Årshögtiden är den första sedan Mitthögskolan blev universitet den 1 januari 2005. Att växa in i rollen som universitet har bland annat inneburit stora satsningar på forskning och forskarutbildning. Nu installeras 12 nya professorer och promoveras 5 nya doktorer som disputerat vid Mittuniversitetet. Dessutom promoveras två hedersdoktorer, Bodil Malmsten och Bengt Saltin.
Bodil Malmstens utnämning motiveras med att ”Bodil Malmsten i sitt skrivande med skärpa, humor och språklig sinnrikhet skildrat relationer och livsvillkor i Norrlands inland och fjälltrakter. Genom att hon i sitt omfattande författarskap håller sina rötter till Jämtland levande, är hon en utmärkt kulturell företrädare för regionen och Mittuniversitetet.”
Bengt Saltin tilldelas utnämningen till hedersdoktor ”för sin enastående forskargärning inom fysiologiområdet och för att han generöst delat med sig av sina erfarenheter och med stort engagemang deltagit i arbetet med att bygga upp en idrottsprofil vid Mittuniversitetet”.
De tolv professorerna representerar skilda ämnen som:
elektroniksystemkonstruktion, Mattias O´Nils
fasta tillståndets elektronik, Ulf Lindefelt
historia, Roland Anrup och Börje Harnesk
medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot politisk kommunikation, Lars Nord och Jesper Strömbäck
miljövetenskap, Inga Carlman
organisk kemi, Erik Hedenström
rehabiliteringsvetenskap, Mikael Nordenmark och Kristina Schüldt Ekholm,
sociologi, Roine Johansson
växtekologi, Bengt Gunnar Jonsson
Utöver detta uppmärksammas 36 doktorer som disputerat vid andra universitet och 9 lärare/forskare som uppnått docentkompetens. Högtidligheten avslutas med utdelning av stipendier.
Kontaktinformation
Maria Nyberg Ståhl, 063-16 54 27, 070-666 5427, Maria.Nyberg-Stahl@miun.se
Förekomsten av astma och allergier har ökad markant i industriella länder de senaste årtionden. Syftet med María Gunnbjörnsdóttirs avhandling har varit att identifiera riskfaktorer för att utveckla astma och luftvägssymptom i Nordiska länder.
Hon har bland annat undersökt sambandet mellan fukt i hemmet och astma eller luftvägssymptom. Resultaten visar att 20 procent av befolkningen har haft vattenläckage, synlig mögelväxt eller tecken på fukt i golvmaterial under det senaste året. Dessa hade högre förekomst av luftvägssymptom, som hosta och pip i bröstet, och astma, än de som inte bodde i fuktiga bostäder.
María Gunnbjörnsdóttir utvärderade också kroppsvikt, sura uppstötningar och snarkningar som riskfaktorer för att utveckla astma och luftvägssymptom. Hon fann att kraftig övervikt ökade risken för astma och luftvägssymptom. Även sura uppstötningar visade sig vara en riskfaktor, medan snarkning var en riskfaktor för att utveckla luftvägssymtom men inte astma.
Eftersom förekomsten av astma och allergier varierar inom Norden jämförde hon inomhusmiljön i två städer med låg förekomst av astma och allergi; Reykjavik och Tartu, med Uppsala, som har hög förekomst av astma och allergi. På Island där man hade lägre förekomst av astma och allergi hade man också lägsta halterna av inomhusallergener (katt och kvalster).
– Det kan vara en del av förklaringen till varför astma och allergier inte är lika vanliga där som i Uppsala. Däremot kan inte skillnaderna mellan Uppsala och Tartu förklaras av sådana faktorer, eftersom mängden allergener i inomhusmiljön i dessa städer var ganska lika, säger María Gunnbjörnsdóttir.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta María Gunnbjörnsdóttir på 018-611 44 10, 073-561 23 91 eller via e-post: maria.gunnbjornsdottir@medsci.uu.se
Rebecca Stern har under sitt avhandlingsarbete undersökt barns rätt till respekt för sina åsikter och till deltagande i beslutsprocesser, såsom rättigheten formuleras i artikel 12 i FN:s Barnkonvention och andra internationella instrument om mänskliga rättigheter. Denna rättighet är också en av Barnkonventionens huvudprinciper. Tyngdpunkten i analysen ligger på de demokratiska aspekterna av barns deltagande i beslutsprocesser på olika nivåer i samhället. Hon undersöker dels den teoretiska grunden (med ett särskilt fokus på hur olika sociala maktstrukturer påverkar hur rättigheten tillgodoses i praktiken), dels hur olika stater faktiskt implementerar denna rättighet. Praxis från såväl FN:s Barnkommitté som andra övervakningsorgan för mänskliga rättigheter har studerats. En aspekt som särskilt lyfts fram är i vilken mån traditionella attityder och ”kultur” påverkar staternas implementering. Indien används som ett exempel på hur ett land som ratificerat Barnkonventionen kan argumentera i denna fråga.
Den slutsats som dras är att hindret för en effektiv implementering av barns rätt till deltagande i beslutsprocesser inte består i att så kallade ”traditionella” kulturer/samhällen skulle tendera att i mindre utsträckning än moderna stater vilja implementera dessa rättigheter för barn. Synen på barnet och på vad barn kan och bör göra eller inte göra är i mycket densamma, oavsett samhälle.
– Det har mer att göra med hur vuxna generellt ser på barn än i vilken kultursfär rättigheten skall implementeras. Utmaningen ligger alltså i att förändra vuxnas attityder till barn och den vikt som skall läggas vid deras åsikter och inflytande i beslutsprocesser, säger Rebecca Stern.
Hon presenterar också ett antal förslag – med utgångspunkt i ett folkrättsligt perspektiv – på hur den politiska viljan hos stater kan uppmuntras till att lägga större vikt vid en effektiv och djupgående implementering av konventioner och andra instrument rörande mänskliga rättigheter och därmed, i förlängningen, hur gapet mellan teori och praktik kan överbryggas.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rebecca Stern på 018-471 26 52, 070-868 78 05 eller via e-post: Rebecca.Stern@jur.uu.se
Christina Allards doktorsavhandling – Two sides of the coin: Rights and duties. The interface between environmental law and Saami law based on a comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada – är den första svenska juridiska avhandlingen i ämnet.
Kortfattat behandlar studien förhållandet mellan miljölagstiftning och traditionella samiska rättigheter baserade på urminnes hävd. Avhandlingen analyserar och diskuterar även frågan om hur lagstiftningen kan bidra till ett hållbart bruk av mark och vatten inom det samiska kärnområdet, alltså renskötselområdet.
Det finns således både ett rättighetsperspektiv och miljöskyddsperspektiv.
Fokus i projektet har även förändrats under årens gång där det miljörättsliga inslaget initialt var större.
– Ganska snart förstod jag att det var nödvändigt att analysera den rättsliga grunden för de samiska sedvanerätterna djupare eftersom de är oklara och en viktig del av problembilden. Som bekant karaktäriseras renskötselområden av flera aktörer med många olika intressen som typiskt sett står i konflikt; det gäller både exploaterings- och bevarandeintressen och lagstiftningen är långt ifrån tydlig när det gäller hur en intresseavvägning ska ske. I avhandlingen är det området där renskötsel bedrivs som står i fokus, vilket innebär att jag också analyserat de miljökrav som ställs på rennäringen, säger Christina Allard.
Avhandlingen inkluderar en omfattande jämförelse med rätten i Nya Zeeland och Kanada, vilket varit befruktande för forskningsprojektet. Liknande markanvändningskonflikter är tydliga även i dessa båda länder, men olika rättsliga lösningar har utvecklats.
– I alla tre länderna har det varit svårt att rättsligt förklara urbefolkningarnas rättigheter. Alla tre rättsordningarna använder gamla fastighetsrättsliga begrepp som inte är anpassade till urbefolkningarnas traditionella markanvändning. I Sverige används främst urminnes hävd, men denna rättsfigur har utvecklats inom bondekulturen och det föreligger flera oförenligheter, något som fått mig att dra slutsasen att en anpassning är nödvändig, säger Christina Allard.
Jämförelsen har tydliggjort att kolonisationsprocessen inte är rättsligt relevant i det svenska rättssystemet, till skillnad från i de två andra länderna. Den svenska rätten erkänner alltså inte att samerna därigenom har en särskild ställning jämfört med andra grupper i samhället, något som får viktiga följdeffekter i utformningen av lagstiftningen, till exempel för samråd vid exploateringar.
– I kanadensisk rätt är det tydligt att staten har ett särskilt ansvar att upprätthålla ”the honour of the Crown” i alla frågor som rör urbefolkningen, kommenterar Christina Allard.
Christina Allard menar även att det finns stora brister i den fysiska planeringen inom det svenska renskötselområdet. Det finns ingen bra strategisk miljöplanering där samverkande miljöfaktorer kan bedömas. De bindande planerna innefattar endast mindre markområden och förutsätter en koppling till bebyggelse. Den övergripande kommunala översiktsplanen är inte juridiskt bindande och omfattar endast en kommun, medan samebyarnas betesmarker oftast omfattar flera kommuner och bristen på adekvat planering har även negativa effekter på möjligheter att utöva renskötselrätten, som inkluderar jakt- och fiskerätt. Lagstiftningen är alltså inte ändamålsenligt utformad för dessa vidsträckta områden med lite bebyggelse och stora, relativt orörda områden.
Christina Allard påbörjade sina forskarstudier hösten 1999 och har under tiden fram till disputationen också hunnit med att få en son. Hennes handledare är professor Gabriel Michanek och professor Bertil Bengtsson, före detta justitieråd i Högsta domstolen och domare i det så kallade Skattefjällsmålet har fungerat som biträdande handledare.
Upplysningar: Christina Allard, tel. 0920-49 13 79, christina.allard@.ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Förläkemedel behöver aktiveras för att bli verksamma substanser och kan användas för att ett läkemedel ska ha lokal verkan i kroppen. Detta minskar risken för biverkningar. Birgitta Eklund har studerat förläkemedelsaktivering med glutationtransferaser, avgiftningsenzymer som finns i kroppens celler och som bland annat är inblandade i resistans mot cellgifter vid cancerbehandling.
Ett av de förläkemedel hon undersökt, azatioprin, har använts i över 40 år, bland annat för att dämpa immunförsvaret i samband med organtransplantation. Hon visar att de mest aktiva enzymerna med azatioprin finns i levern. Individuella skillnader i enzymuppsättning kan leda till obalans och frisättning av toxiska nedbrytningsprodukter hos vissa personer.
– Detta kan orsaka tidigare oförklarade skadliga bieffekter som kan uppstå vid behandling av patienter med azatioprin. Min studie ger också viktig information om hur doseringen av läkemedlet ska kunna individanpassas och därmed motverka biverkningar, säger Birgitta Eklund.
Hon studerade också två andra förläkemedel, som är tänkta att användas som cellgifter i behandling av cancer. Studien visade att ett glutationtransferas, som saknas i nästan hälften av befolkningen, var ett av dem mest effektiva enzymerna med båda förläkemedlen, medan ett annat studerat glutationtransferas som ofta finns i tumörer, hade ingen eller mycket låg effektivitet. Resutatet av studien bidrar till kunskapen om till vem, och under vilka förhållanden förläkemedlen, ska användas för behandling av cancertumörer.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Birgitta Eklund på 018-471 48 43, 070- 441 27 47, eller via e-post: Birgitta.Eklund@biokemi.uu.se
– Då vattensystemet inte fungerar som det är tänkt, måste konsumenterna ordna med vatten bäst de kan. Dels vänder man sig till vattenförsäljare, dels handlar det om att komma åt vatten från ledningsnätet, ibland på illegalt sätt. Att man har sönder ledningarna för att komma åt vatten får allvarliga konsekvenser för hela systemet, menar Marianne Kjellén. Ett grundläggande problem är bristen på investeringar, liksom obalansen i den befintliga infrastrukturen. Överföringen från vattenkällorna till Dar es Salaam är relativt väl utbyggd, men distributionsledningar till olika bostadsområden inne i staden saknas ofta. Många hushåll väljer ändå att till en mycket hög kostnad ansluta sig med uppåt kilometerlånga anslutningsledningar. De många och långa parallella anslutningarna bildar ett spagettiliknande ledningssystem.
Det är avsaknaden av ett fungerande distributionsnät som öppnat upp för den småskaliga privatiseringen. Privata vattenförsäljare vidaredistribuerar vatten till majoriteten av befolkningen som inte har råd att ansluta sig till rörsystemet. Vattenförsäljarna säljer stationärt från egen kran eller levererar till hemmet med handdrivna kärror eller tankbil. Vattendistribution utan ledningar är dock kostsamt och de informella vattenpriserna blir därför höga.
– Att vatten är så dyrt och svåråtkomligt bidrar till allvarliga hälsoproblem, och gör hushållsarbete tyngre än vad det behöver vara, säger Marianne Kjellén. Många hushåll har inte råd att använda tillräckligt med vatten som behövs för att uppehålla god hygien och hälsa. Det är framför allt barn som drabbas av ohälsa, och kvinnor som bär den tyngsta bördan i hushållet.
Inte heller den storskaliga privatiseringen som genomfördes 2003 har lyckats lösa problemen. För att vända utvecklingen krävde Världsbanken, som villkor för ett större lån till att rusta upp Dar es Salaams vattensystem, att man skulle låta ett privat företag sköta driften. Då företaget som skulle leasa systemet på 10 år låg efter med betalningarna och inte ansågs ha investerat tillräckligt sades avtalet dock upp i förtid. Det brittiska vattenföretaget, Biwater, som ledde konsortiet ligger nu i tvist med den tanzaniska staten.
Avhandlingen analyserar tre parallella privatiseringstrender: spagettiseringen av ledningssystemet, den informella vattenförsäljningen, och den officiella utlejningen av vattenverksdriften.
Avhandlingens titel: From Public Pipes to Private Hands: Water Access and Distribution in Dar es Salaam, Tanzania. Den går att ladda ner i sin helhet från http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=1212
Mer information:
Marianne Kjellén, Kulturgeografiska institutionen, tfn 073-948 48 99, e-post marianne.kjellen@humangeo.su.se
För bild, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Lena Almqvist har i sin doktorsavhandling i psykologi undersökt hälsa för små barn med och utan utvecklingsförsening/funktionshinder. Hälsa och funktionshinder ses i undersökningen som begrepp som mer handlar om att fungera positivt i vardagen än som motpoler, det vill säga att ha en god hälsa innebär inte automatiskt frånvaro av sjukdom eller funktionshinder.
– Många olika faktorer både hos barnen själva och i miljön har betydelse för positivt fungerande i vardagen, men få isolerade faktorer kan säga något om hälsa och positivt fungerande över tid, säger Lena Almqvist. Detta gäller såväl faktorer som funktionshinder och utvecklingsförsening, som förskole- eller hemmiljö.
De faktorer som ändå framträdde som viktiga i förhållande till hälsa och positivt fungerande var framför allt autonomi, upplevelse av kontroll över sitt liv, samspel med andra barn, och god tillgänglighet till stimulerande aktiviteter i närmiljön. Över tid visade sig faktorer såsom samspel med andra barn vara viktigare i förhållande till positivt fungerande, än exempelvis miljöfaktorer. Här skiljde sig inte barn med och utan utvecklingsförsening åt. Skillnaden uppstod enbart om barnen med utvecklingsförsening också uppvisade beteendeproblem. Barn med beteendeproblem och utvecklingsförsening blev över tid sämre bemötta av personal på förskolan jämfört med barn utan utvecklingsförsening och beteendeproblem. Personalens bemötande var också den enda enskilda miljöfaktor som kunde visa på stabilitet eller förändring i positivt fungerande över tid.
– Hälsa för små barn handlar om mycket mer än att bara vara frisk och utvecklas enligt normen, säger Lena Almqvist. Det handlar också om samspel, miljö, aktivitet och delaktighet, eller helt enkelt att fungera positivt i vardagen. Det är sällan så att någon faktor kan förklara varför ett barn har god hälsa och ett annat inte. Många olika faktorer samspelar där var och en av dessa får sin roll i förhållande till barns hälsa genom de andra, till exempel barnets beteende påverkar bemötandet från vuxna och andra barn. I min forskning har jag försökt att se vilken betydelse dessa mönster av faktorer har för barns hälsa och positiva fungerande i vardagen över tid. Genom att förstå hur vissa faktorer påverkar andra för att i slutändan påverka barns hälsa, kan insatser riktas mot att stärka dessa faktorer.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Almqvist på telefon 021-10 31 97, 0708-70 94 14
Avhandlingsförfattaren har använt sig av dels skriftliga källor, i form av testamenten och inventarieförteckningar, dels medeltida bilder och bevarade plagg. Det är första gången de skriftliga källorna använts systematiskt för att undersöka hela den medeltida dräkten. Tidigare forskning har framför allt varit inriktad på att analysera och beskriva enskilda arkeologiska fynd av kläder.
Det är inte bara dräktens utseende som Eva I Andersson studerat utan även dess sociala funktioner. Kläder användes under medeltiden för att utrycka och markera sociala kategorier som stånd och genus. De lägre ståndens dräkt under äldre tider beskrivs i forskningen ofta som statisk och opåverkad av modeströmningar. Men avhandlingsförfattaren menar att modet i själva verket hade en omfattande spridning under medeltiden, både geografiskt och socialt. Samma typ av plagg bars i stor utsträckning av alla samhällsgrupper. Skillnaden låg inte i vilka plagg som användes utan status markerades istället genom vilka material de var gjorda av.
Att utrycka och markera skillnader mellan män och kvinnor är en av klädedräktens viktigaste sociala funktion. Hur det görs varierar emellertid; både mellan olika kulturer och över tid. Under medeltiden skilde sig detta radikalt från hur det görs i modern tid. Då bar, med få undantag, både män och kvinnor samma typ av plagg och genus signalerades främst med plagg som inte markerade eller framhävde kroppsliga skillnader mellan könen. Detta hänger samman med samtidens syn på manligt och kvinnligt, som sågs framför allt som sociala kategorier, grundade i en samhällelig ordning och inte i biologisk olikhet. Avhandlingen ger alltså inte bara en bild av dräktskicket i det medeltida Sverige och Norge utan man får även en fördjupad kunskap om synen på status och genus i det medeltida samhället.
Avhandlingens titel: Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge.
Opponent: Docent Herman Bengtsson, Uppsala
Disputationen äger rum fredagen den 29 september 2006 kl. 10.15
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Eva I Andersson, tel. 031-18 11 45 (hem),
031-773 52 62 (arb.), e-post: eva.andersson@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Fysikern Martin Rosvall, Umeå universitet, har i sin avhandling tagit fram en modell som visar att det är möjligt att snacka sig till toppen. Den som har tillgång till färsk information blir en attraktiv kontakt, får nya kontakter och därmed tillgång till mer färsk information.
– Det räcker dock inte bara att namedroppa vilt utan fog för uppgifterna, påpekar Rosvall. Det kan visas genom att studera aktörer som sprider falsk information.
Rosvall har i sin avhandling också analyserat städer från ett informationsperspektiv. Genom att uppskatta det antal frågor som krävs för att orientera sig i städer, visar han att det är lättare att hitta i moderna och planerade städer än i äldre städer som utvecklats under lång tid. – För att ta sig mellan två platser i Umeå måste man till exempel ställa i snitt 15 frågor, medan man på Manhattan klarar sig med 13 frågor trots att Manhattan har fler vägar. Det är priset vi betalar för att undvika stora vägar genom bostadsområden, säger Martin Rosvall. Städer med långa vägar med många korsningar ger nämligen korta avstånd från ett informationsperspektiv. Ringleder är ett bra exempel på hur informationsavstånden kan kortas i en stad.
Genom att utveckla olika sätt att mäta nätverksstrukturer visar Rosvall i avhandlingen att många system främjar kommunikation över korta avstånd, två-tre steg bort i nätverket, innanför det som benämnts informationshorisonten. När du hört något från en ”kompis systers kompis” är informationen inte mycket värd. Detsamma gäller faktiskt i biologiska nätverk. Tre steg bort i nätverket återstår nästan bara brus.
Personliga nätverk och städer är två exempel på komplexa system där helheten är mer än summan av delarna, eftersom helheten även består interaktionerna mellan delarna. Att studera sociala, biologiska och ekonomiska system blir ofta en fråga om att förstå systemens interaktionsmönster, alltså deras nätverk av noder och länkar. Med utgångspunkt i enkla nätverksmodeller har Rosvall undersökt hur kommunikation påverkar nätverksstrukturen och, vice versa, hur nätverksstrukturen påverkar villkoren för kommunikation.
Martin Rosvall är uppvuxen i Sävar. Fredagen den 22 september försvarar han sin avhandling med titeln Information horizons in a complex world. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är professor Vito Latora, Assistant Professor, Universitá di Catania, Italy.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Martin Rosvall, institutionen för fysik
Telefon: 090-786 59 40
E-post: rosvall@tp.umu.se web
Hemsida: http://www.tp.umu.se/~rosvall
Det går i dag att se fotbollsmatcher live i mobiltelefoner med s.k. streamade, eller direktuppspelade, videojänster. Men populariteten är begränsad främst på grund av de höga kostnaderna. Det är dessutom lätt att bli missnöjd eftersom kvaliteten många gånger är dålig.
Jiong Sun undersöker i sin avhandling hur upplevelsekvaliteten kan bli bättre för streamade videotjänster med hjälp av exempel från realistiska fotbollsscenarier. Ett sätt är att ge användaren den service som hans eller hennes budget tillåter. Ett annat sätt är att användaren får reda på vad som händer under en direktsänd fotbollsmatch av telefonens vibrationer.
Jiong Sun lägger fram fem förslag till algoritmutveckling och tre förslag till interaktiv videoarkitektur i realtid, som alla kan användas för streamad direktsänd fotboll. Han visar att det är möjligt att utveckla algoritmer och arkitekturer som tar hänsyn till användarens perspektiv.
Upptäckterna öppnar dörrarna till nya tillämpningar. Som exempel finns videoövervakningssystem med extremt låg energikonsumtion, videokonferenser med bättre utnyttjande av bredbandshastigheten och mjukvara för videokommunikation till mobiler, som kräver betydligt mindre energi och som erbjuder förbättrad kvalitet.
Den 25 september försvarar Jiong Sun, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Football on Mobile Phones – Algorithms, Architectures and Quality of Experience in Streaming Video. Disputationen äger rum kl. 10.15 i N350, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Fernando Manuel Bernardo Pereira, Instituto Superior Técnico, Telecomunicacões, Lissabon, Portugal.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jiong Sun, institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Telefon: 090-786 99 91
E-post: jiong.sun@tfe.umu.se
– Ett enormt hedrande pris, säger Anders Richtnér. Att tilldelas Emerald/EFMD Outstanding Doctoral Research Award i konkurrens med disputerade från hela världen är som att vinna ett OS-guld. Jag känner en stor personlig glädje naturligtvis, men utmärkelsen och glädjen delar jag även med många i min närhet som har inspirerat och hjälpt mig under min tid som doktorand.
Anders Richtnér tillhör institutionen för företagande och ledning vid HHS och har efter sin doktorsavhandling fortsatt fördjupa sig i området kostnadsbesparingar. Han tittar på hur väl företag lyckas kombinera aktiemarknadens kortsiktiga krav på positiva ekonomiska resultat med innovationskraft och nytänkande som är grunden för långsiktighet konkurrenskraft.
– Det är ärofullt att en forskare vid Handelshögskolan har tilldelats denna utmärkelse, säger Lars Bergman, rektor vid HHS. Det är ett kvitto på att vår forskning är av yttersta världsklass, och det gäller såväl teoretiskt som praktiskt då juryn bedömer de vinnande avhandlingarna ur båda dessa aspekter.
Emerald Group Publishing är ett världsledande förlag för utgivning av såväl akademiska som populärvetenskapliga verk. Förlaget ger ut vetenskapliga tidsskrifter där forskare från hela världen publicerar sina artiklar samt populärvetenskapliga böcker som når en bredare läsarkrets.
Det är första gången en forskare från Handelshögskolan i Stockholm tilldelas detta pris, som förutom äran också består av en prissumma om 1500 Euro.
Anders Richtnérs avhandling finns att beställa från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
Anders Richtnér, institutionen för företagande och ledning vid HHS
Tel: 736 95 94 / 073-659 77 27
E-post: anders.richtner@hhs.se
I avhandlingen studeras ett stort tillverkande företag med en stor internationell koncern som ägare. Den visar hur ekonomiska intressen begränsar idéer och intressen för hur spänningar kring social välfärd, jämlikhet, segregation samt diskriminering av minoritetsgrupper kan hanteras.
Mångfald är ett relationsfenomen vilket inte bör behandlas vare sig isolerat eller historielöst. Det sociohistoriska sammanhanget påverkar hur mångfaldsproduktionen utvecklas. I Sverige kopplades under mitten av 1990-talet konstruktioner av idéer om mångfald ihop med ett antal tendenser i det svenska samhället såsom ökande segregation, marginalisering och arbetslöshet bland invandrare, samtidigt som invandringen ökade kraftigt.
Avhandlingen visar också att mångfaldsproduktionen kan ha progressiva avsikter såsom att främja jämlikhet, välkomnande och förståelse för olika perspektiv och “olika sorters” deltagare, att minimera rasistiska och sexistiska utryck och att förbättra produktivitet och samarbete. Mångfaldsproduktionen kan dock även systematiskt förvränga, hindra, undertrycka och eller bibehålla vissa mångfaldsidéer och intressen. Vissa idéer och intressen får då en särställning, medan andra idéer och intressen marginaliseras.
Tid för disputation: fredag 22 september kl. 13.15
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Vedran Omanoviæ
Avhandlingens titel: “A Production of Diversity: Appearances, Ideas, Interests, Actions, Contradictions and Praxis”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Vedran Omanoviæ, telefon 031-773 5417
e-post vedran.omanovic@handels.gu.se
Förkortningen NIDCAP står för Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program och kommer ursprungligen från USA. Modellen hjälper vårdpersonal och föräldrar att tolka det neonatala (för tidigt födda) barnets signaler och se när det känner stress eller välbefinnande. NIDCAP innehåller också riktlinjer för hur man på bästa sätt stödjer ett barns utveckling och familjens medverkan i vården av sitt barn.
Barnsjuksköterskan Agneta Kleberg har undersökt hur NIDCAP fungerar jämfört med traditionell vård av för tidigt födda barn och resultaten i hennes doktorsavhandling visar att NIDCAP-modellen ger färre andningsproblem, en bättre mental utveckling och, vid tre års ålder, även färre beteendeproblem samt en bättre språklig förmåga än för tidigt födda barn som vårdats på ett traditionellt sätt. Dessutom upplevde mödrarna med barn som vårdades enligt NIDCAP-modellen en större känsla av närhet och ögonkontakt med sina barn, en skillnad som också var tydlig då barnet hunnit fylla tre år.
– När man observerar barnets reaktioner och sedan anpassar vård och miljö efter dem kan man minska de negativa reaktionerna och stressen och utvecklingen av barnets hjärna skyddas. Det leder till ökat välbefinnande, bättre mental utveckling och ett bättre beteende hos det för tidigt födda barnet, samt främjar anknytningen till föräldrarna, säger Agneta Kleberg.
Idag den 19 september kommer delar av Agneta Klebergs avhandling att presenteras samband med ett internationellt NIDCAP-symposium på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. På symposiet deltar även familjer med barn som behandlats enligt NIDCAP-modellen.
Tid: 19 – 20 september 2006
Plats: Nanna Svartz auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Anmälan: jessica.shiott@karolinska.se
Avhandling: ”Promoting preterm infants´ development and mother child interaction – Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program”
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Med dr Agneta Kleberg
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad, Karolinska Institutet.
Tfn: 070-271 67 80 (mobilen är påslagen under symposiet)
E-post: a.kleberg@klemed.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
De doser som ges till patienter vid strålbehandling av cancer är i allmänhet mycket höga, helt enkelt därför att låga doser inte förmår utplåna tumören. Alltför höga doser kan emellertid resultera i allvarliga komplikationer vilket betyder att utrymmet för misstag är minimalt. De höga dosnivåerna leder också till att behandlingen bara kan ges en gång, det finns ingen andra chans. Strålbehandling av cancer innehåller därför ett stort mått av säkerhetstänkande där man bl.a. vill verifiera att den stråldos som ges till patienten verkligen överensstämmer med den planerade. Goda behandlingsresultat kräver ofta att avvikelsen inte blir större än någon enstaka procent.
De senaste 5-10 åren har allt mer avancerade tekniker utvecklats, mest uppmärksammad är s.k. intensitetsmodulerad strålbehandling (IMRT). Dessa behandlingstekniker ställer emellertid nya krav på de modeller som används vid beräkningen av stråldoser. Vanliga förenklingar i de etablerade beräkningsmodellerna riskerar att orsaka fel i stråldosen hos patienten. I avhandlingen utvecklas och utvärderas mer moderna och effektiva beräkningsmodeller, framför allt de metoder som används kliniskt för kvalitetssäkring av enskilda behandlingsplaner. Särskild vikt har lagts vid att förenkla användningen utan att för den skull göra avkall på noggrannheten hos beräkningsresultaten. Jämförelser med experimentdata visar också att detta fungerar.
Avhandlingen omfattar även en systematisk kartläggning av de återstående osäkerheter som är kopplade till de nya beräkningsmodellerna. Detta möjliggör säkrare kliniska rutiner där risken för oacceptabla avvikelser, dvs. behandlingar med bristande kvalitet, kan minimeras. Arbete pågår med att överföra resultaten till ett datorprogram som är anpassat för kliniskt bruk.
Jörgen Olofsson är uppvuxen i Vännäs och tog 1996 en fil. mag. i fysik med inriktning mot medicinsk strålningsfysik vid Umeå universitet. Han arbetar som leg. sjukhusfysiker vid Radiofysiska laboratoriet, Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå. Hans e-postadress är jorgen.olofsson@vll.se, tel. 090-785 84 31, mobil 070-604 39 30.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 22 september vid Inst. för strålningsvetenskaper, Radiofysik, Umeå universitet, och har titeln Developing and evaluating dose calculation models for verification of advanced radiotherapy. Svensk titel: Utveckling och utvärdering av dosberäkningsmodeller för verifikation av avancerad strålbehandling.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 244 (Lionssalen), by. 7 (Jubileumskliniken), Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är docent Crister Ceberg, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Bränsleceller är ett av de teknikslag, som kan komma att bidra mest till att ersätta olja och andra fossilbränslen. Konferensen, Nordic PEM Fuel Cell Conference 2006, kommer att handla om olika sätt att förverkliga framtidens bränsleceller – nya membran, nya katalysatorer, vätgaslagring, modellering på cellnivå, nedbrytningsprocesser m.m.
– Det satsas årligen mellan 30 och 38 miljarder kronor på bränslecellsforskning i världen, varav fordonsindustrin står för mer än tre fjärdedelar. Användandet av bränsleceller i bilar kommer på sikt radikalt att minska miljöbelastningen och oljeberoendet, säger Göran Johansson, Volvo.
Men bränsleceller skall inte bara ses som en miljövänlig ersättning för olja och kol i nuvarande energisystem. De ger också möjligheter till att täcka nya behov i form av nya produkter och ny design av befintliga produkter.
– En av de produkter som kommer tidigast är så kallade APUer – bränsleceller som genererar el till hjälpsystemen i lastbilar, till exempel klimatanläggningar och lyftanordningar. Lastbilar med APUer behöver inte ha motorn på när de står stilla för att generera el. Det blir tyst och ger mindre koldioxidutsläpp, säger Göran Johansson.
En vanlig syn på bränsleceller har varit att de kommer att slå igenom stort om tio år – så har man sagt sedan 1950-talet, men det har inte skett ännu. Faktum är emellertid att de tekniska och ekonomiska hinder som funnits krymper allt mer.
Nu finns bränsleceller att köpa på en marknad som växer stadigt varje år. Några tillverkare av bränsleceller och delar till bränsleceller kommer också att visa sina produkter i anslutning till konferensen.
Nordic PEM Fuel Cell Conference 2006 organiseras av MISTRAs bränslecellsprogram i samarbete med det nordiska forskarnätverket Nordic Fuel Cell Net.
Tid: 25-27 september
Plats: Lindstedtsvägen 26-28, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt: Bengt Steen, Chalmers tekniska högskola, 031-7722177, bengt.steen@chalmers.se
Studien presenteras i nätupplagan av den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology. Ekologerna Maj Rundlöf och Henrik Smith har granskat 24 skånska jordbruk, varav hälften har ekologisk inriktning. De senare använder alltså varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Sex av de ekologiska jordbruken ligger i intensivodlade områden med många och vidsträckta åkrar och få betesmarker. De sex övriga ligger i ett mer varierat landskap med betesmarker och mindre åkrar, en miljö där odlingen är lågintensiv. Samtliga tolv ekologiska jordbruk har matchats mot jämförbara jordbruk som ligger i samma område men där man använder konventionell odlingsteknik.
– Vi har undersökt förekomsten av fjärilar, en klassisk och ofta använd indikator på miljöförändringar, berättar Maj Rundlöf. Som väntat finner man fler fjärilar på de ekologiskt odlade jordarna än där konventionell teknik använts. Däremot visar det sig att skillnaden mellan de två typerna av jordbruk inte är så stora i de varierade, lågintensivodlade landskapen som i de högavkastande jordbrukslandskapen.
Vinsten i biologisk mångfald blir alltså större i det ekologiska jordbruket i ett högintensivt odlingsområde när man jämför med motsvarande gård med konventionellt jordbruk. I det varierade landskapet är den biologiska mångfalden i det konventionella jordbruket nästan lika stor som i det ekologiska jordbruket.
– Det är just det som är problemet: de flesta ekologiska jordbruken som får EU-stöd ligger i de varierade jordbrukslandskapen. Anslagen skulle ha bidragit till större biologisk mångfald om fler jordbruk i de intesivodlade högavkastande odlingslandskapen lagt om till ekologisk produktion, sammanfattar Maj Rundlöf.
Kontaktinformation
Rundlöfs och Smiths artikel heter The effect of organic farming on butterfly diversity depends on landscape context. Maj Rundlöf nås på tel 046 222 37 07 eller 073 90 94 577, Henrik Smith på tel 046 222 93 79 eller 0709 782056.
