Irriterad tarm (irritable bowel syndrome, IBS) är en funktionell åkomma i mag-tarmkanalen som idag kan betecknas som en dold folksjukdom. Den drabbar relativt unga människor och särskilt kvinnor. Symtomen är antingen kroniska eller uppträder periodvis i form av magvärk, uppspändhetskänslor i magen, förstoppning och diarré.

10-20 procent av befolkningen har dessa besvär som i många avseenden speglar vårt moderna stressade liv. Orsakerna bakom IBS är många och behandlingen inom primärvården är oftast fokuserad på att lindra symtomen snarare än att bota sjukdomen. Trots att sjukdomen inte är livshotande blir det dagliga livet allvarligt påverkat för dem som drabbas.

Doktoranden Åshild Olsen Faresjö vid Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap har granskat data från tre vårdcentraler under fem års tid. Dessa data kompletterades med en fallkontrollstudie bland 515 patienter med IBS och 4 500 i en kontrollgrupp.

Ett av avhandlingens huvudresultat är att kvinnor med litet inflytande i planeringen av sitt arbete, litet inflytande över sin arbetstid och små möjligheter att lära nya saker i arbetet, löper störst risk att drabbas av sjukdomen. Detta gäller även efter att data justerats för andra tänkbara inverkande faktorer.

Symtomen gör att patienter av båda könen påverkas i sitt dagliga yrkesliv. Kvinnliga IBS-patienter uppgav också betydligt lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kvinnor i samma ålder utan denna sjukdom, och även jämfört med män som hade sjukdomen.

Avhandlingen ”Irritable bowel syndrome diagnosed in primary care – occurence, treatment and impact on everyday life” läggs fram vid disputation fredag 6 oktober 2006, kl 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Campus US, Linköping.

Kontaktinformation
Åshild Olsen Faresjö
e-post ashfa@ihs.liu.se
tel bostad 013-177502, mobil 070-3629593

– Min avhandling handlar om hur förbudet att sälja tobak till minderåriga har påverkat deras möjlighet att köpa tobak, säger Mona Sundh, som disputerade den 29 september. De resultat som presenteras i avhandlingen bygger bland annat på provinköp av tobak som genomförts med hjälp av ungdomar. Avhandlingen handlar också om hur efterlevnaden av lagen kan förbättras.

Den 1 januari 1997 infördes i Sverige en lagstadgad åldersgräns vid 18 år för inköp av tobak. Syftet var att minska tillgängligheten för ungdomar och därmed minska konsumtionen. I sin avhandlingen har Mona Sundh studerat om den svenska åldersgränsen påverkat ungdomars möjligheter att köpa tobak, hur efterlevnaden av åldersgränsen kan förbättras och hur man kan vidareutveckla metoder för att följa efterlevnaden av 18-årsgränsen. Det empiriska underlaget för avhandlingen har utgjorts av provinköp av tobak som genomfördes 1996, 1999, 2002 samt 2005 i Malmö, Värmland och Västernorrland.

Mona Sundh har i sin avhandling kommit fram till att åldersgränsen har begränsat ungdomars möjlighet att köpa tobak. Efterlevnaden av lagen är dock fortfarande bristfällig. 2005 kunde ungefär varannan provinköpare köpa tobak utan att behöva bevisa sin ålder. Sämst var efterlevnaden i Malmö. Andelen ungdomar som röker dagligen i årskurs 9 i grundskolan har minskat från 1996 till 2005 i Värmland och Västernorrland medan det inte skett någon förändring i Malmö.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Mona Sundh, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap, epost: Mona.Sundh@kau.se telefon: 054 700 25 01

Just nu pågår intensiv forskning inom områdena nano, teknik och hjärna i Lund och professor Lars Montelius från LTH vid Lunds Universitet kommer att berätta om de senaste rönen på Nanotec Forum i Älvsjö nu på torsdag och fredag.

Lars Montelius forskar och arbetar inom teknik och biomedicin vid Lunds Universitet, som har fått stora forskarpengar för att etablera ett internationellt ledande tvärvetenskapligt centrum, Neuronanoscience research center (NRC).

Inom centret arbetar man bl.a. med en helt ny generation av ultralätta flerkanalselektroder för stimulering och avlyssning av nervceller och dessa är utvecklade av Nanometerstrukturkonsortiet i Lund.
– Det är detta jag kommer att prata om dvs hur nano-tunna elektroder kan förankras i nervsystemet, säger Lars Montelius, som även kommer att berätta om andra nanovetenskapliga tekniker och applikationer.

En annan framstående forskare som framträder i Älvsjö är Åsa Nilsson, utexaminerad från Lunds Universitet. Hon är nu projektledare inom Cementa AB. Hon arbetar i ett projekt för att få fram ett nytt cement vars yta rengör sig själv efter regn och som bryter ned bilavgaser. Dessa lundensare blir ett par av huvudtalarna vid Nanotec Forum i Älvsjö, som i två dagar tar upp olika aspekter av nanotekniken, som kommer att få stor påverkan på samhället. Nanotekniken används redan inom delar av industrin.
Sverige och Norden ligger i täten av forskningen, men på mässan finns forskare och innovatörer från hela världen.

Nano betyder miljarddel av en meter.
Nanotekniken handlar om manipulering av olika material på atomnivå.

Kontaktinformation
Lars Montelius nås här:
Lars Montelius, Tel +46-(0)46-222 4125, mobil: +46-(0)70-522 4147
e-mail:lars.montelius@ftf.lth.se

Åsa Nilsson: (0)708-361558
e-mail: asa.nilsson@cementa.se
På Nanotec Forum möts forskare och företag och för medias representanter har ett speciellt presscenter inrättats.

Barn som omhändertas av staten är individer som oftast har allvariga och komplexa psykosociala problem. Det kan gälla barn som utsatts för vanvård, övergrepp eller har föräldrar som inte kan ta hand om dem. Men det kan också gälla barn som glidit in i missbruk, kriminalitet och därför har svårt för det sociala samspelet i skolan och i samhället. Detta är unga människor som har klara svårigheter att leva i en värdig uppväxtmiljö.

Elisabeth Willumsen har granskat hur det tvärprofessionella samarbetet ser ut och fungerar runt ungdomar, åldrarna 12-18 år, med psykosociala problem som är omhändertagna på institution hos det norska Barnevernet. Barnevernet motsvarar den svenska socialnämnden och kommunernas individ- och familjeomsorg IFO.
– Det är viktigt att yrkesgrupperna kring dessa ungdomar har en beredskap och är öppna för andra samarbetspartners och även för föräldrarna. Det räcker inte med standardiserade lösningar, det behövs mycket kreativitet över gränserna, säger Elisabeth Willumsen.

Hon har tittat närmare på institutionschefernas roll och där funnit att de har en viktig funktion i att bygga broar mellan externa och interna resurser och på så sätt skapa ett gynnsamt arbets- och samarbetsklimat. Genom att som chef ta en aktiv roll i att skapa och understödja dessa nätverk ökar möjligheterna för att ungdomarna skall få rätt hjälp och att resurserna utnyttjas på bästa sätt.

Det övriga teamet ”Ansvarsgruppen” runt varje ungdom, med psykologer, socialarbetare och annan personal, bidrar sedan med sin unika kunskap om varje individ och ser till att utforma både de legitima besluten och de konkreta åtgärder som är nödvändiga. De har också en central roll i att få med sig ungdomarna i ett aktivt deltagande.
– Även föräldrarna vill ta en mer aktiv roll genom att återta föräldraskapet, stötta barnet och på sikt själva kunna söka den hjälp och de tjänster som behövs av samhället, säger Elisabeth Willumsen.

Avhandlingen visar att ett öppet tvärprofessionellt samarbete måste ha fungerande strukturer och att institutionscheferna har en betydelsefull roll i detta. Resultaten är givetvis av betydelse även för andra organisationer inom hälso- och sjukvården menar Elisabeth Willumsen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Elisabeth Willumsen, Universitetslektor Universitetet i Stavanger, Norge. telefon: 00 47 97754729 (mob.), 00 47 51831000 (jobb). e-post elisabeth.willumsen@uis.no

Doktorsavhandlingen har finansierats av Norges Forskningsråd och Universitetet i Stavanger med stöttning av Rogaland Fylkeskommune.

Handledare:
Professor Elisabeth Severinsson, tlf. 00 47 97501822 (mob.). elisabeth.severinsson@uis.no

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Interprofessional Collaboration in Residental Childcare

Avhandlingen försvaras fredagen den 6 oktober, klockan 13:00, NHV´s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg

Glutenintolerans, eller celiaki, är en autoimmun sjukdom som innebär att man inte tolererar glutenproteiner i kosten från sädesslagen vete, råg och korn. Man beräknar att minst 1 % av befolkningen i västvärlden är drabbad av sjukdomen. Symtomen hos små barn utgörs främst av mag-tarmsymtom men ibland också fördröjd tillväxt.

Tidigare forskning om celiaki har visat att patienterna har glutenspecifika vita blodkroppar (T-lymfocyter) i tunntarmen, d.v.s. de har en oönskad immunitet mot gluten. När patienten äter gluten reagerar dessa T-lymfocyter som producerar signalsubstanser, s.k. cytokiner. Man har tidigare trott att främst T-lymfocyter som befinner sig djupare ner i tarmväggen orsakar tarmskada och därmed symptom, men Göte Forsbergs resultat motsäger alltså detta.

I sin avhandling visar Göte Forsberg att den kraftigaste reaktionen mot gluten sker nära tarmens yta. Processen engagerar såväl de T-lymfocyter som uppehåller sig i epitelet, själva gränsskiktet, och de ytliga epitelcellerna själva. Barn med celiaki har ofta bakterier som sitter på epitelcellerna i tunntarmen även när de är behandlade med en glutenfri diet. Hos friska barn är detta mycket ovanligt. Att bakterierna kan fästa mot tarmcellerna kan vara orsakat av ett förändrat medfött lokalt immunförsvar i tarmen där vi bl.a funnit att vissa ytstrukturer på epitelcellerna är förändrade. Hos friska barn visar vi att det pågår en ständig immunologisk aktivitet i tarmen med uttryck från T-lymfocyterna av ett flertal cytokiner. Vid celiaki ökar produktionen av vissa av dessa cytokiner kraftigt och utrycks främst i de T-lymfocyter som befinner sig emellan och nära intill epitelcellerna. Det mest framträdande cytokinet, interferon-gamma, som är ett aggressivt inflammatoriskt ämne, produceras i kraftigt ökad mängd vid aktiv sjukdom och fortsätter produceras i förhöjda mängder trots glutenfri kost.

De flesta T-lymfocyter som finns i tunntarmen bildas i benmärgen och mognar, d.v.s. får sina immunologiska egenskaper, i tymus innan de färdas till tunntarmen. Vissa T-lymfocyter kan dock gå direkt till tunntarmen och mogna där eller till och med förändra sin immunologiska specificitet när de kommer dit. Hos barn med celiaki förefaller det som om denna förmåga att utveckla T-lymfocyter lokalt i tunntarmen är kraftigt nedsatt vilket kan innebära att viktiga T-lymfocyter inte kan nedreglera immunsvaret mot gluten på ett normalt sätt. Detta kan vara förklaringen till att patienten får den oönskade immuniteten mot gluten.

Fredag den 6 oktober försvarar Göte Forsberg, Inst för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Innate and adaptive immunity in celiac disease. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Astrid Fagréus-salen, by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Ricardo Troncone, University Federico II, Neapel, Italien.

Kontaktinformation
Göte Forsberg har utfört sitt avhandlingsarbete vid Institutionen för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet. Han är på resande fot under tisdagen, men kan eventuellt ändå nås på e-post gote.forsberg@pediatri.umu.se eller mobiltelefon 0738-24 88 72.

Tidigare forskning har visat samband mellan näringsstatus och hälsa hos äldre, och ett gott näringstillstånd antas kunna öka förmågan att tillfriskna efter sjukdom. Vårdpersonalen behöver bli mer observanta på riskfaktorer och tecken på undernäring hos äldre patienter, skriver doktoranden och sjuksköterskan Ulrika Söderhamn i sin doktorsavhandling.

Ett sätt att förbättra kontrollen är att screena patienterna. Ulrika Söderhamn har konstruerat ett frågeformulär, Nutritional form for the elderly (NUFFE), som ska vara lätt för vårdpersonalen att använda.

Vid en screening med NUFFE på 147 patienter vid en geriatrisk vårdavdelning i Västsverige visade det sig att 101 (69 procent) löpte medelhög till hög risk för undernäring, men bara 24 av dessa patienter hade en särskild vårdplan. Riskpatienterna upplevde också dålig hälsa, låg förmåga till egenvård och svagare känsla av sammanhang i större utsträckning än sina medpatienter med låg risk för undernäring.

Slutsatsen är att ett screeninginstrument som NUFFE bör vara en god hjälp för sjuksköterskor att identifiera riskpatienter, så att man i tid kan ge förebyggande behandling.

– När jag intresserade mig för sårläkning insåg jag näringstillståndets betydelse i det sammanhanget. Men de instrument som fanns för att fastställa risk för undernäring var alltför komplicerade för att användas i den kliniska vardagen. Då väcktes tanken att konstruera något enklare, och avhandlingsarbetet är ett test av detta nya instrument, säger Ulrika Söderhamn.

Avhandlingen Nutritional screening of older patients – developing, testing and using the Nutritional form for the elderly (NUFFE) försvaras vid disputation fredag 6 oktober kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Karin Axelsson, Luleå tekniska universitet.

Kontaktinformation
Ulrika Söderhamn 0521-15783, soderhamn@zeta.telenordia.se

Det blir allt vanligare att individer söker efter medicinsk information på Internet innan de vänder sig till sjukvården. I Göran Umefjords undersökning har närmare 40 000 konsultationer hos landstingsägda Infomedicas tjänst Fråga doktorn analyserats. Det visade sig att tre fjärdedelar av de som nyttjade tjänsten var kvinnor, oftast mellan 21 och 60 år. Tjänsten användes dygnet runt. Personer bosatta i större orter var mest benägna att konsultera en doktor på Internet. Ett fåtal personer frågade vid upprepade tillfällen.

Frågorna var mycket varierande. De flesta frågade för egen del. Fråga doktorn användes främst för en första bedömning av ett medicinskt problem, för att få ytterligare information under pågående behandling eller för second opinion. Nästan hälften av frågeställningarna hade inte tidigare blivit bedömda inom vården. Flertalet som nyttjat tjänsten var nöjda och nästan hälften tyckte att de fått tillräcklig information och inte behövt gå vidare med sin förfrågan. Vissa uttryckte att tjänsten fungerade väl som ett komplement till befintlig sjukvård.

De vanligaste skälen för att vända sig till Fråga doktorn var att det var enkelt och bekvämt, att man kunde vara anonym, att doktorer i vården var stressade, att det var svårt att få den egna tiden att räcka till för att söka vård, eller att man upplevde att väntetiden inom vården var alltför lång. Flera angav att de vänt sig till en doktor på nätet eftersom de var besvikna efter läkarbesök där de upplevt kommunikationsproblem.

De familjeläkare som besvarade frågorna uppfattade sitt uppdrag som stimulerande, utmanande och lärorikt, trots att de inte kunde se frågeställarna eller göra undersökningar. Läkarna uppskattade möjligheten att kunna reflektera över frågan innan de svarade.

Göran Umefjords avhandling understryker samtidigt att det fysiska mötet även i framtiden kommer att utgöra basen i den svenska sjukvården. Konsultationer på Internet kan däremot utgöra ett komplement och i vissa fall ersätta det fysiska besöket. För att möta efterfrågan på Internet-baserade hälsotjänster inklusive konsultationer föreslår Umefjord att läkare och övrig berörd vårdpersonal samt studerande erbjuds utbildning inom området och att etiska riktlinjer upprättas.

Porträttbild på Göran Umefjord finns för nedladdning på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Fredagen den 6 oktober försvarar Göran Umefjord, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Internet consultation in medicine: Studies of a text-based Ask the doctor service.
Disputationen äger rum den 6 oktober kl. 10.00 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Gerhard Andersson, professor, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Göran Umefjord är uppvuxen i Umeå. Han nås på mobiltelefon 070-345 37 93 eller e-post umefjord@ymex.net.