Forskarna har analyserat introduktionen av den amerikanska kanalen Fox News i 9256 amerikanska städer i 28 stater och hur väljarnas röstande ändrades i president- och senatsval.
– Benägenheten att rösta republikanskt i presidentvalet ökade mellan år 1996 och 2000 när hushållen fick tillgång till nyhetskanalen Fox News. Vi uppskattar att Fox News övertygade mellan tre och åtta procent av sina tittare eller mellan 11 och 28 procent, beroende på hur man mäter Fox publik, säger Ethan Kaplan forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES).
Resultaten indikerar att det inte enbart handlade om att enskilda politiker vann röstningsfördelar utan om en bred, ideologisk påverkan som inte var knuten till att vissa personer exponerats i större eller mindre utsträckning.
– Eftersom kabelföretagen har ett utbud som bestäms på lokal nivå, så har Fox News enbart introducerats i vissa städer. Det har gett oss möjlighet att jämföra röstningsbeteendet i geografiskt närliggande städer, med socioekonomiskt snarlika förhållanden, där vissa erbjudit Fox News och andra inte, säger Ethan Kaplan.
Rupert Murdoch introducerade år 1996 kanalen Fox News Channel för att konkurrera med CNN. Liksom CNN erbjöds kanalen bara via kabel och i begränsad utsträckning via satellit. Genom aggressiv marknadsföring kom allt fler kabelföretag att lägga till Fox Channel i sitt utbud. Den geografiska expansionen följdes av motsvarande ökning i publikandel.
– Trots att Fox News endast var tillgängligt i 19,5 procent av av de amerikanska städerna och sågs av 17,3 procent av befolkningen, varav 37,5 procent redan var republikaner, så lyckades ändå Fox News övertyga 200 000 väljare att rösta republikanskt i valet 2000. Det är sannolikt att det kan ha haft en avgörande effekt i den mycket jämna valutgången detta år, säger Ethan Kaplan.
Artikel: ” The Fox News Effect: Media Bias and Voting” publiceras i Quarterly Journal of Economics 122:3, 2007
Kontaktinformation
För ytterligare information
Ethan Kaplan, forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), tfn 08-16 25 27 , e-post ethan.kaplan@iies.su.se
För bild på Ethan Kaplan
Annika Andreasson, tfn 08-16 29 24, epost: annika.andreasson@iies.su.se
Irriterad tarm (irritable bowel syndrome, IBS) är en funktionell åkomma i mag-tarmkanalen som idag kan betecknas som en dold folksjukdom. Den drabbar relativt unga människor och särskilt kvinnor. Symtomen är antingen kroniska eller uppträder periodvis i form av magvärk, uppspändhetskänslor i magen, förstoppning och diarré.
10-20 procent av befolkningen har dessa besvär som i många avseenden speglar vårt moderna stressade liv. Orsakerna bakom IBS är många och behandlingen inom primärvården är oftast fokuserad på att lindra symtomen snarare än att bota sjukdomen. Trots att sjukdomen inte är livshotande blir det dagliga livet allvarligt påverkat för dem som drabbas.
Doktoranden Åshild Olsen Faresjö vid Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap har granskat data från tre vårdcentraler under fem års tid. Dessa data kompletterades med en fallkontrollstudie bland 515 patienter med IBS och 4 500 i en kontrollgrupp.
Ett av avhandlingens huvudresultat är att kvinnor med litet inflytande i planeringen av sitt arbete, litet inflytande över sin arbetstid och små möjligheter att lära nya saker i arbetet, löper störst risk att drabbas av sjukdomen. Detta gäller även efter att data justerats för andra tänkbara inverkande faktorer.
Symtomen gör att patienter av båda könen påverkas i sitt dagliga yrkesliv. Kvinnliga IBS-patienter uppgav också betydligt lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kvinnor i samma ålder utan denna sjukdom, och även jämfört med män som hade sjukdomen.
Avhandlingen ”Irritable bowel syndrome diagnosed in primary care – occurence, treatment and impact on everyday life” läggs fram vid disputation fredag 6 oktober 2006, kl 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Campus US, Linköping.
Kontaktinformation
Åshild Olsen Faresjö
e-post ashfa@ihs.liu.se
tel bostad 013-177502, mobil 070-3629593
– Min avhandling handlar om hur förbudet att sälja tobak till minderåriga har påverkat deras möjlighet att köpa tobak, säger Mona Sundh, som disputerade den 29 september. De resultat som presenteras i avhandlingen bygger bland annat på provinköp av tobak som genomförts med hjälp av ungdomar. Avhandlingen handlar också om hur efterlevnaden av lagen kan förbättras.
Den 1 januari 1997 infördes i Sverige en lagstadgad åldersgräns vid 18 år för inköp av tobak. Syftet var att minska tillgängligheten för ungdomar och därmed minska konsumtionen. I sin avhandlingen har Mona Sundh studerat om den svenska åldersgränsen påverkat ungdomars möjligheter att köpa tobak, hur efterlevnaden av åldersgränsen kan förbättras och hur man kan vidareutveckla metoder för att följa efterlevnaden av 18-årsgränsen. Det empiriska underlaget för avhandlingen har utgjorts av provinköp av tobak som genomfördes 1996, 1999, 2002 samt 2005 i Malmö, Värmland och Västernorrland.
Mona Sundh har i sin avhandling kommit fram till att åldersgränsen har begränsat ungdomars möjlighet att köpa tobak. Efterlevnaden av lagen är dock fortfarande bristfällig. 2005 kunde ungefär varannan provinköpare köpa tobak utan att behöva bevisa sin ålder. Sämst var efterlevnaden i Malmö. Andelen ungdomar som röker dagligen i årskurs 9 i grundskolan har minskat från 1996 till 2005 i Värmland och Västernorrland medan det inte skett någon förändring i Malmö.
Kontaktinformation
För mera information kontakta Mona Sundh, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap, epost: Mona.Sundh@kau.se telefon: 054 700 25 01
Just nu pågår intensiv forskning inom områdena nano, teknik och hjärna i Lund och professor Lars Montelius från LTH vid Lunds Universitet kommer att berätta om de senaste rönen på Nanotec Forum i Älvsjö nu på torsdag och fredag.
Lars Montelius forskar och arbetar inom teknik och biomedicin vid Lunds Universitet, som har fått stora forskarpengar för att etablera ett internationellt ledande tvärvetenskapligt centrum, Neuronanoscience research center (NRC).
Inom centret arbetar man bl.a. med en helt ny generation av ultralätta flerkanalselektroder för stimulering och avlyssning av nervceller och dessa är utvecklade av Nanometerstrukturkonsortiet i Lund.
– Det är detta jag kommer att prata om dvs hur nano-tunna elektroder kan förankras i nervsystemet, säger Lars Montelius, som även kommer att berätta om andra nanovetenskapliga tekniker och applikationer.
En annan framstående forskare som framträder i Älvsjö är Åsa Nilsson, utexaminerad från Lunds Universitet. Hon är nu projektledare inom Cementa AB. Hon arbetar i ett projekt för att få fram ett nytt cement vars yta rengör sig själv efter regn och som bryter ned bilavgaser. Dessa lundensare blir ett par av huvudtalarna vid Nanotec Forum i Älvsjö, som i två dagar tar upp olika aspekter av nanotekniken, som kommer att få stor påverkan på samhället. Nanotekniken används redan inom delar av industrin.
Sverige och Norden ligger i täten av forskningen, men på mässan finns forskare och innovatörer från hela världen.
Nano betyder miljarddel av en meter.
Nanotekniken handlar om manipulering av olika material på atomnivå.
Kontaktinformation
Lars Montelius nås här:
Lars Montelius, Tel +46-(0)46-222 4125, mobil: +46-(0)70-522 4147
e-mail:lars.montelius@ftf.lth.se
Åsa Nilsson: (0)708-361558
e-mail: asa.nilsson@cementa.se
På Nanotec Forum möts forskare och företag och för medias representanter har ett speciellt presscenter inrättats.
Barn som omhändertas av staten är individer som oftast har allvariga och komplexa psykosociala problem. Det kan gälla barn som utsatts för vanvård, övergrepp eller har föräldrar som inte kan ta hand om dem. Men det kan också gälla barn som glidit in i missbruk, kriminalitet och därför har svårt för det sociala samspelet i skolan och i samhället. Detta är unga människor som har klara svårigheter att leva i en värdig uppväxtmiljö.
Elisabeth Willumsen har granskat hur det tvärprofessionella samarbetet ser ut och fungerar runt ungdomar, åldrarna 12-18 år, med psykosociala problem som är omhändertagna på institution hos det norska Barnevernet. Barnevernet motsvarar den svenska socialnämnden och kommunernas individ- och familjeomsorg IFO.
– Det är viktigt att yrkesgrupperna kring dessa ungdomar har en beredskap och är öppna för andra samarbetspartners och även för föräldrarna. Det räcker inte med standardiserade lösningar, det behövs mycket kreativitet över gränserna, säger Elisabeth Willumsen.
Hon har tittat närmare på institutionschefernas roll och där funnit att de har en viktig funktion i att bygga broar mellan externa och interna resurser och på så sätt skapa ett gynnsamt arbets- och samarbetsklimat. Genom att som chef ta en aktiv roll i att skapa och understödja dessa nätverk ökar möjligheterna för att ungdomarna skall få rätt hjälp och att resurserna utnyttjas på bästa sätt.
Det övriga teamet ”Ansvarsgruppen” runt varje ungdom, med psykologer, socialarbetare och annan personal, bidrar sedan med sin unika kunskap om varje individ och ser till att utforma både de legitima besluten och de konkreta åtgärder som är nödvändiga. De har också en central roll i att få med sig ungdomarna i ett aktivt deltagande.
– Även föräldrarna vill ta en mer aktiv roll genom att återta föräldraskapet, stötta barnet och på sikt själva kunna söka den hjälp och de tjänster som behövs av samhället, säger Elisabeth Willumsen.
Avhandlingen visar att ett öppet tvärprofessionellt samarbete måste ha fungerande strukturer och att institutionscheferna har en betydelsefull roll i detta. Resultaten är givetvis av betydelse även för andra organisationer inom hälso- och sjukvården menar Elisabeth Willumsen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Willumsen, Universitetslektor Universitetet i Stavanger, Norge. telefon: 00 47 97754729 (mob.), 00 47 51831000 (jobb). e-post elisabeth.willumsen@uis.no
Doktorsavhandlingen har finansierats av Norges Forskningsråd och Universitetet i Stavanger med stöttning av Rogaland Fylkeskommune.
Handledare:
Professor Elisabeth Severinsson, tlf. 00 47 97501822 (mob.). elisabeth.severinsson@uis.no
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Interprofessional Collaboration in Residental Childcare
Avhandlingen försvaras fredagen den 6 oktober, klockan 13:00, NHV´s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg
Glutenintolerans, eller celiaki, är en autoimmun sjukdom som innebär att man inte tolererar glutenproteiner i kosten från sädesslagen vete, råg och korn. Man beräknar att minst 1 % av befolkningen i västvärlden är drabbad av sjukdomen. Symtomen hos små barn utgörs främst av mag-tarmsymtom men ibland också fördröjd tillväxt.
Tidigare forskning om celiaki har visat att patienterna har glutenspecifika vita blodkroppar (T-lymfocyter) i tunntarmen, d.v.s. de har en oönskad immunitet mot gluten. När patienten äter gluten reagerar dessa T-lymfocyter som producerar signalsubstanser, s.k. cytokiner. Man har tidigare trott att främst T-lymfocyter som befinner sig djupare ner i tarmväggen orsakar tarmskada och därmed symptom, men Göte Forsbergs resultat motsäger alltså detta.
I sin avhandling visar Göte Forsberg att den kraftigaste reaktionen mot gluten sker nära tarmens yta. Processen engagerar såväl de T-lymfocyter som uppehåller sig i epitelet, själva gränsskiktet, och de ytliga epitelcellerna själva. Barn med celiaki har ofta bakterier som sitter på epitelcellerna i tunntarmen även när de är behandlade med en glutenfri diet. Hos friska barn är detta mycket ovanligt. Att bakterierna kan fästa mot tarmcellerna kan vara orsakat av ett förändrat medfött lokalt immunförsvar i tarmen där vi bl.a funnit att vissa ytstrukturer på epitelcellerna är förändrade. Hos friska barn visar vi att det pågår en ständig immunologisk aktivitet i tarmen med uttryck från T-lymfocyterna av ett flertal cytokiner. Vid celiaki ökar produktionen av vissa av dessa cytokiner kraftigt och utrycks främst i de T-lymfocyter som befinner sig emellan och nära intill epitelcellerna. Det mest framträdande cytokinet, interferon-gamma, som är ett aggressivt inflammatoriskt ämne, produceras i kraftigt ökad mängd vid aktiv sjukdom och fortsätter produceras i förhöjda mängder trots glutenfri kost.
De flesta T-lymfocyter som finns i tunntarmen bildas i benmärgen och mognar, d.v.s. får sina immunologiska egenskaper, i tymus innan de färdas till tunntarmen. Vissa T-lymfocyter kan dock gå direkt till tunntarmen och mogna där eller till och med förändra sin immunologiska specificitet när de kommer dit. Hos barn med celiaki förefaller det som om denna förmåga att utveckla T-lymfocyter lokalt i tunntarmen är kraftigt nedsatt vilket kan innebära att viktiga T-lymfocyter inte kan nedreglera immunsvaret mot gluten på ett normalt sätt. Detta kan vara förklaringen till att patienten får den oönskade immuniteten mot gluten.
Fredag den 6 oktober försvarar Göte Forsberg, Inst för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Innate and adaptive immunity in celiac disease. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Astrid Fagréus-salen, by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Ricardo Troncone, University Federico II, Neapel, Italien.
Kontaktinformation
Göte Forsberg har utfört sitt avhandlingsarbete vid Institutionen för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet. Han är på resande fot under tisdagen, men kan eventuellt ändå nås på e-post gote.forsberg@pediatri.umu.se eller mobiltelefon 0738-24 88 72.
Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som händer när gymnasieelever läser skönlitteratur och Birgitta Bommarco har följt en klass elever på samhällsprogrammet under tre år.
Birgitta Bommarco tycker att det är viktigt att låta eleverna reflektera över vad de har läst. Hon lät eleverna både skriva om böckerna och sin läsning och sedan diskutera i grupper. Avhandlingen visar att eleverna har ett starkt behov av att koppla det de läser till sina egna sociala världar.
– Elever tar med sig kompetenser och en massa erfarenheter in i läsningen och de erfarenheterna kan användas i litteraturundervisningen. Litteraturundervisning handlar inte bara om att läsa utan också om att skriva och samtala om sin läsning. Det bygger på uppfattningen att litteraturläsning är en process, säger Birgitta Bommarco.
Hon menar att det blir lättare för eleverna att diskutera etiska och existentiella frågor om de har en bok eller en film att förhålla sig till, och dessutom är det bättre att inrikta undervisningen på att djupstudera några böcker än att läsa många böcker bara för läsandets skull.
– Romanerna fick eleverna att diskutera manligt och kvinnligt, familj, vänskap och kärlek. Jag menar att det är ämnen man kan jobba vidare med och låta eleverna uttrycka sig på andra sätt i uppföljande muntliga och skriftliga uppgifter, säger hon.
I avhandlingen analyseras elevernas läsning av tre romaner som Birgitta Bommarco hade valt men eleverna fick även fritt välja varsin egen bok. När eleverna fick välja böcker valde de flesta böcker av Jan Guillou, Henning Mankell eller Liza Marklund. Enligt Birgitta Bommarco är det en uppgift för svensklärarna på gymnasiet är att visa eleverna att det finns fler alternativ. Beslutsfattarna måste lita på lärarnas erfarenheter när det gäller att välja lämplig litteratur för sin undervisning. Det är lärarna som bäst kan avgöra vad som passar i olika elevgrupper.
– Jag tycker inte att det ska finnas en kanon. Jag tror inte på tvång och att ha fastställd litteratur. Det finns så mycket litteratur att välja på. Läraren måste utgå från eleverna i klassen och eleverna måste också få vara med och bestämma. Det ska finnas ett givande och tagande i klassrummet. Dessutom är det ju bra för läraren att veta vad eleverna läser för böcker, säger hon.
Birgitta Bommarco tycker att skönlitteratur borde användas mer i undervisningen även i andra ämnen än svenska eftersom skönlitteraturen är en unik källa till kunskap om människor i olika tider och kulturer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta Bommarco, birgitta.bommarco@telia.com, telefon 046-145185, mobiltelefon 070-3066223.
För att förstärka den internationella forskningsmiljön som finns på institutionen har institutionen för datavetenskap och elektronik (IDE) valt att rekrytera internationellt. 9 doktorander från Kina, Brasilien, Makedonien, Iran, Turkiet, Frankrike och Irak har nu sin hemvist på Mälardalens högskola.
”Rörlighet över gränserna är viktigt för utveckling och spridning av nya kunskaper och idéer”, förklarar Åsa Lundkvist, proprefekt och grundutbildningsledare på IDE. Hon berättar vidare att den nya rekryteringen kommer att kunna öka samarbetet med internationella partners, både på grundutbildnings- och forskningssidan.
Många av de nyanställda forskarna kommer både forska och undervisa under sin tid på Mälardalens högskola. ”Internationella forskare med erfarenhet av svensk forskning såväl som högre utbildning, svensk kultur och näringsliv kommer att bli goda ambassadörer för Sverige”, menar Åsa och pekar även på kunskapsutbytet som någonting viktigt. Även Mälardalens högskola kommer att få insikt i andra kulturer genom den nya rekryteringen.
Förutom de 9 doktoranderna har IDE delat ut två PostDoc-stipendier till en forskare från Korea och en från Rumänien. Tre professurer är också under tillsättning där antalet internationella sökanden är många. Även en adjungerad professor från Tyskland kommer att arbeta på IDE, finansierad av sitt värduniversitet i Australien. Så nog är IDE en internationell forskningsmiljö allt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Åsa Lundkvist:
Telefon: 021-15 17 23
E-post: asa.lundkvist@mdh.se
– Vi måste ha helhetsperspektiv vid skötsel och restaurering av odlingslandskapets olika markslag – slåtterängar, betesmarker, strandängar, skogsbeten, vägrenar, nfornlämningar, småbiotoper med mera – för att värden ska
kunna behållas. Helhetsperspektivet är också i fokus för konferensen, säger Margareta Ihse, ordförande i Svenska IALE och professor i ekologisk geografi vid Stockholms universitet.
Enligt Margareta Ihse är kunskap om helheten i historia och värden central för en välfungerande skötsel och restaurering av markerna när det gäller biodiversitet, kulturmiljövård och rekreation. Konferensen betonar också betydelsen av att man ser dessa värden i tillräckligt stor skala, i ett
landskapsperspektiv, och att tidsspannet inte bara beskriver värden idag utan också från historisk tid.
Konferensen tar upp de metoder som lämpar sig för att ta vara på värden och sköta markerna.
– Det är viktigt att använda historisk kunskap. Vi kan inte bara inrikta oss på traditionell naturvård, med naturreservat eller skydd i små områden. Vi måste också ta med landskapsperspektivet i bedömningen. I Sverige har vi kommit långt i förhållande till andra europeiska och också våra nordiska länder i kunskap och förståelse av ängs- och hagmarkernas betydelse och skötsel, men många
frågor återstår, säger Margareta Ihse.
En av dessa frågor är vem som har ansvar för att dessa marker bibehåller sina värden. Är det kommunerna, länsstyrelsen, jordbruksverket, riksantikvarieämbetet, EU eller markägarna?
– Norrtälje kommun och Stiftelsen Norrtälje Naturvårdsfond har under mycket lång tid intensivt arbetat med restaurering och skötsel av olika slags kulturmarker, och varit en föregångare att i praktiken omsätta kunskapen. Totalt har ca 250 ha naturbetesmarker, slåtterängar, strandängar och skogsbeten restaurerats, många efter de idéer och kunskap som nu presenteras samlat på denna konferens. Under konferensens andra dag kommer flera av dessa marker att
besökas vid en heldagsexkursion, säger Magnus Bergström, kommunekolog vid Norrtälje kommun.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Margareta Ihse, professor i ekologisk geografi, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 89, mobil 070-7631517, e-post Margareta.Ihse@natgeo.su.se
Magnus Bergström, kommunekolog, Norrtälje kommun,
tfn 0176-71224, mobil 070-2094200, e-post magnus.bergstrom@norrtalje.se
I en ny doktorsavhandling vid Chalmers visar Gunilla Enhörning att landerierna spelade en väsentlig roll för hur staden byggdes ut i slutet av 1800-talet.
Redan vid Göteborgs grundande 1621 började så kallade landerier upplåtas. De var små jordstycken på stadens donationsjord utanför vallgraven, som stadens borgare fick arrendera. Det främsta syftet var att bruka jorden för det egna hushållet. Stadsborna var ända fram till 1700-talets slut i hög grad beroende av lantnäringarna.
Efterhand bebyggdes många av landerierna och en del av dem utvecklades även till påkostade och uppskattade sommarnöjen. Landerierna kombinerade därmed nytta med nöje, till skillnad från sommarvillor som bara var avsedda för rekreation och lantbruk där det enbart brukades.
Men när Göteborg behövde ny mark att bygga på var landeriernas saga all. Gunilla Enhörning har undersökt vad som hände.
– Jag var nyfiken på vad som hände då den gamla landeristrukturen och de nya stadsplanerna möttes, hur man tänkte, planerade och beslutade. Det första jag fick ta itu med var att göra en rejäl historik, för det fanns inte, säger Gunilla Enhörning.
Då den första stora stadsplanen utanför stadskärnan antogs 1866 började landerierna försvinna. Deras markområden blev parker eller bebyggdes och många av landeriernas mangårdsbyggnader revs, men vissa fick vara kvar. Ibland anpassades planerna efter landerierna så att nya gator tog extra krokar, vilka fortfarande kan ses i stadsbilden.
– Spåren av tidigare strukturer speglar gamla tiders sätt att leva och är en nyckel till hur samhället har utvecklats. Dessa har använts för att foga in mina exempel från Göteborg i ett generellt system så att jämförelser kunnat göras med andra städer, till exempel Rennes och Paris.
Avhandlingen, ”Landerierna i Göteborgs stadsbyggande” försvarades i september 2006. Den är skriven på svenska med en engelsk sammanfattning.
Kontaktinformation
Mer information:
Gunilla Enhörning, Stadsbyggnad, Institutionen för arkitektur, Chalmers, Göteborg, tel 031-772 24 57
unicorn@chalmers.se
Handledare: Gunilla Linde Bjur, bitr professor, Institutionen för arkitektur, Chalmers, Göteborg
Tel: 031 772 24 69
gunilla.bjur@chalmers.se
Vid önskemål om foton för publicering, kontakta Gunilla Enhörning eller Sofie Hebrand, Informationsavdelningen, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
För att få en generell bild av hur renarna använder landskapet har Anna Skarin vid SLU studerat hur olika faktorer påverkar renarna inom tre olika samebyar i sitt doktorsarbete. Studien är föranledd av diskussioner kring vilka betesmarker renarna behöver, rennäringens påverkan på vegetationen och påverkan av bland annat turismen på rennäringen.
Anna Skarin genomförde studien på Långfjället i Idre Nya sameby i Dalarna, Handölsdalens sameby vilken innefattar lederna i den så kallade Jämtlandstriangeln och i Sirges sameby som delvis ligger i nationalparkerna Sarek och Padjelanta i Norrbotten. Hon inventerade spillning och utrustade ett antal renar med gps-halsband. Dessa data kopplades ihop med vegetationstyp, topografi (höjd, brutenhet i terrängen och sluttningens väderstreck), och avstånd till närmaste vandringsled. Renarnas rörelser relaterades också till väderlek och avstånd till närmaste vandringsled för att klarlägga hur insektsförekomst och mänsklig aktivitet påverkade deras rörelsemönster.
Renarna föredrog inte oväntat högre områden främst under högsommaren och under väderförhållanden då insektsstörningar var att vänta. Genom hela säsongen var renarna särskilt attraherade av ängsmarker, gräshedar och hedmarker. I betydligt mindre utsträckning uppehöll de sig i områden med fjällbjörkskog, videsnår, myrmarker, blockmark och områden med sparsam vegetation. De gps-försedda renarna, som bara utgjorde en liten del av alla renar, visade sig ha relativt snäva hemområden, som växlade periodvis efter vilken höjd renarna befanns sig på. Renarnas hemområden föreföll vara olika bra ur betessynpunkt, antagligen beroende på konkurrens mellan renarna.
Under vår och försommar anses renarna vara känsliga för störningar på grund av kalvningen. Det fanns också tydliga tecken på att renarna undvek områden med mänsklig aktivitet under just den perioden. I Idre sameby verkade renarna acceptera ett visst mått av mänsklig störning för att kunna vistas i insektsfria områden. Också i Sirges, där det är relativt få vandrare jämfört med Handölsdalen och Idre Nya Sameby, uppehöll sig renarna gärna i områden nära leder. Däremot ökade de sin gånghastighet ju närmare lederna de var, vilket kan tyda på att de kände sig störda. I Handölsdalen fanns det inga tydliga tecken på att renarna påverkades av leder eller rörde sig snabbare nära dem, men å andra sidan var betet bättre nära de större lederna. I Handölsdalen och Idre samebyar där turister var frekventa kan renarna alltså ha accepterat ett visst mått av mänsklig störning för att vinna andra fördelar, medan renarna i Sirges inte gjorde det.
De samlade resultaten visar en mångfacetterad bild av vilka områden som var värdefulla respektive mindre värdefulla för renarna. De olika områdena användes i varierande grad under olika delar av säsongen, vilket alltså berodde på samspel mellan betets utveckling under sommaren, väderlek, insektsaktivitet och mänsklig störning. Genom att många faktorer påverkar användningen blir bilden komplex.
För att kunna tillämpa resultaten i nya områden föreslår Anna Skarin att de olika faktorernas inverkan översätts t.ex. i ett poängsystem, med vars hjälp ett samlat värde på olika terrängavsnitt beräknas. Därigenom kan olika delområdens betydelse för renskötseln värderas och användas när olika intressen ska förvaltas, till exempel i naturvårdssammanhang och när nya leder och ledsystem ska planeras.
———————–
FilMag Anna Skarin, Enheten för renskötsel, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Reindeer use of alpine summer habitats”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Plats: Sal L, Undervisningshuset, Ultuna
Tid: fredagen den 6 oktober 2006, kl 13.00.
Opponent: Dr Anne Loison, Universitetet Lyon 1
Kontaktinformation
Anna.Skarin@rene.slu.se, 018-67 19 54
”Reindeer use of alpine summer habitats”
Tidigare forskning har visat samband mellan näringsstatus och hälsa hos äldre, och ett gott näringstillstånd antas kunna öka förmågan att tillfriskna efter sjukdom. Vårdpersonalen behöver bli mer observanta på riskfaktorer och tecken på undernäring hos äldre patienter, skriver doktoranden och sjuksköterskan Ulrika Söderhamn i sin doktorsavhandling.
Ett sätt att förbättra kontrollen är att screena patienterna. Ulrika Söderhamn har konstruerat ett frågeformulär, Nutritional form for the elderly (NUFFE), som ska vara lätt för vårdpersonalen att använda.
Vid en screening med NUFFE på 147 patienter vid en geriatrisk vårdavdelning i Västsverige visade det sig att 101 (69 procent) löpte medelhög till hög risk för undernäring, men bara 24 av dessa patienter hade en särskild vårdplan. Riskpatienterna upplevde också dålig hälsa, låg förmåga till egenvård och svagare känsla av sammanhang i större utsträckning än sina medpatienter med låg risk för undernäring.
Slutsatsen är att ett screeninginstrument som NUFFE bör vara en god hjälp för sjuksköterskor att identifiera riskpatienter, så att man i tid kan ge förebyggande behandling.
– När jag intresserade mig för sårläkning insåg jag näringstillståndets betydelse i det sammanhanget. Men de instrument som fanns för att fastställa risk för undernäring var alltför komplicerade för att användas i den kliniska vardagen. Då väcktes tanken att konstruera något enklare, och avhandlingsarbetet är ett test av detta nya instrument, säger Ulrika Söderhamn.
Avhandlingen Nutritional screening of older patients – developing, testing and using the Nutritional form for the elderly (NUFFE) försvaras vid disputation fredag 6 oktober kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Karin Axelsson, Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Ulrika Söderhamn 0521-15783, soderhamn@zeta.telenordia.se
Det blir allt vanligare att individer söker efter medicinsk information på Internet innan de vänder sig till sjukvården. I Göran Umefjords undersökning har närmare 40 000 konsultationer hos landstingsägda Infomedicas tjänst Fråga doktorn analyserats. Det visade sig att tre fjärdedelar av de som nyttjade tjänsten var kvinnor, oftast mellan 21 och 60 år. Tjänsten användes dygnet runt. Personer bosatta i större orter var mest benägna att konsultera en doktor på Internet. Ett fåtal personer frågade vid upprepade tillfällen.
Frågorna var mycket varierande. De flesta frågade för egen del. Fråga doktorn användes främst för en första bedömning av ett medicinskt problem, för att få ytterligare information under pågående behandling eller för second opinion. Nästan hälften av frågeställningarna hade inte tidigare blivit bedömda inom vården. Flertalet som nyttjat tjänsten var nöjda och nästan hälften tyckte att de fått tillräcklig information och inte behövt gå vidare med sin förfrågan. Vissa uttryckte att tjänsten fungerade väl som ett komplement till befintlig sjukvård.
De vanligaste skälen för att vända sig till Fråga doktorn var att det var enkelt och bekvämt, att man kunde vara anonym, att doktorer i vården var stressade, att det var svårt att få den egna tiden att räcka till för att söka vård, eller att man upplevde att väntetiden inom vården var alltför lång. Flera angav att de vänt sig till en doktor på nätet eftersom de var besvikna efter läkarbesök där de upplevt kommunikationsproblem.
De familjeläkare som besvarade frågorna uppfattade sitt uppdrag som stimulerande, utmanande och lärorikt, trots att de inte kunde se frågeställarna eller göra undersökningar. Läkarna uppskattade möjligheten att kunna reflektera över frågan innan de svarade.
Göran Umefjords avhandling understryker samtidigt att det fysiska mötet även i framtiden kommer att utgöra basen i den svenska sjukvården. Konsultationer på Internet kan däremot utgöra ett komplement och i vissa fall ersätta det fysiska besöket. För att möta efterfrågan på Internet-baserade hälsotjänster inklusive konsultationer föreslår Umefjord att läkare och övrig berörd vårdpersonal samt studerande erbjuds utbildning inom området och att etiska riktlinjer upprättas.
Porträttbild på Göran Umefjord finns för nedladdning på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredagen den 6 oktober försvarar Göran Umefjord, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Internet consultation in medicine: Studies of a text-based Ask the doctor service.
Disputationen äger rum den 6 oktober kl. 10.00 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Gerhard Andersson, professor, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Göran Umefjord är uppvuxen i Umeå. Han nås på mobiltelefon 070-345 37 93 eller e-post umefjord@ymex.net.
Tid och plats: Måndagen den 9 oktober, kl 18.30, Aula Magna, Stockholms universitet
Föredraget hålls på engelska. Uppläsning av utdrag sker på portugisiska och svenska.
Fritt inträde
Om António Lobo Antunes:
Den portugisiske författaren António Lobo Antunes är ett världsnamn inom litteraturen och betraktas som en förnyare av portugisisk prosa. Hans romankonst kännetecknas av stor episk kraft i kombination med ett avancerat modernistiskt formspråk. António Lobo Antunes namn har ofta figurerat i Nobelprissammanhang. Hans romaner har översatts till ett trettiotal språk. Kända titlar är: Fado Alexandrino, Portugals glans och ära, Handbok för inkvisitorer, Ha inte så bråttom in i den mörka natten, Tingens naturliga ordning och Karavellernas återkomst.
Kontaktinformation
För mer information:
David García, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, tfn 08-16 30 98, e-post david@isp.su.se
Tid: Onsdagen den 4 oktober 2006 kl 13.00 – 16.30
Plats: Aulan, Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan, Sveavägen 160
Program:
13.00 Inledning
Professor Tommy Lundström
13.10 När Man är i minoritet – en kvalitativ studie om mäns upplevelser av sitt arbete i äldreomsorgen
Palle Storm, e-post palle.storm@socarb.su.se
13.35 Kvinnomisshandlare – en diskursanalys av den offentliga bilden
Maria Andersson, e-post maria.andersson@socarb.su.se
14.00 ”Var sov du i natt?” – Socialsekreterarens roll som rättstillämpare vid tillhörighetsutredningar
Linnea Hanning, e-post linnea_hanning@hotmail.com
14.30 Paus – kaffe serveras till självkostnadspris, bokbord i foajén
15.00 Utredningarnas retorik: En jämförande innehålls- och argumentationsanalys av biståndsutredningar
Roberto Gonzalez, e-post robgon@spray.se
15.25 Ungdomars relation till spel – ett problem?
Camilla Ingard & Marie-Louise Broth, e-post camilla.ingard@sodertalje.se eller mari-louise.broth@karolinska.se
15.50 Makt och maktlöshet: En studie om förutsättningar för barnavårdsutredningar i Ekerö, Sigtuna, Solna och Sundbyberg
Eva Olofsson, e-post evaeolofsson@hotmail.com
16.15 Avrundning av eftermiddagen
Fil.dr Karin Borgström
Kontaktinformation
För information, uppsatserna eller kontakt med författarna:
Natasja Andersson, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, tfn 08-16 32 94, mobil 073-705 75 58, e-post natasja.andersson@socarb.su.se
Marie Rönnefält, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, tfn 08- 674 74 52, mobil 073-650 10 09,
e-post marie.ronnerfalt@socarb.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Fetma är ett växande problem världen över och ses av Världshälsoorganisationen, WHO, som ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan. Under de år som studien genomfördes (1992-2001) ökade andelen svenska gravida kvinnor med övervikt eller fetma från 25 till 36 procent. I USA ökade förekomsten av fetma hos kvinnor mellan 20 och 39 år från 9 procent 1960-62 till 28 procent 1999-2000.
Ett stort antal studier har under årens lopp kunnat länka komplikationer under graviditeten till fetma eller kraftig övervikt, men det har varit svårt att hitta bevis för ett direkt orsakssamband. I sin studie använde docent Eduardo Villamor (Harvard School of Public Health) och professor Sven Cnattingius (Karolinska Institutet) data från över 150 000 svenska kvinnor i Svenska Medicinska Födelseregistret som fött både sitt första och andra barn mellan åren 1992 och 2001. Forskarna räknade ut kvinnornas BMI (vikt i förhållande till längd) vid det första besöket på mödravårdscentralen vid varje graviditet. Därefter räknade de ut skillnaden i BMI mellan början av första och andra graviditeten. De komplikationer som Eduardo Villamor och Sven Cnattingius undersökte i samband kvinnornas andra graviditet var blodtryckssjukdomar hos mamman, graviditetsdiabetes, kejsarsnitt, fosterdöd och alltför stor fostertillväxt
Resultatet visade att viktökning mellan första och andra graviditet var kopplad till en ökad risk för samtliga dessa komplikationer. En ökning med en eller två BMI-enheter ökade risken för graviditetsdiabetes, blodtryckssjukdomar eller alltför stor fostertillväxt med mellan 20 och 40 procent. Risken för fosterdöd ökade med hela 63 procent för kvinnor som höjde sitt BMI med tre eller fler enheter i förhållande kvinnor som inte gick upp i vikt. Stor effekt syntes också på övriga komplikationer.
Dessutom upptäckte forskarna att viktuppgång ökade riskerna för graviditetskomplikationer även för kvinnor som inte var överviktiga. En kvinna som exempelvis är 1.65 m lång och väger 63 kilo före sin första graviditet har ett BMI på 23. Om hon ökar sin vikt med 3 kilo (1 BMI-enhet) mellan första och andra graviditeten skulle hon fortfarande vara att betrakta som normalviktig, men risken för graviditetsdiabetes skulle enligt studien öka med 30 procent. Om hon ökar 6 kilo i vikt (2 BMI-enheter), skulle detta innebära en fördubblad risk för graviditetsdiabetes. Och omvänt; viktnedgång före en graviditet leder hos redan överviktiga kvinnor till minskad risk för komplikationer.
– Vid tidigare studier av riskgraviditeter har man mätt kvinnornas vikt vid ett enstaka tillfälle, och då funnit att förekomsten av kraftig övervikt tycks öka frekvensen av olika typer komplikationer. I den här studien gick vi längre tillbaka i tiden och undersökte hur kvinnornas vikt utvecklats, säger professor Sven Cnattingius.
En begränsning i studien var att man inte kunde särskilja huruvida viktökningen berodde på den första graviditeten eller på kraftig viktuppgång mellan graviditeterna. Men allt som allt menar forskarna att resultaten erbjuder starka bevis för att viktökning inför en graviditet kan leda till ett stort antal komplikationer.
– Studiens resultat talar inte bara för att man bör rekommendera viktreduktion hos överviktiga unga kvinnor som planerar en graviditet, utan också att man verkar för att normalviktiga kvinnor behåller sin vikt. Mer forskning behövs dock för att hitta bra sätt att förhindra varaktig viktuppgång i samband med graviditet och underlätta viktnedgång efter förlossningen, säger professor Cnattingius.
Studien har finansierats med bidrag från Karolinska Institutet. Dr. Eduardo Villamor får visst ekonomiskt stöd av National Institute of Child Health and Development.
Publikation:
Interpregnancy weight change and risk of adverse pregnancy outcomes: A population-based study”, E. Villamor och S Cnattingius, The Lancet 30 september 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sven Cnattingius, professor i epidemiologi, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 861 90
E-post: sven.cnattingius@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95
E-post : katarina.sternudd@ki.se
Todd Datz, Assistant Director for External Communications, Harvard School of Public Health
Tfn: +1 617-432-3952
E-post: tdatz@hsph.harvard.edu