I Europa har andelen kvinnor som tittar på fotboll ökat stadigt det senaste decenniet. I länder som England, Tyskland och Sverige är 20–30 procent av fotbollspubliken kvinnor, enligt senaste utgåvan av tidskriften Soccer & Society.
Ny forskning visar också att kvinnliga supportrar i Sverige skapar sin egen tydliga kultur och identitet på både läktarna och på sociala medier.
De kvinnliga supporterklubbarna har exempelvis egna loggor, sociala medier-konton, stickers, banners och ordnar egna resor till bortamatcher. Tidigare forskning har också visat att en känsla av frihet är viktig.
– Kvinnorna säger att ”läktaren är det enda stället där vi verkligen kan vara de vi är och bete oss som männen gör”. De upplever också en respekt från de manliga supportrarna för att de är fotbollskunniga och stödjer sitt lag till 100 procent, säger forskaren Aage Radmann vid Malmö universitet.
Sociala medier har stort inflytande på kulturen
I en studie om svenska kvinnors supporterskap analyseras hur de uttrycker stöd för laget på sociala medier. Studien bygger på intervjuer med fans i fem kvinnliga supportergrupper som huvudsakligen följer herrlag.
Sociala medier har ett avgörande inflytande på nutida fotbollskultur, där mycket av samtal, profilering och konkurrens äger rum. Tifo-kulturen, som även kvinnorna kommit in i, består av flaggor, konfetti och banderoller som fansen tillverkar själva och produkterna är unika för varje match.
– Grejerna visas på sociala medier, det blir en informell rankning där om vilkas som är bäst och snyggast. Det är extremt viktigt för fansen hur klubben och fansen uppfattas, att framställa sig som en framåtskridande och aktiv supportergrupp.
Mer om studien
Studien bygger på intervjuer med medlemmar i fem supporterklubbar för kvinnor: Malmösystrar (Malmö FF), Gulsvarta Systrar (IF Elfsborg), BajenBaes (Hammarby IF), Blue Striped Ladies (Djurgårdens IF) och Pekingsystrar (IFK Norrköping). Supportergrupperna startade mellan 2012 and 2017.
I studien analyseras även bilder och texter i de fem supportergruppernas Instagramkonton, från att respektive konton startade fram till år 2019.
Klimatet på läktarna kan vara hårt
Fotbollskulturen kan även göra det lättare att överskrida traditionella könsgränser.
– Men de kvinnliga supportrarna upplever att både män och kvinnor bland supportrarna förväntar sig att kvinnorna inte ”ska” dricka för mycket öl eller skrika för fula saker, säger Aage Radmann.
Manliga och kvinnliga supportergrupper beblandar sig inte mycket, men de respekterar varandra och klistrar inte över varandras stickers på stan, som man gör med konkurrerande klubbar. Samtidigt ger kvinnliga supportrar i intervjuer uttryck för att klimatet på läktaren kan vara hårt.
– Även på sociala medier fick kvinnorna i början mycket negativ respons från vissa av männens supportergrupper. Vissa fanklubbar för kvinnor slutade lägga upp bilder på sig själva. Så klimatet är inte alltid öppet och demokratiskt, säger Aage Radmann och fortsätter:
– Det finns också en hierarki, några av de kvinnliga fansen ser ner på andra kvinnor som på läktaren klär sig i för tajta kläder och smycken. Går man på fotboll för att träffa killar eller följa en herrspelare man tycker är snygg, då blir man inte respekterad av de andra som är där av ”rätt” anledning.
Kvinnliga fotbollsfans mer homogena
Supporterklubbarna vill att fler fotbollsälskare ansluter sig, men enligt de sociala flödena består består kvinnornas fanklubbar i stort sett bara vita kvinnor. Männens klubbar är inte lika homogena.
På det stora hela är dock fotbollsintresset något som förenar, menar Aage Radmann.
– I exempelvis Malmö har fotbollen en väl integrerad publik vad gäller samhällsklasser, kön, ålder och så vidare. Fotbollen är viktig för integrationen och är man inte överens om annat är man åtminstone eniga om att Malmö FF och FC Rosengård är viktiga för Malmö, säger han.
Aage Radmann, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och professor vid Norges idrottshögskola, aage.radmann@mau.se
Kvinnliga fotbollsfans i världen
I ett specialnummer av tidskriften Soccer & Society sätts strålkastarljuset på kvinnors ”fandom” i ett globalt perspektiv. Artiklarna behandlar fotboll och kvinnliga fans i Brasilien, Iran, Zimbabwe, Polen, Storbritannien och Sverige.
För supportrar i olika delar av världen skiljer sig sammanhanget åt och kulturen påverkas starkt av rådande socialt klimat i olika länder. Kvinnliga supporters världen över delar många gånger upplevelsen av att kvinnor måste bevisa att de är riktiga fotbollssupportrar, att de verkligen gillar fotboll och att de stödjer sitt lag. De här föreställningar, som de ständigt måste motbevisa, är stressande.
Att traditionellt kvinnliga kontra manliga värderingar kan utmanas inom fan-kulturen visas i exemplet från Sverige. Det kan i sin tur kopplas till att jämställdheten i Sverige rankas högt jämför med många andra länder. Svenska supportrar tycks ha större frihet och makt än i andra länder.
I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Anledningen är bland annat höga elpriser och de pågående klimatförändringarna. Men för den som inte har eget villatak eller de ekonomiska förutsättningarna att investera i en egen solcellsanläggning är alternativen begränsade.
Fler behöver få tillgång till solceller
– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor och som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Den nya studien visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt.
Energigemenskaper – dela el med andra
Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.
Affärsmodeller saknas
Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.
Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA.
Leasing av solceller
Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.
– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning.
– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.
Amanda Bankel, doktorand, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, amanda.bankel@chalmers.se, Ingrid Johansson Mignon, docent, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, ingrid.mignon@chalmers.se
Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergången mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner år sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till år av vulkanisk vinter, innan växthuseffekten ändrade klimatet fullständigt.
Forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet har studerat sediment från Junggar i nordvästra Kina. Området låg under trias och jura längre norrut än idag och utgjorde en del av Arktis.
Minusgrader på vintern
Rikligt med material som bevisligen transporterats av is har påträffats i sjösediment avsatta under sen trias och tidigaste jura vilket indikerar att det skogklädda Arktis kännetecknades av minusgrader under vinterhalvåret, trots extremt höga nivåer av atmosfärisk koldioxid.
Fjädrarna skyddade mot kylan. Målning av Larry Felder.
Analyser visar att flera dinosauriegrupper (non-avian dinosaurs) hade värmeisolerande, primitiva ”fjädrar ” – protofjädrar – vilket gjorde det möjligt för dem att komma åt den rika, lövfällande och vintergrönaarktiska vegetationen även under perioder av köld.
Klarade sig tack vare fjädrar
Intensiva, men övergående, vulkaniska vintrar med kyla och mörker, orsakade av omfattande vulkanisk aktivitet i samband med bildandet av Atlanten, ledde till massutdöendet i slutet av trias (201,6 miljoner år sedan) på land, vilket decimerade alla medelstora till stora oisolerade kontinentala reptiler.
Däremot var befjädrade dinosaurier redan väl anpassade till kyla, och de inte bara överlevde utan genomgick även en snabb anpassning och ekologisk expansion under tidsperioden jura.
Dessa dinosaurier kom att ta över regioner som tidigare dominerats av stora reptiler som saknade isolerande ”fjädrar”.
Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, vivi.vajda@nrm.se
Ungefär tre av tio vuxna, eller runt tre miljoner svenskar, dricker så mycket alkohol att det klassas som riskkonsumtion. Då är risken att få följdsjukdomar, som vissa cancerformer, stroke och hjärtproblem, hög. Personer med riskkonsumtion av alkohol skadar sig oftare och även familjemedlemmar och andra närstående kan fara illa.
I Sverige regleras försäljningen av alkohol av staten och skatten på alkohol är relativt hög. Trots det har alkoholkonsumtionen legat på samma nivå under lång tid.
Varningstexter räcker inte
Varningstexter och kommunikation om risker med olika beteenden räcker inte. Det talas för lite om hur man rent konkret ska göra för att få till stånd en varaktig förändring, menar Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet.
– Vid studiens start uppgav deltagarna att det var väldigt viktigt för dem att minska sin konsumtion av alkohol, men de flesta angav att de inte visste hur man gör. De som fick tillgång till den digitala interventionen började känna sig mer säkra i att de vet hur de faktiskt ska göra för att ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen,
Riskfritt drickande finns inte
Det finns inget riskfritt drickande, men ordet riskkonsumtion används när det finns en klart ökad risk för negativa konsekvenser.
I Sverige definieras ett ”standardglas” som 12 gram alkohol, vilket motsvarar en flaska starköl, ett litet glas vin eller en drink med 4 cl starksprit.
Att som man dricka 14 standardglas eller mer per vecka, eller 5 eller mer standardglas vid minst ett tillfälle i månaden räknas som riskkonsumtion.
För kvinnor är definitionen för riskkonsumtion 9 standardglas eller mer i veckan, eller 4 eller mer standardglas vid ett tillfälle.
Låter bli att söka hjälp
– Den som vill sluta röka blir peppad och stöttad av omgivningen, men det är stigmatiserat att prata om att man vill sluta dricka alkohol. Det finns en uppfattning om att man borde klara av att hantera sin alkoholkonsumtion och många låter bli att söka hjälp även om de vill ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen.
Digitala interventioner, som en mobilapp eller stöd online, skulle kunna vara ett sätt att nå många fler som behöver hjälp. Digitala verktyg kan skalas upp och användas av många utan att det kostar särskilt mycket mer. Det kan också passa bättre för personer som inte känner att de vill vända sig till hälso- och sjukvården, eftersom ett digitalt stöd kan ske helt utan personliga kontakter. Ingen annan behöver veta om att man använder verktyget, vilket minskar den barriär som stigman kring att söka hjälp innebär.
Var motiverade att dricka mindre
För att undersöka om deras digitala intervention kunde bidra till att minska intag av alkohol ville forskarna nå personer i ögonblicket när de var motiverade att ta tag i sin alkoholkonsumtion. Studiedeltagarna rekryterades online genom riktade annonser som visades för personer som sökte information om hjälp att dricka mindre alkohol. De som valde att gå med i studien blev slumpmässigt fördelade i två grupper. Den ena gruppen fick tillgång till det digitala stödet direkt. Den andra gruppen blev erbjudna befintliga resurser på nätet och ombedda att motivera sig själva att minska sin konsumtion och senare få tillgång till det digitala stödet.
De som erbjöds stödet i mobilen fick varje söndag ett meddelande som på ett neutralt sätt uppmanade dem att utvärdera hur alkoholkonsumtionen sett ut den senaste veckan. Efter att deltagarna gjort en självskattning av hur mycket de druckit fick de tillgång till ett antal verktyg i mobilen. Stödet gav bland annat hjälp med att sätta mål för sig själv och hålla koll på sin alkoholkonsumtion över tid. Användaren kunde också lära sig mer om de sociala riskerna med att bli alkoholpåverkad och riskerna för den egna hälsan. Studiedeltagarna kunde också skriva meddelanden till sig själva, exempelvis en påminnelse om att ta det lugnt med alkoholen en viss dag, och få meddelandet skickat till mobilen vid en vald tid.
25 procent lägre alkoholkonsumtion
Det visade sig att effekten av stödet efter fyra månader var jämförbar med andra digitala interventioner från internationella studier, men även lite bättre än den evidens som finns för personliga samtal.
– De som hade det digitala stödet hade ungefär 25 procent lägre alkoholkonsumtion än gruppen som inte fick stödet, vilket är en något större effekt än vi hade väntat oss. Ett sådant här stöd kommer inte att förändra den övergripande samhällsbilden när det gäller alkoholkonsumtion, men det är ett väldigt bra stöd för individer som vill förändra sina egna liv, säger Marcus Bendtsen.
Utvecklar en app
Nu utvecklar forskarna en app för att kunna göra stödet tillgängligt för individer som känner att det kan vara värdefullt för dem. De vill också anpassa det efter individens behov. Det var ett brett åldersspann på deltagarna som gick med i studien och motiven till att dricka mycket alkohol ser olika ut för 18-åringar jämfört med personer i 80-årsåldern. Forskarna gör också hälsoekonomiska utvärderingar för att se vilka konsekvenserna skulle kunna bli över 30–40 år i form av sjukvårdsbesparingar och livskvalitet om interventionen skulle införas brett.
Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet, marcus.bendtsen@liu.se
Bristande välfärd stärker hedersnormer. Det är en av slutsatserna som Örebroforskaren Rúna Baianstovu har kommit fram till efter en fördjupad analys av intervjuer med drygt 200 personer.
Hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen, såsom bland annat socioekonomi, täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet samt känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet, vilket i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.
Rörlighet motverkar hedersnormer
– Ingen av dessa faktorer kan ensam förklara varför hedersnormer ökar eller minskar i styrka. Min huvudslutsats är att slutenhet av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande. Mobilitet å andra sidan bidrar till att nya relationer skapas med människor utanför den slutna gruppen, vilket försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu, som forskar i socialt arbete vid Örebro universitet,
Faktorer med koppling till hedersnormer
Socioekonomi
Täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet, religion och nationalitet
Tillhörighet i statslösa etniska minoritetsgrupper
Känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet
Migrationsmönster
Lokala och mellanstatliga relationer
Pågående konflikter i den tidigare hemregionen och tiden man har bott i Sverige
Människors bakgrund i stater med och utan offentlig välfärd
Press från grannar
Bland de intervjuade finns personer med egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Även personer som i sitt arbete på myndigheter och organisationer möter människor utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck är representerade.
I intervjumaterialet framkommer det tydligt att hedersnormer existerar i både fattiga och i familjer med högre inkomst. Grannskapet har också betydelse – familjer som lever tätt inpå andra som värnar om starka hedersnormer känner pressen att göra samma sak.
Arbete utanför närmaste kretsen
– Det är det interna beroendet i gruppen som stärker hedersnormer. Vi ser till exempel att arbete utanför kretsen av släkt och minoritetsgrupp har betydelse för graden av mobilitet, vilket i förlängningen försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu.
Särskilt utsatta är personer, ofta kvinnor, som migrerar på grund av äktenskap och blir beroende av en man som kan försörja dem.
– Kvinnor blir isolerade och osynliga för välfärdssamhället eftersom uppehållstillstånd baseras på anknytning och mannens möjlighet att försörja dem. Det ökar risken för våld.
Misstro mot myndigheter
Analysen visar också tydligt att familjer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och med ursprung i länder där staten är förtryckande eller obefintlig kan ha svårt att lita på olika myndigheter. Det kan handla om föräldrasamtal i skolan, kontakt med socialtjänst eller sjukvård.
– Intervjupersonerna nämner en känsla av negativ särbehandling och oro för att inte bli väl behandlade. Men tillit till majoritetssamhället formas av både erfarenheter före ankomsten till Sverige och under tiden i Sverige. Det innebär att staten har inflytande över människors tillit, förklarar Rúna Baianstovu.
Välfärdssystem som inkluderar alla
De senaste åren har även ansvaret för de nyanlända i allt högre utsträckning vilat på anhöriga. Det skapar tätare ekonomiska, sociala och kulturella band inom en sluten grupp, samtidigt som avståndet till andra grupper och samhället ökar.
– Ett samhälle som vill skydda människor från våld inom familjer och som vill försvaga starka släktskapsband kan bara göra det om det finns ett välfärdssystem som inkluderar alla, säger Rúna Baianstovu.
Om forskningen
Rúna Baianstovu har, på uppdrag av regeringen och Delmos (Delegationen mot segregation), undersökt hur segregation i vårt samhälle påverkar uppkomst, upprätthållande och förändring av hedersnormer.
Rúna Baianstovu har gjort en fördjupad analys av intervjuer med 235 personer som gjordes i samband med kartläggningen av hedersförtryck i storstäderna 2018 – en studie som hon ledde.
Resultaten av hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen som i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.
Hormonsänkande behandlingar, även kallade endokrina behandlingar, har länge använts efter tumöroperation för att minska risken för att bröstcancerceller ska spridas, men det har varit oklart hur lång tid efteråt som behandlingen ger ett skydd. Många cancerformer har en kort återfallsrisk, vanligtvis inom några år.
För patienter med hormonkänslig bröstcancer sträcker sig dock återfallsrisken ofta över flera decennier. Cirka 80 procent av alla som får diagnosen bröstcancer har östrogenreceptor-positiv bröstcancer vilket innebär att östrogen stimulerar cellen till celldelning så att tumören växer. Eftersom många kvinnor diagnostiseras med bröstcancer i relativt ung ålder är kunskap om behandlingens långsiktiga effekt mycket viktig.
Mindre risk för fjärrmetastaser
Baserat på en tidigare studie, som genomfördes mellan 1990 och 1997, har forskare vid Karolinska Institutet nu undersökt den långsiktiga behandlingsnyttan av hormonsänkande behandling hos 584 premenopausala kvinnor med östrogenreceptor-positiv bröstcancer. Studien inkluderar även en kontrollgrupp som inte hade fått någon hormonsänkande behandling.
– Vi kunde se att efter 20 år hade risken att utveckla fjärrmetastaser, det vill säga spridning till andra organ, minskat bland de kvinnor som hade fått hormonsänkande behandling med läkemedlen tamoxifen eller goserelin eller en kombination av båda, jämfört med de som inte hade fått någon hormonsänkande behandling, säger Annelie Johansson, postdoktor på institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Möjligt att förutse framtida risk
Forskarna har under de senaste åren även analyserat patienternas tumörer från den tidigare studien med hjälp av modern teknik. De har till exempel undersökt olika bröstcancermarkörer, såsom östrogenreceptorn och progesteronreceptorn samt tumörernas genuttryck med hjälp av en så kallad gen-risk-signatur.
Signaturen mäter aktiviteten hos 70 olika gener vilket summeras till en riskpoäng. Det gör det möjligt att i ett tidigt skede kunna förutse tumörcellernas framtida utveckling och på så sätt kategorisera patienterna i låg respektive hög genomisk risk.
Viktigt att anpassa behandlingen
– Tumörerna hos patienter med hög genomisk risk har oftast en högre cancertillväxt. Dessa patienter har därför en tidigare risk för återfall och behöver då en mer aggressiv behandling, till exempel med goserelin som snabbt och effektivt minskar östrogennivåerna. Patienter som har en mindre aggressiv sjukdom verkar däremot ha en långsiktig risk för återfall. I dessa fall verkar tamoxifen erbjuda ett bättre skydd, säger Annelie Johansson.
Även om studien är relativt liten, belyser den vikten av individanpassad behandling inom hormonkänslig bröstcancer. För vissa patienter kan en mer aggressiv behandling vara nödvändig för att överleva, medan en mildare behandling kan räcka för andra vilket minskar bieffekterna och ger bättre livskvalitet. Uppföljande studier behövs dock innan större ändringar i behandlingsrekommendationer kan genomföras.
– För att ytterligare förstå den långsiktiga risken, behandlingsnyttan och skillnader i samband med ålder kommer vi nu att applicera maskininlärningsmetoder för bildanalys av bröstcancertumörer för att vidare undersöka tumörers olikheter, säger Linda Lindström, forskargruppsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
– Kylaktiverad brun fettvävnad tävlar med tumörerna om glukos och kan hjälpa till att hämma tumörtillväxt i möss. Våra resultat tyder på att exponering för kyla kan vara en lovande ny metod för cancerterapi, men det behöver valideras i större kliniska studier, säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och korresponderande författare.
I studien jämförde forskarna hur kalla respektive varma levnadsförhållanden påverkade tumörtillväxt och överlevnad hos möss som hade olika typer av cancer, till exempel kolorektal*-, bröst- och bukspottkörtelcancer. Mössen som levde i rumstemperaturer på 4 grader hade betydligt långsammare tumörtillväxt, och levde nästan dubbelt så länge, jämfört med möss som levde i rumstemperaturer på 30 grader.
*cancer i tjock- eller ändtarmen
Kylan stimulerade sockerupptaget
För att ta reda på hur det kommer sig analyserade forskarna cellreaktioner i vävnader och studerade hur sockret, glukosen, i kroppen absorberades. Cancerceller använder vanligtvis stora mängder socker för att växa.
Då fann de att kalla temperaturer stimulerade sockerupptaget i den bruna fettvävnaden, den typ av fett som omvandlar energi till värme för att bibehålla en jämn kroppstemperatur. Samtidigt var sockersignalerna knappt märkbara i tumörcellerna.
Gav dryck med socker
När forskarna tog bort det bruna fettet, eller proteinet UCP1 som är avgörande för dess ämnesomsättning, så försvann den gynnsamma effekten av kylexponeringen och tumörerna växte i samma takt som cancercellerna som hade exponerats för högre temperaturer. Den hämmande effekten försvann även när forskarna gav mössen en dryck med hög sockerhalt.
– Ett högt intag av sockrade drycker ser ut att förstöra den gynnsamma effekten av kalla temperaturer på cancerceller. Det tyder på att en begränsad tillgång till glukos sannolikt är en av de viktigaste metoderna för att hämma tumörtillväxt, säger Yihai Cao.
Liknande effekter på människor
För att studera resultatens relevans för människor rekryterade forskarna sex friska vuxna och en patient med cancer som genomgick cellgiftsbehandling. Med hjälp av bildtekniker som positronemissionstomografi (PET) såg forskarna att en betydande andel brunt fett aktiverades runt nacken, ryggraden och bröstkorgen hos friska vuxna som i shorts och t-shirt vistades i ett rum med en sval temperatur på 16 grader i upp till sex timmar per dag under två veckor.
Patienten med cancer vistades svalt klädd i ett rum på 22 grader under en vecka och därefter i ett rum på 28 grader i fyra dagar. Tidigare forskning har visat att även om det finns stora individuella skillnader så anses en behaglig yttertemperatur ligga på runt 28 grader, den termoneutrala zonen, för en människa i vila. Bildundersökningen visade att glukosupptaget i det bruna fettet ökade hos cancerpatienten samtidigt som glukossignalerna från tumörcellerna minskade vid den lägre jämfört med den högre temperaturen.
– Dessa temperaturer tolereras väl av de flesta människor. Vi är därför hoppfulla att kylterapi och aktivering av brun fettvävnad med andra metoder som läkemedel kan bli ytterligare ett verktyg i verktygslådan för behandling av cancer, säger Yihai Cao.
Yihai Cao, professor, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, yihai.cao@ki.se
Ohövlighet är lågintensiva negativa handlingar som bryter mot normer för respekt på arbetsplatsen. Det är dock inte alltid att den ohövlige förstår hur beteendet landar.
– Beteendet kan vara subtilt, tvetydigt och inte alltid lätt att definiera. Det kan handla om en nedlåtande kommentar, att inte bjuda med på fikat, att inte lyssna på någon eller att himla med ögonen, säger Kristoffer Holm, postdoktor inom organisationsstudier vid Malmö universitet.
Undersökt maktrelationer på arbetsplatser
I en studie har han och Tomas Jungert, Lunds universitet, undersökt maktrelationer och vad som gör att personer säger ifrån om de bevittnar ohövlighet. I studien fick personer skatta andras makt på arbetsplatsen kopplat till hur allvarliga olika situationer var och hur man själv skulle agera. Studien visar att om förövaren har mycket makt i relation till den som utsätts, upplevs situationen av vittnet som mer allvarlig, och vittnet har en ökad tendens att säga ifrån. I situationer som anses allvarliga är vittnen mer benägna att erbjuda sitt stöd till den som blivit utsatt.
– Resultaten är särskilt viktiga eftersom ohövliga beteenden ofta är svåra att sätta fingret på. Men forskningen visar att även lågintensiva beteenden från personer utan mer upplevd makt kan ha negativa konsekvenser, och det är viktigt för åskådare att komma ihåg att även subtila kränkningar kan vara allvarliga.
Kopplat till minskat välbefinnande
Ohövlighet för med sig negativa konsekvenser, både för den som utsätts och för den som bevittnar ohövlighet, vilket Kristoffer Holm sett i sin tidigare forskning.
– Det är kopplat till minskat välbefinnande, sömnsvårigheter och andra somatiska och psykiska stressymtom. Ohövlighet gör också att personer är mer benägna att söka sig till en annan arbetsplats.
Ohövlighet kan smitta
Om ohövlighet får pågå utan att någon ingriper kan den i värsta fall bli en del av arbetsplatskulturen. Tidigare studier visar att de som är mest benägna att själva utöva ohövlighet är de som sett andra vara det. Ohövlighet kan med andra ord smitta.
– Vi kan bli mer benägna att ta efter om beteendet redan normaliserats. Människor beskriver att man dras in i det i den sekunden. Man tänker inte sig för och svarar i samma ton.
Föregå med gott exempel
Kristoffer Holm forskar nu om en metod, med förlaga i USA, för ökad hövlighet och ett gott socialt klimat på svenska arbetsplatser. Med regelbundna workshoppar under flera månader lyfter medarbetarna fram olika positiva beteende. Metoden har tidigare lett till ökad tillit till ledningen, högre arbetstillfredsställelse och delvis även till färre sjukskrivningar.
– Centralt är att arbetsgruppen själv identifierar vad som är bra upplevelser, hur de främjas och hur fallgropar kan undvikas.
– Vi kan alla hjälpas åt för att minska sådana beteenden på jobbet. Att själv föregå med gott exempel genom att vara hövlig är ett sätt. Ett annat är att markera tydligt, på ett respektfullt sätt, om man blir åskådare till ohövlighet.
Forskning om ohövlighet
En studie av Torkelson, Holm och Bäckström, från 2016 visar att ohövlighet på svenska arbetsplatser ligger på jämförbar nivå som exempelvis i USA. Av cirka 3 000 svenskar i olika branscher svarade 73 procent av dem att de utsatts för ohövlighet på jobbet och runt 66 procent uppgav att de själva betett sig ohövligt mot kollegor.
Så gjordes forskningen
Studien bygger på enkäter med personer från 13 olika branscher, exempelvis byggnads, administration och vård. I en delstudie fick 160 personer beskriva en ohövlig situation och bedöma den i allvar och maktrelation mellan personerna. I en annan delstudie tog 183 personer ställning till olika scenarier och sedan till allvaret i situationen och deras motivation till att ingripa.
Kristoffer Holm, postdoktor inom organisationsstudier vid Malmö universitet, kristoffer.holm@mau.se
Män dör i genomsnitt flera år yngre än kvinnor, en skillnad som tidigare studier kopplat till förlust av Y-kromosomen i vita blodkroppar hos män. Denna mycket vanliga, genetiska förändring uppkommer under livet och kallas mLOY (mosaic Loss Of Y) och ses hos minst 20 procent av 60-åriga och 40 procent av 70-åriga män. Tidigare studier har visat att män med mLOY i blodet har en ökad risk att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som cancer och Alzheimers sjukdom.
I den aktuella studien visas att män med mLOY i blodets vita blodkroppar även har en förhöjd risk att dö av hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken hos människor.
Skador på inre organ
Det har inte tidigare varit känt om mLOY i blodets vita blodkroppar har en direkt inblandning på sjukdomsutvecklingar i andra organ. I den aktuella studien beskrivs ett nytt orsakssamband då forskarna använde gensaxen CRISPR för att generera musmodeller med mLOY i de vita blodkropparna. De fann att mLOY orsakade direkta skador på djurens inre organ och att möss med mLOY hade kortare överlevnad än möss utan mLOY.
– I de musmodeller som användes i studien eliminerades Y-kromosomen från musens blodkroppar för att efterlikna mLOY hos människa och vi analyserade sedan vilka konsekvenser det fick. Undersökningen av mössen med mLOY visade en ökad ärrbildning i hjärtat, så kallad fibros. Vi ser att mLOY orsakar denna fibros, vilket leder till en försämring av hjärtfunktionen i musmodellen, säger Lars Forsberg, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som har lett studien tillsammans med professor Kenneth Walsh, University of Virginia, USA.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
Forskarna kunde också bekräfta orsakssambandet som de sett i musmodellen med epidemiologiska studier på människa där de fann att mLOY är en ny signifikant riskfaktor för död i hjärt-kärlsjukdom hos män. Dessa studier utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en databas med genetisk och hälsoinformation från en halv miljon normalt åldrande individer som var mellan 40 och 70 år vid studiens start. Män med mLOY i blodet vid studiens början visade sig ha ungefär 30 procent ökad risk att dö av hjärtsvikt och andra typer av hjärt-kärlsjukdom efter drygt elva års uppföljningstid.
– Vi såg även att män med högre andel vita blodkroppar med mLOY i blodet har en större risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. Detta samband är i linje med resultaten från musmodellen och indikerar att mLOY har en direkt fysiologisk effekt även hos människa, säger Lars Forsberg.
Funnit möjlig behandling
Studien beskriver alltså för första gången en mekanism för hur mLOY i blodet kan orsaka sjukdom i andra organ och identifierar även en möjlig behandling. De nya fynden visar nämligen att mLOY i en viss typ av vita blodkroppar i hjärtat hos möss, så kallade hjärtmakrofager, stimulerar en känd signalväg som leder till ökad fibros. När forskarna blockerade denna signalväg kunde de sjukliga förändringarna på hjärtat som orsakades av mLOY återställas.
– Kopplingen mellan mLOY och fibros är mycket intressant, särskilt med tanke på nya behandlingsstrategier för hjärtsvikt, lungfibros och vissa cancerformer som går ut på att motverka uppkomsten av fibros. Män med mLOY skulle kunna utgöra en patientgrupp som svarar extra bra på sådan behandling, säger Lars Forsberg.
Lars Forsberg, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, lars.forsberg@igp.uu.se
– Det är första gången man har visat att växter verkligen kan rena jorden från föroreningar på industrimark under en längre tid, säger Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet. Hon har under 30 år lett forskning i ämnet fytoremediering, i vilket man använder växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar.
Använde klon av vide
Tidigare har det ansetts ta för lång tid, över hundra år, att rena jorden med hjälp av växter. Men nu gör både odlingsteknik och växtval detta möjligt. Videväxten som används är av en specifik klon, som är bra på att ta upp tungmetaller från jorden.
– Vi observerade en signifikant minskning av de flesta föroreningar i jorden redan efter ett år. I denna undersökning har vi efter tio års rening fått ner vissa ämnen under Naturvårdsverkets gränsvärden.
Tungmetaller från mekanisk verkstad
I undersökningen planterades videväxter i form av sticklingar av Salix Viminalis på en tomt i Sunnersta, Uppsala, i juli 2003. Där hade det legat en mekanisk verkstad under 1900-talet och tomtägaren ville pröva en billigare metod att rena marken på.
– Där stod växterna och renade marken med minimal skötsel. Metoden fungerar väl och skulle kunna användas på andra förorenade tomter istället för den vanliga och dyrare metoden att gräva bort jorden och lägga den på tipp, vilket egentligen är att bara flytta problemet. På så sätt skulle många flera förorenade områden kunna renas, även riktigt stora ytor, som det blir på tok för dyrt att gräva bort jorden på, säger Maria Greger.
Så gjordes forskningen
Jordprover samlades in årligen från 2005 till 2015 och analyserades för tungmetaller, arsenik, PCB och PAH.
Efter 10 års behandling hade följande ämnen minskat (minskning inom parentes):
Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, maria.greger@su.se
Enorma mängder av den kraftfulla växthusgasen metan finns lagrade i våra havsbottnar i en isliknande form som kallas metanhydrat. I över tre decennier har forskare framhållit att varmare hav kan leda till att naturligt förekommande metanhydrat smälter och att stora mängder metan plötsligt kan frigöras och släppas ut från havsbottnarna. Detta kan i sin tur förstärka den pågående klimatuppvärmningen, om metanet når atmosfären.
Mikroorganismer konsumerar metan
Metanhydrat förekommer i huvudsak i sediment på havsdjup av flera hundra meter. När haven värms upp och metanhydrater smälter antas dock en stor del av det frigjorda metanet konsumeras av mikroorganismer, det ”mikrobiella filtret”, innan det ens når ut i havet.
Det finns kunskapsluckor kring de processer som styr metanutsläpp från våra havsbottnar. En viktig frågeställning handlar om huruvida den redan pågående globala uppvärmningen kan leda till en så snabb frigörelse av metan att det överrumplar och passerar förbi det naturliga mikrobiella filtret.
Ny modell kombinerar olika processer
I en ny studie har forskare utvecklat och kombinerat en ny datamodell som beskriver filtrets biologiska beteende med en modell som beskriver havssedimentens fysiska beteende. Den fysiska delen tar med processer som till exempel hur sprickor bildas i sedimenten när metanhydrat smälter, genom vilka metan effektivt kan transporteras mot havsbottnen och ut i havet.
– Det mikrobiella filtret lever och består av mikroorganismer som äter metan. Vår forskning visar att filtrets kapacitet att konsumera metan inte hinner anpassas tillräckligt snabbt om mängden metan ökar hastigt, säger Christian Stranne, biträdande lektor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.
Filtret anpassar sig långsamt
Christian Stranne förklarar:
– Föreställ dig att mängden metan som transporteras genom sedimenten plötsligt ökar drastiskt. Detta är något vi kan förvänta oss om haven fortsätter att värmas upp i vissa områden där metanhydrat finns inlagrat i sedimenten. Det kan ta många årtionden innan det naturliga mikrobiella filtret har ställt in sig och byggt upp sin kapacitet att konsumera metan. Vår studie visar att under den tiden, innan filtret ställt in sig, kan stora mängder metan släppas ut från våra havsbottnar. Filtret förväntas gå från att ta hand om cirka 90 procent av metanet idag till mindre än 5 procent under en hundraårsperiod, om uppvärmningen av haven sker i en takt snabbare än 1 °C per 100 år.
Trots detta tidsfönster, då filtrets förmåga att konsumera metan är kraftigt begränsat, så finns det ytterligare mikrobiella processer i havet som bryter ner det metan som släpps ut från havsbottnen. Dessa processer gör det i princip omöjligt för större mängder av det frigjorda metanet från djupa havsområden att nå atmosfären – men de metoder som presenteras i den här studien kan också tillämpas på grunda havsområden där en stor del av det metan som släpps ut förväntas nå atmosfären.
Uppvärmningstakten spelar roll
– Vår studie visar att man inte kan förlita sig på att mikroorganismer i sedimenten kommer att ta hand om problemet, säger Christian Stranne och fortsätter:
– Metanhydrater utgör ett enormt kolförråd i klimatsystemet, så det är av stor vikt att vi studerar och lär oss hur det påverkas och eventuellt interagerar med klimatförändringar på långa och, som är fallet i den här studien, relativt korta tidsskalor.
Men uppvärmningstakten har stor betydelse:
– Våra resultat tyder på att om havet värms upp i en takt väsentligt långsammare än 1 °C per 100 år så kan filtret hänga med i utvecklingen och förbli effektivt. Tyvärr ser vi dock högre uppvärmningstakter än så i vissa havsområden, säger Christian Stranne.
Christian Stranne, biträdande lektor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, christian.stranne@geo.su.se
Vid behandling av akut myeloid leukemi brukar patienter svara bra på cellgiftbehandlingar, men det finns en stor risk för återfall i sjukdomen inom två år. Sällsynta tumörspecifika mutationer i patientprover fungerar som utmärkta markörer för att övervaka förloppet av maligna sjukdomar och svar på behandlingen. Behovet av förbättrade analystekniker för bred användning är därför stort.
Kan upptäcka 1 av 100 000 celler
Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en mycket känslig och selektiv teknologi, så kallade superRCA-analyser, som snabbt och mycket specifikt kan detektera cancerspecifika DNA-mutationer i mycket låga frekvenser i DNA-prover.
– Med den nya teknologin går det att påvisa cancer även om de elakartade cellerna utgör så lite som en av 100 000 celler, alltså långt tidigare vid återinsjuknande än med andra metoder. Därmed kan man snabbare starta en ny behandling, säger Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
SuperRCA-analys
SuperRCA-analysen har vidareutvecklats av Lei Chen, utifrån den så kallade Padlock Probe-metoden som beskrevs av Ulf Landegrens forskargrupp redan 1994, och som sedan har utvecklats vidare inom ett antal företag. I dag är analysmetoden spridd i hela världen.
Vid superRCA används padlock-prober tillsammans med två på varandra följande så kallade rullande cirkelreaktioner för att med hög specificitet bygga nystan av DNA. Man kan sedan med hjälp av en flödescytometer räkna hur många av dessa nystan som bär mutationer som visar att de kommer ifrån de sjuka cellerna.
Flödescytometrar finns på många sjukhus men de används normalt för analys av celler. I den aktuella studien undersöktes dna-sekvenser i prover från antingen benmärg eller blod för att följa förloppet hos patienter som behandlas för akut myeloid leukemi (AML).
Behandling vid leukemi en balansgång
Studien visar att teknologin kan användas för tidig upptäckt av återinsjuknande i sjukdom och som en grund för omedelbar förändring av behandlingen. Det gör det lättare att sätta in rätt behandling i rätt tid, konstaterar Ulf Landegren.
– Vid behandling av leukemi är det alltid en balansgång att inte behandla för lite, för då återkommer tumören, men heller inte för hårt. Då finns risken att patienten skadas eller dör av själva behandlingen.
Den nya teknologin har stora fördelar jämfört med metoder som används inom vården idag. Det tar ungefär tre timmar från att provet har lämnats in till att det finns ett provsvar.
– Det passar bra in i arbetsflödet på ett sjukhus, eftersom den utrustning som behövs redan finns på plats. Så vi hoppas att teknologin ska kunna användas inom sjukvården framöver, säger Ulf Landegren.
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, ulf.landegren@igp.uu.se, Lucia Cavelier, adjungerad universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, lucia.cavelier@igp.uu.se
Det pågår mycket medicinsk forskning om vilka mekanismer som leder fram till havandeskapsförgiftning, men när det gäller omvårdnadsbiten och bemötandet av de kvinnor som drabbats, har det inte forskats lika mycket.
– Genom forskningsstudierna har vi därför valt att få de blivande mödrarnas perspektiv på ett potentiellt livshotande tillstånd, säger Maria Andersson, barnmorska på Skånes universitetssjukhus i Malmö och doktorand vid Lunds universitet.
Havandeskapsförgiftning skadar blodkärlen
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) beror på att inflammatoriska ämnen från en dåligt fungerande moderkaka, läcker över till mammans blod, vilket gör att hennes immunförsvar reagerar. Det innebär i sin tur att blodkärlen skadas och blodtrycket stiger, samt att ett flertal organ påverkas. Barnet hon bär blir också påverkat, där drygt en tredjedel får en tillväxthämning och många måste förlösas i förtid.
I studierna framkom att kvinnorna hade mycket dålig kunskap om vad tillståndet innebar, både för dem själva och för fostret. Många insåg inte varför man kontrollerade blodtryck och urin på mödravårdscentralen och informationen om uppföljande kontroller varierade, beroende på vilken barnmorska som var ansvarig.
– Det är viktigt att kvinnor känner till vilka symtom de ska vara uppmärksamma på och de som drabbas har rätt att få veta vad det innebär, vilken vård som planeras samt vilka risker det ger senare i livet, säger Maria Andersson.
Behöver tydlig information
När de blivande mödrarna blev inlagda för sin havandeskapsförgiftning tyckte de att informationen var fragmentarisk och otydlig och hade svårt att förstå de komplicerade medicinska termerna som vårdpersonalen använde. De hade även behövt skriftlig information om tillståndet.
– Att inte förstå vad som händer innebär osäkerhet och stress. En del insåg att preeklampsin kunde skadade fostret och dem själva, medan andra inte förstod allvaret i sin sjukdom förrän efter födseln eller vid utskrivningssamtalet, säger Therese Hansson, leg läkare vid Ystad barnklinik.
Igångsättning kan bli nödvändigt
Enda ”boten” för havandeskapsförgiftning är att sätta igång förlossningen och ibland måste det göras innan graviditeten är fullgången. En tidig förlossning i kombination med en låg födelsevikt kan innebära att barnet måste vårdas på neonatalavdelning, vilket upplevdes som mycket traumatiskt för mammorna. Dels blev de separerade från sina barn, dels upplevde de att deras egna vårdbehov kom i andra hand och de kände sig inte involverade i vårdplaneringen.
Risk för följdsjukdomar
Vid havandeskapsförgiftning förändras de innersta lagren av blodkärlen för alltid, vilket medför att de blir stela och oelastiska. Det leder till att kvinnan har en ökad risk att utveckla högt blodtryck, stroke, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, tillstånd som ofta debuterar tidigare än normalt, ibland redan vid 40–45 årsålder.
– Efter utskrivningen blir kvinnorna därför hänvisade till sin vårdcentral, men får själva ta ansvar för att gå på hälsouppföljning resten av livet. Därför är det oerhört viktigt att dessa kvinnor verkligen förstår vilka risker det finns och att de är extra noga med att ta hand om sin hälsa, förklarar Therese Hansson.
Kan få förebyggande medicin
Idag finns bra rutiner och screeningar för att upptäcka diabetes, men fram till hösten 2019 har det inte funnits motsvarande screeningar för havandeskapsförgiftning. Detta trots att döttrar till mammor som haft havandeskapsförgiftning löper åtta gånger högre risk att själva drabbas.
– Under 2019 publicerades nya nationella riktlinjerna för preeklampsivård vilket nu innebär att kvinnor screenas noga och de som har riskfaktorer erbjuds förebyggande läkemedel under graviditeten. Efter att min studie publicerades hösten 2021 får nu kvinnor på SUS även skriftlig information om preeklampsi. En patientförening som kan ge stöd till drabbade kvinnor har också bildats, avslutar Maria Andersson.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende.
Har saknats bevis
– Vi vet att över 990 arter av benfiskar kan framkalla ljud, säger huvudförfattaren Lachlan Fetterplace, som är forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Broskfiskar däremot, har i allmänhet ansetts vara tysta och fram tills nu har det inte funnits några bevis för att de avsiktligt ger ifrån sig ljud.
Bevis för att vilda rockor avsiktligt framkallar ljud
I en vetenskaplig artikel presenterar och analyserar författarna flera inspelningar från Australien och Indonesien där vilda fiskar av två arter av stingrocka (Urogymnus granulatus och Pastinachus ater) avsiktligt producerar ljud. Lätena från båda arterna kännetecknas av en serie mycket korta och kraftiga klickljud och syftet tycks vara kopplat till varnings- eller försvarsändamål. I alla videoinspelningar började rockan att producera ljud när filmaren kom riktigt nära, och upphörde när avståndet ökade igen.
Efterlyser inspelningar och observationer
Det finns över 1 200 arter av hajar och rockor, och det är möjligt att fler av dessa också kan alstra ljud och att det redan finns inspelningar av sådana observationer som ännu inte har redovisats. Författarna uppmuntrar därför medborgarforskare och andra forskare som har fler exempel att ta kontakt.
– Att vi först nu insåg att dessa vanligt förekommande stingrockor producerar ljud, visar återigen hur mycket vi fortfarande har att lära oss om haven, säger Lachlan Fetterplace.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik,Karolinska Institutet.
Kronisk njursjukdom drabbar 1 av 10
Kronisk njursjukdom drabbar ungefär tio procent av befolkningen och kännetecknas av en stadig försämring av njurarnas funktion. Sjukdomen märks sällan på ett tidigt stadium, men kan skada många olika vävnader och organ i kroppen och är förknippad med en ökad risk för flera andra sjukdomar.
Det har visat sig finnas skillnader mellan könen i förekomst, utveckling och utfall av kronisk njursjukdom. Det skulle kunna förklaras av biologiska skillnader mellan kvinnor och män, men även av skillnader i kvalitet på den vård som ges. Rekommendationerna för hur personer med risk för kronisk njursjukdom eller bekräftad sådan sjukdom ska diagnostiseras, följas och behandlas är desamma oavsett kön.
220 000 personer studerades
I den aktuella svenska studien har forskarna undersökt skillnader mellan män och kvinnor i rutinvården för kronisk njursjukdom. Studien omfattade över 220 000 personer, identifierade när de för första gången uppvisade nedsatt njurfunktion
Inom de följande arton månaderna fick fler män än kvinnor diagnosen kronisk njursjukdom: åtta respektive tre procent. Skillnaden mellan könen noterades oavsett njursjukdomens stadium.
Män fick oftare träffa njurläkare
Det var ungefär dubbelt så sannolikt för män att komma till en njurläkare inom 18 månader efter att den nedsatta njurfunktionen identifierades. Detta gällde oavsett njursjukdomens stadium, förekomsten av albumin i urinen eller skälet till remittering.
– Det här är personer med trolig kronisk njursjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till njurspecialist och för att andra läkare blir medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, doktorand vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Kreatininvärdet följdes ofta upp
Hos en hög andel av deltagarna, 91 procent av männen och 87 procent av kvinnorna, hade njurfunktionen följts genom att kreatininvärdet mättes minst ytterligare en gång inom de kommande 18 månaderna. Andelen där albumin i urinen mättes var lägre: 34 procent bland männen och 28 procent bland kvinnorna.
Skillnaderna mellan könen minskade men kvarstod när forskarna justerade för samsjuklighet, läkemedel och utbildningsnivå, och sågs även bland personer med bekräftad kronisk njursjukdom efter upprepad testning.
Skillnader i uttag av läkemedel
Generellt använde en högre andel av männen läkemedel av typen RASi (renin-angiotensin-systeminhibitorer), som är de huvudsakliga läkemedlen för att bromsa sjukdomen – 56 procent av männen jämfört med 47 procent av kvinnorna gjorde det. 38 procent av männen och 29 procent av kvinnorna hämtade ut statiner, läkemedel som rekommenderas för att minska risken för hjärt-kärlkomplikationer.
Användningen var högre i sjukdomsgrupper där det finns riktlinjer som starkt rekommenderade behandlingen, men även där var andelen kvinnor som tog ut läkemedlen lägre.
– Vi kan inte säga vad den här möjliga underbehandlingen av kvinnor beror på, om den kan förklaras av läkarens eller patientens ageranden eller skillnader i sjukvårdsprocesserna. Men vår studie visar på ett problem som går att rätta till, och att göra det bör vara vårt nästa drag, säger Juan Jesus Carrero.
Det är inte säkert att fynden kan generaliseras till andra sjukvårdssystem, men enstaka observationer i andra rapporter tyder på att det finns liknande könsskillnader även i Storbritannien, Kanada och USA.
Så gjordes forskningen
Studien omfattade över 220 000 personer, identifierade när de för första gången uppvisade nedsatt njurfunktion definierat som ett så kallat eGFR-värde mindre än 60 ml/min/1,73 m2. Data hämtades från projektet Stockholm Creatinine Measurements (SCREAM) , som innehåller information om alla personer i Region Stockholm som lämnat blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatininprover används tillsammans med faktorer som ålder och kön för att beräkna eGFR, den estimerade glomerulära filtrationshastigheten, vilken ger ett mått på njurarnas funktion.
Studien omfattade personer över 18 år som lämnat kreatininprov 2009–2018.
Deltagarna följdes från första gången ett lågt eGFR-värde påträffades för att undersöka könsskillnader i diagnos av kronisk njursjukdom, hur njurfunktionen följdes, besök hos njurspecialist och läkemedelsanvändning.
För att undersöka utvecklingen över tid gjordes analyserna också en gång för varje kalenderår 2009–2018. Vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.
Juan Jesus Carrero, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, juan.jesus.carrero@ki.se, Oskar Swartling, doktorand, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, oskar.swartling@ki.se.
– Det är en signifikant skillnad i deras upplevelse av smärta, säger Liselotte Paulsson, docent i ortodonti vid Malmö universitet.
Mest ont andra dagen
I studien har barn och ungdomar, vars tänder sitter för trångt, behandlats med fast tandställning, antingen konventionell eller en så kallad självligerande tandställning. I en konventionell tandställning fästs själva metallbågen med en gummiring till brickorna som klistras på tänderna. I den självligerande tandställningen fästs bågen istället med en metallucka.
Behandling med fast tandställning kan göra väldigt ont och i studien fick patienterna gradera sina upplevelser av smärta i början, under och i slutet av den tvååriga behandlingen. Det visade sig att de med den konventionella tandställningen kände högre smärta än de som fått den nya varianten med ”lucka”. För smärta i framtänderna rapporterades ett medelvärde på 7,18 från den konventionella gruppen på en 10 gradig skala, i den andra gruppen blev resultatet 5,96.
– Ungdomarna hade mest ont andra dagen med tandställning och 72 procent med konventionell tandställning uppgav att de fick ta smärtstillande tabletter dag två, i den andra gruppen 54 procent, säger Liselotte Paulsson.
Flickor kände mindre smärta
Förvånande var att flickor kände mindre smärta än pojkar, eftersom det generellt har visats i andra studier att flickor och kvinnor har lägre smärttröskel och rapporterar högre smärta.
– Eftersom det brukar vara fler flickor än pojkar som önskar och får behandling med tandställning är könsskillnader viktiga att studera ytterligare. Det kan bidra till ökad jämlikhet, säger doktorand Kristina Johansson
Studien går nu vidare med att jämföra aspekter kring livskvalitet, bieffekter och hälsoekonomi för respektive tandställning.
– Eftersom den självligerande tandställningen är dyrare får kostnaderna vägas mot patientens upplevelser och behandlingsresultat, säger Liselotte Paulsson, som kommer att göra en ny uppföljning med patienterna efter fem år.
Så gjordes forskningen
Studien omfattar 132 barn och ungdomar i åldrarna 12–17 som har problem med att tänderna sitter för trångt.
De har behandlats med fast tandställningar på specialistkliniker vid Malmö universitet, en privat klinik i Helsingborg samt två folktandvårdskliniker i Östersund och Falun.
70 av ungdomarna behandlas med en konventionell tandställning, där själva metallbågen fästs med en gummiring till brickorna som klistras på tänderna.
62 av dem har en ny typ – så kallad självligerande tandställning – där bågen fästs med en metallucka.
Ungdomarna har svarat på enkäter om smärta i början, under och i slutet av den 2-åriga behandlingen med fast tandställning.
De med den konventionella tandställningen kände högre smärta än de som fått den nya varianten med ”lucka”.
