.com
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-773 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Verbet få är ett mycket karakteristiskt ord i det svenska språket i kraft av sin höga frekvens och sin mycket komplexa användning. Vid sidan av sin användning som huvudverb med grundbetydelsen komma i besittning av (få en bok) kan det också användas som kausativt hjälpverb (få Kalle att arbeta, få huset målat), partikelverb (få upp dörren) och modalt hjälpverb (få gå hem). Undersökningen baseras på en svensk-fransk parallellkorpus (Corpus Parallèle Suédois-Français), som består av tio svenska och tio franska originaltexter med översättningar till respektive språk. Korpusen omfattar sammanlagt 2,8 miljoner ord. De 4 790 förekomster av verbet få som korpusen innehåller, belagda i original- och översättningstexter, analyserar Ramnäs i sin avhandling.
Utöver de vanligaste franska motsvarigheterna för varje användning – t.ex. verben avoir och recevoir för få komma i besittning av och verben devoir och pouvoir för modalt få – identifieras andra, mindre vanliga motsvarigheter, t. ex fall där få tillsammans med ett komplement svarar mot ett enkelt franskt verb (få sömn – dormir sova, osv.) eller då subjet och objekt byter roller (få en klocka – donner ge une montre, osv.).
Nollkorrespondens – det vill säga då det inte går att identifiera något element i franskan som direkt svarar mot verbet få – förekommer i högre eller lägre grad för alla användningar. När få används som huvudverb, som partikelverb eller som kausativt hjälpverb är nollkorrespondens relativt ovanlig och kan förklaras av generella strukturskillnader mellan de båda undersökta språken. När få används som modalt hjälpverb är nollkorrespondens mycket vanlig. Vissa användningar av få uppvisar stora skillnader mellan källspråkstexter och målspråkstexter. I korpusen är modalt få underanvänt i svenska målspråkstexter medan kausativt få är överanvänt. Som ekvivalenter till det svenska verbet få uppvisar på samma sätt även vissa franska verb och uttryck en stor skillnad i frekvens om man jämför käll- och målspråkstexter. I avhandlingen diskuteras faktorer som kan tänkas bidra till denna ojämna fördelning.
Avhandlingens titel: Étude contrastive du verbe suédois få dans un corpus parallèle suédois-français.
(En kontrastiv studie av det svenska verbet få i en svensk-fransk parallellkorpus.)
Opponent: Professor Hans Kronning, Uppsala
Disputationen äger rum lördagen den 14 oktober 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Mårten Ramnäs
031-773 18 09 (arb.), 0704-30 12 02
marten.ramnas@rom.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-773 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
. I den nya försäkringsavtalslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2006, har nya regler införts. Direktkravsregler finns även i ett antal speciella författningar som reglerar obligatorisk ansvarsförsäkring, till exempel för fordonsägare som måste ha trafikförsäkring.
Jessika van der Sluijs redogör i sin avhandling för de regler som gäller mellan den skadelidande och försäkringsgivaren i en direktkravssituation, dels enligt försäkringsavtalslagen, dels enligt de speciella författningar som reglerar obligatorisk ansvarsförsäkring. Hon visar att direktkravsregleringen är splittrad och att olika regler gäller i de olika författningarna. Ett enhetligt grepp om regleringen saknas i svensk rätt. Den enskildes direktkravsrätt mot ett försäkringsbolag avgörs därför av vilken slags ansvarsförsäkring det rör sig om.
Jessika van der Sluijs är jur. kand. och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Disputationen äger rum fredagen den 6 oktober kl. 10.00 i Sal G, Arrheniuslaboratoriet, Svante Arrhenius väg 14-18, Stockholms universitet, Frescati. Opponent är Eva Lindell-Frantz, jur dr, Juridiska fakulteten, Lund.
Kontaktinformation
Jessika van der Sluijs nås på tel 08-674 75 06 eller e-post: jessika.van-der-sluijs@juridicum.su.se.
– Till 90 procent är det dessa två världsnamn, Ibsen och Strindberg, som förekommer. Det har också varit möjligt att se Vilhelm Moberg, Lars Norén och PO Enquist. Men det är få andra som är kända då de inte är översatta till spanska, säger Louise von Bergen, själv bosatt i Uruguay sedan 20 år.
De nordiska författarnas pjäser har spelats för publiken i 53 föreställningar under mer än hundra år, 1898 – 2001, först genom gästspel från Europa och från och med 50-talet genom de uruguayanska teatrarna. Dessa har tolkat texterna så att de passat in i den aktuella uruguayanska verkligheten under olika perioder – 50-talets lugn och välmåga, 60-talets motståndsteater, diktaturens förtryck och censur under 70-talet och dagens tillåtande mångfald.
”Ibsen tänker inte bra men upphöjt”, skrev en kritiker 1896. ”Han är en messias med två ansikten som hade Sigfrids mod och stridsvilja och Parsifals karaktär av förlossare” skriver en annan. ”Hedda Gabler” och ”Frun från havet” var figurer från ett dimmigt Norden och svåra att förstå sig på för uruguayaner, men tagna rätt ut ur den nordiska verkligheten, menade man. Senare blev Ibsen en av klassikerna som inte ifrågasattes, för att idag kräva en rejäl både estetisk och innehållsmässig omarbetning. Strindberg är en ”våg som inte hittar sin jämvikt och går upp och ner ständigt och desperat”, men han är ett geni, exklusiv och svår att sätta upp. Båda användes de som slagträn i könsrollsdebatten, på var sin sida.
Midsommarafton och hemlighuset i ”Fröken Julie” är det svårt att förhålla sig till i Uruguay och därför stryks de scenerna och anpassas till lokala företeelser inom räckhåll för publiken. Regissören kan ibland vara bergmanskt avmätt och ändå nå sin publik. Men när modern i Mobergs ”Din stund på jorden” endast får visa sin förtvivlan genom att stryka sin döde son lätt över kinden, hänger inte publiken med. En sådan brist på uttrycksfullhet mellan mor och barn är obegriplig.
– Teatern i Latinamerika är inte alltid samhällsanknuten och i protest mot missförhållanden. Här finns också uttryck för existentiell problematik, till exempel i tolkningen av ”Ett dockhem” 1989 där Noras kamp mellan sitt behov att vara fri men utsatt och att vara beroende och skyddad uttrycktes i hennes dans under 25 minuter av den en timmes
långa föreställningen, säger Louise von Bergen.
Louise von Bergen disputerade den 30 september 2006 med avhandlingen ”Nordisk teater i Montevideo – kontextrelaterad reception av Henrik Ibsen och August Strindberg”.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Louise von Bergen, tfn hem +00 598 789 2 7090863, e-post lvbergen@chasque.net
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Patric Ljung, doktorand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap i Norrköping, har ägnat en stor del av sitt avhandlingsarbete åt medicinsk visualisering och så kallade virtuella obduktioner. I dessa fall hämtas data från datortomografi (skiktröntgen).
Det första steget på vägen till en användbar bild är att strukturera om alla data, dela upp dem i små block – som sockerbitar i förhållande till en hel människokropp. Dessa block lagras på datorns hårddisk i flera upplösningsnivåer. Efter en analys av vad användaren vill se, anpassas detaljnivån i varje block så att den önskade bilden får tillräckligt hög kvalitet.
Genom att sortera bort information som inte bidrar till bilden, kan mycket stora dataset få rum på grafikkorten i vanliga spel- och multimediadatorer. I praktiken kan datamängden reduceras till mellan en tiondel och en trettiondel utan att ett mänskligt öga uppfattar någon kvalitetsförsämring.
Tack vare de nya metoderna kan läkare få allmän tillgång till verktyg för diagnos och analys i form av tredimensionell visualisering. En röntgenläkare kan till exempel undersöka en hel kropp, med en datamängd som motsvarar en tvåtimmars dvd-film (5-7 gigabyte), och steglöst zooma in enskilda detaljer i full upplösning. Metoderna medger också att originaldata bevaras, vilket är ett krav vid alla medicinska tillämpningar.
I avhandlingen presenteras också den rättsmedicinska tillämpningen med oblodiga, virtuella obduktioner. Hittills har i samarbete med Centrum för medicinsk bildbehandling och visualisering (CMIV) och Rättsmedicinalverket omkring 160 döda kroppar undersökts, som komplement och förberedelse till traditionell obduktion. På detta vis får man också ett objektivt dokument som utan åverkan på kroppen kan analyseras om och om igen. Med de nya metoderna kan dessa dataset visualiseras i helkroppsversion på vanliga persondatorer.
Avhandlingen Efficient methods for direct volume rendering of large data sets läggs fram vid disputation fredag 6 oktober kl 9.15 i sal K3, Kåkenhus, Bredgatan, Campus Norrköping. Opponent är professor Thomas Ertl, University of Stuttgart, Tyskland.
Kontaktinformation
Patric Ljung 011-363327, 0709-441100, plg@itn.liu.se
Vad är utsatthet? Vilka barn är utsatta? Kriterierna för vad som menas med utsatthet förändras med historiens gång. De barn som idag kallas fattiga kan ha både mobil, dvd och hygglig mat på bordet. Deras utsatthet består framför allt i en dålig självbild. Många unga saknar också skyddet av en social gemenskap. Kunskapsöversikten belyser ett brett urval av frågor om utsatthet utan att göra anspråk på att vara heltäckande.
Beställningsinformation
Utsatta barn – allas ansvar beställs på www.fas.se eller genom Hellmans förlag,
tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79 kr, porto tillkommer.
ISBN 91-89602-28-5
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), postadress: box 2220, 103 15 Stockholm,
tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Arbetsskador i nacke och skuldror drabbar så många som hälften av befolkningen någon gång i livet. Efter fem år har bara en tredjedel blivit bättre. I dag bedöms arbetsskador i så kallade skadeutredningar genom att granska varje riskmoment inom ett visst yrke – till exempel arbete med händerna över axelhöjd – för sig. Men Wim Grooten visar i sin avhandling att en kombination av minst två av tre riskmoment på arbetsplatsen ger en kraftigt ökad risk att utveckla besvär med nacke och skuldra.
Risken ökar med nästan fem gånger om till exempel tungt manuellt arbete kombineras med ensamarbete och om man arbetar i skift.
– Jag har lagt ihop ett och ett och sett att det blir tre. Förhoppningsvis kommer det här att få genomslag i framtida skadeutredningar av arbetsskador så att människor får rätt hjälp, säger Wim Grooten, sjukgymnast och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
I sin studie upptäckte Wim Grooten också att försök att förbättra den ergonomiska situationen på jobbet för en person med arbetsskador i nacke och skuldror och ländrygg inte hjälper. Resultatet gäller över en femårsperiod.
– Det här resultatet sparkar många på smalbenen. Men min avhandling visar tydligt att hela det kritiska momentet, till exempel ett tungt lyft, måste bort för att den drabbade ska bli av med smärtan. Vi måste helt enkelt anpassa arbetet till människan och inte tvärtom, säger Wim Grooten.
Avhandling: ”Work and Neck/ Shoulder Pain, Risk and Prognostic Factors” av Wim Grooten vid Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för yrkesmedicin, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Wim Grooten
Tel: 0735-832995
E-post: wim.grooten@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Allteftersom järnvägen används kommer dess funktion att gradvis försämras på grund av olika typer av slitage, vilket i sin tur leder till att det uppstår risker. För att förhindra detta utförs underhåll för att bevara systemet i – eller återställa det till – ett tillstånd där det kan uppfylla intressenternas krav.
Trots att underhåll utförs för att garantera både driftsäkerhet och säkerhet kan ett felaktigt underhåll bidra till olyckor med allvarliga följder. Ett exempel är katastrofen i indiska Bhopal 1984, när en kemikaliefabrik släppte ut stora mängder livshotande kemikalier, vilket bidrog till att 100-tals människor dog och 1.000-tals skadades svårt. Ett annat exempel är katastrofen i Nordsjön 1988 när oljeplattformen Piper Alpha totalförstördes och 100-tals människor förolyckades.
I båda dessa olyckor var underhåll en bidragande faktor. Traditionellt sett har ”den mänskliga faktorn” ansetts som en betydande orsak till den här typen av olyckor, men det är dock inte den enda eftersom det oftast finns fler faktorer som bidrar till dessa mänskliga fel.
Doktorsavhandlingen Maintenance-related incidents and accidents- Aspects of hazard identification med vilken Mattias Holmgren disputerar den 5 oktober, kom till för att identifiera sådana orsaker och syftar till att undersöka och beskriva olika riskkällor som bidrar till underhållsrelaterade incidenter och olyckor för att på så sätt bidra till att riskerna reduceras.
– För att uppnå det har jag genomfört olika studier, en av dem undersöker såväl incidenter som olyckor orsakade av underhåll vid den svenska järnvägen. Den andra studien undersöker upplevda riskkällor i samband med underhållsarbeten inom svensk pappersindustri, säger Mattias Holmgren.
– Järnvägsstudien visar att bristfälligt infrastrukturunderhåll är en betyande orsak till kollisioner och urspårningar och den visar också på tre betydande underhållsrelaterade riskkällor inom svensk järnväg – kommunikationsbrister, brister vid mottagande av information och utelämnade arbetsmoment.
Båda studierna visar att en betydande underhållsrelaterad riskkälla är otillräcklig kommunikation mellan olika aktiviteter inom underhållsarbetet.
Mattias Holmgren är född i Västerås och flyttade till Luleå 1990 där han tog sin civilingenjörsexamen i industriell arbetsmiljö 2001.
Han har bland annat arbetat som elektriker på Inexa Profil, som pressoperatör på Scania och som underhållskonsult på EMK Elmotorkonsult.
Upplysningar: Mattias Holmgren, tel. 0920-49 29 98, mattias.holmgren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Immunförstärkare ges tillsammans med vaccin för att få ett bättre immunsvar och det är nödvändigt att ge immunförstärkare om vaccinet ska ges i form av nässprej eller dryck.
Genom att kombinera de två immunförstärkarna CTA1-DD och ISCOM har en ny effektiv immunförstärkare utvecklats. Utvecklingen har skett i samarbete med Göteborgs universitets vaccincentrum MIVAC och företagen Biovitrum AB och ISCONOVA AB.
Den nya vaccinkomponenten kallas CTA1-DD/ISCOM. Avhandlingen visar att komponenten skulle kunna fungera som en förstärkare vid vaccinering mot till exempel klamydia.
– I min forskning har jag funnit att den kombinerade vaccinkomponenten är en mycket effektiv stimulator av genital T-cellsimmunitet, vilket är viktigt för att öka skyddet mot sexuellt överförbara sjukdomar, säger Anja Helgeby.
Klamydiainfektioner är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i världen. Även om infektionen lätt kan behandlas med antibiotika visar en stor del av infektionerna inga symptom och förblir därmed obehandlade. Upprepade infektioner kan leda till vävnadsskador i underlivet och senare utomkvedshavandeskap och infertilitet.
– En klamydiainfektion kan också öka risken att smittas av HIV eftersom slemhinnan är mer mottaglig för virus under pågående infektion. Därför är ett vaccin mot klamydia önskvärt, säger Anja Helgeby.
Kombinationskomponenten CTA1-DD/ISCOM testas nu prekliniskt tillsammans med flera olika vaccinkandidater, som klamydia, influensa och tuberkulos. Resultaten har hittills varit mycket lovande.
– Vi har inte genomfört några prövningar på patienter ännu, men vår forskargrupp arbetar aktivt för att inom en snar framtid kunna börja med kliniska utvärderingar, säger Anja Helgeby.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: The development of a new combined adjuvant vector for mucosal immunization; CTA1-DD/ISCOM
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anja Helgeby, fil. mag., telefon: 031-773 63 33, 073-656 10 18, e-post: anja.helgeby@immuno.gu.se
Handledare:
Professor Nils Lycke, telefon: 031- 773 63 21, e-post: nils.lycke@microbio.gu.se
Forskarna har analyserat introduktionen av den amerikanska kanalen Fox News i 9256 amerikanska städer i 28 stater och hur väljarnas röstande ändrades i president- och senatsval.
– Benägenheten att rösta republikanskt i presidentvalet ökade mellan år 1996 och 2000 när hushållen fick tillgång till nyhetskanalen Fox News. Vi uppskattar att Fox News övertygade mellan tre och åtta procent av sina tittare eller mellan 11 och 28 procent, beroende på hur man mäter Fox publik, säger Ethan Kaplan forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES).
Resultaten indikerar att det inte enbart handlade om att enskilda politiker vann röstningsfördelar utan om en bred, ideologisk påverkan som inte var knuten till att vissa personer exponerats i större eller mindre utsträckning.
– Eftersom kabelföretagen har ett utbud som bestäms på lokal nivå, så har Fox News enbart introducerats i vissa städer. Det har gett oss möjlighet att jämföra röstningsbeteendet i geografiskt närliggande städer, med socioekonomiskt snarlika förhållanden, där vissa erbjudit Fox News och andra inte, säger Ethan Kaplan.
Rupert Murdoch introducerade år 1996 kanalen Fox News Channel för att konkurrera med CNN. Liksom CNN erbjöds kanalen bara via kabel och i begränsad utsträckning via satellit. Genom aggressiv marknadsföring kom allt fler kabelföretag att lägga till Fox Channel i sitt utbud. Den geografiska expansionen följdes av motsvarande ökning i publikandel.
– Trots att Fox News endast var tillgängligt i 19,5 procent av av de amerikanska städerna och sågs av 17,3 procent av befolkningen, varav 37,5 procent redan var republikaner, så lyckades ändå Fox News övertyga 200 000 väljare att rösta republikanskt i valet 2000. Det är sannolikt att det kan ha haft en avgörande effekt i den mycket jämna valutgången detta år, säger Ethan Kaplan.
Artikel: ” The Fox News Effect: Media Bias and Voting” publiceras i Quarterly Journal of Economics 122:3, 2007
Kontaktinformation
För ytterligare information
Ethan Kaplan, forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), tfn 08-16 25 27 , e-post ethan.kaplan@iies.su.se
För bild på Ethan Kaplan
Annika Andreasson, tfn 08-16 29 24, epost: annika.andreasson@iies.su.se
