Orsakerna bakom havandeskapsförgiftning är komplexa och inte helt kartlagda. En viktig pusselbit är dock luften som de blivande mammorna andas.
Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, innebär att kvinnan får högt blodtryck under graviditeten vilket kan påverka fostret genom dålig tillväxt och i värsta fall att barnet måste förlösas i förtid. I Sverige får cirka 5000 kvinnor årligen preeklampsi och globalt drabbas mer än 8,5 miljoner varje år. Orsakerna bakom är inte helt kartlagda, men en av förklaringarna tyder på att ämnen från moderkakan (placentan) påverkar blodkärlen i mammans kropp.
Luftföroreningar påverkade genernas aktivitet
I en studie vid Lunds universitet har forskare kartlagt hur moderkakan reagerar på luftföroreningar. Genom att extrahera dna från moderkakan, kunde de studera hur toxiska ämnen i luften påverkade metyleringen av dna – en kemisk process som kan påverka vilka gener som är på eller avslagna – och om en ändrad metylering av dna:t kan vara en indikation på en möjlig mekanism bakom en ökad risk för preeklampsi.
Man har även i en tidigare studie, från 2016, undersökt hur blivande mammors bostadsadress korrelerar med deras risk att utveckla preeklampsi.
– Över 48 000 graviditeter ingick iden studien då vi mätte halten av kväveoxider i Malmö, Lund och Trelleborg och såg att det finns en ökad risk för havandeskapsförgiftning i områden med höga halter av luftföroreningar, säger Ebba Malmqvist, en av forskarna bakom studien.
Luftföroreningar vid graviditet – tidigare studie
Gravida kvinnor som bor i områden med förorenad luft får barn som väger något mindre vid födseln, visar studien från 2016. Effekten är mycket liten (inte ens där luftföroreningarna varit som högst har deras effekt varit lika stor som den effekt som till exempel cigarettrökning har på ett fosters tillväxt) men sambandet är tydligt.
Så här gjordes studien: Ultraljudsmätningar och barnens födelsevikt jämfördes med luftföroreningshalterna vid de adresser där mödrarna bott. Barnens födelsevikt visade sig minska med i genomsnitt 9 gram för varje ökning av kväveoxider med 10 mikrogram/kubikmeter.
– En så liten viktminskning kanske inte har medicinsk betydelse. Men det är ändå viktigt för beslutsfattarna att veta att det inte finns någon tröskeleffekt när det gäller sambandet mellan luftföroreningar och födelsevikt. Även ganska små luftföroreningar har en effekt som är påvisbar även sedan man räknat in andra kända riskfaktorer, menar Ebba Malmqvist.
Kvävedioxider bildas vid förbränningen från bland annat motorfordon och halterna är följaktligen störst i storstadsregioner. I den nya studien har forskarna extraherat dna från moderkakor hos kvinnor där deras grad av exponering av luftföroreningar redan är känd.
Genom att mäta kemiska förändringar i moderkakan kunde forskarna se att metylering av dna påverkades hos de mammor som bodde i områden med höga luftföroreningar.
Moderkakan mognar sämre
– Vi såg att moderkakor hos mammor som fått preeklampsi och hade en hög exponering av kväveoxider i tidig graviditet, påvisade ett långsammare så kallat ”epigenetiskt åldrande”. Detta är ett fenomen som tidigare har kopplats till högt blodtryck hos gravida och kan leda till att vävnad i placentan mognar sämre och får en försämrad funktion, säger Karin Engström, bioinformatiker i studien.
Havandeskapsförgiftning är vanligast i länder söder om Sahara, Sydamerika och Indien. Ebba Malmqvist har tidigare forskat på gravida kvinnor i Etiopien – som har den största andelen av preeklampsi i världen. Där består luftföroreningarna främst av sotpartiklar som uppkommer när familjen lagar mat över öppen eld. Sedan tidigare studier vet man att föroreningar i luften inverkar negativt på fostrets födelsevikt, så det är inte någon överraskning att toxiska ämnen också kan bidra till havandeskapsförgiftning.
– Det här är en bit i det pussel som vi försöker lägga för att förstå effekterna av luftföroreningar under fostertiden och orsakerna bakom havandeskapsförgiftning. Studien är liten och sambandet betyder inte så mycket på individnivå, utan det är mer intressant att se effekterna på populationsnivå. Om vi rent hypotetiskt leker med tanken att avlägsna alla avgaser från trafiken i Malmö, skulle vi kunna undvika drygt tio fall av preeklampsi varje år. Så vi vet att ren luft gör skillnad, avslutar Ebba Malmqvist.
Luftföroreningar räknade i kväveoxider
NOx är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, särskilt i förbränningsmotorer. Främst uppstår kvävemonoxid (NO), som oxideras i luft till kvävedioxid (NO2). Kvävedioxid i sin tur reagerar med vattenmolekyler (H2O) i luften och bildar salpetersyra (HNO3). Kväveoxider har negativa hälsoeffekter och påverkar andningsorganen, främst hos känsliga personer med till exempel astma. Kväveoxider bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och vatten.
Att rubbad ämnesomsättning medför kroppsliga och även mentala symtom är känt sedan länge. Tidigare har symtomen relaterats enbart till avvikande hormonnivåer, men nu visar forskare från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset att det sker volymförändringar i centrala delar av hjärnan vid hypertyreos, giftstruma.
Giftstruma drabbar oftare kvinnor
Giftstruma, hypertyreos, är en relativt vanlig sjukdom. Förekomsten ökar med stigande ålder och flertalet drabbade är kvinnor. Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner, ämnesomsättningen ökar och kroppens celler och organ jobbar mer. Vanliga symtom är svettningar, hjärtklappning och trötthet.
Patientunderlaget i den aktuella studien utgjordes av 62 kvinnor som nyligen diagnostiserats med den vanligaste formen av hypertyreos, Graves sjukdom. Kvinnorna genomgick olika undersökningar och 48 av dem följdes upp efter behandling. Uppföljningstiden var satt till 15 månader. Resultaten jämfördes med en grupp med normal sköldkörtelfunktion som undersöktes med motsvarande tidsintervall.
Områden i hjärnan krympte
– Alla deltagare genomgick noggrann kartläggning av mentala symtom och magnetkameraundersökning av hjärnan. Denna var särskilt inriktad på centrala delar av hjärnan som hippocampus och amygdala, områden som vi vet ofta är inblandade i förändrad kognitiv funktion* vid andra sjukdomstillstånd, säger Mats Holmberg, överläkare och forskare inom endokrinologi.
*kognitiv betyder förmågan att lära, förstå och minnas.
Källa: 1177.se
Det forskarna visar i studien är att centrala delar av hjärnan krymper vid höga hormonnivåer och att dessa delar i stort sett återfår sin normala storlek när hormonnivåerna normaliseras och symtomen dämpas.
Kan förklara patienters symtom
– Att vi nu kan visa att hjärnan verkligen påverkas har stor betydelse för framtiden. Vår patientgrupp har i decennier vittnat om att de inte upplever sig återställda, och vi hoppas att vår studie kommer ge ytterligare ledtrådar kring vad som händer i hjärnan, säger Helena Filipsson Nyström, docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin.
– Bara det att vi kan säga att hjärnan påverkas vid Graves sjukdom medför flera viktiga steg framåt. Dels är det viktigt för patienterna att det sker forskning på det här området eftersom det så länge varit negligerat, dels leder det också till nya studier kring vad som händer i hjärnan vid giftstruma, säger Helena Filipsson Nyström.
Kollegan Mats Holmberg betonar också att många frågor återstår.
– Detta är de första data från vår studie och de kommer att följas av flera publikationer avseende både fler data från magnetkameradelen av studien, och en kartläggning av symtombilden och undersökning av hjärnan funktionellt, säger han.
Deltagare sökes till uppföljningsstudie:
Uppföljningsstudien ImmunoGraves rekryterar deltagare, patienter både med och utan kvarvarande symptom av sköldkörtelsjukdom, samt kontrollpersoner.
Helena Filipsson Nyström, docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, universitetssjukhusöverläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig för CogThy, studien som ligger till grund för den aktuella publiceringen, helena.filipsson@medic.gu.se, Mats Holmberg, överläkare och forskare inom endokrinologi, Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset, mats.holmberg.1@ki.se
Mutationer förknippas ofta med utveckling av varianter av virus som är mer smittsamma och sjukdomsframkallande än sina föregångare. Den aktuella studien visar dock att mutationer av virus ofta verkar i motsatt riktning.
Forskare inom virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har kartlagt mutationsmönster i coronaviruset sars-cov-2. Resultaten talar för att det kroppsegna enzymet ADAR1 gör sars-cov-2 sämre på att föröka sig.
ADAR1 finns innanför cellernas skyddande membran och kan byta ut byggstenar, nukleotider, i virusets RNA. Det har dock varit oklart på vilket sätt ADAR1 påverkar virus vid covid-19.
Mutationer som gynnar oss
– Vår studie visar att det finns ett omvänt samband mellan virusmängd i kroppen och i hur hög omfattning ADAR1 har muterat viruset. Vi fann också att ADAR1-orsakade mutationer är den vanligaste typen av mutation av sars-cov-2, säger Johan Ringlander, doktorand i virologi.
Forskarna såg också att virus från infekterade patienter ofta finns i flera varianter hos samma individ. De undersökte mutationer i mindre vanliga virusvarianter och fann att en vanlig mutation, där nukleotiden A byts mot G, medförde att sars-cov-2 förökade sig betydligt sämre. Och att dessa mutationer orsakas av enzymet ADAR1.
Analyser av drygt 200 000 virusstammar från covidsjuka patienter visade att ADAR1-orsakade mutationer främst cirkulerade under sommaren 2020, då smittspridning och dödlighet var låg i Europa. Vid högre smittspridning och dödlighet var virusvarianter med ADAR1-orsakade mutationer ovanliga, sannolikt därför att de inte var framgångsrika i konkurrensen med mer smittsamma virusstammar.
ADAR1 begränsar covid-19-infektion
– Våra resultat belyser hur kroppens celler kan skapa muterade virusvarianter. Mutationer kan göra virus mer infektiöst men i de flesta fall gör de mutationer vi har studerat att virus försvagas – det sprider sig inte utan rensas bort från infekterade celler. Fynden talar för att ADAR1 är en skyddsmekanism som kroppen använder för att begränsa virusinfektioner, säger Johan Ringlander.
Michael Kann, professor i klinisk virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– När sars-cov-2 förökar sig i luftvägarna uppstår inflammation som bland annat medför att ADAR1 aktiveras, vilket i sin tur gör virus mindre benäget att infektera andra celler. Vi undersöker för närvarande om denna skyddsmekanism kan vara viktig även vid andra virusinfektioner.
Johan Ringlander, doktorand i virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och artikelns försteförfattare, johan.ringlander@gu.se
Michael Kann, professor i klinisk virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och artikelns huvudförfattare, michael.kann@gu.se
Vilken roll spelar kroppsspråk och kameravinkel för hur andra uppfattar oss under videomöten? Det har en grupp forskare från Göteborgs universitet och Stanford University i USA undersökt.
– Efter att tidigare ha fokuserat på vad som orsakar Zoomtrötthet ville vi undersöka mer positiva aspekter av videomöten. Vi undrade vad man som mötesdeltagare kan göra för att uppfattas mer positivt, säger Géraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Avståndet till kameran har inte betydelse
Forskarteamet tog fram 288 skärmdumpar på personer med olika kroppsspråk. De tittade åt olika håll; in i kameran, på de andra deltagarna i videomötet eller åt sidan. De satt dessutom på olika avstånd från kameran och hade olika kameravinkel.
Studiens deltagare fick sedan se ett urval av skärmdumparna och gradera i vilken grad de uppfattade personerna som till exempel sociala, sympatiska, trovärdiga och hotfulla. Cirka 4 000 personer från stora delar av världen deltog i studien som gjordes över internet.
– För att uppfattas som mer sympatisk och närvarande i diskussionen ska man titta rakt på kameran, inte på de andra deltagarnas ansikten på skärmen eller åt sidan. Kameran ska också vara placerad i minst ögonhöjd för att det ska bli en hög kameravinkel, säger Géraldine Fauville.
Däremot hade avståndet till kameran ingen avgörande betydelse för hur en deltagare uppfattar andra personer under mötet.
Géraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, geraldine.fauville@gu.se.
Luktsinnet och dofter är betydelsefulla i nära relationer. Anna Blomkvist vid Stockholms universitet har tillsammans med forskarkollegor undersökt sambandet mellan luktfunktion, sexuellt välbefinnande och otrohet. De fann att den som själv beskriver sig ha en god förmåga att känna lukter också rapporterar högre nivå av sexuellt välmående och lägre nivåer av otrohet.
– Det skulle kunna bero på att den som har ett bättre luktsinne också är mer närvarande i relationen och plockar upp tecken hos sin partner, säger hon. Sex och samlevnad är inte bara beteenden som påverkas av hörsel, syn och känsel, även luktsinnet påverkar, som en helhetsperception.
Anknytning påverkar doftupplevelsen
Att stressreaktioner dämpas hos den som känner sin partners kroppsdoft är känt sedan tidigare. Anna Blomkvist har gått vidare och undersökt om relationen till partnern påverkar den effekten:
– Tidigare studier har undersökt effekten av så kallad ”comfort smelling”, att vuxna använder dofter från partner eller familjemedlemmar när det behövs trygghet. Partner och familj är alltså doften av trygghet. Det jag kunnat se i min forskning är att tidigare erfarenheter av trygghet och anknytningsrelaterade erfarenheter påverkar effekten av doft, säger hon.
Begrepp i texten
Anknytning handlar inom psykologin om hur man reglerar känslor i en relation. Anknytningen anses till stor del bygga på tidiga erfarenheter i livet av närhet och tillgänglighet av omsorgspersoner.
En romantisk parrelation beskrivs ofta som bestående av minst tre beteendesystem: anknytning, omsorg och sex.
Perception handlar om tolkning av intryck från sinnen. Det är ofta starkt förknippat med hur en person agerar och beter sig.
Personer som har en jämförelsevis mer trygg anknytning till sin partner får mildare stressreaktioner när den doftar på sin partners kroppsdoft än den med en mindre trygg anknytning. Doften av älskad person kan alltså göra dig lugn och trygg.
Partner kan kompensera vid förlorat luktsinne
Att lukt påverkar intima relationer skulle kunna ha betydelse för den som tappat luktsinnet, exempelvis på grund av covid-19. Anna Blomkvist har, tillsammans med en forskarkollega, gått igenom tidigare forskning om personer som förlorat delar av eller hela luktsinnet och undersökt hur deras relationer påverkats.
– Ett förlorat luktsinne kan påverka nära relationer. Det kan handla om till exempel ätbeteenden, socialt stöd och sexuella beteenden. Familjemedlemmar och partner kan då vara ett stort stöd och fungera som ”extern näsa” för att exempelvis hjälpa till att bedöma kvaliteten på matrester eller liknande, säger hon.
I Sverige behandlas mellan 10 000 och 20 000 kvinnor varje år för cellförändringar för att förebygga livmoderhalscancer.
Det är sedan tidigare känt att behandling av allvarliga förstadier till livmoderhalscancer är förenat med ökade risker i samband med graviditet. Till exempel för tidig och mycket tidig förlossning, blodförgiftning hos barnet och tidig spädbarnsdöd.
Opererar inte lika ofta
Under de senaste decennierna har de medicinska insatserna vid höggradiga cellförändringar, också kallat CIN3, utvecklats och är idag betydligt mindre invasiva (det vill säga man opererar inte lika ofta längre, redaktionens kommentar) än de var för bara tio år sedan.
Hur den utvecklingen har påverkat risken för komplikationer vid graviditeter har däremot inte varit känt.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Zhejiang University, Kina, och Göteborgs universitet i en omfattande registerstudie analyserat graviditeten hos kvinnor som tidigare genomgått behandling av CIN3.
Bör ses som högriskgraviditeter
Resultaten visar att behandling av höggradiga cellförändringar innebär ökade risker för tidig och mycket tidig förlossning, infektion inuti livmodern, blodförgiftning hos barnet och tidig spädbarnsdöd. Det tyder enligt forskarna på att graviditeter efter behandling av CIN3 bör hanteras som högriskgraviditeter för att minska risken för komplikationer.
– Den goda nyheten är att alla dessa risker kraftigt minskade över kalendertid och helt försvann för tidig spädbarnsdöd mot slutet av uppföljningsperioden. En trolig förklaring till den här utvecklingen är mindre invasiva behandlingsmetoder för förstadier till livmoderhalscancer. Detta är viktig information för behandlande läkare och kvinnor i Sverige och övriga världen, säger Wei He, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Identifiera rätt kvinnor att behandla
I länder med befolkningsbaserade screeningprogram och uppföljande cellprover behandlas uppskattningsvis sex fall av cellförändringar för att förhindra ett fall av livmoderhalscancer.
– För att uppnå en optimal balans mellan obstetrisk säkerhet och risken för cancer bör därför noggranna överväganden göras på individnivå. Det är en av områdets stora utmaningar, som kräver kompetens inte bara inom behandling utan också i hantering och kolposkopi* för att identifiera rätt kvinnor att behandla, säger Kamila Czene, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
*kolposkopi är en undersökning av slidans slemhinna med böjligt optiskt instrument.
Så här gjordes forskningen
Registerstudien omfattar totalt 4,6 miljoner födslar under perioden 1973–2018. Forskarna har studerat födelseutfallet för 78 450 kvinnor med en CIN3-diagnos och jämfört med födelseutfallet för 784 500 matchade kvinnor utan CIN3. CIN3-gruppen och kontrollgruppen är jämförbara för de flesta variabler, till exempel ålder, utbildning och BMI. Forskarna har också jämfört utfallet för en grupp kvinnor (23 199) med CIN3-diagnos och deras systrar (28 135) utan diagnos.
Underlaget till studien hämtades från medicinska födelseregistret (MFR) och Cancerregistret vid Socialstyrelsen, samt SCB:s flergenerationsregister, utbildningsregister och register över totalbefolkningen.
En svaghet i studien är att det saknas data om faktisk behandling för CIN3.
Kamila Czene, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, kamila.czene@ki.se, Wei He, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, wei.he@karolinska.se
Järnvägsviadukter, pelare, gjutjärnsmonument, plåtbeklädda tak eller vackert smidda staket. Vårt land är fullt av bemålade objekt i järn och olegerat stål, som behöver underhåll för att kunna bevaras. Spåren av vårt industriella kulturarv i järn och stål syns över hela Sverige, men många objekt riskerar att gå förlorade när kunskap om autentiskt målerihantverk saknas.
– Ökad kunskap om tillverkning och användning av feta linoljebaserade utomhusfärger är till nytta även för måleriunderhåll av andra typer av väderutsatta objekt, säger Arja Källbom, metallurg, byggnadsantikvarie och restaureringsmålare, som skrivit en avhandling vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet.
Idag varierar underhållet av våra industriella kulturarv i järn och stål. I vissa fall tas de inte tillvara alls. I vissa fall underhålls de med mer moderna metoder, vilket – beroende på material och utförande – kan leda till mer skador och ett förändrat utseende.
Pansarfärg ger skydd länge
Rostskyddande målningsbehandlingar med linoljebaserade färger var vanliga i början av förra seklet, men kunskapen och efterfrågan försvann gradvis efter första världskriget då petroleumbaserade färgtyper introducerades. Idag har användningen ökat igen, men fortfarande finns stora kunskapsluckor – och det är dessa luckor som Arja Källbom vill bidra till att fylla i.
Pansarfärg är en typ av fet och mycket tät linoljebaserad färg med ovanligt lång hållbarhet. Med pansarfärg går det att måla i relativt tjocka skikt, vilket är bra för att kunna bygga ett långsiktigt och effektivt rostskydd.
– I avhandlingen visar jag funktion, hur materialen är sammansatta, vilka krav som finns och hur de ska användas för att få ett så bra resultat som möjligt. Mina resultat kan användas av alla som vill få mer hantverkskunskap om linoljebaserade färger, och använda material och metoder som är snarlika de autentiska, säger hon.
Feta linoljefärger bevarar industriarv
Arja Källboms forskning fokuserar på rostskyddande målningsbehandlingar med feta linoljebaserade färger och de hantverksmetoder som är kopplade till dessa behandlingar. Målet är att underlätta underhållet av kulturhistoriskt värdefulla järn- och stålobjekt, och bana väg för en större användning av historiskt relevanta färger och hantverksmetoder – som på många håll har fallit i glömska.
– Det handlar om att lära av det förflutna för att bevara vår historia. Vi behöver bli fler som kan tillverka och använda feta linoljebaserade färger. Det kräver hög kompetens, men det är ett smart och effektivt sätt att underhålla våra industriarv, säger Arja Källbom, som ser många fördelar med de linoljebaserade färgerna.
– De är baserade på förnyelsebara råvaror, innehåller inga allergiframkallande konserveringsmedel och åldras på ett fördelaktigt sätt eftersom de vare sig flagnar eller krackelerar. Dessutom fäster de och rör sig mycket väl med underlaget, säger hon.
Riskerar att förlora del av vår historia
Arja Källbom hoppas att de verktyg hon levererar i sin avhandling ska bidra till att fler industriarv bevaras på ett mer autentiskt och hållbart sätt.
– Sverige har en rik historia av industriella arbeten, tillverkade med andra metoder och material än vad som används idag. Jag tycker det är vår plikt att ta hand om det som tidigare generationer har byggt upp. Både ur resurs- och hållbarhetssynpunkt och för att vi annars riskerar att tappa en del av vår historia och identitet, säger Arja Källbom.
Arja Källbom, metallurg, byggnadsantikvarie och restaureringsmålare, Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, arja.kallbom@conservation.gu.se
– Jag tycker mest att jag säger trivialiteter. Jag har blivit anklagad för extremism, men nu har jag sagt detta så länge och har förstått att det behöver sägas, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.
Självklart att det finns baksidor
För honom, som forskar om skolfrågor och är aktiv i skoldebatten, är det självklart att det finns baksidor med marknadsstyrningen av skolan.
Han förklarar utifrån en nationalekonomisk modell: Marknadskrafterna gör att den inbyggda konflikten mellan individens intresse och allmänna intresset tenderar att gynna individen snarare än samhällets bästa.
Individen gynnas – samhället drabbas
– Ta betygen. Både föräldrar och elever vill ha generösa snarare än strikt satta betyg. Det kostar inget för skolan att sätta bra betyg. Både utförare och intressenter har ett gemensamt intresse, medan resten av samhället drabbas i form av olikvärdig betygssättning.
– Eller när det gäller stökiga elever. I både föräldrars, elevers och skolans intresse ligger att resurssvaga elever lämpas över på en annan skola. Men dessa elever försvinner inte ur systemet utan någon annan skola får bära kostnaden. Det gynnar inte samhället men ligger tydligt i skolans egenintresse att agera på detta sätt.
Skoldebatt utan stöd i forskning
Jonas Vlachos började inrikta sin forskning på skolan för drygt ett decennium sedan. Det sammanföll med att hans fru kompletteringsutbildade sig till lärare.
– För en nationalekonom var det märkligt med bristen på empiriska resultat* i svensk skoldiskussion. Skoldebatten var icke-kvantitativ** och frånkopplad från empirisk data, till exempel gällande betygens vara eller inte. Det lät som när jag själv gick i skolan på 1980-talet, inget hade hänt med diskussionen.
Friskolor sätter högre betyg
Men diskussionen tog fart efter att Jonas Vlachos avslöjat friskolornas glädjebetyg. Hans forskning visar att friskolor sätter systematiskt högre betyg än offentliga, jämfört med elevernas resultat på nationella prov.
– Vem som är utövare spelar roll för betygssättningen, men konkurrens verkar spela mindre roll. Detta är i linje med tanken att friskolor har starkare incitament att anpassa sig till familjernas önskemål, men det går emot tanken att alla skolor påverkas lika av marknadskrafterna.
Själv är han lätt uppgiven när det gäller att se tydliga resultat av de reformer som införts i skolan.
– Alla är överens om att vi bör göra det svårare att konkurrera med betygssättning. Men det har inte gjorts något för att förändra det. Det finns även idéer om instrument som kan användas för att minska segregationen, men hittills har inget gjorts. Mer generellt verkar regelverket ofta glömma bort att marknadskrafterna gör att vi inte kan räkna med att utförarna är opartiska ämbetsmän.
– Det är triviala insikter att skolor kommer att fortsätta vara egennyttiga och i konflikt med samhällsuppdraget. Att påverka elevunderlaget ger fördelar och då måste möjligheterna att påverka elevurvalet regleras hårt.
Vill ta bort kösystemet i skolvalet
Kanske blir det förändringar framöver. Som sekreterare i den så kallade likvärdighetsutredningen har Jonas Vlachos varit med och tagit fram förslag på åtgärder för att minska skolsegregationen och öka likvärdigheten i skolsystemet. Bland annat genom att förändra skolvalet.
– Förslaget innebär att ta bort möjligheten att göra urval i köer. Det är orimligt att man å ena sidan söker och väljer skola i ett system, och så är en del platser redan tagna när valet äger rum. Då tappar man poängen, som ju är att först nås av information och sedan välja skola grundat på informationen man fått.
Friskolor lockar starka elever i grundskolan
– Vi föreslår att val av grundskola anpassas, som valet till gymnasieskolan, med en central antagning dit alla söker samtidigt, med en mekanism som fördelar platser. Detta för att marknadskrafterna fungerar olika på gymnasienivå och grundskolenivå. I grundskolan har friskolorna toppsegmentet av socioekonomiskt starka elever, men inte på gymnasienivå.
Du har pekat på ojämlikheterna i skolan länge. Hur är det att arbeta som forskare när politikerna inte lyssnar?
– Det kan vara frustrerande, men samtidigt finns det många svåra avvägningar att göra, vilket man som forskare måste ha respekt för. Det verkligt frustrerande är när problemen förnekas och resultat från forskning och utredning avfärdas på lösa grunder. Det händer inte sällan då skolfrågan är så politiserad. Det är problematiskt eftersom det gör ett rationellt samtal omöjligt.
Bara de egna barnen spelar roll
När det gäller skolan och att gynna sina barn blir folk hämningslösa, påpekar han.
– Alla har åsikter om skolan, vet hur den fungerar och har en exponering för den. Men som forskare måste man lyfta sig från personliga erfarenheter. En grundläggande idé med nationalekonomi är att människor är själviska. På skolans område stämmer det verkligen. Folk verkar vara precis så själviska som modellen säger. Det är bara de egna barnen som spelar roll. Som samhällsfenomen att forska på är det fascinerande.
*Empiriska resultat är resultat av experiment, undersökningar och liknande.
**Icke-kvantitativt baserar sig inte på siffror. Ett exempel på kvantitativ data är att ”var fjärde gymnasieelev går ut gymnasiet med ofullständiga betyg”.
I Peking i februari kommer 109 elitidrottare ta emot varsin åtråvärd guldmedalj, kanske är det toppen på en idrottskarriär. Drygt 200 pristagare får nöja sig med en silver- eller en bronsmedalj. Den senare består av en legering av koppar och tenn, medan guld och silver är rena metaller. Vanligtvis tillsätts 10–20 procent tenn i ren koppar för att ge den klassiska kompositionen och färgen på brons.
– Anledningen till att man valde brons till tredjepristagarens medalj istället för ren koppar är säkerligen att en kopparmedalj skulle bli grön av ärg efter bara några år. Det skulle nog inte uppskattas av medaljören, säger Axel Sjöqvist, forskare vid institutionen för geovetenskaper.
Guld den mest sällsynta av OS-metallerna
Guld, silver och koppar finns alla tre i ren metallisk form i naturen. Samtliga har en skinande yta, men skiljer sig som bekant i färg. Guld är den av metallerna som är tyngst. En kubikcentimeter guld väger 20 gram, medan lika mycket silver väger 11 och koppar 9 gram.
– Alla tre leder värme och elektricitet. Guld och silver är mycket motståndskraftiga mot korrosion och de ger inte allergiska reaktioner. Det är därför de används till prydnader, säger Zareen Abbas, forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.
Guldmedaljerna i OS är i själva verket en silvermedalj med ett tunt lager av guld..
OS i Peking 2022 – några fakta
Olympiska spelen i De första olympiska spelen hölls i Grekland för ungefär 3000 år sedan, de första moderna spelen hölls i Aten 1896. Spelen i Peking pågår 4 – 20 februari 2022, med tävlingar i 109 grenar. 2022 års vinterolympiad innehåller sju fler idrottsgrenar än i i Pyeongchang 2018:
monobob (damer)
short track lagtävling (mixed)
backhoppning lagtävling (mixed)
snowboardcross lagtävling (mixed)
freestyle hopp lagtävling (mixed)
freeski big air (damer)
freeski big air (herrar)
Dessutom har två grenar utökats. Damernas ishockeyturnering utökas från åtta till tio lag, samma förändring görs i curlingens mixeddubbel. 2022 deltar 2892 idrottare, 45,5 procent är kvinnor. Atleterna tävlar om 327 medaljer.
I jordskorpan är det jämförelsevis ovanligt att hitta silver och koppar i ren form.
– Silver är många gånger en biprodukt när man bryter blymalm och koppar ingår ofta som huvudmineral i en malm, till exempel kopparkis eller bornit. Silver förekommer dessutom, precis som guld, ofta i kopparmalm, säger Axel Sjöqvist,
Silver förekommer i genomsnitt i mer än tio gånger så hög koncentration i jordskorpan som guld.
– Guld är alltså svårare att komma åt och att framställa. En guldgruva innehåller oftast guldhalter på enstaka gram guld per ton berg. För att framställa guldet i en guldmedalj ur malm från till exempel Aitikgruvan utanför Gällivare, där Boliden bryter koppar och guld i låga halter i Europas största dagbrott, behövs minst 55 ton berg, säger Axel Sjöqvist.
Metallerna är relaterade
Koppar, silver och guld hör till samma grupp (IB) i det periodiska systemet, som visar grundämnenas ordning. Metallerna delar alltså många kemiska egenskaper. I gruppen syns koppar högre upp och guld längre ner, eftersom guld har högre atomnummer och alltså väger mer än både koppar och silver.
Kemiska symbolen för guld är (Au) och för silver (Ag). Symbolerna härstammar från metallernas latinska namn. Guldets latinska namn är aurum, som betyder morgonrodnad och silvers är argentum, som betyder glänsande eller vit. Kopparens symbol är (Cu) och har kopplingar till det latinska namnet för Cypern, där romarna först bröt metallen. Vid bronsålderns början för 5 000 år sedan upptäcktes att en tillsats av tenn i koppar gjorde den hårdare.
Om de som vinner i os skulle få en medalj i den nu mest värdefulla metallen – vilken metall skulle det då vara?
– Den värdefullaste metallen, om man menar vad den kostar att köpa, är metallen rodium. Rodium är en silvrig metall som liknar platina. Priset är väldigt varierande och just nu kostar ett gram av den ungefär 3 500 kronor. Ett gram guld, som jämförelse, kostar 540 kronor. Platina är just nu billigare än guld och kostar 312 kronor per gram, alltså en tiondel av priset för rodium. Silver kostar 7 kronor per gram, säger Axel Sjöqvist.
Rodium har fått sitt namn efter sina röda saltlösningar efter grekiskans rhódon (ros).
Rodium är ett av de dyraste grundämnena som finns (dagspris 7 februari 4659 kronor/gram). Motsvarande pris för guld var 450 kronor/gram.
Zareen Abbas tror att guld fått högre status eftersom det finns mindre guld än silver i naturen och det krävs dessutom mer avancerade gruvtekniker för att få tag på det i tillräckligt stora mängder.
– På grund av sin glittriga yta har både guld och silver alltid kopplats ihop med skönhet och rikedom. Och guldmynt förekom redan i det gamla Egypten, säger Zareen Abbas.
OS-medaljer väger tyngre än vad många tror
Enligt reglerna från Internationella olympiska kommittén måste en olympisk medalj vara minst 3 millimeter tjock och 60 millimeter i diameter. I förra vinter-OS vägde bronsmedaljen 493 gram och bestod till största delen av koppar. Silvermedaljen vägde 580 gram och bestod av 99,9 procent silver, så kallat ”finsilver”, medan guldmedaljen vägde hela 586 gram.
– Den bestod av silver pläterad med sex gram guld, alltså ungefär en procent av den totala vikten. Guldmedaljen är alltså i själva verket en silvermedalj med ett tunt lager av guld, säger Axel Sjöqvist.
Minibob för kvinnor är en ny olympisk gren från och med Peking 2022.
OS-medaljernas historia
OS-medaljerna ska visa på kulturella och estetiska element från just det spelet. Pekings vinter-OS-medaljer har ringar och en centrumplatta, inspirerad av uråldriga kinesiska ringar av jade.
OS-medaljernas design har förändrats över tid, men segerns gudinna Nike finns alltid med på de olympiska sommarspelens medaljer. Vinterspelens medaljer är inte lika standardiserade. Vissa element måste dock finnas med även där, som de olympiska ringarna och spelens namn.
1896 anordnades de första moderna olympiska spelen. Då delades endast medalj ut till vinnaren.
1904 började man dela ut guld, silver och brons till de tre första platserna i resultatlistan.
1928 standardiserades de olympiska medaljerna för sommarspelen. På ena sidan fanns Nike, segerns gudinna.
1960 var första gången som medaljerna sattes fast på ett band som hängdes runt vinnarnas hals. Tidigare fästes medaljerna med en nål på vinnarens bröst.
Kontakt:
Axel Sjöqvist, Forskare vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, axel.sjoqvist@gu.se
Zareen Abbas, universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, zareen.abbas@gu.se
Artikeln var först publicerade på Göteborgs universitets webbplats. Läs också:
Våra hav är utsatta för starkt tryck från mänskliga aktiviteter och Östersjön har en lång historia av övergödning. De stora årliga algblomningarna i centrala Östersjön är en följd av övergödning, som till stor del beror på att närsalter från jordbruket läcker ut i havet utmed kusterna.
Under tre års tid åkte Astrid Hylén och hennes kollegor ut på Östersjön för att studera hur sedimenten fungerade kemiskt relaterat till övergödningen. Vid mätningarna användes bentiska kammarlandare. Mätinstrumenten liknar stora månlandare som forskarna placerade på havsbotten för att studera de kemiska processerna.
Övergödning ger syrebrist i Östersjön
– Allt fler områden i Östersjön drabbas av övergödning, det vill säga en ökad tillväxt av fytoplankton som alger och cyanobakterier, till följd av läckage av närsalter från land, säger Astrid Hylén, forskare vid Institutionen för marina vetenskaper.
Basen för ekosystemet i havet är fytoplankton, de tar upp kväve, fosfor och kisel för att bygga upp sina celler. När fytoplankton dör och sjunker till havsbotten bryts de ner av bakterier som samtidigt konsumerar syre. De ökande mängderna av sjunkande fytoplankton orsakar att syret i havet i allt högre grad försvinner.
– I Östersjön är idag en yta lika stor som Danmark helt syrefri under 80 meters djup, säger Astrid Hylén.
Fytoplankton eller växtplankton flyter fritt i de övre vattenlagren i hav och sjöar och är ofta basen i näringskedjan i både salt- och sötvatten. De använder fotosyntes och omsätter närsalter i vattnet. Och står för nästan hälften av världens fotosyntetiska aktivitet. Bild: NOAA MESA
Syrebrist ändrar kemin i bottensedimenten
När syret försvinner ändras de kemiska och biologiska processerna i bottensedimenten.
– Istället för att närsalterna tas om hand i sedimenten och försvinner så släpps de istället tillbaka ut i havet igen. Närsalterna bidrar då till fortsatt övergödning. Det innebär också att även om vi minskar utsläppen av närsalter från land, kommer det att ta tid innan vi ser någon positiv effekt i Östersjön.
Övergödningen i Östersjön har alltså förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten så pass mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras.
Syre från Nordsjön räckte inte
Om övergödning pågår under lång tid blir det svårare för systemet att återhämta sig. Under syrefria förhållanden ansamlas kemiska föreningar som snabbt konsumerar syre i sedimentet, det vill säga en ”syreskuld” byggs upp.
Vart tionde år sker stora vatteninflöden från Nordsjön till Östersjön. Astrid Hylén undersökte vad som hände med kemin i sedimenten när syresatt vatten nådde de syrefria delarna i Östersjön.
– Tyvärr var dessa naturliga inflöden inte tillräckligt starka och långvariga för att bryta kopplingen mellan övergödning och syrebrist. Istället drev de kemiska processerna i sedimentet systemet tillbaka till ett syrefritt och övergött tillstånd.
Östersjön kan återhämta sig på sikt
Eftersom Östersjön återhämtar sig långsamt, trots minskade utsläpp av närsalter från land, har havsbaserade metoder föreslagits för att minska övergödningen. Metoder som tidigare har använts i mindre kustnära områden diskuteras nu för det öppna Östersjön. Det kan till exempel handla om artificiell syresättning av delar av havsbottnen.
– Min forskning tyder dock på att dessa metoder kan vara mindre effektiva i stor skala än vad forskningen tidigare trott. Istället bör vi fokusera på att minska utsläppen av närsalter från land.
Närsalter är de näringsämnen som alla organismer behöver för att växa. Att hålla Östersjöns vikar hälsosamma är viktigt eftersom de kan filtrera bort närsalter från vattnet innan dessa transporteras vidare till öppet vatten.
– Även om det kommer att ta tid, tror jag att övergödningen i Östersjön då på sikt kan motverkas, säger Astrid Hylén.
Kontakt:
Astrid Hylén, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, astrid.hylen@marine.gu.se
– Den dåliga nyheten är att skyddet mot att bli smittad i princip verkar vara borta sju månader efter andra dosen. Den goda nyheten är att skyddet mot att behöva sjukhusvård och riskera att avlida bibehålls betydligt längre. Vaccination är alltså i vilket fall mycket klokt och viktigt, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Studien som rönte stor uppmärksamhet redan under förhandspublicering i höstas är nu granskad och resultaten därmed bekräftade. Efter att forskarna gjort stora omarbetningar och ytterligare analyser som bland annat lett till att det framkommer mer tydligt att det finns ett generellt bättre skydd mot svår sjukdom, har studien blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
Studien är en observationsstudie som bygger på nationella registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Huvudanalysen omfattade sammanlagt knappt 1,7 miljoner personer. Men resultaten kunde även bekräftas genom analyser i en ännu större grupp som innehöll närmare 4 miljoner personer.
Skyddar bäst en månad efter andra dosen
Slutsatsen av studierna är att skyddet mot en infektion oavsett allvarlighetsgrad avtar gradvis efter att ha nått sin höjdpunkt en månad efter den andra dosen.
Efter sex månader var det kvarvarandet skyddet mot att insjukna 29 procent efter två doser Pfizer, och 59 procent efter två doser Moderna. För AstraZeneca sågs inget kvarvarande skydd alls efter fyra månader.
Bibehållet skydd mot svår covid-19
När det gäller infektioner som är så pass allvarliga att personen behöver läggas in på sjukhus eller att dör inom 30 dagar, bibehålls skyddet bättre.
Skyddet mot allvarlig sjukdom var 89 procent en månad efter den andra dosen och 64 procent från fyra månader och framåt under resten av den nio månader långa uppföljningstiden i studien. Det fanns vissa tecken på att skyddet var något lägre hos de äldsta och dem med hemtjänst.
– Resultaten understryker att det var rätt att erbjuda en tredje dos. Framför allt visar resultaten att det är rätt att prioritera vaccination av de allra äldsta och sköraste, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.
Vaccin skyddar olika länge
Innan studien från Umeåforskarna har några observationsstudier och uppföljningar av fas3-studierna på vaccinen undersökt hur vaccineffekten avtar över tid i andra länder, men dessa har främst omfattat de första fyra till sex månaderna och enbart för Pfizers vaccin.
– Det som den här studien bidrar med är att vi haft en längre uppföljningstid och att vi kunnat undersöka hur väl skyddet håller i sig beroende på vaccintyp. Styrkorna är att vi gjort detta i ett populationsbaserat material baserat på hela den svenska befolkningen, vilket ökar möjligheten att generalisera resultaten till andra länder med liknande befolkningsstruktur som Sverige, säger Anna Nordström, adjungerad professor i folkhälsa och medförfattare till studien.
Peter Nordström, Professor och överläkare vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, peter.nordstrom@umu.se Marcel Ballin, Doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, marcel.ballin@umu.se
Anna Nordström, Adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, anna.h.nordstrom@umu.se
Utvecklingen av modern kamerateknologi, smarta telefoner och snabbheten i att publicera material på sociala medier har lett till en kraftig ökning och spridning av videor. I och med det har frågorna om vad som är sant i videoklippen och vem som är expert att tolka det som visas också blivit alltmer aktuella.
Resultaten av studien ger insikter om denna dynamik och hur objektivt sett samma typ av videosekvens kan ses och uppfattas på olika sätt.
Studerade tackling i ishockey
Bakgrunden är en ishockeymatch mellan NHL-lagen Pittsburg Penguins och Ottawa Senators . Ottawabacken Andy Sutton gör en till synes brutal tackling på en motspelare i neutral zon och i en efterföljande intervju ställer tv-reportern en fråga om tacklingen. Sutton motsätter sig frågan på grundval av reporterns expertis och förmåga att bedöma spelet.
– Genom en samtalsanalys upptäckte vi hur de två parterna refererar till expertis på ett sätt som stödjer eller undergräver påståenden om tacklingen, säger Oskar Lindwall, professor i kommunikation.
Reporter och spelare analyseras
I studien analyseras också en efterföljande diskussion som förs på ett internetforum. Här vävs tolkningar av tacklingen samman med hur hockeyspelaren och reportern agerade under intervjun.
– I forumet uttalar sig en mängd självutnämnda experter. Beroende på vilket lag de håller på är tacklingen korrekt och reporterns fråga ett sätt att snärja hockeyspelaren, eller så är det spelaren som brutit mot reglerna, säger Oskar Lindwall.
Enligt Oskar Lindwall är det inte ovanligt, eller förvånande, att supportrar ifrågasätter domslut som missgynnar det egna laget, eller att en domare betraktas som en idiot som saknar kompetens att se det som uppenbart visas.
Polisvåld filmades i USA
Men i takt med den snabbt ökande spridningen av videodokumentation flyttas fenomenet till andra delar av samhället, inte minst rättsväsendet.
– I dessa fall är frågan om expertis att bedöma videoinspelningar ofta komplex. Ibland avskrivs filmerna helt och hållet som ”fake news”, men debatten handlar också om olika tolkningar av vad som visats. Experter ställs mot varandra och anklagas för att egentligen företräda ekonomiska eller politiska intressen.
Ett exempel är de senaste årens uppmärksamhet som riktats mot virala videor av polisbrutalitet bland annat i USA, ofta filmade av förbipasserade på gatan.
Filmade hål i Estonia
Enligt Oskar Lindwall kan mekanismerna kring ifrågasättandet av expertrollen även hittas i andra delar av samhället.
I dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” visas ett nyupptäckt hål i skrovet på fartyget Estonia, som sjönk 1994. Teveserien fick stor uppmärksamhet i nyhetsmedier, men också omfattande kritik. En central fråga som lyfts i den efterföljande debatten är om hålet verkligen kan räknas som ett ”fynd som ändrar allt” och vilken expertroll som krävs för en sådan bedömning.
– I debatten, som fördes i både etablerade och sociala medier, pekas någon ut som konspirationsteoretiker, medan en annan inte är hederlig i sin argumentation. Enligt vissa är serien vilseledande, medan andra argumenterar för att kritiker mot dokumentären agerar nyttiga idioter, säger han.
Oskar Lindwall, professor i kommunikation, Göteborgs universitet, oskar.lindwall@gu.se
I de två aktuella studierna analyserade forskarna epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover, det vill säga förändringar i genuttryck som påverkats av faktorer som miljö, livsstil och åldrande.
Epigenetiken kan förklara hur den genetiska koden reagerar på miljön. Allt är inte förutbestämt av våra gener; miljöns inverkan och hur vi lever har stor betydelse för hur generna uttrycks, det vill säga om en viss gen är aktiv eller inte. Vi föds alltså med en uppsättning gener men beroende av miljön vi lever i kan generna och dess funktioner slås på eller av.
Källa: Nationellt resurscentrum för biologiundervisning
Förutsäga risk för mer än en cancerform i taget
– Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget, säger Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens författare.
Gynekologiska cellprover används i dag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Upptäckten har möjliggjort tidig behandling och drastiskt minskat antalet fall av livmoderhalscancer de senaste årtionden. Nu hoppas forskare kunna använda samma cellprover för att identifiera en individs risk för andra cancerformer.
– Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer så öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling, säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Om studien:
Livmoderhalsprover från över tusen kvinnor samlades in från flera europeiska vårdinrättningar samt den biobank av livmoderhalsprover som upprättades vid Karolinska Institutet i början på 2010-talet och i dag ägs av Karolinska Universitetssjukhuset. Knappt en tredjedel av kvinnorna hade antingen bröst- eller äggstockscancer medan resterande var friska.
Högre träffsäkerhet med metoden
Genom att systematiskt screena samtliga möjliga metyleringsställen i hela genomet hittade forskarna två unika epigenetiska signaturer som identifierade 76,6 procent av kvinnorna med hög risk för bröstcancer och 61,7 procent med hög risk för äggstockscancer. Jämfört med nuvarande gentester upptäckte metoden som kallas WID-testet (Women’s risk IDentification) upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer. Enligt forskarna kan testet användas i ett tidigt skede för att upptäcka förändringar som ökar risken för cancer.
– Våra resultat hittills visar att WID-testet överträffar nuvarande metoder och vi ser fram emot att validera dessa initiala fynd i kliniska studier på ett stort antal kvinnor, säger Martin Widschwendter, professor vid University of Innsbruck, Österrike, och University College London, Storbritannien, samt gästprofessor vid Karolinska Institutet, i en nyhetsartikel från The Eve Appeal.
Kontakt: Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, joakim.dillner@ki.se Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, kristina.gemzell@ki.se
Fotnot:
Forskningen har delvis finansierats av Europeiska unionens Horizon 2020 Research and Innovation Programme, välgörenhetsorganisationen The Eve Appeal och Europeiska Vetenskapsrådet (ERC).
För att kunna leva upp till Folkhälsomyndighetens smittskyddsregler flyttade många förskolor inskolningen utomhus. Social distansering praktiserades gentemot föräldrarna och oftast fick högst en, eller ingen, förälder vistas inomhus.
På det stora hela har utomhusintroduktion fungerat, anser flertalet som deltagit i undersökningen, men de flesta upplevde att det försvårade relationen till de nya barnen. Många påpekade att även relationen till föräldrarna påverkats negativt av restriktionerna. Som en deltagare koncist formulerade det: ”Avstånd skapar avstånd”. Det är oroväckande, eftersom relationen mellan föräldrar och personal indirekt kan påverka barnet och personalens relation.
Kroppsspråket extra viktigt
– I vissa fall verkar barnen tolka det fysiska avståndet mellan personal och föräldrar som ett uttryck för att de vuxna inte litar på varandra, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi.
Att barnen kan tolka distansen på detta vis tycker hon är oroväckande, eftersom det gör det svårare för personalen att närma sig barnet.
– Om det blir nödvändigt att praktisera social distansering framöver kan det vara viktigt för förskolepersonal och föräldrar att vara extra uppmärksamma på att använda ett inbjudande kroppsspråk och tonläge gentemot varandra, säger Martina Andersson Søe, doktorand.
Fördel med passiva föräldrar
Förskolor som i vanliga fall brukar låta föräldrar spela en aktiv roll vid inskolningen har varit tvungna att lägga om sin strategi och låta föräldern delta på ett mer passivt sätt. Bland studiens deltagare fanns många som upplevde att den passiva föräldrarollen skapade ett större lugn inne på avdelningen, och att det blev lättare för personalen att samspela med barnet.
– Ur ett anknytningsperspektiv är det vettigt att föräldern just håller sig i bakgrunden, säger Martina Andersson Søe. Detta lämnar plats till att barnet och personalen kan skapa sin relation.
Satte ljuset på relationernas betydelse
De flesta som deltog i studien uppgav att deras sätt att tänka kring introduktionsrutinerna har förändrats under pandemin. Man blev påmind om vikten av att kunna skapa relationer med familjerna under introduktionen, samt hur viktigt det är för personalteamet att diskutera och reflektera över vad de gör och varför.
Studiens fynd bidrar med relevanta perspektiv på hur introduktionen bör organiseras bortom pandemin. Forskarna hoppas kunna undersöka närmre på vilket sätt man bäst involverar föräldern under introduktionen.
Studien gjordes under pandemivåren 2021 och bygger på 465 svar från förskolepersonal från hela Sverige. Väldigt få (ca 6 %) tyckte att deras inskolningsprocedurer inte hade berörts av restriktionerna. Forskarna bakom studien är Martina Andersson Søe, doktorand och leg. psykolog, Elinor Schad, fil.dr, specialistpsykolog och Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi, leg. psykolog och projektledare.
Det är svårt att förutspå när solstormar äger rum. Den nuvarande förväntningen är att de är mer sannolika under solens aktiva fas, eller solens maximum – alltså under den så kallade solfläckscykeln. Ett internationellt forskarlag kan däremot visa att detta kanske inte alltid är fallet för de mycket stora stormarna.
– Vi har studerat borrkärnor från Grönland och Antarktis och upptäckt spår av en enorm solstorm som för cirka 9 200 år sedan slog hårt mot jorden under en av solens passiva faser, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.
Solen ger liv på jorden
Vår livgivande följeslagare kan ibland även orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigör den mer energi. Detta kan ge upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden. Dessa störningar kan vara i form av exempelvis strömavbrott och kommunikationsstörningar.
Upptäckten av solstormen överraskade
Forskarna har dammsugit borrkärnorna efter toppar av de radioaktiva isotoperna beryllium-10 och klor-36. Dessa produceras av högenergetiska kosmiska partiklar som når jorden och kan sedan lagras i is och sediment.
– Det är ett avancerat analysarbete. Därför blev vi glatt överraskade när vi hittade en sådan topp som indikerar en hittills okänd gigantisk solstorm i samband med låg solaktivitet, säger Raimund Muscheler.
Stora solstormar kan ge stora konsekvenser
Om en solstorm av den digniteten hade träffat jorden idag hade det med stor sannolikhet fått förödande konsekvenser. Förutom strömavbrott och strålningsskador på satelliter hade den kunnat innebära en fara för luft- och rymdfart, men även en kollaps för olika kommunikationssystem.
– Dessa enorma stormar är för närvarande inte tillräckligt inkluderade i den internationella riskbedömningen. Det är av yttersta vikt att analysera vad dessa händelser skulle kunna innebära för dagens teknologi och hur vi kan skydda oss, säger Raimund Muscheler.
Hos unga är inte hjärnans förmåga till ansvarstagande färdigutvecklad. Samtidigt är mognadsgraden flytande. Straffrabatten för unga brottslingar är borttagen, men kanske borde den vara individanpassad?
Den så kallade ungdomsrabatten avskaffades den 1 januari 2022 för de som är 18-21. Samtidigt finns en majoritet i riksdagen för att helt ta bort straffrabatten för unga. Hur rimligt är det att ge unga människor lindrigare straff när 16-åringar kan agera som lejda mördare?
Den 30 juni 2021 sköts en polisman till döds i Biskopsgården i Göteborg. Fem månader senare dömdes en 17-åring för mordet samt för mordförsök för att ha försökt döda en person med koppling till en gängkonflikt. Till mångas förvåning blev straffet inte sluten ungdomsvård utan fängelse i åtta år. Även tingsrätten konstaterade i domen att en så ung person i normalfallet hade dömts till sluten ungdomsvård.
Unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar
Att unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar är ett av de argument som brukar användas för att motivera lägre straff för unga lagöverträdare. Ett annat argument handlar om att unga anses vara mer känsliga för bestraffning. Ett tredje att samhället bör visa tolerans för att uppväxten innefattar frigörelse från vuxna och olika slags experimenterande.
Så varför anses det normalt att en 17-årig mördare inte ska sitta i fängelse? Det handlar till stor del om den del av hjärnan som vissa kallar vd:n, och andra kallar dirigenten.
– Häromdagen föreläste jag för skolfolk och då kallade jag den för rektor, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog och seniorlektor vid Uppsala universitet.
”Rektorn” är frontalloben, eller pannloben, den del av hjärnan som bland annat har hand om självkontrollen. Det är här en plötslig impuls kan hindras av en påminnelse om att det du är på väg att göra kan få oönskade konsekvenser.
Ungas mognad klar i 25-årsåldern
Frontalloben utgör en stor del av hjärnan och tar lång tid på sig att bli färdig. Exakt hur lång tid mognaden tar är oklart, och kan variera från person till person, men forskare brukar placera slutpunkten vid 25-årsåldern. Hjärnans belöningssystem, som involverar flera delar, utvecklas desto tidigare och är som mest aktivt under tonåren. Belöningssystemet ser till att dopamin utsöndras vid vissa handlingar eller upplevelser, som då uppfattas som njutningsfulla.
– Dopaminaktiverade nervceller talar om för frontalloben att det här är något att sträva efter, och då måste frontalloben bestämma sig för om det är det. Beslutet påverkas av att belöningsupplevelsen ropar efter mer, och om frontalloben är outvecklad får man en kraftig obalans mellan njutningarna och bromsmekanismerna, säger Åke Pålshammar.
Mer konkret handlar hjärnans mognad om ett slags isolering, eller myelinisering. Myelin är ett fettrikt material som med tiden klär in axonerna, de långa utskott som leder signalerna till nästa nervcell. Isoleringen gör att signalerna kan skickas 50, i vissa fall upp till 100 gånger, snabbare. Myeliniseringen startar redan i livmodern och pågår fram till 20-25 årsåldern.
Mognaden avgjorde straffet redan på 1700-talet
Bestämmelser om att en persons mognad ska påverka straffet har funnits sedan 1794 års missgärningsbalk, den tidens version av dagens brottsbalk. Till en början gällde det förbrytare som var under 15 år, men senare kom strafflindringen att innefatta också de som är upp till 20 år.
På senare år har allt fler röster höjts för att slopa straffrabatten, åtminstone för den som är myndig, över 18 år. Som bakgrund anges ofta det grova våld som sker i gängmiljö. Där kan en 16-åring lejas för ett mord och dömas till fyra års sluten ungdomsvård, och en 19-årig mördare kan få ett väsentligt lägre straff än den som har fyllt 21 år. När regeringen 2019 presenterade sitt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet var slopad straffrabatt en av punkterna.
Olika bild av straffrabattens vara eller icke-vara
Men frågan har faktiskt utretts i mer än tio år. I juni 2009 fick en utredare i uppgift av regeringen att se över påföljderna för lagöverträdare mellan 18 och 21 år. Straffrabatten har därefter tröskats i flera utredningar och ett par nya lagar har klubbats igenom, bland annat så kallad ungdomsövervakning. Men det är inte förrän nu, januari 2022, som själva rabatten slopas. Den senaste utredningen, Ungdomsreduktionsutredningen, konstaterar att forskningen inte ger något stöd för att ta bort rabatten. Utredningen hänvisar till hjärnforskningen och att de flesta typer av ungdomsbrott, inklusive grova brott, har minskat.
Straffrabatt = kortare straff ju yngre man är
Den 17 november 2021 beslutade riksdagen att ta bort straffrabatten för dömda brottslingar 18-21 år. 1 januari 2022 trädde det i kraft. Än så länge gäller ändringen bara brott som ger fängelse i ett år eller mer. Men riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om att slopa straffrabatten för allt typer av brott.
Principen för straffrabatten är att ju yngre den dömde är desto kortare strafflängd. Det finns ingen fastslagen tabell men enligt praxis får en 20-åring sitta av tre fjärdedelar av straffet medan en 16-åring får avverka cirka en fjärdedel.
Regeringen motiverar sitt förslag med att unga vuxnas förmåga till ansvarstagande utvecklas successivt och att det inte finns någon allmänt giltig gräns för när mognadsgraden är tillräckligt stor. Vid 18 år är den dock, enligt regeringen, tillräckligt utvecklad. Ett annat argument är att straffsystemets trovärdighet undergrävs när en myndig person som begått ett allvarligt brott kan få sitt straff nedsatt med hälften.
Unga som begår grova brott vet konsekvenserna
Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har utrett många av de personer som har begått allvarliga brott.
– Det finns massivt understöd för att hjärnan inte är utvecklad, men det innebär inte att man inte bör ta bort straffrabatten. När man tittar på ungdomar som begår brott kan man inte klumpa ihop dem i en enda grupp, utan det är uppenbart att det finns en grupp ungdomar som gör väldigt farliga brott och dem bör vi hantera annorlunda, säger Marianne Kristiansson och fortsätter:
– Jag har träffat många av de här individerna och de vet precis vad konsekvenserna blir.
I 1794 års missgärningsbalk fanns en möjlighet att ta hänsyn till den enskilde personens mognad. Straffreduktionen var alltså inte schabloniserad utifrån en viss ålder.
Skulle det vara möjligt att göra individuella bedömningar?
– Det anser jag att man verkligen bör göra. När den här diskussion drog igång för ett tag sedan förstod inte samhället att man måste göra individuella bedömningar.
Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, menar att det redan finns en möjlighet att göra individuella bedömningar vad gäller ungdomsrabatten.
– De avdrag som görs på straffet beroende på ålder är tumregler för domstolarna och det finns en möjlighet att avvika från dem. Det är inte så vanligt att det händer i praktiken men möjligheten finns, säger Dennis Martinsson.
Om det skulle finnas en metod att mäta mognad, skulle den kunna användas i rätten?
– Ja, åtminstone som ett argument under förhandlingen, och det skulle säkert variera vilka som gynnades, åklagarsidan eller försvaret.
Yngre är mer känsliga för straff
Dennis Martinsson anser att de rättspolitiska argumenten för att behålla ungdomsrabatten är starkare än de som talar för att ta bort rabatten. Det handlar dels om hjärnans utveckling kopplat till bristande ansvarsförmåga, men också om att påföljder drabbar ungdomar hårdare.
– Yngre personer är mer känsliga för påföljder så det är ett större ingrepp i yngre personers liv än i vuxnas.
Han kan dock se att det finns argument som talar emot straffrabatten. Det starkaste är att det handlar om personer som är myndiga och därmed har en rad rättigheter, som att få rösta och ta körkort.
– Så man skulle kunna säga att om man får göra en rad andra saker så bör man fullt ut kunna ansvara för om man begår ett brott.
I november 2021 tillsatte regeringen en ny utredning, nu med syftet att utreda frihetsberövande påföljder för unga under 18 år. Motivet är framför allt vad som beskrivs som en förändrad brottslighet med koppling till kriminella nätverk där även personer under 18 år begår allvarliga brott. Uppdraget ska redovisas i augusti 2023.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Så många allvarliga brott begås av ungdomar
Under 2020 dömdes 430 personer i åldersgruppen 15-17 år till fängelsestraff på minst ett år. I åldersgruppen 18-20 år dömdes 610 personer till fängelsestraff på minst ett år.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
