Vid Arktis har havsisens tjocklek sommartid minskat med närmare 65 procent jämfört med 1970-talet. Det här är processer som påverkar väder och klimat över hela världen.
– Den grundläggande frågan vi ville ha svar på var varför havsisen smälter så snabbt i Arktis. Isens utbredning sommartid har nästan halverats sedan 1980-talet och tjockleken minskat till en tredjedel. Minskande havsis är ju en symbol för pågående global uppvärmning, säger Céline Heuzé, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Varmt vatten från Atlanten påverkar
Det är svårt att mäta vintertid i Arktis. Men genom att isbrytaren Polarstern frös fast i isen och flöt vidare med isflaket, kunde forskarna få mätresultat kontinuerligt. Inte bara temperatur, vindstyrka och salt- och koldioxidhalt mättes, utan hundratals miljöparametrar registrerades för hav, luft, is och snö, ekosystem och kemi i centrala Ishavet över en hel årscykel.
– Det viktigaste vi hittills sett är effekten av det vi kallar ”atlantifieringen”, när varmt vatten från Atlanten drar in i Arktis. Resultaten visar att påverkan var kraftigare än förväntat. Det varma vattnet nådde längre in i Arktis än vi tidigare trott, och djupare ner.
Vattentemperaturen ökat med fem grader
Det varma Atlantvattnet tar över kallt Arktisvatten med resultatet att havstemperaturen vid 100 meters djup ökade från cirka minus 1,8 till plus 3 grader.
– Vi såg också mer uppblandning av varmare och kallare vatten än förväntat. Troligen beror det på att den tunnare havsisen lättare påverkas av vinden och det i sin tur ökar vattenblandningen.
När vattnet blandas blir ytvattnet under isen varmare och isen smälts underifrån.
– Vi såg dessutom att det lager av smältvatten, som skapas när havsisen börjat smälta, försvann väldigt snabbt efter en storm. Det är inte bra eftersom vi tror att smältvattnet skyddar havsisen temporärt från att smälta ännu mer. Som jag förstår är detta första gången detta har kunnat ses. Men det är otydligt vad det innebär för ekosystemet.
Snö är en viktig faktor
Snön i Arktis är också en viktig faktor för klimatet och det komplicerar de klimatmodeller som finns för närvarande.
Snön skyddar havsisen från solen. Den reflekterar bort mer ljus än is, som har en blå ton och lättare absorberar ljus.
– Modellerna funkar inte just nu, eftersom snöns påverkan är mer komplicerad än vad som syns i dagens klimatmodeller. Och i Arktis just nu ändrar sig snön hastigt i takt med temperatur och fuktighet.
Vädret inte som förväntat
Klimatmodellerna måste modifieras eftersom Arktis är regnigare och varmare än förväntat och vinden kraftigare.
– Atmosfärstryck och vindsystem – med starka stormar vintertid, tillsammans med tunnare is – påverkar klimatet i Arktis. Isens botten i havet är inte platt utan har struktur, så när vinden i luften sätter isen i rörelse trängs kallt vatten allt längre ned av ökad blandning och havsvattnet närmast isen blir varmare.
Under expeditionen visade det också sig att isbrytaren Polarstern drev med isen snabbare än förväntat. På sju månader avverkade man den sträcka som tog tre år för upptäcktsresanden Fridtjof Nansen (norsk upptäcktsresande som reste till Arktis i slutet av 1800-talet, redaktionens kommentar).
Céline Heuzé, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, celine.heuze@gu.se
De 12-13 åringar som deltog i undersökningen har sedan dess följts genom livet ända fram till i dag. Hur du svarar på frågan säger något om dina tidspreferenser, alltså hur du värderar nuet i förhållande till framtiden.
– Det finns egentligen inget bra eller dåligt alternativ. Det handlar bara om vilka preferenser man har – föredrar man att få något nu eller att vänta på en större belöning senare, säger Lisa Norrgren, som i sin avhandling i nationalekonomi undersöker sambandet mellan tidspreferenser, utbildning, hälsa och död.
Ålder, kön och utbildning gör ingen större skillnad
Lisa Norrgrens resultat visar att de tålmodiga ungdomarna, som valde att få 1 000 kronor om fem år, har mellan 17 och 21 procents större chans att överleva sin 65-årsdag än sina mer otåliga klasskamrater. De blir också inlagda på sjukhus mer sällan, får färre diagnoser som vuxna och blir diagnostiserade i lägre grad med så kallade livsstilssjukdomar.
– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.
System som fokuserar på belöningar i dag
En förklaring till resultatet är att personer som väljer alternativet att få 1 000 kronor om fem år har en låg så kallad diskonteringsränta. De tycker alltså att omedelbara och framtida betalningar är ungefär lika värdefulla. Detta gör dem mer sannolika att investera i en bättre framtida hälsa.
En person med hög diskonteringsränta tycker däremot att omedelbara utfall är mycket mer värdefulla än framtida. Det finns tidigare forskningsresultat som visar att tidspreferenser spelar roll för sådant som rökning eller fetma, men den här typen av långsiktig undersökning över hela livet är unik.
– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.
Finns samband med mammans tidpreferens
Vad det är som gör att vissa personer fokuserar mer på sitt framtida jag, eller om man kan lära sig att bli mer tålmodig är inte helt klarlagt, enligt Lisa Norrgren.
– I en annan studie i avhandlingen ser vi att det finns ett samband mellan barnens och mödrarnas tidspreferenser, men jag kan inte säga om det är genetiskt eller om man socialiseras in i det.
Genom avancerad spektroskopi har forskare i Lund lyckats detaljstudera den skållheta atmosfären hos en Jupiterliknande exoplanet (det vill säga en planet i ett annat solsystem än vårt eget).
Planeten som studerats heter WASP-189b och är en extrem planet, kanske den mest extrema av de cirka 4 300 exoplaneter som hittills bekräftats. Den ligger mycket nära sin värdstjärna och har en dagstemperatur på 3 200 grader. Ett år på WASP-189b varar i 2,7 dygn – det är den tid det tar för planeten att kretsa kring stjärnan. Ända sedan den observerades 2020 av satelliten Cheops har den varit föremål för världens astronomers intresse. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy, kan ett forskarlag från Lunds universitet lägga fram ny fakta om den brännheta gasjätten.
Vad är en exoplanet?
Ordet exoplanet är en förkortning av extrasolär planet, vilket syftar på att planeten kretsar runt en annan stjärna än solen. En exoplanet är en planet som befinner sig i ett annat solsystem än vårt eget. De första exoplaneterna hittades på 1990-talet.
– Vi har använt en högupplöst spektrograf för att samla in stjärnljus från värdstjärnan vid en tidpunkt då ljuset även passerade exoplanetens gashölje. Efter att ha extraherat de relevanta delarna av spektrumet kunde vi knyta minst nio varianter av kända ämnen till WASP-189b:s atmosfär, säger Bibiana Prinoth, astronomidoktorand vid Lunds universitet som har lett forskningsstudien.
Atmosfären innehöll titanoxid
Den stora upptäckten i studien är att WASP-189b:s atmosfär innehåller titanoxid, ett ämne som inte tidigare med säkerhet har upptäckts runt en ultrahet gasjätte utanför vårt solsystem. Förutom titanoxiden hittade forskarna följande grundämnen: järn, titan, krom, vanadin, magnesium och mangan. Men det är inte bara grundämnesfynden som sticker ut. Genom att studera de så kallade linjepositionerna för varje ämne i atmosfären kunde forskarna observera att dessa skilde sig åt. Detta visade på att WASP-189b har en skiktad typ av atmosfär där tredimensionell kemi, termiska effekter och dynamik i form av vindar spelar en viktig roll.
– Tidigare har det enbart varit möjligt att analysera atmosfärerna hos den här typen av exoplaneter med endimensionella modeller. I vår studie banar vi väg för att, med hjälp av högupplösta spektrografer, få en betydligt djupare förståelse för exoplanetatmosfärer, säger Bibiana Prinoth.
Hitta liv i universum
Att karakterisera atmosfären hos exoplaneter har blivit ett viktigt forskningsområde inom astronomi och astrofysik. När de tekniska verktygen nu finns på plats kommer det att bli möjligt för forskarna att i detalj jämföra den kemiska sammansättningen i olika typer av exoplanetatmosfärer, även på kallare himlakroppar som är mer lika vår egen planet.
– Jag får ofta frågan om jag tror att min forskning är relevant för sökandet efter liv någon annanstans i universum. Mitt svar är alltid ja. Den här typen av studier är ett första steg i detta sökande, säger Bibiana Prinoth.
*Spektroskopi är ett samlingsnamn för metoder för att studera spektra, vanligen med hjälp av elektromagnetisk strålning, och därigenom får kunskap om kemiska koncentrationer och sammansättningar. Källa: Wikipedia
Bibiana Prinoth, doktorand, Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, bibiana.prinoth@astro.lu.se
– Resultaten är så pass intressanta att det är motiverat att gå vidare med kliniska studier. Däremot är det absolut olämpligt att själv börja experimentera med tillskott eftersom östrogen också kan ge en rad mer eller mindre svåra biverkningar och bara ska tas i samråd med läkare, säger Malin Sund, professor vid Umeå universitet och första författare till studien.
Östrogen gav minskad dödlighet vid covid-19
I registerstudien som har genomförts vid Umeå universitet, har forskarna jämfört dödstalen i början på pandemin för kvinnor med covid-19-diagnos som redan behandlades med läkemedel som höjde respektive sänkte östrogennivåerna.
Forskarna kunde se att risken för dödsfall i covid-19 i för gruppen i studien som fick tillskott av östrogen var mindre än hälften (2,1 procent) jämfört med kontrollgruppen, där dödligheten låg på 4,6 procent.
– Det är en signifikant minskad dödlighet som visar samband med just östrogentillskott. Detta vet vi eftersom vi har rensat för möjliga bakgrundsfaktorer, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskare vid Umeå universitet och senior författare till studien.
Testosteron påverkar inte vid svår covid-19
Det är känt att risken att drabbas allvarligt och dö i covid-19 är betydligt större för män än för kvinnor. En hypotes har varit att det skulle bero på det manliga könshormonet testosteron. En svensk tidigare studie med testosteronsänkande läkemedel kunde dock inte påvisa någon sänkning av risken för dödlighet i covid-19 bland dem som fick läkemedlet. Istället kan en möjlig förklaring till skillnaden i dödlighet mellan könen alltså vara det kvinnliga könshormonet östrogen. Det krävs dock randomiserade behandlingsstudier för att bekräfta fynden i denna registerstudie.
Vaccinering extra viktigt vid östrogensänkande behandling
Högst risk för dödsfall hade gruppen som istället fick östrogensänkande behandling. Men där är orsakssambandet med östrogen inte säkerställt, eftersom den gruppen både var äldre och hade genomgått cancerbehandling, något som i sig ökar risken för svår sjukdom och död i covid-19. Studien genomfördes innan det fanns vacciner mot covid-19. Det går därför inte att utifrån denna studie säga hur mycket östrogen minskar risken för svår sjukdom och död bland vaccinerade kvinnor.
– För kvinnor som genomgått cancerbehandling är det viktigt att fortsätta ta sin medicin för att minska risken för återfall i cancern. Den här studien ger inget skäl att sluta. Däremot bör de givetvis vara noga med att bli vaccinerade och inte utsätta sig för onödig smittorisk, säger Malin Sund.
Så gick studien till om östrogenets påverkan vid covid-19
Studien omfattar totalt nästan 15 000 kvinnor i åldern 50 till 80 år som diagnostiserades med covid-19 mellan 4 februari och 14 september 2020. Bland dessa fanns en grupp om 2 500 kvinnor som åt östrogentillskott som behandling vid klimakteriebesvär, en betydligt mindre grupp om drygt 200 kvinnor som åt östrogensänkande läkemedel efter cancerbehandling samt en kontrollgrupp som varken fick tillskott eller sänkning av östrogenet.
Malin Sund, gästprofessor, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, malin.sund@umu.se
Anne-Marie Fors Connolly, MIMS clinical research fellow, leg. Läkare, Institutionen för Klinisk Mikrobiologi, Umeå Universitet, anne-marie.fors.connolly@umu.se
− De kvinnliga idrottarna som vi har intervjuat i vår studie önskade mer kommunikation och diskussion när de var yngre, framförallt kring frågor om hälsa, om menstruation, preventivmedel och om hur det påverkar tränings- och tävlingsupplägg, säger Martina Höök, som är doktorand på Mittuniversitetet samtidigt som hon är anställd som tränare för Svenska Skidförbundet Längd.
I studien har tretton svenska längdskidåkare på nationell och internationell nivå deltagit, liksom åtta av deras tränare. Syftet var att få ökad förståelse kring vilka utmaningar som kan finnas kring kommunikationen om kvinnliga idrottares hälsa. Forskarna undersökte deltagarnas utbildningsbakgrund, deras kunskap om kvinnliga hormoncykler och relationen mellan tränare och idrottare innan de fick en online-utbildning om kvinnliga hormoncykler och idrottsprestationer. Därefter genomfördes fokusgruppsintervjuer med aktiva och tränare var för sig, samt med aktiva och tränare tillsammans.
− Slutsatserna blir att kunskapen i dessa frågor måste ökas bland både aktiva och ledare, för att på så sätt underlätta kommunikationen. Många aktiva har en känsla av att de inte vet vad som är ”rätt” eller ”fel” och därför inte heller pratar med tränare och kompisar om frågor som rör till exempel hormoncykler, säger Martina Höök.
Utbildning kring idrottshälsa behövs
I nästa del av studien ska forskarna, tillsammans med elever och tränare vid skidgymnasiet i Åre-Järpen, skapa en utbildning för att öka kunskap och kommunikation om idrottares hälsa, som exempelvis energibalans, kvinnliga/manliga hormoner, återhämtning, sömn och mental hälsa.
− Aktiva och tränare efterfrågar också strukturerade forum för att diskutera dessa frågor, då erfarenhetsutbytet gör att kommunikationen därefter känns lättare. Den kunskapen tar jag som forskare med mig in i förbundet där vi kommer att försöka skapa plattformar för diskussioner och utbildningar av våra åkare och aktiva, säger Martina.
Studierna ingår i projektet Den kvinnliga idrottaren som utgår från att friska kvinnor i reproduktiv ålder har en naturlig hormonell cykel, menstruationscykeln. Projektet leds av Kerry McGawley, docent i idrottsvetenskap, och forskningsgruppen jobbar med liknande frågor hos medeldistanslöpare och deras tränare. Forskarna arbetar också med en ny studie som undersöker kvinnliga elitidrottares tankar kring graviditet och föräldraskap.
Martina Höök, doktorand på Mittuniversitetet och tränare för Svenska Skidförbundet Längd, martina.hook@miun.se
Kerry McGawley, projektledare och docent vid institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet, kerry.mcgawley@miun.se
Fotnot:
Projektet genomförs i samverkan med Svenska Skidförbundet Längd och ingår också i samverkansavtalet mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun.
Med inspiration från levande rollspel, och genom att utgå från speldesign, har doktoranden Hedvig Jalhed utvecklat fyra immersiva operor i mindre format, så kallade kammaroperor. Hon har bidragit till operorna i olika konstnärliga yrkesroller – som operasångare, regissör, librettist och dramaturg.
– Vad som i första hand skiljer dessa verk från traditionell opera är att de utgör dynamiska äventyr med potentiellt fler utfall jämfört med statiska ödesberättelser som kan upprepas gång efter gång med likartat resultat, säger Hedvig Jalhed.
Begreppsförklaring
Immersiv: Att något är immersivt innebär i korthet att det är omslutande och öppet för inblandning. Libretto: Text eller storyboard till en opera eller annat musikdramatiskt verk. Den person som skriver texten kallas librettist. Partitur: Ett notblad som innehåller alla stämmor i ett musikaliskt verk.
Hon menar att traditionella operor söker det ideala, medan immersiv opera söker det dynamiska. I stället för en publik som förhåller sig passivt till verket talar Hedvig Jalhed om att besökare kan ingå i den immersiva operan.
− Själva immersionen uppstår då en individ omsluts av musik, scenografi och annan estetisk information som avskärmar och utestänger resten av tillvaron, säger hon.
Besökaren får vara med och styra handlingen
Flera av operorna har haft interaktiva inslag som uppmuntrar besökaren att komplettera och slutföra operan på mer eller mindre begränsade, fantasifulla eller kreativa sätt. Till exempel har besökarna fått förhandla med sjungande operakaraktärer för att befria karaktärer från fångenskap. Besökaren får också utrymme att fritt röra sig, yttra sig och bestämma sig för att försöka påverka den fiktiva handlingen i olika riktningar.
– Min forskning har resulterat i en modell för hur man kan arbeta med immersion inom opera, säger Hedvig Jalhed.
Nytt sätt att skapa en opera
Immersiv teater har studerats tidigare. Att utforska hur man kan använda immersion inom opera är däremot nytt.
Att vända på arbetsordningen och låta den komma närmare arbetsordningen i rollspel har varit ett sätt att öppna för ett annat sätt att se på skapandet av en opera.
– Inom klassisk opera bestäms vanligtvis först handling, sedan samordning och till sist omgivning. Därefter kommer instruktioner med libretto, partitur och iscensättning, varpå artisterna levandegör verket i text, ton och aktion, säger Hedvig Jalhed.
I rollspel är ordningen den omvända där spelmiljön och dess möjligheter bestäms först. Därefter presenteras utmaningar, vilka utvecklas genom karaktärernas val och handlingar för att driva händelseförloppet framåt.
– Opera som upplevelseform kommer med särskilda förväntningar som inte är helt lätta att utmana. Men genom att förändra den sociala dynamiken kan även operakonsten utvecklas i nya riktningar, säger Hedvig Jalhed.
Hedvig Jalhed, doktorand vid Göteborgs universitet,hedvig@jalhed.se
– Temperaturdata finns det gott om, medan man får leta efter snödjupsmätningar som har utförts under hela Vasaloppets historia, säger Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet.
Var femte vinter har haft liten snötillgång
Snödjupet den 1 mars har i genomsnitt varit 41 centimeter i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1), men variationerna är stora från år till år. Vasaloppet blev inställt på grund av snöbrist år 1932. Det är det enda år hittills utan snötäcke i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist, trots att snödjupet då var tio centimeter.
Diagram 1: Diagrammet visar snödjupet den 1 mars under den 100-åriga perioden 1922–2021. Det genomsnittliga snödjupet har minskat från 43 centimeter till 38 centimeter under dessa år.
Under sammanlagt 21 av 100 vintrar har det varit kris med liten snötillgång, vilket är mer än var femte vinter. Dessa är dock relativt jämt utspridda över hela perioden. Den längsta perioden med snöfattiga vintrar följdes direkt av den längsta perioden med stabila vintrar. Den senaste snörikaste vintern under Vasaloppets historia var 2018. Även om snödjupsmätningarna i Siljansfors visar en svag trend mot mindre snö på senare år, är den långt ifrån signifikant. Det vill säga – det går inte att utesluta att det är en ren slump åt vilket håll trenden går.
– Det finns alltså inget som talar för att det kommer att vara en större brist på snö i Vasaloppsspåret i den närmaste framtiden i alla fall, mer än vad vi kan förvänta oss av med den naturliga mellanårsvariationen, säger Ola Langvall.
År 1922 startades klimatstationen i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora, i ett samarbete mellan dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt och SMHI. Siljansfors försökspark ingår sedan 1977 i SLU. Den har varit bemannad året runt sedan starten 1921. Samarbetet med SMHI avslutades 1990, och från 1991 driver SLU klimatstationen i egen regi.
Siljansfors kan vara den enda klimatstation i Vasaloppets närhet som har en komplett serie snödjupsmätningar under hela Vasaloppets historia. Mätstationen ligger 240 meter över havet och har ett klimat som ungefär motsvarar det i Oxberg, som är startplatsen för Tjejvasan, Kortvasan och Halvvasan.
Läget ser stabilt ut inför årets Vasalopp
Hur ser det då ut med temperaturförändringar sedan 1922? Temperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors visar en trend att månadsmedeltemperaturen har ökat från -7,9 grader år 1922 till -5,5 grader år 2021. Men denna ökning är inte heller statistiskt signifikant (diagram 2). Under Vasaloppets hundraåriga historia har medeltemperaturen i februari varit över noll endast under åren 1989 och 1990. Det har sannolikt varit en stor anledning till att loppet inte har behövt ställas in mer än två gånger.
Diagram 2: Månadsmedeltemperatur i luften i Siljansfors i februari månad under åren 1922–2021. Den lägsta månadsmedeltemperaturen i februari uppmättes år 1947 och den högsta år 1990.
– Även för 2022 års tävlingar, som inleddes med Jubileumsvasan nu i lördags, ser det stabilt ut. För närvarande är snödjupet 27 centimeter i Siljansfors. Långtidsprognosen talar för att snön ligger kvar och kanske till och med kommer att öka fram till övriga lopp under Vasaloppet som går längre fram, säger Ola Langvall.
– Att vintertemperaturerna har varit så stabila är glädjande, men när vi tittar på årsmedeltemperaturen, har den stigit signifikant med en grad under de här 100 åren, vilket i sig är anmärkningsvärt, men det är en annan historia, säger Ola Langvall.
Vasaloppets vintervecka 2022
Första söndagen i mars varje år går det klassiska Vasaloppet av stapeln. Loppet är 90 kilometer långt och går från Sälen till Mora. Det är den sträcka som Gustav Vasa enligt historien ska ha tagit som flyktväg under vintern 1520–1521.
Vasaloppets vintervecka består av ett antal olika längdskidlopp och sträcker sig över två helger. De riktar sig till både motionärer och elitåkare. Det hela inleddes med Jubileumsvasan lördag 12 februari som är ett hyllningslopp till de som drog igång och genomförde det allra första loppet 1922.
Ola Langvall, försöksledare, enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet, Ola.Langvall@slu.se
På 20 år har dejtingplattformar radikalt ritat om kartan för hur och var vi kan träffa någon, både på kort och på lång sikt.
– Den stora förändringen, och en viktig anledning till att det har blivit så stort, är att nätdejting gör dejting mycket mer privat. Dejtingen flyttar in i hemmet, i stället för att den första kontakten med någon äger rum på en offentlig plats tar man kontakt hemifrån. säger Marie Bergström, forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
– På nätet träffar man folk som man inte känner och inte har någon koppling till. Det gör att man kan ha en tydlig gräns mellan sitt sociala och sitt sexuella liv.
Studerar villkoren för sex och nära relationer
Hon är intresserad av villkoren för sexualitet och intima relationer, som har genomgått stora förändringar på ganska kort tid. Hbtqi har på många sätt gått före vad det gäller nätrelationer, konstaterar hon, men för att kunna göra historiska jämförelser valde hon i sin forskning att koncentrera sig på heterosexuella kvinnor och män.
Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.
Källa: RFSU
Bild: Renate Vanaga, Unsplash
– Vi har till exempel fler sexuella partners och vi skiljer oss oftare än för 50 år sedan. Och även om det fortfarande finns starka genusnormer så är förändringen stor när det gäller synen på kvinnors sexualitet, säger Marie Bergström.
Hennes bokThe New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) kretsar kring frågor som dessa. Boken är baserad på hennes doktorsavhandling, med utgångspunkt i intervjuer med användare och företagare bakom dejtingplattformar, samt statistiska data.
Vägen till sex är snabbare vid nätdejting
– Det finns en utbredd bild av att nätdejting är mycket sexdejting. Och det stämmer; det är mycket kortvariga relationer. Men det är samtidigt så att det är väldigt många par som bildas. Det ena utesluter inte det andra.
Flera av Marie Bergströms intervjupersoner säger att de undviker dejtingprofiler som de har gemensamma bekanta med.
I de fall där två personer inleder kontakt på en dejtingplattform går det betydligt fortare för relationen att bli sexuell än när det första mötet sker på krogen. Allra längst tid tar det i de fall där man delar arbetsplats.
Hur vanligt är nätdejtning?
Enligt rapporten Svenskarna och internet (2021) hade mer än var fjärde svensk singel nätdejtat det senaste året. Yngre generationer var mest aktiva på dejtingplattformar.
Var sjunde svensk som är i en relation i dag har träffat sin partner via en dejtingsajt eller en dejtingapp, i de flesta fall Tinder.
Appen Tinder skriver på sin sajt att de hittills har haft över 55 miljarder matchningar världen över, bland totalt knappt 8 miljarder människor.
Tinder ägs av amerikanska Match Group som även äger andra stora dejtingplattformar som Match, OkCupid och Hinge. Match Group hade hösten 2021 ett börsvärde på cirka 380 miljarder kronor.
– Att inleda en relation med en kollega är något man tänker både en och två gånger kring, men med människor man träffar på nätet behöver man inte tänka så mycket. Det är lättare helt enkelt, socialt, att ha sex med folk som man inte behöver träffa igen om man inte vill, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformar speglar synen på kärlek
Men många dejtingplattformar utlovar å andra sidan det motsatta, nämligen att man ska vilja träffas igen. Det finns någon för just dig, och dig – det finns någon för alla. Vissa sajter anlitar psykologer och andra går betydligt längre. Amerikanska DNA Romance säger sig inte bara matcha personlighet och intressen utan också DNA-markörer.
– Det löfte som många dejtingplattformar ger om att du ska kunna träffa någon som du matchar med, säger något om hur vi ser på kärlek i dag. För inte så länge sedan pratade man om kärlek som något magiskt och ödesbestämt, något man inte kan förklara. Den bilden av kärlek är svagare i dag. Vi är övertygade om att vi kan räkna ut nästan allt, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformarnas algoritmer är vidsynta
Och en del kan vi faktiskt räkna ut, sett till faktorer som visat sig ha starkt genomslag vid parbildning. Det handlar både om sociala dimensioner som bildningsnivå och klasstillhörighet, men också normer som att mannen ska vara lite längre och gärna ett par år äldre än kvinnan. Dejtingplattformarnas algoritmer har på flera punkter visat sig ge betydligt mer vidsynta förslag än vad användarna sedan väljer när de tar ställning till dem.
Att plattformarna på det här sättet ställer oss ansikte mot ansikte med våra egna önskemål tror Marie Bergström ligger till grund för en del av den kritik som ofta riktas mot formatet i media; att det får oss att förhålla oss till andra människor och relationer som konsumtionsvaror. Vi vill helst inte kännas vid våra fyrkantiga begär.
– I vanliga sociala sammanhang är det så mycket som kan ske implicit, vi kommunicerar till stor del icke-verbalt och kan göra bedömningar av andra samtidigt som vi är upptagna med något annat. Men på nätet måste det skrivas ner. När man går igenom alternativen blir man medveten om sina egna preferenser, och de kanske är rasistiska och diskriminerande mot ålder och social bakgrund. Det blir som att se sig själv i en inte särskilt smickrande spegel.
Samma kritik mot nätdejning som mot dåtidenes kontaktannonser
I The New Laws of Love drar Marie Bergström paralleller till dejtingplattformarnas föregångare i form av kontaktannonser. Få, inte ens en av hundra, använde sig av kontaktannonser. Men fenomenet var uppmärksammat och kritiserat när det var nytt, och det på i stort sett samma grundvalar som dejtingplattformarna.
Bild: Brooke Cagle, Unsplash
– I tidningsartiklar från slutet av 1800-talet formuleras i princip ord för ord samma kritik av kontaktannonser som man i dag kan höra om nätdejting. Det är samma rädsla för att de långvariga relationerna håller på att försvinna och samma bild av att sexualitet och marknaden utgör hot mot våra nära relationer, säger Marie Bergström.
Bilden av den romantiska kärleken har funnits länge
Det romantiska kärleksidealet sägs ofta ha fått fäste på 1800-talet. Men det går längre tillbaka än så. I avhandlingen Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750-1900 (2014) intresserar sig historikern Brita Planck för den dåtida balansen mellan strategiska äktenskap och den fria kärleken. Kvinnor var omyndiga och i juridisk mening inte fria att välja själva, men ömsesidiga känslor var ändå ett ideal redan på 1700-talet, skriver Brita Planck. En lämplig äktenskapskandidat var ”av hög börd, besutten och någon man var kär i”.
– Slutsatsen var att äktenskap borde bygga på kärlek. Att gifta sig vid den här tiden var som att starta företag. Det gällde alla, bönder som skulle driva en gård, hantverkare som skulle driva en verkstad och präster som skulle driva ett pastorat, det var bara lite olika skala. Hela samhället var konstruerat med hushållet som minsta enhet, med det äkta paret som kärnpunkt. Och då var det ju mycket lättare att lyckas tillsammans med någon man trivdes med, säger Brita Planck.
Dejtingformernas popularitet förändras över tid
Men börd, eller klass, var också viktigt. Med tiden ändrade den svenska 1700-talsadeln sina umgängesformer för att hålla den växande medelklassen borta. Danser gick från öppna till slutna tillställningar.
Då var det föräldrar och andra släktingar som skötte den sociala kontrollen. I dag är det upp till var och en.
– Det ser man i hela samhället, hur vi signalerar vår exklusivitet på olika sätt, säger Brita Planck.
På dejtingplattformarna innebär det att klientelet tenderar att bytas ut med tiden. Inte bara därför att man hittar en respektive. Det är också så, konstaterar Marie Bergström, att den ekonomiska och kulturella eliten lämnar en app när ”alla” plötsligt är där. Då går de vidare till en ny tjänst.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
Hon studerar dejtingplattformar
Boken The New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) bygger på Marie Bergströms doktorsavhandling och publicerades ursprungligen på franska 2019. Hon är forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
Studien bygger bland annat på enkäter, anonymiserade användardata från flera stora dejtingplattformar. Marie Bergström har också intervjuat 82 franska användare och 19 franska, amerikanska och kanadensiska entreprenörer inom branschen.
Den engelska utgåvan av boken är kompletterad med data från engelskspråkiga länder samt Tyskland och Sverige.
Det solljus som träffar jordklotet under en timme motsvarar i runda tal mänsklighetens totala energiförbrukning under ett helt år. Samtidigt ökar våra globala utsläpp av koldioxid. Att använda solens energi för att fånga upp växthusgasen och sedan omvandla den till bränsle – eller någon annan för mänskligheten användbar kemikalie – är det många som forskar kring idag. Men det finns ännu ingen tillfredsställande lösning.
Ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, har dock visat en sådan möjlighet, i en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Poröst material absorberar ljus effektivt
– I studien använder vi en kombination av material som absorberar ljuset, och använder dess energi för att omvandla koldioxid. Med hjälp av ultrasnabb laserspektroskopi har vi rett ut exakt vad som händer i den processen, säger Tönu Pullerits, kemiforskare vid Lunds universitet.
Forskarna har studerat ett poröst organiskt material som kallas COF – kovalent organiskt ramverk. Materialet är känt för att absorbera solljus på ett mycket effektivt sätt. Genom att lägga till ett så kallat katalytiskt komplex till COF lyckades man, helt utan ytterligare energi, omvandla koldioxid till kolmonoxid.
Långlivade elektroner gav kemisk reaktion
– Omvandlingen kräver två elektroner. När vi upptäckte att fotoner med blått ljus skapade långlivade elektroner med hög energi kunde vi helt enkelt ladda COF med elektroner och fullborda en reaktion, säger Kaibo Zheng, kemiforskare vid Lunds universitet.
Lundaforskarna Tönu Pullerits och Kaibo Zheng inspekterar laserspektroskopiuppställningen som användes i studien. Bild: Pavel Chabera
Hur kan då dessa resultat komma till nytta? Tönu Pullerits och Kaibo Zheng hoppas att upptäckten i framtiden ska kunna användas för att suga upp koldioxid ur atmosfären och omvandla den till bränsle eller kemikalier med solens hjälp. Att utveckla större anläggningar på global nivå skulle kunna vara en av många lösningar för att få bukt med den klimatkris vi står inför, menar forskarna.
– Vi har genomfört två initiala steg, med två elektroner, på en lång resa. Innan vi kan börja fundera på en koldioxidomvandlare måste många fler steg tas, och förmodligen måste till och med våra två första förfinas. Men vi har identifierat en mycket lovande riktning att ta, säger Tönu Pullerits.
Fotnot: Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i studien: DTU, Southwest Petroleum University Chengdu, Tsinghua University Beijing, European XFEL Hamburg, South Valley University Qena.
– Det är att hoppfullt att vi kan visa att man med relativt enkla medel kan uppnå god effekt som kan ge barnen en hälsosammare framtid, säger Annelie Thorén, barnläkare och doktorand vid Umeå universitet.
Snabb viktökning som bebis en risk
Obesitas, det vill säga fetma, hos barn är en kronisk sjukdom som enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör en av de allvarligaste utmaningarna mot folkhälsan världen över. Syftet med Annelie Thoréns avhandling var att undersöka om snabb tillväxt tidigt i livet har samband med senare utveckling av övervikt samt att undersöka effekten av webbaserad behandling.
Det gick att se ett tydligt samband mellan snabb viktökning tidigt i livet och ökad risk för övervikt senare i livet. Omvänt gick det att se att risken för övervikt i tonåren hade samband med viktökning i barndomen. Det talar för värdet av tidiga förebyggande åtgärder.
Goda resultat av föräldrastödsprogram
I en studie i Region Västernorrland fick barn med fetma och deras föräldrar delta i gruppträffar och ta del av webbaserat stöd. Den röda tråden genom programmet, som främst riktade sig till barnets föräldrar, var grundläggande hälsosamma vanor för hela familjen.
Resultatet visade att barnen som deltagit i webbprogram och gruppträffar hade minskat sin fetma signifikant mer än kontrollgruppen.
Även upplevelsen hos deltagande föräldrar var positiv. Många föräldrar beskrev att de upplevde att man fått givande stöd i att förändra levnadsvanor, inte bara för barnet utan för hela familjen.
Så gjordes forskningen
För att undersöka om barn med snabb tillväxt tidigt i livet hade ökad risk att utveckla övervikt senare i livet gjorde forskarna en så kallad registerstudie. Man kunde se att barnets vikt vid tolv månaders ålder hängde ihop med övervikt senare i livet, vid 16 och 18 års ålder.
För att undersöka effekten av gruppträffar, fysisk aktivitet på recept och webbaserat stöd, jämfördes barnen där familjerna deltagit i gruppträffarna och webbprogrammet med en lika stor kontrollgrupp med barn som genomgått standardbehandling mot barnfetma.
Föräldrarnas upplevelse av gruppträffar och det webbaserade stödet undersöktes genom intervjuer med 14 föräldrar.
Hur optimerar man formen inför ett mästerskap eller en tävling?
– Det finns olika formtoppningsteorier om hur man ska göra. Ofta innefattar det att man har en ganska hård träningsperiod inför ett mästerskap – att man tränar väldigt mycket och hårdare än vanligt. Sedan börjar man trappa ner träningsvolymen men försöker bibehålla intensiteten. Det gör man de sista sju till tio dagarna inför den viktiga tävlingen för att rent fysiskt få fram den bästa formen, säger Marko Laaksonen, forskare och docent inom idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Finns det några särskilda taktiker för just vintersport?
Marko Laaksonen, forskare och docent i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.
– Det som är viktigt när man förbereder sig inför ett vinter-OS är att veta hur förhållandena ser ut. Till exempel avgörs OS i Peking på hög höjd, där tävlingsbanorna ligger på omkring 1700 meters höjd. De flesta inom individuella idrotter har varit på höghöjdsförberedelser för att anpassa sig till den tunnare luften. Användningen av syre är en grundpelare i prestationen och eftersom trycket i luften är lägre har kroppen svårare att ta upp syre. Därför försöker man anpassa sig genom att vistas på den höjden där tävlingarna hålls.
– Sedan är det förstås kylan och att man är anpassad till den. Det är mer en materialfråga skulle jag tro. Man vänjer sig vid kylan men man måste såklart använda rätt utrustning. Problemet är extremiteterna, alltså fötter, tår och fingrar och hur man håller dem varma.
Hur värmer man upp på bästa sätt inför ett lopp?
– Uppvärmningen inför ett lopp är en intressant del och det finns ganska mycket forskning kring det. Tanken är att man ska värma upp muskeltemperaturen. Det är det viktigaste av allt eftersom kraftproduktionen ökar när muskeltemperaturen höjs genom uppvärmning. En vanlig uppvärmning är väldigt lågintensiv och aktiv; man rör sig och åker skidor för att hålla värmen. Därefter ökar man intensiteten litegrann för att vara förberedd fysiskt. I uthållighetsgrenar är uppvärmningen dessutom viktig för syreupptagningen; den kommer igång snabbare när du är uppvärmd. Om du inte värmer upp bra är nackdelen att du producerar mer mjölksyra vilket egentligen inte är farligt men innebär att du blir tröttare tidigare. Men det är aktiv uppvärmning som gäller, passiva uppvärmningar som att sitta i bastun och bli varm funkar inte.
Varför funkar det inte att värma upp i bastun?
– I bastun höjer man kroppstemperaturen och muskeltemperaturen, men samtidigt belastar du inte andningsapparaten på samma sätt som under en aktiv uppvärmning. Det leder till att du i början av loppet kommer vara tvungen att lita mer på energiprocesser där du inte utnyttjar syre i samma utsträckning som vid aktiv uppvärmning. Därmed kan trötthet komma tidigare under loppet.
Vad tycker du är nästa steg inom idrottsforskningen?
– Det finns rätt så mycket forskning kring hur olika faktorer påverkar elitprestationen, till exempel fysiologi, biomekanik och nutrition. Men i framtiden kanske det skulle behövas ett lite mer holistiskt synsätt, alltså en helhetsbild av prestation. Hur det ska gå till har jag inget svar på nu, men det är nog något man ska tänka på i framtiden när det kommer till forskning.
Träna inför Vasaloppet
Om man som hobbymotionär vill optimera sin egen form inför en tävling finns det en del grundläggande saker att tänka på. Bland annat gäller det att träna kontinuerligt och att inte tappa träningsdagar. Det bör även finnas inslag av lång träning, lugn träning, intervallträning och teknikträning. Det är viktigt att variera träningen och kontinuerligt öka belastningen lite. Marko Laaksonens ger tips utifrån ett konkret exempel, som Vasaloppet:
Öka träningen gradvis fram till en vecka före loppet
Trappa ner träningen successivt inför loppet
Ha variation i träningen så att den inte blir monoton
Ta hand om din kost och ditt vätskeintag, ät ordentligt och rätt
Marko Laaksonen är i grunden idrottsfysiolog och fokuserade tidigare mycket på blodflödet och energiomsättning vid fysisk träning, men är numera inne på forskning kring olika prestationsfaktorer, främst inom skidskytte.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
– Den mest lovande molekylen visar samma förmåga att hämma coronaviruset som den aktiva substansen i Paxlovid, ett kombinationsläkemedel som nyligen godkänts för behandling av covid-19. Vår molekyl fungerar bra på egen hand och vi har också visat att molekylen är effektiv mot både mot både den nya och mot tidigare varianter av coronaviruset, säger Jens Carlsson, universitetslektor vid Uppsala universitet.
Det nya coronaviruset har orsakat fler än 5 miljoner dödsfall. Många liv hade kunnat räddas med antivirala läkemedel, men ingen behandling av den här typen har funnits tillgänglig för sjukvården. Under pandemin har forskare över hela världen försökt hitta ett läkemedel, men utveckling av nya mediciner tar ofta lång tid.
Letar läkemedel mot covid-19
Under de första månaderna av pandemin kunde forskare visa hur coronaviruset är uppbyggt och fungerar på molekylär nivå. Ett av virusets enzymer identifierades som ett intressant mål för utveckling av läkemedel, vilket varit en framgångsrik strategi även för andra virusorsakade sjukdomar som exempelvis aids. Principen är att en läkemedelsmolekyl känner igen och kan binda till enzymet. Då blockeras enzymets aktivitet och viruset förhindras att producera nya viruspartiklar och därigenom hejdas spridningen av viruset.
Under 2020 började forskarna vid Uppsala universitet, i samarbete med läkemedelsplattformen på Scilifelab, att leta efter hämmare till virusets enzym. I arbetet har de använt datormodeller av enzymet för att identifiera molekyler som kan hämma enzymets aktivitet. Det visade sig vara en snabb väg att identifiera startpunkter för läkemedelsutveckling. Tillgång till svenska superdatorer har gjort det möjligt att utvärdera flera hundra miljoner olika molekyler för att hitta sådana som kan binda till enzymet. De molekyler som passade bäst i modellerna tillverkades och testades i experiment.
Jens Carlsson, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och Scilifelab, jens.carlsson@icm.uu.se
Den franske baronen Pierre de Coubertain låg bakom förslaget om att återuppliva de antika olympiska spelen i Aten 1896. Vid denna tidpunkt hade han inga tankar på några separata vinterspel. Men det ändrades när han bevittnade de Nordiska Spelen i Stockholm efter en inbjudan från Viktor Balck, den svenske delegaten i den Internationella olympiska kommittén, IOK.
– De Nordiska spelen arrangerades första gången 1901 och innehöll främst vintersportgrenar som skridskor och skidåkning. Pierre de Coubertin blev intresserad av att inkludera några sådana grenar i OS, säger Göran Patriksson.
Vintersportgrenar vid sommar-OS
Magda Julin var Sveriges ledande konståkerska under 1910-talet och vann OS-guld i Antwerpen 1920. Foto: Okänd
Vid sommar-OS i London 1908 förekom konståkning på skridsko för herrar, damer och paråkning. Sverige erövrade på herrsidan alla tre medaljerna med den suveräne Ulrich Salchow på första plats (han vann också tio världsmästerskap).
Även vid OS i Antwerpen 1920 fanns konståkning med på programmet, men dessutom ishockey. I konståkningen vann Sverige guld både i herrarnas tävling genom Gillis Grafström och i damklassen genom Magda Julin.
– Hon sågs ännu vid 96 års ålder åka skridskor i Stockholm, vilket var samma år som hon dog.
Tidigare hade flera förslag om separata vinterspel lämnats in till Internationella olympiska kommittén.
– Men dessa motarbetades energiskt av de nordiska länderna, speciellt Norge, som ansåg att vintersport var en ”nordisk angelägenhet”. Man hänvisade till Nordiska Spelen, Holmenkollen, EM och VM i skridskoåkning och så vidare, säger Göran Patriksson.
Vintersportveckan i Chamonix 1924
1924 arrangerades ”vintersportveckan” i Chamonix för att hedra de kommande olympiska spelen i Paris samma år. Många av de allra bästa skridsko- och skidåkarna från Norge, Finland och Sverige, deltog inte.
– Flera svenska framstående vinteridrottare var istället med i lokala distriktsmästerskap, vilket säger att det inledningsvis inte ansågs som särskilt viktigt att vara med i ett OS eller som i det här fallet vintersportveckan.
Kanadensiska ishockeylandslaget i Chamonix1924. Bild: Nationaal Archief, public domain
Från Sverige tävlade 31 idrottare. Norge dominerade fullständigt och blev bästa nation följt av Finland och Österrike. Sverige slutade på sjätte plats.
– De svenska skidlöparna var handikappade av sin obekantskap med den alpina terrängen och ovana med modern skidutrustning i form av korta skidor och fasta bindningar och var klart underlägsna norrmännen.
Vinterspelen fick olympisk status
Arrangemangen i Chamonix var bristfälliga och ganska improviserade. De svenska aktiva idrottarna fick bo i väldigt enkla barackliknande bostäder, medan ledarna erbjöds rum på lyxhotell i den fashionabla vintersportorten.
Gillis Grafström vann sammanlagt tre OS-guld i konståkning. Ett av dessa plockade han hem i Chamonix. Foto: Okänd
Sverige vann en guldmedalj i konståkning på skridskor genom Gillis Grafström, curlinglaget placerade sig på andra plats och ishockeylaget kom bara fyra, då flera av de bästa spelarna föredrog att spela bandy i Sverige.
– ”Vintersportveckan” blev dock framgångsrik och på så hög idrottslig nivå att IOK året därpå beslutade att tävlingarna skulle få olympisk status och fortsättningsvis arrangeras vart fjärde år som olympiska vinterspel, säger Göran Patriksson, professor emeritus i idrottsvetenskap.
Text: Thomas Melin
Att inavel är skadligt och kan utgöra en direkt orsak till utrotning av hotade arter är väl känt. Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung, men egentligen aldrig lyckats studera hur mycket genetisk variation som faktiskt går förlorad när närbesläktade individer parar sig med varandra. Eller på vilket sätt det sker.
Den skandinaviska vargstammen grundades i början av 1980-talet av endast tre individer som invandrade från Finland. Genetiker vid Evolutionsbiologiskt Centrum har nu, genom att följa stammens utveckling, kunnat se hur arvsmassan påverkas genom inavel över flera generationer.
Genetiska variationen gick förlorad
Var och en av oss, människa eller varg, har två lite olika ”kopior” av varje kromosom. De tre grundarna av vargstammen bidrog alltså med sammanlagt sex kopior av varje kromosom. De små olikheterna som fanns mellan kopiorna utgjorde startnivån av genetisk variation i stammen.
– Vi bestämde dna-sekvensen för var och en av de sex ”startkromosomerna” samt för alla kromosomer hos ett 100-tal vargar som föddes från 1980-talet fram till nutid. Vi kunde då följa i vilken grad startkromosomerna ”överlevde” från en generation till nästa. Det som hände var att delar av dem gradvis försvann ur populationen, variationen gick förlorad, berättar Hans Ellegren professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.
Sämre rustade för förändringar
Studien är unik eftersom forskarna lyckades följa nedärvningen av så kallade haplotyper. En haplotyp är ordningsföljden av genetiska varianter längs en kromosom. När man bestämmer dna-sekvensen i ett biologiskt prov kan dagens teknik inte skilja på de två haplotyperna. Det forskarna nu gjorde kan liknas vid att lägga ett genetiskt pussel där de genom att följa nedärvningen av kromosomer kunde härleda haplotyperna.
När genetisk variation går förlorad i en population blir individerna sämre rustade att möta förändringar och utmaningar. Några av varianterna som försvunnit kan ha varit viktiga för vargarnas fortsatta anpassningsförmåga. Andra kan ha haft betydelse som skydd mot sjukdomsanlag.
För en stam som startas av så få individer kan en genetisk variant lätt försvinna helt. Den går då inte att återskapa utan att det tillkommer individer utifrån.
Genetiska varianter försvann
– Vi fann att efter fem generationers inavel hade 10 till 25 procent av den genetiska variation som de tre grundarna förde med sig gått förlorad. Sammanlagt var det inte mindre än 160 000 genetiska varianter som försvann, en omfattning som var överraskande, säger Hans Ellegren.
Ett ytterligare problem för den skandinaviska vargstammen är att de tre grundarna inte heller visat sig vara helt obesläktade. De bidrog som tidigare nämnts med sex kromosomkopior men i praktiken var det i snitt bara ungefär fyra olika kopior eftersom de redan var släkt med varandra.
Studiens resultat har allmängiltig betydelse för hur man ska se på inavel hos olika arter.
Vargstammen behöver nya gener
– En viktig slutsats är att inavlade populationer behöver tillförsel av nytt genetisk material, helst från ett ursprung så olikt populationen själv som möjligt. Ska man bedöma omfattningen av förlust av genetisk variation så behöver man också få kännedom om hur mycket variation som egentligen fanns från början, säger Hans Ellegren.
Några invandrade vargar har bidragit med nya genetiska varianter under senare år. Inaveln är dock fortfarande så pass omfattande av även dessa varianter riskerar att gå förlorade.
Studien är gjord i samarbete med forskare vid Grimsö forskningsstation och från Norge.
Orsakerna bakom havandeskapsförgiftning är komplexa och inte helt kartlagda. En viktig pusselbit är dock luften som de blivande mammorna andas.
Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, innebär att kvinnan får högt blodtryck under graviditeten vilket kan påverka fostret genom dålig tillväxt och i värsta fall att barnet måste förlösas i förtid. I Sverige får cirka 5000 kvinnor årligen preeklampsi och globalt drabbas mer än 8,5 miljoner varje år. Orsakerna bakom är inte helt kartlagda, men en av förklaringarna tyder på att ämnen från moderkakan (placentan) påverkar blodkärlen i mammans kropp.
Luftföroreningar påverkade genernas aktivitet
I en studie vid Lunds universitet har forskare kartlagt hur moderkakan reagerar på luftföroreningar. Genom att extrahera dna från moderkakan, kunde de studera hur toxiska ämnen i luften påverkade metyleringen av dna – en kemisk process som kan påverka vilka gener som är på eller avslagna – och om en ändrad metylering av dna:t kan vara en indikation på en möjlig mekanism bakom en ökad risk för preeklampsi.
Man har även i en tidigare studie, från 2016, undersökt hur blivande mammors bostadsadress korrelerar med deras risk att utveckla preeklampsi.
– Över 48 000 graviditeter ingick iden studien då vi mätte halten av kväveoxider i Malmö, Lund och Trelleborg och såg att det finns en ökad risk för havandeskapsförgiftning i områden med höga halter av luftföroreningar, säger Ebba Malmqvist, en av forskarna bakom studien.
Luftföroreningar vid graviditet – tidigare studie
Gravida kvinnor som bor i områden med förorenad luft får barn som väger något mindre vid födseln, visar studien från 2016. Effekten är mycket liten (inte ens där luftföroreningarna varit som högst har deras effekt varit lika stor som den effekt som till exempel cigarettrökning har på ett fosters tillväxt) men sambandet är tydligt.
Så här gjordes studien: Ultraljudsmätningar och barnens födelsevikt jämfördes med luftföroreningshalterna vid de adresser där mödrarna bott. Barnens födelsevikt visade sig minska med i genomsnitt 9 gram för varje ökning av kväveoxider med 10 mikrogram/kubikmeter.
– En så liten viktminskning kanske inte har medicinsk betydelse. Men det är ändå viktigt för beslutsfattarna att veta att det inte finns någon tröskeleffekt när det gäller sambandet mellan luftföroreningar och födelsevikt. Även ganska små luftföroreningar har en effekt som är påvisbar även sedan man räknat in andra kända riskfaktorer, menar Ebba Malmqvist.
Kvävedioxider bildas vid förbränningen från bland annat motorfordon och halterna är följaktligen störst i storstadsregioner. I den nya studien har forskarna extraherat dna från moderkakor hos kvinnor där deras grad av exponering av luftföroreningar redan är känd.
Genom att mäta kemiska förändringar i moderkakan kunde forskarna se att metylering av dna påverkades hos de mammor som bodde i områden med höga luftföroreningar.
Moderkakan mognar sämre
– Vi såg att moderkakor hos mammor som fått preeklampsi och hade en hög exponering av kväveoxider i tidig graviditet, påvisade ett långsammare så kallat ”epigenetiskt åldrande”. Detta är ett fenomen som tidigare har kopplats till högt blodtryck hos gravida och kan leda till att vävnad i placentan mognar sämre och får en försämrad funktion, säger Karin Engström, bioinformatiker i studien.
Havandeskapsförgiftning är vanligast i länder söder om Sahara, Sydamerika och Indien. Ebba Malmqvist har tidigare forskat på gravida kvinnor i Etiopien – som har den största andelen av preeklampsi i världen. Där består luftföroreningarna främst av sotpartiklar som uppkommer när familjen lagar mat över öppen eld. Sedan tidigare studier vet man att föroreningar i luften inverkar negativt på fostrets födelsevikt, så det är inte någon överraskning att toxiska ämnen också kan bidra till havandeskapsförgiftning.
– Det här är en bit i det pussel som vi försöker lägga för att förstå effekterna av luftföroreningar under fostertiden och orsakerna bakom havandeskapsförgiftning. Studien är liten och sambandet betyder inte så mycket på individnivå, utan det är mer intressant att se effekterna på populationsnivå. Om vi rent hypotetiskt leker med tanken att avlägsna alla avgaser från trafiken i Malmö, skulle vi kunna undvika drygt tio fall av preeklampsi varje år. Så vi vet att ren luft gör skillnad, avslutar Ebba Malmqvist.
Luftföroreningar räknade i kväveoxider
NOx är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, särskilt i förbränningsmotorer. Främst uppstår kvävemonoxid (NO), som oxideras i luft till kvävedioxid (NO2). Kvävedioxid i sin tur reagerar med vattenmolekyler (H2O) i luften och bildar salpetersyra (HNO3). Kväveoxider har negativa hälsoeffekter och påverkar andningsorganen, främst hos känsliga personer med till exempel astma. Kväveoxider bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och vatten.
Att rubbad ämnesomsättning medför kroppsliga och även mentala symtom är känt sedan länge. Tidigare har symtomen relaterats enbart till avvikande hormonnivåer, men nu visar forskare från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset att det sker volymförändringar i centrala delar av hjärnan vid hypertyreos, giftstruma.
Giftstruma drabbar oftare kvinnor
Giftstruma, hypertyreos, är en relativt vanlig sjukdom. Förekomsten ökar med stigande ålder och flertalet drabbade är kvinnor. Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner, ämnesomsättningen ökar och kroppens celler och organ jobbar mer. Vanliga symtom är svettningar, hjärtklappning och trötthet.
Patientunderlaget i den aktuella studien utgjordes av 62 kvinnor som nyligen diagnostiserats med den vanligaste formen av hypertyreos, Graves sjukdom. Kvinnorna genomgick olika undersökningar och 48 av dem följdes upp efter behandling. Uppföljningstiden var satt till 15 månader. Resultaten jämfördes med en grupp med normal sköldkörtelfunktion som undersöktes med motsvarande tidsintervall.
Områden i hjärnan krympte
– Alla deltagare genomgick noggrann kartläggning av mentala symtom och magnetkameraundersökning av hjärnan. Denna var särskilt inriktad på centrala delar av hjärnan som hippocampus och amygdala, områden som vi vet ofta är inblandade i förändrad kognitiv funktion* vid andra sjukdomstillstånd, säger Mats Holmberg, överläkare och forskare inom endokrinologi.
*kognitiv betyder förmågan att lära, förstå och minnas.
Källa: 1177.se
Det forskarna visar i studien är att centrala delar av hjärnan krymper vid höga hormonnivåer och att dessa delar i stort sett återfår sin normala storlek när hormonnivåerna normaliseras och symtomen dämpas.
Kan förklara patienters symtom
– Att vi nu kan visa att hjärnan verkligen påverkas har stor betydelse för framtiden. Vår patientgrupp har i decennier vittnat om att de inte upplever sig återställda, och vi hoppas att vår studie kommer ge ytterligare ledtrådar kring vad som händer i hjärnan, säger Helena Filipsson Nyström, docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin.
– Bara det att vi kan säga att hjärnan påverkas vid Graves sjukdom medför flera viktiga steg framåt. Dels är det viktigt för patienterna att det sker forskning på det här området eftersom det så länge varit negligerat, dels leder det också till nya studier kring vad som händer i hjärnan vid giftstruma, säger Helena Filipsson Nyström.
Kollegan Mats Holmberg betonar också att många frågor återstår.
– Detta är de första data från vår studie och de kommer att följas av flera publikationer avseende både fler data från magnetkameradelen av studien, och en kartläggning av symtombilden och undersökning av hjärnan funktionellt, säger han.
Deltagare sökes till uppföljningsstudie:
Uppföljningsstudien ImmunoGraves rekryterar deltagare, patienter både med och utan kvarvarande symptom av sköldkörtelsjukdom, samt kontrollpersoner.
Helena Filipsson Nyström, docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, universitetssjukhusöverläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig för CogThy, studien som ligger till grund för den aktuella publiceringen, helena.filipsson@medic.gu.se, Mats Holmberg, överläkare och forskare inom endokrinologi, Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset, mats.holmberg.1@ki.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
