Det konstaterade SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse när hon inledde gårdagens (17/10) Markdag på Ultuna. Där belystes nio av miljömålen med varsitt föredrag.

Markdagen arrangerades för sjunde året av SLU:s institution för skoglig marklära i samarbete med Skogsstyrelsen.

MILJÖMÅL, FÖREDRAGSTITEL OCH KONTAKTUPPGIFTER TILL SLU-FORSKARNA

Begränsad klimatpåverkan:
Ökad skogsproduktion – inverkan på växthusgaser från marken
Mats.Olsson@sml.slu.se, SLU, 018-67 22 13, 070-631 60 54

Bara naturlig försurning:
Försurar skogsbruket?
Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen

Giftfri miljö
Hur mycket kvicksilver tål skogsmark?
Kjell.Johansson@ma.slu.se, SLU/Naturvårdsverket, 018-67 31 05, 070-567 31 05

Ingen övergödning:
Kväveutlakningen minskar från Sveriges åkermarker!
Helena.Aronsson@mv.slu.se, SLU, 018-67 24 66

Grundvatten av god kvalitet:
Markanvändning – en begränsning för att nå miljömålet?
Lena Maxe, SGU

Myllrande våtmarker:
Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark?
Lennart Henrikson, WWF

Ett rikt växt- och djurliv:
Myrors inverkan på skogs- och hagmark
Lisette.Lenoir@eom.slu.se, SLU, 018-67 15 05

Ett rikt odlingslandskap:
Den rika lunden
Swantje.Oostra@lpal.slu.se, SLU, 040-41 54 01

Levande skogar:
Kan skogsbruket undvika skador på kulturlämningar?
Mårten Aronsson, Skogsstyrelsen

Läs hela konferensdokumentationen:
http://www-sml.slu.se/markdagen/dok.html

Kontaktinformation
Gunnar.Wiklander@sml.slu.se, 018-67 34 57
Monika.Stromgren@sml.slu.se, 018- 67 25 25

På senare år har kvinnors rädsla inför förlossning diskuterats i både forskningen och vården. Studier har beskrivit rädslans innehåll, orsaker samt medicinska och psykosociala konsekvenser. Vad den kan innebära i det vardagliga livet är mindre uppmärksammat. Inte heller har mäns rädsla inför förlossning rönt något större vetenskapligt intresse. Dessa områden står i fokus för avhandlingen, som är den andra som producerats inom ramen för Nationella genusforskarskolan vid Umeå universitet.

Grundmaterialet är en enkät som besvarades av 410 (74 %) kvinnor och 329 (60 %) män som ett drygt år tidigare blivit föräldrar i Umeå. Frågorna handlade om förlossningsrädsla – förekomst, grad och innehåll samt dess personliga och sociala betydelse. Bland dem som via enkäten anmält intresse intervjuades också 20 kvinnor och 20 män med erfarenheter av stark förlossningsrelaterad rädsla.

I enkäten uppger 23 % av kvinnorna och 13 % av männen att de har erfarenheter av stark förlossningsrelaterad rädsla. Beskrivningen ”att känna sig utsatt och underlägsen” förklarade mest av vad rädslan inneburit för kvinnorna, medan ”svårigheter att kommunicera sin rädsla” förklarade mest av vad rädslan inneburit för männen. Rädsla som hade att göra med den egna förmågan och de egna reaktionerna beskrevs i betydligt högre utsträckning av kvinnor med stark rädsla jämfört med lätt till måttligt rädda kvinnor. Sociala normer och förväntningar om att känna glädje och tillförsikt inför förlossningen influerade kvinnornas uppfattning och många såg sig som annorlunda och sämre än andra på grund av sin rädsla. En viktig förutsättning för att kunna tala om sin rädsla och be om hjälp var hur man uppfattade mödravårdsbarnmorskans intresse och bemötande.

En delstudie visar att stark förlossningsrelaterad rädsla kan vara en tung börda att bära också för män. Den emotionella stress de måste hantera, deras önskan om att stödja kvinnan samt en strävan om att anpassa sig till rådande normer om ”manlighet” gjorde det svårt att utrycka rädslan och söka stöd. Bland männen dominerade rädsla som hade att göra med kvinnans liv och hälsa vid stark rädsla jämfört med lätt till måttligt rädda män.

Förlossningsrädsla ställer stora krav på barnmorskor och annan personal som vill vara till hjälp och stöd för blivande föräldrar. I avhandlingen föreslås utbildningsinsatser i ämnet med särskilt fokus på kommunikation samt genusrelaterade normer och förväntningar.

Carola Eriksson är doktorand vid enheten för allmänmedicin och kan nås på tel. 070-586 82 45, e-post carola.eriksson@fammed.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 27 oktober vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, samt Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, och har titeln ”Förlossningsrelaterad rädsla -en studie av kvinnors och mäns erfarenheter”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9tr Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Barbro Wijma, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, enheten för Genus och medicin, Linköpings universitet.


Petri Gudmundsson har i sin avhandling jämfört en ny metod inom ekokardiografin (ultraljudsundersökning av hjärtat) med andra beprövade belastningstester på patienter med känd eller misstänkt kranskärlssjukdom, en av de största dödsorsakerna i västvärlden. Studierna visar att den nya metoden kan bli ett bra alternativ.

Syrebrist (ischemi) i hjärtmuskeln uppkommer genom att inte tillräckligt med syreförande blod når ett eller flera områden av hjärtmuskeln, vanligen på grund av förträngningar i hjärtats kranskärl. Utvärdering av ischemi i hjärtmuskeln genom olika typer av belastningstester rekommenderas för optimal behandling av patienter med misstänkt sjukdom i hjärtats kranskärl. De tester som används mest idag är arbets-EKG, isotopundersökning (SPECT) och stress-ekokardiografi. Genom testerna jämförs genomblödningen (perfusionen) i hjärtmuskeln vid maximal belastning och vila och hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig (kontraktionsförmåga) i arbete och vila.

En kombination av ny ultraljudsteknik och kontrastmedel, RTP-ASE, som introducerats inom ekokardiografin, har gjort det möjligt att samtidigt bedöma genomblödningen i hjärtmuskeln och dess kontraktionsförmåga. RTP står för realtids perfusion och ASE för adenosin-stress-ekokardiografi.
– Resultaten i min avhandling visar att bedömning av syrebrist i hjärtmuskeln genom visuell tolkning av RTP-bilder är lika tillförlitlig som den redan erkända SPECT-undersökningen.
– RTP-ASE-metoden har många fördelar. Radioaktiv strålning används inte, som vid SPECT. Den är snabbare och mindre obehaglig för patienten än ”vanlig” stress-ekokardiografi. Och den är mer noggrann än arbets-EKG, säger Petri Gudmundsson.

En bedömning genom kvantitativ analys av RTP-bilderna visade inte lika god överensstämmelse och kan därför inte rekommenderas för kliniskt bruk idag.
– Men genom den tekniska utvecklingen kan dessa problem säkert snart lösas, säger Petri Gudmundsson.

Apparaturen som används vid ultraljudsundersökningar är förhållandevis billig och finns på de flesta sjukhus. Därför finns det enligt Petri Gudmundsson goda möjligheter att sprida RTP-ASE-metoden.
– Det skulle göra det enklare att både diagnostisera ischemi och friskriva patienter med bröstsmärtor. Metoden ger ett bra alternativ till de metoder som används idag. Men det behövs utbildning av personal (biomedicinska analytiker och läkare) och jag hoppas att mina kolleger och jag kan hjälpa till med detta, säger han.

Petri Gudmundsson disputerar på sin avhandling lördag 21 oktober kl 10 i aulan på fakulteten Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Opponent är professor Kenneth Caidahl, Karolinska Institutet, Stockholm. Avhandlingens titel är ”Detection of myocardial ischemia using real-time myocardial contrast echocardiography” (Diagnostisering av syrebrist i hjärtmuskeln med hjälp av kontrastförstärkt ultraljudsundersökning av hjärtmuskelns genomblödning).

Petri Gudmundsson är den förste som disputerar i biomedicinsk laboratorievetenskap vid Hälsa och samhälle. Han är också verksam som biomedicinsk analytiker vid kardiologiska klinikens eko-laboratorium vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Petri Gudmundsson, petri.gudmundsson@skane.se eller tel 0736-49 07 45.

Den encelliga parasiten Neospora caninum är en viktig orsak till abort hos nötkreatur. Den påträffades första gången hos nötkreatur i början av 1990-talet men mycket tyder på att Neospora-infekterade djur funnits långt tidigare, även i Sverige.

Idag vet vi att parasiten är spridd över hela världen och har en livscykel där hund är huvudvärd medan nötkreatur är en av de viktigaste mellanvärdarna. Infekterade djur producerar specifika antikroppar mot parasiten och påvisande av antikroppar i blod används för att diagnosticera Neospora-infektion.

Veterinär Aran Chanlun från Thailand har i sitt doktorsarbete visat att mjölkprov kan användas för att ta reda på om en ko är infekterad med Neospora caninum. Med regelbundet återkommande analyser av mjölken i besättningens mjölktank kan man klarlägga infektionsstatus i mjölkkobesättningar.

I en studie baserad på tankmjölk fann Aran Chanlun att parasiten är vida spridd i norra och nordöstra Thailand. 46 procent av 220 undersökta besättningar var antikroppspositiva. Återkommande tankmjölksprovtagningar som gjordes under ett år i 418 besättningar visade att en tredjedel av besättningarna förblev fria från infektionen. Detta trots att parasiten är så vanlig i regionen och att hundar, som är huvudvärdar för parasiten och således kan sprida infektionen mellan besättningar, rör sig fritt mellan gårdarna.

Elva thailändska mjölkkobesättningar intensivstuderades och undersöktes med regelbundna blodprover under en fyraårsperiod. Resultaten visade att mellan 10 och 13 procent av korna var antikroppspositiva och att infektionsnivån varierade mellan besättningarna. Den vanligaste smittvägen var att kor infekterade sina kalvar under fosterstadiet, men nyinfektion av vuxna djur förekom också.

I avhandlingen föreslås olika åtgärder som thailändska djurägare kan vidta för att minska risken för att introducera och sprida infektionen i sina besättningar. Det handlar om att förhindra att avföring från hund kommer i kontakt med foder, strö och vatten, som ska ges till nötkreatur. Man bör inte heller rekrytera kvigor efter infekterade kor.
—————-

Veterinär Aran Chanlun, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Epidemiology of Neospora caninum infection in dairy cattle in Thailand”.
Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Uppsala
Tid: tisdagen den 24 oktober 2006 klockan 9.15
Opponent: Docent Milton M. McAllister, University of Illinois, USA

Kontaktinformation
Aran Chanlun (engelska), mailto:Aran.Chanlun@kv.slu.se , 018-67 26 84

Camilla Björkman, mailto:Camilla.Bjorkman@kv.slu.se, 018- 6717 78

De lokala och regionala försäljningsmonopol som hade organiserats av kartellen Bryggeriidkareförbundet kom under efterkrigstiden att utmanas av de stora bryggerikoncernernas expansion – främst AB Stockholms Bryggerier och AB Pripp & Lyckholm i Göteborg. Detta ledde fram till att koncernerna i Stockholm och Göteborg fusionerades, och tillsammans bildade de Pripp – Bryggerierna AB år 1964.

Under samma period tog sig nya och tidigare icke kartellanslutna bryggerier in på marknaden. De viktigaste förklaringsfaktorerna var de samtida strukturella förändringarna inom distributionssektorn och nya förpackningslösningar, där öl tappat på burk var den enskilt viktigaste innovationen. De bryggerier som hade förmåga att möta detalj- och partihandelns nya krav på effektivare distributionslösningar kunde utöka sina försäljningsområden och erövra betydande marknadsdelar.

Vid introduktionen av mellanöl år 1965 hade konkurrensen på den svenska ölmarknaden ökat betydligt. Vid sidan av att flera svenska bryggerier vidgade sin distribution och ökade sin försäljningsvolym tog sig allt fler utländska bryggerier, främst från Danmark, in på marknaden. Den intensifierade konkurrenssituationen satte stor press på storkoncernen Pripps. Trots omfattande strukturrationaliseringar föll koncernens marknadsandelar tillbaka, en faktor som bidrog till en diversifiering av verksamheten.

Under tidigt 1970-tal ledde expansionsproblemen fram till att dryckesrörelsen inom Pripps blev allt mer underordnad. Man valde då att omvandla koncernen till förvaltningsbolaget PRIBO, med Pripps som ett av flera dotterbolag. År 1973 startade förhandlingar med den danska bryggerikoncernen De Forenade Bryggerier (Carlsberg/Tuborg) och svenska staten om en försäljning av dryckesrörelsen, vilket ledde fram till att svenska staten köpte 60 procent av Pripps år 1975. Samma år fusionerades PRIBO och Beijer Invest. Genom dessa förändrade ägarförhållanden kom således den största delen av den tidigare kartellanslutna bryggeriindustrin att hamna i statlig eller Beijer Invests ägo.

Tid för disputation: fredag 20 oktober 2006 kl 10.00
Plats: Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Avhandlingens titel: Kartellen som sprängdes. Svensk bryggeriindustri under institutionell och strukturell omvandling 1945 – 1975

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta avhandlingsförfattare Peter Sandberg, telefon 031-7734093, e-post peter.sandberg@econhist.gu.se

– Det viktigaste med Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen tycker jag är att den ger en samlad bild av vilka insatser som krävs för att svenska forskare ska få tillgång till de främsta verktygen för framtida ledande forskning, säger Madelene Sandström, ordförande i Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastrukturer, KFI, som tagit fram den svenska infrastrukturguiden.

I rapporten rekommenderar Vetenskapsrådet i första hand att uppbyggnaden av redan beslutade infrastrukturer slutförs. Några vetenskapligt starka projekt som snart kommer att kräva beslut om svensk medverkan ringas också in. Bland dem finns två anläggningar för avancerade material- och biomolekylstudier: den Europeiska spallationskällan (ESS) och synkrotronljusanläggningen MAX IV som båda föreslås placeras i Lund, samt två gemensamma europeiska anläggningar. De nya forskningsanläggningarna kan inte ses enbart ur ett nationellt perspektiv, många gånger handlar det om mycket kostbara investeringar i avancerad infrastruktur som kan täcka forskarvärldens behov i hela Europa eller till och med globalt. I rapporten identifieras även ett antal områden där förbättrad infrastruktur skulle ge bättre förutsättningar för världsledande forskning. Exempel på områden som kommer att utredas närmare är samordning av biobanker, polarforskning och digitalisering inom humaniora.

Europeisk vägvisare
På europeisk nivå har the European Roadmap for Research Infrastructures arbetats fram inom organisationen ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures). Den offentliggörs idag den 19 oktober. Något som betonas särskilt i den europeiska vägvisaren är att energifrågan måste lyftas, både i forskarsamhället och på politisk nivå.

– De båda dokumenten kompletterar varandra, säger Lars Börjesson, huvudsekreterare i KFI, som deltagit i arbetet med både den svenska och europeiska vägvisaren. Eftersom de europeiska förslagen är så storskaliga kommer Sverige inte att kunna delta i mer än ett fåtal samarbeten. Därför måste vi göra en avvägning om vilka infrastrukturer som kan ge störst mervärde för svensk forskning. Här förväntar vi oss många förslag och synpunkter från forskarsamhället inför nästa reviderade version av infrastrukturguiden, avslutar Lars Börjesson.

Rapporten Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen finns att beställa eller ladda ner här. Där presenteras även de svenska forskare som har deltagit i arbetet med den europeiska vägvisaren. The European Roadmap for Research Infrastructures nås via Vetenskapsrådets webbplats eller via: http://cordis.europa.eu/esfri/home.html.

Kontaktinformation
Kommentarer:
Madelene Sandström, ordförande, KFI, tel 08-55 50 30 01
Lars Börjesson, huvudsekreterare, KFI, tel 070-753 53 07

Mer information:
Camilla Jakobsson, informationsansvarig, KFI, tel 08-546 44 336

Konferensen vänder sig till beslutsfattare inom sjukvården, politiker, media, forskare och allmänheten. Syftet är att informera och belysa den genetiska bakgrunden till åldrande och hur genteknik kan användas för att diagnosticera och dämpa åldersrelaterade sjukdomar med mera. Konferensen är fullbokad, men föreläsarnas referat går att få via e-post.


Några rubriker i programmet:

• Teorier om åldrandets mekanismer

• Varför åldras vi så olika – arv och miljö

• Åldersrelaterade sjukdomars genetik

• Stamceller – vår tids jungfrukälla


För fullständigt program: www.genteknik.se


Gentekniknämnden som inrättades den 1 juli 1994 är en statlig myndighet med uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen.

Kontaktinformation
Referat och ytterligare frågor:

Birgit Postol
Samordnare, Gentekniknämnden
Tfn: 08-508846 32
E-post: birgit.postol@genteknik.se

Katarina Sternudd
Pressekreterare, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Med termen epigenetik avses nedärvbara egenskaper utan att detta direkt involverar arvsmassans DNA-sekvens. Epigenetiska tillstånd styr normalt med stor precision när, var och hur arvsanlagen aktiveras eller inaktiveras. Systemet utgör därmed ett slags cellulärt minne som talar om för cellen varifrån den kommer och hur den ska svara på en viss omgivning under sin utveckling.

– Rubbade epigenetiska tillstånd är dessutom gemensamt för många, om inte de flesta, sjukdomar hos människan, säger Rolf Ohlsson, professor vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, och medlem i en internationell forskargrupp som nu får ett EU-anslag på cirka 17 miljoner kronor för tre år.

Anslaget, varav en stor del hamnar i Uppsala, kommer att användas för att vidareutveckla en idé från Rolf Ohlsson och Piero Mariano, som nyligen disputerade med Rolf Ohlsson som handledare. Grunden för anslagsansökan var en patentansökan i ett samarbete mellan Forskarpatient och Piero Mariano/Rolf Ohlsson. Projektet inkluderar två andra forskargrupper (i Holland och Belgien) som ska studera vissa applikationer av den nya tekniken. Dessutom ingår två företag som ska ombesörja att tekniken kommer att kunna kommersialiseras så snart som möjligt.

Den nya ChILL-metoden (Chromatin Immuno-Linked Ligation) gör det möjligt att studera arvsmassans interaktioner med regulatoriska proteiner med minst 1000 gånger ökad känslighet i jämförelse med den konventionella metoden, ChIP (Chromatin ImmunoPrecipitation). Detta kan dramatiskt öka tillämpningarna inom både preklinisk och klinisk medicin.

– Den nya metoden underlättar utvecklingen av snabbare och mera precisa diagnoser av sjukdomar hos människan när man misstänker epigenetiska rubbningar. Eftersom epigenetiska förändringar kan ske långt innan förändringar i hur arvsanlagen uttrycks kan analyser av mycket små prover med ChILL tidigarelägga diagnoser.

Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel: 018-471 26 60, 070-425 02 31 eller via e-post: Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se

De allra äldsta är den snabbast växande åldersgruppen i världen just nu. Kraven på sjukvård och service för äldre kommer att bli större i framtiden och därför är det viktigt att öka kunskapen om denna grupp. Avhandlingen ingår i en befolkningsstudie, ”Umeå 85+-studien”, som genomfördes i Umeå kommun 2000-2001. Där deltog 253 personer som var 85 år, 90 år samt 95 år eller äldre, boende både på institution och hemma.

Sammanfattningsvis är högt blodtryck, depression och höftfraktur vanligare bland de allra äldsta i norr och de använder fler olika läkemedel än i befolkningar längre söderut. Det råder dock stora variationer inom och mellan åldersgrupper och kön. Kvinnors, men inte mäns, fysiska förmåga försämras med åldern och män hade totalt sett bättre fysisk förmåga än kvinnor. I allmänhet har äldre deltagare och kvinnor sämre hälsa än något yngre och män. Däremot framkom inga ålders- eller könsskillnader i hur man upplever sin hälsa och sitt välbefinnande: Båda skattades som goda av en stor andel bland de tillfrågade. De viktigaste faktorerna för högt välbefinnande är frånvaro av depressiva symtom, att bo hemma, att tidigare haft en stroke och kunnat återvända hem, att inte känna sig ensam och att uppleva få symtom.

Fallolyckor är emellertid ett stort problem i den här åldersgruppen. Under ett halvårs uppföljning föll hälften av dem studerade som bodde på institution och en tredjedel av de hemmaboende personerna. I genomsnitt skulle var sjunde deltagare, och var tredje person som föll, få en höftfraktur under det närmaste året.

Petra von Heideken Wågert är född och uppvuxen på Frösön, Jämtland, och examinerades som sjukgymnast vid Umeå universitet. Efter flera år som doktorand i Umeå bor hon nu i Eskilstuna och har det senaste året varit gästdoktorand vid Mälardalens Högskola, där hon även efter disputationen har anställning vid Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap. Hon kan nås på tel. 016-15 51 02, e-post Petra.Heideken.Wagert@germed.umu.se.

Avhandlingen läggs fram lördagen den 28 oktober vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheterna för geriatrik och sjukgymnastik, och har titeln Health, physical ability, falls and morale in very old people: the Umeå 85+ Study. Svensk titel: Hälsa, fysisk förmåga, fall och välbefinnande bland de allra äldsta: Umeå 85+ studien.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Birgitta Lindmark, Institutionen för neurovetenskap, enheten för sjukgymnastik, Uppsala Universitet.

Studien genomfördes med hjälp av skolhälsovården i Göteborg. I studien jämförs elever som började i fjärde klass höstterminerna 1984, 2000 och 2004. Totalt ingår journaler för 13 000 skolbarn, där skolsköterskan antecknat längd, vikt, ålder och kön.

Resultaten visar att barnen i Göteborg väger betydligt mer idag än för tjugo år sedan. Dubbelt så många barn är överviktiga och fetma har blivit mellan tre och fyra gånger så vanligt bland mellanstadiebarnen.
– Det är många olika faktorer i barnens miljö som dramatiskt förändrats de senaste decennierna och som har lett till viktökningen. Föräldrarnas arbetsliv har förändrats och det har medfört andra matvanor. Familjerna äter oftare framför TV:n eller ute och barnen rör mindre på sig, säger Lauren Lissner, professor i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin.

Sedan år 2000 verkar barnens totala viktökning ha stannat av. Resultaten visar att övervikt och fetma var lika vanligt bland tioåriga pojkar år 2000 som år 2004. Drygt 17 % av pojkarna vägde då för mycket. Under samma period minskade andelen överviktiga flickor från knappt 20 % till strax under 16 %.
– En teori är att tjejerna varit mer mottagliga för den allmänna överviktsdebatten och att det är därför vi ser en minskning hos flickorna men inte hos pojkarna. Skillnaden mellan könen kan också förklaras av olika fritidsvanor, säger näringsfysiologen Agneta Sjöberg.
Andelen underviktiga ökade inte under perioden.

Trots att övervikten minskat de senaste åren var de överviktiga flickorna år 2004 ändå betydligt fler än 1984.
– Även om vi ser en positiv förändring för flickorna är det inte säkert att det är ett trendbrott. Vi måste avvakta och se om minskningen håller i sig. Det kan också röra sig om en tillfällig fluktuation i fetmaepidemin, säger Agneta Sjöberg.

En aktuell studie om barnfetmans utveckling i Stockholm visar liknande resultat som studien i Göteborg.
– Att Stockholmsstudien ger samma bild av barnfetmans utveckling stödjer våra resultat i Göteborg, säger Lauren Lissner.
Studien i Stockholm är utförd vid Centrum för folkhälsa vid Stockholms läns landsting och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Medicine doktor Agneta Sjöberg, telefon: 031-773 68 50, e-post: agneta.sjoberg@allmed.gu.se
Professor Lauren Lissner, telefon: 031-773 68 47, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se
Professor Kerstin Albertsson-Wikland, telefon: 031-343 51 65, e-post: kerstin.albertsson-wikland@pediat.gu.se
Staffan Mårild, överläkare vid Drotting Silvias barn- och ungdomssjukhus, telefon: 031-343 60 84, e-post: staffan.marild@vgregion.se

Ett problem med trä är att sågat virke – brädor och plankor – tenderar att vrida eller kröka sig när de utsätts för fult eller träet torkar efter att ha blivit fuktigt. Detta fenomen minskar träets konkurrenskraft gentemot andra byggmaterial som till exempel stål, betong, aluminium, plast, gips och sten. För sågverken är alltså utmaningen i att producera trä som är så rakt som möjligt och att det förblir rakt när användarna ska börja bygga något av det.

I doktorsavhandlingen Modelling of dynamic and quasistatic events with special focus on wood-drying distortions, med vilken Mats Ekevad disputerar den 27 oktober, beskrivs hur datorsimulering av trätorkning kan utföras och resultatet av sådana simuleringar.

– Målet med forskningsarbetet har varit att utveckla en simuleringsmodell som ska efterlikna den verkliga processen på sågverken så bra som möjligt och dessutom ska man kunna använda simuleringsmodellen för att studera olika föreslagna förbättrningar av processen, säger Mats Ekevad.

– Jag har utvecklat ett antal fungerande modeller för träets uppförande under arbetets gång och en variant av torkningen där träet torkas i ett motvridet läge har testats och resultatet har jämförts med praktiska provresultat.

Det visar sig att modellen fungerar bra och att det färdiga träet blir rakare med denna metod. Simuleringsmodellen är användbar för att förbättra sågverkens tillverkningsmetoder men också för att förbättra olika träprodukters egenskaper.

Mats Ekevad är född och uppvuxen i Hortlax i Piteå kommun.

För pressbild, kontakta universitetets pressansvariga.

Kontaktinformation
Upplysningar: Mats Ekevad, tel. 0910-58 53 77, 073-800 63 27, mats.ekevad@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Avhandlingen analyserar europeiseringsprocessen inom det försvarspolitiska området i termer av policyprocesser på den nationella och den europeiska nivån som flätats samman under åren 1999-2004. Interaktions- och styrformer i processen identifieras, liksom deras utveckling. En förståelse för hur svensk försvarspolitik flätas samman med EU är viktig för att kunna bedöma inriktningen på och behoven för svensk försvarspolitik i framtiden. Kunskap om vilken styrning som följer med europeiseringen av svensk försvarspolitik är också relevant i detta sammanhang, menar Arita Eriksson.

Studien anknyter till den senaste trenden inom Europaforskningen, Europeiseringsforskningen, vilken inriktas på att studera medlemsstaternas förhållande till och transformering relaterat till den europeiska integrationen. I denna studie ses europeisering som sammanflätning av den nationella och den europeiska nivån. Detta perspektiv har valts därför att det kan fånga utvecklingen inom ett policyområde som är ganska löst reglerat och inte karaktäriseras av formellt överlåtande av suveränitet och implementering av direktiv från EU.

Beslutet att EU skulle etablera en militär kapacitet kom att sätta igång en försvarspolitisk integrationsprocess. Sedan 1999 har detta politikområde förts upp på EU: s agenda och utvecklats snabbt, som det verkar utan större påverkan av oenigheter i utrikespolitiska spörsmål. Den försvarspolitiska processen inom EU förefaller ha en egen dynamik.

Försvarspolitikens europeisering analyseras i studien utifrån tre dimensioner: problem, lösningar och deltagande, vilka illustrerar olika former av kopplingar mellan den nationella och den europeiska nivån. Sammanflätningen omfattar både strukturer och politik och tydliggörs i det politiska språket, i olika former av organisering och i konkreta beslut avseende försvarspolitikens inriktning. De sammanflätade lösningarna antar också successivt interaktions- och styrformer som är mer krävande. Utgångspunkten för studien var att Sverige är ett unikt fall av nationell försvarspolitik, styrd av särskilda villkor. Givet studiens slutsatser finns anledning att ompröva denna utgångspunkt.

Avhandlingens titel: Europeanization and Governance in Defence Policy: The Example of Sweden

Kontaktinformation
Mer information:
Arita Eriksson, Institutionen för Säkerhetspolitik och Strategi, Försvarshögskolan, Stockholm, e-post arita.eriksson@fhs.se Tel: 08-5534 2747

Hos medelålders och yngre personer är det normalt och friskt att blodtrycket sjunker nattetid. Hos äldre däremot kan ett lågt blodtryck på natten leda till syrebrist i vissa delar av hjärnan. Problemet är att är dessa äldre kanske inte upptäcks vid vanliga blodtrycksmätningar, som ju alltid brukar göras på dagen.
– Dessa patienter kanske till och med har högt blodtryck på dagen. Om de då får blodtryckssänkande medicin av sin läkare, så kan det leda till alldeles för lågt blodtryck på natten, säger invärtesmedicinaren och geriatrikern Faina Reinprecht.
Hennes avhandling, som läggs fram vid Lunds universitet i dagarna, bygger på en uppföljning av gruppen ”1914 års män” i Malmö, som undersökts vid 68 och 81 års ålder.
I en av studierna mättes blodtrycket hos 81-åringarna under 24 timmar med hjälp av en enkel bärbar utrustning. Blodflödet i vissa delar av hjärnan, som har med tankeförmåga och minne att göra, mättes också. Studien visade ett samband mellan lågt blodtryck på natten och sämre genomblödning i centrala delar av tinningsområdet, en del av hjärnan som är särskilt känslig för episoder av lågt blodtryck. Hos personer med högt blodtryck under dagen var detta samband starkare än hos personer som alltid hade lågt blodtryck.
– Sådana personer upptäcker man bara om man testar blodtrycket under ett helt dygn. Det görs ju normalt inte inom vården idag, men det kanske borde göras i större utsträckning? kommenterar Faina Reinprecht.
Hon och den forskargrupp hon ingår i, som leds av professor Sölve Elmståhl, kommer att fortsätta studera kopplingen mellan lågt blodtryck och hjärnförmåga. Nästa steg blir att belägga sambandet mellan dålig genomblödning av hjärnan och demens och andra hjärnskador.

Mer information Faina Reinprecht, 040-333370, faina.reinprecht@skane.se, eller Sölve Elmståhl, 040-331973, Solve.Elmstahl@med.lu.se.
En svensk sammanfattning av avhandlingen finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in författarens namn i sökrutan.

Avhandlingen om krigaren, den materiella kulturen och det militariserade samhället baseras på de senaste årens arkeologiska utgrävningar av Birkas Garnison, och tar upp Birkakrigarnas organisation, tillhörighet och internationella kontakter. Frågorna rör också krigarnas roll i det vikingatida Birka.

– Att Norden under vikingatid var ett isolerat samhälle och att dess kanske mest kända invånare var våldsamma värstingar är en myt. Den nordiska krigareliten var väl medveten om vad som hände i den kända världen. Och den tog en aktiv del i utvecklingen, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson.

Vapen och utrustning men också stridsteknik och klädedräkt berättar om långväga politiska och diplomatiska kontakter. Spåren av kontakter med folkgrupper kring Svarta havet, stäppnomader och araber är uppseendeväckande. Andra influenser kom från det östromerska Bysans, och från Västeuropeiska franker och anglosaxer. De nordiska krigarnas framgångar berodde inte bara på skeppen och på ett skrämmande rykte utan lika mycket på erfarenhet och skicklighet i stridskonst, fälttåg och befästningsbyggande, berättar Charlotte Hedenstierna-Jonson.

– Det vikingatida samhället var i mångt och mycket ett militariserat samhälle, uppbyggt kring och genomsyrat av krig och konflikter. Hela samhället påverkades av de ideal och värderingar som detta förde med sig. Krigaridealet hade en central roll, något som avspeglade sig såväl i vardagen som i kulten, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson.

På Birka växte det fram en kulturell yttring som var tydligt präglad av platsens många internationella kontakter. Skandinavisk form blandades med arabisk, stäppnomadisk och bysantinsk, med dyrbar import och avancerat hantverk. Denna kultur blev ett kännetecken för invånarna i flertalet handelscentra efter de östliga färdvägarna på vägen från Birka till Bysans, och krigarna fungerade som kulturbärare.

Avhandlingens titel: The Birka Warrior – the material culture of a martial society

Ytterligare information
Charlotte Hedenstierna-Jonson, doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, mobil 0703710717, e-post chj@arklab.su.se

För bild, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.

Intresset för egenföretagarnas roll i samhällsekonomin har ökat under det senaste decenniet. Att bli egenföretagare kan vara ett sätt för dem utan arbete att skapa en sysselsättning åt sig själva och de nya, ofta små, företagen antas kunna vara en viktig drivkraft bakom ekonomisk tillväxt. Att starta ett eget företag kan också i förlängningen innebära att arbete skapas åt andra.

– Det är av därför viktigt att få en ökad förståelse för vilka det är som blir egenföretagare, hur egenföretagarna uppfattar sin livssituation vad gäller arbete och hälsa, om det finns inkomstskillnader mellan olika grupper av egenföretagare, till exempel infödda och invandrare, och vilka faktorer som påverkar benägenheten att lämna egenföretagande, säger Pernilla Andersson vid Institutet för Social Forskning (SOFI) som i sin avhandling studerat dessa aspekter av egenföretagande på svenska data.

Vilka det är bland de anställda som blir egenföretagare studeras i en av de fyra uppsatserna i avhandlingen. Anställda som har en lägre inkomst än vad man kan förvänta sig utifrån deras egenskaper, såsom ålder, utbildning och vart man bor, blir egenföretagare i större utsträckning än anställda som får den förväntade inkomsten.

– Men de som har en högre inkomst än vad man kan förvänta sig utifrån deras egenskaper blir också egenföretagare i större utsträckning än vad anställda som har en inkomst i nivå med den förväntade, säger Pernilla Andersson.

Inkomstskillnader mellan infödda och invandrare som är egenföretagare undersöks i en annan av uppsatserna. Egenföretagare som är födda i icke-västliga länder har betydlig lägre inkomster från egenföretagande än vad infödda egenföretagare har.

– En möjlig förklaring är att invandrarföretagare accepterar lägre inkomster än vad infödda gör. Detta kan i sin tur bero på att alternativet till egenföretagande för invandrare oftare är arbetslöshet medan alternativet för infödda oftare är att vara anställd, säger Pernilla Andersson.

Skillnaden mellan infödda och invandrare som är egenföretagare är också väsentligt större än motsvarande skillnad bland anställda.

Det är inte bara viktigt att nya företag startas utan det är också viktigt att de nya företagen överlever. Faktorer som påverkar sannolikheten att lämna egenföretagande undersöks i en av uppsatserna. Omkring en tredjedel av dem som startade ett företag 1999 lämnade egenföretagande under det första året.

– Det finns stora skillnader mellan olika grupper beträffande vad som händer när man lämnat egenföretagande. Bland icke-västliga invandrare är det till exempel vanligare att lämna egenföretagande för arbetslöshet än vad det är bland infödda, säger Pernilla Andersson.

Avhandlingen innehåller också en uppsats om skillnader i välbefinnande mellan egenföretagare och anställda.

Avhandlingens titel: Four Essays on Self-Employment

Ytterligare information
Pernilla Andersson nås på tfn 070- 742 15 05, 08-16 34 47, e-post Pernilla.Andersson@sofi.su.se

För bild, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se

I takt med att olje- och elpriset stiger har intresset för alternativa uppvärmningskällor ökat kraftigt. Solvärme är en helt förnyelsebar energiteknik och redan nu ett konkurrenskraftigt alternativ till el och fossila bränslen.

– Genom att övergå till solvärme kan husägaren minska sina varmvatten- och uppvärmningskostnader, och samtidigt, eftersom solen skiner gratis, bli mindre känslig för marknads- och prisutvecklingen, säger Tobias Boström.

Ett solfångarsystem fångar upp solljus och omvandlar solenergin till värme som sedan kan användas till varmvatten och uppvärmning eller kylning av byggnader, till skillnad mot solceller som omvandlar solljuset till el. Den begränsande och dyraste komponenten i en solfångare är solabsorbatorytan, som fångar in solljuset och omvandlar den till värme. Genom absorbatorn strömmar ett värmemedium, oftast vatten, som tar upp och leder bort värmeenergin till en ackumulatortank där solvärmen kan lagras.

Den nyutvecklade absorbatorn består av nanopartiklar av nickel inbäddade i aluminiumoxid. Framställningsprocessen bygger på en nyutvecklad lösningskemisk process. En solabsorbatoryta skall vara högabsorberande av solljus men samtidigt undvika att stråla ut den absorberade energin i form av infraröd värmestrålning. De måste även vara stabila under lång tid under de förutsättningar som råder i solfångare i drift. Processen för ytbeläggning får dessutom inte vara miljöbelastande.

– En stor fördel med den nya lösningskemiska metoden är att man kan belägga vid normalt lufttryck, vilket gör denna metod enklare och billigare jämfört med dagens teknik som kräver vakuum i tillverkningssteget, säger Tobias Boström.

Den nyframtagna absorbatorn fångar upp 97 procent av solstrålningen och förlorar endast 5 procent i form av värmestrålning. Dessa värden är bättre än för dagens vakuumtillverkade solabsorbatorer. Absorbatorn är också mycket långtidsstabil och klimatbeständig.

Den lösningskemiska processen ska nu skalas upp till industriell nivå. Ett samarbete med en industriell partner har inletts och förhoppningen är att den nya patenterade absorbatorytan ska finnas tillgänglig för marknaden om några år.

Bildtexter:
1. Schematisk bild över ett solfångarsystem. Solen värmer upp absorbatorn i solfångaren som i sin tur värmer vatten som strömmar genom absorbatorn. Det solvärmda vattnet värmeväxlas med kallt vatten i ackumulatortanken. (Bifogas pressmeddelandet)

2. Bilden visar integrerade fasadsolfångare som tar vara på instrålad solenergi. (fås via Anneli Waara, 018-471 1974)

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tobias Boström, tel: 018-471 37 83, 073-207 59 29, e-post: Tobias.Bostrom@angstrom.uu.se