Det finns också en spänning mellan företagskulturen med ledarrollen och samhällskulturen med medborgarrollen. Dessa båda kulturer har olika moral, vilket skapar dubbelmoral och etiska dilemman för företagsledaren. Rollen som företagsledare blir konstruerad så att den styr människan – medborgaren – bakom rollen. Den samhällsengagerade individen blir bara en skuggroll. Retoriska och andra ritualer hjälper oss att leva med dubbelmoralen (”Etik är viktigt, men timingen är inte rätt nu!”) – men ritualerna hindrar oss samtidig att göra något åt de etiska problemen. Eller med ”livslögnen” som den norska dramatikern Henrik Ibsen skulle ha sagt det. Etiken förenklas till spelregler och empati och omsorg försvinner. Etiska problem förenklas till att handla om juridiska frågor.

I avhandlingen föreslås några möjliga lösningar:
Den allmänna moralen måste vara huvudsaken också i företagskulturen och i alla subkulturer med tillhörande roller. Det kan lösa problemen med dubbelmoral och svårigheten till integritet. Etiken måste lyftas fram som näringslivets främsta värde. Etiken skall vara målet – lönsamheten är alltid medlet.

Detta skulle kunna åstadkommas bland annat genom att:

· Rollkonstruktionen ses över så att etiken får utrymme. Ledaren skall vara huvudansvarig för helheten och etiken, men också specialisten/yrkesrollen måste ha ett etikansvar – utöver att ha specialansvar för sin arbetsuppgift.

· Näringslivets ledare måste gå först i arbetet med att ändra grundelementen i näringslivets kultur. Att väcka etiska frågor kan krocka med den gällande (kanske oetiska) moral som finns på arbetsplatsen. Genom att göra detta, och stå emot de konservativa krafter som finns, åstadkommer ledaren en förändring.

· Etiken kan förvisso förenklas till spelregler i en del praktiska situationer, men empati och omsorg måste alltid finnas med.

Tid för disputation: tisdagen den 5 september kl 13
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Jörn Bue Olsen
Avhandlingens titel: ”Om doble normer i naeringslivet – etikken i tidsklemma”

Kontaktinformation
Jörn Bue Olsen, mobil +47 91639463, e-post jorn.bue@online.no

Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Både humanister och naturvetare som ger sig in på att försöka överbrygga klyftorna sig emellan blir ifrågasatta och kritiserade, oftast från representanter från den ”andra” kulturen. Humanister får kritik för att de saknar grundläggande förståelse för naturvetenskap, naturvetare får kritik för att de gör onyanserade uttalanden om humaniora.

Emma Eldelin undersöker i sin avhandling vid Tema kommunikation, Linköpings universitet, den debatt som förts i Sverige med utgångspunkt just från begreppet ”de två kulturerna”. Begreppet myntades av den brittiske vetenskapsmannen och författaren C. P. Snow 1959.

– Skillnaden, säger hon, är att naturvetare som skriver skönlitterärt eller essäistiskt, och som ger sig in i samhällsdebatten, mer självklart betraktas som överbryggare av ”de två kulturerna”, medan debattörer från den humanistiska sidan som engagerar sig i naturvetenskapen inte alltid uppfattas så.

Emma Eldelin lyfter fram svenska ”överbryggare” som P C Jersild, Elisabeth Hermodsson, Peter Nilson, Georg Klein och Erland Lagerroth. Den mest respekterade överbryggaren är författaren Harry Martinson.

Den allsidigt bildade människan, renässansmänniskan, är kanske ett ouppnåeligt ideal. Men försök görs, exempelvis i form av kurser som ”Fysik för poeter”, som arrangerats i Uppsala. Flera tekniska högskolor satsar idag också på att ge civilingenjörer kunskaper i humanistiska ämnen.

Kontaktinformation
Emma Eldelin disputerar i Tema Kommunikation den 19 september. Avhandlingen heter ” ’De två kulturerna’ flyttar hemifrån. C.P. Snows begrepp i svensk idédebatt 1959-2005.” Emma Eldelin nås på 013 – 28 22 10, e-post: emma.eldelin@tema.liu.se.

Närmast kommer Per Flensburg från Växjö universitet där han arbetat sedan 1996, sedan 2002 som professor. Inspirerad av Laboratorium för interaktionsteknologi vid Högskolan Väst bildade han 2002 ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Växjö med namnet CeLeKT, Centre for Learning and Knowledge Technologies.
Per Flensburgs inriktning social informatik handlar om två saker. Den ena är vad IT har för konsekvenser för verksamhet och samhälle. Den andra är hur man kan använda IT för att skapa ett bättre samhälle och en bättre verksamhet.
Redan i den egna avhandlingen från 1986 ställde han frågan om brukarna kunde utveckla sina egna datasystem.
– Det vore det ultimata brukarinflytandet. Och under vissa förhållanden kunde de det.
Framtida utmaningar inom forskningen ser han inom den offentliga förvaltningen och inom det som lite slarvigt kan kallas för 24-timmarsmyndigheten.
Det som lockade honom till Högskolan Väst var främst att han kände till forskarmiljön där.
– Ett härligt gäng med fin stämning.
I nuläget arbetar han i sluttampen på ett EU-finansierat forskningsprojekt – Crosswork – om bilindustrin, om automatiskt genererade workflowsystem mellan olika bilfabriker.
Anna-Maria Blomgren, prefekt på Institutionen för ekonomi och informatik, ser i Per Flensburg en ytterligare förstärkning av forskningsmiljön på institutionen.
– Han kommer in som en vitamininjektion i en fungerande forskningsmiljö som alltid haft ganska gott om externa forskningsmedel, säger hon.
Senast i våras fick man dit drygt 7 Mkr inom ramen EU-programmet Mål 2 Västra, där ett projekt gäller fälttest av vårdteknik och ett kompetensutveckling i nätverkande småföretag.
– Per Flensburg kommer att ge ytterligare energi, med nytt blod, nya idéer och perspektiv. Hans inriktning mot social informatik känns rätt att satsa på. Exempelvis hela vårt utbildningsprogram IT-användning och samhällsutveckling är centrerat kring den inriktningen av informatik, hur informatiken kan vara till nytta i det offentliga, säger Anna-Maria Blomgren.
Informatikstudenterna på Högskolan Väst får nu redan på grund- och introduktionskurser träffa en undervisande professor som i nuläget undervisar till 70 procent, vid sidan av forskningen.
– Jag tycker mycket om att undervisa. Jag vill introducera en akademisk kultur, ett vetenskapligt förhållningssätt redan till nybörjarstudenterna. Jag tycker det är bra att använda en professor så. Det är en utmaning, en skyldighet och en plikt, säger Per Flensburg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Per Flensburg, 0520-223569, 0733-146413, per.flensburg@hv.se

Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134

Lagstiftningen om anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från annan arbetsrätt på flera punkter: i) Arbetsgivaren är inte skyldig att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, ii) arbetstiderna är längre, iii) det finns inga krav på saklig grund för uppsägningar, iv) inspektion av arbetsmiljön får bara ske på begäran. EG-direktiv har bevarat eller förstärkt skillnaderna mellan husligt arbete och annat arbete. Det finns inte heller några fackliga organisationer eller kollektivavtal på området. Bristande kunskap och information liksom bristen på tillsyn och sanktioner gör att lagstiftningen om husligt arbete är nästan osynlig i rättsliga sammanhang. En särskild lagstiftning, särskilda arbetstillstånd och särskild arbetsförmedling har bidragit till att arbete i hushåll inte ses som ett ”riktigt arbete”. I hushållstjänsteföretag däremot liknar villkoren annat arbete, men också där finns vissa skillnader.

God tillgång på arbetskraft
Reglerna om fri rörlighet för EU-medborgare ökar tillgången på arbetskraft för privata hushåll i Sverige, men det finns varken fackliga organisationer eller myndigheter som ställer några krav på anställningsförhållandena. För medborgare i andra länder krävs arbetstillstånd. Reglerna för arbetstillstånd för arbete i privata hushåll är idag i stort sett samma som för andra yrken. Ett undantag är arbetstillstånd för arbete som au pair, där den tillåtna arbetstiden är kortare, minimilönen lägre och tillståndstiden kortare än för andra yrken. Förmedlingen av hushållstjänster görs mest via privata förmedlingar, till exempel au pair-agenturer.

Hur många arbetar med hushållsnära tjänster?
Det är svårt att uppskatta antalet personer som arbetar med hushållstjänster, eftersom en stor del av arbetet utförs utan att arbetsgivaren betalar skatt eller sociala avgifter, men omfattningen är relativt stor och förefaller öka över tiden. Det är oftast fråga om enskilda personer som har ett avtal direkt med den som vill ha arbetet utfört, men dessutom finns det ett antal hushållstjänsteföretag med cirka 1 000 anställda. De anställda är ofta utrikes födda och nästan alltid kvinnor.

Kontaktinformation
Rapport 2006:7 ”Regleringen av arbetsmarknad och anställningsförhållanden för hushållstjänster” är skriven av Catharina Calleman, Juridiska institutionen, Umeå universitet, tel: 0733-16 06 95 eller 090-786 77 11, e-post: catharina.calleman@jus.umu.se

Forskarna Katarina Pettersson och Charlotta Hedberg har undersökt kvinnors och mäns företagande inom branschen vård och omsorg ur ett entreprenörskaps- och ett genusperspektiv. Till vård- och omsorgsbranschen räknas bland andra privata läkare, tandläkare, kiropraktorer, privat barnomsorg och äldreomsorg. De har utgått ifrån officiell statistik för att kartlägga gynnsamma miljöer för att starta och driva företag inom vård och omsorg.

– Enligt vår undersökning har Stockholm flest företagare inom branschen. Andelen kvinnliga företagare inom vård och omsorg i länet är cirka 66 procent, vilket kan jämföras med alla företagare i alla branscher i Sverige där omkring 75 procent är män. Den största gruppen företagare inom vård och omsorg i Stockholms län är kvinnor som driver enskild firma inom hälso- och sjukvårdsområdet, säger Katarina Pettersson, tidigare forskare vid Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet, numera verksam vid Nordregio och Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

19 företagare inom vård och omsorg i Stockholms län har djupintervjuats, varav 11 kvinnor och 8 män. Endast sju av dem har någon anställd utöver företagaren själv. Många har föräldrar som varit företagare. Av de 11 kvinnorna har 10 kvinnor barn, och 7 av de 8 männen.

– Det främsta motivet för att starta och driva företaget är att man ”vill driva en idé”. För många är kärninnehållet i idén att hjälpa eller ta hand om människor på ett eller annat sätt, en ambition som inte alltid har fått utrymme i deras tidigare yrkesliv utan varit ett skäl att starta eget. Många anser också att det har ett värde i sig att driva ett företag och har en vilja att förverkliga sig själva och få rimliga villkor för sin verksamhet, säger Katarina Pettersson.

Företagarna är innovativa dels genom att de startat företag och dels genom att de ofta präglas av en stark vilja att fortlöpande utveckla sina idéer och sin verksamhet. De är också ”nätverkande” genom att de startar och driver sina företag i nära samspel med andra, till exempel andra företagare inom samma område, tidigare kollegor och uppmuntrande kunder.

Många av kvinnorna har under småbarnsåren anpassat sitt företagande till att de tagit ett huvudansvar för barnen. Även männens företagande sker i nära samspel med familjen, i några fall på så sätt att de är så uppslukade av företagandet att de är helt beroende av att deras partner tar ansvar för barn och hem. Genomgående finns en skillnad mellan sammanboende kvinnor och män så att kvinnorna har huvudansvaret hemma.

Projektet har finansierats av VINNOVA (Verket för innovationssystem), inom ramen för FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner, vilket drivits av Sveriges kommuner och landsting, Trygghetsfonden och VINNOVA.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Katarina Pettersson, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, mobil 070-979 88 57, Katarina.Pettersson@gender.uu.se

För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Studenterna på SSE MBA är mellan 25 och 46 år och har i genomsnitt varit ute i arbetslivet i sex och ett halvt år. Redan andra veckan på utbildningen kommer MBA-klassen att åka till Åhus och Vin & Sprit, för att få en introduktion till den första av två så kallade ”Live Master Cases” som klassen kommer att jobba med under året. Upplägget med ”skarpa” projekt från näringslivet där studenterna följer och medverkar i företagens strategiarbete är unikt för SSE MBA. Det första projektet kommer alltså innebära att de får jobba med ett av världens starkaste varumärken, Absolut Vodka.

Flera av de studenter som skrivs in detta år har fått generösa stipendier från stora svenska stiftelser. Stipendierna täcker delar av utbildningsavgiften.

– Vi är väldigt tacksamma för de bidrag i form av stipendier som kommer från Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Hans Stahle Stiftelse och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, säger Örjan Sölvell, Dean för SSE MBA. Stipendierna är nya för i år och jag tar det som ett tecken för MBA-programmets framgång.

Kontaktinformation
Örjan Sölvell, Dean SSE MBA
Tel: 08-736 9503
E-post: orjan.solvell@hhs.se

Den 1 september lägger Eva Lundgren vid Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, fram sin avhandling ”Lek med lust – balettuppsättningar på stockholmsoperan 1931-1938: Theatertanz, genusaspekter och historieskrivning”. Med sin avhandling vill Eva Lundgren visa hur olika infallsvinklar och ideologier resulterar i olika danshistoriska beskrivningar av koreografen Julian Algo. I avhandlingen utgår hon från Julian Algos bakgrund som framträdande koreograf inom tysk Theatertanz.

– Hans uppsättningar i Stockholm ser jag som stilblandade och lekfulla gestaltningar av genus och sexualitet som togs väl emot på trettiotalet. Jag vill problematisera bilden av Algo i svensk danshistoria där han inte sällan har beskrivits som okunnig inom klassisk balett och med lättviktiga uppsättningar. Men klassisk balett var inte alls tongivande i den experimentella och stilblandande Theatertanz som var Algos bakgrund, och kan knappast ha varit vad Operan förväntade sig när Algo anställdes, däremot har klassisk balett varit norm i delar av historieskrivningen om honom, säger Eva Lundgren.

Hon tar även upp tidskriften Scenens kritik, eller snarare angrepp på dåvarande operachefen John Forsell, Julian Algo och några av Operans kapellmästare med judisk bakgrund.

De baletter som tas upp i avhandlingen kom till stor del från Ballet Russes repertoar, men perioden omfattar också uruppförandet av Orfeus i sta’n med nykomponerad musik av Hilding Rosenberg.

Disputationen äger rum den 1 september kl.13.00, Stockholms universitet, Humanisthusets hörsal (f.d. Manne Siegbahn-laboratoriet), Frescativägen 24, Stockholm.

För ytterligare information kontakta:
Eva Lundgren, doktorand Institutionen för musik- och teatervetenskap, mobil 070-4824415, e-post e.lundgren@bredband.net
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Fakta om Julian Algo:
Julian Algo (1899-1955), Operans balettmästare 1931-1952, född och uppvuxen i Ulm, svensk medborgare 1937, levde i Stockholm fram till sin död. Under tjugotalet var Algo bland annat dansare på Operan i Berlin, partner till koreografen Yvonne Georgi och balettmästare i Duisburg. Algo var utbildad inom både modern dans och klassisk balett. På stockholmsoperan satte Algo upp tolv baletter, varav nio under 1930-talet, samt gjorde koreografier till 26 operor mellan 1931 och 1952.