Vid diabetes typ 2 får man minskad utsöndring av insulin och lägre känslighet för insulin i olika organ.
För att ta reda på vad som händer i organen när typ 2-diabetes uppkommer har forskare undersökt proteiner i de så kallade cellöarna i bukspottkörteln där insulinet produceras och i de viktigaste organen som insulinet påverkar, nämligen lever, skelettmuskel, fett och blod.
De undersökte människor utan diabetes och jämförde med människor med prediabetes samt typ 2-diabetes. Prediabetes är ett stadium före fullt utvecklad typ 2-diabetes.
Hänger ihop med sjukdomsstadiet
Forskarna fann att ämnesomsättningen i organen varierade mycket och att förändringarna också hade ett samband med sjukdomsstadiet. Störningarna tycks också vara större än forskare tidigare vetat om.
Personer med prediabetes uppvisade till exempel stora förändringar i bukspottkörtelns cellöar, som kan kopplas till inflammation, immunsystemet och blodets koagulation.
– Hos personer med utvecklad typ 2-diabetes fanns andra utbredda störningar, till exempel i regleringen av fett- och sockeromsättningen samt i energiproduktionen i lever, muskel och fett, säger Claes Wadelius, professor i medicinsk genetik vid Uppsala universitet.
Kan ge bättre tester och behandlingar
Resultaten pekar mot nya grundläggande sjukdomsorsaker vilket ger skäl till ytterligare forskning för att hitta sätt att förebygga och behandla typ 2-diabetes, enligt forskarna.
–Våra resultat visar också på en framtida möjlighet att utveckla ett enkelt test för att identifiera personer med hög risk för diabetes eller för att bedöma vilken behandling som passar bäst för enskilda patienter, säger Jan Eriksson, professor i klinisk diabetesforskning vid Uppsala universitet.
Claes Wadelius, professor i medicinsk genetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet claes.wadelius@igp.uu.se
Anna ChuChu Schindele, doktorand vid Malmö universitet, har undersökt vilka faktorer hos unga människor som kan gynna eller missgynna deras sexuella och reproduktiva hälsa. Materialet i forskningen kommer från en enkät bland 7 000 personer i åldern 16-29 år.
Män och heterosexuella toppar listan
– Ett viktigt resultat är att en ung person som känner att den har kontroll över sitt liv också har bättre möjligheter att föreslå säker sex, till exempel sex med kondom. Detta i sin tur kan förstås som en resurs och tillgång för påverka sin sexuella och reproduktiv hälsa, säger Anna ChuChu Schindele.
De unga som i högst utsträckning upplever kontroll i livet återfinns bland män, heterosexuella och cis-personer. Med cis-personer menas människor vars biologiska kön stämmer överens med det juridiska och upplevda könet. Att ha god ekonomi och vara född i Sverige ger också goda förutsättningar, generellt.
Sämre utgångspunkter återfinns enligt forskningen hos icke-binära, personer med transerfarenheter samt personer tillhörande sexuella minoriteter.
Viktigt för ungdomsmottagningar
– Studien visar alltså att det är ett flertal faktorer som påverkar ungas förutsättningar. Resultaten visar också hur viktigt det är att skola, elevhälsa och ungdomsmottagningar har goda kunskaper om hbtqi-frågor, jämställdhet och socioekonomiska faktorers påverkan på hälsa, säger Anna ChuChu Schindele.
Hon menar att resultaten från forskningen kan användas för att skapa bättre förutsättningar när vuxna samtalar med unga om sexualitet.
– När vi vet mer om vilka faktorer som kan påverka ungas möjligheter att föreslå säker sex kan det leda till stärkt och målgruppsanpassat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom exempelvis elevhälsan och på ungdomsmottagningarna.
Det finns i huvudsak två typer av operationer för könsstympade kvinnor: Öppningsoperationer, för kvinnor som har blivit hopsydda, samt klitorisrekonstruktioner.
Vad gäller klitorisrekonstruktion upplever många kvinnor att ingreppet har stärkt deras självbild och förbättrat sexlivet, enligt forskning.
Kvinnor får symbolisk upprättelse
– Många kvinnor som söker klitorisrekonstruktion hoppas på någon form för symbolisk upprättelse, de känner att könsstympningen är en form av brott, säger Malin Jordal vid Högskolan i Gävle.
Hon har gått igenom forskningen på området och intervjuat könsstympade kvinnor som har sökt hjälp i vården.
– Ingreppet har en stor psykologisk betydelse då kvinnornas självskattning förbättras vilket i sin tur leder till att de är mer bekväma sexuellt.
Vården ser risker
Vårdpersonalen är emellertid rädd för risker med klitorisrekonstruktion, visar forskningen. Många anser att operationerna gör mer skada en nytta eftersom kirurgen kan komma åt nerver som påverkar kvinnornas känsel negativt till följd av operationen. Vårdpersonal är överlag också skeptisk till att en operation kan öka kvinnornas möjligheter till ett bättre sexliv.
– Vården fokuserar på medicinska risker och medicinskt resultat och inte på det psykologiska. Man vill så klart skydda kvinnorna, men riskerar också att ta ifrån dem deras eget perspektiv, säger Malin Jordal.
Öppningsoperationer rekommenderas
Så kallade öppningsoperationer, som kan vara aktuella då en kvinna stympats och därefter sytts ihop, rekommenderas av WHO och av läkarorganisationer i Sverige och andra länder. Vården vill få operationerna gjorda så snabbt som möjligt. Men kvinnorna vill oftast vänta med dem till strax innan de får barn, visar forskningen.
– För många har det blivit en del av deras identitet att vara hopsydda, och de är oroliga för hur operationen ska påverka dem socialt och att den ska få inverkan på deras äktenskap. De är dessutom vana vid att det ser ut på ett visst sätt, och att operationen ska göra att det inte blir bra estetiskt, säger Malin Jordal.
Bättre dialog är nödvändig
Ett annat resultat av forskningen är att dialogerna mellan patienter och vårdpersonal före och efter operationer behöver förbättras. Något som skulle underlätta, enligt Malin Jordal, är att patienter och läkare bygger upp en mycket tydlig vårdplan tillsammans.
– Människor är komplexa och det här är intima ingrepp som är extra känsliga. Inför operationen behöver patienterna tydligt få veta vad som ska ske, och det krävs mer ingående uppföljningar när ingreppet är genomfört. Man behöver fråga kvinnorna vilken nytta de haft av operationen och om vården bör förändras.
– Vi har tyvärr sett en tydlig ökning av skjutningar de senaste femton åren, en ökning som i dag till stor del är kopplad till unga i kriminella nätverk, säger Sven Granath, doktor i kriminologi.
Han arbetar vid polisen och gästforskar vid Stockholms universitet och intresserar sig i båda fallen för kriminella nätverk som kopplas till skjutningar.
En begränsad grupp unga
En kartläggning visar att det är en ganska begränsad grupp unga som det handlar om: 1 000 till 1 500 personer i åldern 15–24 år.
Omkring 500 av dessa finns i Stockholmsregionen, uppdelade på ett 30-tal nätverk.
– Statistiskt har de här unga en prognos som säger att de kommer att hålla på i ungefär tio år med brottslighet. Det som är nytt är att de har fått tillgång till skjutvapen, säger Sven Granath.
Vapen från Balkan och östra Europa
Den ökade tillgången till vapen är enligt Sven Granath dels en fördröjd effekt av en långvarig småskalig insmuggling av vapen från Balkan efter kriget där. En del vapen har även köpts in från Östeuropa efter östblockets fall.
– De är relativt gamla men funkar fortfarande bra och har lång livslängd. Det räcker därför med ett ganska långsamt inflöde av vapen för att det ändå ska blir en ökning av det totala antalet vapen.
Skjutningarna – en del av strategisk brottslighet
Framför allt är skjutningarna ett problem i en grupp som begår strategiska brott, det vill säga brott där man kombinerar olika motiv.
– De är inte slumpmässiga utan begås för att uppnå något. Man brukar säga att det finns både ett vinnings- och våldsmotiv.
Det har även skett ett skifte av metoder bland unga kriminella.
– Man använder sig i högre utsträckning av skjutvapen och explosiver, och i mindre utsträckning av fysiska, närgångna metoder som knivvåld och handkraft.
Grupperingarna som det handlar om har också blivit mer inriktade på våld som man tjänar pengar och göra karriär på, fortsätter Sven Granath. Det kan handla om indrivning, utpressning eller undanröjning av konkurrenter i narkotikaförsäljningen. Ibland handlar våldet om rättsskipning i den undre världen. Narkotikan har fått större betydelse. Stora rån och stöldkupper har fått mindre betydelse.
Smartphones viktiga
Det är tydligt i forskningen hur stor betydelse olika tekniska förändringar i samhället har haft för utvecklingen av skjutningar och nätverk.
– Inte minst genom det digitala genomslaget där alla har smartphones och kan swisha pengar, skicka bilder och filmer och bilda chattgrupper kring narkotika- och vapendistribution. Nu kan man kommunicera över landsgränser på ett helt annat sätt än man kunde för bara 10 år sedan.
Forskningen visar att ökningen av vapenvåld kan kopplas till en ökad och förändrad narkotikaförsäljning som sammanfaller tidsmässigt med genomslaget av smartphones.
– Genom dem har det blivit lättare för unga att bedriva en typ av brottslighet som tidigare bara kunde skötas av en etablerad skara äldre kriminella, säger Sven Granath.
Andra förändringar som kan ha gynnat vapenvåldet och brottsutvecklingen är byggandet av Öresundsbron samt Schengensamarbetet. Dessa har ökat rörligheten.
Klassamhället viktigt som förklaring
Men det finns andra och mer komplexa förklaringar också. En viktig faktor, säger Sven Granath, är ökade klassklyftor med fler ungdomar som har föräldrar som är födda utanför EU och inte är lika etablerade i samhället.
– Brottsutvecklingen är med andra ord starkt kopplat till hur klassamhället har förändrats och globaliserats. Ökad segregation, stora skillnader i skolresultat spelar också in. Framför allt är det pojkars skolresultat som har sjunkit. Men kriminologi är ingen exakt vetenskap. Man kan aldrig säga helt säkert att just det här har lett till just det där. Det är inte som naturvetenskapen. Både gruppfenomen och personliga livsöden bygger väldigt mycket på ett samspel mellan olika faktorer.
Fler skjutningar behöver klaras upp
Bland det viktigaste för att vända utvecklingen, enligt Sven Granath, är att klara upp fler skjutningar. Förhållandevis få brott som inbegriper dödligt våld med skjutvapen klaras upp i Sverige.
– En annan viktig sak är att plocka bort vapnen, eftersom de återanvänds. Man ser ofta att det är samma vapen som använts i olika skjutningar. Inte nödvändigtvis av samma person, men av någon i samma nätverk. Om man plockar bort ett vapen kan det förhindra fler skjutningar. Har man inget vapen kan man ju inte genomföra en skjutning.
Vad kan man mer göra?
– På lång sikt är det viktigt att jobba för att så många som möjligt ska få en trygg uppväxt, att den sociala välfärden fungerar med bra mödravård, bra förskolor och skolor. En viktig del är skolan och att så många som möjligt får gymnasiebehörighet, även stökiga barn.
– Det är nog i längden en viktigare faktor än bostadssegregation. Det är ju ändå väldigt få av dem som bor i så kallat utsatta områden som går in i kriminella nätverk. Det sitter inte i betongen utan beror av andra saker. Självklart blir det besvärligt när det finns en koncentration av våld på ett visst ställe. Det blir läskigt för den som skulle vilja vittna. Men man ska inte ha en övertro på att om någon inte bor på den här adressen så kommer det att bli bra. De som ingår i de kriminella nätverken har ofta andra mer personliga problem, säger Sven Granath.
Ser du någon ljusning?
– Det är viktigt att inte se alltför pessimistiskt på utvecklingen även om det inte kommer att vända nästa år. En faktor som faktiskt ger hopp är att mycket av det som sker görs för pengar och ett statusfyllt liv här och nu. Skjutningarna har ganska världsliga motiv, vilket betyder att det faktiskt går att göra något åt dem, att gärningspersonerna är rationella, påverkbara och känsliga för risken att åka fast. Det skulle vara svårare om de hade religiösa eller politiska motiv, om de handlade om livet efter detta.
Våren 2020 började några forskare vid KTH att utveckla en metod för att analysera mängden virus i avloppsvatten. Analyserna användes sedan för att slå fast när olika smittvågor var på väg eller och klingade av i städer som Stockholm. Den nya metoden gör det nu även möjligt att spåra virus som orsakar hepatit hos barn, förekomst av viruset mpox samt säsongsinfluensa.
Ny metod för att upptäcka adenovirus F41
– Vår forskargrupp har utvecklat en ny metod för att påvisa förekomsten av adenovirus F41, ett virus som pekas ut som den primära orsaken till det nya utbrottet av hepatit (leverinflammation) hos barn. Vår metod är specialiserad på att mäta mängden mänskligt adenovirus och vi har precis presenterat vår metod för EU-kommissionen och Folkhälsomyndigheten, säger Zeynep Cetecioglu Gurol, universitetslektor på KTH.
En ökad spridning av hepatit bland barn världen över ligger till grund för forskarnas jakt efter hepatitvirus. Bild: Mariel Perez Zabaleta
Ökat antal utbrott av hepatit hos barn
Forskningsarbetet har utförts vid Albanova universitetscentrum och kollegan Mariel Perez Zabaleta, postdoktor på avdelningen Industriell bioteknologi vid KTH, berättar att det finns goda anledningar att hålla kolla på spridningen av olika virus i samhället. Världshälsoorganisationen WHO har rapporterat om ett ökande antal utbrott av hepatit bland barn under 16 år i världen under 2022. De exakta siffrorna är 1 010 fall varav 22 döda i sammanlagt 35 länder.
– Dessa fall har ingen koppling till resor, och de flesta barn testade positivt för adenovirus F41 som den dominerande, nya hepatitvarianten. Fem procent av 1 010 barn har behövt genomgå en levertransplantation, säger Mariel Perez Zabaleta.
Koppling mellan adenovirus F41 och covid-19
Hon berättar vidare att det finns studier från 2022 som pekar på en koppling mellan Adenovirus F41 (HAdV F41) och covid-19 (SARS-CoV-2), att människor med båda virusen kan få kraftfullare inflammationer i till exempel levern. Det gäller inte minst barn.
– Att spåra hur detta hepatitvirus sprider sig i befolkningen, och specifikt hålla koll på Adenovirus F41 i områden med skolor, kan hjälpa myndigheter och sjukvård att agera om de ser hög smittspridning bland unga. En tydlig bild av pågående smittspridning skulle också kunna vara till hjälp för att utreda orsaken till hepatitutbrottet, säger Mariel Perez Zabaleta.
Kan även spåra mpox och säsongsinfluensor
Det är inte bara virus som orsakar covid19 och hepatit som forskarna nu kan upptäcka i avloppsvatten. I jakten på viruset mpox (sjukdomen hittades först hos apor och kallades tidigare för apkoppor) har prover analyserats från vattenreningsverk i Stockholm och Malmö sedan i slutet av juni 2022. Då antalet fall hittills i Sverige varit lågt, färre än fem fall per vecka enligt Folkhälsomyndighetens statistik, så har resultatet dock varit negativt i avloppsvattnet.
Mpox (apkoppor)
Mpox är en ovanlig sjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen kan bland annat orsaka blåsor och feber. Blåsorna kan uppstå på hela kroppen, till exempel runt könsorganet, i ljumskarna, ändtarmsöppningen, i ansiktet och runt munnen. Du kan också få andra symtom, till exempel diarré. Det är inte vanligt att bli allvarligt sjuk och besvären brukar gå över av sig själv.
– Vi står också redo att bevaka utvecklingen av säsongsinfluensor som Influensa A, och vi kan övervaka sjukdomar som Influensa B, Calicivirus (Norovirus och Sapovirus) och respiratoriskt syncytialvirus (även kallad RS-virus). Vi arbetar just nu med att utveckla en metod för att kunna upptäcka förekomsten av antibiotikaresistens via avloppsprover, säger Mariel Perez Zabaleta.
Virus som kan spåras i avloppsvatten
Flera sjukdomar kan spåras via bevakning av avloppsvattnet:
Adenovirus
Tillhör gruppen DNA virus och kan överleva länge utanför människokroppen och det finns ett 50-tal olika typer som alla kan orsaka infektion hos människan. Oftast är det luftvägarna som drabbas men infektion med adenovirus kan ge mycket varierande sjukdomssymtom och från många olika organsystem. Adenovirus F41 (HAdV F41) är den typ som pekas ut som den primära orsaken till hepatitutbrottet hos barn.
SARS-CoV-2
Är ett smittsamt coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Sars-cov-2 orsakar luftvägsinfektioner som i de allra flesta fall leder till mildare sjukdomssymptom som går över inom två veckor. Ibland, främst hos äldre, personer med kronisk sjukdom och vissa andra riskfaktorer, kan en virusinfektion dock få dödlig utgång
Calicivirus
Orsakar stora återkommande årliga epidemier av vinterkräksjuka i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Djupfrysta importerade hallon, ostron och livsmedel som förorenats av en sjuk person är vanliga orsaker till utbrotten. I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus.
RS-virus
Är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år. En infektion med RS-virus ger oftast symtom som vid en vanlig förkylning och vuxna och äldre barn får oftast inga större besvär av sjukdomen. Mindre barn kan dock drabbas av andningssvårigheter och långvarig hosta.
Sanktioner är ett sätt att frysa ut regimer som beter sig illa och neka dem tillgång till marknader utanför landet.
Ett färskt exempel är Ryssland, efter invasionen av Ukraina. En typ av sanktion just nu innebär att andra länder vägrar att göra affärer med en rad ryska oligarker och andra ryska ”höjdare”. Dessa kommer heller inte åt tillgångar utomlands.
En annan typ av sanktion handlar om att begränsa export och import. Företag i EU är till exempel förbjudna att sälja vissa typer av varor till Ryssland. Det kan handla om avancerad teknologi som kvantdatorer, utrustning för energisektorn eller drönare och annan utrustning som går att använda militärt. Det är också förbjudet att exportera sådant som lyxbilar och guldsmycken.
Bryta mot sanktioner inte så svårt
Men sanktioner går att runda. Till exempel kan förbjudna varor importeras och exporteras via personer och företag i länder som inte omfattas av sanktioner, så kallade tredjepartsförmedlare. Sanktioner kan också kringgås genom falska ursprungsmärkningar, felaktiga ursprungsintyg och liknande. Personer som utsätts för sanktioner, som vissa ryska oligarker, kan också låta sina tillgångar byta ägare och tvätta pengarna via skalbolag. Alla dessa sanktionsbrott kan vara mycket svåra att upptäcka.
Bild: Dmitry Demidko, Unsplash
Ett sätt att bekämpa detta är att skärpa kampen mot penningtvätt. Kampen mot sanktionsbrott och kampen mot penningtvätt hänger ihop, menar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm. Med ett bra system för att bekämpa penningtvätt, skriver de i en artikel, kan man också lättare fånga dem som försöker kringgå sanktioner.
Penningtvätt – olagliga pengar blir ”lagliga”
Penningtvätt är en verksamhet där svarta pengar, alltså pengar som förtjänats olagligt, överförs på ett sätt att pengarna tycks vara lagligt förtjänade, eller kan användas för privat konsumtion utan att det väcker misstankar. Ofta sker överföringarna över landsgränser.
Det handlar inte bara om kontanta överföringar, utan även om överföringar och andra tjänster via exempelvis internet och telefon. Utöver banker kan exempelvis företag och föreningar utnyttjas för att tvätta pengar. Exempel på aktörer som kan hjälpa till vid penningtvätt är finansiella rådgivare, fastighetsmäklare och advokater.
Världsbanken räknar med att mellan två och fem procent av världens samlade bruttonationalprodukt genomgår penningtvätt årligen. De uppskattar också att myndigheter endast lyckas beslagta och frysa runt 0,2 procent av alla brottsvinster som tvättats via banker och andra finansiella institutioner.
Källor: Svenska Bankföreningen samt Handelshögskolan i Stockholm
Ge pengar till visselblåsare
Det finns ett internationellt system för att motverka penningtvätt, men det ses av många som ineffektivt. Redan före Rysslands invasion av Ukraina varnade forskarna från Handelshögskolan i en artikel för att det nuvarande systemet inte kan hålla penningtvättare borta från det internationella finansiella systemet och att brottslingar kommer undan.
I en ny artikel föreslår forskarna en skärpning av systemet. De menar att det ska löna sig att skvallra på andra i ”penningtvättsbranschen”. Med andra ord – ett belöningssystem för visselblåsare.
– Visselblåsare drabbas ofta av repressalier. Dessa kan bli värre när det gäller brottslighet som penningtvätt, jämfört med andra typer av ekonomisk brottslighet. Det krävs starka incitament för att träda fram med information, säger Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm.
”Tjallaren” får 10-30 procent
USA har redan ett liknande system. Där tillämpas systemet på sådant som skatte-, försäkrings- och upphandlingsbedrägerier. Ger någon avgörande information som leder till att olagliga tillgångar beslagtas kan vederbörande få 10-30 procent av den beslagtagna summan, alternativt en andel av de böter som brottslingarna döms till.
Visselblåsaren får alltså inte sin belöning av skattebetalarna, utan pengarna kommer på olika sätt från dem som har brutit mot lagen.
Förslaget: Testa detta mot penningtvätt
Testa detta på bredare front, i kampen mot penningtvätt, föreslår forskarna från Handelshögskolan. Ett sådant system skulle bland annat kunna användas för att komma åt oligarker som, på olagliga sätt och i strid med sanktioner, försöker flytta tillgångar.
Ser man till hur det funkar i USA bör ett sådant system ha goda chanser att bli effektivt, säger Theo Nyreröd.
– Flera empiriska studier har visat att belöningssystemen i USA är effektiva för att upptäcka och avskräcka sådant som skattebrott och upphandlingsbrott.
Visselblåsare inte alltid oskyldiga
Ett sådant här system bör inkludera vittnesskydd samt immunitet för vittnen som själva begått brott, enligt forskarna vid Handelshögskolan i Stockholm. Vittnen, eller visselblåsare, i den här typen av fall är nämligen sällan helt oskyldiga.
– Ibland är visselblåsaren delaktig på något sätt i den aktuella brottsligheten. Man hamnar kanske i en kontext där det redan pågår oegentligheter och blir själv delaktig, säger Theo Nyreröd.
I systemet i USA kan en visselblåsare få belöning även om de själv deltagit i brottsligheten det handlar om.
Giancarlo Spagnolo, professor, Östekonomiska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm Giancarlo.Spagnolo@hhs.se
Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har blivit ett allt viktigare forskningsområde. En ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications bidrar med ökad kunskap om sambandet mellan de bakterier som lever i tarmen och metaboliter i blodet.
Metaboliter är små molekyler i blodet. Kroppsegna substanser och tillförda läkemedel kan omvandlas till metaboliter.
Studien bygger på avförings- och blodprover från 8583 deltagare i den svenska befolkningsstudien SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study). Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet.
– Våra resultat visar att det finns en stark koppling mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. I vår studie har vi lyckats identifiera många nya samband eftersom studien är så mycket större jämfört med tidigare studier och mätmetoderna så precisa, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Forskarna vid Uppsala universitet och Lunds universitet har även studerat associationer mellan läkemedlet metformin och tarmfloran hos deltagare som har behandlats med läkemedlet. Behandling med metformin är vanligt vid typ 2-diabetes och kan sänka blodsockret och förebygga följdsjukdomar av diabetes. En del patienter får biverkningar av metformin, som magbesvär. Forskarna har identifierat 462 bakteriearter som kan kopplas till läkemedlet.
– Fynden bekräftar tidigare forskning som har visat att behandling med metformin kan kopplas till förändringar i tarmflorans sammansättning. Vi har dessutom hittat nya associationer mellan metformin och tarmfloran och sett att individer som behandlas med metformin har högre nivåer av vissa bakterier och lägre nivåer av andra bakterier, jämfört med personer som inte får behandlingen, säger Marju Orho-Melander, forskargruppsledare inom diabetes och kardiovaskulär sjukdom vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och en av de ledande författarna bakom studien.
Resultaten kan bland annat bana väg för studier om varför vissa personer med typ 2-diabetes får magbesvär av läkemedlet medan andra inte får samma problem, baserat på hur deras tarmflora ser ut.
– På sikt kanske det går att utveckla nya probiotika som patienter med magbesvär kan ta tillsammans med sitt läkemedel så att de tål metformin bättre, säger Marju Orho-Melander, som också är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Forskarnas resultat finns tillgängliga genom en stor databas som har publicerats på webben. Forskarna ser det som sitt bidrag till den växande kunskapsbasen om hur tarmfloran påverkar människors hälsa. Marju Orho-Melander tror att den fritt tillgängliga databasen kommer att ge diabetesforskare nya möjligheter att studera sjukdomen.
– Vi vet att både tarmflora och metaboliter har stor betydelse för typ 2-diabetes och fetma och databasen kan användas i fortsatta studier av oss och andra forskare. Datan vi har samlat ihop kan även kopplas ihop med annan typ av data, vilket gör det möjligt för oss att studera hur tarmflorans sammansättning och metaboliter påverkar eventuell framtida sjukdomsutveckling, säger Marju Orho-Melander.
Text: Petra Olsson, Lunds universitet
Vetenskaplig artikel:
An online atlas of human plasma metabolite signatures of gut microbiome composition, (Koen F Dekkers, Sergi Sayols-Baixeras, Gabriel Baldanzi, Christoph Nowak, Ulf Hammar, Diem Nguyen, Georgios Varotsis, Louise Brunkwall, Nynne Nielsen, Aron C Eklund, Jacob Bak Holm, H Bjørn Nielsen, Filip Ottosson, Yi-Ting Lin, Shafqat Ahmad, Lars Lind, Johan Sundström, Gunnar Engström, J Gustav Smith, Johan Ärnlöv, Marju Orho-Melander, Tove Fall),Nature Communications.
Träningsbilder under de populära hashtaggarna ”fitspo” eller ”fitspiration” ska inspirera andra till träning och hälsa. Det är tanken, i alla fall.
”Fitness” och ”fitspiration”
Fitness kan översättas till att ”ha goda fysiska färdigheter” och att ”vara i form”.
”Fitspiration” eller ”fitspo” står för fitness + inspiration. På Instagram finns i dag cirka 75 miljoner inlägg på hashtaggen ”fitspo”, och 20 miljoner inlägg under ”fitspiration”.
Fler unga kvinnor än män publicerar inom denna kategori på sociala medier.
Bilder som ges etiketten/hashtaggen ”fitspiration” visar inte nödvändigtvis upp träning, enligt forskaren Aurélien Daudi:
– Bilderna på sociala medier visar oftast inte själva träningen även om bildtexterna många gånger innehåller tydliga referenser till träning. Bilderna visar i stället snygga poseringar och framhäver utvalda kroppsdelar.
Källa: Forskning.se samt Malmö universitet
Men det finns något problematiskt i detta, menar Aurélien Daudi. Han är doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och har gjort en filosofisk och psykoanalytisk analys av fitnesskulturen på sociala medier utifrån vetenskapliga artiklar i ämnet.
– ”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier, säger Aurélien Daudi.
Snygg och sexig kropp är det viktiga
Bildbaserade sociala medier som Instagram har en inneboende logik som handlar om objektifiering. Att representera hela sig själv genom en bild är egentligen omöjligt, det går inte att visa allt det man är som person via en bild.
– I stället reducerar man sig själv till identifierbara och kommunicerbara tecken. Inom den här kulturen ligger ett stort fokus på den vältränade, snygga och sexiga kroppen, det är vad man visar upp av sig själv, och då gifter sig objektifieringen naturligt med en sexualisering.
Bakom en publicerad bild finns oftast väldigt många fler varianter av bilden och den bästa, mest perfekta bilden publiceras. Den status som bilden visar upp blir viktigare än att visa att man faktiskt har praktisk nytta av en stark kropp, menar Aurélien Daudi.
Instagram spär på vår narcissism
Det man kommunicerar, när man lägger ut sådana här bilder på sociala medier, är ett budskap om ett ”jag” snarare än ett budskap om inspiration. Det ligger nästan i mediets natur. Instagram inbjuder den som publicerar bilder och videor att bejaka sin egen narcissism vilket inte bara är bra.
– Narcissism används ofta som ett skällsord, men inom psykoanalys beskriver begreppet också en drivkraft, att vilja och begära något för egen del. Det finns anledning att kontrollera narcissismen, och i sociala sammanhang hålls den normalt i schack. På Instagram späs den i stället på, säger Aurélien Daudi.
Den narcissism som vi alla har inom oss får alltså på detta vis bränsle, enligt forskningen.
Blir en negativ cirkel
Att jämföra sig själv med andra och vilja leva upp till andras ideal skapar stress. Att själv publicera foton och videor kan också skapa stress, på följande sätt:
Bilder som ständigt visar idealiserade versioner av en själv och andra, och som inte känns helt sanna, skapar känslomässig dissonans. Man känner sig otillräcklig. Den känslan kan dövas genom att man lägger ut ännu fler bilder i jakt på positiv respons, alltså att man ger utlopp för ännu mer narcissism. Det ena föder det andra och kan bli en cirkel som är svår att bryta.
Resultatet kan bli psykisk ohälsa.
Förvrängda kroppsideal
– Även tidigare forskning visar att fitspiration-kulturen bidrar till mental ohälsa, förvrängda kroppsideal och negativ självbild i allmänhet, säger Aurélien Daudi.
– Sociala medier-bilden kan motivera till träning, men om motivationen kommer utifrån – att man tränar för att behaga andra snarare än av inre motivation – så följer också risken för fler negativa effekter.
Kvinnor mer utsatta
Bilder av träning och kroppar publiceras av både män och kvinnor. Unga kvinnor har dock traditionellt varit mer utsatta för medias kritiska blick och därför kan påverkan av ”fitspiration” bli större, enligt studien.
Artikeln om den narcissistiska kulturen inom ”fitspiration” är en del av en avhandling om fitnesskulturen på sociala medier.
Aurélien Daudi, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet aurelien.daudi@mau.se
Andelen flyktingar och flyktinganhöriga som arbetar de första åren efter att ha kommit till Sverige är låg, men efter tio år har två av tre flyktingar någon form av kontakt med arbetsmarknaden.
Hur lång tid det tar att få sitt första jobb i Sverige, kan också bero på var du bosätter dig, visar forskning från IFAU.
De flyktingar som bosatt sig i Stockholm-Solnas lokala arbetsmarknadsregion har betydligt oftare en arbetsinkomst jämfört med dem som bosatt sig i Malmö-Lund. Flyktingar i Göteborgsområdet har också en starkare ställning på arbetsmarknaden än i Malmö-Lund.
I Malmö-Lund har endast var tredje flykting- eller anhöriginvandrare inkomster som återspeglar en *relativt stabil ställning på arbetsmarknaden,
jämfört med 41 procent i Göteborg
och 47 procent i Stockholm-Solna.
Med *relativt stabil ställning på arbetsmarknaden menas i den här studien en årsinkomst som motsvarar halva medianinkomsten för sysselsatta 45-åringar, det vill säga 200 000 kr per år (2019).
Få flyktingar i Malmö-Lund arbetar i Danmark
Det är svårt att förklara vad skillnaderna mellan arbetsmarknadsregionerna beror på. Varför är det svårare för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden i Malmö-Lund än i Stockholm och Göteborg?
Studien pekar på att skillnader i ålder, utbildning och ursprungsland, imellan befolkningsgrupperna, kan förklara en liten del. Men merparten av skillnaderna går inte att förklara alls, menar forskarna.
– Flykting- och anhöriggruppens sammansättning på lokal nivå, de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna och demografiska skillnader verkar endast kunna förklara en mindre del av skillnaderna i flyktinggruppens förankring på arbetsmarknaden. Malmö-Lunds sämre utfall beror inte heller på *arbetspendling till Danmark, säger Mattias Engdahl, vid IFAU.
*Få flyktingar i Malmö jobbar i Danmark. Arbetspendling förekommer bland 0,5–1 procent av dem som invandrade mellan 2000 och 2017 och hade arbetsinkomster från Danmark under 2000–2021.
Skillnader mellan grupper
Särskilt svag anknytning till arbetsmarknaden har kvinnor, personer med enbart förgymnasial utbildning samt de som är äldre när de invandrar.
Efter 10 år i Sverige hade kvinnliga flyktingar i Malmö-Lund lägst etableringsgrad, i de tre *arbetsmarknadsregionerna, bara 27 procent hade en årsinkomst på 200 000 kronor. För kvinnor som kom till Sverige i den senaste invandringsvågen har det varit lättare att ta sig in på arbetsmarknaden..
– Etableringen går något snabbare för dm som invandrade under 2010-talet eller senare jämfört med dem som anlände tidigare, vilket är positivt, säger Linus Liljeberg, forskare vid IFAU.
Flyktingar bosatte sig i Malmö, Göteborg och Stockholm
Sedan det tidiga 2010-talet har antalet flyktingar och flyktinganhöriga som beviljats uppehållstillstånd i Sverige ökat kraftigt. År 2016 nåddes en topp då över
50 000 flyktingar och flyktinganhöriga i åldrarna 18–64 år invandrade. Ungefär 40 procent av dem har bosatt sig i någon av Sveriges tre största arbetsmarknadsregioner: Stockholm-Solna, Göteborg och Malmö-Lund. Källa:Flyktingar och flyktinganhörigas etablering på arbetsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö, Rapport 2022:15 från IFAU
Så gick undersökningen till:
Forskarna har följt flyktingar och anhöriga till flyktingar som kom till Sverige i vuxen ålder, mellan åren 2000–2017, och som bosatte sig i en av Sveriges tre största lokala arbetsmarknadsregioner, Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg. Forskarna följde flyktinggruppen fram till 2019. Data kommer från Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsregionerna är stora och utgår från pendlingsmönster, exempelvis består Stockholm-Solna av 37 kommuner och Malmö-Lund av 28 kommuner.
– En förklaring kan vara att tränarna utvecklas som instruktörer med tiden och då tydligare kan visa hur man ska träna för att undvika skador, säger Mamunur Rashid, doktor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Över 1100 personer deltog i studien, som genomfördes som ett internationellt samarbete mellan Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet, och ett sjukhus i Bangladesh. Resultat var tydligt: Att anlita en personlig tränare med minst fem års erfarenhet minskar risken för småskador och smärtkänningar jämfört med att ta hjälp av en mindre erfaren tränare.
Mätning av smärtkänningar
Försökspersonerna var mellan 15 och 55 år gamla, de var mestadels män, och bland dem fanns både rutinerade gymbesökare och personer som bara hade tränat sedan några veckor tillbaka. Träningen speglade det utbud som fanns på gymmen, det vill säga träningsredskap och utrustning för styrketräning med fria vikter och maskiner för olika muskelgrupper, men även rörlighetsträning på en öppen yta i form av exempelvis aerobics och cross fit.
Deltagarna fick dagligen under en vecka svara på frågor om de kände av muskelsmärtor. Om svaret var ”ja” så fick de definiera i vilken av åtta olika kroppszoner de kände smärta (nacke, axel, armbåge, handled/hand, rygg, höft/lår, knä, och/eller fotled/fot).
– En avgränsning i studien är att vi fångade in smärtkänningar som i många fall orsakats av mindre muskelskador, men som inte nödvändigtvis behövde innebära en skada. Smärtkänning var det centrala, säger Mamunur Rashid.
Deltagare från 74 gym
I gruppen med en tränare som hade mindre än ett års erfarenhet var det mer än dubbelt så vanligt med muskelsmärtor jämfört med dem vars tränare hade mer än fem års erfarenhet. Hade tränaren mellan ett och fem års erfarenhet var också risken för smärtkänning högre, men bara omkring 20 procent än för gruppen som anlitat de mest erfarna tränarna.
Deltagarna i studien ägnade sig antingen åt styrketräning, rörlighetsträning eller både och på 74 olika gym i Bangladesh, och samordnades av Sohel Ahmed, fysioterapeut och verksam på ett sjukhus i Bangladesh.
– Träningen på gymmen i Bangladesh är väldigt lik den i Sverige. En skillnad är att man vanligtvis där har små grupper som delar på en tränare under styrke- och andra typer av träning, medan man i Sverige nästan som regel är ensam med tränaren när man styrketränar eller tränar självständigt, säger Manzur Kader, doktor i fysioterapi.
”Erfarenhet har stor betydelse”
Forskarna undersökte också om tränarens utbildning hade någon betydelse för smärtkänning och småskador, men fick inget tydligt svar.
– Utbildning är så klart viktigt, men vi behöver en större datamängd med tillräcklig spridning när det gäller tränares utbildningskvalifikationer och erfarenhet för att kunna avgöra vilken inverkan den kan ha. Det vi kunde se tydligt var att erfarenhet har stor betydelse. Jag tror att en förklaring till det är att tränarna utvecklas som instruktörer med tiden och tydligare kan visa hur man ska träna för att undvika skador när de är mer erfarna, säger Mamunur Rashid.
Mamunur Rashid, doktor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, mamunur.rashid@hig.se
Manzur Kader, doktor i fysioterapi vid Karolinska Institutet, manzur.kader@ki.se
Permafrost är den jord som förblir frusen året runt på olika delar av planeten, till exempel i Arktis och Antarktis, samt på höga berg och högplatåer. Den aktuella studien fokuserar på arktiska sjöar i den så kallade sporadiska permafrostregionen i norra Sverige.
I detta område är mellan 10 och 50 procent av marken permanent frusen. Medeltemperaturen i området har stigit avsevärt under de senaste åren och ligger nu över noll grader Celsius. Det gör att permafrosten med sitt organiska material, rikt på kol och växthusgaser, tinar.
Grundvattnet forslar sedan dessa växthusgaser till närliggande sjöar. Där, i sjöarna, släpps gaserna ut och hamnar i atmosfären.
Bild: David Seekell
Ny kunskap om flödet under jord
Hittills har forskarna inte vetat så mycket om betydelsen av den här processen, men en ny studie från universiteten i Umeå, Barcelona och Linköping kastar mer ljus över det som händer i jord och vatten.
Studien visar bland annat att inflödet av metangas via grundvattnet till sjöarna är mer intensivt på sommaren än på hösten. Det beror på den större mängden vatten som cirkulerar i underjorden.
De högre temperaturerna på sommaren gynnar också metanproduktionen i underjorden och berikar därför gasinnehållet i det grundvatten som leds till sjöarna.
Ökande mängd växthusgaser
– Klimatförändringarna och den accelererande smältningen av permafrosten kommer att öka mängden växthusgaser som kan transporteras till sjöarna via grundvattnet, säger Carolina Olid, docent vid universitetet i Barcelona.
– Den ökade nederbörden, upp till 40 procent i Arktis under det kommande decenniet, kommer också att öka grundvattenflödet och därmed utsläppen av metan till sjöarna.
Kvicksilver läcker också ut
Permafrostsmältningen orsakar dessutom inte bara större utsläpp av växthusgaser utan även utsläpp av sådant som kvicksilver. Det kan få skadliga effekter på livet i och omkring sjöarna.
Det är fortfarande svårt att avgöra var på planeten som permafrostsmältningen blir störst, eller sker snabbast. I vissa områden kommer sjöar att torka ut eftersom vattnet rinner ut genom de utlopp eller nya kanaler som har bildats till följd av smältningen. I andra fall kommer sjöarna att utvidga sina gränser i takt med avsmältningen och nya sjöar uppstår.
Bättre prognoser
Att föra in grundvattenutsläpp till sjöar i olika klimatmodeller kommer att förbättra förutsägelserna inför framtiden, enligt forskarna.
– Det kommer att göra det möjligt för oss att bedöma sjöarnas verkliga roll i kolcykeln och om de verkligen fungerar som källor eller som möjliga reservoarer för växthusgaser. Denna information är en nyckel till att kunna utveckla lämpliga bevarandeåtgärder för att mildra klimatförändringarna, säger Carolina Olid.
Carolina Olid, Department of Earth and Ocean Dynamics, Universitat de Barcelona, Spanien carolina.olid@ub.edu
Forskarna fick svara på två frågor:
Vem tror du tilldelas Nobelpriset i litteratur i år?
Vem tycker du borde tilldelas priset i år?
Se på tillkännagivandet av årets nobelpris i litteratur
Vem det blir som vinner priset får vi veta på torsdag den 6 oktober, klockan 13.00. Följ tillkännagivandet på svtplay klockan 12:50 (sändningen är nu avslutad)
Maria Olaussen, professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Den finländsk-estniska författaren Sofi Oksanen som skriver om de baltiska ländernas historia och förtryck av oliktänkande i Ryssland. Hon är en flitig debattör med ett tydligt feministiskt perspektiv. Hennes böcker är översatta till flera språk och hon har mottagit flera litterära utmärkelser.
2. Den sydafrikanska författaren Zoë Wicomb som är att betrakta som lika betydelsefull som de tidigare nobelpristagarna Nadine Gordimer och J. M. Coetzee. Hon skriver om den sydafrikanska historien från ett unikt perspektiv med en blick för samhällets komplexitet.
Paulus Tiozzo, doktorand i tyska med ett avhandlingsprojekt om Nobelpriset och den tyskspråkiga litteraturen
1. Att gissa är vanskligt när det gäller Nobelpriset eftersom valet av pristagare är ett rent lotteri som saknar logik; den avgörande faktorn är akademiledamöternas personliga preferenser och nycker. Själva urvalsprocessen styrs sen av somliga ledamöters förmåga att övertyga en majoritet av de aderton som ofta motiveras av tvivelaktiga skäl. Hursomhelst lär de välja antingen en känd eller en okänd författare som man tror tilltalar – detta är en hjärtesak för Akademien.
2. Det finns tre författare som jag av följande skäl tycker förtjänar Nobelpriset: Yang Lian, för hans sublima lyrik som estetiskt bygger en bro mellan kinesisk tradition och den västerländska modernismens finaste former och etiskt visar litteraturens gränsöverskridande kraft; Claudio Magris, för hans mästerliga prosa som förenar spänning, historia samt en skärskådande blick, i synnerhet i hans stora roman I blindo; samt William Boyd, för hans sprudlande, fantasirika berättarkonst som kännetecknas av djupt medkännande.
Britt-Marie Karlsson, universitetslektor i franska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Jag är inte så säker på att det blir en franskspråkig författare som får Nobelpriset i litteratur i år, men ett antal finns med bland favoriterna, som Annie Ernaux, Maryse Condé, Hélène Cixous, Pierre Michon och Michel Houellebecq. Av dessa brukar den senare, som har beskrivits som ett visionärt geni, placeras högst på listorna.
2. En personlig favorit är annars Marie NDiaye. Hon är förhållandevis ung, så kanske får hon vänta några år, men hon står redan nu för ett brett och varierat författarskap och har vunnit flera litterära priser, bland annat Goncourt-priset år 2009. NDiaye gestaltar ofta svåra och komplexa ämnen utan att döma eller förenkla. Som läsare dras man in i berättelserna, som inte sällan är mångtydiga och överlämnar åt läsaren att tolka snarare än att ge färdiga svar.
Fredrik Fällman, docent i sinologi och styrelseledamot i Svenska PEN
1. Man skulle kunna tänka sig att det blir ett ”känt” namn i år, någon som länge varit föreslagen som t.ex. Ngũgĩ wa Thiong’o, Haruki Murakami eller Jamaica Kincaid. Akademien säger sig ofta inte primärt tänka på varifrån författare kommer, men det kan ändå tänkas att det spelar viss roll. Men det kan också bli Jon Fosse eller Ismail Kadare, man vet aldrig.
2. Jag skulle gärna se att Yan Lianke eller Can Xue fick priset. Yan Lianke skriver ofta med svart humor, kritiskt och gripande. Can Xue är mer experimentell med ofta surrealistiska eller absurda noveller och romaner.
Marius Hentea, professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Kriget i Ukraina kan ha fått Akademien att tänka på ryska dissidenter eller ukrainare som är värda priset, någon som Lyudmila Ulitskaja. Men en tillrättavisning mot den ryska invasionen kan också komma i form av en paneuropeisk författare som Milan Kundera eller Dubravka Ugrešic eller, i en annan riktning, Claudio Magris. Den fruktansvärda attacken mot Salman Rushdie kan också ha fått Akademien att vilja hedra honom, vilket på många sätt skulle vara välförtjänt med tanke på det absoluta mästerverket ”Midnight’s Children” (Midnattsbarnen) och för den betydelse Rushdie har haft som symbol för ett engagerat författarskap som står upp mot de röster som försöker tysta uttryck och yttrande. Jag skulle inte heller bli förvånad om den återkommande favoriten Ngũgĩ wa Thiong’o skulle vinna.
2. Den ungerske författaren Laszlo Krasznahorkai skulle vara ett underbart val. Hans arbete är intensivt konstnärligt och engagerat, men samtidigt roligt och briljant. Det finns en sprudlande verbal virtuositet i var och en av hans meningar som kan slingra sig över sidor och sedan explodera i en blixt av briljans. Romaner som ”The Melancholy of Resistance” (Motståndets melankoli) eller ”Baron Wenckheim’s Homecoming” är stora, djärva verk som belönar läsaren och tar den samtida litteraturen till nya höjder. Andra värdiga vinnare skulle vara den rumänska författaren Mircea Cartarescu, en av uppfinnarna av den absurda berättelsen, och Annie Ernaux, den franska författaren vars arbete är i en helt annan riktning; hårda, mejslade berättelser om svåra barndomar, sexism, aborter och klass. Bland författare som skriver på engelska värderar jag den amerikanska författaren Marilynne Robinson, den brittiska författaren Rachel Cusk och den irländska författaren John Banville högt.
Salman Rushdie, Sofi Oksanen och Ngũgĩ wa Thiong’o är några av namnen som nämns när forskare vid Institutionen för språk och litteraturer tippar vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2022. Bild: Wikimedia Commons
Andrea Castro, professor i spanska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Jag kan helt enkelt inte gissa. Möjligheterna är många och min förmåga som individ för begränsad. Jag läser mycket, men mitt fokus de senaste 20 åren har legat huvudsakligen på spanskamerikansk och svensk litteratur. Det är inget snävt fokus, men det är ändå för snävt för att kunna komma med en kvalificerad gissning. Men jag tänker att Akademien vill vigda sina vyer och därför kan det hända att de i år väljer att lyfta fram ett språk eller ett land som inte brukar uppmärksammas i nobelprissammanhang.
2. Här nämner jag två författare som jag uppskattar som läsare och som jag tänker mig skulle bli värdiga pristagare: Den första är schweiziskan Fleur Jaeggy som skriver på italienska. Jag älskar hennes egensinniga mörka berättelser med gotiska och fantastiska inslag, otroligt tätt och vackert språk, formuleringar som etsar sig in i kroppen och ett vasst och kyligt sätt att närma sig relationer, ensamhet, tystnaden.
Den andre är en argentinsk författare som dyker upp ibland bland de tippade författarna, César Aira. Han arbetar i en absurdistisk och dadaistisk tradition och använder sig av en stor repertoar av populärkultur. Och så vill jag nämna min kandidat för tidigare år som sorgligt nog gick bort i våras. Mexikanska Gloria Gervitz var en fantastisk poet som skrev Migrationer, en långdikt som levde och andades och förändrades under 40 års tid. En föränderlig text om livet, som inte är annat än ständig förändring.
Svetlana Polsky, universitetslektor i ryska med litteraturvetenskaplig inriktning
1 och 2. Jag tror och hoppas att Nobelpriset i litteratur 2022 tilldelas Salman Rushdie för hans livslånga mästerliga litterära gärning samt hans personliga integritet och mod som han har uppvisat under de senaste drygt trettio åren trots de personliga umbäranden har fått utstå. Jag hoppas också att svenska Nobelkommittén uppvisar mod nog att fatta ett sådant beslut.
Anna Forné, professor i spanska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Möjligtvis (förhoppningsvis) vill Svenska Akademien göra ett ställningstagande, det kan vara i förhållande till det geopolitiska läget, klimatkrisen eller det ständigt ökande antalet människor på flykt i världen. Syrien, Ukraina ligger oss nära geografiskt, men jag tänker också på områden och befolkningar i ”the Global South” som är utsatta för extraktivt våld. Där finns många intressanta författarröster. Jag har inget namn och det beror främst på att dessa röster från det globala syd inte cirkulerar i större utsträckning. Många publiceras och läses som etnografiska vittnesmål, tänker tex. på ”La chute du ciel” av Davi Kopenawa. Han är nog ingen kandidat. Annars tycker jag att det finns otroligt många fantastiska ”yngre” kvinnliga författare i Latinamerika, tex. Mariana Travacio, Samanta Schweblin, Rita Indiana, Mariana Enríquez, Fernanda Trías, Fernanda Melchor med flera. Tiden får utvisa om de kommer att uppmärksammas även av Svenska Akademien.
2. Diamela Eltit är ett namn som jag kommer att tänka på. Jag är inte specialist på henne och har inte ens läst alla hennes romaner. Hon är en chilensk författare (född 1947) med ett författarskap som är estetiskt nydanande samtidigt som hennes texter gör skillnad i det sociopolitiska landskapet.
Vilka har tidigare belönats med nobelpriset i litteratur?
I synnerhet unga och kvinnor känner oro för klimatförändringar. Många kvinnor deltar också i klimataktivism, medan så kallade klimatförnekare till oproportionerligt stor del utgörs av äldre män, ofta med sysselsättning inom traditionellt manliga näringar.
Män som grupp har också en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har, som grupp.
Det konstateras i en rapport från Göteborgs universitet, gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I rapporten sammanställs forskning om hur ojämlikheter mellan människor, inte minst ojämlikheter mellan män och kvinnor, påverkar beteenden som i sin tur påverkar klimatet och klimatarbetet.
Män äter mer kött
Det handlar bland annat om stereotypa uppfattningar om vad som är ”typiskt” och ”passande” för män respektive kvinnor. Ett exempel:
I de nordiska länderna står livsmedel, inte minst köttkonsumtion, för en stor del av hushållens resursförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Män äter mer kött än kvinnor. Det tycks bland annat hänga ihop med idéer om köttätande som något ”manligt”, enligt Jimmy Sand, rapportförfattare och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet.
– Till exempel är det män som vill uppfattas som ”riktiga män” som också äter mer kött.
Vi kör bil olika mycket
Annat har med hem och hushåll att göra. Att sörja för barn och hem är något som ofta faller på kvinnors lott. Den ordningen får betydelse för beteenden som i sin tur påverkar klimatet, enligt forskningen.
Ett exempel: Den som arbetar deltid och ansvarar för lämning och hämtning av barn samt dagliga inköp till hushållet – ofta kvinnor – färdas på andra sätt än den som arbetar heltid. Män kör överlag mer bil, inte minst till och från jobbet.
Omsorg och klimat hänger ihop
Överlag verkar ett engagemang för omsorgsfrågor, alltså sådant som familj och relationer, hänga ihop med ett engagemang i klimatfrågor. Och i båda fallen dominerar kvinnorna som grupp. Men det finns givetvis skillnader mellan individer.
– I studier där det förekommer att män är pådrivande för hållbarhet, så rör det sig om män som tar det huvudsakliga omsorgsansvaret i sitt hushåll, säger Jimmy Sand.
Människor som är orienterade mot omsorg, ett ideal ofta förknippat med kvinnor och femininitet, är alltså oavsett kön mer engagerade för hållbarhet och har mer hållbara beteendemönster i vardagen.
Konsumtionsansvar ger extra arbetsbörda
Rapporten tar också upp det faktum att företag gärna lägger ett klimatansvar på konsumenter istället för att själva ta ett större ansvar. Konsumenter uppmanas att lämna produkter till återvinning, till exempel.
Eftersom kvinnor överlag tillskrivs ett stort ansvar för sådant som inköp av mat och kläder, på obetald tid, ger detta ansvar sannolikt kvinnor en extra arbetsbörda.
Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet info@genus.gu.se
När någon eller några behandlas illa på jobbet ses problemet ofta som en konflikt mellan individer. Vid försök till lösning försöker man komma fram till vem som är offer och vem som är förövare.
– Men särbehandling kan i själva verket ha en pragmatisk funktion i en organisation. En strategi för att manövrera ut dem som inte matchar organisationens ideal, säger Anneli Matsson som nyligen har disputerat vid Malmö universitet.
Har studerat svenskt sjukhus
I sin avhandling har hon tittat närmare på en form av särbehandling som kallas för ostracism. Dit hör sådant som social utfrysning och utmanövrering. Fokuset har legat på ett större svenskt sjukhus och en enhet där.
– Enheten hade flyttats in från periferin i organisationen till kärnan av den medicinska verksamheten. Ledningen i organisationen hade försökt höja statusen för den här gruppen och att lyfta fram deras kompetens, så formellt hade man deras stöd, säger Anneli Matsson.
– Ändå var det tydligt att det pågick olika typer av utmanövreringsprocesser av enheten, även av chefer.
Varumärkespolicyn skapade problem
Enligt Anneli Matssons forskning kunde en del av detta spåras tillbaka till organisationens varumärkespolicy, som formellt var överordnad andra styrdokument i organisationen. Denna överordning osynliggjorde mycket annat.
– Policyn reflekterade ett perfektionsideal. Illusionen av att vara en perfekt organisation gör det svårt att artikulera problem och ojämlikhet. Därför utvecklas tystnadsstrategier.
Nya strukturer och hierarkier
Enligt Anneli Matsson påverkas organisationspolitiken av samhällets ökade krav på att individer ska göra sig själva anställningsbara och attrahera arbetsgivaren, samtidigt som kraven på att lösa problem förläggs på individnivå.
– När vissa enheter inom organisationen är kunder till andra enheter skapas nya hierarkier, en stark informell ledning och fler möjligheter att göra egna tolkningar. Då ansvaret för arbetsmiljön i praxis dessutom delegeras till första linjens chefer blir det svårt att förändra strukturella risker i arbetsmiljön. I förebyggande arbetsmiljöarbete måste det tas med i beräkningen också.
Melatonin har i tidigare studier visat sig påverka sömnen positivt och ett par tidigare studier har också visat att användandet av tyngdtäcken kan ha en positiv påverkan på sömn och välmående. De bakomliggande mekanismerna till den upplevda förbättringen har dock inte blivit riktigt klarlagda.
Forskare vid Uppsala universitet bestämde sig därför för att undersöka hur nivåerna av sömnfrämjande och stressmotverkande hormon såsom melatonin och oxytocin påverkas av sömn under tyngdtäcke. De ville också ta reda på om tyngdtäcket påverkade produktionen av stresshormon såsom kortisol och aktiviteten hos kroppens stressystem.
En ordlista:
Melatonin är ett stressmotverkande hormon som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Melatonin utsöndras när det blir mörkare omkring oss. Då blir vi sömniga. På morgonen när det blir ljusare minskar melatoninet och vi vaknar.
Kortisol är ett stresshormon som bland annat reglerar ämnesomsättningen och blodflödet. Kortisol ökar i kroppen när den utsätts för allvarlig infektion eller större kroppsskada.
Oxytocin är ett stressmotverkande hormon som frigörs vid beröring. Hormonet ökar känslan av njutning, lugn och ro.
Sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver använda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara när du blir stressad eller rädd. Kroppen påverkas då att förbereda sig för att fly eller slåss.
Källa: 1177
En liten studie
26 unga män och kvinnor deltog i studien där försökspersonerna fick ge återkommande salivprov medan de vilade under vanligt täcke eller tyngdtäcke. Tyngdtäckena som användes vägde 12 procent av testpersonens kroppsvikt.
– Användningen av tyngtäcke ökade halten av melatonin i saliven med 30 procent. Dock såg vi inga skillnader i nivåerna av oxytocin eller kortisol eller i aktivitet i det sympatiska nervsystemet, säger Elisa Meth, förstaförfattare till studien och doktorand vid Uppsala universitet.
Vid användning av tyngdtäcke (streckad linje) var halten melatonin i saliven 30 procent högre än vid användning av ett lättare täcke (heldragen linje).
Varför sover vissa bättre under tyngdtäcke?
Tidigare studier har visat att melatonin kan främja sömnen. Vår studie skulle kunna bidra med en förklaring av de bakomliggande faktorerna till varför vissa personer upplever att de sover bättre under ett tyngdtäcke. Den här studien genomfördes dock på ett relativt litet antal personer och undersökte bara den omedelbara effekten av tyngdtäcket. Det behövs med andra ord större studier för att kunna slå fast det här sambandet med säkerhet. Och för att se om melatoninökningen håller i sig över tid behövs studier över längre tidsperioder, säger Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi vid Uppsala universitet och studiens seniora författare.
Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi vid institutionen för farmaceutiska biovetenskaper vid Uppsala universitet, christian.benedict@farmbio.uu.se
När vi blir äldre blir rösten knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa försämras även andningsfunktionen.
För kvinnors del börjar de här förändringarna i klimakteriet och för mäns del börjar de i regel lite senare, i 65-årsåldern.
Svårare att jobba
En förändrad röst kan få stor påverkan på livet – vi kan rent fysiskt få svårare att göra oss hörda, inte minst. En studie visar att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang eftersom de känner att rösten fungerar sämre.
Det kan också bli svårare att jobba om vi har ett arbete där rösten är viktig, som lärare. Och det blir inte lättare med höjd pensionsålder.
Det här har forskare vid Lunds universitet tagit fasta på och inleder nu ett forskningsprojekt om rösten. Det handlar om vilka ergonomiska anpassningar och vilken röstträning som behövs för att människor ska orka hänga med längre i arbetsliv och socialt liv.
Rösten glöms bort
Just aspekten med människors röstkapacitet tas inte upp i någon av de rapporter som finns kring att höja pensionsåldern. Det är anmärkningsvärt, säger Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare vid Lunds universitet.
– Pensionsåldern för operakorister har tidigare legat på 53 år och för att de ska kunna fortsätta sjunga till 67 år krävs helt andra förutsättningar. Vi vet även att lärare är den yrkeskategori som har mest problem med sin röst och som följaktligen behöver verktyg för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma.
Så bevarar du din röst – 14 tips från Lunds universitet
1. Håll igång din röst. Läs högt ur tidningen eller sjung i kör.
2. Håll slemhinnorna elastiska genom att dricka mycket vatten. Ät inte halstabletter i onödan eftersom de riskerar att torka ut slemhinnorna.
3. För att slippa muntorrhet: sug på en citronskiva eller drick gärna till exempel ljummen flädersaft som ökar salivavsöndringen.
4. Minska på kaffe och alkohol som torkar ut. Kompensera varje kopp kaffe med ett glas vatten.
5. Undvik att röka.
6. Harkla dig inte vanemässigt. Harkling retar mer än hjälper rösten.
7. Sucka och gäspa. Det skapar avspänning och ökar utrymmet i munhåla och hals, vilket ger mer resonans. Andas ut ordentligt när du pratar.
8. Skratta för att få igång magstödet.
9. Sov ut. Ditt allmäntillstånd återspeglas i rösten.
10. Sträck på dig för att få mer fart på rösten, eller stå upp när du pratar för att få energi från golvet.
11. Titta på den du pratar med – du riktar din röst åt rätt håll och signalerar ”Nu vill jag att du lyssnar”.
12. Överansträng inte din röst. Undvik bullriga platser.
13. Håll igång med fysisk aktivitet. Träning påverkar andningen och ger en starkare röst.
14. Ta gärna kontakt med en logoped. Vissa åldersförändringar kan du få hjälp med.
Det går även kognitivt långsammare när vi blir äldre, vilket påverkar hur vi interagerar med andra. Hörseln försämras och arbetsminnet förändras. Vi tappar lättare tråden och det blir svårare att göra sig hörd i sociala sammanhang.
Svårt med digitala möten
Digitala möten och digitala plattformar har blivit vanligare, inte minst i jobbsammanhang. Men sådana kommunikationsvägar kan bli ytterligare ett hinder för en person som redan har fått problem med till exempel röst och hörsel, säger Emma Lindström, som är doktorand i projektet och undervisar om den åldrande rösten.
– Digitala forum påverkar samspelet och turtagningen blir svårare när man hör lite sämre. Det är många komponenter att hålla reda på och det påverkar den kognitiva förmågan och viljan att vara delaktig, säger hon.
Forskare vill ha röstkontroller
Idag kontrollerar vi syn och hörsel i samband med hälsovårdssamtal. Logopeden och forskaren Viveka Lyberg Åhlander skulle även önska röstkontroller.
– Dock är det viktigt att komma ihåg att bara för att man blir äldre, innebär det inte nödvändigtvis att man måste acceptera alla försämringar. Det finns mycket man själv kan göra för att bibehålla sin röstfunktion, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Kontakt:
Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi och forskare inom ljudmiljö, talarkomfort och kommunikation vid Lunds universitet viveka.lyberg_ahlander@med.lu.se
