Nyhet Arkiv - Sida 1275 av 1662

Avsnitt ett handlar om övervikt och sänds i Kunskapskanalen på torsdag kväll. I programmet möter vi Bengt som kämpat mot kilona hela sitt liv.
– Vi vill visa att små förändringar kan ge ett liv som är både lättare och roligare att leva. I programmen får vanliga patienter berätta hur de själva upplever sin situation och vad de har gjort för att ändra sin livsstil, säger Sahlgrenska akademins projektledare Ernst Nyström.
Föreläsare i kursens första program är docent Jarl Torgerson och professor Peter Friberg.

Universitetskursen är helt webbaserad och startar den 16 oktober. Avklarad kurs ger fem högskolepoäng. Tio fristående, halvtimmeslånga avsnitt kommer att sändas i TV. Till varje avsnitt ska deltagaren också läsa kurslitteratur och i slutet av kursen ska varje elev skriva en uppsats.
– Vi på Sahlgrenska akademin är väldigt duktiga på livsstilssjukdomar och TV-kursen är ett sätt för oss att föra ut de senaste forskningsrönen till den breda allmänheten, säger Ernst Nyström.
Avsnitten går också att se på Internet eller köpa på DVD.

Alla som är behöriga får nu möjlighet att följa kursen. Sista ansökningsdag är den 8 september. Redan nu är det klart att hundratals medarbetare inom Volvokoncernen och Västra Götalandsregionen erbjuds att följa kursen. Deras gemensamma hälsoprojekt Livsstil i Väst har stått för en stor del av produktionskostnaden.

Livet och hälsan sänds i Kunskapskanalen torsdagar klockan 22.00 med repris fredagar klockan 18.30. TV-programmen är producerade av Universitets-TV i samarbete med Sahlgrenska akademin. Utbildningsradion har köpt rätten att sända serien.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Ernst Nyström, telefon: 070-878 35 46, e-post: ernst.nystrom@medic.gu.se

Att barn med medfödd ryggmärgsskada ofta har försämrad bentäthet är känt sedan länge, men nu visar en studie för första gången att också vuxna med ryggmärgsbråck riskerar att utveckla benskörhet. I studien mättes bentätheten hos 21 vuxna patienter med ryggmärgsbråck i Göteborg och Borås.
– Våra mätningar visade att var tredje av patienterna hade minskad bentäthet. Alla patienter i studien var unga vuxna och det är iögonfallande att så många hade försämrad bentäthet, säger läkaren Kirsi Valtonen.

Benskörhet kallas också osteoporos. Sjukdomen innebär en ökad risk att få frakturer eftersom kroppens ben är mer bräckliga. Bentäthet mäts vanligen i ländryggen och i ena höften. I Kirsi Valtonens studie var bentätheten oftare minskad i höften och bara några få patienter hade minskad bentäthet i ländryggen.

Det fanns både rullstolsburna och gående patienter i studien men förmågan att gå tycktes inte ha störst betydelse för bentätheten.
– Istället är andra riskfaktorer mer betydelsefulla, som nedsatt njurfunktion, opererad urinblåsa och användning av vissa mediciner. Dessa faktorer verkar förstärkas om patienten dessutom är rullstolsburen, säger Kirsi Valtonen.

Resultaten visar att sjukvården borde vara mer medveten om risken för osteoporos hos vuxna patienter med ryggmärgsbråck. Om patienten också har andra riskfaktorer bör bentätheten mätas.
– Risken för osteoporos kan också enkelt minskas med ett tillskott av kalcium och D-vitamin. Den som har ryggmärgsbråck kanske inte går ut lika ofta som en frisk person och den som får mindre sol bildar också mindre D-vitamin, säger Kirsi Valtonen.

Avhandlingen visar också att ryggmärgsskadade arbetar i förhållandevis hög utsträckning. Av 230 vuxna patienter svarade 50 % att de förvärvsarbetade. Siffran kan jämföras med den svenska befolkningen i allmänhet, där 75 % arbetar.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, sektionen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Medical problems associated with spinal cord lesions – impact on functioning

Avhandlingen försvaras fredagen den 1 september, klockan 09.00, föreläsningssal 2118, Hälsovetarbacken, Hus 2, plan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kirsi Valtonen, leg läkare, telefon: +358 50 596 1509, e-post: kirsi.valtonen@pp.inet.fi

Handledare:
Professor Eira Viikari-Juntura, telefon: +358 40 736 92 59, e-post: eira.viikari-juntura@ttl.fi
Professor Lauren Lissner, telefon: 031- 773 68 47, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se
Docent Hannu Alaranta, telefon: +358 40 528 82 54, e-post: hannu.alaranta@invalidiliitto.fi

Att kunna mäta förekomst och aktivitet hos biologiska molekyler är centralt inom medicinsk forskning och diagnostik, läkemedelsutveckling, miljöforskning och forskning kring biologiska vapen. Men vissa frågeställningar kan man ännu inte ta itu med, eftersom det inte finns några metoder för att mäta det man vill mäta. Vid Uppsala universitet finns världsledande forskning som syftar till att utveckla sådana nya molekylära metoder.

Den metod som nu publiceras i den ansedda tidskriften Nature Methods kan analysera specifika genfragment eller proteiner på ett nytt sätt; den mäter det faktiska antalet istället för koncentrationen. Detta innebär i teorin extremt hög känslighet och precision, samtidigt som flera olika molekyler kan analyseras samtidigt.

– Det är precis detta man behöver vid analys av biomolekyler. Metoden är ett verktyg för forskning och diagnostik som vi tror kan få stor betydelse på en rad områden inom life-science. Tekniken har en prestanda som har potential att slå alla befintliga metoder, säger docent Mats Nilsson, som lett studien.

I dag är det till exempel svårt att bestämma antalet genkopior. Tidigare har man trott att alla människor har lika mycket av alla gener, men idag vet man att de förekommer i varierande antal hos olika individer och att detta faktum kan kopplas till sjukdomar eller ”normala” biologiska egenskaper, såsom färgseende. Ett annat svårt område handlar om att kunna påvisa biologiska vapen i form av virus eller bakterier. I det fallet vet man ju sällan vad man letar efter, utan måste använda ett brett spektrum av tester. Forskargruppens nya metod har testats på bakterieprover, och resultatet visar att den klarar att skilja den sjukdomsalstrande bakterien Vibrio kolera från en annan, mycket snarlik bakterie.

– Det är viktigt att visa att den fungerar på någonting ”riktigt”. Den här metoden är generell, och underlättar just sökandet efter ”nålar i höstackar”, säger Mats Nilsson.

Projektet har finansierats av försvarets nanoteknologiprogram, Uppsala BioX, samt EU-projektet MolTools.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Mats Nilsson, tel: 018-471 48 16, 073-053 78 76 eller via e-post: Mats.Nilsson@genpat.uu.se

-Beläggning är en mycket vanlig metod för textil beredning, men elektriskt ledande polymerer har inte tidigare använts, säger professor Mikael Skrifvars, institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås, som har varit projektledare för det tvärvetenskapliga projektet med namnet ”Antistatiska och el-ledande beläggningar för textila material”. Weronika Rehnby från institutionen Textilhögskolan har ansvarat för det praktiska forskningsarbetet i projektet, som för övrigt har finansierats av Stiftelsen för Kunskap och Kompetens (KK-stiftelsen).

Treårig fortsättning ?
Projektet avslutades i maj 2006 men den 22 augusti återträffades högskolans och textilföretagens representanter i projektgruppen för ett avslutande möte, där man summerade erfarenheter och resultat – och diskuterade en eventuell fortsättning.
– Vi kommer att diskutera om vi ska skriva en ny ansökan till KK-stiftelsen om anslag till vidare forskning. Om det blir ett nytt projekt bör målet vara att vi söker forskningsmedel för ett treårigt projekt, mindre än så är inte meningsfullt, säger projektledaren tillika professor Mikael Skrifvars på institutionen Ingenjörshögskolan.
Även om ett treårigt forskningsprojekt inte skulle bli verklighet poängterar Skrifvars och Rehnby att Högskolan i Borås har för avsikt att ta tillvara de kunskaper som bildats genom förstudien.
-Blir det inget stort projekt kommer vi ändå att fortsätta forskningen i form av mindre forskningsprojekt, till exempel examensarbeten både på Textilhögskolan och Ingenjörshögskolan, säger Mikael Skrifvars och Weronika Rehnby.

Sonderat terrängen
I förstudieprojektet har man studerat vilka elektriskt ledande polymerer som finns att få på marknaden och därefter testat dessa i laboratorieförsök. Slutligen har man gjort bestrykningsförsök i den pilotanläggning som finns på Institutionen Textilhögskolan. Vid försöket har man utvärderat de tekniska möjligheterna att använda dylika elektriskt ledande polymerer vid tillverkning av textila material i större skala.
-Resultaten har varit givande, och har klart visat att det finns en potential med dessa material, säger Mikael Skrifvars.

Intressanta användningsområden
Elektriskt ledande textila material har flera intressanta användningsområden.
– Till exempel kan man tillverka textilier som har antistatiska egenskaper, det vill säga de samlar inte smuts och damm så lätt. De kan också användas i så kallade smarta textilier, där man använder elledningsförmågan för informationsöverförning, eller för att koppla ihop sensorer, förklarar Mikael Skrifvars.
Men trots hög potential återstår en hel del utvecklingsarbete innan elektriskt ledande textila material kan dyka upp på marknaden.
-Textilier som innehåller elektriskt ledande polymerer ska ha samma egenskaper som ett vanligt tyg, samtidigt som ledningsförmågan ska vara oförändrad även om textilen exempelvis böjs, slits och tvättas, menar Weronika Rehnby och fortsätter:
-Utmaningen nu, inför en eventuellt nu ansökan, är att visa på att det finns ett djup i att gå vidare med forskningen, förutom att det är till gagn för produktutvecklingen på textilföretag. Det textila är ett komplext område.

Modifiera fibrerna möjligt redan idag
Förstudien har fokuserat på att bestryka ett textilt material med en pasta som innehåller elektriskt ledande polymerer, eller så kallade konduktiva polymerer. En tänkbar fortsättning skulle kunna vara att titta på hur man istället kan modifiera själva fibrerna vid tillverkningen av polymerfibern.
-Det finns utrustning på Högskolan i Borås redan idag för att göra detta, säger Skrifvars.

Lyckat kompetensutbyte
Förstudien har givit såväl Textilhögskolan och Ingenjörshögskolan som FOV Fabrics och Almedahl-Kinna ny kunskap som kan komma till nytta. Framför allt nämner såväl textilföretagen om högskolan att man fått ökad kunskap i vad som finns på marknaden idag i form av analys- och mätmetoder, olika typer av polymerer och så vidare.
-Det har varit fruktbart att ta del av varandras kompetens och kontaktnät, säger Weronika Rehnby.
-Vi har lärt oss lite nya tekniker att mäta och säkerställa konduktivitet på, tillägger Ellinor Niit, produktutvecklingschef på FOV Fabrics.
Själva metoden att bestryka textila material med elektriskt ledande polymerer kan dock inte användas ännu i produktion.
-Det måste vara mycket långt tekniskt applicerbart för att vi ska kunna tillämpa det i produktionen, förklarar Anna Johansson, produktutvecklare på Almedahl-Kinna.

FAKTARUTA EL-LEDANDE POLYMERER:
I dag kan man införa elektriskt ledande material i textilier genom att använda sig av metalltrådar, men ett problem är att dessa har helt olika textila egenskaper jämfört med de fibrer som används i textil.
Upptäckten att polymerer kunde göras elektriskt ledande fick Nobelpriset år 2000, och har revolutionerat tänkesättet gällande plaster, i och med att plaster traditionellt är elektriskt isolerande. Nu är det dock möjligt att tillverka plaster som är elektriskt ledande genom att blanda i dessa elektriskt ledande polymerer med plasten man vill använda.
För syntetiska fibrer som används i textilier, är detta även i princip möjligt. Man kan smältspinna polymerfibrer från plastblandningar som innehåller elektriskt ledande polymer.
Man kan även blanda i den elektriskt ledande polymeren i en bestrykningspasta, som man belägger en textil med. På så sätt får man en elektriskt ledande yta.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mikael Skrifvars, professor, Institutionen Ingenjörshögskolan
E-post: mikael.skrifvars@hb.se
Telefon: 033-4354497
Mobiltelefon: 0708-196146

Weronika Rehnby, universitetsadjunkt Institutionen Textilhögskolan
E-post: weronika.rehnby@hb.se
Telefon: 033-4354166

En kraftig ökning av utländska direktinvesteringar och gränsöverskridande förvärv och fusioner har förändrat det svenska näringslivet. Var femte svensk i näringslivet arbetar idag i ett utlandsägt företag. Utländska institutionella investerare står för runt en tredjedel av ägandet på Stockholmsbörsen.

Detta leder till att aktieägarvärde ges alltmer utrymme i media och i företagens kommunikation. Tommy Borglund vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) har genomfört en studie över fyra svenska företag som snabbt blir mer internationella genom förvärv och fusioner. Studien visar på förändringar av företagens intressentrelationer.

− I de fyra fallen uppfattas aktieägarna få en högre prioritering än tidigare. Det sker på två sätt, dels genom ett ökat inflytande från aktiemarknaden gentemot företagets ledning, dels genom att nya finansiella styrsystem införs i organisationen, säger Tommy Borglund.

Detta kan sägas illustrera en ökad ”aktieägarvärdesorientering”. Efter debatten om en förtroendekris i det internationella näringslivet har utvecklingen dock balanserats av en ny medvetenhet om vikten av att uppfattas som ett företag med god etik i form av utvecklade strategier för företagets sociala ansvar. Det är en ”upplyst aktieägarvärdesorientering” där goda relationer med företagets intressenter ses som en förutsättning för att på lång sikt maximera värdet på företaget.

Kontaktinformation
Tommy Borglund, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 92 / 0708-911 548
E-post: tommy.borglund@hhs.se

– Här finns bland annat en stor session kring städernas klimat- och miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Frågor om mångkulturalism, rumsliga gränser och lokala identiteter återkommer på varierande sätt i flera av de större sessionerna. På agendan finns också frågan om hur modern IT kan användas vid internationella jämförelser av städers utveckling över tid, säger Lars Nilsson, professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria, och arrangör till konferensen.

Journalister är välkomna att ta del av sessionerna.

Kontaktinformation
För ytterligare information om konferensen:
Lars Nilsson, professor, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet,
tfn 08-16 33 94, e-post lars.nilsson@historia.su.se, webbsida www.urbanhistory.su.se

Anmälan kan göras vid konferensdisken, kontaktperson Bo Eriksson, mobil 070-267 66 42

För övriga frågor, kontakta kansliet:
Tfn 08-674 71 18, e-post urbanhistory@su.se

Hypofysen är en del i hjärnan där flera viktiga hormoner produceras, bland annat tillväxthormon. Brist på tillväxthormon medför ökad risk för hjärtinfarkt, stroke, diabetes och benskörhet.

I studien fick ett hundratal vuxna patienter under uppemot tio års tid injektioner med tillväxthormon. Patienterna blev avsevärt bättre. Kroppsfettet minskade, muskelmassan och bentätheten ökade och blodfetterna blev bättre.
– Vissa variabler ökade i genomsnitt fem eller sex procent per år, medan andra variabler kunde öka mycket mer än så. Det rör sig om signifikanta förbättringar, säger läkaren Galina Götherström.

När människan åldras producerar kroppen betydligt mindre tillväxthormon och läkarna har därför tidigare antagit att äldre patienter med hypofyssjukdom inte blir hjälpta av tillväxthormonbehandling. Men för första gången visar Galina Götherström i sin avhandling att muskelstyrkan hos äldre patienter blir betydligt bättre med långvarig behandling.
– Vi kunde se en ökning eller en normalisering av muskelstyrkan i de flesta muskelgrupper, framför allt på benen. De äldre personerna i studien förbättrade dessutom sin kroppssammansättning, säger Galina Götherström.

Enligt tidigare forskning svarar män med hypofyssjukdom bättre på behandling med tillväxthormon än kvinnor, men i denna studie var effekten lika god för kvinnorna som för männen.
– Jag tror att kvinnor kan ha fått för låga doser av tillväxthormon i de föregående studierna och behandlingstiden kan ha varit för kort för att kunna se alla effekter av behandlingen, säger Galina Götherström.

Avhandlingen visar också att en liten dos tillväxthormon kan räcka för att de positiva effekterna ska hålla i sig. Under studiens slutskede fick de vuxna patienterna mindre än hälften av de doser som barn med hypofyssjukdom får i genomsnitt.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Long-Term Effects of Growth Hormone Replacement Therapy in Growth Hormone Deficient Adults

Avhandlingen försvaras fredagen den 8 september, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Galina Götherström, leg läkare, telefon: 031-342 70 57, 070-600 28 10, e-post: galina.gotherstrom@medic.gu.se

Handledare:
Docent Johan Svensson, telefon: 031-741 17 12, 076-856 31 40, e-post: johan.svensson@medic.gu.se
Professor Bengt Åke Bengtsson, telefon: 031-342 26 86, e-post: bengt-ake.bengtsson@medic.gu.se

Orsakerna är flera. Men en förklaring är en osäkerhet hos pedagogerna om vad det innebär för förskolans arbete att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Pedagogernas osäkerhet kan förstås mot bakgrund av en samhällsutveckling med ökade klyftor, segregation och arbetslöshet, där människor med utländsk bakgrund är särskilt utsatta. Detta har inneburit att människors kulturella bakgrund har kommit att ses som ett hinder för en lyckad utbildning och integration. Ett mångkulturellt arbetssätt har i dessa sammanhang därför kopplats samman med förskolor/skolor i så kallade problemområden.

Detta innebär ett dilemma för pedagogerna som enligt läroplanen för förskolan skall utgå från samhällets kulturella mångfald som något positivt och berikande. Konsekvenserna blir att pedagogerna lyfter fram neutrala kulturella uttryck som mat, sånger och ramsor, men undviker områden som berör värderingar och normer samt barnens och familjernas identitet.

Det är här viktigt att se att det inte finns något facit för hur ett ”mångkulturellt” arbetssätt skall genomföras, utifrån den forskning och kunskaper som finns i Sverige. Men vad som går att säga är att förståelsen av vad som avses med kulturell mångfald bör ses ur ett vidare perspektiv än traditioner, mat, och sånger, etc. Annars riskerar ett mångkulturellt arbetssätt att inte bli något annat än ett innehåll som döljer sociala och strukturella orättvisor och som i värsta fall förstärker den sociala, ekonomiska och kulturella uppdelningen mellan vi och dom.

Författare: Johannes Lunneblad, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område.
Handledare: Professor Lars Gunnarsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Opponent Professor Pirjo Lahdenperä, Södertörns Högskola
Disputation: Fredagen den 8 september 2006, Pedagogen (Sociala huset)

Kontaktinformation
Johannes.Lunneblad@ped.gu.se, 031-7732058, 073 949 35

Jörgen Tholin har i sin avhandling om betygssystemet: ”Att kunna klara sig i ökänd natur”. undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Han har försökt närma sig texterna utifrån 14-åringarnas perspektiv.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men inte för elevernas betyg i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas. Det gör skolorna på vitt skilda sätt.
Det nya målrelaterade betygssystemet med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan1996.
Jörgen Tholin samlade då in lokala dokument från 93 skolor. Han återvände till samma skolor 2005, för att se hur dokumenten ändrats över tid. Kriterierna skilde sig kraftigt sinsemellan. 25 procent av skolorna saknade betygskriterier i ett eller flera ämnen.
Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor.

Trots att betygen enbart ska bedöma elevernas kunskaper använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin rektor.
Kriterierna är ibland skrivna på ett svårtillgängligt språk eller slarvigt sammanställda.

Avhandlingens titel ”Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar Jörgen Tholin. Han betonar att det inte är lärarna som gör fel, det är systemet i sig som inte ger förutsättningar för att sätta likvärdiga betyg i åttan.
Samtidigt ser han positiva förändringar mellan 1996 och 2005, inte minst för lärarna en mer medveten diskussion om betyg och bedömning idag än för tio år sedan.

Jörgen Tholin tror att det bara finns en möjlighet att få mer likvärdiga betyg.
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet.
Jörgen Tholin forskar vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet och arbetar som vicerektor på Högskolan i Borås.
Hans licentiatuppsats En roliger dans – som avhandlingen bygger vidare på – fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.

Författare: Jörgen Tholin, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Disputation: Onsdagen den 6 september 2006, kl 13.00 i sal M202, Högskolan i Borås
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

Kontaktinformation
Kontakt: jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114

– Det är med blandad glädje som vi konstaterar att antagningspoängen blev rekordhög i år, säger Karl-Olof Hammarkvist, prorektor och chef för civilekonomprogrammet vid HHS. Å ena sidan får vi in verkliga toppstudenter, å andra sidan kanske vi måste tillämpa lottning nästa år. Odelat positivt är dock att 40 procent av de inskrivna är kvinnor.

Nästan 3000 personer sökte till HHS:s ekonomprogram i våras. David Risselborn från Östersund var en av dem. Han gick ut gymnasiet med 20,0 i slutbetyg och blev överraskad när han först hamnade på reservlistan. Men under sensommaren fick han sedan information om att han antagits som en av 275 studenter.

– Det var till en början lite svårt att begripa att jag faktiskt blivit antagen eftersom jag först stod på reservlistan, säger David. Nu känns allt fantastiskt och jag är enormt glad att få denna möjlighet, även om vägen hit varit minst sagt slingrig!

I år skrevs den 21 000:e studenten in på civilekonomprogrammet räknat från 1909 då Handelshögskolan i Stockholm grundades.

Kontaktinformation
Karl-Olof Hammarkvist, prorektor och chef för civilekonomprogrammet vid HHS
Tel: 08-736 9048
E-post: karl-olof.hammarkvist@hhs.se

David Risselborn, nyantagen civilekonomstudent vid HHS
Tel: 073-804 42 41

Det metabola syndromet – ett sammanfattande namn på en bild av störd sockerreglering, högt blodtryck, höga blodfetter och fetma – ökar ju mer man snusar visar den här studien, som publiceras i Scandinavian Journal of Public Health.

I Västerbottens län inbjuds sedan 1990-talets början alla medelålders till en hälsoundersökning det år man fyller jämna 40, 50 och 60 år. Förutom mätning av längd, vikt, blodtryck, blodsocker- och blodfettvärden fyller deltagarna i en omfattande enkät om livsvillkor och levnadsvanor. Till och med 2006 har sammanlagt 75 000 personer deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar. Av de ca 25 000 personer som undersöktes under femårsperioden 1990-1994 återkom 16 500 när de på nytt inbjöds till en hälsoundersökning 10 år senare. Trots att forskarna tog hänsyn till skillnader i kön, ålder, fysisk aktivitet, utbildningsnivå samt alkoholproblem och känd ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom och diabetes visade den statistiska analysen ändå 60 % ökad risk för metabolt syndrom hos dem som var storsnusare (definierat som minst fyra dosor snus/vecka) vid den första hälsoundersökningen. En granskning av vilka komponenter av metabolt syndrom som snuset påverkade, visade att ökande snusning främst ökar risken för fetma och förhöjda blodfetter (triglycerider).

Rapporten, som är den första stora långtidsstudien kring snus och metabolt syndrom, visar att det är nödvändigt med stor vaksamhet kring snusets hälsoeffekter. Rökningens risker är odiskutabelt större än snusets. Men Umeåstudien visar att det är alltför tidigt att blåsa faran över för snusets del. Även om studien visar att hög snuskonsumtion ökar risken för metabolt syndrom, behövs ytterligare forskning kring vilka mekanismer som kan förklara de nya resultaten.

Fler upplysningar kan lämnas av

Margareta Norberg, doktorand, Epidemiologi och Folkhälsovetenskap, Umeå universitet.
Tel: 090-785 33 43
Epost: margareta.norberg@epiph.umu.se

Lars Weinehall, docent, Epidemiologi och Folkhälsovetenskap, Umeå universitet
Tel: 070-564 46 52
Epost: lars.weinehall@epiph.umu.se

Artikeln har titeln ”Contribution of Swedish moist snuff to the Metabolic Syndrome – a Wolf in Sheeps Clothing?”. Författare är Margareta Norberg, Hans Stenlund, Bernt Lindahl, Kurt Boman och Lars Weinehall, samtliga vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Att ersätta en förlorad tand med en tandprotes kan ta lång tid. Patienten måste vänta flera månader innan titanskruven är så stabil att protesen kan fästas i munnen, i alla fall med den äldre släta titanskruven.

De senaste åren har nya skruvmodeller dykt upp på marknaden. Ytmodifierade titanskruvar har blivit allt vanligare.
– Vissa patienter har sämre benförhållanden än andra, och då behöver vi se till att implantatet verkligen fäster som det ska och att läkningstiden blir så kort som möjligt. Då är det bra att det finns alternativ till de traditionella ytsläta skruvarna, säger tandläkaren Patricia Miranda-Burgos.

Patricia Miranda-Burgos visar nu i djurstudier att både skåror och oxiderad yta gör att implantatet blir stabilare och läker bättre. I flera olika studier jämför hon släta skruvar med skårade och oxiderade skruvar. Totalt ingår 327 titanskruvar i undersökningarna.

Studierna visar på en tydlig skillnad mellan ytmodifierade och släta implantat. Vid en slät skruv bildades det nya benet in mot skruven från omgivande ben, men vid den oxiderade ytan kunde benbildningen också starta direkt på ytan.
– På oxidskiktet kunde vi först se ett tunt mörkfärgat lager som så småningom populerades av benproducerande celler. Bentillväxten skedde på så sätt från olika håll och implantatet kunde därför läka in snabbare, säger Patricia Miranda-Burgos.

Avhandlingen visar att benbildningen gärna börjar i skårorna på gängan. På så vis kan skåran styra hur benet ska växa runt skruven. Genom att mäta resonansfrekvens och kontrollera implantatets stabilitet drar Patricia Miranda-Burgos också slutsatsen att implantatet blir som mest stabilt om skårorna är 0,11 mm breda.
– Om skårorna är för breda fäster inte benet tillräckligt hårt mot ytan och om implantatet. Om skårorna är för smala blir benet i skåran inte tillräckligt tåligt.

Behandlingen med de gamla släta titanskruvarna är visserligen tidskrävande, men fördelen är att de är vetenskapligt testade och väldokumenterat säkra.
– Flera kliniska studier har visat att oxiderade implantat läker bättre och har bättre lyckandefrekvens än släta, men när det gäller skårade skruvar har det än så länge bara gjorts djurexperimentella studier som bevisar att de är bättre. Vi behöver också kliniska studier med patienter för att bekräfta att det verkligen fungerar så bra, säger Patricia Miranda-Burgos.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi, avdelningen för biomaterialvetenskap
Avhandlingens titel: On the influence of micro- and macroscopic surface modifications on bone integration of titanium implants

Avhandlingen försvaras fredagen den 1 september, klockan 13.00, föreläsningssalen, avdelningen för biomaterialvetenskap, Medicinaregatan 8B, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Patricia Miranda-Burgos, leg tandläkare, telefon: 031-773 29 66, 070-275 85 75, e-post: patricia.miranda-burgos@biomaterials.gu.se

Handledare:
Professor Lars Sennerby, telefon: 031- 773 29 65, e-post: lars.sennerby@biomaterials.gu.se
Docent Lars Rasmusson, telefon: 031- 773 29 66, e-post: lars.rasmusson@biomaterials.gu.se

– Det är ett dilemma att de som drar nytta av dammarna oftast inte är desamma som förlorar på dem, säger Sture Blomgren, Formas tf generaldirektör. Det kan vara svårt att förstå alla konsekvenser av ett dammbygge och att det inte alltid är den bästa lösningen.

I över tusen år har människan byggt dammar för att kontrollera vattnet i tid och rum. Dammarna tämjer vattnet. De ger oss vatten på människans villkor. I dagens globala vattenkris kan användning av dammar med olika funktioner bli en viktig del av lösningen. Men dammarna måste byggas med kunskap och med omsorg om natur och människor. Då kan de bli avgörande för mänsklighetens överlevnad och komfort. Dammar som används till olika ändamål på en och samma gång kan skapa konflikter – dammar som ska skydda mot översvämningar ska ha tomma magasin medan dammar för bevattning bör ha fulla magasin. Detta är en av de utmaningar som behöver lösas.

Bokens 14 avsnitt har skrivits av forskare och handlar om dammar för att tämja, utnyttja och skydda oss mot vatten. Umeå universitet har samlat information om dammar i 292 av världens stora flodsystem. Det är viktig baskunskap för den fortsatta utbyggnaden och inför framtida klimatförändringar. Projektet beskrivs i bokens första kapitel.

Dams under Debate är Formas tredje bok om vatten och lanseras i samband med World Water Week i Stockholm. De två tidigare utgivna böckerna inom området är ”Water research – what´s next?” från år 2004 samt ”Groundwater under threat” från år 2005.

Boken kostar 100 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst
Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, birgitta.johansson@formas.se, 08-775 40 03, Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 0733-50 31 61

Ammoniumkväve är ett av våra viktigaste näringsämnen och förekommer ofta i konstgödsel. Eftersom kväveutsläppen till största delen kommer från åkermark och förbränning av fossila bränslen, minskas inte miljöbelastningen lika effektivt genom rening i reningsverk som för fosfat, som till stor del kommer från hushåll och industrier. Resultatet blir att våra kustnära hav och sjöar drabbas av algblomning och igenväxta vikar där kväve begränsar tillväxten. Något som i förlängningen kan orsaka syrebrist på bottnarna.

För att kunna kartlägga när och hur näringsämnen omsätts och rör sig från land till hav krävs bra mätmetoder. De metoder som används i dag är otillräckliga, och det är särskilt svårt att mäta omsättningen i mindre skala samt förändringar över tid. Till exempel hur näringsämnet tas upp av växter eller sugs upp av jorden.

Niklas Strömberg presenterar i sin avhandling en ny, optisk mätteknik för mätning av ammoniumkväve i mark och vatten. Metoden går ut på att översätta koncentrationen av ämnet till ljus i en plastfilm (optod) som sätts i kontakt med det objekt man vill studera. Färgintensiteten hos plastfilmen är relaterad till ämnets koncentration och fotograferas med en digitalkamera över tiden. Bilden (ca 200 000 mätpunkter) kan tas kontinuerligt med cirka tre minuters mellanrum, att jämföra med dagens teknik där man tar ett prov (1 mätpunkt) och provsvaret kommer inom några dagar. Tekniken har gett bilder på hur ammoniumkväve rör sig runt växtrötter och omsätts över tiden.

Den nya metoden kan genom enkla förändringar i filmens sammansättning även anpassas till en mängd andra näringsämnen, som till exempel kalium, nitrat och troligtvis även för fosfat. Tekniken kan också användas för miljöövervakning över relativt stora områden genom att applicera filmen på optiska fibrer.
– Avbildande och fiberoptiska optoder kommer i framtiden att erbjuda snabba och effektiva kontinuerliga analyser av en mängd olika ämnen, vilket gör det möjligt att kartlägga hur de sprids och omsätts i stor såväl som liten skala, säger Niklas Strömberg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Niklas Strömberg
Institutionen för kemi
Tel: 031-772 2784
E-post: niklasst@chem.gu.se; Webb: www.niklasstromberg.info

Handledare: Stefan Hulth, tel: 031-772 2782, e-post: stefanhu@chem.gu.se
Avhandlingen har titeln: Imaging Optodes”
Disputationen har ägt rum.

Prissumman är 250 000 kronor. Dessutom får tre andra verksamheter inom KI/SLL hedersomnämnanden.

I motiveringen skriver KI/SLL:s ledningsgrupp att de åtgärder som Reumatologkliniken genomför är resultatinriktade och grundas i en insikt om generella strukturfrågors betydelse, med positivt attitydarbete, nätverksbyggande och gemensamma satsningar till kvinnliga forskares fördel.

Klinikens långsiktiga och konsekventa arbete för att generera det goda klimatet för forskning och i synnerhet skapa förutsättningar för kvinnliga kliniska forskare har innefattat:

En tydlig och uttalad vision hos ledningen att skapa ett gott klimat för god klinisk forskning.
En genomtänkt strategi för att möjliggöra väl strukturerad ledighet från kliniskt arbete för att bedriva forskning av hög kvalitet.
Uppbyggnad av en infrastruktur som stöder klinisk forskning.
Skapande av en kritisk massa av kvinnliga forskare och ett medvetet organiserat informellt kvinnligt nätverk.

Norra Stockholms Psykiatri får ett hedersomnämnande för goda attityder till forskning i anslutning till klinik samt konsekvent, tydligt och aktivt frigörande av tid för de medarbetare som är registrerade doktorander.

Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset får ett hedersomnämnande för en uppbyggnad av infrastruktur med tydligt fokus på stöd av kliniska forskare, med inrättande av forskningsservice med forskningskoordinator, statistiker, IT-stöd, interaktionsytor och arbetslokaler utan uttag av extra avgifter från den enskilde forskaren.

Gastrocentrum/medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, får ett hedersomnämnande för ett tydligt stöd av forskande kliniker, genom positiva attityder till såväl forskning som familjebildning, en stödjande infrastruktur och en tydlig premiering av forskningsaktivitet genom aktiv lönesättningspolicy.

Priset delas ut under onsdagen av Karolinska institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson och landstingsrådet Dag Larsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Anders Fridell, presschef Landstingsstyrelsens förvaltning, Stockholms läns landsting
Tfn: 08 – 737 42 02 eller 070 – 737 42 02
E-post: anders.fridell@sll.se

Katarina Sternudd, pressekreterare Karolinska Institutet
Tfn: 08 – 524 838 95 eller 070 – 224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Jörgen Tholin på Högskolan i Borås har forskat om de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan.
– De skiljer sig kraftigt mellan olika skolor, säger han.
Vårt målrelaterade betygssystem med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan 1996. Då ersattes 1-5-skalan och det utskällda normrelaterade betygssystemet där eleverna jämfördes med varandra.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men eleverna får sitt första betyg vid slutet av höstterminen i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas.
– Tanken var att skolorna skulle sätta sig tillsammans med eleverna och gemensamt bestämma vilka mål man skulle uppnå under terminen. Istället har lärarna själva formulerat kriterierna.

Jörgen Tholin samlade in lokala dokument med mål och betygskriterier från 93 skolor 1996. Han återvände till samma skolor 2005.
Skolornas betygskriterier skiljer sig kraftigt åt. Några har inga kriterier alls – var fjärde skola saknar helt betygskriterier i ett eller flera ämnen.

Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor. Trots att Jörgen Tholin främst är kritisk mot systemet och anser att lärarna fått ett omöjligt uppdrag har han reagerat på att en del lokala mål och kriterier är så svåra att förstå.
– Vissa kriterier för G har nästan ett löjets skimmer över sig. I en skolas kriterier för engelska i åttan står det till exempel att eleverna ska kunna kroppsdelar, vilket är något av det första man brukar lära sig när man börjar med engelska.
Betygen ska enbart bedöma elevernas kunskaper. Ändå använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
– Ibland verkar det som om lärarna har gjort någon sorts önskelista för hur det ska vara på jobbet Självklart vill man gärna ha glada elever, men humöret ska inte slå igenom i betyget. Betygen ska inte heller användas som hot eller straff för den som inte uppför sig som läraren önskar.

Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin egen rektor.
– Det var förstås ett undantag.
Ofta är det svårt för elever och föräldrar att få reda på hur lärarna resonerar när de sätter betyg.
– Jag har försökt läsa dokumenten ur elevens perspektiv och många är skrivna på ett obegripligt sätt. Språket är svårtillgängligt, författarna utelämnar information eller har med alldeles för mycket information. Lärarna verkar nästan ha skrivit dem för sin egen skull, inte för att någon annan ska läsa dem.
Kriterierna är ibland slarvigt sammanställda. Avhandlingens titel ”Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.

Jörgen Tholin har själv arbetat som grundskollärare i svenska och engelska på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Han inledde sin forskning om betyg efter att han och hans kolleger brottats med stora svårigheter när de för första gången skulle betygsätta eleverna enligt det nya systemet.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar han. De flesta lärare är ambitiösa och vill göra sitt bästa.

Efter kritik från Riksrevisionen som granskat betygen gjorde Skolverket några uttalanden i frågan om betygsättning i grundskolan . Skolverket hävdade då bland annat att problemen berodde på att den nya lärarutbildningen inte utbildade studenterna i hur man sätter betyg.
– Det var inte sant, eftersom nästan inga lärare hade utexaminerats från den nya utbildningen. Men Skolverket flyttade fokus från sig själva till lärarna.

Den förra normrelaterade betygsskalan debatterades hett bland politiker och i media. 1-5-skalan där en viss procentandel elever skulle få ett visst betyg var kritiserad och många längtade efter ett nytt system.
Men trots att vårt målrelaterade betygssystem funnits i tio år nu, diskuterar ingen hur systemet fungerar.
Skolverket har inte gjort någon ordentlig utredning, och ingen politiker har heller tryckt på för att betygen i åttan ska utredas ur likvärdighetsperspektiv. Politikerna debatterar huruvida betygen ska komma i trean, sjuan eller åttan, inte på vilka grunder de ska sättas eller hur man ska kunna sträva mot rättvisare betyg.
Att debatten om det svenska betygssystemet inte existerar förvånar Jörgen Tholin.
– Som politiker borde man ha ett ansvar för de beslut man tagit, kunna ställa sig vid sidan och se hur systemet har fungerat. Hade politikerna verkligen tänkt ge så mycket makt åt enskilda lärare? Och ingen har heller svarat på den mest grundläggande frågan: Varför ska vi ha lokala kriterier överhuvudtaget?
Kanske beror tystnaden på att varken politiker, elever eller föräldrar känner till hur systemet fungerar. Jörgen Tholin misstänker att svenska politiker inte har en aning om att det inte finns nationella mål och betygskriterier för åttan.
Känner elever och föräldrar till hur systemet fungerar, tror du?
– Nej. Nästan ingen är medveten om att deras betyg kanske hade sett annorlunda ut om de gått i en annan skola. Vi svenskar har en väldig tilltro till myndigheter och tror att allt är centralt reglerat och genomtänkt.
Avhandlingen visar en mörk bild av tillståndet. Finns det några positiva förändringar mellan 1996 och 2005?
– Ja. De allra värsta exemplen är bortrensade från skolorna, till exempel slarviga betygskriterier som någon rafsat ner för hand. Många lärare har jobbat oerhört mycket med kriterierna under dessa år. Frågan är om det är rimlig resursanvändning att lägga ner alla dessa arbetstimmar.
Vad kommer då att hända med betygssystemet i framtiden?
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet. Det finns ingen chans att få likvärdiga betyg annars.

Text: Lena Kvist

Fakta:
* 93 skolor var med i undersökningen 1996. 85 av skolorna finns med i uppföljningen 2005.
* Var fjärde skola saknar lokala betygskriterier i ett eller flera ämnen
* Var femte skola har inte betygskriterier för MVG, trots att hela betygsskalan G, VG och MVG ska användas även i åttan.
* Jörgen Tholin har tidigare skrivit licentiatuppsatsen ”En roliger dans”, som fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.
—
Fakta:
Jörgen Tholin disputerar den 6 september klockan 13.00 i sal M202 på Högskolan i Borås.
Avhandlingen är skriven vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

Kontaktinformation
jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114