Resultatet bygger på en populationsbaserad fallkontrollstudie av förstagångshjärtinfarkt i Stockholms län landsting 1992-1994, Stockholm Heart Epidemiology Program (SHEEP). Totalt ingår 1 709 fall av förstagångshjärtinfarkt och 2 315 kontroller. Personer som deltagit i studien har fått klassificera sin socioekonomiska position – om man varit arbetare eller tjänsteman – för varje år från födelsen genom hela yrkeslivet fram till studiens genomförande. För barndomsåren har i första hand faderns socioekonomiska position använts. Information om ett stort antal potentiella riskfaktorer finns tillgänglig från enkätsvar, hälsoundersökning samt blodprovstagning.
Resultatet av studien visar att den som varit arbetare i hela livet har drygt två gånger så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt än en person som varit tjänstemän hela livet. En gradvis ökning av risken för hjärtinfarkt ses med ökad tid i arbetaryrken. Skillnader i livsstilsbeteende såsom hög alkoholkonsumtion, rökning och fysisk inaktivitet förklarar en del av den ökade risken. Även skillnader i den sociala och psykosociala situationen är en bidragande orsak. Skillnader i arbetsmiljön mellan arbetar- och tjänstemannayrken kan ha viss betydelse.
Ett mer oväntat fynd var att risken för hjärtinfarkt ökar tydligt efter bara några få år i arbetaryrken. Det verkar också ha betydelse för när i livet man varit arbetare och hur man har rört sig mellan arbetar- och tjänstemannayrken. Den troligen största förklaringen ligger i skillnader i den sociala processen som gör att människor hamnar i olika socioekonomiska positioner och dess relation till hur man ansamlar beteende-, sociala, psykosociala, och biologiska riskfaktorer över livet.
Publikation:
”Accumulation of adverse socioeconomic position over the entire life course and the risk of myocardial infarction among men and women: Results from the Stockholm Heart Epidemiology Program (SHEEP) “, Rickard Ljung och Johan Hallqvist, Journal of Epidemiology and Community Health 2006;60:1080-1084
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Leg. läkare och doktorand Rickard Ljung
Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 08-737 38 62, 070-580 97 47
E-post: Rickard.ljung@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95.
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Vid tandförluster minskar benvävnaden i käken, vilket kan försämra möjligheterna att operera in ett implantat att fästa en tandbrygga på. Bentransplantation från den egna höften förbättrar möjligheterna för senare implantatbehandling. I avhandlingen studeras närmare hur implantat av titan läker fast i ben som tagit från patientens eget höftben och transplanterats till överkäken.
Det transplanterade höftbenet har fått läka in 6 månader varefter de studerade patienterna har fått 6-8 titanimplantat inopererade som stöd för tandbryggan. Det framgår att en dryg tredjedel av bentransplantatets volym försvinner under de första 6 månaderna av inläkning. Närstudier av ytskiktet mellan titanimplantatet och det uppbyggda käkbenet visar att det är bättre att först låta höftbenet läka in och byggas upp innan titanimplantaten sätts in. Bentransplantationen kan utföras med olika tekniker men ger ungefär lika resultat, dvs. att titanimplantat i uppbyggt käkben når samma stabilitet som titanimplantat satta i käkben som inte krävt bentransplantation. Dock innebär en låg stabilitet i samband med insättandet av implantaten ökad risk för förlust av implantaten.
Någon genomgående förklaring till förluster av titanimplantat kunde inte påvisas. Förlust av enstaka implantat behöver dock inte betyda att den fastsittande tandbryggan helt går förlorad. Hos åtta av tio patienter som förlorade implantat lossnade högst två. En uppföljningsstudie visar att 90 % av de insatta titanimplantaten var stabila efter tre år och att alla patienter hade en fastskruvad tandbrygga.
Mats Sjöström är född i Vilhelmina, har bott i Hörnefors och examinerades som tandläkare vid Umeå universitet 1986. Fram till 1992 arbetade han med folktandvård och specialisttandvård i Jämtland och från 1993 har han tjänstgjort vid tandläkarutbildningen i Umeå, där han idag är övertandläkare och specialist i käkkirurgi. Han kan nås på tel. 090-785 61 20, e-post: Mats.sjostrom@odont.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 24 november vid Inst. för odontologi, avdelningen för käkkirurgi, och har titeln On healing of titanium implants in iliac crest bone grafts. Svensk titel: Inläkning av titan implantat i höftbenstransplantat.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, by 1 D, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Christian Lindqvist, Helsingfors universitet, Finland.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Resultaten har publicerats i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS. Där visar Veronica Åberg och hennes kollegor att små specialdesignade molekyler kan blockera den sjukdomsalstrande förmågan hos bakterien E. coli som orsakar urinvägsinfektion. På bakteriens yta bildas normalt ett stort antal griparmsliknande utskott som kallas för pili, men forskarna har nu framställt molekyler som gör att pili överhuvudtaget inte kan bildas. Molekylerna förhindrar på så sätt bakterierna från att samspela med kroppens celler och därmed förlorar de också sin infektionsförmåga.
– Vi har hittat ett helt nytt sätt att angripa infektionssjukdomar på. Med traditionell antibiotikabehandling dödar man bakterierna eller stoppar deras tillväxt, vi avväpnar dem i stället. Förhoppningsvis kan det här leda till att bakterier inte blir motståndskraftiga mot den här typen av antibakteriella substanser lika snabbt, berättar Veronica Åberg.
I de lägre delarna av urinvägarna kan E. coli undgå kroppens immunförsvar och vissa typer av antibiotika genom att kapsla in sig. Som tur är verkar pili vara en förutsättning för inkapslingen och pili kan som sagt den nya avväpningsstrategin råda bot på. I förlängningen skulle därför de specialdesignade molekylerna med fördel kunna användas ensamma eller i kombination med dagens behandlingsformer. Det skulle minska risken för återkommande urinvägsinfektioner.
Veronica Åberg har studerat molekylernas effekt och funktion med flera olika analysmetoder och stammar av E. coli.
– Det finns också andra typer av bakterier som infekterar oss människor på samma sätt som E. coli. I och med att vi i detalj kan förstå hur molekylerna stör bildandet av pili har vi också lagt grunden för att studera och eventuellt utveckla nya behandlingsmetoder mot andra infektionssjukdomar som till exempel vissa typer av hjärnhinneinflammation och magåkommor, säger Veronica Åberg.
Fredagen den 24 november försvarar Veronica Åberg, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Peptidomimetics based on ring-fused 2-pyridones – Probing pilicide function in uropathogenic E. coli and identification of Aß-peptide aggregation inhibitors”. Disputationen äger rum kl. 10:00 i KBC-huset, KB3B1, Fakultetsopponent är Morten Grötli, universitetslektor i läkemedelskemi vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Veronica Åberg, kemiska institutionen
Telefon: 090-7869329
E-post:veronica.aberg@chem.umu.se
Fredrik Almqvist, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 69 25
E-post: fredrik.almqvist@chem.umu.se
Varje år får ett tiotal nya patienter i Västra Götalandsregionen diagnosen akalasi. Det är ett mycket obehagligt tillstånd som innebär att magmunnen inte vill öppna sig.
– Magmunnen är väldigt spänd hos dessa patienter och de har mycket svårt att svälja. Patienterna går ofta ner i vikt och sjukdomen får också stora sociala konsekvenser. Många undviker att äta mat med andra, säger kirurgen Srdjan Kostic.
Srdjan Kostic har jämfört de två behandlingsmetoder som används vid akalasi. Av de 51 patienter som ingår i studien behandlades hälften med ballongvidgning och resten med titthållskirurgi. Vid ballongvidgning tvingas den förstorade muskulaturen vid magmunnen tillbaka genom en ballong som fylls med luft under 60 sekunder. Vid titthållskirurgi lägger kirurgen ett sex centimeter långt snitt i muskeln över magmunnen.
– Båda dessa behandlingsmetoder är mycket bra om man ser till patienternas livskvalitet. Före behandlingarna var deras livskvalitet betydligt sämre än befolkningen i övrigt, men efteråt låg deras genomsnittliga livskvalitet på normal nivå, säger Srdjan Kostic.
Studien visar att det kirurgiska ingreppet ger ett mer långvarigt resultat. Sex av de 26 patienter som behandlades med ballongvidgning behövde ny behandling inom 12 månader. Fem av dem fick då istället titthålskirurgi.
– Även om det kirurgiska ingreppet är uppemot fem gånger dyrare än ballongdilatationen kan ballongvidgning i det långa loppet kanske bli lika dyrt. Om ytterligare sex patienter om året måste omopereras under det andra och det tredje året efter ballongdilatation sparar vården inga pengar i förlängningen, säger Srdjan Kostic.
Srdjan Kostic ska fortsätta följa patienterna i studien i ytterligare två år.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gastroforskning
Avhandlingens titel: Aspects on the Diagnosis and Treatment of Patients with Achalsia
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 december, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Srdjan Kostic, specialiserad kirurg, telefon: 031-16 80 33, 033-616 10 55, e-post: srdjan.kostic@vgregion.se
Handledare:
Docent Hans Lönroth, telefon: 031- 342 83 42, e-post: hans.lonroth@vgregion.se
Den senaste tiden har företrädare för industrin vänt sig till regeringen med krav på en sänkning av elpriserna. Men det vore fel väg att gå, säger Louise Trygg, forskare i energisystem vid Linköpings universitet.
– I stället gäller det att se om sitt hus, att förbereda sig på förändringar. Sverige har skrivit på EU-direktivet om en avreglerad elmarknad, så vi måste finna oss i att priset ökar.
Louise Trygg lade nyligen fram sin doktorsavhandling som fokuserar på industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer. En detaljerad studie på ett 30-tal små och medelstora företag visar att de kan sänka sin elförbrukning med hälften.
Sveriges historia av låga elpriser har lett till en internationellt sett hög konsumtion per capita – två och en halv gånger högre än exempelvis Storbritannien (2002). I juli 2005 var det svenska elpriset ganska precis hälften av det tyska och danska. Men efter sommaren 2006 noterades höga pristoppar, till och med högre än i Tyskland. Det vi ser är effekterna av den europeiska avregleringen, som automatiskt leder till en utjämning av prisnivån över hela det sammankopplade området.
– Vi sitter inte längre i en glasbubbla, svensk elanvändning är inte längre detsamma som svensk elproduktion. Vi får anpassa oss till högre priser som kommer att variera över dygnet – inte mellan sommar och vinter, säger Louise Trygg.
Men med rätt åtgärder – varav många är gratis – kommer de förändrade villkoren inte att drabba industrin utan i stället stärka dess konkurrenskraft. Förändrad energianvändning i riktning mot mindre elberoende, samarbete mellan industriföretag och lokala energileverantörer, investering i kraftvärmeproduktion är åtgärder som kan sänka energikostnaderna till hälften. Sverige kan bli en nettoexportör av el i stället som idag en nettoimportör. Detta leder till ett minskat behov av el från kolkondenskraftverk – som är den dyraste kraftkällan – och därmed mindre globala utsläpp av växthusgasen koldioxid.
Avhandlingen heter Swedish industrial and energy supply measures in a European system perspective (Linköping Studies in Science and Technology, Diss. nr 1049).
Kontaktinformation
Louise Trygg 013-284491, 0733-645616, loutr@ikp.liu.se
Studien visar att det finns framgångsrika metoder – men de är inte okomplicerade och de ställer krav på både fastighetsorganisationer, skolpersonal, elever, pedagogik och verklig skoldemokrati.
Den 17 november presenterar Alan Schürer sin avhandling Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i ett småskaligt arbete, vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den empiriska basen för avhandlingen är ett utvecklingsprojekt i form av ett samarbete mellan tre skolor i Göteborg och en fastighetsorganisation med ansvar för skolornas lokaler.
Totalt genererade projektet 67 olika delprojekt som har fungerat olika väl. Avhandlingen analyserar och beskriver tre av dem närmare, men dess slutsatser bygger på samtliga 67.
– Förändringsarbetet fungerar bäst när det kopplas till skolans kärnverksamhet, säger Alan Schürer. Det får inte upplevas som ytterligare en arbetsuppgift vid sidan av lärandet, utan ska vara en del av det kontinuerliga arbetet. Därför är det enklare att lyckas på skolor där man arbetar med lärande genom görande, inte enbart med teoretiska kunskaper.
Eleverna lär sig projekt- och förändringsarbete och avhandlingen visar att det är viktigt att koppla miljöarbetet till demokratiarbetet. Eleverna får vara med och fatta, genomföra och ta hand om besluten. Det senare t ex genom att fortsätta städa bort klotter på den korridorvägg de själva målat. En annan slutsats är vikten av småskalighet för att åstadkomma mening med och förståelse för arbetet. I ekonomiska termer kostar ett sådant delprojekt mellan 45 000 och 150 000 kronor.
– Det är bättre att arbeta med två toaletter än att arbeta med hela skolmiljön samtidigt.
Det är inte bara skolorna i projektet som ställts inför utmaningar. Fastighetsorganisationen, i detta fall kommunala LFF (Lokalförsörjningsförvaltningen), måste hitta nya vägar bland annat för att kunna hantera småskaligheten och anpassningen till varje skolas specifika förutsättningar och behov. I gengäld kommer de betydligt närmare sina brukare.
Avhandlingen hjälper praktiker att utveckla skolmiljön och bidrar med nya teoretiska kunskaper av intresse för fortsatt forskning. Dessutom lyfter den fram skolan som forskningsområde för företagsekonomin.
Tid för disputation: fredag 17 november kl 13.00
Plats: Volvosalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i ett småskaligt arbete
Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Alan Schürer, Företagsekonomiska institutionen, tel: 031-3650191, 070-365 09 11
Informatör Maria Norrström, 031-773 12 47, 0709-22 66 89, maria.norrstrom@handels.gu.se
Partierna har ett tydligt syfte med sina valmanifest: Rösta på oss! Det handlar om att behandla de ”rätta” frågorna och att övertyga väljarna. De politiska och ideologiska spörsmålen varierar från en tid till en annan. Thorwald Lorentzon analyserar i sin avhandling förändringar i moderaternas och vänsterpartiets valmanifest mellan 1948-2002.
Avhandlingsförfattaren har följt de två partiernas utveckling under femtio år och jämfört de båda. Undersökningen tar sin början vid det första andrakammarvalet efter krigsslutet 1948 och sträcker sig ända fram till riksdagsvalet 2002. Valmanifesten riktar sig primärt till väljarna och ett första villkor för att ett parti skall kunna övertyga väljarkåren om den egna förträffligheten är att dess manifest – i komprimerad form – behandlar politiska och ideologiska spörsmål. Dessa varierar dock från en tid till en annan med förhållanden och förändringar i omvärlden och inom partiet. Men oavsett vilka sakfrågor som det enskilda manifestet lyfter fram förekommer dessa i kontexter med mer eller mindre tydliga retoriska särdrag.
Thorwald Lorentzon beskriver i denna studie förhållandet mellan lexikal retorik och politik/ideologi i valmanifest från moderaterna och vänsterpartiet med utgångspunkt i de tre frågorna när?, vad? och hur?.
Avhandlingens titel: Mellan frihet och jämlikhet. Jämförande studier av lexikala förändringar i moderaternas och vänsterpartiets valmanifest 1948-2002.
Disputationen äger rum lördagen den 25 november 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Thorwald Lorentzon, tel. 0346-123 20 (hem), mobiltel. 0702-85 50 57, e-post info@akademi-komkap.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Många av hennes historier utspelar sig helt eller delvis vid vatten och regnet eller havets ljud fungerar som ledmotiv i specifika romaner. Vattnet kan ses som en konstant i Marguerite Duras produktion och det kan skönjas redan i titlarna, alltifrån Un barrage contre le Pacifique (1950) till den postuma texten La mer écrite (1996). Avhandlingsförfattaren visar att vattnet används både metonymiskt och metaforiskt i Duras texter och att det ibland antar både mänskliga eller djuriska skepnader. Mattias Aronsson knyter användningen av vattentematiken till ett antal övergripande teman. Bland annat visar han att motivet är länkat till sådana i huvudsak positiva begrepp som skapande, moderlighet, frihet och sexualitet, men att det även illustrerar negativt laddade teman som ödeläggelse och död.
En närläsning av tre romaner (La vie tranquille (1944), Laprès-midi de Monsieur Andesmas (1962) och La maladie de la mort (1982) visar att realismen från det tidiga författarskapet byts ut mot en vagare och mer svårtolkad användning av motivet i de senare texterna. Förmodligen kan man här se ett exempel på att författaren, medvetet eller omedvetet, låtit sig inspireras av den Nya Franska Romanens stilideal.
Aronsson redogör för vilken roll vattnet kommit att spela för vissa psykoanalytiskt inriktade forskare och kopplar Marguerite Duras vattentematik till Jungs teori om modersarketypen. Slutligen visar han hur vattnet kan illustrera ett österländskt (buddhistiskt eller taoistiskt) inflytande hos vissa av de återkommande romanfigurerna i Duras verk, t.ex. Lol V. Stein och Anne-Marie Stretter.
Förhoppningsvis kan avhandlingen bidraga till en ökad förståelse för den roll som vattentematiken spelar i detta ständigt aktuella och fascinerande författarskap.
Avhandlingens titel: La thématique de leau dans luvre de Marguerite Duras.
Disputationen äger rum lördagen den 25 november 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Mattias Aronsson, tel. 031-773 18 12 (arb.),
031-42 16 69 (hem), e-post mattias.aronsson@rom.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Dan Brundin har ingående studerat de tre sena verken Ballong till månen (1958), Sommargästerna (1960) och Översten (1961). Han visar hur verken till en början bjuder in läsaren till en enkel läsning, via den raka, direkta stilen och de allmängiltigt och realistiskt skildrade miljöerna. Men väl inne i verken stöter läsaren på något som tidigare forskning inte fäst någon större uppmärksamhet vid. Verken liksom förvrids och ändrar skepnad: oräkneliga litterära referenser från många olika kulturella sfärer dyker upp, logiskt motsägelsefulla saker sker, karaktärer vandrar obehindrat mellan olika verklighetsnivåer och författaren Rådström förefaller lika obehindrat träda in i verkens verkligheter. Därigenom destabiliseras verkens allmängiltigt, realistiskt hållna verklighet och det enkla visar sig endast vara ett sken. Inget i verken har längre någon fast position att förankras i, allting flyter. Och som vännen Lars Forssell en gång uttryckte det: ”Det finns i allt han skrev – flera iakttagare har påpekat det – något undvikande. Jag skulle vilja tillägga: något programmatiskt undvikande”. Det avvikande, eller undflyende, illustreras också av att Rådströms berättande ständigt viker av i olika riktningar, eller omvägar, och vägrar att följa en handlingens röda tråd.
Att sedan ingen aldrig egentligen gjort något av dessa iakttagelser, förefaller märkligt, och har gjort att uppfattningen om Rådström och hans verk har stelnat till en grånad schablon, en förutfattad mening utan förankring i hans verk. Med sin avhandling vill Dan Brundin revidera denna stelnade schablon, och visa att Rådström var en avsevärt mer komplicerad, seriöst syftande och litterärt kompetent författare än vad som tidigare har ansetts.
Avhandlingens titel: Omvägens estetik. Lättillgänglihet och komplexitet i Pär Rådströms sena verk.
Disputationen äger rum fredagen den 24 november 2006 kl. 13.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Dan Brundin, 0701-50 02 12 (mobiltel.),
e-post danbrundin@chello.se
Avhandlingen kan beställas via: Artos & Norma, Box 6302, 113 81 Stockholm, tel. 08-673 55 30, fax 08-674 07 91, www.artos.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Jordbruksprodukter och slaktdjur körs på energikrävande sätt till kvarnar, slakterier och andra uppsamlingsställen. Färdigproducerade livsmedel körs från industrier till butikslager och enskilda försäljningsställen. Tillsammans utgör dessa livsmedelstransporter en stor belastning för miljön.
David Ljungberg vid SLU har undersökt hur man skulle kunna effektivisera de vanligaste flödena och transporterna. Han fann att de transporter som kör råvaror lastas till 95 procent, medan de som distribuerar färdiga livsmedel går tätt och i små bilar med en lastningsgrad på 50 procent. Samtidigt går en stor del av transporterna tomma i andra riktningen. Vidare medför köer vid butiker och utanför slakterier fördröjningar i systemet och lidande för slaktdjuren.
David Ljungberg föreslår bland annat att spannmålshämtning samordnas med leverans av gödselmedel och andra förnödenheter, och att slaktdjurs- och mjölkuppsamling optimeras. Om leveransen till städernas butiker samkörs kan antalet turer minskas med 40 procent och tidsbesparingen kan bli avsevärd om transportrutterna ses över. Genom att torka och lagra säden på gården skulle man exempelvis kunna sprida ut transportbehovet under året och därmed minska behovet av bilar. Ändå visar beräkningar att det ekonomiskt bästa för jordbrukaren är att leverera säden otorkad.
Kontaktinformation
David.Ljungberg@bt.slu.se, 018-67 18 10
Avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001245/
Ju mer solljus som vanlig gul lök (Allium cepa L.) får i slutet av sin mognadsfas, desto nyttigare blir den. Det är mängden av antioxidanten quercetin som ökar under sensommaren, både när löken växer och när den fälttorkas. Lök är en av de viktigaste källorna till quercetin i vår föda.
Svenska lökar brukar lossas från marken i augusti-september, varefter de får ligga och torka på fältet under ett par veckor. Tidig lossning har tidigare visat sig ge lökarna mindre benägenhet att gro när de tas ut i rumstemperatur efter långtidslagring i kyla. Lars Mogren har i sitt doktorsarbete vid SLU nu visat att tidig lossning inte påverkade halterna av quercetin i de lagrade lökarna. Dessutom var halterna mycket stabila under kyllagringen.
Lars Mogren menar att lökodling kan ske med minimerad mängd kvävegödsel, utan att mängden nyttiga antioxidanter minskar. Han rekommenderar också att man lossar lökar avsedda för långtidslagring tidigt, vilket minskar skörden men ökar lagringsdugligheten. Quercetinhalterna var nämligen lika höga som i senare lossade lökar efter långtidslagring vid konstant låg temperatur.
Kontaktinformation
Lars.Mogren@vv.slu.se, 040-41 53 63
Avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001246/
Raffinerad linolja kan användas för att tryckimpregnera granvirke industriellt utan negativ påverkan på miljön. Processen går ut på att fylla hålrummen i veden med den vattenavstötande oljan. Gran har tidigare inte gått att impregnera, men nu har Thomas Ulvcrona vid SLU i Umeå/Vindeln visat att tekniken fungerar även för detta träslag . Han har undersökt hur processen fungerar på alla typer av granvirke som finns i en trädstam och efter olika förbehandlingar, dvs. olika torknings- och vattenbehandlingsscheman.
Splintved (trädets yttre ved) har ett stort ursprungligt vatteninnehåll och är lättare att impregnera än kärnved (trädets inre ved). Splintveden påverkas också mindre av själva impregneringsprocessen. Effekten av impregneringen på virkets formbeständighet testades också. Det visade sig att mogen ved höll formen bäst, även när virket torkades före impregneringen. Linoljebehandlingen påverkade formbeständigheten positivt hos alla typer av virke och förbehandlingar, och tog också bort mycket av de naturligt förekommande variationerna rörande krympning och svällning mellan vedtyperna.
Det finns sedan tidigare flera olika sätt att impregnera virke, men de är inte miljövänliga. Linoljeimpregneringen kan på sikt ge nya produkter, exempelvis rötbeständiga granpaneler till trähus, tror Thomas Ulvcrona. Han fortsätter att forska kring miljövänligt träskydd, främst om hur man bäst ska kunna styra träråvaran genom den industriella produktionskedjan fram till önskad nivå av träskydd.
Kontaktinformation
Thomas.Ulvcrona@esf.slu.se, 0933-615 73
Avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001214/
Svenskt griskött kommer oftast från grisar med inslag av Hampshireras som har en speciell gen, den så kallade RN-genen. Vid institutionen för livsmedelsvetenskap har man gjort flera studier för att undersöka hur RN-genen verkar. RN-bärande grisar växer fort och ger saftigt och mört kött, som dock har sämre vattenhållande förmåga än kött från grisar som inte bär genen.
I andra länder som har Hampshirerasen i sin slaktsvinsproduktion, till exempel Frankrike och Danmark, har man valt att avla bort RN-genen. I Sverige har branschen kommit fram till att det är mer positivt att denna gen finns kvar i våra grisar. Även fortsättningsvis kommer vi därför att ha saftigt och mört kött från grisar som vuxit snabbt och haft högt köttinnehåll i slaktkroppen. De större förlusterna vid lagring och tillagning kan förhoppningsvis vägas upp av den godare slutprodukten.
Kontaktinformation
Lotta.Enfalt@lmv.slu.se, 018-67 16 41
Odlad lax och regnbågslax får i dagsläget ett fiskbaserat foder. På grund av den minskande tillgången på foderfisk i haven letar man nu efter ersättningsfoder, t.ex. mikroalger, svampar, bakterier och växtoljor.
Om odlade fiskar ges ett foder där fiskolja har ersatts med rapsolja, har den visat sig växa lika bra. Eva Brännäs vid institutionen för vattenbruk, SLU, har givit regnbåge en valsituation mellan foder med olika andel rapsolja. Fisken visade sig då visserligen föredra foder med fiskolja framför foder med rapsolja, men inte fullt ut. För fiskens välbefinnande verkar det gå bra med foder som innehåller mycket rapsolja.
Jana Pickova vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, undersöker nu fiskens fettsyresammansättning med den nya dieten. De marina omega 3-fettsyrorna har visat sig minska i fisken och ersättas med den kortare omega 3-fettsyran linolensyra från rapsoljan. Dessutom innehåller fiskköttet en del bioaktiva ämnen som kommer från växtoljan. Vad detta innebär för fiskens och konsumentens hälsa vet man ännu inte.
Kontaktinformation
Eva.Brannas@vabr.slu.se, 090-786 82 95
Jana.Pickova@lmv.slu.se, 018-67 20 11
– Mitt i glädjen över att kunna finansiera många vetenskapligt excellenta förslag är det tråkigt att beviljningsgraden fortsätter att vara så låg med en beviljningsgrad på bara 17 procent. Det innebär att vi tvingas tacka nej till ett stort antal förslag av hög kvalitet, säger Hans-Örjan Nohrstedt, t f huvudsekreterare. Det är dock extra roligt att notera att andelen sökande kvinnor hos Formas stadigt ökar. I år var andelen nästan 60 procent högre än när Formas bildades 2001.
– Klimatfrågorna har idag en mycket hög aktualitet och därför är det tillfredsställande att den gemensamma klimatsatsningen med Vetenskapsrådet, VINNOVA och Rymdstyrelsen nu resulterar i viktig forskning. För Formas del finansieras nu forskning om flöden av växthusgaser mellan atmosfär och biosfär, klimatförändringarnas effekter på ekosystem, människa och infrastruktur samt behovet av anpassning till klimatförändringar inom miljö- och naturvård,
areella näringar, byggande och samhällsplanering.
I maj hade Formas fem utlysningar och det kom in drygt 1300 ansökningar. Alla har granskats i en omfattande process och cirka 230 beviljas medel. Av de 420 miljonerna går 333 miljoner till forskningsprojekt inom den stora årliga utlysningen, 37 till klimatrelaterade projekt, 39 till ämnesövergripande projekt, 7 till postdoktorala stipendier samt 5 miljoner till informationsprojekt.
På Formas webbplats www.formas.se finns länkar till de som beviljats medel.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Tf huvudsekreterare Hans-Örjan Norhstedt, hans-orjan.nohrstedt@formas.se, 08-775 40 69
Presschef Emilie von Essen, eve@formas.se, 08-775 40 38, 0733 50 31 61
Mardrömmar, ätproblem och ängslighet förekommer ofta inom de närmaste veckorna efter sjukhusvistelsen. Barn under 5 år är speciellt utsatta. En riskfaktor är om det kvarstår smärta i hemmet efter operationen, andra är illamående på sjukhuset samt om barnet visar rädsla eller oro strax innan sövningen eller vid uppvaknandet. Barn med flera tidigare sjukhusvistelser samt barn till ensamstående föräldrar löper också större risk.
Bättre information till föräldrar kring smärta och stressreaktionen kan minska de negativa konsekvenserna. Ett sätt är att ge föräldrarna tillgång till bra smärtstillande medel och information om hur de skall användas samt kunskap om hur man upptäcker smärta hos ett litet barn. Alla åtgärder inom sjukvården i samband med barn bör utformas så att de blir så litet stressfyllda som möjligt, det gäller också med tanke på framtida sjukvårdskontakter. Tidigare dåliga erfarenheter tenderar att förvärra barnens reaktioner både på sjukhuset och under tiden därefter.
Trots given behandling upplever vart fjärde barn på sjukhus i Sverige måttlig till svår smärta efter operationer, något som dock verkar inte påverka barnet psykiskt under den närmaste tiden efter sjukhusvistelsen. Orsaken till att barn inte smärtbehandlas tillräckligt är huvudsakligen att finna i organisationen, t.ex. att sjuksköterskor inte har fått ordinationer på smärtstillande läkemedel. En annan orsak är att smärtan inte upptäcks av sjukhuspersonalen eftersom regelbunden kontroll av smärta ofta inte görs.
Avhandlingen bygger delvis på en enkät till svenska vårdavdelningar i Sverige där barn kan tänkas vara patienter. Dessutom har en grupp på 340 barn följts från veckorna före, under samt i två veckor efter en sjukhusvistelse. Föräldrarna har fått ange hur barnets beteende var före och efter sjukhusvistelsen samt om detta ändrats i något avseende. De studerade barnen har huvudsakligen vårdats på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och genomgått rutinmässiga ingrepp som borttagande av halsmandlar, bråckoperationer, skelningsoperationer m.m. Framför allt det förstnämnda är förknippat med intensiv och långvarig smärta.
Mats Karling är doktorand vid enheten för anestesiologi och intensivvård,
tel. 090-785 20 82,
e-post: Mats.Karling@vll.se
Avhandlingen läggs fram lördagen den 25 november vid Inst. för kirurgi och perioperativ vetenskap och Inst. för klinisk vetenskap, barn och ungdomspsykiatri, och har titeln Child behaviour and Pain after Hospitalization, surgery and anaesthesia
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9 tr. Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Per Gustafsson, Linköpings universitet.
