I motiveringen från Karolinska Institutets priskommitté står att läsa att Lars Holmgrens upptäckter om sjukdomsmekanismer helt ändrar befintliga dogma och att hans upptäckt av så kallad lateral överföring av DNA kommer att revolutionera det sätt vi ser på cancerutveckling i framtiden.
Cancerforskare har länge levt i tron att cancer uppstår genom att en enskild cell muterar, delar sig okontrollerat och ger upphov till en tumör. Problemet är bara att det ofta krävs en kombination av upp till sex olika mutationer för att en normal cell ska bli en cancercell. Hur så många mutationer kan inträffa i samma cell under kort tid har varit en av cancerforskningens stora gåtor.
Lars Holmgren har visat att mutationer i själva verket kan uppstå i många olika celler och därefter ansamlas i en enskild cell. Fenomenet kallas lateral överföring av DNA och innebär att celler tar upp och återanvänder DNA som läcker ut från döende grannceller. Under vissa omständigheter kan en cell på så sätt inkorporera mutationer från sin omgivning i sitt genom – när tillräckligt många mutationer har ackumulerats förlorar den kontrollen över sin cellcykel och blir en cancercell. Han har också visat att en sådan ackumulation av skadliga mutationer fortgår i de små tumörer som kan finnas kvar i kroppen i ett ”slumrande” tillstånd långt efter att alla synliga tumörer har avlägsnats.
Lars Holmgren har dessutom bidragit med viktiga kunskaper om hur blodkärl bildas kring tumörer och förser dessa med näring. Helt nya molekyler som reglerar tillväxten av blodkärl har identifierats vilka i förlängningen kan användas för att utveckla behandlingsmetoder som stryper näringstillförseln till tumörer.
Eric K. Fernströms stiftelse bildades 1978 för att främja vetenskaplig medicinsk forskning. Stiftelsens främsta syfte är att årligen utdela penningpriser till forskare som gjort framstående insatser inom de medicinska vetenskaperna. Eric Fernström ville särskilt stimulera yngre forskare. Stiftelsen delar därför årligen ut ett nordiskt pris och sex priser till yngre forskare. Var och en av landets medicinska fakulteter utser sin egen pristagare.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jan Carlstedt-Duke, dekan i forskning, Karolinska Institutet
Tfn: 08-52486470
E-post: jan.carlstedt-duke@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
För kontakt med pristagaren:
Lars Holmgren
Tfn: 070-755 26 43
E-post: lars.holmgren@ki.se
Åren 1783 – 1784 reste Gustav III till Italien och Frankrike, vilket blev startpunkten för ett nytt kungligt inredningsideal i Sverige. I Italien pågick en mängd arkeologiska utgrävningar och för kungahus runt om i Europa blev antiken återigen ett ideal. I Sverige skapades ett antal inredningar i den antika stilen för kungen och den övriga kungliga familjen från år 1785 och framåt. Dessa kom att fungera mönsterbildande för andra personer ur de högre samhällsklasserna som ville tillägna sig det senaste inom inredningsmåleriet. Kungliga slott, residens och herrgårdar − alla försågs de med en typ av måleri som hör hemma i antik tradition.
Margareta Nisser-Dalman har i sin avhandling studerat det antikiserande måleriet på tillträdande landshövdingen i Falun, Johan Magnus af Nordins, residens och på nio herrgårdar i Dalarna och Gästrikland vars innehavare alla, liksom landshövdingen, var bruksägare. Hon söker förklaringar till varför måleriet ser ut som det gör och varför det uppvisar de skillnader som kan iakttas. Gustav III lämnade indirekt synpunkter på renoveringsarbetena på residenset och avhandlingen hävdar att bruket av kungliga inredningsritningar sanktionerades av kungen. Det bidrog till att bemyndiga landshövdingens maktutövning och samtidigt synliggöra monarken i landsorten.
Nisser-Dalman beskriver måleriet och dess ursprung, stil och influenser och visar att renässansens och det sena 1700-talets tolkningar av det antika muralmåleriet har stor betydelse. Däremot tonas Pompejis betydelse ner som direkt motivkälla, trots att måleriet ofta kallas just ”pompejanskt”. Hon undersöker också måleriets spridning och sociala funktioner och finner att måleriets dekorativa värden inte räcker som förklaring till varför bruksägarna valde att investera betydande summor i inredningsmåleri. Bruksägargruppens heterogena sammansättning av frälse och ofrälse ståndspersoner ledde till ett behov av markörer för samhörighet för denna ekonomiskt starka men politiskt svagare samhällsgrupp, menar hon.
– Det som ofta kallas lyxkonsumtion och brukar definieras som ett uttryck för en tävlan om sociala positioner, kan i detta fall snarare benämnas social konsumtion eftersom den också fungerade som ett instrument för sammanhållning och tillhörighet, säger Margareta Nisser-Dalman.
Hon konstaterar vidare att bruksägarfamiljerna i hög utsträckning var relaterade till varandra professionellt eller via släkt- och vänskapsband. Dessa relationer resulterade i informella sociala nätverk som bidrog till måleriets spridning mellan herrgårdarna i Dalarna och Gästrikland.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Margareta Nisser Dalman, tel: 018-471 28 83, 070-922 07 66 eller via e-post: Margareta.Dalman@konstvet.uu.se
Åren 1630 och 1666 inrättades två institutioner för att tillvarata den svenska statsmaktens antikvariska intressen: Riksantikvarieämbetet och Antikvitetskollegiet. Den förstnämnda inordnades i statsförvaltningen i Stockholm och den sistnämnda placerades i Uppsala och knöts till universitetet. Den antikvariska verksamhet som ägde rum inom dessa institutioner kom att spela en viktig roll i det svenska stats- och nationsbygget.
I tidigare forskning har man ofta ställt sig tveksam till om den antikvariska verksamheten spelade någon större roll i den svenska stats- och nationsbyggnadsprocessen under tidigmodern tid. Johanna Widenberg visar att denna tveksamhet saknar grund. Verksamheten under 1600-talet spelade nämligen en viktig roll i den stormaktspropaganda som riktades mot utlandet. Den hade också betydelse för de nationella integrationssträvanden som riktades mot undersåtarna i det svenska riket.
– Hänvisningar till forntiden och fornlämningar var starka politiska argument i 1600-talets Sverige. Statsmaktens antikvarier utnyttjade detta förhållande för nationella ändamål, säger hon.
Och detta var helt i linje med deras uppdrag, menar Johanna Widenberg. Enligt de statliga instruktionerna skulle de använda sig av fornlämningarna – eller ”antikviteterna” med den tidens språkbruk – för att ”illustrera fäderneslandet”. Hur såg då det fäderneslandet ut som antikvarierna illustrerade med hjälp av fornlämningar? Avhandlingen visar att antikvarierna tolkade de fasta fornlämningarna i Sverige – forntida gravar och runstenar – i etniskt hänseende och knöt dem till svearna och göterna. Fornlämningarna i Finland brydde de sig inte om, trots att Finland var en del av riket under perioden. Att illustrera fäderneslandet innebar att skildra endast den svenska rikshalvan och endast de folk som räknades till svenskarnas förfäder, nämligen svearna och göterna.
– Detta är ett ganska anmärkningsvärt resultat mot bakgrunden av att många tidigare forskare framhållit att politiska gemenskaper, som utgick från föreställningar om rike, kung och riksundersåtar, var viktigare för 1600-talets människor än etniska gemenskaper, som utgick från föreställningar om land, folk och historia, säger Johanna Widenberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Widenberg, tel: 018-471 15 49, 073-905 40 83 eller via e-post: Johanna.Widenberg@hist.uu.se
Alla proteiner är uppbyggda av ett tjugotal aminosyror. Dessa naturliga byggstenar bestämmer proteinernas struktur och funktion. Bengt Mannerviks forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att konstgjorda aminosyror kan ersätta en naturlig aminosyra som är kritisk för ett proteins stabilitet och katalytiska egenskaper. Studien öppnar möjligheter för en ny kemisk biologi där proteiner med helt nya egenskaper kan skräddarsys för biotekniska applikationer.
Forskningsarbetet har fokuserats på ett viktigt enzym, glutationtransferas, som deltar i kroppens avgiftning av cancerframkallande ämnen. Enzymet är uppbyggt av två likadana proteinstrukturer, som förenas genom en kontakt liknande en nyckels inpassning i ett lås. Nyckeln är en aminosyra, som passar i ett hålrum i den angränsande proteinstrukturen. I arbetet har nyckeln bytts ut mot konstgjorda aminosyror. Vissa utbyten gav ett fullt aktivt enzym, medan andra saknade aktivitet.
Den aktuella studien är en molekylär motsvarighet till en höftledsoperation där den naturliga ledkulan byts ut mot en konstgjord del som är mer robust. Med samma metodik är det också möjligt att inte bara ersätta naturliga strukturer och funktioner, utan också att ge proteiner helt nya egenskaper. De tjugo naturligt förekommande aminosyrorna kan genom enkel kemi ersättas med hundratals nya kemiska strukturer. På detta sätt skapas nya proteiner med byggstenar långt utanför begränsningarna av den genetiska koden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bengt Mannervik på 018-471 45 39, 070-375 66 00 eller bengt.mannervik@biokemi.uu.se
Huvuddelen av Formas forskningsmedel fördelas via den stora årliga utlysningen som stänger i maj. Ungefär en tredjedel av forskningsmedlen används till strategiska satsningar inom områden där Formas forskarråd eller regeringen bedömer att det finns särskilda behov. Formas utlyser nu medel för strategiska satsningar inom sex områden under åren 2007 – 2009 för forskningsprojekt med start 2007.
Ansökningar välkomnas från samtliga fakulteter/vetenskapsområden gärna med ämnesövergripande inriktning. Projekten kan vara ett-, två- eller treåriga; inom Marin miljö dock endast ett- eller tvååriga.
Den aktuella forskningen ska ha relevans för svenska förhållanden, men kan ske utomlands om så är motiverat. Genusperspektivet ska beaktas i projektförslag där så är relevant. Bidrag från Formas får användas som svensk samfinansiering av FoU-inriktade EU-projekt.
För samtliga strategiska satsningar gäller att sista ansökningsdag är 11 december 2006. Formas forskarråd fattar beslut senast i april 2007.
Kontaktinformation
För mer information:
Hans-Örjan Nohrstedt, hans-orjan-nohrstedt@formas.se, 08-775 4016
Infektioner med bovint virusdiarrévirus (BVDV*) och bovint herpesvirus typ 1 (BHV-1*) kan orsaka allvarlig sjuklighet hos både kor och kalvar. Infektionerna förekommer över hela världen. Veterinär Jaruwan Kampa har i sin avhandling vid SLU studerat var dessa virusinfektioner förekommer och hur de sprids i Thailand. Hon har i en långtidsstudie analyserat tankmjölksprover från knappt två hundra mjölkkobesättningar.
Elva av de 186 besättningarna intensivstuderades och undersöktes med regelbundna blodprover under en treårsperiod. Resultaten visar att dessa båda virusinfektioner troligen har kommit till besättningarna genom import av djur från Australien och Nya Zeeland. Många av besättningarna kan bli spontant fria från båda dessa infektioner. Detta har tidigare kunnat observeras för BVDV, men beskrivs nu för första gången för BHV-1.
Det visade sig att det endast var få djur som infekterades med BHV-1 och BVDV i de flesta av de studerade besättningarna. I en av dem infekterades dock ett stort antal djur och de bildade antikroppar mot BVDV. En kalv visade sig vara smittat med ett virus av en helt ny typ, som nu för första gången påvisats infektera nötkreatur. Detta virus är likt ett så kallat atypiskt pestivirus (HoBi*). Fyndet av detta nya, närbesläktade virus i en thailändsk mjölkkobesättning är oroande och tyder på att det kan vara spritt i nötkreatursbesättningar i andra länder i världen.
Serum från kalvfoster (”foetal calfserum”, FCS) används bland annat för produktion av levande vacciner. För att utesluta att detta ”nya” virus inte förekommer som en kontaminering i sådana virusvacciner planeras nya studier. Man måste också undersöka hur det har introducerats till Thailand och vilken betydelse detta nya virus kan ha för hälsan hos nötkreatur och andra idisslare (får och get) över hela världen.
I avhandlingen diskuterar Jaruwan Kampa också hur de thailändska mjölkkobesättningarna kan bli fria från BVDV och BHV-1 om adekvata åtgärder vidtas. Djur och tjursperma som importeras till landet måste vara fria från båda dessa infektioner.
Fotnötter
* BVDV kan ge upphov till hög kalvdödlighet, nedsatt fruktsamhet, fosterdöd, och kastningar hos dräktiga kor. BHV-1 ger upphov till framförallt luftvägsinfektioner hos kalvar. BHV-1 har utrotats från svenska besättningar och mer än 98 procent av alla nötkreatursbesättningar i Sverige är nu friförklarade från BVDV, tack vare ett bekämpningsprogram som startade 1993.
** HoBi hittades nyligen av tyska forskare i serum från kalvfoster, som importerats från Brasilien till Tyskland.
Veterinär Jaruwan Kampa, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Epidemiology of Bovine Viral Diarrhoea Virus and Bovine Herpesvirus type 1 Infections in Dairy Cattle Herds. Evidence of self-clearance and detection of infection with an atypical pestivirus”
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Uppsala
Tid: måndagen den 2 oktober 2006, 09.15.
Opponent: Dr Peter Nettleton, Moredun Research Institute, Scotland-UK.
Länk till abstract (http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001183/)
Kontaktinformation
Mer information
Stefan Alenius, 018-67 17 79, Stefan.Alenius@kv.slu.se
Jaruwan Kampa (eng.), 018-67 18 56, Jaruwan.Kampa@kv.slu.se
Mjolkkor i Thailand.
Foto: Jaruwan Kampa
Bild 1 (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Jaruwan/Mjolkning%20iThailand.jpg ) Bild 2 (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Jaruwan/Koriskugghallar.jpg ) Bild 3 (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Jaruwan/mjolkning.jpg )
Även om patienten inte får antibiotika vid diagnosen mastit, ofta kallad mjölkstockning, så behöver inte risken för bröstböld öka visar nya forskningsresultat.
– Trots en låg antibiotikautskrivning var även förekomsten av bröstböld låg i jämförelse med internationella studier. Detta kan innebära att många kvinnor över hela världen får antibiotika i onödan, säger Linda J. Kvist, nybliven doktor vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper på Karlstads universitet och barnmorska på Helsingborgs Lasarett.
– Kunskapen är viktig. Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika orsakar mycket svårbehandlade infektioner, säger Linda Kvist.
Linda Kvist, som disputerade den 23 september, har undersökt vård och behandling av kvinnor med inflammatoriska symptom i bröstet under amningsperioden.
Resultaten kommer att publiceras i den internationella tidskriften Midwifery.
Anledningen att antibiotika ges är att det antas vara en infektion som orsakar mödrarnas besvär och man befarar att de ska råka ut för bröstböld, eller abscess på medicinskt språk. Andra studier från Danmark, USA, Australien, Turkiet och även Sverige visar att mellan 50 och 100 procent av mödrar med bröstinflammation under amningsperioden får antibiotika.
Internationella studier skrivna efter 1970 rapporter att förekomsten av bröstböld till följd av mastit/mjölkstockning varierar mellan 0.5 och 11.5 procent.
Undersökningen, som ingår i avhandlingen, genomfördes i södra Sverige mellan 2002 och 2004 på 210 fall med spända, ömma, röda bröst som ofta åtföljdes av hög feber. Resultatet överraskade forskarlaget. Endast 13 procent av mödrarna gavs vid studien antibiotika som behandling för sina problem.
Eftersom endast 13 procent av mödrarna i Karlstadsstudien fick antibiotikabehandling skulle man alltså kunna anta att flera av dem råkade ut för bröstböld, men så var inte fallet. I studien var förekomsten av bröstböld i samband med mastit/mjölkstockning 3.3 procent.
I Australien har forskare visat på snarlik förekomst av bröstböld trots högre antibiotika användning. Ytterligare en studie som ingick i avhandlingen visade att när alla ammande kvinnor i Sverige ingår i beräkningen, opereras en kvinna av 1000 för bröstböld inom ett år efter barnets födelse. Siffran var exakt likadan i Kvists studie.
Ett problem är dock att det inte går att förutspå vilka mödrar som kommer att utveckla en bröstböld. Det är möjligt att de som utvecklar bröstböld gör det oavsett om de får antibiotika eller inte. Ny forskning kan ge svar på den frågan.
För övrigt fann forskarlaget att akupunkturbehandling gav bättre symptomlindring än hormonspray i näsan (oxytocin spray). Vad som förefaller vara det viktigaste är att mödrar mycket snabbt får hjälp av personer som har särskilt intresse för och kompetens i mjölkstocknings-problematiken.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Linda J. Kvist
Tfn.nr: 042-10 22 03
mobil: 070 2361311
Carina Olsson
informatör
Karlstads universitet
651 88 KARLSTAD
Tfn 054-700 2244
Trots att över 30 000 grekiska vaser finns bevarade uppskattas detta motsvara endast en procent av den faktiska produktionen. Sådana kvantiteter tyder på att det handlar om en populär konst jämförbar med dagens massmedia. Bilder hade en stor makt i Grekland, eftersom en bild inte bara kunde avbilda, utan även ansågs kunna framkalla gudarnas närvaro. Antika bilder innehåller information som återgavs av ett konventionellt bildsystem som utan tvivel förstods av sin samtida publik.
Eftersom flertalet av vaserna användes som vinkärl så var vinguden Dionysos och hans följe ett populärt vasmotiv. Menaden utgjorde ett av de vanligaste motiven från denna tid. Då största delen av det material som finns bevarat är ikonografiskt, har många frågetecken uppstått kring de riter och myter som omgärdar dessa kvinnliga ”Dionysos-dyrkare”. Däremot är det tydligt att bilderna av de dionysiska kvinnorna på ett markant sätt bryter mot dåtidens kvinnoideal. Menaderna har därför varit ett kontroversiellt ämne inom antikforskningen sedan början av 1900-talet. Det är fortfarande omtvistat huruvida dessa kvinnor bör ses som mytiska varelser eller som verkliga kvinnor som dyrkade Dionysos. Vilka var dessa kvinnor och varför uppkom denna företeelse?
För att närmare belysa denna fråga har Viveca Olsson valt att studera Lenaia-vaserna, vars scener avbildar kvinnor som utför en ritual framför en kultbild av Dionysos. Analysmaterialet består av bilder som återfinns på 50 vaser från ca 500-400 talet f kr. De avbildade kvinnorna dricker vin och offrar kött, vilket inte var tillåtet för ärbara kvinnor i det antika Grekland. Frågan är vilket budskap bilderna hade och vilken deras funktion var i samhället. En annan intressant aspekt är bildernas förhållande till myt och verklighet. Finns det belägg för att den avbildade ritualen utövades i det antika Grekland?
Efter en ikonografisk undersökning av Lenaia-vaserna, där både kvinnornas roll och funktion samt bildernas rituella komponenter analyseras, föreslår avhandlingsförfattaren en bakgrund till Lenaia-vaserna, som även kan belysa identiteten av den dionysiska kvinnan generellt. Den rituella kontext som avbildats ligger till grund för förslaget hur dessa bilder, och kärlen som dessa bilder fanns på, rent praktiskt användes. Resultaten av denna undersökning indikerar att den avbildade ritualen hade sitt ursprung i Delphi och utfördes av Thyiader, en kvinnlig religiös församling som verkade här. Det är troligt att vasernas bilder hade ett informativt syfte och att vaserna själva hade en rituell funktion. Många av vasmotiven är ovanligt detaljerade och beskrivande, de avbildar bland annat ett rituellt användande av keramiska kärl av just samma typ som de är avbildade på. Lenaia-vaserna har hittats i gravar i Grekland, i grekiska kolonier och i Etrurien, vilket kan tyda på en utspridd kännedom om den illustrerade ritualen. Eftersom vasernas motiv beskriver en ritual nära förknippad med död och återfödelse, är detta också ett troligt skäl till varför de ansågs vara passande gåvor till den avlidne.
Avhandlingens titel: The Lenaia Vases revisited. Image, Ritual and Dionysian women.
Opponent: Professor Britt-Mari Näsström
Disputationen äger rum lördagen den 30 september 2006 kl. 13.15
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Viveca Olsson, tel. 0300-778 25,
e-post: viveca.olsson@class.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Viveca Olsson, tel. 0300-778 25,
e-post: viveca.olsson@class.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Under 1990 och 2000-talet har feministiska fanzines fått ett uppsving. Etnologen Jenny Gunnarsson Payne fokuserar i sin doktorsavhandling på dessa små, icke-kommersiella medier, fanzines som publicerats i Sverige mellan åren 1997 och 2003.
Jenny Gunnarsson Payne visar i avhandlingen att de feministiska fanzinen, trots att de skiljer sig åt på betydande punkter, lyckas hålla samman med hjälp av en gemensam uppfattning om vikten av ”systerskap”. Denna föreställning fungerar som ett slags sammanbindande kitt för fanzinen, trots att även åsikterna om vad detta systerskap är eller bör vara, paradoxalt nog, ofta skiljer sig åt. Fanzinen bildar tillsammans en gemensam politisk plattform där olika feministiska frågor diskuteras. Trots att de olika fanzinen delar vissa grundläggande feministiska åsikter, fungerar denna plattform minst lika ofta som en plats där radikalt motsatta åsikter kan mötas.
Fanzines skiljer sig från de kommersiella medierna genom att de istället för att drivas av vinstintresse och höga upplagor strävar efter att nå ut med politiska åsikter som vanligtvis inte kommer till uttryck i andra medier. De sprids också genom alternativa distributionskanaler, som till exempel vänsterpolitiska nyhetsbrev eller gratisannonser i andra fanzines.
Fredagen den 22 september försvarade Jenny Gunnarsson Payne, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Systerskapets logiker. En etnologisk studie av feministiska fanzines. Fakultetsopponent var professor Mats Lindqvist, institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Jenny Gunnarsson Payne på tel 070-646 38 03 eller via e-post jenny.gunnarsson@kultmed.umu.se
I doktorsavhandlingen Synthesis and characterization of zeolite films and membranes som Magdalena Gualtieri disputerar med den 29 september, har hon bland annat tittat närmare på den sprickbildning som uppstår när zeolitmembran hettas upp. I dag används nämligen inte zeolitmembran i någon större utsträckning inom industrin, något som beror på att det återstår många problem att lösa innan en storskalig tillverkning kan bli verklighet. Och ett av dessa problem är just sprickbildning i membranet när det upphettas till höga temperaturer.
– För att lösa det problemet är det förstås viktigt att förstå varför sprickorna bildas. Sprickor i en sammansättning av flera olika material uppstår ofta vid upphettning när den termiska expansionen av de enskilda materialen är olika. Det orsakar spänningar i sammansättningen som kan leda till sprickor, säger Magdalena Gualtieri.
– I min avhandling har jag visat att den termiska exmansionen av zeolitfilmen och det porösa bärarmaterialet är mycket olika. Under upphettning av zeolitmembranet expanderar bärarmaterialet medan zeolitfilmen drar ihop sig – och eftersom zeolitfilmen är hårt bunden till bärarmaterialet uppstår spänningar som till slut leder till sprickor.
Magdalena Gualtieri (född Lassinantti) är uppvuxen i Neistenkangas utanför Övertorneå och forskar för närvarande vid universitetet i Modena (Italien) på Institutionen för fysik.
Upplysningar: Magdalena Gualtieri, mgualtieri@unimo.it eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
InPro står för information och processer, målet för projektet är att på olika sätt bidra till ett paradigmskifte som revolutionerar den tidigare projekteringen av byggnader. Det innebär bland annat att utveckla dagens projekteringsprocesser mot en öppen informationsplattform där alla parter i ett byggprojekt deltar interaktivt.
Genom att koppla information till varje objekt i 3D-ritningarna, exempelvis ett fönsters egenskaper eller inköpsavtal, öppnas möjligheterna att förutsättningslöst modellera fram de bästa och samtidigt mest prisvärda konstruktionerna.
Luleå tekniska universitets deltagande är en del av ett av våra fokusområden, kundanpassat byggande.
– Nya kurser och nytt material ska utvecklas inom projektet, och resultatet kommer att påverka både vår nya civilingenjörsutbildning i arkitektur och den inom väg- och vattenbyggnad, säger professor Thomas Olofsson.
Upplysningar: Professor Thomas Olofsson, tel. 0920-49 13 62, 070-589 33 62 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 lena.edenbrink@ltu.se
Tid: Onsdagen den 11 oktober klockan 15-17
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet
I panelen:
Carl Bennet, industriman
Lena Ek ( c ) EU-Parlamentariker
Dan Brändström, VD för Riksbankens Jubileumsfond
Professor Carl-Henrik Heldin, svensk ledamot i det Europeiska forskningsrådet
Professor Barbara Wohlfarth, Stockholms universitet
Professor Dag Broman, Stockholms universitet
Moderator:
Professor Sven Lidin, Stockholms universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mikael Gröning, EU-forskningshandläggare, Stockholms universitet, tfn 08-16 49 40, mobil 070-779 14 94, e-post mikael.groning@forskningsservice.su.se
Maria Erlandsson, pressekretare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Enligt motiveringen får Suzanne Dickson priset för sin betydelsefulla upptäckt av ghrelinets effekter på energiomsättning och aptitreglering.
– Ghrelinet är ett hormon som spelar en viktig roll i det system i hjärnan som reglerar vår aptit. Jag tror att våra studier om ghrelinet kanske kan leda till nya läkemedel inom de närmsta åren, säger Suzanne Dickson.
Från början var det inte fetma som intresserade henne, utan tillväxthormon. I sin avhandling visade hon för första gången att ghrelin stimulerar elektrisk aktivitet i de nervceller som påverkar produktionen av tillväxthormon, en upptäckt som fick stor uppmärksamhet i forskarkretsar 1993. Det var mest av en slump som Suzanne Dickson senare upptäckte ghrelinets betydelse för vår aptit.
– Jag försökte ta reda på mer information om ghrelinets effekt på tillväxt när jag upptäckte att ghrelin stimulerar ett system i hjärnan som i sin tur ökar aptiten. Jag insåg att det borde gå att använda upptäckten också för att hämma aptiten, till exempel genom att blockera ghrelinets effekt på sina målmolekyler och receptorer, säger Suzanne Dickson.
Att ghrelin kan öka fetma och att hämning av ghrelin kan minska fetma hos försöksdjur är idag väletablerat.
Suzanne Dickson har verkat vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet sedan 1999. Hon ansvarar nu för EU:s stora forskningssatsning mot övervikt och diabetes. Det är ett femårigt forskningsprojekt värt över 100 miljoner kronor. Inom projektet samarbetar 27 forskare från 11 länder för att bekämpa fetman.
– Fetma är en komplex sjukdom med många orsaker. Därför kommer det att behövas flera läkemedel som riktar in sig mot olika delar i vår aptit. Våra studier om ghrelinet kan leda till ett av dessa läkemedel, säger Suzanne Dickson.
Suzanne Dickson är 40 år. Hon inledde sin akademiska bana vid University of Edinburgh i Storbritannien, där hon studerade farmakologi. Hon disputerade 1993 vid University of Cambridge med avhandlingen Neural control of growth hormone secretion och verkade sedan också som akademisk lärare i Cambridge under några år.
Eric K. Fernströms Stiftelse delar årligen ut sex priser på 100 000 kronor vardera till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. En forskare vid vart och ett av landets sex medicinska fakulteter utses. Priset delas ut onsdagen den 1 november på Forskningens dag i Lund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Suzanne Dickson, telefon: 031-773 35 68, 070-369 35 68, e-post: suzanne.dickson@neuro.gu.se
För bild på Suzanne Dickson kontakta Elin Lindström Claessen på e-postadress elin.lindstrom@sahlgrenska.gu.se
SLU är universitetet som utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna.
Det handlar om ämnesområden som befinner sig mitt i samhällsdebatten, och som ofta förekommer i media. Exempelvis genmodifiering, djurskydd och ekologisk produktion.
Inom SLU uppmuntras en öppen debatt. I forskarbloggen som man når via www.slu.se kan SLU:s forskare utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ge sina egna, personliga debattinlägg och kommentarer.
Forskarbloggen är öppen för aktiva forskare, lärare och doktorander vid SLU:s alla institutioner. Den administreras av institutionen för växtbiologi och skogsgenetik,
vid SLU och finansieras av fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap.
För mer information om SLU:s forskarblogg kontakta Jens Sundström, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU
018-67 32 47 0733-692 405 jens.sundstrom@vbsg.slu.se
DNA tillverkas av de fyra byggstenarna (nukleotider) dCTP, dTTP, dATP och dGTP. När en cell ska dela sig måste mängden DNA fördubblas. Då är det viktigt att nivåerna av de fyra nukleotiderna (dNTPs) hålls konstant. Om de inbördes dNTP-nivåerna är i obalans eller om den totala mängden dNTPs är för hög ökar risken att nukleotider hamnar på fel ställe i den nytillverkade DNA-strängen. Felen kallas mutationer och kan leda till att cellen ger upphov till en tumör.
Enzymet ribonukleotidreduktas som förser cellen med dNTPs har en avancerad reglering i syfte att minimera antalet mutationer. Den aktuella studien visar att i närvaro av nukleotiderna dATP eller ATP bildar enzymet en ”oktamer”, d.v.s. ett proteinkomplex som är uppbyggt av åtta proteiner. Bildningen av denna oktamer tros ha betydelse för att enzymet ska kunna regleras. Upptäckten möjliggjordes tack vare ett mätinstrument, GEMMA (Gas-phase Electrophoretic Macromolecule-Mobility Analyzer), som kan mäta instabila proteinkomplex. GEMMA finns bara på ett fåtal platser i världen, däribland på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.
Artikeln har titeln ”Enzymatically Active Mammalian Ribonucleotide Reductase Exists Primarily as an ?6?2 Octamer”. The Journal of Biological Chemistry, Vol. 281, Issue 38, 27705-27711, September 22, 2006. Artikelförfattare är Reza Rofougaran, Munender Vodnala och Anders Hofer vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gruppledaren Anders Hofer på telefon 090-786 78 40 eller e-post anders.hofer@medchem.umu.se.
I samband med att 90 000 svenska kvinnor bjöds in till mammografiundersökning i slutet av åttiotalet fick de en enkät om matvanor i brevlådan. Med hjälp av cancerregistret och svaren från ytterligare en enkät i slutet av nittiotalet drar forskare vid Karolinska Institutet nu slutsatsen att kvinnor som äter fet fisk får ett betydande skydd mot njurcancer på köpet.
Minst en portion fet fisk i veckan under hela perioden (1987-2004) gav 74 procents minskning av risken för njurcancer, jämfört med dem som aldrig åt fet fisk. Den grupp som vid studiens början åt fet fisk åtminstone en gång i veckan, men som det saknas uppföljningsinformation om, uppvisade 40 procents minskad risk.
– Det är första gången sambandet mellan konsumtion av fet fisk och njurcancer studeras. Att tidigare studier inte har kunnat påvisa något samband mellan fiskkonsumtion och njurcancer beror på att de inte har skiljt mellan fet och mager fisk, säger professor Alicja Wolk som har arbetat med studien.
En väsentlig skillnad mellan fet och mager fisk är innehållet av omega-3-fettsyror och vitamin D – ämnen som enligt tidigare cellförsök verkar kunna skydda mot cancer. Fet fisk innehåller 20-30 gånger mer av omega-3-fettsyror än mager fisk och 3-5 gånger så mycket vitamin D. I studien räknas lax, sill, sardiner och makrill som fet fisk, medan till exempel torsk och tonfisk räknas som mager fisk.
Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Medical Association (JAMA) den 20 september.
Publikation:
”Long-Term Fatty Fish Consumption and Renal Cell Carcinoma Incidence
In a Population-Based Prospective Cohort of Women” av Alicja Wolk A, Susanna Larsson, Jan-Erik Johansson och Peter Ekman, JAMA september 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Alicja Wolk
Tel: 08-524 861 70
E-post: Alicja.Wolk@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
