Urinvägsinfektion är världens vanligaste bakterieinfektion och något som mer än hälften av alla kvinnor får uppleva åtminstone en gång i livet. För de flesta är besvären övergående men det gäller långt ifrån alla. Om infektionen når njurarna kan följderna i värsta fall bli oåterkalleliga njurskador med dialys eller transplantation som enda behandlingsalternativ. Urinvägsinfektion drabbar barn särskilt hårt och är hos dem en av de vanligaste orsakerna till njursvikt globalt sett.
Milan Chromek har i sin doktorsavhandling Urinary tract infection and renal scarring studerat hur urinvägarna försvaras mot angripande bakterier, hur bakterierna kan övervinna försvaret och hur infektionen kan leda till njurskador.
Det mest spännande resultatet är enligt författaren att urinvägarna och njurarna producerar bakteriedödande peptider, små proteinmolekyler, som likt en sköld skyddar urinvägarnas insida mot bakterier. När bakterier invaderar urinvägen ökar produktionen av detta kroppsegna antibiotikum mycket snabbt och bakterierna dödas innan de hinner föröka sig.
Avhandlingen visar också att bakterierna har utvecklat en effektiv taktik för att undkomma försvaret. Genom att formera sig i en så kallad biofilm, en samling av bakterier som beter sig som en flercellig organism, kan de stanna kvar i urinvägen, motstå peptiderna och undvika att aktivera det övriga immunförsvaret.
Ibland lyckas bakterierna avancera ända upp till njuren vilket alltid leder till att vävnad förstörs som en följd av den inflammation som uppstår. Det kritiska momentet är den efterföljande läkningsprocessen som kan leda till ärrbildning om den inte sker korrekt. Avhandlingen visar att balansen mellan två proteiner, MMP-9 och TIMP-1, är viktig för en god läkning. Om för mycket TIMP-1 produceras i njuren under inflammationen förstörs mer vävnad och risken för ärrbildning ökar.
Resultaten öppnar nya möjligheter att behandla och förebygga urinvägsinfektioner. Milan Chromek och hans forskargrupp ska i fortsatta studier undersöka möjligheterna att öka kroppens egen produktion av bakteriedödande peptider. Det skulle i så fall innebära ett helt nytt sätt att förebygga bakterieinfektioner som kan få stor betydelse även i kampen mot andra infektionssjukdomar.
Avhandling: “Urinary tract infection and renal scarring”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Milan Chromek
Tfn: 08 51779638 eller 070 2214242
E-post: Milan.Chromek@mtc.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-52483895 eller 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Fall och deras konsekvenser hos äldre människor är ett stort hälsoproblem. Avhandlingen fokuserar på äldreboenden med de sköra äldre som löper störst risk för att falla. Under ett år hade 65 % av de äldre i två studier fallit, i en annan studie hade 8 % fallit under den senaste veckan. Bland dem som föll ådrog sig mer än hälften skador.
Att ha råkat ut för fall tidigare är en viktig faktor som är förknippad med hög fallrisk. Övriga riskfaktorer är behandling med antidepressiva läkemedel (selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI), behandling med psykiatriska läkemedel (neuroleptika), nedsatt syn, nedsatta psykiska funktioner samt nedsatt fysisk förmåga, t.ex oförmåga att gå självständigt.
Olycksfallsanalyser av de enskilda fallen bland sköra äldre med flera riskfaktorer visade att 39 % av fallen utlöstes av akut sjukdom, t.ex. urinvägsinfektion eller förvirring, och 8 % av läkemedelsbiverkningar pga. nyinsatta läkemedel eller doshöjningar – men också av sömntabletter som gavs för tidigt innan sänggåendet. Yttre orsaker, t.ex. hinder, felaktiga/trasiga hjälpmedel eller dåliga skor, utlöste 8 % av fallen. Andra omständigheter, både relaterade till individen och omgivningen, bedömdes utlösa 17 % av fallen. Det gäller exempelvis missbedömningar, glömska och fel gjorda av personalen. Många av dessa fall är relaterade till svårigheter vid demenssjukdom.
I ett delarbete studerades också fall i förhållande till väder och väderomslag, men inga samband kunde påvisas.
Avhandlingens övergripande slutsats är att fall och fallrelaterade skador bland äldre boende i särskilda äldreboenden är vanligt. För att kunna förhindra dessa händelser måste man upptäcka, förebygga och åtgärda både de allmänna riskfaktorerna och de som direkt kan utlösa fallen.
Kristina Kallin är född och uppvuxen i Karlstad, där hon också påbörjade sin utbildning på Vårdskolan. Hon flyttade till Umeå universitet för att studera på läkarlinjen och har sedan stannat i Umeå, där hon arbetat vid flera kliniker på Norrlands universitetssjukhus och Tegs vårdcentral. Hon är specialist i allmänmedicin och geriatrik och arbetar vid Geriatriskt centrum, NUS. Hon kan nås på tel. 090 785 00 00, epost Kristina.kallin@germed.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, och har titeln ”Falls in older people in geriatric care settings, predisposing and precipitating factors”. Svensk titel: ”Fall bland äldre i särskilda äldreboenden, predisponerande och utlösande faktorer”.
Disputationen äger rum lördagen den 23 september kl. 10.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är t.f. prof. Åke Rundgren, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar överreagerar och angriper de egna cellerna – i det här fallet de insulintillverkande s k betacellerna i bukspottkörteln. Mer än hälften av den ärftliga risken för typ 1-diabetes beror på den uppsättning gener som styr vårt immunförsvar, och som varierar mycket bland jordens befolkning. Den gentyp som är vanligast i Skandinavien har särskilt lätt för att överreagera just mot de insulinproducerande betacellerna, och barn- och ungdomsdiabetes är därför vanligare här än på många andra håll i världen.
Immunförsvarsgenerna, samt ett par andra gener som upptäckts på senare tid, förklarar ändå bara upp till tre fjärdedelar av den ärftliga risken för typ 1-diabetes. Därför är det en framgång för forskningen att ytterligare en gen nu upptäckts i ett samarbete mellan Lunds universitet, University of Washington och Institute for Systems Biology (båda i Seattle, USA).
Huvudunderlaget är en studie av nära 900 svenska barn som insjuknade i diabetes 1986-87. Nästan 30 procent av dem visade sig ha den aktuella genen. Den åstadkommer en viss variant av en receptor (mottagare) för signalämnen inuti betacellerna, vilket på något sätt verkar bidra till sjukdomens uppkomst.
– Kanske den här varianten får betacellerna att fungera sämre, vilket i sin tur gör dem mer känsliga för angrepp från immunförsvaret? undrar professor Åke Lernmark. Han hoppas att forskargrupper inom Diabetesprogrammet vid Lunds universitet ska kunna ta sig an frågan, eftersom man tidigare undersökt just denna receptor hos försöksdjur.
Om det är så att den nyupptäckta genen får betacellerna att bli mindre aktiva och mindre motståndskraftiga, så kanske detta går att avhjälpa med skräddarsydda läkemedel. Och i vilket fall som helst, så kan fyndet av den nya genen ge både större förståelse för sjukdomens uppkomst och större möjlighet att hitta de barn som är i riskzonen. Det senare kommer bl a att ske inom Teddy-studien, ett stort internationellt forskningsprojekt där hela 220 000 barn ska få sin ärftliga diabetesrisk bedömd. I den svenska delen av studien, som leds av professor Lernmark, har redan ca 15 000 nyfödda barn undersökts varav 7 procent visat sig bära på anlag för sjukdomen.
Mer information Åke Lernmark, ake.lernmark@med.lu.se, tel 040-391901 eller 070-616 4779.
En artikel om fyndet finns publicerad i American Journal of Human Genetics, www.ajhg.org.
Patienter med hiv får under loppet av flera år ett allt sämre immunförsvar och så småningom kan patienten utveckla aids. I dag bromsas sjukdomens förlopp av en kombination av flera olika läkemedel.
Hjärnan infekteras av hiv-viruset tidigt i sjukdomsförloppet. Viruset sätter igång en immunaktivering som tros vara inblandad i en skadeprocess i hjärnan som mot slutet av sjukdomen leder till att vissa patienter utvecklar demens. I västvärlden blir ungefär en femtedel av patienterna dementa om de inte får behandling.
– Vi studerar olika markörer som kan hjälpa oss att se vilka patienter som riskerar att utveckla demens, men än så länge vet vi inte varför en del patienter utvecklar demens medan andra inte gör det, säger specialistläkare Sahra Abdulle.
Genom att undersöka ryggvätskan hos hiv-infekterade patienter kan läkare studera virusmängd, immunaktiveringsmarkörer och cellskademarkörer.
– Prover från ryggvätskan ger en ganska bra bild av vad som händer i hjärnan men än så länge har ingen av dessa markörer använts kliniskt på patienter, säger Sahra Abdulle.
Avhandlingen pekar på att det sannolikt krävs en kombination av olika markörer för att läkaren ska få en bild av sjukdomsförlopp och skademekanismer i hjärnan.
Studien visar att den moderna behandlingen med flera olika bromsmediciner effektivt minskar immunaktiveringen i hjärnan. De patienter i studien som hade aidsdemens hade ofta kraftigt förhöjda koncentrationer av skademarkören neurofilament protein, men nivån av proteinet sjönk när patienten fick en kombination av olika läkemedel mot hiv.
Resultaten visar också att den skadliga immunaktiveringen kraftigt minskar efter insatt hiv-behandling, men efter två års behandling hade nästan hälften av patienterna fortfarande en måttligt ökad immunaktivering i hjärnan.
– Vi vet ännu inte vad det beror på eller vad det innebär för patienterna att deras immunförsvar fortfarande är aktiverat efter så lång tid. Det krävs fler studier för att svara på de frågorna, säger Sahra Abdulle.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: HIV-1 Infection of the Central Nervous System: Markers of Pathogenesis and Antiretroviral Treatment Effects
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sahra Abdulle, leg läkare, telefon: 031-343 40 00, e-post: sahra.abdulle@infect.gu.se
Handledare:
Docent Magnus Gisslén, telefon: 031-343 40 00, e-post: magnus.gisslen@infect.gu.se
Rikard Land på institutionen för datavetenskap och elektronik vid Mälardalens högskola disputerar den 15 september med sin avhandling How to Succeed with In-House Software Systems Integration and Merge – Observations concerning Architecture and Process”.
I Lands forskning möts två trender: dels en ökad användning av mjukvara både i produkter och som stöd för olika verksamheter, dels de ständigt föränderliga organisationerna i dagens samhälle. Land ser ett problem i dessa trender; ofta finns ingen i den nya organisationen som känner till mer än ett av de existerande systemen väl, varken som användare eller arkitekt.
Land redovisar i sin avhandling studier i organisationer i just denna situation och presenterar råd kring organisering av en utvärderingsprocess, vilka aspekter som är viktigast att utvärdera samt exempel på bra arbetssätt. Lands fokus ligger mycket på mjukvarans arkitektur, det vill säga dess grundläggande val av struktur, teknologier och datamodell.
Disputationen äger rum fredagen den 15 september i sal Zeta, Mälardalens högskola, klockan 10:00.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rikard Land:
Telefon: 021-107035
E-post: rikard.land@mdh.se
− Under några år har Handelshögskolan arbetat hårt för att minska kostnaderna, och öka intäkterna men samtidigt fokuserat på att ytterligare förbättra kvaliteten på vårt civilekonomprogram. Med denna placering i Financial Times ranking får vi ett kvitto på att strategin har fungerat, säger Lars Bergman, rektor för HHS.
− Att Handelshögskolan hamnar i topp inom finansiell ekonomi och redovisning är glädjande eftersom de är de mest populära inriktningarna hos våra studenter. Dessa ämnen är ju också en viktig anledning till att man vill studera vid en handelshögskola, fortsätter Lars Bergman.
Handelshögskolan finns också med på listans andra plats, totalt sett, då CEMS Master in International Management är ett utbildningsprogram som högskolan erbjuder. Endast ett lärosäte per land får vara medlem i CEMS, Community of European Management Schools, som är ett samarbete mellan 17 europeiska handelshögskolor och ett 50-tal företag. Detta gör att HHS är ensam i Sverige med att kunna erbjuda sina studenter detta internationella utbildningsprogram. Civilekonomstudenterna har möjlighet att gå programmet under sitt sista utbildningsår.
− Vi har varit en aktiv medlem i CEMS under många år och ser samarbetet som en mycket viktig del i vårt internationaliseringsarbete. Vi märker särskilt fördelarna med detta långsiktiga internationella samarbete när vi nu anpassar vårt civilekonomprogram till den nya europeiska utbildningsmodellen, avslutar Lars Bergman.
Detta är andra året som Financial Times rankar ekonomutbildningar, masterprogram, i Europa. Totalt finns 35 europeiska skolor med på listan. Sammantaget placerar sig HHS:s civilekonomprogram på 8:e plats. Endast franska skolor placerar sig högre än HHS.
Kontaktinformation
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
− Med Richard Wahlund som drivande kraft kommer det allt viktigare medieområdet spela en allt större roll i Handelshögskolans forskning och utbildning. Richards meriter som framstående forskare och inspirerande lärare gör att Handelshögskolans studenter har all anledning att glädjas över detta tillskott till vår professorskår, säger Lars Bergman, rektor vid HHS i Stockholm.
Richard Wahlunds forskning och undervisning har fokuserat på mediekommunikation, särskilt marknadskommunikation, och konsumentbeteenden utifrån i huvudsak ekonomisk psykologi. Han kommer närmast från Stockholms universitet där han varit professor i företagsekonomi och prefekt för Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR.
Richard Wahlund har civilekonomexamen, licentiatexamen och doktorsexamen från HHS, och har där också antagits som docent i ekonomisk psykologi.
Kontaktinformation
Richard Wahlund, professor
Tel. 08-736 95 80 / 070-653 56 87
E-post: richard.wahlund@hhs.se
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
Urban Gråsjö har i sin avhandling ”Spatial Spillovers of Knowledge Production – An Accessibility Approach” intresserat sig för vad den kunskap som produceras i forsknings- och utvecklingsarbete har för betydelse för den ekonomiska tillväxten i Sverige. De variabler han studerat är antalet patent i olika kommuner och utvecklingen av exporten i olika regioner. Han har både studerat den FoU som bedrevs i företag och vid universitet och högskolor åren 1994 – 1999 och tittat på betydelsen av tillgång till högutbildad arbetskraft. Till detta har han lagt en rumslig dimension för att undersöka hur långt kunskapsöverföringen sträcker sig geografiskt.
Resultatet visar att kunskapsöverföringen har en mycket begränsad geografisk spridning. I bästa fall finns det ett kunskapsflöde inom den egna regionen, men ofta är spridningen mer lokal än så. Det visade sig också att det är tillgången till den FoU som bedrivs i företag liksom tillgången till högutbildad arbetskraft som sannolikt har betydelse för den ekonomiska utvecklingen, medan den FoU som bedrivs vid universitet och högskolor inte spelar någon större roll.
Att universitetsforskningens betydelse tonas ner i studien tycker Urban Gråsjö emellertid inte är så konstigt, eftersom den ju har andra mål än att stärka den ekonomiska utvecklingen och ofta är mer inriktad på grundforskning.
– Dessutom är det viktigt att påtala att jag tittat på den direkta nyttan. Universitetsforskningen kan ha en indirekt nytta som är svårare att uttala sig om, säger han och fortsätter:
– Det här ska inte tolkas som att inte universitetsforskningen behövs. Det gör den, inte minst för att säkra kvaliteten i grundutbildningen. Men det är viktigt att ha klart för sig vilka mål man har när man beslutar om hur samhällets resurser ska användas.
För att universitetsforskningen ska få en större effekt på svensk tillväxt måste enligt Urban Gråsjö samarbetet mellan akademin och industrin utvecklas. Den slutsatsen baserar han bland annat på att han i sin avhandling kunde han se att kunskapsöverföringen i ett land som USA fungerar bättre än i Sverige – något han tror beror på att man där har ett mer utvecklat samarbete mellan universiteten och industrin än här. Dessutom har ju också USA flera elituniversitet som sannolikt bidrar till att universitetsforskningens effekter blir större.
Urban Gråsjö lägger fram sin avhandling ”Spatial Spillovers of Knowledge Production – An Accessibility Approach” vid Jönköping International Business School, Högskolan i Jönköping onsdagen den 13 september kl. 10.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Urban Gråsjö, tel 0520 – 22 36 75 , mobiltel 070-4614753 urban.grasjo@hv.se
Fredrick Lindström presenterar i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet, den 15 september, nya tekniker som underlättar studier av Alzheimers sjukdom.
En vanlig nervcell i kroppen är omgiven av ett cellmembran som skiljer cellen från dess omgivning. Genom att kontrollera cellmembranet kan cellen själv bestämma vilka föreningar som får komma in eller ut. Cellmembranet kan också påverka processen bakom uppkomsten av Alzheimers sjukdom, en sjukdom som beror på onormal celldöd i hjärnan.
På nervcellerna hos en person drabbad av Alzheimers sjukdom kan man hitta klumpar av en kemisk förening som kallas Amyloid-? peptid(A?). Det är dessa klumpar, eller plack, som har en förödande giftig effekt på hjärnans nervceller.
Hur plack uppkommer är en fråga under debatt men genom att utvecklandet av nya mättekniker inom kärnmagnetisk resonans (NMR) har Fredrick Lindström kunnat påvisa två scenarion. I det ena fallet kan sjukdomsförloppet påskyndas genom att flera A? binder till ytan på ett och samma cellmembran. På detta vis kan A? lättare mötas för att ”klibba ihop” och bilda de giftiga placken. I det andra fallet kan sjukdomsförloppet fördröjas genom att en ensam A? binder in djupt i cellmembranet och hindrar andra A? från att binda till samma cellmembran. I detta fall blir det svårare för placken att bildas vilket kan skydda hjärncellerna från att ta skada.
Dessa upptäckter bidrar med kunskap som på sikt kan bli betydande för framställandet av läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Läs hela eller delara av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=806
Fredagen den 15 September försvarar Fredrick Lindström, Kkemiska institutionen, Bbiofysikalisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Biological Membrane Interfaces Involved in Diseases: A Biophysical Study. Svensk titel: Biologiska membranytors betydelse i sjukdomsförlopp: En biofysikalisk studie.
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är docent Dick Sandström, Fysikalisk kemi, Arrhenius Laboratoriet, Stockholms Universitet.
Kontaktinformation
Fredrick Lindström nås på:
Tel: 090-786 59 73
E-post fredrick.lindstrom@chem.umu.se
Vid presshärdning formas tunnplåtskomponenter vid höga temperaturer, när materialet är mjukt och mycket formbart. I processen används kalla formverktyg för att kyla och härda den färdigformade komponenten.
Forskningen bakom doktorsavhandlingen Modelling and simulation of hot stamping, med vilken Paul Åkerström disputerar den 26 september, har fokuserat på att ta fram och använda modeller och metoder som möjliggör numeriska simuleringar av den termomekaniska formningen och härdningen.
– Med de framtagna modellerna kan den kraft som krävs för att forma komponenten samt dess slutliga form och materialets tillstånd bestämmas med hög precision. Detta innebär att dyra prototypverktyg i stor utsträckning kan undvikas och ersättas med simuleringar, något som innebär att ledtiden vid framtagningen av nya komponenter kan reduceras, säger Paul Åkerström.
Paul Åkerström är bosatt i Råneå och tog sin civilingenjörsexamen 1996. 1997 började han arbeta på SSAB Hardtech AB och arbetar nu på Gestamp Hardtech AB.
Upplysningar: Paul Åkerström, tel. 0920-47 42 33, 070-668 07 22, paul.akerstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Två studier ligger till grund för avhandlingen, en översiktsstudie av föreningslivets verksamheter för äldre i tre kommuner och en närstudie av sju mötesplatser där många deltagare är äldre. Resultatet av översiktsstudien visar att det förekommer omfattande verksamheter för äldre inom den ideella sektorn. Motiven skiljer sig åt, men gemenskapsmotivet är det som mest framträder. Resultatet av närstudierna visar att det finns olika orsaker till varför det uppstått behov av mötesplatser. Det handlar om landsbygdens utarmning, förändrade umgängesformer, men också om att många äldre är vitala och har behov av att träffas.
Mötesplatserna är en plats för både social samvaro och olika former av aktiviteter där båda delar är viktiga. Det handlar om att bryta vardagslunken och möta andra människor under trivsamma former. Åldrandet är en viktig del av livet och mycket av samtalen mellan äldre ägnas åt att blicka tillbaka, minnas händelser och människor de mött. Gemenskap och social samvaro har en hälsobefrämjande inverkan och är ett sätt för den äldre att upprätthålla sin identitet. Mötesplatserna är också en plats där man skaffar sig information och kunskaper som är viktiga för att hävda sina rättigheter. Den sociala samvaron framhålls som viktigast av deltagarna, men aktiviteterna ska dock inte ses som betydelselösa. Det handlar om att aktiviteterna skärper sinnet, skapar nya upplevelser, men också att styrka och rörlighet bevaras. Lars Svensson menar, att med största sannolikhet bidrar den sociala samvaron, utvecklandet av svaga band och aktiviteter till att äldre håller sig vitala längre och därigenom uppskjuts behov av hjälp och stöd från anhöriga och den kommunala omsorgen.
Lars Svensson avslutar sin avhandling med att verksamheterna som äldre ägnar sig åt också är exempel på folklig kultur. Basen är förströelse genom sång och musik, utveckling genom föredrag och kåserier, tillverkning genom att snida, sy och bygga samt matlagningskonst genom att bereda och arrangera en måltid. På så sätt binds gamla och nya kulturyttringar samman. Dessa förankras i lokalsamhället och i sitt historiska sammanhang. Därmed får verksamheterna som äldre ägnar sig åt en innebörd som är långt utöver det enskilda mötet mellan människorna.
Avhandlingens titel: Mötesplatser på landsbygden. Om äldre människor, gemenskap och aktiviteter.
Fakultetsopponentens namn: Docent Kerstin Gynnerstedt, Växjö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 september 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Lars Svensson, tel. 0521-13028(bost.), 0520-223763(arb.)
e-post:.Lars.a.Svensson@hv.se
I morgon, onsdag, 13 september disputerar Margareta Leeman i industriell näringslära och livsmedelskemi. Hennes avhandling heter ”Means to Optimize the Nutritional Properties of Starch in Potato Products – Impact on Glycaemia, Satiety and Resistant Starch Content”.
Potatis är ju ett traditionellt svenskt baslivsmedel med ett högt innehåll av stärkelse, kostfibrer, vitaminer och mineraler, bl a C-vitamin och järn.
Hennes undersökningar – både i provrör och på testpersoner – bekräftar att all potatis ger en snabb höjning av blodsocker och insulinsvar, alltså har ett högt glykemiskt index – GI. Långvariga perioder av höga blodsockernivåer i kombination med ett stillasittande leverne ökar risken för fetma, åldersdiabetes och hjärt/kärlsjukdom.
Men potatisen har också ett relativt högt innehåll av stärkelse som inte bryts ner av enzymerna i mage och tunntarm. I stället jäses denna ”resistenta stärkelse”, RS, i tjocktarmen under bildning av nyttiga kortkedjiga fettsyror. De kan bl a sänka kolesterolhalterna.
Denna RS-halt kan fördubblas genom nedkylning och återuppvärmning av den kokta potatisen. Samtidigt sänktes GI-värdena. Serverad med vinäger och olivolja sjönk GI ytterligare.
– Genom att byta ut nykokt potatis mot kokt och kylförvarad potatis alternativt kall serverad med vinägrettsås kan den totala glykemiska belastningen sänkas med upp till 30 procent, skriver Margareta Leeman.
En annan fördel är att kokt potatis ger en högre grad av mättnad än jämförbara livsmedel med samma energiinnehåll, vilket bekräftades. Kokt potatis (och pulvermos) mättar också bättre än pommes frites medan pommes frites har lägre GI.
Genmodifiering kan ändra proportionerna på stärkelsens två komponeter (amylos och amylopektin) som ingår i potatis med olika GI- och RS-halter som följd.
– Sammantaget visar resultaten att potatis, trots sina generellt höga GI-värden kan ha en näringspotential i och med de höga RS-halterna som dessutom med relativt enkla metoder kan ökas substantiellt. Vidare är den höga mättnaden en egenskap som kan ha betydelse i viktregleringssammanhang, då det är lättare att hålla sig till en energibegränsad diet bestående av mättande livsmedel, sammanfattar Leeman.
Hennes forskning har finansierats av Vinnova och Öforsk (Öresundsregionens forsknings-och utvecklingskommitté) i samarbete med bla Svalöf-Weibull och Orkla Procodia Food.
En sammanfattning av avhandlingen på engelska och svenska finns på:
Kontaktinformation
Margareta Leeman kan nås på tel: 046-222 95 34 eller 040- 300851.
Epost: Margareta.Leeman@inl.lth.se
– Jag blev faktiskt förvånad över hur viktiga de olika sociala faktorerna var. Rasten, som är väldigt viktig för elevernas motivation, börjar ju till exempel redan på lektionen innan. Där bestäms vilka som kommer att leka med vilka, och är man inte med där är det lätt att bli utesluten, säger forskaren Lilly Eriksson.
Effekten av att hamna utanför på grund av sitt funktionshinder kan bli förödande för den enskilda eleven.
– Tappar en elev motivationen kan det lätt gå sämre i skolan, och så är man inne i en nedåtgående spiral med ökande uteslutning när han eller hon blir äldre, säger hon.
Lilly Eriksson är knuten till forskningsprogrammet CHILD vid Mälardalens högskola och disputerar vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet. I sin doktorsavhandling har hon undersökt hur barn med funktionshinder upplever delaktighet i skolan. En stor enkät gick ut till barn och ungdomar med funktionshinder i åldern 7-17 år, samt lärare, föräldrar och specialpedagogiska konsulenter. Denna följdes upp med en observationsstudie av funktionshindrade barn mellan 7 och 12 år.
Resultaten visar att barn med funktionshinder upplever att de är mindre delaktiga under skolans timmar än sina klasskamrater. Vilken typ av funktionshinder barnet har eller utformningen av skolmiljön har inte så stor betydelse. Det viktiga är att barn med funktionshinder känner sig som en del av gruppen och har en känsla av självständighet.
– Om barnet får specialundervisning är det till exempel bättre att ha den i klassrummet, så att man inte skapar ett mellanrum mellan barnet med funktionshinder och klasskamraterna. Samtidigt är det vikigt att inte ge för mycket stöd. Barnet måste få känna sig självständigt och kunna ta egna initiativ, säger Lilly Eriksson.
Avhandling: ”Delaktighet och funktionshinder – en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder” av Lilly Eriksson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Med Dr Lilly Eriksson
Tfn: 021-10 70 72 eller 0707-17 44 17
E-post: lilly.eriksson@mdh.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Detta har medfört att intresset från byggherrarnas sida att ta itu med det här problemet ökat. Citytunneln i Malmö anstränger sig exempelvis för att bedöma och hantera olika intressentkrav. Professor Bengt Hansson:
– Erfarenheterna från flera större projekt såsom tunneln genom Hallandsås visar på behovet av ökad kompetens hos projektledare i att hantera intressenter”. Intressentpåverkan vid byggprojekt och hur projektledarna skall hantera intressenter har studerats i ett forskningsprojekt vid avdelningen för Byggnadsekonomi, Lunds Tekniska Högskola.
Projektledare måste ha en förståelse för relationen mellan teknik, miljö och samhälle. Närboende till ett byggprojekt har ofta unika kunskaper om lokala omständigheter som kan användas av projektledaren vid planering och genomförande av byggprojektet.
Intressentpåverkan är aktuell i alla projekt och projektledaren måste ha kompetens att göra intressentanalyser. Resultatet av forskningen är inriktad på intressentpåverkan och ger projektledarna viktig kunskap att förstå den påverkan som olika intressenter kan ha på deras projekt.
Som ett resultat av detta arbete redovisar Stefan Olander en doktorsavhandling som behandlar intressentanalys för byggprojekt ur ett projektledningsperspektiv. Disputationen äger rum fredagen den 15 september 2006 kl 13.15 i hörsal V:A, V-huset, John Ericssons väg 1, Lunds Tekniska Högskola. Avhandlingen finns tillgänglig vid avdelningen för byggnadsekonomi, LTH 046-2227421.
Kontaktinformation
Stefan Olander kan nås på tel: 046-2227420, epost: Stefan.Olander@bekon.lth.se
Professor Bengt Hansson kan nås på tel: 046-2229005, Bengt.Hansson@bekon.lth.se
Under Putins första mandatperiod gjordes stora förändringar av Rysslands federala system. Den politiska makten fördelades nu till förmån för den federala makten. Johnny Rodin har analyserat dessa reformer och den mycket livliga debatten kring Rysslands federala principer under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.
– Jag var till en början mycket förvånad över hur lätt dessa reformer genomfördes. Liknande reformer hade tidigare möts av kompakt motstånd från de regionala ledarna som vuxit sig mäktiga under 1990-talets senare del. Men att den totala omläggningen av den federala politiken kunde ske kan inte förklaras genom ett traditionellt maktperspektiv. Samtida ryska och västerländska politiska kommentatorer menade snarare att Putins maktposition var förhållandevis svag, säger Johnny Rodin.
Rodin menar att förklaringen i första hand ligger på ett mer idémässigt plan. Hans analys visar att allt sedan den djupa politiska och ekonomiska krisen 1998 hade en mer enhetlig syn på hur landets federala system borde vara utformat börjat växa fram. Många regioner hade liksom den federala nivån drabbats av krisen. Det fanns därför en stor efterfrågan på en mer kraftfull och aktiv federal politik. Att de regionala ledarna nu tycktes acceptera eller rentav hylla de nya federala spelreglerna bör alltså tolkas som att Putin i början av 2000-talet lyckades utnyttja den politiska stämning som redan fanns på plats sedan 1997-1998.
Denna samsyn tillsammans med själva innehållet i Putins så kallade federala paradigm tycks också ha gjort att relationerna mellan centrum och periferi hade blivit mindre konfrontatoriska och mer koordinerade än under Jeltsin-tiden, åtminstone på kort sikt, anser Johnny Rodin.
– Men det finns samtidigt allt tydligare tecken på att Ryssland håller på att avfederaliseras. 2004 års beslut att avskaffa guvernörsval är inte bara ett slag mot regional demokrati, utan även mot den regionala autonomin. På lite längre sikt kan detta komma att slå tillbaka på Rysslands demokratiska och ekonomiska utveckling, säger han.
Disputationen på avhandlingen Rethinking Russian Federalism – The Politics of Intergovernmental Relations and Federal Reforms at the Turn of the Millennium.äger rum fredagen den 15 september klockan 10-12 i E-salen.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Johnny Rodin, doktorand Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-608 44 31, mobil 0709-962 681, e-post Johnny.Rodin@sh.se
För avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
En höftled eller ett rullager – ur tribologisk synvinkel är de väldigt lika. Inom tribologin handlar det nämligen om interagerande ytor i relativ rörelse och tribologi innefattar studier av smörjning, nötning och friktion.
– Under mina forskarstudiner har jag fokuserat på att göra det möjligt att i datorn simulera hur ytans mikrostruktur påverkar funktionen i olika tribologiska tillämpningar, exempelvis rull- och glidlager, genom att utveckla teoretiska modeller och tillhörande numeriska metoder, säger Andreas Almqvist som disputerar med doktorsavhandlingen On the effects of surface roughness in lubrication den 22 september.
Andreas Almqvists arbete har lett till tre sådana modeller.
En för att studera högt belastade, koncentrerade och smorda tribologiska kontakter som den i vår höftled eller den i ett rullager. En annan för att studera den osmorda kontakten mellan till exempel ett verktyg och ett motstycke eller den mellan en sko och ett underlag. En tredje för att möjliggöra studier av utbredda smorda kontakter som den i ett axialt stödlager.
Utvecklingsprocessen av de nämnda modellerna, med tillhörande numeriska lösningsmetoder, har inte bara lett till framsteg inom forskningsområdet tribologi – den har också lett till nya framsteg inom modern, tillämpad matematik.
Detta är resultatet av ett fruksamt samarbete mellan forskargruppen med fokus på tribologi på Avdelningen för maskinelement å ena sidan och den forskargrupp vid Institutionen för matematik som specialiserat sig på homogenisering.
Samarbetet har även lett till att Andreas Almqvist förra året tilldelades priset ”Bästa lcientiatavhandling vid Luleå tekniska universitet” som delas ut av Vattenfall AB Vattenkraft.
Andreas Almqvist är född och uppvuxen i Jokkmokk där han efter grundskolan började som byggnadsarbetarelärling. Efter militärtjänstgöringen gick han det naturvetenskapliga programmet med teknisk gren på Boken-skolan i hemkommunen. Han har också vikarierat som låg- och mellanstadielärare och som träslöjdlärare.
Andreas Almqvist tog sin civilingenjörsexamen i tekniskt fysik med inrikning tillämpad matematik vid Luleå tekniska universitet och har under sina forskarstudier medverkat i de båda forskarskolorna National graduate school in scientific computing (NGSSC) med säte i Uppsala, samt HiMeC – High performance mechanical components – som leds från LTU.
Han är gift med Ulrika och pappa till tre barn – Alice 8 år, Lia 5 år och Arvid 3 år.
Bild på Andreas Almqvist för fri publicering kan fås via universitetets pressansvariga.
Upplysningar: Andreas Almqvist, tel. 0920-49 24 07, andreas.almqvist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
