Global Competitiveness Report ges ut av World Economic Forum och är en omfattande rapport som baseras på nationalekonomiska data från124 länder och enkätsvar från 11 000 företagsledare. Den svenska studien har genomförts av professor Örjan Sölvell och dr Christian Ketels vid Handelshögskolan. De är båda verksamma vid högskolans ”Centre for Strategy and Competitiveness”, World Economic Forums partnerinstitut i Sverige.
Resultaten i rapporten kommer visa hur väl Sverige står sig i ett internationellt perspektiv vad gäller ekonomisk konkurrenskraft och tillväxt. Vid pressträffen kommer Örjan Sölvell och Christian Ketels att ge sina kommentarer kring detta och belysa andra intressanta delar av rapporten.
Tid: 27 september kl. 14.00-14.45
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, Direktionsrummet, Plan 1
Om du vill boka en intervju med professor Örjan Sölvell eller dr Christian Ketels, vänligen kontakta Love Centerwall.
Kontaktinformation
Love Centerwall, Corporate and Alumni Relations, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9077
E-post: love.centerwall@hhs.se
Drygt var femte VAB-krona betalas ut i onödan
I studien skattas överutnyttjandet av VAB till 22,5 procent av varje utbetald krona, vilket kan jämföras med Försäkringskassans tidigare uppskattningar på 6 till 10 procent. Det nya resultatet betyder att cirka 650 miljoner VAB-kronor betalas ut årligen i onödan. Studien finner två huvudorsaker till överutnyttjandet: den första är att föräldern jobbar trots VAB-anmälan; den andra är att föräldern är frånvarande från jobbet medan barnet är kvar i förskola/skola.
Överutnyttjandet högre bland män
Männen överutnyttjar förmånen i högre utsträckning än kvinnor: 28 procent av varje utbetald krona utgör överutnyttjande. Motsvarande siffra för kvinnor är 19 procent. Risken att en given VAB-krona är utbetalad på felaktiga grunder är alltså nästan 50 procent större om den går till en man. På grund av att kvinnor tar ut flest VAB-dagar så utjämnas emellertid denna skillnad räknat i kronor.
Ny metod baserad på ett kontrollerat experiment
I slutet på mars 2006 informerades slumpvis utvalda individer via brev att deras (eventuella) uttag av vård av barn skulle kontrolleras extra under de kommande två månaderna. De som överutnyttjat förmånen förväntas då i högre utsträckning följa förmånens regler och sänka sitt uttag. En sådan nedgång tolkas som överutnyttjande. Vanliga slumpmässiga kontroller har också genomförts, vilket utgör en ytterligare komponent till skattningen av överutnyttjande. Kontroller kan aldrig vara helt tillförlitliga och riskerar att underskatta förekomsten av felaktiga uttag. Metoden identifierar en större del av överutnyttjandet, vilket är huvudorsaken till att studien finner högre siffror än tidigare studier.
Inte bara kontroller mot arbetsgivaren
Försäkringskassan har i denna studie, till skillnad från tidigare studier, genomgående kontrollerat om barnet har varit hemma från förskola/skola när vårdnadshavaren anmält vård av barn. Studien finner att andelen som fastnar i kontroller fördubblas när man även kontrollerar förskola/skola jämfört med att bara kontrollera mot arbetsgivaren, vilket också bidrar till att denna studie finner högre siffror än tidigare studier gjort.
Rapport 2006:9 ”Överutnyttjande i tillfällig föräldrapenning för vård av barn” är författad av Per Engström, Patrik Hesselius och Malin Persson. Alla verksamma vid IFAU.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Per Engström via tel: 018-471 15 65, e-post: per.engstrom@ifau.uu.se, eller Patrik Hesselius via tel: 018-471 15 92, e-post: patrik.hesselius@ifau.uu.se.
Genom storskaliga provtagningar av vilda änder vid Ottenby Fågelstation har man funnit att omkring 20% av fåglarna bär på någon form av influensavirus. Detta stämmer väl med tidigare kunskap från Nordamerika, men vad som framkommit i denna studie är att influensavirus även förekommer hos änderna under vårflyttningen, vilket man tidigare inte kunnat visa.
– Detta är oerhört viktig information, det talar för att olika influensavirus cirkulerar kontinuerligt hos änderna under hela året säger Anders Wallensten. Tidigare har det varit något av en gåta hur viruset kunnat sprida sig mellan år och olika hypoteser har förts fram, alltifrån att virus skulle kunna övervintra i frusna sjöar till att andra fågelarter, exempelvis vadare, skulle härbärgera viruset under vintern och våren.
Bland de många virus som isolerats från vilda änder på Ottenby har en stor mängd olika varianter hittats, men än så länge inga aggressiva varianter.
– Det känns ju betryggande säger Anders Wallensten, men vi har funnit varianter av virus som är närbesläktade med dem som orsakar utbrott bland fjäderfä.
Influensavirus delas in i olika varianter efter två ytproteiner på viruset, hemagglutinin och neuraminidas som förkortas som H och N. Dessa förekommer i olika kombinationer till exempel H5N1 – den variant som orsakade de utbrott som spridit sig från Asien till Europa. Forskarlaget i Kalmar, under ledning av professor Björn Olsen vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, har tillsammans med sina medhjälpare vid Erasmus Medical Center i Rotterdam funnit en helt ny variant av influensavirus, H16. Denna variant hittades hos skrattmåsar vid Ottenby och är besläktade med influensavirus som sprids framför allt hos måsar.
I prover från sillgrisslor provtagna på ön Bonden utanför Umeå hittades en virusvariant med gener från både Amerika och Eurasien. Detta är ovanligt då fågelpopulationerna på dessa kontinenter normalt inte har så mycket kontakt. Det är därför ett mysterium hur de amerikanska virusgenerna hamnat hos fåglar i Östersjön.
– Vi spekulerar om att sillgrisslorna kan ha smittats med detta virus från någon annan art,som kan ha stött på virus från amerikanska fåglar, säger Anders Wallensten. En tänkbar kandidat är silvertärnan som övervintrar så långt bort som Antarktis och som potentiellt kan träffa amerikanska fåglar under flyttningen.
Anders Wallensten disputerar på avhandlingen ”Influenza A virus in wild birds” vid Linköpings Universitet. Disputationen äger rum fredagen den 29 februari kl 09.00 i hörsalen Fullriggaren, Sjöfartshögskolan, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Mikael Berg från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Kontaktinformation
Anders Wallensten
mobil: 073-3261119
e-post: AndersWal@ltkalmar.se
Den universella pingströrelsen är den del av den protestantiska kyrkan som växer kraftigast i världen, framför allt i Afrika, Latinamerika och Asien. I Sydafrika, där ca 80 procent av befolkningen tillhör någon form av kyrka, utgör pingströrelsen en viktig samhällsfaktor.
Baserat på fältarbete och kvalitativa intervjuer visar kulturantropologen Kristina Helgesson hur erfarenheter från apartheidåren formar upplevelser av tillhörighet och utanförskap, synen på nutid och framtid, samt hur den religiösa övertygelsen yttrar sig bland medlemmar i två församlingar i Durban. Båda församlingarna tillhör ”Assemblies of God”, ett av de äldsta och största pingstsamfunden i Sydafrika. Den ena församlingen har vita medlemmar, den andra församlingen färgade. Trots att apartheid är avskaffat lever segregationen vidare inom många sydafrikanska kyrkor och samfund, säger Kristina Helgesson.
Avhandlingen visar på det sydafrikanska samhällets komplexitet och på den svårighet det är för många sydafrikaner, både vita, svarta och färgade, att finna sig till rätta i det ”nya” demokratiska Sydafrika. I den processen spelar kyrkan en viktig roll dit människor kan komma och känna tillhörighet, men det är inte självklart att kyrkan fungerar som en enande faktor över gränserna.
Flera teman diskuteras i avhandlingen: erfarenheterna som vit och som färgad i apartheidtidens Sydafrika; den religiösa omvändelsens betydelse; formella och informella maktstrukturer i församlingarna; synen på manligt och kvinnligt i församlingarna; hur församlingarna agerar lokalt, nationellt, samt globalt genom internationella nätverk.
– Inte minst den vita församlingens pro-israeliska engagemang visar på hur internationella nätverk agerar samt på den starka kopplingen mellan religion och politik, säger Kristina Helgesson.
Avhandlingen erbjuder både forskare, beslutsfattare och organisationer en djupare analys och förståelse för den religiösa tillhörighetens komplexitet, samt en analys av religionens starka roll för människor och samhällen, både på ett lokalt plan, men också internationellt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristina Helgesson på telefon: 018-471 22 90, 073-360 93 19 eller via e-post: kristina.helgesson@antro.uu.se
Cirka år 180 varnade kyrkofadern Irenaeus sina trosfränder för att läsa Sanningens evangelium, en text som då användes bland de gnostiska kristna som vi idag kallar valentinianer. Liksom många andra gnostiska texter försvann dock Sanningens evangelium då den katolska tron blev statsreligion i romarriket. Men i det stora skriftfynd som gjordes 1945 nära den egyptiska staden Nag Hammadi, återfanns en text som forskare nu i mer än femtio år tvistat om. Kan det vara texten som Irenaeus nämnde? Är den till och med skriven av den store gnostiske läraren Valentinus själv? Vissa menar att Sanningens evangelium är en senare text som inte kan knytas till Valentinus.
Men forskare har ofta tagit sin utgångspunkt i kyrkofädernas uppfattningar i sina analyser av texterna, trots att många texter anses vara valentinianska. Detta kan ha dolt sådant som var angeläget för valentinianerna själva, menar Jörgen Magnusson som har läst Sanningens evangelium i ljuset av andra valentinianska texter. Han har lagt särskild vikt vid sådana ställen som vållat översättare stora svårigheter och på detta sätt upptäckt en diskussion om den judiska lagen som tidigare varit okänd. Han visar att Valentinianerna tog avstånd såväl från en lagstiftning som grundar sig på vedergällningsprincipen som ifrån ett egoistiskt och hänsynslös liv.
– De var alltså inte såsom ofta hävdats ointresserade av etik, men de ville inte grunda sin moral i ett världsligt system som de som gnostiker ansåg sig ha lämnat, säger Jörgen Magnusson.
Han finner ett starkt missionspatos i texten, men den återspeglar en situation där församlingen uppmanas att dra sig undan de många strider som tycks ha plågat omgivningen. Man skulle i stillhet förmedla andlig insikt till dem som sökte, men avstå från stridigheter med andra församlingar. Enligt Jörgen Magnusson är Sanningens evangelium inte bara en mycket tidig text, utan Valentius eget tal till sin församling.
– Det är svårt att föreställa sig att någon annan tidig valentinian än Valentinus själv skulle ha haft auktoritet nog att uppmana församlingen att dra sig ur de konflikter som utmärkte hundratalets Rom.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jörgen Magnusson på 018-55 19 23, eller Jorgen.Magnusson@teol.uu.se
Christofer Willmans avhandlingsarbete har handlat om att utveckla mätmetoder för det nationella och internationella arbetet för att kontrollera och övervaka att ett lands kärnkraftproduktion endast används i fredliga syften, s.k. kärnämneskontroll eller safeguards. Under drift produceras plutonium i kärnbränslet, varav det mesta används av reaktorn för energiproduktion. Men en liten andel kvarstår i det använda bränslet och även om detta plutonium är mycket svårt att extrahera för kärnvapenframställning är det ändå föremål för kontroll och övervakning. En av de utvecklade metoderna syftar till att avslöja huruvida bränslet har använts på ett sätt som är förenligt med energiproduktion och inte för militära ändamål.
Ett led i kärnvapennedrustningen är att frigöra plutonium från vapnen och istället använda det som bränsle för energiproduktion. Plutonium för energiproduktion extraheras även från använt kärnbränsle i syfte att minska avfallsmängden och öka bränsleutnyttjningen. I båda fallen används detta plutonium som bränsle i s.k. Mixed Oxide Fuel eller MOX-bränsle. Ur ett safeguardsperspektiv är det viktigt att veta att allt plutonium använts på avsett sätt och en av de metoder Christofer Willman varit med och utvecklat har syftat till att kunna särskilja MOX-bränslen från de väsentligt mer vanliga uranbränslena.
Han presenterar också en metod för att mäta värmeutveckling från använt kärnbränsle, vilket är viktigt för att optimera ett framtida djupförvars funktion och storlek. Med metoden, som bygger på mätning av den strålning som kommer från den radioaktiva restprodukten cesium-137 i det använda bränslet, kan man snabbt (inom några minuter) bestämma värmeutvecklingen.
Metoderna har utvecklats för att användas av de kontrollerande myndigheterna; Statens kärnkraftinspektion, SKI, i Sverige och internationellt av FN via det internationella atomenergiorganet, IAEA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christofer Willman på tel: 018-471 58 28, 073-623 40 03 eller via e-post: Christofer.Willman@tsl.uu.se
I en skolklass finns idag erfarenheter från olika kulturer. Ändå möter eleverna nästan ingen utomeuropeisk historia. När världen utanför behandlas är det för att beskriva Europas utveckling. Bildanvändningen i läroböckerna speglar detta förhållande. 87 procent av bilderna belyser den europeiska eller nordamerikanska historien. Lärarna lämnas i stor utsträckning utan riktlinjer för hur de ska hantera samhällets och klassrummets mångfald. Ska var och en välja sin ”egen” historia eller ska alla lära en gemensam berättelse? Om alla behöver svensk historia, vad och vilka innefattas i den? Detta är några av de centrala frågor som Kenneth Nordgren diskuterar i sin avhandling.
Den 12 september 2001, dagen efter terrordåden i New York, i ett klassrum i Södertälje. Flera elever med assyrisk/syriansk bakgrund hävdar att det som skedde i New York bevisar vad de redan visste om islam: som kristen grupp utsattes assyrierna/syrianerna för ett folkmord inom det osmanska riket under första världskriget. Ungdomarna uppfattar att historien upprepar sig.
Den 14 september 2001. Runt om i världen hålls en tyst minut för att hedra offren från 11 september. På gymnasiet i Vallentuna väljer några elever, bördiga från Irak, Iran och Libanon att hålla sig undan eller störa tystnaden. När muslimer mördas av USA eller Israel hålls inga tysta minuter, menar de. Deras agerande gav upphov till konflikter med skolpersonal och med andra elever. Ungdomarna upplevde det som att det inte fanns något utrymme för deras sida av historien.
Ungdomarna skapade sin mening om den 11 september. Deras historieskrivningar blev en del av deras sätt att agera. Att förstå hur människor på detta vis skapar historia i vardagen är centralt om vi vill förstå hur vi tolkar verkligheten och därmed också för att kunna bedriva en relevant historieundervisning.
I det mångkulturella samhället är det fler som kräver plats i historien. Människor och organisationer med erfarenheter av integration och segregation formar sina förväntningar utifrån sina erfarenheter. Frågan är vilken roll historien spelar i vår mångkulturella samtid: Kan vi fortfarande tala om något gemensamt kulturarv? Finns det någon historiskt förankrad gemenskap?
I Kenneth Nordgrens avhandling görs flera nedslag i samtidens historiekulturer: i det assyriska/syrianska föreningslivet, bland ungdomar som försöker förstå den 11 september och i skolans historieundervisning.
Assyrierna/syrianerna har sedan slutet av 1960-talet med hjälp av ett aktivt föreningsliv och tidningsutgivning byggt upp en diasporakultur i Sverige. De knyter an till ett förflutet i Mesopotamiens fornhistoriska högkulturer, Mellanösterns tidiga kristna kulturer och i minnet av ett folkmord inom det osmanska riket. Men också till en historia och en framtid i Sverige. De, liksom allt fler svenskar, utrycker en historisk gemenskap men flera länder eller kulturer samtidigt. Det förflutna från andra delar av världen blir därigenom en del av Sverige. De assyriska/syrianska organisationerna vill till exempel att Sverige ska påverka Turkiet att erkänna sitt ansvar för det folkmord som utfördes i skuggan av första världskriget.
När skolelever diskuterar händelserna den 11 september i USA hämtar de argument från skolvärlden, medierna och den egna nära historiekulturen. Många skolor annonserade de tysta minuterna som en för hela skolan gemensam manifestation. Det lämnades inte något utrymme för dem som av olika skäl kände sig tveksamma till att delta. Det finns en mytologisk föreställning om ett svenskt homogent förflutet som gör att det kan vara svårt att förstå att bombningarna av Libanon lika väl som massakrerna på kristna i det osmanska riket nu är en del av Sveriges kollektiva minne.
– Kanske är den verkliga didaktiska utmaningen att i ljuset av detta, öppna skolan för olika historier och inte minst, att få skolan att reflektera över sitt eget historiemedvetande. Skolan och den offentliga historieskrivningen måste, för att vara relevant, knyta an till samtidens historiebrukare, säger Kenneth Nordgren.
Disputationen äger rum den 30 september, kl. 13.00, Nyquistsalen 9C 203, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
Kenneth Nordgren nås på 054- 700 1427 eller 070-413 63 33
E-post: Kenneth.Nordgren@kau.se
Malin Rönnblom och hennes forskarkollegor inom forskningsprogrammet Quality in Gender and Equality Policies, QUING, ska analysera jämställdhetspolitiken i samtliga stater inom EU. De ska kartlägga och analysera politiken samt utveckla metoder och teorier som kan hjälpa politiker och tjänstemän att förstå hur jämställdhetspolitiken fungerar.
– Vi kommer också att titta på hur genus kombineras med exempelvis ras/etnicitet och sexuell läggning när jämställdhetspolitik skapas, säger Malin Rönnblom, filosofie doktor i statsvetenskap och anställd vid Kvinnovetenskapligt forum vid Umeå universitet.
Den del av forskningsprogrammet som ska bedrivas vid Umeå universitet gäller framför allt kartläggningen av jämställdhetspolitiken i de nordiska länderna Danmark, Finland och Sverige. Men Malin Rönnblom kommer också att medverka i programmets teoriutvecklande del.
Malin Rönnblom har tidigare arbetat med forskning om jämställdhets- och regionalpolitik, framför allt i Sverige men även i Finland och Norge.
Forskningsprogrammet QUING, som ingår i EU:s 6e ramprogram, leds av professor Mieke Verloo vid Institute for Human Sciences i Wien. Förutom Umeå universitet deltar exempelvis Humbold Univeristy, Lancaster University och Universidad Complutense de Madrid i programmet. QUING har en sammanlagd budget på drygt 44 miljoner kronor varav 3 850 000 kronor är avdelade till Umeå universitet. Projektet ska pågå under fyra år.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Malin Rönnblom, Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet
Telefon: 090-786 96 74
E-post: malin.ronnblom@cws.umu.se
Däremot påverkar laserbehandlingen både temperatur och blodflöde i huden. Det visar ny forskning som har gjorts av veterinär Anna Bergh vid SLU och som nyligen presenterades.
Koldioxidlaser har använts under flera år – utan att det har funnits särskilt många vetenskapliga bevis för dess effekter. Syftet med Anna Berghs avhandling har varit att utvärdera om behandling med koldioxidlaser har någon positiv effekt på ledinflammationer hos häst. Hon vill också utreda om tekniken orsakar något lidande för de behandlade djuren.
Rehabilitering av sporthästar är ett viktigt men till stor del outforskat område. Veterinärmedicinen börjar allt mer snegla på möjligheten att använda alternativa metoder för att bota hästar.
– Det finns i dag ett stort intresse för rehabilitering av olika skador hos hästar. Men det saknas mycket kunskap om hur olika metoder fungerar och om de har någon verklig effekt, säger Anna Bergh.
– Mina studier av koldioxidlaserns effekter är bara en början. Jag vill nu gå vidare för att hitta sätt att objektivt utvärdera olika behandlingsmetoder. Om de fungerar och i så fall hur. Genom den här studien har vi bland annat fått ökad kunskap om hur laserljuset påverkar olika fysiologiska skeenden i kroppen, vilket är värdefull kunskap.
VANLIG DIAGNOS
Många sporthästar som tränar och tävlas, drabbas av ledinflammationer i sina ben. Framför allt är det kotlederna i hästens framben som drabbas. Inflammationen kan orsaka både lidande och nedsatt brukbarhet hos hästen. Hos försäkringsbolagen är kronisk kotledsinflammation en diagnos som kostar stora summor för behandling och i vissa fall avlivning. Den traditionella behandlingen av ledinflammationer är att spruta in cortison eller hylartil (syntetisk tuppkam) i leden. De senaste åren har dock ett antal hästar behandlats med koldioxidlaser för att få igång en läkning i den inflammerade leden.
– En koldioxidlaser är ett mycket kraftfullt instrument där man skiljer på att fokusera eller defokusera ljuset. Inom humanvården används den främst för kirurgiska ingrepp med fokusering men för hästar har den främst använts för behandling av skadad vävnad med ett defokuserat ljus.
Anna Bergh har använt sig av en modell där ett kliniskt problem, ledinflammation, har studerats både i laboratoriemiljö och på hästkliniken. Hon har mätt temperatur och blodflöde i olika kroppsvävnader, samt studerat hur huden förändrats efter olika doser av laserbehandling.
I den kliniska studien bestämdes att hästarna skulle vara halta från kotlederna. Cirka 50 halta hästar testades på hästkliniken vid SLU för att utreda om de kunde ingå i forskningen.
För att utvärdera laserns effekt på smärta, det vill säga minskad hälta, utrustades varje häst med accelerometer som registrerade rörelsen för hästens ben, huvud, kors och manke. Hästarna filmades och accelerometertekniken gav därmed ett objektivt mått på hur respektive häst haltade. Det gav en god samstämmighet mellan den subjektiva (veterinärens) och objektiva bedömningen.
-En halt häst har ofta hältor på flera ställen. Vi ville enbart ha med hästar som bara visade hälta från kotleden på ena eller bägge frambenen. Totalt ingick sexton hästar i studien.
-Hästarna behandlades vid fem tillfällen under en vecka men hälften, åtta hästar, fick aktiv laserbehandling medan de andra ått fick placebobehandling, dvs laserljuset riktades inte mot benet. Varje ben behandlades från tre håll under fyra till sex minuter, totalt tolv minuter. Resterande antal hästar fick ingen behandling alls, de var en så kallad blindgrupp (placebo).
Återbesök gjordes efter sju och fjorton dagar. Om ingen förbättring hade skett efter sju dagar hos någon av grupperna erbjöds kostnadsfri behandling med valfri behandling, i regel cortison och hylartil.
ÖKAD TEMPERATUR I HUD
I sina studier fann Anna Bergh att laserbehandlingen visserligen ökade temperaturen i de ytliga vävnaderna på hästbenet. Största värmeökningen i hud uppmättes hos hästar med tjock päls på benet. Men inne i själva leden var det ingen temperaturskillnad mot innan behandling.
För Anna Bergh har djurskyddsaspekten varit en viktig drivkraft inom forskningen. Hon är fundersam till att koldioxidlaser marknadsförs utan vetenskapligt utredda behandlingsdoser. Det finns till exempel ingen rekommendation hur lång tid varje led ska behandlas.
-I dagsläget finns helt enkelt inga vetenskapligt studier på häst. Våra studier har visat att om man ger en medeldos på 16 watt i fyra minuter där ljuset sveper över en yta på 42 kvadratcentimeter så blir det inga negativa hudförändringar. Man bör hålla sig inom den nivån.
Anna Bergh tvivlar inte på att koldioxidlasern har värmande effekt, men effekten är ytlig och därför vore det intressant att undersöka hur vävnaden läker efter behandlingen av mer ytliga skador än kotledsinflammationer.
– Ett problem inom rehabilitering av djur är att man jämför med humanvården, och det är inte så lyckat. Det är jätteviktigt att de som jobbar med djur har kunskap om hur olika skador hos dem ska behandlas och därefter tränas upp.
För mer information om Anna Berghs avhandling vid SLU ring 018-67 21 52 eller via mail Anna.Bergh@afys.slu.se
Det finns i dag en global medvetenhet om vikten av att använda hållbara och förnybara bränslen, inte minst p.g.a. minskande tillgångar av fossila bränslen och rådande klimatförändringar. Bränslen baserade på biomassa är växthusförnybara och har också en stor potential att ersätta fossila bränslen. Malin Sandström har i sin avhandling tagit fram grundläggande data som kan användas för att identifiera och förutsäga vilka föreningar som uppstår när biomassa och biomassabaserat avfall förbränns.
Biomassa innehåller bl.a. fosfor, kalcium och kalium – tre element som är livsnödvändiga för alla levande organismer. De ingår i gödsel och måste ständigt återfinnas i marken. När man tar tillvara på biomassa, som t.ex. ris och trädtoppar, för man därför också bort viktiga näringsämnen från naturen.
– Det här är inget problem i en ostörd miljö men i morgondagens samhälle med ökat uttag från skog och mark måste mineralerna återföras på ett säkert och ekologiskt hållbart sätt, säger Malin Sandström.
Fosfor återfinns i jordskorpan bl.a. som mineralet apatit, och cirka 90 % av den del som man bryter av detta mineral används vid framställning av fosfatgödsel. Problemet är att apatiten innehåller varierande halt av den giftiga tungmetallen kadmium och mängden apatit med låg halt av kadmium håller på att ta slut.
Ett billigare och enklare sätt för att kompensera naturens förluster av näring skulle därför vara att gödsla med den aska som bildas vid förbränning av biobränslen. Askan måste då innehålla föreningar som marken och därmed växterna kan ta upp på ett enkelt sätt. Tack vare de data som Malin Sandström tagit fram går det nu att förutspå vilka föreningar som bildas under förbrännings- och askbehandlingsprocesser.
Det finns också andra anledningar till att det är viktigt att veta hur fosfater reagerar i energiomvandlingsprocessen. Kalium och fosfor bildar tillsammans fosfater som smälter relativt lätt vid låga temperaturer och de kan därför ställa till med askrelaterade driftsproblem. Dessutom går det att få mer kunskap om vilka föreningar som släpps ut vid förbränningen.
Fredagen 29 september försvarar Malin Sandström, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, energiteknik och termisk processkemi, sin avhandling med titeln ”Structural and Solid State EMF Studies of Phases in the CaO-K2O-P2O5 System with Relevance for Biomass Combustion”. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3A9 i KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Bo Björkman, institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap, avdelning för processmetallurgi Luleå tekniska universitet, Sverige.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Malin Sandström, energiteknik och termisk processkemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 68 01
E-post: malin.sandstrom@chem.umu.se
Den nya metoden har utvecklats vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund. Tekniken beskrivs i en avhandling av fysikern Johan Persson.
Principen är att fokuserat ultraljud riktas direkt mot den broskskiva (disken) som börjat bukta ut så att den trycker på nerverna. När brosket blir upphettat krymper dess kollagenfibrer så att brosket inte längre buktar ut lika mycket. Därmed trycker det inte heller på nerverna på det sätt som orsakat smärta.
Johan Perssons avhandlingsarbete innehåller bl a design av ultraljudsgivare, temperaturmätningar i laboratoriet och simulering av temperaturdistributionen i disken vid ultraljudsbehandling – några av de viktiga stegen i utvecklingen av denna nya teknik.
Vid en traditionell diskbråcksoperation öppnas den skadade disken. Operationen kräver sjukhusvård och lång sjukskrivning samt medför en viss risk för komplikationer. Ultraljudsbehandlingen däremot görs med lokalbedövning, tar bara sex minuter och kräver ingen inläggning. Om metoden håller vad den lovar kan den därför bli både mer tilltalande för patienten och billigare för sjukvården.
Ultraljudsmetoden är, enligt professorn i ortopedi Björn Strömqvist, avsedd för diskbråck som inte är alltför stora (s k täckta, icke-perforerade bråck). Den testas nu i försök i en s k multicenterstudie i Sverige, Tyskland, Sydkorea, Italien och Turkiet. Studien är ännu i en mycket tidig fas, men preliminärt verkar två tredjedelar av de behandlade diskbråckspatienterna kunna bli hjälpta av ultraljudet.
Under Björn Strömqvists ledning kommer avdelningen för ortopedi i Lund också att undersöka om metoden kan användas för s k diskdegeneration. Det är en åldersbetingad förändring av ryggkotornas broskskivor som är ännu vanligare än diskbråck.
Mer information Johan Persson, 046-222 07 39 eller 0733-12 99 11, Johan_K.Persson@med.lu.se, eller hans handledare professor Björn Strömqvist, 046-172063 och Bjorn.Stromqvist@med.lu.se. En sammanfattning av avhandlingen finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/. Dess titel är Effects of high intensity focused ultrasound on the intervertebral disc.
Metoden innebär att en mycket liten dos sterilt vatten sprutas in under huden där det gör ont. Det är ett förhållandevis ovanligt sätt att lindra förlossningssmärta. Kvinnor som vill undvika smärtstillande läkemedel väljer oftare akupunktur. För första gången jämförs nu effekterna av de två olika metoderna vetenskapligt.
I studien ingår totalt 128 födande kvinnor på förlossningsavdelningen vid Kärnsjukhuset i Skövde. I början av sitt förlossningsarbete fick kvinnorna ange hur ont de hade på en skala mellan ingen smärta alls och värsta tänkbara smärta. På samma sätt fick kvinnorna tala om hur spända de var. Hälften av kvinnorna fick sin smärta behandlad med akupunktur medan den andra hälften fick injektioner med sterilt vatten. Kvinnorna fick sedan flera gånger under sitt förlossningsarbete ange hur ont de hade och hur spända de var.
– Injektioner med sterilt vatten visade sig vara signifikant mycket bättre när det gäller att lindra smärta, men metoden var också bättre när man tittar på kvinnornas grad av avslappning, säger Lena Mårtensson.
Det är inte vetenskapligt klarlagt hur det går till när det sterila vattnet lindrar smärtan, men en teori är att injektionen triggar kroppens eget smärthämmande system. Forskarna tror att de känsligaste nervcellerna stimuleras och skickar en snabbare signal till hjärnan. Resultatet kan då bli att andra smärtimpulser inte kommer fram.
Injektioner med sterilt vatten var vanligare i början av 1990-talet, men många kvinnor upplevde då att det gjorde ont att få själva injektionen.
– Nu har vi hittat ett sätt att ge sprutorna som inte är lika smärtsamt. När vi sticker lite djupare och ger en något större dos kan vi få samma goda effekt utan att själva sticket gör så ont, säger barnmorskan Lena Mårtensson.
Idag har akupunktur tagit över som den mest populära alternativa metoden för att lindra förlossningssmärta. En enkät bland svenska barnmorskor visar i avhandlingen att 25 % av de födande kvinnorna behandlas med akupunktur, medan bara 2 % får sprutor med sterilt vatten.
– Både jag och många andra barnmorskor har kunnat se att injektioner med sterilt vatten är mycket effektivt mot förlossningssmärtan. Nu när vi förfinat injektionstekniken hoppas jag att fler kvinnor ska våga använda metoden igen, säger Lena Mårtensson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: Sterile Water Injections and Acupuncture as treatment for Labour Pain
Avhandlingen försvaras fredagen den 29 september, klockan 13.00, Kvinnoklinikens aula, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lena Mårtensson, leg. barnmorska, telefon: 0500-44 80 00, 070-975 72 10, e-post: lena.martensson@his.se
Handledare:
Medicine doktor Gunnar Wallin, telefon: 031- 343 51 34, e-post: gunnar.a.wallin@vgregion.se
Docent Elisabet Stener-Victorin, telefon: 031-773 35 57, e-post: elisabet.stener-victorin@wlab.gu.se
Malin Myrin har i sitt avhandlingsarbete studerat gotländsk sandsten, som bland annat används för att smycka Stockholms slott och Riddarholmskyrkan. Stenen är porös och tämligen homogen, vilket gör den lätt att forma och arbeta med. Det har i sin tur gjort den till ett omtyckt byggnadsmaterial i konstruktioner, ornament och skulpturer, och en betydande del av den svenska kulturhistoriskt viktiga arkitekturen är huggen i denna stensort.
Gotländsk sandsten är dock mycket benägen att vittra, en process som vår tids hårda miljöbelastning snabbat på. Men det finns olika sätt att hämma stenens nedbrytning, något som bevarar byggnader och skulpturer längre. Malin Myrin har framför allt studerat tre olika delar av redan använda konserveringsprogram:
Konsoliderande behandlingar (stärkande behandling)
Hydrofobierande behandlingar (vattenavstötande behandling)
Lagningsbruk för sten
Resultaten visar att stärkande behandlingar för det mesta reducerat sandstenens nedbrytning utan att ge negativa följder. Behandlingens varaktighet varierade dock kraftigt mellan olika objekt, vilket beror på om de utsatts för vatten eller inte. I några fall fanns tecken på att sandstenen börjat vittra sönder redan fem år efter behandlingen, medan behandlingen i andra fall fortfarande hade effekt efter femton år.
Vidare visade resultaten att en vattenavstötande behandling fungerar, om den utförts på rätt sätt. Den kan dock ge negativa effekter i form av skiftningar i stenens färg samt i vissa fall tydliga spår från vattenavrinning. Många lagringsbruk för sten visade sig fungera dåligt. Här fick man problem med färgförändringar och dålig vidhäftning.
I avhandlingen poängteras att de olika konserveringsåtgärderna varierar i varaktighetsgrad, vilket innebär att det är viktigt med regelbundna inspektioner och åtgärder som sätts in i tid.
– Det faktum att Sverige saknar vedertagna normer och metoder för underhåll av stenobjekt försvårar nödvändigt underhållsarbete. Dessutom saknas etablerade testmetoder för systematisk diagnos av stenobjekt och utvärdering av konserveringsåtgärder, vilket komplicerar bedömningen av när och hur åtgärder behöver sättas in, säger Malin Myrin.
De konserveringsåtgärder som Malin Myrin studerat hade oftast satts in när objekten sedan länge varit allvarligt skadade, vilket gjorde att omfattande konserveringsarbeten var nödvändiga. Efter konservering hade många objekt lämnats utan översyn och systematiskt underhåll, vilket gjorde att skadorna försämrats avsevärt under den tid då objekten studerades.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Malin Myrin
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet/Stenkonservatorn Skanska
Tel: 08-504 387 22
E-post: malin.myrin@skanska.se
Handledare: professor Jan Rosvall, Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) tel: 031-772 4953, e-post: jan.rosvall@gmv.gu.se
Avhandlingen har titeln: Conservation of Gotland Sandstone – Overview of Present Conditions Evaluation of Methods”.
Disputationen äger rum den 28 september 2006, kl 10.00 i sal 10, Göteborgs universitets huvudbyggnad, Vasaparken.
Rebecka Engström har använt en metod där befintlig statistik över direkt och indirekt miljöpåverkan kombineras med data från litteraturen för att utvärdera energisektorns påverkan på de svenska miljökvalitetsmålen. Att inkludera indirekta effekter genom så kallad miljösystemanalys, är ett delvis nytt sätt att se på en sektors miljöpåverkan.
– Ett sådant angreppssätt ger möjlighet att analysera frågorna på ett mer genomgripande sätt, så att problemen inte bara förflyttas och istället skapar problem på andra håll i världen eller för framtida generationer. Eller att ett problem reduceras medan ett annat istället ökar, säger hon.
Den insamlade informationen om utsläpp och resursanvändning kompletteras med metoder för att sortera och klassificera informationen, och för att värdera miljöproblem i förhållande till varandra för att avgöra vad som är viktigast. Det är metoder som brukar användas inom livscykelanalys men som här tillämpas på ett nytt sätt.
Genom att använda sådana metoder kan de viktigaste problemen identifieras, så att åtgärder sätts in där de har störst effekt. Riskerna med att fokusera hårt på enskilda frågor är att helhetsbilden inte blir korrekt, andra viktiga problem får stå tillbaka.
– Resultaten visar att förutom klimatfrågan så är även frågor som luftkvalitet och användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier viktiga för energisektorn. De riskerar nu att alldeles komma bort i diskussionen, säger Rebecka Engström.
Med det miljösystemanalytiska angreppssättet finns också möjlighet att fånga upp potentiellt viktiga miljöfrågor för framtiden. En storskalig produktion av bioenergi kan tas som exempel från energisektorn.
– En övergång till en större andel bioenergi, som nu föreslås allt oftare, får konsekvenser för den biologiska mångfalden och annan miljöpåverkan som är kopplad till mark, till exempel övergödning och kemikalieanvändning. Det innebär att om klimatfrågan ensam får styra åtgärder inom sektorn riskerar vi att få andra svårlösta problem istället, förklarar Rebecka Engström.
Förutom energisektorn omfattar avhandlingen även en liknande analys för jordbrukssektorn. Avhandlingen är den första inom ämnesinriktningen miljöstrategisk analys.
Avhandlingens titel: ”Food, energy and the environment from a Swedish perspective”
Disputationen äger rum: fredag 6 oktober kl. 13.00 i sal M3, Brinellvägen 64, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt: Rebecka Engström, 08-790 7395, rebecka.engstrom@infra.kth.se
Vid högtiden kommer 131 av de 245 personer som disputerat under läsåret 2005/06 att promoveras till doktorer och elva personer som disputerade för femtio år sedan promoveras till jubeldoktorer. Vidare kommer 23 nya professorer att installeras.
Förutom promotion och installation kommer en av de nya professorerna, Elisabeth Mansén, idéhistoria, att hålla en kortare föreläsning över ämnet Sinnenas idéhistoria. Ceremonin kommer att varvas med musik av Kungliga Filharmonikernas Brassensemble samt sång av Merja Mäkelä från Operahögskolan och Stockholms Studentsångare.
Efter ceremonin blir det bankett i Gyllene Salen med efterföljande dans.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Agneta Paulsson, mobil 070-696 65 15
Media välkomnas till ceremonin men måste kontakta Agneta Paulsson senast torsdag 28 september kl. 12.00.
– Resultaten av undersökningarna är viktiga därför att de påverkar vår uppfattning om vilka mekanismer som är aktiva inom den globala kolcykeln och vilka reservoarer av potentiella växthusgaser det finns på vår planet, säger Nils Holm, professor vid Institutionen för geologi och geokemi vid Stockholm universitet och en av författarna.
Acetat som bildats på mikrobiologisk väg kan reduceras med likaledes producerad vätgas och bilda etangas. Etan, som innehåller två kolatomer, kan sedan addera ytterligare kolatom genom att reagera med oorganisk bikarbonat och bilda propan. Att reaktionen äger rum i naturliga miljöer styrks av att propangas i sediment har en relativt högre andel tungt kol i jämförelse med etan.
Artikeln baseras främst på resultat från en vetenskaplig expedition (Leg 201) genomförd av det internationella oceanborrningsprogrammet ODP (Ocean Drilling Program) i centrala och östra Stilla havet. I stället för att på vanligt vis mäta halten metan i sediment genom att upphetta proverna till 80ºC genomfördes en parallell preparation där sedimentprover lakades under lång tid i en starkt alkalisk lösning. Det visade sig då att alla undersökta sediment frigör högre halter av adsorberad metangas än standardförfarandet. Dessutom frigörs etan och propan. I vissa fall var den sammanlagda halten av etan och propan i nivå med metanhalterna. Orsaken till den kraftiga adsorptionen är att kolvätena kan bindas till siloxangrupper i lermineral i marina sediment. Dessa bindningar bryts vid höga pH-värden.
Möjligheten till biologisk produktion av etan och propan genom reduktion av acetat med vätgas går stick i stäv med den allmänna uppfattningen att kolväten större än metan bara kan bildas genom termisk nedbrytning av fossilt organiskt material.
För ytterligare information eller för tillgång till artikeln kontakta:
Nils Holm, professor, Avdelningen för geokemi, Institutionen för geologi och geokemi tfn 08-16 47 43, mobil 070-4240242, e-post nils.holm@geo.su.se
Författare till artikeln är K-U Hinrichs, JM Hayes, W Bach AJ Spivack LR Hmelo, NG Holm, CG Johnson och SR Sylva.
Artikeln (”Biological formation of ethane and propane in the deep marine subsurface”) är publicerad i PNAS (Early Edition) den 21 september, www.pnas.org
