Kan makroalger, som havssallat, bli en konkurrenskraftig proteinkälla i framtidens livsmedel som sojabönan är i dag? Makroalger har naturligt lägre proteinhalt än sojabönor, men med gödning minskar den skillnaden.
En vetenskaplig artikel från forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola visar att processvatten från livsmedelsproduktion kan vara utmärkt gödning i algodlingar. Algerna växte över 60 procent snabbare och proteinhalten upp till fyrdubblades vid tillförsel av processvatten.
– Sojabönans proteinhalt är cirka 40 procent. Med hjälp av processvattnet har vi fått upp proteinhalten i algerna till över 30 procent, säger Kristoffer Stedt, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Det är känt sedan tidigare att alger växer bättre i närheten av fiskodlingar i havet, på grund av näringen i fiskarnas avföring som sprids i vattnet. På liknande sätt är processvatten från livsmedelsindustrier ofta rik på kväve och fosfor.
Olika livsmedelsproducenter
Forskarna testade fyra olika sorters makroalger och tillsatte processvatten från flera olika livsmedelsproducenter, från sillindustri, laxodling, skaldjursberedare samt en tillverkare av havremjölk. En viss mängd processvatten med kontrollerad halt av kväve tillfördes algodlingen. Resultatet analyserades efter 8 dygn.
– Vi tog med havremjölken för att få en helt vegansk odling. Och det visade sig att alla olika sorters processvatten fungerade väl som gödning för algen, säger Kristoffer Stedt.
Kontrollerad odling av makroalgen havssallat med gödning av processvatten från livsmedelsindustrin. Algen växer till snabbare och får ett högre proteininnehåll tack vare gödningen. Bild: Kristoffer Stedt.
Det går åt stora mängder vatten när livsmedel tillverkas och att ta hand om processvattnet är en kostnad för producenterna i dag. Men vattnet kan alltså vändas till en värdefull resurs.
– Vi tänker att man kan ha landbaserade odlingar av alger, som havssallat, i närheten av en sillfabrik till exempel. Algodlingen kan rena stora delar av näringsämnena ur processvattnet. Då kommer vi närmare ett hållbart tänk och företagen får ett ben till att stå på, säger Kristoffer Stedt.
Ingen bismak på algerna
Forskarna hade en oro att algerna skulle ta smak av processvattnet. Alla kanske inte uppskattar sillsmakande havssallat. Men testpaneler märkte inte av någon smakpåverkan från processvattnet på algen.
Framöver kommer Kristoffer Stedt och hans kolleger fokusera på att skala upp experimenten med algodling och det blir med processvatten från sillindustrin, som visade mycket lovande resultat, och med fokus på arten Ulva fenestrata (havssallat).
– Vi behöver göra tester i större volymer, i ett första steg i en kontrollerad miljö. Men vi tror att detta kan vara ett alternativ som proteinkälla i framtidens mat. Det skulle även kunna bli helt cirkulära system om vi använde odlade alger som foder till en laxodling på land där vi tar hand om processvattnet och göder algodlingen med det, säger Kristoffer Stedt.
Behovet av nya proteinkällor stort
Vi beräknas vara cirka 10 miljarder människor på jorden 2050 och efterfrågan på livsmedelsprotein som är hållbart producerat är stort. Mellan 2000 och 2018 tredubblades produktionen av makroalger och nådde 32 miljoner producerade ton. Nästan 99 procent produceras i Östasien.
– Förutom att boosta algernas proteininnehåll med processvatten tittar vi på flera sätt att extrahera proteinerna från algerna för att använda i annan mat, på samma sätt som görs med proteinet från sojabönan i dag. Det är dock en utmaning, eftersom proteinet i algerna sitter hårdare bundet än i sojabönorna, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Hon är även koordinator för CirkAlg.
Kristoffer Stedt, Doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, kristoffer.stedt@gu.se
Ingrid Undeland, Professor vid avdelningen för livsmedelsvetenskap, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, undeland@chalmers.se
Forskaren Anni Erlandsson har tillsammans med sina kollegor undersökt hur framgångsrika män och kvinnor med utländskt respektive svenskklingande namn varit i rekryteringsprocessens första steg.
I studien skickades över 5 000 fiktiva jobbansökningar, med identiska kvalifikationer för jobb inom samma yrke. Namnen på de sökande byttes ut för att signalera olika kön och olika etnisk härkomst. Forskarna samlade också in uppgifter om rekryterares eller annonsens kontaktpersons kön, samt en rad uppgifter om jobbet som annonserades ut.
Både manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar
Resultatet visar att etnisk diskriminering av arbetssökande med utländskt klingande namn förekommer hos både manliga och kvinnliga rekryterare beroende på yrkeskategori.
– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson.
Sedan tidigare finns forskningsbelägg för att män löper större risk än kvinnor att diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av utländsk bakgrund. Detta bekräftas i studien, som också är en av de första större undersökningarna i Sverige av hur rekryterarnas kön är kopplad till diskrimineringen.
– Resultatet tyder på att rekryterarens kön kan vara en bidragande faktor till det här mönstret, i alla fall i vissa yrkeskategorier, säger Anni Erlandsson.
Att det är framförallt i vissa kategorier, mansdominerade respektive högkvalificerade yrken, som manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar sökande utifrån kön i kombination med etnicitet kan ha flera orsaker, tror Anni Erlandsson.
Män löper större risk för etnisk diskriminering
– Det kan ha att göra med förutsättningarna inom de enskilda yrkena, yrkeskontexten spelar sannolikt roll här. Exempelvis vad det finns för normer kring ett yrkes könstillhörighet, eller hur könssammansättningen, inklusive andel kvinnliga och manliga rekryterare, ser ut i yrket och på den specifika arbetsplatsen. Även utbudet och efterfrågan av arbetskraft inom yrket kan spela roll. Får du många kvalificerade jobbansökningar har du mer utrymme att diskriminera, säger Anni Erlandsson.
Anni Erlandsson framhåller att studien inte har försökt förklara varför diskriminering uppstår. Resultatet tyder på att etnisk diskriminering vid rekrytering är en bidragande faktor till etnisk ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden, både för kvinnor med utländska namn och särskilt för män med utländska namn.
– Fortsatt forskning skulle behöva studera mekanismer bakom diskriminering samt titta på specifika yrken och vad det är inom de olika kategorierna som gör att diskrimineringen skiljer sig åt.
Forskarna skickade 5 641 fiktiva jobbansökningar till utannonserade jobb i 20 olika yrken på den svenska arbetsmarknaden mellan åren 2014 och 2020. En ansökan för varje jobb skickades och arbetsgivarnas svar till dessa dokumenterades. Sökandes namn i ansökningarna signalerade kön och etnicitet (utländsk bakgrund). De olika namnen tilldelades slumpmässigt till ansökningarna. Kvalifikationerna, så som utbildning och arbetslivserfarenhet, var identiska för samma yrken. Information om rekryterarens eller kontaktpersonens kön dokumenterades utifrån arbetsgivarens svar på de fiktiva jobbansökningarna samt från jobbannonserna.
EU har en övertro på hur snabbt gasberoendet kan minskas. Importstopp av metaller kan leda till att Kina tar viktiga marknadsandelar från väst. Den dyrare maten drabbar inte Sverige särskilt hårt. Och sänkt bensinskatt slår mot fattiga länder. André Månberger, som forskar om energisäkerhet, reder ut hur kriget i Ukraina påverkar tillgången och priserna på energi, metaller och andra råvaror.
Dyrare mat (drabbar Sverige minst och fattiga länder mest)
I krigets spår blir livsmedelspriserna högre: Tillgången på spannmål och konstgödsel minskar eftersom Ukraina och Ryssland är stora exportörer, de högre drivmedelspriserna ökar lantbrukarnas utgifter och prislappen på konstgödsel stiger då mycket energi krävs vid tillverkningen.
Ur ett internationellt perspektiv drabbas dock Sverige förhållandevis skonsamt, enligt säger André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH och Lunds universitet och expert på energisäkerhet.
– Vi är självförsörjande på spannmål. Livsmedel står för en mindre del av hushållens kostnader. Om årets skörd blir gynnsam kan till och med de högre priserna gynna svenska spannmålsproducenter, såvida vinsten inte äts upp av prisstegringen på drivmedel och handelsgödsel.
Men för dem som bor i Nordafrika och andra fattiga områden blir de höga priserna ett jätteproblem.
– De lägger redan en stor del av sin hushållsbudget på mat och har därför små möjligheter att parera sådana här kostnadsökningar.
Sänkt bensinskatt (drabbar också fattiga länder mest)
Flera industrialiserade länder planerar att sänka drivmedelsskatten eller göra andra riktade åtgärder för att upprätthålla konsumtionen av bensin och diesel. Vissa har genomförts, andra är på gång. Detta leder till att de höga prisnivåerna på världsmarknaden upprätthålls, vilket i sin tur leder till att fattiga länder blir utprisade.
– Om vi inte hade sänkt skatten hade konsumenter i Sverige fått större incitament att ändra sin förbrukning. Våra inköp av råolja hade minskat och priserna på världsmarknaden hade inte stigit lika mycket.
Sverige och andra rika länder drabbas förhållandevis skonsamt jämfört med fattiga länder för vilka mycket högre drivmedelspriser slår hårdare i den redan hårt ansträngda hushållsekonomin. Forskning har också visat att stigande priser på mat och drivmedel har bidragit till social instabilitet och upplopp i vissa länder.
– Vi i Sverige har råd att prisa ut marginalpriskonsumenterna i utvecklingsländer. Det är ett ganska egoistiskt perspektiv.
Att ersätta gas tar längre tid än vad EU tror…
Tysklands agerande kommer att spela stor roll för hur svenska elpriser utvecklas framöver. Havsbaserad vindkraft hör till en av prioriteringarna för att minska det ryska gasberoendet, men gasen behövs fortfarande för att värma bostäder och balansera elnätet när vinden mojnar. Landet har därför beslutat att börja importera flytande naturgas, LNG, som kan fraktas från bland annat Qatar, USA eller Australien.
LNG-gasen är dock dyrare än den ryska och det kommer att krävas att Tyskland bygger ut terminaler för att kunna ta emot den.
Tyskland kan även komma att öka elimporten från exempelvis Sverige, något som i så fall skulle leda till att våra elpriser stiger ytterligare.
– Generellt har EU en övertro på hur snabbt gasberoendet kan minskas, säger André Månberger.
… men energieffektivisering kan hjälpa Tyskland
Enligt André Månberger behöver Tyskland jobba mer med energieffektivisering.
– Det jag skulle säga är det mest vettiga. Hushåll kan förbättra isoleringen och installera värmepumpar som kan styras med olika smarta hem-lösningar för att spara ytterligare energi.
Men det är mycket teknik som ska ersättas och många hushåll som berörs, så det tar tid, säger André Månberger.
Ska sanktioner bli riktigt verkningssamma krävs att det är tillräckligt många som bojkottar. Annars blir det för många kryphål.
Importstopp av metaller lär gynna Kina
Ryssland är en stor exportör av metallerna nickel och palladium vilka används i stålproduktion och elbilsbatterier respektive katalysatorer för avgasrening och bränsleceller.
Här hamnar västländerna i en rävsax i hur de ska agera, enligt André Månberger. Minskar man importen blir konsekvensen förmodligen att framförallt Kina istället lägger rabarber på ryska gruvor och råvaror.
På sikt kan alltså ökat kinesiskt inflytande göra det svårare för europeiska bolag att importera råvaror från Ryssland. Om dessa råvaror istället används av kinesiska företag som i sin tur utvecklar färdiga produkter kan det leda till att Europa sedan tvingas köpa färdiga istället för att bygga egna.
– Det är det som är problemet med sanktioner. Ska sanktioner bli riktigt verkningssamma krävs att det är tillräckligt många som bojkottar. Annars blir det för många kryphål.
Alternativen till rysk olja lockar inte
Ryssland är världens näst största exportör av olja med en femtedel av världsmarknaden. Landet förfogar även över drygt 40 procent av jordens kända naturgasreserver. Allt fler bolag och länder bojkottar nu rysk energi.
I slutändan är det allra viktigaste att världen minskar sitt oljeberoende, betonar André Månberger. Av miljöskäl så klart, men även på grund av att alternativen till Ryssland inte är attraktiva: Andra stora oljeländer är diktaturerna Saudiarabien och Venezuela (den sistnämnda har stora reserver men liten export). Kanada har visserligen stora reserver men då av oljesand som är särskilt dåligt ur klimatsynpunkt. Norges olja sinar.
Oljeimportörer aktiverar sin krisberedskap
Nyligen kom beskedet från den internationella energiorganisationens IEA att samtliga OECD-länder får göra en så kallad lageravtappning av olja motsvarande 60 miljoner fat. I Sverige är raffinaderier och stora oljeförbrukare skyldiga att ha ett lager motsvarande 90 dagars förbrukning och som endast ska användas i krissituationer.
Beskedet är rätt så sensationellt, enligt Månberger. Det har bara hänt fyra gånger sedan 1970-talet. Men en lageravtappning kommer inte rå på de höga prisnivåerna, hävdar han.
– Det är en kortsiktig strategi som är otillräcklig för att hantera marknadens strukturella underskott.
Det bästa sättet att minska beroendet från Ryssland är att jobba ännu hårdare på att få till på en grön omställning och minska vårt fossilberoende. Dessa mål går hand i hand.
Också rysk naturgas lär bli dyrare
Ett köpstopp på naturgas skulle slå hårt mot Ryssland. Eftersom gasen transporteras i ledningar finns inte alternativmarknader på samma sätt som för oljan – än så länge. Nu byggs gasledningar till Kina, så om några år kommer Ryssland också kunna exportera naturgas till grannen i öst.
– Då kommer Europa och Kina att konkurrera om samma gas. Ryssland får då större möjlighet att välja vem de vill sälja till och hur kontrakten ska utformas.
– Det bästa sättet att minska beroendet från Ryssland är att jobba ännu hårdare på att få till på en grön omställning och minska vårt fossilberoende. Dessa mål går hand i hand.
Historia kan användas som ett kraftfullt och destruktivt politiskt verktyg. Det har inte minst blivit tydligt under den ryska invasionen av Ukraina.
– Ämnet har på sätt och vis blivit kontaminerat med berättelser som använts för att bygga nationalism och föreställningar om vad nationen är eller har varit, säger Fredrik Alvén som är docent i historia vid Malmö universitet.
Öppen webbplats
Han leder nu Malmö universitets arbete inom ramen för ett internationellt projekt om historieundervisning. Målet är att skapa en öppen webbplats med kursplaner, övningar, källmaterial och bedömningsstöd för historielärare i hela Europa.
– Vi bygger nu upp ett digitalt historielabb där lärare kan hitta inspiration och få verktyg att använda i sin undervisning. I stället för att fokusera på nationella historiska redogörelser och detaljer vill vi skapa förutsättningar för att undervisa om de stora utvecklingslinjerna i historien, säger Fredrik Alvén.
– Materialet på webbplatsen utgår från övergripande och gemensamma teman som migration, klass, kultur och genus, fortsätter han.
Utveckla källkritik och förstå dilemman
Flera europeiska lärosäten ingår i samarbetet som leds universitetet i Murcia i Spanien. Webbplatsen ska också inspirera lärare att jobba med aktiv pedagogik där elever får utveckla sin förmåga att förhålla sig till källor och historiska dilemman.
– Det handlar om att självständigt kunna göra jämförelser, dra lärdomar och kunna sätta historiska skeenden i en kontext. Att förstå att människor i historien inte kan dömas utifrån vår tids moraliska värderingar utan att de haft begränsade möjligheter att agera i den tid och det sammanhang de levde i. Det skapar också en bättre förståelse för nutiden.
Olika historiska teman
Lärosätena i projektet tar fram material om olika historiska teman. Just nu arbetar Fredrik Alvén och kollegorna vid Malmö universitet med temat genus och kvinnors kamp för jämlikhet i Europa.
Hela webbplatsen väntas vara klar mot slutet av året. En förhoppning är att skolor och klasser i olika länder kan samarbeta kring materialet.
– Jag hoppas att projektet kan utmana den traditionella historieundervisningen och hjälpa lärare att tänka nytt. Ytterst handlar det också om att bygga broar mellan framtidens europeiska medborgare.
Litiumsvavelbatteriet uppfyller mycket på önskelistan för framtida batterier. De tillverkas av billiga miljövänliga material och har större energiinnehåll än litiumjonbatterier. De fungerar även bra vid mycket låga temperaturer. Ett problem är dock energiförluster och kort livslängd.
I en ny vetenskaplig artikel har ett forskarteam i Uppsala kartlagt reaktioner som begränsar prestandan i batteriernas svavelelektrod, vilka i sin tur beror på vilken strömstyrka som tas ur batteriet.
Ett komplext batteri
Olika reaktionsprodukter som leder till olika former av tillkortakommanden bildas. Ofta uppstår en lokal brist på litium i delar av batteriet. Detta utgör en tydlig flaskhals.
– Det är genom kunskap om tillkortakommanden som vi kan utveckla nya strategier och nya material för att förbättra batteriernas prestanda. Det handlar om att identifiera de här flaskhalsarna, för att kunna ta nästa steg. Och det är en svår forskningsuppgift i ett så komplext batteri som litium-svavel, säger Daniel Brandell vid Uppsala universitet och Ångström Advanced Battery Centre.
Omfattande metoder kombineras
Studien bygger på att kombinera omfattande metoder där olika typer av strålningsspridning används, röntgenanalys i Uppsala, men inte minst med neutroner från stora forskningsanläggningar.
Experimenten utfördes delvis i Frankrike, men kan om några år göras även i Sverige när materialforskningsanläggningen ESS i Lund står klar.
– Detta visar på styrkan i att kunna använda den här infrastrukturen för att lösa de materialvetenskapliga problem vi står inför, säger Adrian Rennie vid Uppsala universitet och Ångströmslaboratoriet.
– Satsningarna på den här sortens instrumentering må vara kostsam, men är nödvändig för att kunna förstå så komplexa system som de här batterierna utgör. En mängd olika reaktioner sker parallellt, och material bildas och försvinner snabbt när batteriet arbetar, fortsätter han.
Samarbete med fordonstillverkare
Studien utfördes i samarbete med forskare på fordonstillverkaren Scania.
– Även den tunga fordonssektorn behöver elektrifieras, och inte bara personbilar. De måste följa med i utvecklingen av en rad olika batterier som snart kan bli högst relevanta, säger Daniel Brandell.
Adrian Rennie, professor vid institutionen för kemi, Uppsala universitet, adrian.rennie@kemi.uu.se
Klövvilt ses ofta som viktiga värdar för fästingar och anses därmed ha stor betydelse för spridningen av fästingburna sjukdomar.
Men klövviltsarterna skiljer sig åt fysiskt och har även olika levnadsvanor. En älg är till exempel mycket större än ett rådjur, dovhjortar lever i stora flockar och älgar lever mestadels ensamma. Dessa skillnader kan påverka hur många fästingar djuret har och vilken betydelse de har för spridning av fästingburna sjukdomar.
I en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har fem vanliga klövviltsarters betydelse för spridning av borrelios och fästingfeber studerats.
Fästingar räknades i undersökning
Antalet fästingar på 131 dovhjortar, 30 rådjur, 61 kronhjortar, 15 älgar och 87 vildsvin som fällts under jakt i Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län räknades.
Därefter testades både klövvilt och fästingar för två olika bakterier: Borrelia burgdorferi som orsakar sjukdomen borrelios och Anaplasma phagocytophilum, som orsakar fästingfeber hos människor eller betesfeber bland boskap.
Resultaten visar en stor skillnad i hur många fästingar de olika klövviltsarterna bar på. Dovhjort hade flest fästingar medan vildsvin knappt hade några alls.
– Skillnaderna i fästingantal påverkar hur viktiga de olika klövviltsarterna är för att sprida smitta. Eftersom vildsvinen knappt hade några fästingar är arten inte heller lika viktig för spridningen av fästingburna sjukdomar generellt, säger Nannet Fabri som är doktorand vid SLU.
Olika typer av bakterier
Bakterierna som orsakar borrelios fanns inte hos någon av klövviltsarterna, vilket var förväntat, medan olika typer av bakterien som orsakar fästingfeber hos människor och boskap hittades hos alla arter utom vildsvinen.
– Det finns olika typer av den bakterie som orsaker fästingfeber. En typ orsakar fästingfeber hos både människor och boskap och den hittade vi hos dovhjort, älg och kronhjort. Rådjur bar endast på en typ som inte orsakar fästingfeber hos vare sig människor eller boskap, säger Nannet Fabri.
Hjortdjurens roll som värddjur
När det gäller borrelios sprids inte själva smittan vidare via klövvilt. Hjortdjuren bidrar dock till fästingarnas fortlevnad och utbredning genom sin roll som värddjur för vuxna fästingar.
– Min forskning visar vikten av att inte se allt klövvilt som en homogen grupp, utan studera arterna enskilt i forskning om fästingar och fästingburna sjukdomar, säger Nannet Fabri.
Värddjur viktiga för fästingens blodmåltid
Vanlig fästing, Ixodes ricinus, har tre aktiva stadier; larv, nymf och vuxen. För att nå nästa utvecklingsstadium krävs en blodmåltid där fästingen suger blod från ett värddjur.
Olika djur har olika betydelse för de olika stadierna.
Smådäggdjur är viktiga värddjur för larverna medan mellanstora djur som rävar, harar och flera fågelarter har större betydelse för nymfernas blodmåltid. Eftersom en fästing suger blod flera gånger under sitt liv kan den överföra sjukdomar mellan sina olika värddjur.
Främsta värddjuren för bakterier som orsakar borrelios är gnagare.
Nannet Fabri, doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö,
Sveriges lantbruksuniversitet, nannet.fabri@slu.se
Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem som påverkar såväl patienter som sjukvårdspersonal. En forskargrupp vid Lunds och Malmö universitet kan genom en omfattande studie med stor säkerhet peka ut vad som är problemet: ökad arbetsbelastning, svårighet att förena arbete och fritid, dåligt ledarskap, svagt erkännande av de anställdas förmågor, bristfällig introduktion till nya arbetsplatser och för lite fokus på livslångt lärande och kompetensutveckling.
– Dessa resultat förvånar inte någon. Och lösningen på problemet är inte heller särskilt överraskande, säger Rebecca Selberg, genusvetare vid Lunds universitet som tillsammans med Paula Mulinari, docent i socialt arbete vid Malmö universitet har genomfört studien.
Exitspiral när sjuksköterskor slutar
När missnöjda sjuksköterskor börjar lämna en viss verksamhet uppstår en negativ spiral, en exitspiral som forskarna kallar den för; när några sjuksköterskor försvinner får de som är kvar mer att göra och svårare att upprätthålla rutiner. Nya sjuksköterskor rekryteras. Dessa får alltför snabbt – och utan tillräcklig tid för upplärning – ett stort ansvar, vilket ofta leder till att de känner stor press och brist på kontroll. Verksamheten blir lidande och fler säger upp sig. Ganska snabbt får avdelningen dåligt rykte och ingen vill söka sig dit. Få sjuksköterskor leder till färre sjuksköterskor men detsamma gäller för det omvända: Populära arbetsplatser får många sökande.
– När dessa pressade situationer uppstår har ledningar en tendens att bli alltmer rigida och säga nej till allt som personalen ber om, från höjda löner till förändringar i schemat, säger Paula Mulinari. Detta förstärker i sin tur personalens känsla av att arbeta i en instabil organisation där deras arbetsinsats tas för given.
Ledningen erkänner inte problemen
I forskarnas intervjuer med ledningspersoner framkom att de ofta är av uppfattningen att massavhoppen beror på att unga är hoppjerkor och gärna vill prova sina vingar på fler ställen, samt att det är ett sätt för sjuksköterskor att höja sina löner.
– Visst kan detta stämma till viss del, säger Rebecca Selberg. Men om man inte erkänner att det finns ett problem och tar tag i det på allvar går det inte att komma till rätta med sjuksköterskebristen.
Lyssna på de anställdas analyser
Förutom problemet med för låga löner – som bara kan lösas genom att höja dem – måste chefer på alla nivåer bli bättre på att lyssna och låta de anställdas analyser av problemen inom organisationen komma fram. Det är då och endast då som sjukvården kan komma till rätta med sjuksköterskebristen, menar forskarna. Deras studie visar att sjuksköterskor som blir lyssnade på ofta gärna kommer tillbaka till sina gamla arbetsplatser.
Det finns inga mirakelkurer som kan få sjuksköterskorna att stanna, menar forskarna. Det handlar om rimlig arbetsbörda och arbetstider, ökade resurser och löneutrymme, tid för kunskapsöverföring och kompetensutveckling, samt att ledningen lyssnar på dem och tar tillvara deras kompetens och erfarenhet.
Om forskningen:
Studien bygger på 1 500 enkätsvar, 50 djupintervjuer med såväl sjuksköterskor som personer i ledningsposition, samt så kallad deltagande observation vid olika sjukhus.
Ett internationellt forskarlag har följt ett antal familjer skräntärnor under den långa flytten från Östersjön till Afrika söder om Sahara. Med hjälp av GPS-sändare har forskarna studerat förhållandet mellan fågelföräldrarna och avkomman under den påfrestande migrationen. Studien visar att det i första hand är fäderna som leder ungarna till övervintringsområdet. Endast i ett fall av elva flyttade en hona tillsammans med en unge.
– Resultaten visar på kulturell inlärning och att unga tärnor i första hand lär sig flyttvägen till ett bra område av sin far eller fosterfar. Den flygrutt som de unga tärnorna lär sig kommer de sedan att följa under efterföljande flyttar, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet.
Hanarna lär de unga
Förlängd föräldraomvårdnad är mycket viktig hos skräntärnorna. Att följa en gammal tärna, och speciellt en far, är en strategi som hjälper unga tärnor att lära sig rutten. Men den luftburna omvårdnaden är också viktig när det kommer till att lära sig bra ställen att fånga fisk på och att undvika rovdjursattacker under den farliga flytten.
– Det som förvånade mig mest var att driften att leda är så stark hos hanarna. Ett exempel på detta var en hane som adopterade en ung tärna och lät den följa med under höstflytten, säger Susanne Åkesson.
Honorna behöver återhämtning
När flytten startar drar honorna sig tillbaka. Då har de tidigare på säsongen investerat mycket kraft i äggläggning, ruvning och matning. Förmodligen känner de ett behov av att återhämta sig och fylla på sina energireserver.
– Skräntärnehonorna lever ett hårt liv. Det är verkligen ingen sinekur att föda upp ungar, vaka över dem och mata under flera veckors tid. Det kanske inte är så konstigt att de behöver lite lugn och ro i samband med flytten till Afrika, säger Susanne Åkesson.
Forskare vid Göteborgs universitet har studerat totalt 2 408 patienter med akut höftfraktur som behandlats på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal. Äldre med höftfraktur är en stor grupp inom ortopedin (behandling av skelett, muskler, mjukdelar och leder). Jämfört med andra grupper behöver de även vårdas under relativt lång tid.
Urinvägsinfektion vanligt med kateter
Den vanligaste skadan som kan drabba gruppen under vården är urinvägsinfektion kopplad till kateter. Katetern är av en tunn mjuk slang som förs in i urinblåsan och tömmer den när patienten själv inte kan. Kateter kan behövas i samband med exempelvis skada eller operation.
– Att man kan minska antalet infektioner och hålla nivåerna nere även hos äldre och sköra patienter är en viktig slutsats, det bådar gott i den fortsatta kampen mot infektioner som förvärvas i sjukhusmiljö, avslutar Annette Erichsen Andersson som är huvudansvarig för studien.
Många infektioner kan dock undvikas, vilket resultaten i den aktuella studien visar. Efter ett omfattande och samlat paket av förebyggande insatser gick andelen infektionsdrabbade under fyra års tid från 18,4 till 4,2 procent, vilket motsvarar en 74-procentig minskning (efter justeringar).
Övar insättning av kateter på docka
Insatserna var teoridrivna och omfattade ett strikt så kallat aseptiskt arbetssätt, som bättre bevarar en kateters sterilitet vid införandet i urinblåsan. En undervisningsfilm togs fram för all personal som visar hur kateterinläggning går till steg för steg.
– Vi skapade vad vi kallar ”ett standardiserat vårdmoment” om hur man går tillväga. Dessutom införde vi att alla som ska sätta kateter fick träna i ett lärlabb. Det blev som ett körkort där man fick öva på en docka och dessutom göra ett kunskapstest, förklarar Maria Frödin som är doktorand inom vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och kliniskt verksam sjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Samarbetet mellan vårdprofessioner, ledare och chefer var avgörande.
– Samverkan och partnerskap har varit nycklar till framgång i det här arbetet. Det gäller att de goda resultaten håller i sig också efter implementeringsfasen och det ser vi att de har gjort, även över tid, menar Annette Erichsen Andersson, docent i omvårdnad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och sjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
I en studie av barn som fötts före graviditetsvecka 24 visade sig nästan alla (96 procent) ha någon av de diagnoser som studerades (läs mer i faktarutan längre ner). Över hälften av barnen, som vid uppföljningen var mellan 2 och 13 år gamla, behövde habilitering, det vill säga stöd på grund av en funktionsnedsättning.
Får långsiktiga konsekvenser
Studien visar det stora behovet av särskilt stöd för de mest omogna barnen som fötts extremt för tidigt, och lyfter fram behovet av långsiktig habilitering.
– Detta handlar om samhällets minsta barn, som inte skulle ha överlevt utan modern neonatalvård, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett studien.
Ann Hellström fortsätter:
– Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser. Medvetenheten behöver öka för att samhället ska kunna tillföra tillräckliga resurser under uppväxten och senare i livet, för att hantera sjuklighet, strukturera uppföljningsprogram och stötta vid funktionsnedsättningar.
Fler överlever
De senaste tjugo åren har överlevnaden bland extremt för tidigt födda barn ökat kraftigt framför allt hos dem som föds vid 22 eller 23 veckors graviditet. Idag kan alltså vården rädda livet på barn som föds mer än fyra månader för tidigt. Den ökade överlevnaden har lett till mer kunskap om hjärnutvecklingen hos barnen och om hur kognition, motorik, hörsel och syn påverkas.
Denna studie är den första att ge samlad bild av förekomsten av flera olika diagnoser hos de mest omogna av de extremt för tidigt födda barnen och den förväntade betydande påverkan på barnens liv, i ett och samma omfattande nationella forskningsunderlag.
Tidiga resurser behövs
Studien är genomförd i ett nationellt samarbete mellan forskare som fokuserar på nyfödda barn (neonatologi) och ögonmedicin (oftalmologi).
Eva Morsing, forskare vid Lunds universitet och neonatolog på Skånes universitetssjukhus, kommenterar:
– Läkare och vårdpersonal engagerade i nyföddhetsvården behöver vara medvetna om de många hälso- och utvecklingsproblem som drabbar dessa barn. Vården behöver också resurser för att i ett tidigt skede kunna identifiera deras långsiktiga behov av behandling och stöd.
Så gjordes forskningen
Studien är baserad på nationella register- och sjukhusjournaler. Den grundas på data om nästan alla barn som fötts före 24 graviditetsveckor i Sverige åren 2007–2018, och som efter förlossningen överlevt fram till motsvarande fullgången tid (40 veckor).
Totalt omfattar studien 399 barn. Vid uppföljningen var barnen mellan 2 och 13 år gamla.
Bland dessa barn hade:
75 procent neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: utvecklingsstörning av någon grad (40 procent), adhd (30 procent) och autism (24 procent)
55 procent habilitering, det vill säga något slags stöd på grund av en funktionsnedsättning
88 procent andra medicinska diagnoser: astma (63 procent) eller påverkad tillväxt (39 procent)
Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi (ögonmedicin) vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ann.hellstrom@medfak.gu.se, Eva Morsing, forskare inom neonatologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, eva.morsing@med.lu.se
Forskningsprogrammet Jämlik hälsa – Hälsofrämjande innovation i samverkan har funnits i Lindängen sedan 2017. Forskarna har utgått från Lindängenbornas egna behov för att tillsammans identifiera olika insatser som skulle kunna förbättra hälsan i området.
– Tidigare har det varit svårt att nå fram till invånarna och förstå deras levnadsvillkor. Vi ville ge dem ett sammanhang att hitta sin egen röst, säger Rathi Ramji, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet, som tillsammans med invånarna i området och andra forskare har utvecklat, utforskat och utvärderat forskningsprogrammets hälsofrämjande insatser i sin avhandling.
Förutom att involvera boende i området har även andra aktörer ingått i samarbetet, bland andra Malmö stad, Röda Korset, Rädda Barnen och privata företag. Forskningsmodellen som använts i Lindängen är deltagarbaserad och kallas CBPR, Community-based participatory research.
Community-based participatory research är en forskningsmetod där olika aktörer, som till exempel allmänheten, olika samhällsorgan, beslutsfattare och forskare, skapar ny kunskap tillsammans. Andra exempel är medborgarforskning och deltagande aktionsforskning.
– Det speciella här är att vi som forskare inte haft någon annan agenda här förutom att stödja befolkningen att själv förbättra sin egen hälsa. Vi har utgått från deras egna beskrivna behov och de har själva varit med och formulerat vad de behöver hjälp med, berättar Rathi Ramji.
Lokala hälsofrämjare navet i verksamheten
Jämlik hälsa inleddes med en workshop tillsammans med 150 invånare i Lindängen. Efter workshopen tog sex hälsolabb form med olika fokusområden. Till labben knöts också hälsofrämjare, frivilliga från området som drev arbetet och aktiviteterna framåt inom ramarna för programmet.
I sin avhandling har Rathi Ramji undersökt och utvärderat aktiviteterna i två av hälsolabben: munhälsa och kost för familjer och fysisk aktivitet för kvinnor. I analysen ingår bland annat mätningar av deltagarnas livskvalitet och hälsa, kvalitativa fokusgrupper och biomedicinska hälsotester. Utvärderingen visar genomgående beteendeförändringar, både kring kost och fysisk aktivitet. De som engagerades via labbet med fokus på fysisk aktivitet gick från att vara isolerade och stillasittande till att vara mer fysiskt aktiva.
– En viktig slutsats är att socialt stöd, och framför allt hälsofrämjarna, spelat en stor roll för att skapa hållbara beteendeförändringar och förbättra hälsan. Kvinnornas roll har också varit central. De var initialt i störst behov av stöd och aktiviteter, samtidigt har de varit en ingång till hela området och har förmedlat vidare vad de lärt sig till sina familjer och nätverk.
Tecken på ökad motståndskraft under pandemin
Labben fortsatte sina aktiviteter under hela covid-19-pandemin. Hälsofrämjarna hade då byggt upp ett starkt nätverk redan innan och kunde därför hålla kontakten med deltagarna via Whatsapp och Zoom.
– De sociala nätverken var på plats redan, vilket verkar ha bidragit till en ökad motståndskraft hos befolkningen. Förvånande nog ökade deltagarnas upplevda livskvalitet också under pandemin, de fortsatte dessutom försöka träna och äta bra. De biomedicinska testerna visade också att deras hälsa inte försämrades trots nedstängningen av samhället, säger Rathi Ramji.
Registerstudien, som omfattade närmare 160 000 gravida, fann ingen ökad risk för varken för tidig födsel, dödföddhet, tillväxthämning, lågt Apgar-värde vid födseln eller behov av neonatalvård efter vaccination mot covid-19 under graviditeten.
– Resultaten är betryggande och kan förhoppningsvis leda till en ökad vaccinationsvilja bland gravida, säger Anne Örtqvist Rosin, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och delad förstaförfattare.
Gravid rekommenderas vaccin mot covid-19
Tidigare studier har visat att gravida tillhör en riskgrupp för allvarlig, intensivvårdskrävande covid-19-sjukdom med ökad risk för död, jämfört med icke-gravida kvinnor i fertil ålder. Gravida som drabbas av svår covid-19 har även en ökad risk att föda för tidigt. Sedan januari 2021 har effektiva vacciner mot covid-19 funnits tillgängliga i Sverige och Norge. Sedan maj förra året i Sverige och augusti i Norge rekommenderas alla gravida att vaccinera sig mot covid-19.
– Vi ser ändå att de vaccinerar sig i lägre utsträckning än den övriga befolkningen, så det kan ha funnits en oro för hur vaccinerna påverkar den gravida och fostret. När vaccinerna togs fram inkluderades inte gravida i de stora kliniska studierna och fram till nu har det saknats populationsbaserade data för eventuella risker under graviditeten, säger Anne Örtqvist Rosin.
Minskad risk för neonatalvård
Forskarna länkade Graviditetsregistret i Sverige och Medicinska Födelseregistret i Norge till respektive lands vaccinationsregister för att hämta information om vaccinationer under graviditeten, när den gravida fått vaccinet och vilken typ av vaccin som givits. Totalt inkluderades 157 521 gravida som fött ett barn mellan januari 2021 och januari 2022, varav knappt en femtedel (18 procent) hade vaccinerats. Vaccinerade hade ingen ökad risk för någon av de studerade graviditetskomplikationerna jämfört med ovaccinerade.
Majoriteten av de gravida som ingick i studien blev vaccinerade efter graviditetsvecka 12, i enlighet med nuvarande rekommendationer, och 95 procent fick ett mRNA-vaccin (Pfizer-BioNTech eller Moderna). Detta bör övervägas vid tolkning av resultaten. Resultaten var liknande för de olika mRNA-vaccinerna och oberoende av om en eller två doser gavs. Vaccination under tredje trimestern av graviditeten och vaccination med Modernas vaccin var kopplat till något minskad risk för neonatalvård.
Långsiktiga effekter på barnets hälsa undersöks
En potentiell fördel med vaccination under graviditeten är att den gravidas antikroppar, som bildas som svar på vaccinet, passerar moderkakan och ger det nyfödda barnet ett visst skydd mot covid-19.
– Vi planerar nu att gå vidare och studera hur länge detta skydd varar samt om sars-cov-2-infektion eller vaccination under graviditeten har några andra långsiktiga effekter på barnets hälsa, säger Olof Stephansson, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Anne Örtqvist Rosin, forskare, ST-läkare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, anne.ortqvist@ki.se
Olof Stephansson, professor, överläkare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, olof.stephansson@ki.se
I studien analyserar forskarna hur svenskar förhåller sig till olika typer av säkerhetshot, från etablerade militära hotbilder till ”nyare” upplevda säkerhetshot som migration och feminism.
– Vi undersöker hur dessa hot hänger ihop med ideologiska preferenser, förtroende för medier, myndigheter och politiker samt demografiska variabler, säger Eva-Karin Gardell, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
*Demografiska variabler kan vara ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd med mera. Demografi är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning.
Många såg feminism som hot mot säkerheten
Resultaten visar att oro för olika typer av säkerhetshot framför allt är kopplat till ett auktoritärt synsätt. Migrationen framträder som ett relativt nytt hot, vilket var väntat enligt Eva-Karin Gardell. Det som var mindre väntat är att 12 procent av männen och fyra procent av kvinnorna ser feminism som ett säkerhetshot.
– Studiens resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om hur den radikala högern ser ut globalt, men det som sticker ut är den tydligt definierade gruppen som motsätter sig feminism i den utsträckningen att de ser den som ett säkerhetshot i en svensk kontext, säger hon.
– Det här är särskilt förvånande med tanke på att Sverige ses som ett av de mest jämställda länderna i världen och har en regering som driver en feministisk utrikespolitik.
Feminism som säkerhetshot – men hur?
Eva-Karin Gardell betonar dock att studien inte tittat på hur, eller varför, den här gruppen ser feminism som ett säkerhetshot.
– Man kan tänka sig att det handlar om en anti-elitistisk hållning, eller att man lyssnat på ytterkantspartier till höger som för fram tankar om att kvinnor är ett säkerhetshot eftersom de är mer benägna att söka samförstånd, och mindre benägna att ta till militärt våld, men det vet vi inte, säger hon.
Fyra grupper med olika synsätt
Undersökningen genomfördes som en webbenkät där 3 000 personer svarat. Deltagarna bestod av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, och är representativ för internetanvändare i Sverige. Datainsamlingen genomfördes under två veckor i juni 2018.
I analysen framträder fyra grupper med olika syn på säkerhetshot. I ena änden av spektrumet återfinns en grupp med invandrarfientliga, antifeministiska och anti-jämlika åsikter. I andra den andra änden identifieras en grupp som tror på jämlikhet och tolerans och visar tillit till samhällets institutioner.
– I den första gruppen, som vi benämner ”radikal-höger”, är man orolig för terrorism, migration och feminism, och har lågt förtroende för media och etablerade institutioner. Gruppen består främst av lite yngre personer, till större delen män, som också är relativt mer aktiva online, säger Eva-Karin Gardell.
Fyra synsätt på säkerhetshot
Undersökningen genomfördes som en webbenkät där 3 000 personer svarat. Deltagarna bestod av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, och är: representativ för internetanvändare i Sverige. Datainsamlingen genomfördes under två veckor i juni 2018. I analysen framträder fyra grupper med olika syn på säkerhetshot:
”Radikal-höger” med lågt förtroende för media och etablerade institutioner
De ”konservativa” som räds invandring, terrorism och traditionella militära hot.
Gruppen ”medelsvensson” där det inte gick att se några mönster.
”Urbana multikulturalister” dominerad av kvinnor med universitetsexamen i större städer).
Den andra gruppen – ”konservativa” – inkluderar fler pensionärer som bor i mindre städer eller på landsbygden. De är oroliga för invandring men också för terrorism, traditionella militära hot och situationen i världen i stort.
– De har inte någon större misstro mot media och etablerade institutioner och betraktar inte feminism som ett hot, säger Eva-Karin Gardell.
Den tredje gruppen står mellan de andra grupperna i samtliga frågor och kan betraktas som ”medelsvensson”.
– Här var det svårt se några specifika drag. De hamnar i mitten på alla variabler avseende hur de ställer sig till de här olika säkerhetsuppfattningarna.
Den fjärde gruppen – ”urbana multikulturalister” – domineras av kvinnor med universitetsexamen som bor i större städer.
– De är betydligt mindre oroliga för terrorism, invandring och feminism och får höga värden på jämlikhet och tolerans. De litar också mer på institutionerna och media och är mer aktiva online.
Kön och utbildningsnivå
När det gäller demografi stämmer studien överens med tidigare forskning och pekar på att det är kön och utbildningsnivå som är starkast relaterade till en persons uppfattningar om säkerhet. Tendensen tyder på att det är män med lägre utbildning som dominerar den auktoritära gruppen som är mot invandring, medan kvinnor med högre utbildning dominerar den mer jämlika och toleranta gruppen.
– Studien visar på vikten av att faktiskt undersöka allmänhetens attityder. Det är särskilt relevant just nu, när politiken i allt högre grad drivs av känslor av hot och osäkerhet för att skapa ett känslomässigt engagemang. Vår studie pekar också på behovet av mer forskning om hur och varför feminism uppfattas som ett säkerhetshot och hur sådana uppfattningar kan hanteras, säger Eva-Karin Gardell.
För att förstå hur immunförsvaret byggs upp mot covid-19 följde en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 156 anställda vid fem vårdcentraler inom gruppen Nötkärnan i Göteborgsområdet under ett halvår.
Deltagarna rekryterades under april-maj 2020. Inga av dem var vaccinerade mot covid-19 och de flesta träffade infekterade patienter dagligen.
Svaret på varför vissa i personalen inte insjuknade verkar vara förekomsten av IgA-antikroppar, immunglobin A. Antikropparna finns naturligt i sekret på slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanal, och kan skydda kroppen genom att binda till sig virus och andra inträngande organismer.
Var tionde hade skydd mot covid-19
Studien visar att en tredjedel av de vårdanställda utvecklade antikroppar mot covid-19. Bland dessa fanns två distinkta grupper baserat på antikroppsmönster och insjuknande i covid:
En grupp med enbart IgA-antikroppar, som aldrig insjuknade
och en grupp med både IgG-antikroppar och T-celler, där deltagarna fick covid-19.
IgG-antikroppar och T-celler ingår också i det förvärvade immunförsvaret, som ska känna igen och skydda mot exempelvis virus.
Sammanfattningsvis hade var tionde vårdcentralsanställd IgA-antikroppar mot covid-19 vilket sannolikt var det som skyddade dem från att bli sjuka.
lgA-antikroppar finns på slemhinnorna
Ansvariga för studien är Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och Kristina Eriksson, professor i virusimmunologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– IgA har vi allihopa, det finns på slemhinnorna, och covid är ju en infektion som tar sig in över slemhinnorna. Vi tyckte det var viktigt att undersöka vad som hände när helt friska människor träffade på det här viruset, innan det fanns tillgång till vaccin, säger Christine Wennerås.
– Av deltagarna i vår studie var det ingen som blev så sjuk att det krävdes sjukhusvård. Mycket annan forskning har handlat om de svårast sjuka, som behövt intensivvård.
Luftvägsallergi skyddar mot covid-19
Fokus i den aktuella studien var att hitta friskfaktorer, vad som verkade skydda mot covid-19. Ett stort antal faktorer ringades in med stöd av omfattande enkäter, blodprover med mera. Så fort någon deltagare fick snuva, hosta, röda ögon, smakförändringar eller annat som skulle kunna vara en infektion fick de svara på frågor och PCR-testa sig.
Det som förenade dem som inte testade positivt eller insjuknade var just IgA-antikroppar som binder till coronaviruset. Kvinnligt kön och luftvägsallergi var andra skyddande faktorer mot att bli smittad. Däremot ger studien inget stöd för att personer utan antikroppar mot covid skulle ha skyddande T-celler, något som tidigare hävdats.
– Mycket har handlat om IgG-antikroppar och T-celler. Det intressanta är att när vi nu lusläser andras artiklar och tabeller hittar vi belägg för det vi själva kommit fram till om IgA, men det är inget som har lyfts fram i de studierna, konstaterar Christine Wennerås.
Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, christine.wenneras@microbio.gu.se
Forskare har undersökt om allvarliga bristningar, så kallade sfinkterskador, minskar om den ansvariga barnmorskan får stöd av en kollega under den sista delen av krystskedet.
– Även om allvarliga bristningar sällan inträffar kan det leda till stora och ibland livslånga konsekvenser för den som blivit drabbad. Kvinnor har symtom som långvarig smärta, avföringsinkontinens, ett påverkat sexliv och andra komplikationer, säger Christine Rubertsson, professor vid Lunds universitet, barnmorska vid Skånes universitetssjukhus och huvudansvarig för studien.
Olika grader av förlossningsbristningar
Vid en förlossning är bristningar i bäckenbotten vanligt förekommande, särskilt hos förstföderskor. Det finns olika grader av bristningar:
Grad 1 är ytliga bristningar i slida och blygdläppar som är vanliga och kan läka fort utan att ge bestående men.
Grad 2 innebär att även muskler i slidan eller mellangården gått sönder.
Grad 3 och grad 4 är allvarligare bristningar, så kallade sfinkterskador, som innebär att muskeln i ändtarmen blivit skadad. Även väggen i ändtarmskanalen kan ha blivit skadad. Dessa allvarligare bristningar drabbar ungefär fyra till fem procent av de födande kvinnorna i Sverige och sys av läkare.
– Antalet allvarliga bristningar minskade med 30 procent i den grupp där kvinnorna fick stöd och vård av två barnmorskor. Eftersom många förlossningsavdelningar redan har infört arbetssättet är det mycket glädjande att vi nu har vetenskapligt stöd för metoden. Vi kommer att undersöka hur kvinnorna upplevt att ha stöd av två barnmorskor. Men även när arbetssättet fungerar som bäst utifrån barnmorskornas synpunkt, säger Malin Edqvist, universitetsbarnmorska vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
– Dessutom har så många valt att medverka, vilket är mycket bra. Vi förstår att studien har varit angelägen för kvinnorna men även för barnmorskorna och det är fantastiskt hur alla ställt upp. Speciellt när vi vet att arbetsbelastningen för barnmorskor och vården är hög, säger Christine Rubertsson.
Framtida vård som matchar kvinnors behov
Kvinnorna som ingick i studien har även svarat på enkäter en månad och ett år efter förlossningen. Forskarna kommer att analysera vilka symtom kvinnorna har från bäckenbotten och hur symtomen påverkar kvinnors livskvalitet. Frågorna utformades tillsammans med kvinnor med olika erfarenheter och berör frågor som kvinnor prioriterat högt.
– Dessa resultat kommer att ge vägledning för hur framtida kvinnosjukvård och eftervård kan organiseras för att motsvara kvinnors behov, säger Malin Edqvist.
– Det är många forskningsfrågor inom kvinnors hälsa som bör beforskas. Vår forskning bidrar till att fylla några kunskapsluckor, säger Christine Rubertsson.
Så gick studien till
De kvinnor som tackade ja till att medverka i studien blev under förlossningen slumpmässigt tilldelade stöd och vård av antingen en eller två barnmorskor. Den första gruppen som hade en barnmorska närvarande bestod av 1 513 kvinnor. Den andra med två barnmorskor närvarande bestod av 1 546 kvinnor.
Av de som födde med en barnmorska fick 5,7 procent en sfinkterskada. Bland de som däremot födde med två barnmorskor fick 3,9 procent en sfinkterskada.
I övrigt fanns inga skillnader mellan grupperna i andra typer av bristningar eller i hur barnet mådde efter förlossningen.
Malin Edqvist, universitetsbarnmorska och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset, Karolinska institutet och Lunds universitet, malin.edqvist@med.lu.se
Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet och legitimerad barnmorska vid Skånes universitetssjukhus, christine.rubertsson@med.lu.se
I början av varje år reser hundratals människor från västerländska delar av världen till den indiska pilgrimsorten Rishikesh för att delta i satsang, som är en sorts föreläsningar uppbyggda kring dialoger. Föreläsningarna kretsar kring en nutida tolkning av det klassiska indiska filosofiska systemet Advaita, som kan översättas till icke-dualism.
Grundtanken i icke-dualistiska läror kretsar kring idén att människan, snarare än att vara en separat individ, är en del av en större helhet, och att det vardagliga sättet att identifiera sig med ett ”jag” skymmer insikten om det ”sanna” självet.
– Jag har undersökt vad det är som får människor som lever ett medelklassliv i väst att bege sig till Rishikesh för att fördjupa sig i läror om icke-dualism, och hur de integrerar filosofin i sitt vardagsliv. De här lärorna står på många sätt i kontrast till den individualism som präglar mycket av den värld de lever i, säger Elin Thorsén som har granskat andlig turism i Indien i en avhandling i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ses som filosofisk väg till insikt
Elin Thorsén har tillbringat fem månader med att delta i icke-dualistiska sammankomster och intervjua deltagarna i Rishikesh, och hon ser flera skäl till att människor lockas av icke-dualismens filosofiska idéer. Att de presenteras som en universell väg till självinsikt för alla, snarare än en religion, är en viktig faktor.
– Gemensamt för nästan alla jag intervjuade var att de inte såg sig som religiösa. De lockandes av en individuell andlig väg som inte handlar om gudstro, utan som de tyckte erbjöd konkreta sätt att reflektera över existentiella frågor, säger hon.
Gav redskap att hantera känslor och relationer
– Många värdesatte sammankomsternas fokus på upplevelser och övningarna i att observera tankar i stället för att identifiera sig med och reagera på dem. Det gav dem redskap att bättre hantera känslor och relationer, så på det sättet har den här typen av icke-dualism mycket gemensamt med den terapeutiska kultur som präglar nutiden i väst, säger Elin Thorsén.
Advaita praktiserades ursprungligen främst av asketer, personer som lever mycket enkelt och med sträng disciplin och självbehärskning med avhållsamhet från nöjen (såsom sex och alkohol). Advaita är exempel på ett sydasiatiskt filosofiskt system som har gått igenom stora omvandlingar och blivit populariserat långt utanför sin ursprungliga kontext.
– Avhandlingen illustrerar de förändringar som religiösa traditioner kan genomgå i en alltmer globaliserad värld, när läror och praktiker introduceras och anpassas till nya kulturella kontexter, säger hon.
Återskapar livsstil från Indien i vardagen
I studien blev det tydligt hur platser som är förknippade med en specifik religiös tradition, kan få en ny betydelse som samlingspunkter för internationell andlig turism.
– Resorna till Indien spelade en stor roll för deltagarna. De gav en möjlighet att träffa människor med liknande intressen, där andliga praktiker och existentiella frågor inte sågs som något konstigt. Rishikesh blev en viktig symbol för ett sätt att leva, som människor försökte återskapa i sin vardag när de kom hem, säger hon.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Antalet fästingar på 131 dovhjortar, 30 rådjur, 61 kronhjortar, 15 älgar och 87 vildsvin som fällts under jakt i Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län räknades.