Genom att suga upp stora mängder vatten till bladen och transpirera genom vidöppna porer kan vissa trädarter hantera en stigande värme i tropikerna. Det handlar främst om snabbväxande träd, som etablerar sig tidigt när en regnskog växer upp. Värre är det för de träd som bildar regnskogarnas lövtak i gammal skog. De växer långsammare, blir större och har tjockare stammar. Deras blad har sämre förmåga att kyla ner sig genom transpiration.
Vatten driver bladens luftkonditionering
– Tropikerna har inte upplevt istider och har därmed haft relativt stabilt klimat historiskt sett, likaså även sett över säsongerna. I och med klimatförändringarna har det börjat bli varmare och då har vi sett att vissa trädarter har en ökad dödlighet, men vi har inte riktigt vetat varför, säger Maria Wittemann, doktorand på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Hon har studerat flera trädarter som grovt kan delas in i två grupper:
Pionjärarter, som etablerar sig tidigt i en begynnande regnskog
Klimaxarter, som växer långsammare men blir avsevärt större och därmed är en större långsiktig kolsänka.
En tydlig skillnad är hur träden i de två grupperna hanterar värme. Pionjärarterna öppnar sina porer i bladen mer och kan därför transpirera mycket vatten för att hålla nere temperaturen i bladen, likt en luftkonditioneringsanläggning. Klimaxarterna öppnar inte sina porer lika mycket och har därför svårare att kyla ner sig.
Känsligare för torka
– Vi mätte upp stora temperaturskillnader i bladen. Det kunde skilja 10 grader mellan klimaxarter och pionjärarter som växte på samma ställe. Klimaxarterna hade svårare att klara av onormalt höga temperaturer. De träden hade en större dödlighet, säger Maria Wittemann.
Men pionjärarternas ymniga svettning via bladen kräver mycket vatten. När det blev en period med torka märkte forskarna att pionjärarterna var mer sårbara för värmen och fällde sina blad. De vattensnålare klimaxarterna hade bättre motståndskraft mot torka.
– Våra resultat visar att fotosyntesen i träden blir nedsatt när temperaturen stiger i bladen, främst hos klimaxarterna. Proteiner och membran slutar att fungera och till slut dör träden för att de inte kan ta upp tillräckligt med koldioxid ur luften. Det påverkar hela ekosystemet. Vi vet till exempel att en del djur äter frukterna från klimaxarterna, säger Maria Wittemann.
Samarbete med lokalt universitet
Tidigare forskning visar att läget är värst i Amazonas. Där bedöms kolsänkan förvandlas till en kolkälla redan år 2035. I de afrikanska regnskogarna har klimatförändringarna inte gått lika långt.
Forskningen på Göteborgs universitet bedrivs i höglänta skogar i Rwanda i samarbete med University of Rwanda. Träd har studerats på plats, men frön har även planterats i klimatkammare i Göteborg för att studera utvecklingen vid olika temperaturer.
– Vi jobbar tillsammans med olika intressenter i Rwanda. Det finns inte så mycket regnskog kvar i landet och när de ska plantera nya träd vill de veta vilka inhemska arter som kan överleva i ett varmare klimat, säger Maria Wittemann.
Så gjordes forskningen:
Trädens klimatkänslighet studerades genom att trädarter anpassade för ett svalare klimat i Rwandas höglänta tropiska skogar planterades i tre områden med olika klimat och höjd över havet. Fältexperimentet heter Rwanda TREE ( Tropical Elevation Experiment ) och består av 20 arter och 5 400 träd.
Maria Wittemann, doktorand på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, maria.wittemann@bioenv.gu.se
Glidmedlet härstammar från mucin, en huvudkomponent i det slem som produceras av människokroppen – se faktaruta.
Mucin, ett slemämne i kroppen
Mucin är ett slags protein i kroppen. Mucinerna tillverkar olika sekret som saliv, sekret i mag- och tarmkanalen eller den gelliknande substans som märks vid sexuell upphetsning, lubrikation. I mag- och tarmkanalen är mucinerna speciellt viktiga för att bilda en slembarriär mot surt maginnehåll som annars skulle kunna fräta sönder väggarna i tarmen och magsäcken.
Även i luftvägarna finns muciner som fångar upp mindre luftföroreningar. Via flimmerhår förs slem plus luftföroreningar uppåt i luftrören för att till sist nå svalget, där slemmet sväljs ned.
Källa: Wikipedia
Drar nytta av kroppens läkande funktion
I vår kropp kan mucinmolekyler binda till och fånga in viruspartiklar som sedan rensas bort av kroppen. Det vill säga, viruspartiklar kapslas in och fraktas ut.
I glidmedlet drar man nytta av denna läkande funktion, enligt forskarna, som har använt mucin som ursprungligen kommer från kor.
Tycks skydda mot hiv och herpes
Glidmedlet, eller gelén, ger enligt forskarna ett skydd mot hiv och herpes. Skyddet mot överföring av hiv är 70-procentigt och skyddet mot herpes 80-procentigt, enligt labbtester som har gjorts på flera olika celltyper.
– Mucinmolekylernas naturliga komplexitet är anledningen till att den syntetiska gelén är så effektiv för att stoppa hiv och herpes, säger Hongji Yan, biomaterialforskare vid KTH.
Skulle kunna användas vid sex
Hongji Yan säger att virusskyddet i glidmedlet inte ger biverkningar eller risk för resistens. Och han hoppas på en användning utanför labbet.
– Gelén kan hjälpa fler människor att ta större kontroll över sin sexuella hälsa. Det kan ge skydd när kondom inte är ett tillgängligt alternativ, eller som reservskydd om kondomen går sönder eller brukas felaktigt. Gelen skulle kunna användas både när en kvinna och en man har sex, eller när två män har det.
Påverkar immunceller
Mucinerna i den syntetiska gelén hjälper också till att dämpa aktiveringen av immunceller, enligt forskarna. Det har betydelse eftersom aktiverade immunceller får hiv-viruset att föröka sig.
Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda. Flickor och kvinnor utbildar sig i större utsträckning än män och allt fler kvinnor får jobb i ledande positioner. Men samtidigt som jämställdheten ökar visar forskning att kvinnors rättigheter motarbetas av modern sexism.
Ett exempel på modern sexism är när människor som anser sig leva i ett jämställt samhälle motsätter sig ytterligare insatser för att främja kvinnors rättigheter. Resonemanget baseras på en idé som kallas nollsummespelet, där framsteg för en grupp upplevs ske på bekostnad av en annan. Tidigare forskning visar att en upplevd känsla av orättvisa och konkurrens mellan kvinnor och män, påverkar politiska attityder och röstningsbeteenden.
– En del människor tror att ökad jämställdhet bara gynnar kvinnor när det i själva verket gynnar hela samhället. En känsla av orättvisa kan motivera medborgare att exempelvis rösta på högerradikala partier som är emot feminism och sexuell frihet, säger Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap.
Sexism vanligare i områden med arbetslöshet
Forskarna har hittat ett par faktorer som förklarar varför den moderna sexismen är högst bland unga män i åldern 18–29 år. Andelen är högst i regioner där arbetslösheten ökat mest de senaste åren och där medborgarna har en utbredd misstro mot samhällets institutioner, på grund av exempelvis utbredd korruption.
Slovakien är det EU-land i studien där flest andel unga män är emot ökade rättigheter för kvinnor. I vissa regioner där har arbetslösheten stigit med så mycket som 1,1 procent de senaste två åren.
– Slovakerna tycker (i högre utsträckning än andra EU-medborgare) att det egna landets offentliga institutioner är partiska, det vill säga att samhällets institutioner gynnar vissa grupper av människor, säger Nicholas Charron, professor i statsvetenskap.
Men i regioner som i exempelvis norra Italien där arbetslösheten gått ner och där samhällets institutioner anses vara någorlunda opartiska, är unga mäns motstånd mot ökade rättigheter för kvinnor mindre.
Arbetslöshet påverkar syn på jämställdhet även i Sverige
Även i Sverige spelar arbetslösheten roll. Studien visar att den största andelen unga män, som tycker att ökade rättigheter för kvinnor hotar män och pojkars möjligheter, bor i kommuner där arbetslösheten ökat de senaste två åren.
– Gapet mellan unga kvinnors och mäns syn på ökade rättigheter för kvinnor, är stort i Sverige – topp 10 i EU enligt våra mätningar, säger Nicholas Charron.
Att det är de unga männen som sticker ut verkar bero på just åldern, att de ännu inte fått något arbete eller att de inte kommit så långt i sina karriärer som äldre män.
– Unga män som tycker att kvinnor konkurrerar ut dem från arbetsmarknaden, kan uppleva ökade rättigheter för kvinnor som orättvis och hotfull. Vi behöver bli bättre på att kommunicera fördelarna med jämställdhet. Pappor kan spendera mer tid med sina barn. Bördan som familjeförsörjare lättar när mammor i familjer kan göra karriär, säger Gefjon Off.
Män mer positiva till kvinnors rättigheter ju äldre de blir
Studien baseras på en enkätundersökning med 32 469 män och kvinnor i 27 EU-länder. Deltagarna fick svara på hur mycket de instämde i påståendet att ”främjande av kvinnors och flickors rättigheter går för långt eftersom det hotar mäns och pojkars möjligheter”.
Forskarna bakom studien ville ta reda på vad som ligger bakom den relativt höga förekomsten av modern sexism bland unga män i Europa.
– Resultaten visar att unga män i åldersgruppen 18–29 år oftast håller med om påståendet i vår undersökning. Ju äldre männen blir desto mindre håller de med om påståendet. Kvinnor håller också med om påståendet men i mycket mindre utsträckning än män (i alla åldrar). Resultaten motsäger tidigare forskning om att det är den äldre generationen som är mest konservativ och emot jämställdhet, säger Gefjon Off.
Jämförelsen, som finns med i en ny studie, omfattar Sverige, Island, Danmark, Norge, Finland och Storbritannien.
Studien visar att nära tre fjärdedelar av studenterna i Storbritannien följde sitt lands rekommendationer, medan bara knappt hälften av studenterna i Sverige gjorde motsvarande.
Kvinnor och äldre studenter var mest noggranna
De i studien som följde riktlinjerna mest, i länderna generellt, var kvinnor, äldre studenter och de som uttryckte en oro för att smittas av covid-19.
På en landsnivå var efterlevnaden av restriktionerna kopplad till antalet dagar sedan nedstängning (”lockdown”) inletts, åtgärdernas strikthet samt dödligheten i covid-19.
– Vi kunde se att kortare perioder av strikta riktlinjer var förknippade med bättre efterlevnad av riktlinjerna i alla länder i undersökningen, säger Miia Bask, forskare i sociologi vid Uppsala universitet.
Oron samma som hos andra
Även om svenska studenter inte följde rekommendationerna lika noggrant som studenter i andra länder var deras oro över att smittas på samma nivå som genomsnittet av länderna, enligt studien.
Information upplevdes senfärdig
Pandemirestriktioners strikthet har i tidigare studier visats ha koppling till depressiva symptom hos universitet- och högskolestudenter. Tidigare studier har också visat att strikta riktlinjer och en förväntan om att få korrekt och tidig information från beslutsfattarna har samband med hur riktlinjer följs.
Svenska studenter var, efter de brittiska, de som i högst grad tyckte att myndigheterna inte kom med information om smittan i tid.
Uppgifterna om studenters följsamhet kommer från en internationell enkät bland drygt 10 000 högskole- och universitetsstudenter och genomfördes i maj-juni 2020.
Miia Bask, universitetslektor, sociologiska institutionen, Uppsala universitet miia.bask@soc.uu.se
Spelbranschen är en global bransch. Det innebär att oavsett var i världen ett spelföretag är baserat finns spelare, eller potentiella spelare, i många länder.
Marcus Toftedahl, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, har besökt företag i Sverige, Indien och Kina för att ta reda på vad små spelföretag behöver tänka på för att anpassa sina spel till fler marknader.
Små företag jobbar mest med översättning
Hans avhandling visar mindre spelföretag framför allt jobbar med att översätta text. Att ta hänsyn till andra kulturella skillnader finns det sällan resurser till.
– Min begränsning har legat i att förstå hur just småföretagare jobbar med begränsade resurser. Då är det språket man mäktar med, om ens det, säger Marcus Toftedahl.
Symboler kan betyda olika saker
För att kunna sälja bättre globalt finns alltså mer att ta hänsyn till. Det kan handla om symbolers betydelse som kan variera. Det kan också handla om referenser till popkulturella fenomen som inte alla känner till.
Viktigt att göra rätt från början
Marcus Toftedahl konstaterar också att många företag tycks glömma bort att det finns spelare som inte förstår engelska, eller det språk som företaget utvecklar spelet på.
Det är viktigt för företagen, menar han, att skapa rätt förutsättningar från början om de vill att ett spel kan slå globalt. På så vis slipper de den dyra och tidsödande processen med att programmera om hela spelet när det väl är ute på den globala spelmarknaden – och spelare runt om i världen hör av sig med önskemål om att få spelet på sitt eget språk.
I sociala medier finns möjligheter för människor att be andra om akut hjälp med mat eller pengar. Facebookgruppen Giving People, som forskare vid Högskolan i Gävle specifikt har studerat, riktar sig till barnfamiljer i ekonomisk nöd.
Familjer anger anonymt vad de behöver och får sedan en mindre summa, i form av ett presentkort. Att det är ett presentkort är ingen slump. Ett presentkort syns inte på det egna kontot, om socialtjänsten skulle be om kontoutdrag. Därmed ”rundas” socialtjänsten.
Sökes: Mat och kläder till barnen
Forskarna har granskat 30 ansökningar till Giving People. De såg att ansökningarna handlar om basala behov, som mat och kläder till barnen. Familjerna som sökte hjälp var främst ensamstående föräldrar eller familjer med många barn.
– Nittio procent av familjerna uppgav att barnen inte kan äta sig mätta, i flera fall kan man tala om ren nöd, säger Sven Trygged, professor i socialt arbete.
Fattigdom flyger under radarn
Att människor anonymt får hjälp med mat och kläder via Facebook är inte enbart av godo, menar forskarna. Tvärtom finns risker. En risk är att fattigdom på detta vis, inte minst barnfattigdom, flyger under samhällets radar. Familjers svåra situation upptäcks inte.
– Detta gör att samhället inte ser hela omfattningen av barnfattigdomen och behovet av försörjningsstöd, säger Sven Trygged.
Matkasse men inget möte
En annan risk är att mer långsiktig hjälp uteblir, menar forskarna. Söker man exempelvis hjälp från socialtjänsten eller vissa större frivilligorganisationer får man ett erbjudande om ett personligt möte. Det sker inte om man får hjälp via Giving People och andra liknande kanaler.
Ekonomiska svårigheter ofta är ett tecken på andra sociala problem – som kanske bara upptäcks om utbildad personal får chans att träffa den som är i knipa. Ett personligt möte kan också leda till mer långsiktig hjälp.
– Om det till exempel är strukturella orsaker bakom så är det ju väldigt svårt för människor att på egen hand förändra sin situation, säger Sven Trygged.
Sven Trygged, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle Sven.Trygged@hig.se
– Växter är uppbyggda av många olika typer av celler, några av dem är förstärkta med lignin* och sätts samman med varandra för att bilda ett rör som leder vatten, som ett sugrör för att dricka en drink. Lignin är så starkt att rörcellerna kan motstå vakuum medan andra celler blir helt tillplattade, säger Delphine Ménard, som är forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
*Lignin är en så kallad biopolymer som ingår i växters cellväggar. Ligninet tillåter växter att leda vatten och stå upprätt och utan lignin skulle växter varken kunna växa eller överleva.
Identifierat ligninets kemiska kod
Under lång tid trodde forskarna inte att lignin hade en kod, som i DNA eller proteiner, men nu har man kunnat visa att det finns en sorts kemisk kod för lignin. Varje lignincell använder den ”kemiska koden” för att justera sig för att fungera optimalt och motstå stress. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att tackla framtida klimatutmaningar.
– Det krävs bara en enkel kemisk förändring – att en enda väteatom överförs från alkohol till aldehyd – för att göra växter mycket motståndskraftiga mot torka under förhållanden där alla alkoholrika växter skulle dö, säger Edouard Pesquet, docent i molekylär växtfysiologi.
Kan förekomma naturligt
Dessutom har man kunnat visa att stora ökningar av ligninaldehyder också kan förekomma naturligt. I den japanska sidenindustrin har till exempel mullbär med de högsta nivåerna av ligninaldehyd länge använts och älskats av silkeslarver.
– Dessa resultat förändrar vår syn på hur lignin och vatten leds i en växt. De öppnar också upp för möjligheter att använda ligninkoden till att förbättra grödor och träd för att hantera problem med vattentillgång. Modifieringen av ligninkemin på cellnivå är en mekanism som kan göra det möjligt för växter att växa, återfukta sig och stå emot påfrestningar från klimatförändringar, säger Edouard Pesquet.
Edouard Pesquet, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, edouard.pesquet@su.se, Aji Mathew, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, aji.mathew@mmk.su.se
Dataspel är sett till marknadsvärde en av de största sektorerna inom underhållningsbranschen. Många spel kräver mycket stora investeringar och kan vara under utveckling i flera år. Att kunna förutspå ett spels försäljning är därför värdefull information för dem som jobbar med spel.
Surret ger ledtrådar
Idag baseras många förutsägelser på företagens egen försäljning och på dataspelens produktegenskaper. Forskare vid Högskolan i Skövde har testat att förbättra förutsägelserna genom att ta in sådant som data från Google-sökningar och människors beteende online. Det kan handla om sådant som ”buzzen” kring en kommande produkt, det vill säga hur människor pratar – surrar – om den.
– Onlinebuzzen kring ett spel innan det släpps har visat sig vara en mycket bra indikator på dess kommande försäljning, både under lanseringen och under dess totala livstid, säger Nikolaos Kourentzes, professor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde.
Hjälper till att förstå konkurrenter
Via matematiska modeller har forskarna översatt informationen till försäljningsprognoser. Det har förbättrat noggrannheten i prognoser med 18 procent, enligt forskarna.
De menar att företag på detta vis även kan förstå hur konkurrenters lanseringar kommer att slå. Det gör det möjligt att optimera det egna företagets planer och bättre utnyttja tillgängliga resurser.
– Resultaten från studien erbjuder ett kostnadseffektivt sätt att få tag i den här typen av information. Vanligtvis är detta en mycket resurskrävande uppgift med begränsad framgång, säger Nikolaos Kourentzes.
Kan användas till annat också
Forskningen är direkt applicerbar på dataspelsindustrin. Men Nikolaos Kourentzes ser fler möjliga användningsområden.
– Eftersom det är möjligt att hitta konsumenters onlinebeteende inom olika sektorer och intresseområden kan vår metod tillämpas inom andra sektorer. Till exempel skulle man potentiellt kunna förutspå intresset för och mottagandet av statlig politik, användning av incitament med mera.
Statsvetaren Matilda Miljand forskar inom miljö- och klimatpolitik vid Stockholms universitet, bland annat om hur man kan utvärdera miljöpolitik. Hon tycker att frågor om klimatet fick ett mycket snävt utrymme i 2022 års valrörelse.
– Klimatdebatten i valet kom att bli väldigt smal. Den kom i stor utsträckning att fokusera på energifrågan och blev tidvis sammanblandad med frågan om de höga energipriser vi upplever just nu, vad som är orsaken till dessa priser och hur de ska hanteras, säger Matilda Miljand.
– När klimatomställningen ändå diskuterades kom den i huvudsak att handla om hur vi ska producera vår el, där för eller emot kärnkraft kom att dominera, och i viss utsträckning om elektrifiering som behövde göras.
Fick klimatfrågan tillräckligt med utrymme?
– Även om jag hade önskat att det pratats mer om klimatet skulle jag säga att det stora problemet inte var kvantiteten, att klimatfrågan inte lyfts, utan hur debatten kom att ramas in, kvaliteten på debatten.
Vad anser du saknas och varför?
– De frågor som saknades i klimatdebatten var konkreta förslag på hur vi kan skynda på omställningen av samhället. Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin senaste rapport att vi behöver öka tempot i omställningen om vi ska nå målen. Vilka politiska verktyg som partierna ville ta till för att öka tempot var frånvarande i debatten.
Bild: Unsplash/Matthew Henry
– Det saknades också en diskussion om hur vi värnar den biologiska mångfalden – något som är viktigt både för att kunna motverka klimatförändringarna och för att kunna hantera de klimatförändringar som kommer att ske – och frågor om hur vi kan skapa beteendeförändringar och mer hållbara konsumtionsmönster.
Vad tror du det får för betydelse för miljöpolitiken?
– Jag tror att kombinationen av höga energipriser och den inkommande regeringens fokus på kärnkraft kommer att leda till ett smalare fokus på hur vi kan öka elproduktionen. Det motstånd som finns bland flera partier i den tilltänkta regeringskonstellationen mot reduktionsplikten gör också att det är möjligt att Sverige kommer att minska kraven på att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel – trots att detta hittills varit ett av de verktyg som haft störst effekt på utsläppen på transportsidan.
Det är reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär en skyldighet för företag som säljer bensin, diesel och flygfotogen att minska växthusgasutsläppen genom att blanda in förnyelsebara bränslen.
Reduktionsplikten höjdes den 1 januari 2022 från 6 till 7,8 procent för bensin och från 26 till 30,5 procent för diesel.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har före valet 2022 uppgett att de vill dra i bromsen för reduktionsplikten så att inte priserna på drivmedel ska fortsätta uppåt. Istället för 66 procents inblandning av förnyelsebara bränslen till 2030 vill Moderaterna att Sverige ska hålla sig till EU:s lägstanivå, det vill säga 13 procent.
Det är vanligt att kvinnor som har gjort kejsarsnitt oroas över hur livmodersärret läker och hur de ska klara en ny graviditet och förlossning.
Detta gör en obstetriker
Obstetrik är läran om graviditet, förlossning, tiden efter födseln och relaterade tillstånd hos kvinnan under/efter graviditet och förlossning. En obstetriker (förlossningsläkare) jobbar nära barnmorskor. På förlossningen är läkarens främsta roll att arbeta med alla komplicerade förlossningar, till exempel kejsarsnitt, medan barnmorskan ansvarar för normala förlossningar.
På den sedvanliga kontrollen efter födseln, hos en barnmorska, ska mycket avhandlas: Hur den som har fött mår, hur amningen går, med mera. Men det är ofta sparsamt med information om hur livmodern har läkt efter ett kejsarsnitt, säger Karin Sjöström, psykiatriker och docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet.
Bristen på information skapar oro, menar hon. En del som fött med kejsarsnitt undrar exempelvis om det är möjligt att föda igen – och i så fall hur.
– Det finns en stor oro hos de här kvinnorna. De tror inte att de kommer klara en vaginal förlossning och vill ha ett nytt kejsarsnitt nästa gång de väntar barn, trots att upprepade snitt innebär ökade risker, säger Karin Sjöström.
Kvinnor erbjuds ultraljud och samtal
Hon och forskarkollegor har studerat vad som händer om kvinnor efter ett kejsarsnitt får mer uppföljning. I studien fick 1 000 kvinnor träffa en obstetriker sex till nio månader efter kejsarsnittet.
Alla fick inför och efter undersökningen fylla i ett formulär om sin ångestkänslighet och oro.
Under mötet undersökte obstetrikern ärret, gjorde en ultraljudsundersökning och kunde bekräfta för kvinnorna att det såg gynnsamt ut inför en ny graviditet. Kvinnorna erbjöds även uppföljning vid en ny graviditet.
Ångesten sjönk
– Vi kan se att ångesten sjönk hos samtliga efter besöket. Till och med de som hade riktigt hög ångest kom ner till normala nivåer – och det är inte lätt att åstadkomma bara på ett vårdbesök, säger Karin Sjöström.
Både kvinnor som hade gjort kejsarsnitt av eget val och de som behövt akut kejsarsnitt medverkade i studien. Forskarna kunde inte se någon betydande skillnad mellan grupperna.
Både samtal och ultraljud viktiga
Karin Sjöström säger att både samtalet och ultraljudsundersökningen tycktes fylla en viktig funktion. Forskarna hoppas att den studerade typen av samtal och undersökning ska kunna genomföras som standard i vården efter kejsarsnitt.
Karin Sjöström, psykiatriker och docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet karin.sjostrom@mau.se
Vår kosmiska hemvist Vintergatan innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor. Astronomer tror att galaxen föddes för 13,6 miljarder år sedan ur ett roterande gasmoln bestående av väte och helium. Under miljardtals år samlades sedan gasen i en roterande skiva där stjärnorna, till exempel vår sol, bildats.
I en ny studie som bygger på data från det europeiska rymdteleskopet Gaia, har ett forskarlag, lett från Lund, gjort en förbryllande upptäckt kring stjärnorna i galaxskivans ytterområden.
– Vi kan se att de här stjärnorna vinglar och rör sig upp och ner i olika hastigheter. När dvärggalaxen Sagittarius, Skytten på svenska, passerade Vintergatan uppstod intergalaktiska vågrörelser, lite som ringarna som bildas när man kastar en sten i en damm, säger Paul McMillan, astronomiforskare vid Lunds universitet.
En Illustration av rymdteleskopet Gaia som sändes upp vintern 2013 med målet att kartlägga en miljard av Vintergatans alla stjärnor, eller en procent av det totala antalet stjärnor i vår galax. Ombord har den en kamera med en upplösning på närmare en miljard pixlar. Med hjälp av kameran kan Gaia placera stjärnorna i en tredimensionell karta och på så sätt skapa en aldrig tidigare skådad bild av vår hemvist i universum. Bild: ESA–D. Ducros, 2013
Det är tack vare data från Gaia som forskargruppen kunnat studera ett mycket bredare område av Vintergatans skiva än vad som tidigare varit möjligt. Genom att mäta hur kraftiga krusningarna är på olika platser i skivan har forskarna börjat lägga ett avancerat pussel för att lära sig mer om Sagittarius historia och bana kring vår hemgalax.
– För tillfället slits Sagittarius sakta isär, men för 1–2 miljarder år sedan var den betydligt större, troligtvis motsvarande cirka 20 procent av Vintergatans skiva, säger Paul McMillan.
Sagittarius är en elliptisk slingformad satellitgalax i Vintergatan. Den färdas i en polär omloppsbana (en omloppsbana som passerar över Vintergatans galaktiska poler) på ett avstånd av cirka 50 000 ljusår från Vintergatans kärna. I sin slingrande, spiralformade bana har den passerat genom Vintergatans plan flera gånger tidigare. Bild: ESA/Gaia/DPAC, CC BY-SA 3.0 IGO
Forskarna blev förvånade över hur stora delar av Vintergatans avlägsna ytterområden de kunde studera med hjälp av datan från Gaia. I dagsläget har teleskopet, som sköts upp 2013, mätt rörelsen av cirka två miljarder stjärnor samt riktningen av 33 miljoner.
– Genom vår nya upptäckt kan vi studera Vintergatan på ett sätt som liknar hur geologer drar slutsatser om jordens struktur. Den här typen av galaktisk seismologi kommer att lära oss mycket om vår hemgalax och dess spännande utveckling, säger Paul McMillan.
Paul McMillan, docent vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, paul.mcmillan@astro.lu.se
Fotnot:
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet:
Sydney Institute for Astronomy,
Centre of Excellence for All Sky Astrophysics in Three Dimensions,
Universitat de Barcelona,
Institut d´Estudis Espacials de Catalunya,
Universidad de Antofagasta,
Osservatoria Astrofisico di Torino,
Observatoire de la Côte d’Azur,
University College London.
Det råder brist på sjuksköterskor på många håll i Sverige och deras arbetsmiljö har fått mycket uppmärksamhet. I ett forskningsprojekt på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har såväl chefer som sjuksköterskor fått svara på enkäter och djupintervjuats.
– Vi ville ta reda på om sjuksköterskornas upplevelse av stöd från organisationen påverkade deras hälsa, hur nöjda de var med arbetet och deras avsikt att stanna kvar i sin anställning. Vi ville också se om denna upplevelse påverkade vårdens effektivitet och patientsäkerhet, säger Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin.
Bli sedd och uppskattad
Projektet visar att sjuksköterskor som känner att organisationen bryr sig om dem och uppskattar dem är mindre stressade, mer effektiva, upplever jobbet som mer meningsfullt och är mindre benägna att byta jobb. Det ger i sin tur positiva effekter som bättre teamarbete och ökad patientsäkerhet.
– Vi ser också att vårdenhetscheferna är centrala för att sjuksköterskorna ska uppleva ett bra organisatoriskt stöd. Deras närvaro och tillgänglighet för sin personal är extremt viktig, säger Marianne Törner.
Bra stöd till chefen viktigt
För att vårdenhetschefer ska fungera bra behöver de ha kontor på sin vårdenhet, hög närvaro och synlighet i verksamheten, påverkansmöjligheter och stöd uppifrån, rimlig administrativ arbetsbörda och kontakt med en och samma HR-expert över längre tid.
– Ett bra stöd till vårdenhetscheferna ger ringar på vattnet. Det påverkar sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö positivt, vilket i sin tur bidrar till ökad effektivitet och patientsäkerhet.
Färre etiska konflikter
Forskningen utgår från begreppet Perceived Organizational Support (POS), som syftar på medarbetarnas uppfattning om i vilken grad organisationen värdesätter deras arbete och värnar deras välmående. Ju positivare uppfattning medarbetarna har, desto färre etiska värdekonflikter.
Att inte kunna ge patienten bästa möjliga vård, och därmed gå emot sina djupaste värderingar i jobbet, leder till etisk stress, som i sin tur kan leda till utbrändhet och en vilja att lämna yrket. Sjuksköterskor som känner att de har gott stöd från chef, övrig ledning och kollegor upplever färre etiska konflikter.
Gemensam syn på uppdraget
– Vi ser att det är viktigt att det finns en ideologisk samsyn kring vårduppdraget i hela organisationen. Ideologisk samsyn innebär att man är överens om att patienternas behov är överordnade, snarare än till exempel att hålla nere kötider eller att utföra tvingande administrativa uppgifter, säger Marianne Törner.
– Vi hoppas att vår forskning ska göra skillnad. Syftet med boken är att göra forskningsresultaten tillgängliga för chefer, andra beslutsfattare och fackliga förtroendepersoner i vården, så att resultaten kan användas i organisationernas praktiska utvecklingsarbete, avslutar hon.
Så gjordes forskningen:
Forskningsresultatet bygger på enkäter till 140 vårdenhetschefer och 1 800 sjuksköterskor på sjukhus i två olika regioner, samt djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer.
Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, marianne.torner@amm.gu.se
Lag och ordning har lyfts fram som en av väljarnas viktigaste frågor. Linnea Wegerstad, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, ser hur kriminalisering allt oftare ses som första åtgärden mot vitt skilda samhällsproblem.
Under senare år har straffen höjts, möjligheten att använda tvångsmedel som häktning har utökats och det har införts kriminaliseringar på nya områden. Dessa åtgärder är sällan underbyggda av forskning. Experternas roll är underordnad, menar Linnea Wegerstad:
– Ett uttryck som återkommer i direktiv, utredningar och propositioner är att lagstiftaren vill markera allvaret. Att allmänheten ser allvarligt på detta berättigar i sig en skärpning av straffet eller att en ny typ av handling ska kriminaliseras.
Kriminalisering för att visa politisk handlingskraft
Ett sätt att förstå dessa samhälleliga tendenser är genom begrepp som straffrättspopulism och symbolisk kriminalisering:
Straffrättspopulism handlar just om att kriminalisering ses som lösning på många komplexa samhällsproblem utan att det finns stöd för att så är fallet.
Symbolisk kriminalisering handlar om att straffbelägga en handling – inte för att det kommer att innebära någon förändring i praktiken – utan för att visa politisk handlingskraft.
Vill ha höjda straff som redan finns
Båda begreppen är laddade och inte oproblematiska. Om folket vill se skärpta straff så bör väl straffen skärpas, menar en del. Men det är inte alltid allmänheten vet vilka straff som är aktuella för olika typer av brott. Många får sin kunskap från medier och från rättsfall som av olika skäl uppmärksammas medialt.
– När man i undersökningar i nordiska länder har frågat om straffen ska höjas så tycker många också ”ja, höj straffen”. Men när man frågar vad straffet borde bli för en viss typ av gärning så ligger svaren nära straffet som döms ut redan idag, säger Linnea Wegerstad.
Straffet i proportion till gärningen
Vid påföljd och straff finns proportionalitetsprincipen. Straffet ska stå i proportion till gärningen. Det straffrättsforskare kan bidra med är att undersöka om det finns stöd för kriminalisering.
Linnea Wegerstad och kollegor svarar regelbundet på olika remisser. De tittar på vilka skäl som framförs i en utredning eller proposition och hur problemet beskrivs. De tittar också på systematiken, till exempel: vad händer om straffet höjs för ett visst brott i förhållande till andra brott?
Ständiga småändringar i lagen
De senaste tio åren har straffen skärpts utan att det varit en systematisk översyn, menar Linnea Wegerstad. Hon ser också praktiska problem med ständiga småändringar. Domstolen måste hela tiden förhålla sig till ny lagstiftning. Ett exempel är hedersbrott, där handlingarna redan var kriminaliserade enligt annan lagstiftning men där det tillkom en ny bestämmelse för brott i specifika relationer och med specifika syften:
– Det finns en poäng med att juridiken är konservativ, inte i ideologisk mening utan i meningen att det finns tydlig praxis och stabilitet i bedömningen som gör att lagstiftningen är förutsebar. Nu har vi många osäkra rättslägen på samma gång.
Kriminalisering ofta det enda alternativet
Inom straffrätten är ”ultima ratio” ett begrepp där utgångspunkten är att kriminalisering är så ingripande mot individer att det bör vara en sista åtgärd.
– Om problembeskrivningen verkar handla om annat än att människor uppsåtligen vill göra ont, till exempel fattigdom, bostadsbrist eller arbetslöshet, så är kanske inte kriminalisering rätt medel. Ofta återkommer vi i våra remissyttrande inför ny lagstiftning att vi saknar utredning av vilka andra åtgärder som skulle kunna vara lämpliga, säger Linnea Wegerstad.
Nu föreslås till exempel en kriminalisering av rekrytering av unga till kriminell verksamhet.
– I gängbrottsutredningen beskrivs fattigdom och segregation som orsaker till varför unga rekryteras. Gängen kan ge pengar, mat på McDonalds och nya sneakers. Det sker ingen direkt rekrytering utan unga dras in på grund av många samverkande faktorer. Då framstår det som tveksamt om en ny kriminalisering kommer att ha någon verkan, säger Linnea Wegerstad.
Det visar en studie på män rekryterade till Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.
– Det finns ett par studier sedan tidigare där man sett en koppling mellan högre östrogennivå och mindre uttalad spermie-dna-skada, det vill säga brott på dna-strängen. Högre spermie-dna-skada är kopplat till en lägre fertilitet.
Östrogen skyddar mot skador på spermie-dna
– Forskare har hittills tolkat de tidigare fynden som att det egentligen haft att göra med testosteron. Vi ser ett tydligt samband mellan högre östrogennivåer och minskad andel spermier med brott på dna-strängen. Men vi hittade inga samband med testosteron, säger Jonatan Axelsson, biträdande överläkare på Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus (RMC) och forskare vid Lunds universitet.
Till skillnad från många tidigare studier baseras denna på män som inte har några kända fertilitetsproblem.
Östrogen och spermieproduktion
Jonatan Axelsson hoppas att studien kan bidra till att öka kunskapen om östrogenets allmänna betydelse för spermieproduktionen.
– Det är intressant att ett hormon som man tänker är så typiskt kvinnligt verkar ha så stor betydelse i detta sammanhang. Det finns östrogenliknande ämnen i viss mat, som till exempel viss mat från växtriket, och man kan ju spekulera i att intag av sådan mat skulle kunna kopplas till skydd mot spermie-dna-skada, säger Jonatan Axelsson.
En annan förhoppning är att studien ska leda till att det skrivs ut mindre medicin som minskar östrogenbildningen i syfte att öka testosteronet, som sker på vissa håll i världen.
– Vissa tror att testosteron inte kan vara farligt eftersom det är ett manligt hormon. Men alla har båda hormonerna och en normal balans verkar fördelaktig. Det kan vara lätt att tro att det bara är testosteron som spelar roll för mannens reproduktionsfunktion. Men det är viktigt att veta att intag av testosteron och liknande preparat kan bromsa eller helt blockera spermiebildningen, säger Jonatan Axelsson.
284 skånska män bidrog med sperma till studien
Studien baseras på män som inte hade några kända fertilitetsproblem. 284 skånska män runt 18 år rekryterades via mönstringen och skolor till Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus. Männen fick lämna blod- och spermaprov och uppge vikt och längd. Östrogen- och testosteronhalten i blodet mättes, och spermaproven analyserades på Reproduktionsmedicinskt centrums laboratorium vid Skånes regionssjukhus
Malmö universitet konstruerar det nationella provet i historia för årskurs nio i grundskolan. I den analys av svaren som universitetet regelbundet gör märkte forskare att förhållandevis många elever misslyckas med en fråga om Förintelsen.
– Vi tänkte att det är märkligt att eleverna hamnar fel med tanke på hur mycket fokus det är på Förintelsen i samhället i allmänhet och i historieämnet i synnerhet. Och vi vet att Förintelsen ingår i undervisningen i skolan, den är ett centralt innehåll i läroplanen, säger Fredrik Alvén, docent i historia vid Malmö universitet.
Historiskt sammanhang ger godkänt
Frågan på provet gäller skälen till Förintelsen. De elever som har fått godkänt har skrivit om orsaker och konsekvenser, som Tysklands nederlag i första världskriget. De har gett komplexa förklaringar som rör samhälle och ekonomi. En del svar har också innehållit paralleller till sådant som pågår i världen idag.
Bara detaljer ger underkänt
En av fyra elever får dock underkänt, vilket är mycket jämfört med många andra provfrågor, enligt forskarna. Vissa får underkänt på frågan om Förintelsen för att de har svarat för kort eller inte verkar ha någon kunskap. Andra har skrivit långa svar och ändå inte blivit godkända.
– Eleverna kan beskriva vad som hände i lägren, hur många som dog och beskrivningar av vad som hände, men inte om vetenskapliga orsaker, säger Fredrik Alvén.
Minnesmonument över Förintelsen, Berlin. Bild: Unsplash/Jared Lisack
– Många av de underkända svaren fokuserar också på förövarna som Hitler, nazisterna och tyskarna, ofta förenklat avbildade som drivna av avsikten att begå folkmord, utan den historiska kontexten. Hitler beskrivs ibland nästan som att han genomförde Förintelsen på egen hand.
Många svar har moralisk aspekt
För en del elever verkar den vetenskapliga kunskapen saknas, samtidigt som eleverna ger uttryck för en moralisk aspekt, en upprördhet.
Både den vetenskapliga och moraliska aspekten är viktig, menar Fredrik Alvén. Men det är viktigt i historiebeskrivningen att se större strukturer.
– Sedan är det både för elever och forskare svårt att inte känna avsky för det som hände under Förintelsen, men kunskapsmässigt måste man också distansera sig och se vad som hände runt om.
Inte ett misslyckande
Resultaten kan inte tolkas som att undervisningen misslyckats, menar Fredrik Alvén, utan just att eleverna fokuserar på två olika sätt att beskriva historien: vetenskapligt eller moraliskt.
– Det är en diskussion som pågår, hur vi kan dra lärdomar av historien. Historieämnet blir ointressant om vi inte ser ett moraliskt perspektiv i det som hänt, och samtidigt väldigt förblindande om vi bara ser historien ur ett känslomässigt perspektiv, säger Fredrik Alvén.
Populärkulturen spelar in
Att andra världskriget och Förintelsen väcker känslor hos många elever är inte så konstigt, menar forskarna. Otaliga böcker och filmer beskriver dessa historiska händelser, ofta på känsloladdade sätt.
– Orsakerna till exempelvis den industriella revolutionen är inte en lika genomgående berättelse i vår kultur. Men jag kan spekulera i att med ökat klimatperspektiv och fler klimatkatastrofer så kan den industriella revolutionen få en annan betydelse framöver: ett historiskt innehåll med uppmaningar om ett mer moraliskt ansvar, säger Fredrik Alvén.
Det menar forskarna Mary Ingemansson och Jenny Edvardsson från Högskolan i Kristianstad, som båda arbetar med skönlitteratur och didaktik*.
*Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll.
Mary använder termer som historiemedvetande och historisk empati när hon förklarar vad det handlar om. Första termen är vetskapen om att människor existerar i tid och rum och alltid på något sätt präglas av detta. Det vill säga att de har en härkomst och en framtid, samt vetskapen om att ingenting är oföränderligt.
– Skönlitteraturen kan ge barn och ungdomar kunskap om historien genom att de får uppleva den och identifiera sig med karaktärer som lever i andra tider, förklarar Mary och ger sig i kast med den andra termen.
– När man läser historiska texter är det viktigt att försöka sätta sig in i de dåtida människornas situation och förstå deras handlingar utifrån den kontext de levde i. Att göra det brukar kallas historisk empati.
Ett gemensamt arbete i klassen
Hur ska då läraren gå till väga med eleverna och den skönlitterära boken för att nå de önskade resultaten? De båda forskarna menar att arbetet med boken behöver vara ett gemensamt klassarbete, där eleverna läser, samtalar, skapar och skriver.
– Eleverna arbetar helt enkelt med boken, det lästa, på olika sätt. Det är också viktigt att kontextualisera, påpekar Jenny. Boken och handlingen måste sättas in i ett historiskt sammanhang. När var den aktuella tidsepoken? Hur såg samhället ut? Hur levde man? En del elever behöver denna information innan de börjar läsa boken.
– Läraren för lämpligen textsamtal* med något förhållningssätt, olika lässtrategier. Exempelvis kan man inspireras av receptionsteoretikerna Aidan Chambers eller Judith Langers arbete, föreslår Mary.
*Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Det är ett arbetssätt och ett redskap som stöttar elever att nå förståelse om en text de läst där samtalen har en nyckelroll i språk- och kunskapsutveckling. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal och båda har fått stort inflytande i Sverige.
Precis som Mary anser Jenny att samtalet med eleverna är centralt. I det kan eleverna få sätta ord på sina egna tankar samtidigt som de får lyssna på andra.
– På det sättet kan förståelsen för texten, och ämnet, både breddas och fördjupas. I samtalet kan jag som lärare även hjälpa till att dra paralleller mellan dåtid och nutid, och kanske också komma in på framtiden.
Dåtiden ger perspektiv åt samtiden
Genom att förstå historien förstår man också samtiden bättre enligt forskarna. En del frågor är allmänmänskliga – existentiella frågor som handlar om makt, relationer, kärlek, död och utanförskap.
– Det är frågor som människan i alla tider uppehållit sig vid och som man genom skönlitteraturen kan närma sig och samtala om. Tillsammans med läraren kan eleverna då diskutera skillnaderna mellan dåtid och nutid, och eleverna kan fundera hur de själva skulle lösa liknande problem i dag, föreslår Jenny och konstaterar.
– Du kan alltså använda litteraturen för att få både exempel och svar, som du sedan kan ta med dig in i ditt eget liv.
Högskolan på Bokmässan
Om du besöker Bokmässan i Göteborg har du möjlighet att lyssna till Mary och Jenny som kommer att prata om hur skönlitterära berättelser kan användas för att barn ska kunna lära sig historia. Som underlag för samtalet har de den skönlitterära boken ”Den försvunna staven” som är skriven av Jenny Edvardsson.
När och var: Lördag 24 september klockan 15.00 på Lärarscenen.
Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska inriktning litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad, mary.ingemansson@hkr.se
Jenny Edvardsson, doktorand i pedagogiskt arbete och universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, jenny.edvardsson@hkr.se
