Varje år utser fakultetsnämnderna vid Luleå tekniska universitet ett antal hedersdoktorer, människor som på olika sätt bidragit till forskning, utbildning och utveckling vid LTU eller inspirerat densamma.

Tekniska fakultetsnämnden har i år utsett Panos Plegas och Jiri Marsalek.

– Panos Plegas betraktas som en förebild för framtidens teknikchef. Han har genom sina starka insatser inom Volvo Aeros produktutveckling och teknologiutveckling gjort avgörande insatser för Volvo Aeros världsledande position inom sina affärsområden, säger dekan Jerker Delsing i en kommentar.
– Jiri Marsalek i sin tur, är en av pionjärerna inom det urbanhydrologiska området och har under drygt 30 år varit en internationellt ledande auktoritet inom området.

Tekniska fakultetsnämndens motiveringar lyder:
”Panos Plegas utses till hedersdoktor för att han med kompetens i världsklass har utvecklat kunskapen för hur global produktutveckling i nätverk ska bedrivas och hur produktutvecklingen påverkas av nya affärsmodeller såsom funktionsförsäljning, samt för att han med djupt engagemang har stött Luleå tekniska universitets utveckling”.

”Jiri Marsalek utses till hedersdoktor för sin unika förmåga att ständigt finna nya frågeställningar samt sin strävan att söka förklaringar/svar till dessa. Genom detta bidrar han starkt till att den internationella kunskapsnivån ständigt ökar och medverkar till dagens utveckling av samhället. Med sin ödmjukhet och lyhördhet för ämnesområdet och kolleger är han en stor förebild för såväl nuvarande forskare som kommande forskargenerationer. Genom sin förmåga att kombinera vetenskapliga resultat med ingenjörsmässiga/samhälleliga behov samt sin erfarenhet av multidisciplinärt arbete är han en eminent inspirationskälla för Luleå tekniska universitet.”

Den filosofiska fakultetsnämndens hedersdoktor år 2006 är den inte helt obekante regissören Kjell Sundvall. Han är född i Edefors och uppvuxen i Älvsbyn och har nått ut till den riktigt stora filmpubliken med filmer som Jägarna, Tomten är far till alla barnen och Grabben i graven bredvid.

Den officiella motiveringen lyder:
”Regissören Kjell Sundvall har i en rad filmer lyft fram och levandegjort ett norrländskt kulturarv, där äldre kulturtradition konfronterats med den moderna människans i hög grad internationaliserade tillvaro. Han har regisserat både kriminalfilmer och romantiska komedier – några exempel är filmerna om kommissarie Beck, Lorry, Jägarna, Tomten är far till alla barnen och Grabben i graven bredvid. För filmen Jackpot tilldelas han Prix Italia och för filmen Jägarna fick han 1996 en Guldbagge för bästa regi. Han har även regisserat TV-serier, reklamfilm och krogshower och han har varit sommarpratare i radioprogrammet Sommar ett flertal gånger.
Kjell Sundvall har också med sitt arbete bidragit till att etablera filmproduktion som en växande kommersiell verksamhet i Norrbottens näringsliv. Han är en stark företrädare för Norrbotten och ledamot i Norrbottensakademien som fungerar som en länk mellan Luleå tekniska universitet och regionen. Själv kallar han sig en lokalpatriot för Norrbotten.”

De nya hedersdoktorerna installeras i samband med årets akademiska högtid som genomförs den 11 november. I samband med den, den 10 november, håller de också sina installationsföreläsningar.

Upplysningar: Dekan Jerker Delsing (tekniska fakultetsnämnden), tel. 0920-49 18 98, 070-626 19 31, jerker.delsing@ltu.se, dekan Ann Hägerfors (filosofiska fakultetsnämnden), tel. 0920-49 10 24, 070-555 43 32, ann.hagerfors@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Transkei, nuvarande Östra kapprovinsen, var under apartheidtiden ett s.k. homeland i Sydafrika, ett slags reservat dit delar av den svarta befolkningen tvångsförflyttades. Fortfarande dominerar bilden av Transkei som ett problemtyngt område, både miljömässigt och socialt.
Det var också den bild som Flora Hajdu hade med sig när hon inledde sina fältstudier där. Som doktorand vid Tema vatten skulle hon studera de miljöproblem som befolkningens förmodade överutnyttjande av naturresurserna ledde till.

Under en period på tre år har hon i flera omgångar, med hjälp av lokala assistenter, intervjuat personer i samtliga hushåll i två byar i kustregionen Pondoland i Östra Kap. Den bild hon förmedlar är betydligt ljusare än den vedertagna. Människor försörjer sig till stor del på lokala jobb, ofta inom den informella sektorn, och någon generell miljöförstöring kan hon inte konstatera.

Enligt den gängse bilden försörjer sig människor här oftast genom småskaligt jordbruk, djuruppfödning eller fiske. I verkligheten bidrar dessa sektorer bara med några procent av hushållens försörjning. Istället arbetar folk på teplantage, i naturreservat, som lärare, eller med turism, handel, hantverk och transporter. Den informella sektorn är också gravt underskattad som försörjningskälla, menar Flora Hajdu.

Glappet är stort mellan den nationella nivån och den lokala, konstaterar hon. En rad konkreta exempel visar hur bristande kunskap om lokala förhållanden leder till en ineffektiv politik. Medan program för fattigdomsbekämpning ofta går ut på att ordna tillfällig sysselsättning, så pekar människorna själva på helt andra behov, som att bra vägar dramatiskt skulle öka deras förutsättningar att fixa jobben själva.

Flora Hajdu lyfter också fram en idé som diskuteras allt mer: Att helt enkelt ge fattiga människor pengar som de själva beslutar hur det vill använda, istället för att som nu satsa på dyra och kanske ineffektiva program. Detta är också en aktuell fråga i Sydafrika. Här skulle man ha råd att ge alla medborgare en summa motsvarande 140 kronor i månaden, utan krav på motprestation.

Flora Hajdu varnar för att generalisera och vill inte heller göra det utifrån sina resultat.

– Den generella slutsatsen blir väl att makthavare måste ta reda på de konkreta förhållandena på den lokala nivån innan de beslutar om vad som ska göras, säger hon.

Kontaktinformation
Flora Hajdu disputerar den 22 september. Avhandlingen heter Local Worlds: Rural Livelihood Strategies in Eastern Cape, South Africa. Flora Hajdu nås på telefon 018- 4717387, 0736 – 735576, och e-post: floha@tema.liu.se.

Inbjudan till pressfrukost tisdagen den 19 september från Forskningsrådet Formas

Boken presenteras på en pressfrukost den 19 september.

Medverkande författare som ger sin bild och svarar på några av ovanstående frågor är:

Teknologie doktor Petra Andersson, Avdelningen för brandteknik på SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut, petra.andersson@sp.se

Professor Åke Bergman, Institutionen för miljökemi, Stockholms universitet ake.bergman@mk.su.se

Professor Per Eriksson, Institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, per.eriksson@ebc.uu.se

Professor Aleksander Giwercman, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, och Fertilitetscentrum på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, aleksander.giwercman@kir.mas.lu.se

Medicine doktor Christina Rudén, Institutionen för filosofi och teknikhistoria, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, cr@infra.kth.se

Tid: Klockan 08.00 till 09.30 Frukost serveras från klockan 08.00. Vi startar kl 08.30 med forskarsamtal.

Plats: VI HAR FLYTTAT TILL NYA LOKALER: Kungsbron 21 Stockholm.

För karta se Formas hemsida www.formas.se

Välkommen!

Kontaktinformation
OSA senast 15 september till Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 38

Stipendiet är i första hand avsett för journalister som har vetenskapsjournalistik som ett nytt arbetsfält, och som vill fördjupa sig inom ett visst forskningsområde. Den sökande har antagligen inte skrivit om forskning tidigare, men kan dokumentera viss erfarenhet av att rapportera om ämnen som hör till FAS stödområden. Både frilansande och anställda journalister i press, radio och tv är välkomna att söka.

Journalisterna får möjlighet att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, helst där forskning bedrivs som FAS stöder. Arbetet ska planeras i samarbete med den aktuella institutionen och det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse.

Ytterligare information om FAS och vilka projekt FAS stöder finns på hemsidan. Ansökan ska ha inkommit senast måndagen den 23 oktober 2006, kl. 16.00. Blankett och anvisningar hämtas från FAS hemsida www.fas.se, välj Media och Journaliststipendier i menyn.

Sprid gärna denna information via anslagstavlor eller på annat lämpligt sätt.
___________________________________________________________

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.

Kontaktinformation
Kontaktperson:
Annie Rosell
Tfn 08-775 40 96
annie.rosell@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240

Vi lever i en kultur där ungdomlighet lyfts fram som en dygd. Inte desto mindre håller synen på den åldrande människan sakta på att förändras. Många äldre frågar sig dock vilka åkommor som naturligt hänger ihop med åldrandet och vilka man bör vara uppmärksam på.

Den här boken går in på djupet kring frågor om fysiologiska och psykologiska
förändringar som har med åldrande att göra. Det är en guide till vad som kan betecknas som vanligt respektive ovanligt.

22 ledande experter, professorer, läkare och beteendevetare inom olika discipliner skriver om vanliga och ovanliga åldersförändringar. Bokens syfte är att ge friskvårdsinformation: att föklara vad som händer med och inom människan när man åldras. Och att påminna om att åldrandet är naturligt. Syftet är vidare att ge tips om hur man kan leva för att få en trivsam och värdig tid under ålderdomen.

Dan Bagger-Sjöbäck, bokens redaktör och initiativtagare, prof. i öron-näsa-halssjukdomar på Karolinska Institutet och överläkare vid
öron-näsa-halskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

Johan Fastbom, läkare, klinisk farmakolog och docent i geriatrisk farmakologi, verksam vid Socialstyrelsen.

Lotti Helström, docent, överläkare vid Akutmottagningen för våldtagna kvinnor vid Södersjukhuset.

Karin Schenck-Gustafsson, prof. i kardiologi och specialist i internmedicin
och hjärtsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset.

Jan Ygge, prof. i oftalmiatrik vid KaroIinska Institutet och överläkare vid S: t Eriks ögonsjukhus.

Plats: Föreläsningssal Rockefeller, Nobels väg 11, KI Campus, Karolinska Institutet, Solna

Tid: 13 september, 14.00-15.30 (ca)

Kaffe och kaffebröd serveras. Boken släpps i samband med presentationen. Recensionsexemplar kommer att finnas tillgängliga för journalister och skribenter.

OBS! Begränsat antal platser, först till kvarn…

Kontaktinformation
o.s.a. senast 12 september till
martin.sellgren@carlssonbokforlag.se
eller 08-545 254 87

I Marita Flisbäcks avhandling behandlas konstnärsyrkets många osäkerheter. Studien visar hur dessa är lättare att hantera för den som tidigt i familj och utbildningssammanhang blivit förtrogen med konst och på så vis har kulturella resurser att investera i karriärspelet. Karriärvägarna blir därmed mer överblickbara och det är lättare att bygga upp en tro på att banans hinder är möjliga att parera. Förtrogenheten stärker dessutom tilltron till den egna förmågan och underlättar uppbyggnaden av en praktisk känsla för den konst som kommer att gälla i framtiden.

Studiens huvudsakliga material bygger på intervjuer med sju unga kvinnor som följts under fem år. Konstnärskapet beskrivs ofta som ett utforskande av det okända med strävan efter nya upptäckter som bör ske oavsett kostnader i form av ekonomisk standard och familjeliv. Flisbäck visar hur kvinnorna utmanar denna tankebild när de hävdar att självutveckling även handlar om sociala relationer. I sitt konstnärskap väver de in erfarenheter från sina privata liv. När dessa blir till resurser att investera i karriären blir verksamheten en ”livspolitik” där gränsen mellan offentligt och privat suddas ut.

Marita Flisbäck är verksam som lärare och forskare vid sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Att lära sig konstens regler. En sociologisk studie av osäkra framtidsinvesteringar
Fakultetsopponentens namn: Professor Mats Trondman, Malmö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 22 september 2006, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Marita Flisbäck, tel. 0704-338 368(bost.), 031-773 4782(arb.)
e-post:.marita.flisback@sociology.gu.se

– Kvinnor utför mer betalt arbete än någonsin tidigare i historien. En följd av detta är att balansen mellan arbete och fritid har blivit en viktig faktor i kvinnors karriärval. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om vad som styr kvinnors karriärutveckling, säger Qinghai Huang.

Avhandlingen undersöker karriärutvecklingen för en grupp på över 500 kvinnor som följts från 16- till 43-årsåldern. Avhandlingens fokus ligger på hur de olika rollerna i livet kombineras, vilka yrken kvinnor väljer och de förändringar de genomför i samband med sina val. Avhandlingen svarar på frågor som: Hur ser individers långsiktiga karriärvägar ut? Följer olika karriärvägar olika mönster? Vilka faktorer är kopplade till dessa mönster? Hur utvecklas yrkeskarriären i samspel med andra roller? Vilken behållning ger olika karriärer människor? Hur påverkas karriären av att människor studerar, arbetar eller blir föräldrar? Spelar det roll hur länge människor har eller inte har en anställning?

– Den gamla synen på karriär, att den är baserad på ett stabilt och livslångt engagemang i ett yrke som väljs en gång, stämmer inte längre. Istället för att se karriären som ett mål bör den ses som en ständigt pågående resa. Studierna i avhandlingen visar på många aspekter av hur denna resa ser ut, säger Qinghai Huang och fortsätter:

– Karriären är en livslång process. Det är en process där man ständigt måste balansera olika roller i livet samtidigt som man måste anpassa sig till olika typer av sysselsättning. I avhandlingen konstaterar jag att betalt arbete organiserats så att det passar in i livsstilsmönstret. Yrkeskarriären styrs också av livskarriären och det visas genom de många rollkonstellationerna i livet.

Qinghai Huang menar att karriärer kan ta olika vägar och genom det uppstår varierande karriärmönster.
– Sätten att kombinera olika roller skiljer sig betydligt när det gäller tajming och hur övergången mellan rollerna sker samt hur länge en roll varar. Yrkeskarriärer skiljer sig betydligt när det gäller olika yrken och rörelseprofiler.

Enligt avhandlingen är olika karriärvägar resultatet av individuella värderingar, ambitioner och erfarenheter snarare än socialt tvång. Oavsett vad kvinnor väljer, en karriär med tonvikt på arbete eller på familj eller ett försök att kombinera dessa roller, tenderar kvinnor att överlag vara lyckliga och friska. Även om det generellt är en fördel att röra sig uppåt eller att ha en stabil yrkesväg, innebär vissa arbeten, som de betalda, stressigare arbetssituationer och konflikter mellan arbete och familj.

Avhandlingens titel: The Nature of Women’s Career Development: Determinants and Consequences of Career Patterns

Ytterligare information
Qinghai Huang, tfn 08-16 39 61, mobil 073-675 50 34, e-post huangqh@psychology.su.se
Qinghai Huang talar inte svenska men han talar flytande engelska.

För bild på Qinghai Huang, kontakta Maria Sandqvist, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se

Frasen ”beslutsfattande i grupp” framkallar för många bilden av allvarliga män i kostym som fattar svåra beslut som påverkar tusentals människor. Det är ingen direkt felaktig bild, men gruppbeslut är så mycket mer – ett par som bestämmer vilka tapeter de ska ha i vardagsrummet, en projektgrupp som kommer överens om vilken arbetsmetod de ska använda, eller ett fotbollslag som bestämmer sig för att inte delta i en turnering 40 mil bort. De flesta av oss deltar faktiskt i gruppbeslut flera gånger varje dag, om än ofta ganska oviktiga beslut, som t.ex. vid vilken tidpunkt vi ska dricka kaffe, eller vilket program vi ska se på TV.

Men hur går det egentligen till när vi fattar beslut i grupp? Och vad är egentligen ett gruppbeslut? Magnus Gunnarsson försöker i sin avhandling gå till botten med dessa frågor. Han har använt sig av språkvetenskapliga metoder och även fokuserat på interaktionen och språket i gruppbeslut. Detta är tämligen nytt inom gruppbeslutsforskningen som tidigare har dominerats av socialpsykologer och kommunikationsforskare.

Gunnarsson har spelat in olika grupper som fattar beslut – från stadsdelsnämnder till gifta par – och sedan studerat samtalen i detalj. Studien visar att gruppbeslut nästan alltid handlar om att skapa åtaganden – när vi beslutat något innebär det att vi åtagit oss att handla på ett visst sätt – men att detta åtagande kan skapas på många olika sätt. Varje grupp utvecklar sina egna mönster för hur beslut fattas, och faktiskt också vad som överhuvudtaget räknas som ett beslut. I den ena gruppen kan ordföranden styra mer eller mindre enväldigt, i den andra argumenteras det häftigt om varje detalj, och i den tredje syns en ketchupeffekt i ställningstagandena: först kommer ingenting, sedan kommer ingenting, och så kommer alla åsikterna på en gång. Samtidigt finns det gemensamma drag i alla grupperna, t.ex. att det finns en stark önskan om att nå konsensus, röstning används ytterst sällan.

Till de mer användbara resultaten av avhandlingen hör en mall för hur beslut ska dokumenteras, råd till grupper som vill bli bättre på att fatta beslut, samt en varning till organisationer att inte sätta upp förment demokratiska grupper slentrianmässigt.

Avhandlingens titel: Group Decision-Making – Language and Interaction.
Opponent: Docent Richard Hirsch, Linköping
Disputationen äger rum lördagen den 16 september 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Magnus Gunnarsson, tel. 070-291 66 63,
e-post: magnus.gunnarsson@ling.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se